Anna Kinberg Batra. - styr finansutskottet i riksdagen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anna Kinberg Batra. - styr finansutskottet i riksdagen"

Transkript

1 april Anna Kinberg Batra - styr finansutskottet i riksdagen Foto: Lars Nyman Stora befogenheter för framtida finanskrishanterare Svenska säkerställda obligationer marknadsförs utomlands

2 2 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 april 2011 VD har ordet Kära läsare, Vi lever i en intressant tid med många diskussioner om tänkbara åtgärder som ska förbättra stabiliteten och återställa förtroendet för finansmarknaden. Jag är dock orolig för att de förslag till regleringar som nu kommer inte i första hand syftar till att stärka finansiell stabilitet och undvika framtida finanskriser utan har politiska motiv. Vi har från Bankföreningens sida flera gånger pekat på att regelinitiativen bör följas av effektanalyser för att säkerställa att de inte får negativa återverkningar på bankernas funktionssätt i samhället. Utöver Basel III är ett av de viktigaste regelinitiativen nu förslaget om att skapa en bättre ram för krishantering av banker inom EU (se sidan 7). För att säkerställa att skattebetalarnas medel inte behöver användas i en krissituation och för att regeringar och myndigheter ska kunna lita på varandra är det nödvändigt att utveckla regler och tillsynsriktlinjer som möjliggör att uppnå samsyn när en gränsöverskridande bank ska hanteras. Förslagen är i många delar detaljerade och det återstår fortfarande en rad frågor. Ett annat mindre välkommet regelinitiativ är EU-kommissionens konsultativa papper om tänkbar beskattning av finansiella tjänster. Skatteområdet är ett icke harmoniserat område inom EU varför effekten av ett gemensamt förslag om beskattning av banker skulle bli väldigt olika beroende på i vilket land en bank bedriver sin verksamhet. Tyvärr är detta återigen ett försök att lägga ytterligare bördor på banksystemet utan att det förbättrar stabiliteten. Europeiska bankföreningens styrelse och exekutiva kommitté träffas denna vecka i EU:s ordförandeland Ungern. Agendan är omfattande och täcker in i princip alla utestående frågor. Oron växer från de europeiska bankerna att de omfattande regelförslagen inte är tillräckligt väl analyserade vad gäller effekter på såväl bankernas affärsmodeller som - i förlängningen - effekter på samhällsekonomin. I allt fler länder verkar harmonisering av regelverk inte vara högsta prioritet utan tankar på nationella initiativ ökar. Ett uppenbart exempel är engelska banker som känner sig särskilt utsatta eftersom Bank of England, precis som svenska myndigheter, talar om kapitalkrav i storleksordningen procent och begränsningar på vinstutdelningar. Om engelska myndigheter går den vägen är ställningen för City of London hotad. Det finns helt klart en risk att bankverksamheten i framtiden blir mer regeldriven än affärsdriven. G20-mötena hade en stark anda av behovet av globala och harmoniserade regelverk men nu verkar nationella krav tagit överhanden. Kerstin af Jochnick, vd Bankföreningen Svenska Bankföreningens nyhets brev kommer ut med 6 nummer om året. Det publiceras på i PDF-format och skickas även med e-post till prenumerater. Svenska Bankföreningen, Box 7603, Stockholm Ansvarig utgivare: Kerstin af Jochnick Redaktion: Lena Barkman , Bodil Bjerre Sekund Form: Luxlucid Produktion: M Pacerek AB

3 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 April Bankföreningen tar ordförandeposten i europeisk skattekommitté Pågående konsultationer EU-kommissionen Digital agenda för Europa Förslag om e-legitimation, autentisering och signaturer för Europas digitala marknad. Publicerat: mars 2011 Svarstid: 15 april 2011 Bankföreningens skattejurist Marie Rosvall utnämndes den 7 april till ordförande för den europeiska bankföreningen EBF:s skattekommitté, Fiscal Committee. EBF för 5000 europeiska bankers talan gentemot EU, G20, OECD och IMF. Fram till nu har Marie Rosvall varit ordförande för skattekommitténs arbetsgrupp för momsfrågor. Grönbok om företagsstyrning Konsultationen inriktar sig på hur företagsstyrning i stort, inte bara för finansiella företag, fungerar. Publicerat: 5 april 2011 Svarstid: 22 juli 2011 Vilka är de aktuella frågorna för skattekommittén? Det största just nu är om man ska lägga på bankerna en extra skatt, till exempel i form av en Financial Action Tax, FAT. Diskussionerna pågår både på europeisk nivå och i G20 globalt. Det bottnar i resonemanget att banker ska betala tillbaka den hjälp man har fått, men syftet är väldigt otydligt egentligen, vilket gör det svårt att resonera sakligt kring det. De facto har de direkta kostnaderna som vissa stater haft betalats tillbaka av bankerna, med hög ränta i många länder. Vi tycker också att bättre tillsyn och kapitaltäckningsregler är lämpligare verktyg om syftet med skatten är att värna den finansiella stabiliteten, säger Marie Rosvall. En annan stor fråga som skattekommittén kommer att vara engagerad i är FATCA, Foreign, Account Tax Compliance Act, den amerikanska lagen som innebär att europeiska banker blir tvungna att lämna ut uppgifter om amerikanska kunder till skattemyndigheterna i USA. Moderniseringen av momsdirektivet från 1977 är också en aktuell fråga. Det är väldigt positivt om vi kan få tydligare definitioner och mer enhetliga riktlinjer, så det inte blir utrymme för så mycket olika nationella tolkningar som det är idag. Marie Rosvall har blivit utnämnd till ordförande i Europeiska Bankföreningens skattekommitté. BIS Systemviktiga marknadsaktörer Kommittén för betalnings- och settlementsystem, CPSS, har tillsammans med IOSCO publicerat en konsultationsrapport, Principles for Financial Market Infrastructures (FMI). Syftet är att ersätta tidigare utgivna standarder för systemviktiga betalningssystem, centrala motparter (CCP), CSD med flera. De nya 24 principerna gäller för alla FMI och fokus är på riskhantering och beroenden mellan olika aktörer. Publicerat: 10 mars 2011 Svarstid: 29 juli 2011

4 4 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 april 2011 Anna Kinberg Batra finansutskottets ordförande på finansministerns sida Foto: Lars Nyman Gärna en gemensam marknad i EU med så få konkurrensstörande hinder som möjligt. Men samtidigt måste vi i Sverige ha regler anpassade efter våra speciella förhållanden. Så kommenterar Anna Kinberg Batra, ordförande i riksdagens finansutskott, att hon stöder finansminister Anders Borgs utspel om hårdare krav på svenska banker jämfört med EU.

5 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 April Men det börjar med en helt annan fråga, nämligen om likheterna mellan bostadsminister Stefan Attefall, som blev intervjuad i förra Nyhetsbrevet, och Anna Kinberg Batra. Raskt hittar hon tre gemensamma nämnare; förutom att båda tycker om lakrits har Stefan Attefall varit både gruppledare för sitt parti samt ordförande för finansutskottet, poster som Anna Kinberg Batra har nu. I finansutskottet diskuteras alla regeringens förslag rörande finansmarknaden innan de går vidare för omröstningen i riksdagen. Som moderat representerar Anna Kinberg Batra det största regeringspartiet i utskottet. En av de mest omdebatterade frågorna på senaste tiden är bostads- och kreditmarknaden. I januari respektive mars höll finansutskottet två öppna utfrågningar med inbjudna ministrar, myndighetschefer och experter, varav Bankföreningens vd Kerstin af Jochnick var en. Vad drar du för slutsatser av det som sades? Det är fortfarande svårt att dra slutsatser. Men redan mellan de två utfrågningarna har man börjat se lite effekter av bolånetak och amorteringskrav, någon form av tillnyktring på marknaden. Nu går räntorna upp och finansministern flaggar för högre kapitaltäckningskrav, så innan man gör något mer bör man invänta effekterna av både de vidtagna åtgärderna och de aviserade. Just finansministern Anders Borgs flaggning för högre krav på svenska banker är något Bankföreningen är starkt kritisk till. Sverige är med i EU vars idé är att skapa en enda gemensam marknad, många svenska banker har verksamhet i olika länder. Ska vi i Sverige då ha andra krav än övriga EU? Jag är en stark vän av EU-gemensamma regler, men olika länder har ju olika villkor. I vårt fall har vi mycket utrikesexponering både i handeln och i banksektorn. Våra förslag måste utgå från det. Vad säger du om risken att svenska banker tvingas flytta huvudkontoren till euroländer för att få samma konkurrensvillkor som de bankerna? Jag känner till den diskussionen. På senaste utfrågningen nu så tog finansmarknadsministern upp Schweiz som exempel på ett land där man infört högre kapitaltäckningskrav på systemviktiga banker. Där har det visat sig bli en konkurrensfördel att ha ganska höga krav, det borde det vara att ha välkapitaliserade och stabila banker som klarar kriser. Så det är inte alls säkert att det blir en nackdel. - Vi har ju välskötta och välkapitaliserade banker i Sverige. Det är det vi vill utgå ifrån och behålla, så det är ganska små förändringar vi diskuterar. Ekonomiska följder Det är inte bara från svenskt håll det förbereds åtstramande regler. EU håller på med ett omfattande paket för att implementera Basel III. Syftet med alla regler är att stärka den finansiella stabiliteten, men många pekar på risken att det går för långt och hämmar ekonomin. Ställer finansutskottet krav på konsekvensanalyser innan ni röstar ja till lagförslag? Inte göra fel saker Det är absolut viktigt att inte överreglera eller göra fel saker. Det ser man tendenser till inom finanspolitiken. Där kommer det förslag om EU-gemensam beskattning till exempel, eller att länder försöker kräva av EU-nivån det de inte har klarat hemma. Det är bra att ha gemensamma regler inom finansmarknadsområdet, någorlunda gemensamma spelregler för kapitaltäckningen och gemensam tillsyn av finansmarknader eftersom de rör sig över gränserna. Men det är självklart viktigt att vi inte stryper Europas konkurrenskraft. När det kommer till den nationella implementeringen av EU-regler händer det ofta att de nationella lagstiftarna lägger på egna saker, inte bara här utan också i andra länder. Vi är frihandelsvänner och väldigt stora anhängare av att hålla EU:s inre marknad öppen och undvika konkurrensstörande hinder. Vi är inte rädda för gränsöverskridande marknader, ej heller finansmarknader. Fortsättning på nästa sida. Riksdagens utskott I utskotten bereds alla de förslag som riksdagen ska fatta beslut om. Det finns 15 utskott, uppdelade efter ämnen. Partierna är representerade i utskottet proportionellt till hur många mandat de har i riksdagen. Utskotten håller ibland öppna utfrågningar i aktuella ämnen och bjuder då in ministrar, myndighetspersoner och experter. Utfrågningarna kan följas på Internet eller tv. Motsvarigheten till finansutkottet i EU-parlamentet är Econ, utskottet för ekonomi- och valutafrågor.

6 6 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 april 2011 Fortsättning från föregående sida. Implementering i Sverige Har det hänt eller skulle det kunna hända att finansutskottet ger regeringen bakläxa med hänvisning till att implementeringen i Sverige är för olika mot andra länder? Det är viktigt att ha regelverk som funkar för oss i Sverige, och då kommer jag tillbaka till Anders Borgs förslag om lite höjt kapitaltäckningskrav - nu talar jag om en procentenhet, det är vad vi diskuterar här. Det känns logiskt när vi har en förhållandevis utlandsexponerad banksektor jämfört med vissa andra europeiska länder. En generell fråga: vilket är oftast förekommande i finansutskottet, block mot block eller riksdagen mot regeringen? Det är väl ingen hemlighet att jag sympatiserar med moderata finansministern. Vi spelar i samma lag, naturligtvis. Jag övervägde att rösta ja till budgetpropositionen redan innan den kom, så funkar det ju. Det har dock förekommit att utskottet gått emot EU-kommissionens förslag. Ett exempel är när det kom ett förslag från Bryssel att alla EU-länder skulle bli skyldiga att låna pengar till andra EU-länder som inte klarar av systemen med insättningsgaranti och investerarskydd. EU-kommissionen ville att EU-länderna skulle ställa upp för varandra om något av länderna inte skulle klara av garantierna. Regeringen hade nog inte haft något emot det förslaget, men i detta fall kom finansutskottet fram till att det stred mot subsidiaritetsprincipen. En av riksdagens uppgifter är att nämligen att bevaka subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen att beslut ska tas så nära medborgarna som möjligt, i de nationella parlamenten och inte EU-kommissionen. Riksdagen fattar beslut oavsett om regeringen har uttalat sig eller inte. Direkt bindande Nu naggas dock de nationella parlamentens makt i kanten, i och med att de tre nya EU-gemensamma tillsynsmyndigheterna sedan årsskiftet fått befogenheter att utfärda bestämmelser som blir direkt bindande för banker i de enskilda länderna. Vad säger du om det? Det är ett dilemma delvis. Vad man än tycker om den saken så är handeln internationell, finansmarknaderna rör sig över nationsgränser. Det är därför vi har varit vänner av en övervakningsstruktur med vissa muskler på EU-nivå. Det ska inte ske på bekostnad av nationell suveränitet, men när vi väl har bestämt, enligt de demokratiska former vi har i EU, att det är måste vi göra gemensamt, då kan det också få vara skarpt. Det finns de som säger att man borde gå ännu längre och låta de europeiska tillsynsmyndigheterna få hela ansvaret för gränsöverskridande banker. Detta för att undvika det som hände i början av förra krisen, då det visade sig att tillsynsmyndigheter i vissa länder hade problem att samarbeta. Anna Kinberg Batra varken håller med eller säger emot. Det är alltid känsligt med internationell lagstiftning och sanktioner. Man måste hitta en balans mellan nationell suveränitet och hur bindande gemensamma regler får vara. Vi försöker vara drivande i hur gemensamma regelverk för banker ska kunna se ut. Nästa öppna utfrågning som finansutskottet håller ska handla om just krishantering i EU, med kommissionären för den inre marknaden, Michel Barnier, som gäst. EU-kommissionen håller just nu på och förbereder förslag till ramverk för att förebygga och hantera kriser. Se mer i artikeln på nästa sida. Anna Kinberg Batra Roll: Bakgrund: Barndom: Musik: Indien: ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare för Moderaterna riksdagsledamot, informationschef på Stockholms Handelskammare, pr-konsult på Prime, varit med och startat rekryteringstjänsterna Nova och Jobline, civilekonom från Handelshögskolan, språk på Stockholms universitet Skärholmen och Holland klassiskt och schlager, följer Melodifestivalen tillsammans med dottern. Båda ville att Sara Varga skulle vinna, men de tror att Eric Saade har bättre chanser i Düsseldorf har skrivit boken Indien från stackare till stormakt, ingift i en stor indisk familj (komikern David Batras)

7 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 April Myndigheter ska samarbeta bättre i EU EU-kommissionen arbetar på ett EU-gemensamt ramverk för hantering av framtida finanskriser. Ett första förslag kom i höstas, ett mer detaljerat i januari. Syftet är främst att bättre hantera gränsöverskridande banker, om de skulle få problem. Nyckeln är harmoniserade regler och myndighetssamarbete över gränserna. Vi är positiva till att kommissionen gör någonting. Man måste göra någonting. I finanskrisens inledning blev det tydligt att olika regler och möjligheter för myndigheter att ingripa i olika länder inte skapade förutsättningar för en effektiv och bra hantering. Ett bättre samarbete över gränserna hade troligen kunnat mildra effekterna av krisen, säger Åsa Arffman, jurist på Bankföreningen som arbetar med krishantering. Två huvudingredienser i den framtida EU-gemensamma krishanteringen är så kallade recovery plans och resolution plans, eller återhämtningsplaner och avvecklingsplaner på svenska. Den ena ska försöka förhindra att en bank går omkull, den andra ska avveckla en bank i kris på ett sätt som får så få konsekvenser för omgivningen som möjligt. Ska själva upprätta Det blir bankernas uppgift att själva i förväg upprätta sin egen återhämtningsplan. I den ska man visa hur man tänker göra för att klara sig i olika besvärliga scenarier. Åtgärder för att upprätthålla bankens livskraft under en speciellt påfrestande tid kan vara att till exempel begränsa verksamheten till vissa vitala delar eller styra om tillgångarna i en koncern för att rädda en del. Återhämtningsplanerna ska uppdateras löpande vid ändrade förhållanden, som att man ändrar organisationsstrukturen eller går in på en ny marknad. Tillsynsmyndigheterna, i vårt fall Finansinspektionen, ska få större befogenheter att ingripa än idag. Förutom att tvinga banken att vidta åtgärder enligt återhämtningsplanen kan FI, enligt förslaget, redan i det här stadiet ta över ledningen för bolaget genom att tillsätta en egen ledningsperson. Det tycker vi är problematiskt. Vi tycker att det fortfarande är bolaget som ska styra och ansvara för verksamheten så länge den pågår. Ordnat sätt Den andra grundbulten i EU:s krishantering är ett ramverk för hur man ska avveckla ett institut på ett ordnat sätt. Alla länder ska i förväg ha utsett avvecklingsmyndigheter; antingen samma myndighet som sköter tillsynen eller någon annan. Avvecklingsmyndigheterna får stora befogenheter när det väl är kris. De ska kunna omstrukturera och stycka företaget i bra och dåliga delar, genom så kallade bridge banks, som kan säljas var och en för sig, för att på så sätt avveckla institutet så snabbt och lugnt som möjligt, med så liten effekt som möjligt på övriga marknaden. Till sitt förfogande har avvecklingsmyndigheten också bail-in, möjligheten att konvertera skulder till aktiekapital. Åsa Arffman är med i den arbetsgrupp i europeiska bankföreningen EBF som lämnar förslag och synpunkter till EU när det gäller krishantering. Kerstin af Jochnick, Bankföreningens vd, är ordförande i gruppen. Både Bankföreningen och EBF:s arbetsgrupp för krishantering har lämnat synpunkter till EUkommissionen om förslaget till EU-ramverk. I Sverige har regeringen nyligen tillsatt en finanskriskommitté, som ska se över regelverken inför en framtida kris. Åsa Arffman hoppas att kommittén beaktar de kommande europeiska reglerna så att svenska regler inte avviker från dem. Just förslaget om bail-in är svårt att ta ställning till eftersom man ännu inte har utrett följdverkningarna riktigt. Finns det kreditorer som är villiga att ta risken att deras fordran omvandlas till aktier? Kan finansieringskostnaderna komma att öka? Det är bara några av frågetecknen. Avvecklingsmyndigheten ska också i förväg göra en avvecklingsplan för varje institut i landet. Planen ska lista vilka åtgärder som kan vidtas i olika situationer och hur dessa ska finansieras, utan att blanda in skattebetalarna. Planen ska också samordnas med myndigheter i de länder som bolaget är etablerat i samt med de regler som gäller där. EU:s förslag Fortsättning på nästa sida.

8 8 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 april 2011 Fortsättning från föregående sida. till krishantering av gränsöverskridande banker bygger nämligen på att både tillsynsmyndigheterna och avvecklingsmyndigheterna samarbetar i så kallade kollegier. Den nya europeiska tillsynsmyndigheten EBA får en medlande roll. Som finansiering föreslår EU-kommissionen att man inrättar en avvecklingsfond, resolution fund. Till skillnad från den svenska stabilitetsfonden, som kan stötta banker för att undvika att de behöver avvecklas, ska dessa användas för just avveckling. Initialt är det fråga om nationella fonder, eftersom det skiljer sig så mycket mellan länder. Våra stabilitets- och insättningsgarantifonder har mycket pengar, eftersom svenska banker har betalat in i förväg. I vissa länder betalar man i efterhand när skadan redan är skedd, och fonderna innehåller därför ingenting. Embryot finns redan Hur kommer svenska banker märka av ett sådant här EU-ramverk rent praktiskt? Bankerna i Sverige gör redan idag en så kallad intern kapitalutvärdering, IKU, som innebär att man ska göra en slags stresstester och visa att banken klarar påfrestningar. FI tittar på alla IKU. Så embryot till återhämntningsplanerna finns redan idag. Troligtvis får bankerna en större rapporteringsbörda, men ökad harmonisering och öppenhet inom krishanteringen är positivt för bankerna eftersom stabiliteten på marknaden gynnas av att alla har ordning i sitt hus. Samordnad tillsyn kan också minska regelbördan, säger Åsa Arffman. Sommaren 2011 väntas ett lagförslag om ramverket komma från EU-kommissionen. Stärk sambandet mellan redovisning och riskhantering I Nyhetsbrevet nummer 1 kunde Bankföreningen berätta om det intensiva skede som för närvarande översynen av IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering befinner sig i. I detta Nyhetsbrev kan vi redogöra för det remissvar som Bankföreningen avlämnat till International Accounting Standards Board, IASB angående deras förslag till säkringsredovisning. Säkringsredovisning utgör den tredje delen i översynen av IAS 39. IASB och dess amerikanska motsvarighet FASB publicerade i december 2010 ett gemensamt förslag om säkringsredovisning, Exposure Draft Hedge Accounting. Tanken är att göra reglerna om säkringsredovisning mindre komplexa än vad som är fallet idag. Förslaget har i viss utsträckning anpassats till företagens affärsmodeller och riskhantering. Dock saknas förslag om säkringsredovisning av så kallade öppna låneportföljer. Denna del av säkringsredovisningen är viktig för bankerna. Enligt uppgift väntas förslag i denna del om några månader. I Bankföreningens remissvar är huvudlinjen att stödja European Financial Reporting Advisory Group, EFRAG, i det svar som de har lämnat till IASB. Bankföreningen gör i sitt svar dock några tillägg. Det första gäller företagens möjligheter att avbryta en säkring. Säkringsredovisning är inte tvingande, utan utgör en möjlighet för företagen att tillämpa. IASB/ FASB föreslår att en säkring inte får avbrytas om den fortfarande speglar målsättningen och strategin med riskhanteringen eller om företaget uppfyller kriterierna för säkringen. Vi anser att regelverket är alltför stelt och menar att såväl interna säkringar som dynamiska strategier bör tillåtas. Detta för att stärka sambandet mellan redovisning å ena sidan och företagets riskhantering å andra sidan, säger Mats Stenhammar, redovisningsexpert på Bankföreningen. Den andra frågeställningen gäller möjligheten att säkra en del av ett kontrakt som innehåller en option att förtidslösa kontraktet. Sådana kontrakt kan inte utgöra en säkrad post, enligt förslaget, om värdet av denna option påverkas av den säkrade risken. För enskilda säkringar kan man förstå problemet med att säkra kassaflöden där tidpunkten är osäker, men Bankföreningen anser att på portföljnivå kan tidpunkten uppskattas med tillräcklig säkerhet för att säkringsredovisning ska kunna tillåtas, säger Mats Stenhammar.

9 GästskribenteRna Harmonisering av bankreglering hellre än nationella pålägg Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 April Finanskrisen har fått stora konsekvenser i många länder. Myndigheter har varit tvungna att betala ut stora summor för att stötta banker inte minst för att säkra fortsatt tillgång till kredit som grund för ekonomisk tillväxt. Det finns ett behov att utreda och analysera orsakerna och konsekvenserna, och inte minst ta reda på hur man ska undvika en motsvarande kris igen. Fastän finanskrisen i Norden såg annorlunda ut än i många andra länder, utreds och värderas det även här. I Sverige har vi sett att det pågår viktiga processer. I Norge har stora förväntningar varit knutna till Finanskriseutvalgets utredning Bedre rustet mot finanskriser. Utredningen har också presenterats i Sverige, och det gläder oss att Svenska Bankföreningen och FNO har överensstämmande synpunkter om att det finns behov av revision och harmonisering av bankreglering helst europeisk, men åtminstone nordisk. Utrymmet för egna nationella regleringar på toppen av detta är litet. Det behövs inte heller när man stramar åt så mycket i EU. Utredningen ger en bred sammanfattning av bakgrunden för finanskrisen, de mekanismer som fanns, de åtgärder som vidtogs och de arbeten som nu pågår internationellt för att trygga finansiell stabilitet. Detta är en nyttig genomgång. Beskrivningen av de ramar som gäller för norsk finansmarknadsreglering är enligt FNO:s uppfattning också bra. Utrymmet för egna nationella regleringar på toppen av detta är litet Rapporten innehåller emellertid också en del synpunkter om orsakssammanhang som FNO inte delar, och det är på flera områden svårt att se sammanhanget mellan beskrivningen av fakta och premisser å ena sidan, och Finanskriseutvalgets slutsatser och förslag å andra sidan. Finanskrisen kom till Norge då de internationella finansmarknaderna bröt samman. Det fanns ingen reglerings- eller tillsynsbrist i Norge. Norska banker var, och är, solida. Finansbranschen har inte varit någon börda för statskassan under krisen tvärtom har staten redan tjänat ett par miljarder kronor på de likviditetsåtgärder som vidtogs. Genomgående är lönerna i finansbranschen i linje med jämförbara grupper också om man räknar med bonussystemen. De har inte bidragit väsentligt till ökad risk. FNO är bekymrad över det stora intresse som ökat skatteuttag av finansbranschen väcker. Norska myndigheter måste invänta det internationella arbetet avseende krishantering och uppbyggnad av avvecklingsfonder innan man kan diskutera en stabilitetsavgift. Det är fel att påstå att finansbranschen inte betalar skatt finansbranschen är en betydande skattebetalare. En ytterligare aktivitetsskatt är inte nödvändig. Effekterna av en eventuell moms på finansiella tjänster är osäkra. Att det finns behov av att betala tillbaka tax payers money där det är relevant, är förståeligt. Hur man samtidigt ska se till att bankerna bygger upp sina egna buffertar utan Jan Digranes är direktör för bank- och kapitalmarknadsavdelingen på den norska bankföreningen FNO, Finansnæringens Fellesorganisasjon. Här kommenterar han den rapport som den norska finanskriskommissionen Finanskriseutvalget lade fram i slutet av januari om hur man ska rusta Norge för framtida finanskriser. Finanskriseutvalget tillsattes av regeringen och var sammansatt av myndighetspersoner och representanter för olika delar av samhällslivet. Bland andra deltog den svenska professorn Lars Jonung som expert. att det går ut över den ekonomiska tillväxten man så innerligt behöver, är svårare att se. Det som gör oss mest besvikna är att den viktigaste utmaningen för norska banker anpassningen till de nya likviditetsreglerna i Basel III i liten grad diskuteras. De norska penning- och kapitalmarknaderna är kraftigt påverkade av att den norska staten inte har några lånebehov och bankerna är mycket beroende av utländska marknader, som ju bröt samman. Här borde Finanskriseutvalget varit grundligare i diskussionen och förslagen till åtgärder för att kompensera för detta. Jan Digranes

10 10 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 april 2011 Hög klass på svenska säkerställda obligationer Den sista mars höll den europeiska organisationen för utgivare av säkerställda obligationer, European Covered Bonds Council, möte i Stockholm. De 200 deltagarna från hela Europa fick bland annat höra ECB:s syn på säkerställda obligationer, hur de regleringsmässiga förutsättningarna ser ut i EU, och vad som händer på den amerikanska marknaden. Vice riksbankschef Lars Nyberg var där och talade väl om svenska säkerställda obligationer. Sverige är en av de största utgivarna av säkerställda obligationer i Europa, den sjätte i absoluta tal; den näst största i relation till BNP. Säkerställda obligationer är en viktig del av bankernas finansiering. Utgivarna är bankernas hypoteksbolag, och som säkerhet används stocken av bolån. Kvalitén på svenska säkerställda obligationer är mycket hög, inte minst för att säkerheten, de svenska bolånen, historiskt sett visat väldigt låga förluster. Den svenska marknaden för säkerställda obligationer klarade sig bra under krisen i en internationella jämförelse. Trots de stora påfrestningar som de internationella obligationsmarknaderna utsattes för var marknaden för svenska säkerställda obligationer öppen för handel genom hela krisen, konstaterade Lars Nyberg. Andra vittnade om att man till och med samma dag som Lehmankraschen inträffade kunde få avsättning för svenska säkerställda obligationer. Det var alltså möjligt för svenska banker att den vägen få tillgång till likviditet även krisens Goda relationer på den svenska marknaden för säkerställda obligationer. Vice riksbankschef Lars Nyberg och Fanny Borgström, ordförande för föreningen för de svenska utgivarna Association of Swedish Covered Bond issuers, ASCB, på mötet i Stockholm.

11 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 April Svenska säkerställda obligationer marknadsförs utomlands De svenska emittenterna av säkerställda obligationer (Handelsbanken, Nordea, Swedbank, SEB, SBAB, Länsförsäkringar och Landshypotek) genomför inom ramen för ASCB en gemensam roadshow till München, Frankfurt och Paris i mitten av april. Målgruppen är investerare och analytiker. Syftet är att informera om den svenska ekonomin, bostadsmarknaden, marknaden för säkerställda obligationer, regelverket kring obligationerna och hur den svenska kreditgivningsprocessen fungerar och vilken information som finns tillgänglig om fastigheter och låntagare. Presentationer kommer att ges av Mattias Persson, Riksbanken, Robert Bergqvist, SEB, Mattias Lampe, Mannheimer Swartling och Per Tunestam, SBAB. Fanny Borgström, ordförande för ASCB, leder delegationen. Vi kan genomföra roadshowen utifrån den styrkeposition som ges av de starka svenska statsfinanserna, de gynnsamma ekonomiska förhållandena och bankernas stabila situation, säger Tomas Tetzell, ansvarig för ASCB:s sekretariat på Bankföreningen. Se mer om ASCB på värsta dagar. I andra delar av Europa var marknaderna stängda vissa dagar, särskilt i krisens inledning. En utblick i Europa visar att Tyskland och Danmark är stora på säkerställda obligationer. Många länder har sneglat på den tyska lagstiftningen när man har infört eller uppdaterat sina egna regleringar på området. Allt fler länder i EU och andra delar av världen har under senare år infört lagstiftning om säkerställda obligationer för att ge banker och bolåneinstitut tillgång till finansiering på så bra villkor som möjligt. I USA diskuteras en lag om säkerställda obligationer just nu. Skyddad vid konkurs För att nå önskad kvalitet på obligationerna måste lagstiftningen vara så konstruerad att obligationsinnehavarna är skyddade även om det emitterande institutet går i konkurs. Investerare, ratingföretag och analytiker granskar fortlöpande emittenter och regelverk och påpekar brister i olika avseenden. Därför sker en ständig utveckling av regelverken för att de ska kunna möta högt ställda internationella krav. Under mötet i Stockholm avhandlades flera av de frågor som just nu är på agendan för European Covered Bonds Council, ECBC, och säkerställda obligationer. Den viktigaste är hur obligationerna kommer att behandlas i det nya kapitaltäckningsregelverket, särskilt i vilken utsträckning de kan ingå i likviditetsbufferten. En annan betydelsefull fråga är hur transparensen kring regelverk, emittenter och säkerhetsmassorna kan förbättras. ECBC presenterade vid konferensen en utveckling av sin databas som möjliggör jämförelser av regelverken i olika länder. Investerarnas organisation (Covered Bond Investor Council, CBIC) framförde önskemål om tillgång till ytterligare information om emittenter och tillgångar. Företrädaren för ECB, Michel Stubbe, inbjöd till en fortsatt dialog om innebörden av benämningen säkerställd obligation, covered bond, och vilka krav som behöver uppfyllas för att en obligation ska kunna få denna benämning. I denna dialog deltar, utöver ECB, också företrädare för ECBC och investerarna. EU-förslag om bostadslåneavtal EU-kommissionen har presenterat ett förslag till direktiv om bostadslåneavtal. Tidigare har direktivet gått under arbetsnamnet responsible lending and borrowing. Förslaget motiveras av att det varit både marknadsmisslyckanden och regleringsbrister på bolåneområdet i Europa, även om det är skillnader i förhållande till situationen i USA. Syftet med direktivet är att dels skapa en effektiv och konkurrenskraftig gemensam marknad, dels främja finansiell stabilitet. Direktivförslaget baseras i stor utsträckning på konsumentkreditdirektivet, men vissa avvikelser som anses motiverade av skillnader mellan konsumentkrediter och bolån föreslås. Till dessa hör varning i förhandsinformationen om att låntagaren kan mista sin bostad om inte låneavtalet fullgörs. Det ställs vidare krav på viss kompetens för bolånehandläggare (kraven ska utformas nationellt). För kreditprövningen föreslås mer detaljerade regler. Förslaget innehåller också regler om kreditförmedlare när det gäller lämplighetsprövning, försäkring, registrering och förutsättningarna för gränsöverskridande verksamhet. Direktivförslaget ska nu behandlas i EU-parlamentet, där den ekonomiska och monetära kommittén, Econ, blir huvudansvarig, samt i ministerrådet. Processen kan förväntas vara klar i bästa fall sent i höst. Preliminärt föreslås att nationella regler ska vara implementerade två år efter det att direktivet har antagits.

12 12 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 april 2011 Utlåningen till bostäder mattas av Den senaste statistiken från SCB bekräftar Bankföreningens bild av en avmattning i bostadsutlåningen. Statistiken visar att tillväxtakten i bostadsutlåningen, som består av allmänhetens lån med säkerhet i småhus, bostadsrätter och ägarlägenheter, fortsätter att minska. Mycket pekar på att trenden håller i sig framöver. I februari 2011 ökade bostadsutlåningen med 6,8 procent i årstakt. Motsvarande siffra förra året var 9,5 procent. Den minskade utlåningstakten har pågått sedan 2005 då tillväxtakten i bostadsutlåningen uppgick till runt 15 procent. Det är det senaste årets stigande bolåneräntor som bidragit till att utlåningstakten har minskat. I februari 2011 var räntan på rörliga lån i genomsnitt 3,2 procent, enligt SCB:s statistik. Det är mer än en fördubbling mot februari 2010 då räntorna på rörliga lån i genomsnitt låg på 1,4 procent. Även de bundna räntorna har stigit det senaste året, men inte i samma utsträckning som de rörliga. I takt med de stigande bostadsräntorna har inte bara tillväxttakten i bostadsutlåningen minskat utan allt fler låntagare har börjat binda sina räntor. De rörliga räntorna har stigit snabbare än de bundna och flera prognoser talar för att de korta räntorna kommer fortsätta stiga framöver. I februari 2011 var mindre än hälften av nya bostadslån med rörlig ränta, vilket är första gången sedan Bolånens ökningstakt dämpas Bostadsutlåning, årstakt, procent, källa SCB Prenumerera på nyhetsbrevet från bankföreningen! Gå in på www. swedishbankers.se/ Publikationer eller mejla till swedishbankers.se

13 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 April Bankföreningen installerar filter mot barnpornografi För att delta i kampen mot spridningen av barnpornografiskt material på Internet har Bankföreningen installerat NetClean ProActive på samtliga datorer. Spridning av barnpornografiskt material - bilder och filmer - till datorer och nätverk via Internet är ett problem som har vuxit med 500 procent sedan Det är inte bara ett problem för myndigheter och polis att bekämpa. Även företag och organisationer kan ta sitt ansvar och förhindra att barnpornografiskt material sprids inom eller genom sina nätverk. Programvaran fungerar som ett antivirusprogram och uppdateras kontinuerligt. I Polisens databaser och andra berörda myndigheter runt om i världen finns arkiv med barnpornografiska bilder. NetClean Pro- Active jämför alla bilder som kommer in till företagets datorer mot - av Polisen - klassificerat material. När programvaran installerats syns det direkt om någon tittar på eller laddar ner barnpornografiskt material. Det kan vara en bild eller film som öppnas på en hemsida, skickas via e-post eller laddas ned via CD eller USB-minne. Inte i vårt nätverk På detta sätt kan ett företag eller organisation skydda sina anställda från utomstående, hackare, som utnyttjar företags datorer som lagringsutrymme för illegalt material. Genom programvaran kan man snabbt se varifrån det illegala materialet kommer och på så sätt undvika att en anställd blir felaktigt anklagad. Om någon av misstag skulle komma in på en barnpornografisk sida kan man tack vare programmet stoppa och anmäla denna sida till polisen. Vi vill tydligt ta ställning mot barnpornografi, säger Sophie Steen, administrativ chef på Bankföreningen. Vi vill visa att vi gör allt vi kan för att försäkra oss om att barnpornografiskt material inte förekommer inom vårt nätverk. På så sätt bidrar vi till att göra världen lite tryggare för våra barn. Vi vill visa att vi gör allt vi kan för att försäkra oss om att barnpornografiskt material inte förekommer inom vårt nätverk

14 14 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 april 2011 Finansbolagsprodukter Finansbolagsprodukter är finansieringstjänster som kompletterar bankernas traditionella service- och tjänstutbud: 1. leasing 2. avbetalning 3. factoring (fakturabelåning, fakturaköp etc) De banker bland Bankföreningens medlemmar som erbjuder finansbolagsprodukter samverkar i Finansbolagskommittén. Dessa är: Swedbank, Handelsbanken, Danske Bank, Nordea, SEB, DnB NOR samt GE Money Bank. Finansbolag som har andra typer av ägare, som bilföretag och försäkringsbolag, är i stället med i Finansbolagens Förening. Statistiken i artikeln baserar sig på såväl Bankföreningens som Finansbolagens Förenings medlemmar. Ekonomins återhämtning märks på finansbolagsprodukterna Nyutlåning kopplad till de klassiska finansbolagsprodukterna leasing, avbetalning och factoring var fjärde kvartalet 2010 den högsta sedan Ökningen var 30 procent, 37 miljarder kronor, från fjärde kvartalet Den totala kreditstocken ökade också, om än inte lika mycket, och uppgick till cirka 290 miljarder kronor. Mest ökade factoring. Återhämtningen av den svenska ekonomin är en viktig anledning, då företag börjar få större behov av kapital. Det har också märkts en viss tendens till att styra över från checkräkningskrediter till fakturabelåning, som är en vanlig form av factoring. Det kommande Basel III-regelverket kan förstärka den tendensen. För kreditgivaren blir risken nämligen lägre med fakturabelåning, eftersom man har företagets kundfordringar som säkerhet. Därmed blir det också en billigare finansieringform för företaget. Factoring verkar ha blivit allt mer känd och etablerad som alternativ finansieringsmöjlighet för företag, noterar Agneta Brandimarti, bank- jurist och handläggare av finansbolagsfrågor på Bankföreningen. Nyutlåningen till personbilar, genom leasing eller avbetalning, blev även den betydligt högre 2010 än under Vad gäller antalet nya personbilskontrakt, så har de ökat fyra kvartal i rad. Särskilt nyutlåning till företag för nya personbilar ökade under fjärde kvartalet. Under finanskrisen har företagen antagligen behållit sin tjänstebilsflotta längre än tidigare, så det har funnits ett uppdämt behov att uppgradera fordonsparken, säger Agneta Brandimarti. Bankerna och finansbolagen finansierar varje kvartal cirka nyregistrerade bilar.

15 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 April Bankföreningen bestrider europeiskt patent Svenska banker, som har erbjudit e-faktura sedan mitten av 90-talet riskerar att begränsas i sin europeiska expansion av tjänsten, till följd av att ett engelskt företag patenterat vissa tekniska processer. Bankföreningen har lämnat in en invändning mot patentet och nu den 5-6 april tas ärendet upp till förhandling i European Patent Office, EPO. Det Bankföreningen invänder mot är bland annat att patentet gäller en uppfinning som inte är ny. Användningen av e-faktura slår nya rekord Allt fler betalar miljövänligt med e-fakturor ökade antalet elektroniska fakturor till privatpersoner med 34 procent från året före. Var tredje privatperson tar idag emot e-fakturor. Enligt den undersökning som har gjorts av de av Bankföreningens medlemmar som erbjuder e-faktura samt ett antal fakturautställare, var antalet e-fakturor till privatpersoner uppe i 47 miljoner förra året, vilket motsvarar 14 procent av alla betalningar via Internetbank. - Potentialen är fortfarande stor och målet är att ännu fler fakturor ska skickas elektroniskt. Fortsatt utveckling av användarvänliga e-fakturatjänster är en framgångsfaktor, säger Johan Schmalholz, sakkunnig för e-faktura på Bankföreningen. Ju fler som tar emot e-fakturor, desto färre pappersfakturor behöver fraktas, med minskade kostnader och koldioxidutsläpp som följd. - Vi lanserade e-faktura för våra kunder i april Mottagandet hos våra kunder har varit mycket positivt, främst avseende boendeparkering och barnomsorg. E-faktura är miljövänligt, minskar stadens administrativa kostnader och är enkelt för kunderna, säger Andreas Nordström på Stockholms stad, som är en av de cirka 700 e-fakturautställarna i bankernas lösning. Patentet som det engelska företaget OB 10 har fått gäller inte i Sverige men i flera europeiska länder. Eftersom svenska banker är i startgroparna för att erbjuda e-faktura med räckvidd utanför Sverige, riskerar de att behöva betala licenspengar till det engelska företaget för sina befintliga e-fakturatjänster. Ifall man inte kommer överens kan det sluta med att bankerna får betala skadestånd eller i värsta fall upphöra med att erbjuda tjänsterna. Utvecklingen internationellt har gått mot att även sådant som tidigare inte var vanligt att skydda, som mjukvara, nu skyddas via patent. Det är särskilt de anglosaxiska länderna som driver det, säger Johan Schmalholz, sakkunnig på Bankföreningen. Den europeiska patentbyrån håller delvis med om de svenska invändningarna, men det är först vid förhandlingen som ett beslut fattas.

16 16 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 april 2011 Aktuella lagändringar Ny lag om försäkringsrörelser Lagen innehåller moderniserade regler för försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar, som i dag kallas understödsföreningar. Lagen trädde ikraft den 1 april. Ny fastighetsmäklarlag införs Riksdagen har röstat igenom en ny fastighetsmäklarlag. I den nya lagen förtydligas mäklarens roll som opartisk mellanhand. Lagändringarna syftar bland annat till att ge konsumenterna bättre insyn i budgivningen. Den nya lagen gäller både förmedling åt såväl konsumenter som näringsidkare. Lagen träder ikraft den 1 juli Ändring i lagen om Sveriges riksbank Riksdagen har beslutat att Riksbanken ska få rätt att samla in uppgifter om emitterade värdepapper från svenska utgivare, oavsett om de står under tillsyn av Finansinspektionen eller inte. Lagändringen börjar gälla den 1 juli Mårten Wierup ansvarig för Public Affairs Mårten Wierup har anställts på Bankföreningen som ansvarig för Public Affairs. Han ska följa den politiska debatten och bygga upp relationer med den offentliga sektorn - såväl inom EU som i Sverige - som förbereder och beslutar om viktiga finansiella frågor för Bankföreningens medlemmar. Mårten Wierup har tidigare varit anställd vid den svenska EU-representationen i Bryssel, där han bland annat har arbetat med finansmarknadsfrågor. Det är viktigt att som branschorganisation försöka få inflytande i den politiska processen så tidigt som möjligt. Jag hoppas kunna bidra med mitt nätverk och min kunskap om det politiska spelet i Bryssel Swedbank SHB SEB Nordea 0 Bankernas vinster 2010 Rörelseresultatet visar bankernas resultat i miljarder kronor efter kreditförluster men före skatt. I bankkoncernernas rörelseresultat inkluderas även deras utländska verksamheter. Röreslseresultatet för Swedbank, Handelsbanken och SEB uppgår till 10, 15 respektive 11 miljarder kronor. Nordeas röresleresultat uppgår till nästan 35 miljarder kronor. Eftersom Nordea har betydande verksamheter i de tre övriga nordiska länderna blir deras rörelseresultat så pass mycket större än de övriga svenska bankkoncernerna. Mårten Wierup Ålder: 30 år Utbildning: akademisk examen i nationalekonomi och statsvetenskap Tidigare arbete: praktik och anställning på UD, praktik vid EU-parlamentet, arbete vid den svenska EUrepresentationen i Bryssel Fritid: Fotbollsintresse och är bland annat tung mittback i svenska landslaget för byråkrater i Bryssel

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787

Läs mer

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgäldens roll och uppdrag Riksgälden spelar en viktig roll i samhällsekonomin och på finansmarknaden. Vår verksamhet bidrar

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Reglering är en ödesfråga för finansmarknaden

Reglering är en ödesfråga för finansmarknaden eye Eye on executive matters no 2 2010 Eurotrubbel Är gemensam ekonomisk politik för hela Europa möjlig? Tänk efter före Väl förberedd kan en etablering i Östeuropa bli en fullträff. Dubbel skatt, nej

Läs mer

Ändring av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:1) om säkerställda obligationer

Ändring av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:1) om säkerställda obligationer 2016-05-16 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 16-3060 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Ändring av Finansinspektionens

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Utmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd

Utmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd Utmaningar för banker och svensk finanssektor Hans Lindberg Vd Två utmaningar Basel 4 Finansiell skatt 2 Mer än sju svåra år i världsekonomin Procent 6 Procent 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 -4-6 -6 Årlig förändring

Läs mer

Riksgälden och finansiell stabilitet

Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgälden och finansiell stabilitet Hans Lindblad Riksgäldsdirektör DNB Sverige Stockholm 26 januari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna 7 MARS 8 DNR 8-9 8:9 Marknadsoron och de svenska bankerna Marknadsoron och de svenska bankerna SLUTSATSER De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den internationella turbulens som råder

Läs mer

Vad gör staten med en bank i kris?

Vad gör staten med en bank i kris? Vad gör staten med en bank i kris? Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Stockholm 17 augusti 2016 Riksgäldens uppdrag Statens betalningar och kassahantering Upplåning och skuldförvaltning Garantier och lån

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Bankföreningens bolånestatistik. Svenska Bankföreningen

Bankföreningens bolånestatistik. Svenska Bankföreningen Bankföreningens bolånestatistik December 2008 1 Bakgrund Tidigare har bolånestatistiken ik grundats på SCB:s uppgifter om bostadsinstitutens utlåning. Under senare år har flera aktörer avvecklat sina bostadsinstitut

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

Överenskommelse om samarbete avseende finansiell stabilitet och krishantering

Överenskommelse om samarbete avseende finansiell stabilitet och krishantering 2016-12-07 Finansiella stabilitetsrådet Överenskommelse om samarbete avseende finansiell stabilitet och krishantering Överenskommelsen är upprättad mellan Regeringskansliet (Finansdepartementet), Sveriges

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Finansiering av resolutionsreserven - Bankföreningens förslag på avgiftsstruktur

Finansiering av resolutionsreserven - Bankföreningens förslag på avgiftsstruktur FRAMSTÄLLAN 1 (5) 2016-12-13 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Finansiering av resolutionsreserven - Bankföreningens förslag på avgiftsstruktur

Läs mer

Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån Civilutskottets betänkande 2013/14:CU15 Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2013/14:44 Rättvisare regler vid förtidsbetalning

Läs mer

Förslag till nya regler om verksamhet med konsumentkrediter

Förslag till nya regler om verksamhet med konsumentkrediter REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/09/009 Er referens: Fi Dnr 15-9011 1 (6) 2016-10-14 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm finansinspektionen@fi.se Förslag till nya regler om verksamhet med konsumentkrediter

Läs mer

Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009

Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009 Bankföreningens bolånestatistik Mars 29 Johan Hansing, chefsekonom 1 Bakgrund Tidigare har bolånestatistiken grundats på SCB:s uppgifter om bostadsinstitutens utlåning. Under senare år har flera aktörer

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2013:3)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2013:3) PM Hanteringsklass: Öppen 1 (9) Dnr Dnr: 2013/424 2013-11-15 Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2013:3) Riksgäldskontoret (nedan Riksgälden) är stödmyndighet enligt

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Hantering av problembanker

Hantering av problembanker DATUM: 2012-11-08 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Bankföreningens årsmöte SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen )

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen ) 2014-03-10 REMISSVAR Finansmarknadsavdelningen FI Dnr 14-2616 Finansdepartementet (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6)

Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Datum Dnr Ert datum Er referens 2013-05-24 15-2013-0258 2013-02-27 Fi2013/329 Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6) Sammanfattning

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2011-10-27 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 11-4690 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Ändringar i regler

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Åtgärder mot risker med hushållens skuldsättning

Åtgärder mot risker med hushållens skuldsättning ANFÖRANDE Datum: 2015-11-19 Talare: Erik Thedéen Möte: SNS: Bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24

Läs mer

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017 Detta är Swedbank 2 februari, 2017 Sverige, Estland, Lettland och Litauen är våra hemmamarknader 16,2 miljoner invånare 7,3 miljoner privatkunder 650 000 företagskunder 389 bankkontor 13 700 medarbetare

Läs mer

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Riksbanken är en myndighet under riksdagen med ansvar för den svenska penningpolitiken. Sedan 1999 har Riksbanken en självständig ställning

Läs mer

Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012

Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012 Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012 Finansinspektionen och Riksbanken har haft sitt andra möte inom ramen för Samverkansrådet för makrotillsyn. Vid mötet deltog från Finansinspektionen

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0226 (COD) 12601/15 ADD 2 EF 183 ECOFIN 743 SURE 24 CODEC 1291 IA 10 FÖLJENOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende:

Läs mer

Yttrande över Finansdepartementets förslag till ytterligare verktyg för makrotillsyn

Yttrande över Finansdepartementets förslag till ytterligare verktyg för makrotillsyn Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport juni 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 5 Marknadskommentar 6 2 KVARTALSRAPPORT JUNI 2014 HUVUDPUNKTER

Läs mer

Promemoria. Justerade matchningsregler för säkerställda obligationer

Promemoria. Justerade matchningsregler för säkerställda obligationer Promemoria Justerade matchningsregler för säkerställda obligationer Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen September 2015 1 Innehållsförteckning 1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 3 2 Förslag

Läs mer

Ds 2012:39 Regler om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister

Ds 2012:39 Regler om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2012-11-22 Ds 2012:39 Regler om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister Svensk Försäkring har beretts tillfälle att lämna synpunkter

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-03-16 BESLUT FI Dnr 15-3226 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel ANFÖRANDE DATUM: 2011-05-18 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Granskning av metoder för att mäta kreditrisk och operativ risk (prop. 2004/05: 153)

Granskning av metoder för att mäta kreditrisk och operativ risk (prop. 2004/05: 153) Finansutskottets betänkande 2004/05:FiU33 Granskning av metoder för att mäta kreditrisk och operativ risk (prop. 2004/05: 153) Sammanfattning År 2007 förväntas nya kapitaltäckningsregler (EG-direktiv)

Läs mer

Finansdepartementet

Finansdepartementet REMISSYTTRANDE Vår referens: 2017/02/007 Er referens: Fi2017/00842/B 1 (9) 2017-04-18 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ytterligare verktyg för makrotillsyn Sammanfattning Bankföreningen anser att det

Läs mer

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom Likviditetsregleringarna och dess effekter Lars Frisell, Chefsekonom Många lärdomar för tillsynsmyndigheter från krisen Kredit- och likviditetsriskerna i de komplexa, värdepapperiserade produkterna Tveksamheten

Läs mer

ENIRO OFFENTLIGGÖR VILLKOREN FÖR FÖRETRÄDESEMISSIONEN

ENIRO OFFENTLIGGÖR VILLKOREN FÖR FÖRETRÄDESEMISSIONEN PRESSMEDDELANDE, Stockholm, 24 november 2010 ENIRO OFFENTLIGGÖR VILLKOREN FÖR FÖRETRÄDESEMISSIONEN Eniro AB (publ) ( Eniro eller Bolaget ) offentliggjorde den 28 oktober 2010 en företrädesemission på cirka

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004 Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 24 Innehållsförteckning sida: 1. Inledning... 1 2. Marknadsförutsättningar... 1 3. Instituten på den svenska bolånemarknaden... 4 4. Utlåningsförändringar...

Läs mer

Finansplats Stockholm

Finansplats Stockholm PROMEMORIA Datum 2006-06-30 FI Dnr 05-7920-000 Finansplats Stockholm Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID II

REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID II Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Henrik Lennefeldt 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Fi2011/4467 REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID

Läs mer

Krishantering av banker 2013-10-07

Krishantering av banker 2013-10-07 Krishantering av banker 2013-10-07 Dagens agenda Före och efter krisen en överblick Det nya ramverket för krishantering av banker Bankunionen Kartan ritas om före Finansdepartementet Tillsyn Reglering

Läs mer

EUROPEAN PAYMENT REPORT 2017

EUROPEAN PAYMENT REPORT 2017 EUROPEAN PAYMENT REPORT Sverige European Payment Report bygger på en undersökning som genomfördes i 29 europeiska länder under februari och mars. Vi har samlat in uppgifter från 1 468 företag för att få

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Finansiell stabilitet är viktigt för oss alla

Finansiell stabilitet är viktigt för oss alla ANFÖRANDE DATUM: 2012-03-15 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Finansutskottet SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) 2014-12-19 Rnr 67.14 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på tjänstepensionsföretagsutredningens

Läs mer

Yttrande över Finansinspektionens förslag till nya regler om verksamhet med bostadskrediter Regelrådets ställningstagande

Yttrande över Finansinspektionens förslag till nya regler om verksamhet med bostadskrediter Regelrådets ställningstagande Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 8 APRIL 2013 Utges av Svenska Fondhandlareföreningens Service AB Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén

Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén SNS/SIFR Finanspanel 3 oktober 2014 Stefan Ingves Riksbankschef och ordförande i Baselkommittén för banktillsyn Agenda Om Baselkommittén för

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015 Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor

Läs mer

Länsförsäkringar Bank Delårsrapport januari-mars 2014

Länsförsäkringar Bank Delårsrapport januari-mars 2014 Länsförsäkringar Bank Delårsrapport januari-mars 2014 Länsförsäkringar växer i hela bankaffären Rörelseresultatet ökade 45 procent till 197 (136) Mkr och räntabiliteten på eget kapital stärktes till 7,5

Läs mer

COUNTRY PAYMENT REPORT. Sverige

COUNTRY PAYMENT REPORT. Sverige COUNTRY PAYMENT REPORT 16 Sverige Country Payment Report 16: SVERIGE Intrum Justitia har samlat in uppgifter från tusentals i Europa för att få insikt i ens betalningsbeteenden och ekonomiska tillstånd.

Läs mer

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 3. Tillämpningen av prisstabilitetskriteriet

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 3. Tillämpningen av prisstabilitetskriteriet Kommenterad dagordning 2006-09-29 Finansdepartementet Peter Holmgren Ekofin-rådets möte den 10 oktober 2006 i Luxemburg - enligt den preliminära dagordning som framkom vid Coreper den 27 september 1. Antagande

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Effekter av bolånetaket

Effekter av bolånetaket Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet

Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 05.08.2009 K(2009)6228 slutlig Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet Herr Minister, FÖRFARANDE (1) Genom

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

Stora löptidsobalanser på svenska bolånemarknaden. hur vill vi att marknaden ska se ut? Martin Flodén Vice riksbankschef

Stora löptidsobalanser på svenska bolånemarknaden. hur vill vi att marknaden ska se ut? Martin Flodén Vice riksbankschef Stora löptidsobalanser på svenska bolånemarknaden hur vill vi att marknaden ska se ut? Martin Flodén Vice riksbankschef Swedish House of Finance 4 april 2017 De svenska storbankernas strukturella likviditetsrisker

Läs mer

U 73/2016 rd. elektroniska publikationer)

U 73/2016 rd. elektroniska publikationer) Statsrådets skrivelse till riksdagen om förslag till rådets direktiv (om mervärdesskattesats på elektroniska publikationer) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Europeiska kommissionens

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

SNS konjunkturrådsrapport 2015

SNS konjunkturrådsrapport 2015 SNS konjunkturrådsrapport 2015 Finansminister Magdalena Andersson 15 januari 2015 Agenda Offentlig sektor Hushållen Företagen Kommentar till förslag Låg offentlig skuldsättning en styrka i svensk ekonomi

Läs mer

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor)

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) BOLÅNEBOK #1 Förhandling Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) En lyckad förhandling kräver: o Att du har en någorlunda god privatekonomi

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Bank of America / Merrill Lynch

Bank of America / Merrill Lynch Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och

Läs mer

Subsidiaritetsprövning av förslag till direktiv om kreditinstitut och värdepappersföretag

Subsidiaritetsprövning av förslag till direktiv om kreditinstitut och värdepappersföretag Finansutskottets utlåtande 2011/12:FiU17 Subsidiaritetsprövning av förslag till direktiv om kreditinstitut och värdepappersföretag Sammanfattning Utskottet prövar i detta utlåtande kommissionens förslag

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE. av den 24 juli 2013. om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53)

ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE. av den 24 juli 2013. om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53) SV ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 24 juli 2013 om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53) Inledning och rättslig grund Den 22 april 2013 mottog Europeiska centralbanken

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 212-8-3 Publicerad i september 213 Regeringsgatan 38, Box 763 SE-13 94 Stockholm t: +46 ()8 453 44 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll 1 Den ekonomiska situationen

Läs mer

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Varför finns Finansinspektionen? Finansinspektionen (FI) arbetar för att kunder i Finland tryggt ska kunna sköta sina ärenden hos tjänsteleverantörer

Läs mer

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar ANFÖRANDE DATUM: 2007-04-19 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Konferens: Bank & Finans Outlook (Affärsvärlden), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Mål och strategi för Riksbankens internationella arbete 2010

Mål och strategi för Riksbankens internationella arbete 2010 PM DATUM: 2009-11-13 AVDELNING: STA/INT HANDLÄGGARE: Kai Barvèll/Christina Nordh Berntsson HANTERINGSKLASS: ÖPPEN SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2015-09-07 September 2015 Blasieholmsgatan 4B, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Tfn: E-post: Christian

Läs mer