Marknadsbrev maj 2013

Transkript

1 Marknadsbrev maj 2013 Hur står sig konjunkturen? Vi har haft en blandad börsutveckling hittills i år. I både USA och Japan har vi sett fina uppgångar och på sistone har även Europa tagit fart efter en trevande inledning på året. Den stora besvikelsen är tillväxtmarknaderna som i skrivande stund inte har orkat sig över nollstrecket. Sverige då? Jo, fram till mitten av mars var den svenska börsen en av de bästa, men sen kom uppgången av sig. En Cypernkris, lite svagare konjunkturstatistik och bolagsrapporter som inte riktigt lyckades övertyga tycks vara de främsta orsakerna. Men jag tror även att känslan av att det hade gått lite väl snabbt uppåt bidrog till att börsen vek nedåt. Den svenska börsen hade stigit nästan 30 procent från i somras till mitten av mars. Och då är det ju ganska naturligt med en paus för reflektion. Det är inte bara börsutvecklingen som har varit blandad. Även konjunkturstatistiken har varit spretig. När vi gav ut vår konjunkturprognos i januari målade vår chefekonom Heidi Elmér upp ett scenario där centralbankernas stimulanser ger effekt och återhämtningen i världsekonomin tilltar. Hur står sig den bilden idag lite drygt tre månader senare? Det besvarar Heidi på nästa sida. I vanlig ordning har vi med en fördjupning i marknadsbrevet. Den här månaden har vi valt att titta närmare på den kinesiska ekonomin. Under förra året växte Kina i den lägsta takten på många år. Och det verkar som att tiden med tvåsiffriga tillväxttal är förbi. Men vad innebär det för Kinas ekonomi och börs, och ger det anledning till oro? Läs vår syn på sidan 5. Vår absolut största sparform är den traditionella livförvaltningen. Och på senare tid har denna ifrågasatts eftersom dagens rekordlåga räntor anses göra det svårt att skapa god avkastning till spararna. På sidan 7 ger Lars-Göran Orrevall, chef för investeringsstrategi på Skandia Liv, vår syn på hur det låga ränteläget påverkar våra möjligheter att skapa avkastning till spararna. Lars-Göran berättar även varför vi anser att den traditionella förvaltningen är mer modern än någonsin. Marknaden i korthet Återhämtningen fortsätter trots en del svagare data under våren USA och Kina är draglok medan Euroområdet fortsätter bromsa Centralbankerna gör vad de kan för att stimulera Visste du att du numera kan prenumerera på marknadsbrevet? På vår hemsida kan du anmäla din mejladress och på så sätt få marknadsbrevet i din mejlbox varje månad! Trevlig läsning! Jim Rotsman, chef Skandia Investment Center

2 MAKROPERSPEKTIV Återhämtnin en fortsätter trots motvind Under våren har det varit en del besvikelser över att tillväxten varit långsammare än väntat. Bilden av en gradvis återhämtning av den globala konjunkturen håller dock i stora drag. Men det är en tudelad konjunkturbild där euroområdet befinner sig i recession medan läget ser ljusare ut i USA, Kina och Sverige. Centralbankerna fortsätter med den ultralätta penningpolitiken. För Riksbanken har sannolikheten för en räntesänkning ökat, men vårt huvudscenario är att reporäntan ligger kvar på 1 procent i juli. Sedan mitten av mars har en del ekonomisk statistik fallit ut svagare än väntat. BNP-tillväxten i flera länder har varit lite av en besvikelse och arbetslösheten fortsätter att vara hög på många håll. Betyder det att de gröna skott som tappert tittade fram tidigare i år har knäckts av upprepade frostnätter? Nej, konjunkturen är inte helt knäckt även om tillväxten inte heller har bjudit på några glädjeskutt. Jag tycker fortfarande att bilden av en gradvis återhämtning av den globala konjunkturen står sig. Men återhämtningen är inte helt synkroniserad utan länder och regioner växer i olika hastighet. Studerar vi några konjunkturindikatorer så visar exempelvis olika industribarometrar att läget är ljummet i USA, Kina och Sverige, medan det fortfarande är frostigt i stora delar av Europa. Trots att data varit något svagare än väntat i USA fortsätter ekonomin att växa i maklig takt. Förbättringen på husmarknaden fortgår och privat konsumtion är det största bidraget till tillväxten. Det som håller tillbaka är skattehöjningar och utgiftsminskningar, men ekonomin växer på trots den finanspolitiska motvinden. I euroområdet ser det däremot fortsatt mörkt ut. Men här är bilden splittrad. Tyskland utmärker sig med en konkurrenskraftig industri och rekordlåg arbetslöshet. Förutsättningarna för god tillväxt finns där, men Tyskland klarar inte att ensamt hålla emot recessionen som länderna i Sydeuropa befinner sig i. För euroområdet som helhet har tillväxten därför fortsatt att falla och arbetslösheten stiger till allt högre nivåer. Det är inte en hållbar situation och det har fått även de mest hårdnackade åtstramningsivrarna att mjukna. Nu ser vi tendenser till upprivna besparingspaket och planer på att tillåta det att ta längre tid att nå budgetbalans för de krisdrabbade länderna. I nuläget är det viktigare att få ett stopp på dödsspiralen av recession och stigande arbetslöshet än att snabbt få budgetar i balans. Samtidigt är det inte heller en lösning att spendera sig ur krisen. Det som krävs är reformer på framför allt arbetsmarknaden för att förbättra många länders konkurrenskraft. För att komma tillrätta med euroområdets underlig Konjunkturbarometrar, industrin, index USA Kina Sverige Euroområdet, höger skala Source: Reuters EcoWin gande problem behövs även en städning och anpassning av bankernas balansräkningar. Tyvärr verkar det dröja, och så länge Europa dras med olösta problem i banksektorn lägger det en hämsko på den ekonomiska tillväxten. Överflöd av cash För att stödja ekonomierna fortsätter centralbankerna med samma medicin som tidigare dvs. att hålla styrräntorna nära noll och fortsätta med så kallade kvantitativa åtgärder i form av exempelvis lån till banker och köp av obligationer. Den senaste tiden har flera centralbanker lagt in en ytterligare växel för att lätta på penningpolitiken. Japans centralbank har introducerat mycket expansiva och okonventionella penningpolitiska åtgärder för att kicka igång den stagnerande japanska ekonomin. Den europeiska centralbanken ECB har sänkt sin styrränta till 0,50 procent och är beredd att göra mer om det krävs. Bland annat diskuteras en negativ inlåningsränta samt åtgärder riktade mot små och medelstora företag för att göra deras finansiering både billigare och lättare. Miljön med ultralätt penningpolitik kommer alltså bestå

3 Grafen nedan visar de fem stora centralbankernas balansräkningar omräknat i dollar. Där syns tydligt att det är den amerikanska centralbanken Fed samt euroområdets ECB som i absoluta tal pumpat ut störst mängd likviditet i det finansiella systemet. Fed har tydligt signalerat att de fortsätter med sina kvantitativa åtgärder till dess att en tydlig förbättring av arbetsmarknaden skett. I grafen har jag räknat med att det pågår i nuvarande takt året ut. ECB:s balansräkning har krympt något sedan årsskiftet då en del banker betalat tillbaka sina lån. Men gör ECB verklighet av planerna på kompletterande åtgärder riktade mot små och medelstora företag kommer balansräkningen sannolikt expandera igen. Men det beror också på hur villkoren utformas. Japans centralbank avser att fördubbla den monetära basen på två år och kommer därmed att få en balansräkning som är lika stor som Feds och ECB:s i dollartermer när man är klar. Storbritannien och Schweiz har också expanderat sina balansräkningar ordentligt de senaste åren i förhållande till sina respektive ekonomiers BNP. Sammantaget summerar dessa fem centralbankers balansräkningar till ungefär miljarder dollar och de kommer fortsätta svälla. Det här bidrar till att smörja de finansiella marknaderna inte bara i de länder som tar till sedelpressarna. 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Big Five : Centralbankers balansräkningar Tusen miljarder dollar Euroområdet Japan Storbritannien Schweiz USA Source: Reuters EcoWin Tudelad svensk ekonomi Den svenska konjunkturen har mer gemensamt med Tyskland och USA än med de svaga sydeuropeiska länderna. Men även här är det lite blandad kompott. Industrin har det trögt och det är främst den starka kronutvecklingen som tynger. I takt med att den globala konjunkturen tar bättre fart borde det även gynna den svenska exportindustrin. De svenska hushållen är dock på bättre humör och ser optimistiskt på utvecklingen framför allt när det gäller bedömningen av den egna ekonomin som gynnas av låga bolåneräntor, goda reallöneökningar och bra utveckling av tillgångspriser både på börsen och på bostäder. Samtidigt går det inte att blunda för att arbetslösheten har fortsatt att krypa uppåt och är på en relativt hög nivå. Det är framför allt utsatta grupper som ungdomar, äldre och utrikesfödda som lider av hög arbetslöshet och det tyder på att arbetsmarknaden tyngs av strukturproblem. Parallellt med tecken på en tudelad svensk ekonomi är inflationstrycket mycket lågt. Det är en kombination av de senaste årens förstärkning av kronan och låga prispåslag Parallellt med tecken på en tudelad svensk ekonomi är inflationstrycket mycket lå t. från företagen som bidrar till en låg inflation. Det fick Riksbanken att i april kraftigt sänka inflationsprognosen och signalera att reporäntan stannar på 1 procent ända till hösten Enligt traditionell analys borde så låg inflation egentligen motivera ytterligare sänkning av reporäntan, men majoriteten i Riksbanken har gång på gång lyft fram att de även tar hänsyn till finansiella obalanser som den höga skuldsättningen hos svenska hushåll när de fattar beslut om reporäntan. Om man jämför penningpolitiken med hur man tankar en bil så brukar överväganden normalt handla om hur mycket bensin man ska fylla i tanken på bilen. Men oenigheten inom direktionen har inte bara handlat om hur vältankad bilen ska vara. De är inte heller överens om vilken typ av bil det är som ska tankas. Är det en bensinbil eller etanolbil? Fel bränsle i fel bil kan vara ödesdigert tycks majoriteten resonera. En livlig och stundtals hätsk debatt om penningpolitikens mål och måluppfyllelse har därför stormat så väl inom som utanför Riksbanken det senaste året. Den allra fränaste kritiken har kommit från minoriteten i Riksbanken med Lars Svensson i spetsen. Till sommaren kommer två nya personer att efterträda Lars Svensson och Barbro Wickman- Parak i direktionen. Hur maktbalansen i direktionen ändras återstår att se, och det är inte säkert att det blir en fulltalig En livli och stundtals hätsk debatt om penningpolitikens mål och måluppfyllelse har därför stormat så väl inom som utanför Riksbanken det senaste året. direktion till nästa penningpolitiska möte i början av juli. Det beror på hur snabbt de nya personerna kan tillträda. Vad ska man då tro om utvecklingen av reporäntan framöver? Givet att ekonomin är på väg att återhämta sig och arbetslösheten toppar till sommaren så borde reporäntan stanna kvar på 1 procent och sedan ligga kvar där till en bit 3

4 in i nästa år. Men det ska erkännas att sannolikheten för ytterligare en sänkning är stor. De avgörande faktorerna är hur kronan och arbetsmarknaden utvecklas. Jag räknar dock inte med att någon av dessa variabler har förändrats så markant innan nästa möte att det motiverar en sänkning. Blir det ytterligare en räntesänkning är septembermötet mer sannolikt. Riskerna är fortfarande på nedsidan Sammantaget står sig den konjunkturbild som vi målade upp i början av året i stora drag. Den globala tillväxten återhämtar sig gradvis även om förbättringstakten är något lägre än vi räknade med. Det är också tydligt att länder som USA, Kina och Sverige går bättre medan euroområdet Det är också tydli t att länder som USA, Kina och Sveri e år bättre medan euroområdet fortfarande brottas med stora problem. fortfarande brottas med stora problem. Riskerna för konjunkturscenariot är därmed fortfarande på nedsidan och det är främst eurokrisen och olösta underliggande problem hos bankerna som vi är mest bekymrade över. Riskbilden är komplex och vårt scenario förutsätter att politikerna fortsätter att ta ansvar för att implementera nödvändiga reformer och åtgärder. Samtidigt fortsätter centralbanker att stimulera med ultralätt penningpolitik. Hittills har de stora mängderna överskottslikviditet bidragit till att hålla nere marknadsräntor och pressa ihop riskpremier, vilket gynnat riskfyllda Börserna är dock helt klart känsli a för ne ativ information kring konjunkturutvecklin en särskilt i USA och Kina som väntas vara tillväxtmotorerna i världskonjunkturen. tillgångar som aktier. De senaste månaderna har vi därmed sett en divergerande trend där börserna utvecklats starkt, medan statsobligationer generellt sett har sjunkit och åter befinner sig på historiskt mycket låga nivåer. Börserna är dock helt klart känsliga för negativ information kring konjunkturutvecklingen särskilt i USA och Kina som väntas vara tillväxtmotorerna i världskonjunkturen. Men för sparare finns inte många vettiga alternativ. Marknadsräntor är redan på mycket låga nivåer och har troligen begränsad fallhöjd från dagens nivåer. Även om riskerna kring konjunkturbilden fortfarande är på nedsidan kommer centralbankerna att finnas där med konstgjord andning och det verkar som att respiratorn kommer att vara in kopplad länge än Marknadsutveckling olika tillgångsslag Index jan 2013 = 100 (vänster axel) resp. procent (höger axel) 2,5 2,4 2,3 2,2 2,1 2,0 1,9 1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 januari februari mars april maj 2013 Aktieindex (MSCI World) Råvaruindex (CRB) Statsobligationsränta 10 år, Sverige (höger) Statsobligationsränta 10 år, USA (höger) Source: Reuters EcoWin Heidi Elmér Chefekonom 4

5 FÖRDJUPNING Kina på vä in i ny tillväxtfas Förra året växte Kinas ekonomi med 7,8 procent, vilket var den lägsta nivån under 2000-talet. Under de kommande åren är det dessa nivåer som vi kommer få vänja oss vid. Men Kina kommer fortfarande att vara en av de snabbast växande tillväxtmarknaderna, och om målsättningen att ställa om ekonomin till att i högre grad bygga på inhemsk konsumtion ska lyckas, så är den lägre tillväxten både önskvärd och förmodligen nödvändig. Det finns två huvudsakliga anledningar till att den kinesiska ekonomin började bromsade in under Dels tvingades myndigheterna strama åt finans- och penningpolitiken i syfte att hejda den stigande inflationen. Dessutom bidrog inbromsningen på viktiga exportmarknader till att tillväxttakten sjönk. Men den omställning till lägre långsiktig tillväxt som Kina står inför beror inte bara på konjunkturella faktorer. Det är istället strukturella förändringar som kommer ikapp en ekonomi med växtvärk. Kina måste ställa om från en ekonomi driven av export och investeringar till att i större utsträckning bygga på inhemsk konsumtion. Inbromsnin, in en kollaps. Kina har redan påbörjat sin omställning. Men det är viktigt att komma ihåg att det handlar om ett par procentenheters lägre tillväxttakt från en mycket hög nivå, ingen krasch. Den nya kinesiska regeringens mål är en tillväxt på omkring 7,5 procent per år. Och Kina kommer fortfarande att vara en av de snabbast växande tillväxtmarknaderna under lång tid framöver. OECD spår t.ex. att Kina kommer att ha den högsta tillväxten av de större tillväxtmarknaderna under resten av decenniet, och Kinas ekonomi kommer att utgöra 28 procent av världsekonomin 2030, från 17 procent under BNP-tillväxt Procent Källa: Bloomberg 1 Källa: OECD Looking to 2060: Long-term global growth prospects Procentsatser avser köpkraftsjusterade termer. Risk för medelinkomstfälla? Kina har ofta kallats för världens verkstad på grund av sin omfattande tillverkningsindustri. Men de faktorer som har gynnat Kinas tillväxt billig arbetskraft och hög utväxling på enkel teknologi håller gradvis på att försvinna i takt med att lönerna har stigit i snabb takt. Det innebär att Kinas konkurrensfördelar inom den enklare tillverkningsindustrin håller på att minska. Det här är en naturlig följd av att landet har en undervärderad och kontrollerad valuta som bara gradvis tillåts appreciera. Samtidigt ligger landets näringsliv ännu långt efter konkurrenter från högteknologiska länder inom mer avancerade sektorer. Historiskt har många länder gjort resan från låginkomstland till medelinkomstland. Men desto färre har gått vidare till att bli höginkomstländer. Istället har de fastnat i det som brukar kallas för medelinkomstfällan. Och vissa bedömare menar att Kina nu står inför denna utmaning. För att lyckas styra om till en konsumtionsdriven ekonomi behöver de kinesiska myndigheterna fokusera på effektivare resursanvändning, ökade investeringar i humankapital och innovationer samt stimulera en övergång till produktion av varor och tjänster med högt förädlingsvärde. Även om stigande löner kommer att försämra Kinas konkurrenskraft inom den enklare tillverkningsindustrin, så är det samtidigt en viktig förutsättning för omställningen till en konsumtionsdriven ekonomi med växande medelklass som viktig bas. 5

6 Orosmolnen: fasti hetsmarknaden och banksektorn Ett resultat av den blomstrande kinesiska ekonomin har varit en glödhet fastighetsmarknad, som utgör en betydande risk för den kinesiska ekonomin. Men att Kina står inför ett scenario med en fastighetskrasch med liknande konsekvenser som den i USA är ändå inte troligt. En viktig faktor är att efterfrågan på bostäder är stor i Kina inte minst på grund av den fortsatt stora urbaniseringstrenden. Vidare är skuldsättningen bland kinesiska husköpare avsevärt lägre än i USA. Myndigheterna inför nu också hårdare regler för husköpare som bland annat innefattar höjda handpenningskrav och räntor för husköpare samt striktare beskattning av vinster som uppstår vid husförsäljningar. Även om det finns risk för att implementering av dessa åtgärder blir bristfällig, inte minst på grund av korruption, tror vi att de kommer att bidra till att bromsa, men inte knäcka, fastighetsmarknaden. Ett annat orosmoln är skuldsättningen i banksektorn. Under de senaste åren har bankerna ökat sin kreditgivning till kommunerna i samband med de omfattande byggnadsoch infrastrukturprojekt som lanserades under finanskrisen. Det har lett till att kommunernas skuldberg har vuxit och att andelen dåliga lån har ökat bland bankerna under sex kvartal i rad. Bankerna tvingas nu öka sina avsättningar för att täcka kreditförluster, vilket drabbar vinsttillväxten. En snabb ökning av kreditförlusterna skulle kunna utlösa en bankkris. Bristande statistik och transparens gör situationen svårbedömd. Men uppskattningar gör gällande att Kinas totala statsskuld, inklusive dem på kommunnivå, uppgår till knappt 50 procent av BNP. Det är fortfarande en låg skuldsättning jämfört med flertalet andra länder och ökar myndigheternas förmåga att rekapitalisera banksektorn vid behov. Investera i Kina trots lä re tillväxt? En central fråga för investerare är vad lägre tillväxt i Kina kommer att innebära för börsutvecklingen. Naturligtvis kommer vissa sektorer av Kinas näringsliv att påverkas av att tillväxttakten minskar. Men ett lands tillväxttakt har visat sig ha lågt samband med börsens utveckling. Och även om tillväxttakten blir något lägre under de närmaste åren, så kommer konsumtionsrelaterade sektorer att gynnas av att konsumtionen kommer växa som andel av BNP. Potentialen för företag som gynnas av inhemsk konsumtion är stor. Kinas medelklass är redan större än USA:s samlade befolkning och trots det är det bara en fjärdedel av Kinas befolkning som ingår i medelklassen. Det innebär att en befolkningsmängd motsvarande tre gånger USA:s ännu inte har gjort den konsumtionsresa som en övergång till medelklassen innebär. I det vanligaste kinesiska börsindexet 2 är det endast 10 procent av aktierna som utgörs av direkt konsumtionsrela- 2 MSCI China terade bolag. Men även andra sektorer, såsom telekombolag och hälsovårdsföretag, kommer att gynnas av ökad konsumtion och en växande medelklass. Den kinesiska börsen kan därmed ge en bra exponering mot de trender som förväntas prägla Kina under kommande år. Samtidigt består den största delen av indexet, ca 40 procent, av banker. Och med tanke på oron för skuldsättningen inom banksektorn, utgör det en risk. Men det finns även andra sätt att få exponering mot en konsumtionsdriven tillväxt i Kina. Kringliggande länder gynnas av Kinas framfart. Taiwan är ett bra exempel på detta där knappt en tredjedel av exporten går till Kina. I fonder av typen Greater China brukar Taiwan utgöra omkring en fjärdedel av innehavet, vilket kan vara ett bra sätt att ta del av efterfrågan bland Kinas växande medelklass. Även flertalet svenska bolag har stort utbyte med Kina. Ett bolag som svenska H&M öppnar nya butiker i Kina på veckobasis ett tydligt exempel på hur även svenska bolag drar fördel av Kinas växande medelklass. Och flera av de svenska verkstadsbolagen har en betydande del av sin försäljning i Asien, där Kina utgör en stor del. Vår bedömning är att Kinas tillväxt kommer att befinna sig kring nuvarande nivåer på omkring 7,5 8 procent under de närmaste åren för att på sikt minska till 6 7 procent. Det innebär att Kina kommer att fortsätta vara en viktig drivkraft för den globala ekonomin under lång tid framöver. Om omställnin en till en konsumtionsdriven ekonomi blir fram ån srik, kommer det skapa nya möjligheter för såväl inhemska som utländska börsföreta. Om omställningen till en konsumtionsdriven ekonomi blir framgångsrik, kommer det skapa nya möjligheter för såväl inhemska som utländska börsföretag. Vi ser därför inte avtagande tillväxt som ett hinder för börsutvecklingen. De främsta utmaningarna i närtid är den internationella konjunkturutvecklingen och att parera riskerna i fastighetsmarknaden och banksektorn. Johan Lundqvist Heidi Elmér 6

7 PLACERA Fun erar traditionell livförvaltnin fortfarande? På senare tid har den traditionella livförvaltningen ifrågasatts. Den främsta anledningen är att dagens rekordlåga räntor anses göra det svårt att skapa god avkastning till spararna. För vissa livförsäkringsbolag stämmer det. Det är till och med så att ett flertal bolag har tvingats stänga för nya kunder. Men Skandia Livs finansiella ställning är god. Faktum är att jag anser att den traditionella förvaltningsformen är mer modern idag än någonsin. Den traditionella livförvaltningen kom till på 1870-talet i Sverige och har överlevt ekonomiska kriser, börsfall och till och med världskrig. En viktig anledning till att förvaltningsformen har överlevt i snart 150 år handlar om riskspridning. En traditionell livportfölj består ofta av en blandning av främst aktier och obligationer. Historiskt har det inneburit att när aktiemarknaderna har fallit kraftigt, har avkastningen på obligationerna kompenserat för värdeminskningen på aktieinnehavet. Hur stort problem ut ör de lå a räntorna? För närvarande befinner sig obligationsräntorna på rekordlåga nivåer. Låga räntor är en utmaning för alla som placerar långsiktigt eftersom de dels ger låg avkastning, men också för att värdet på obligationer faller när räntorna stiger, vilket de så småningom förväntas göra. Obligationer utgör en viktig del i en portfölj. Men med dagens rekordlåga räntor ska man inte förvänta sig någon exceptionell avkastning från dessa den närmaste tiden. Vi har dock minskat den genomsnittliga löptiden på våra obligationsinnehav, vilket minskar portföljens känslighet mot stigande räntor. Dessutom har vi inte längre några utländska obligationer, vilket gör att sårbarheten från internationell turbulens har minskat. I da slä et är andelen obli ationer i vår portfölj den lä sta nå onsin. I dagsläget är andelen obligationer i vår portfölj den lägsta någonsin och vi har omkring 60 procent av vårt portföljinnehav placerat i så kallade riskfyllda tillgångar t ex aktier, fastigheter, råvaror och onoterade innehav. De här tillgångarna kommer att kunna skapa avkastning även med de rekordlåga räntorna. Anledningen till att vi kan ha en så pass hög andel i riskfyllda tillgångar är för att vi är så finansiellt starka. Garanti vikti are än nå onsin? Den främsta fördelen med att spara i traditionell försäkring är att sparandet omfattas av en garanterad ränta. För närvarande uppgår den till 1,25 procent före skatt och avgifter. Det innebär att du alltid är garanterad en avkastning på 1,25 procent per år i ditt sparande. Anledningen till att garantiräntan är särskilt viktig i dagens läge är att svängningarna på de finansiella marknaderna har ökat. I de flesta Den främsta fördelen med att spara i traditionell försäkrin är att sparandet omfattas av en aranterad ränta. investeringar är det spararen själv som står hela risken. Om marknaderna utvecklas dåligt är det spararen som får lägre pension. Här fyller den traditionella livförvaltningens garanti en mycket viktig funktion du har alltid en garanti i botten. Garantin är bara en aranti det kan bara bli bättre En ränta på 1,25 procent låter kanske inte så imponerande, särskilt i jämförelse med den avkastning som aktier kan ge under bra år. Men garantiräntan är just den garanterat lägsta nivån det kan bara bli bättre. Den avkastning som försäkringen ger varje år kallas i traditionell förvaltning för återbäringsränta. Under de senaste 15 åren har den genom- 7

8 snittliga återbäringsräntan varit 6,2 procent per år. Det är en bra bit över inflationen som i genomsnitt har varit 1,3 procent per år. På lång sikt följer återbäringsräntan livportföljens totala avkastning, men de kommer att skilja sig under kortare perioder. Anledningen är att vi vill att värdeökningen på försäkringskapitalet ska vara så jämn som möjligt, så att vi kan ge en god återbäringsränta även under år då portföljens avkastning har varit låg. Varför Skandia Liv? Den viktigaste egenskapen hos ett traditionellt livförvaltningsbolag är dess finansiella styrka, eftersom det skapar stor handlingsfrihet att placera pengar. Under de senaste åren har ett antal livbolag lämnat marknaden eller stängt ned för nya kunder. Skandia Liv har god finansiell styrka. Vår solvensgrad, dvs. värdet på våra totala tillgångar jämfört med värdet av det vi har lovat våra kunder i form av framtida garanterade utbetalningar, uppgår till 158 procent en av de högsta nivåerna på marknaden. En hög solvens ger oss stor frihet i vår kapitalförvaltning. För dig som kund innebär det större möjlighet att sparkapitalet växer i värde. En hö solvens er oss stor frihet i vår kapitalförvaltnin. Traditionell förvaltnin runden i ett balanserat sparande Alla har vi vår egen sparprofil som anger hur stor risk vi är villiga att ta och hur vi vill att vår portfölj ska se ut. Skandia Livs tillgångsportfölj erbjuder de allra flesta en bra grund i ett långsiktigt sparande. Grunden bygger på god riskspridning och garanti. Den här grunden kan sedan byggas på med andra byggklossar som fonder, aktier, obligationer eller strukturerade produkter. Lars-Göran Orrevall Chef investeringsstrategi på Skandia Liv 8

9 Detta är en annons från Schroder. Skandia ansvarar inte för innehållet i annonsen. För mer information, se ansvarsbegränsningen sist i detta marknadsbrev. Varför europeiska aktier? Den europeiska marknaden är föränderlig, och det är svårt för investerare att hänga med i vilka trender som favoriseras. Just nu ser vi ett stort intresse för säkra kort dvs. företag som trots den låga tillväxten i Europa och globalt har affärsmodeller som möjliggör ökad försäljning med bibehållna marginaler och starka kassaflöden. Det svenska företaget Assa Abloy är ett utmärk exempel på ett sådant företag, och vi fokuserar vår fond - European Special Situations på denna typ av globalt ledande företag. Hur tänker vi krin portföljen och vad är vårt fokus? En läxa jag har lärt mig från 2008 är att man tillfälligt kan missbedöma just hur ombytlig marknaden är. En konsekvens av det är att vi nu har flera mindre innehav i många bolag istället för större innehav i färre bolag. Vår portfölj har helt enkelt fått en bredare riskspridning och har på så sätt större motståndskraft mot oväntade situationer. Vi har nu ett större antal bolag som vi bedömmer ha möjlighet att utvecklas bättre än index, och de enskilda företagen får mindre inverkan på portföljens totala avkastning, resultatet av en felbedömd investering är inte längre svart eller vitt. Genom att investera huvuddelen av fondens innehav i marknadsledande företag med starka balansräkningar och förmåga att sätta eller bibehålla priset på sina produkter tror jag att vi har goda möjligheter att leverera vad vi önskar till våra investerare, nämligen att på lång sikt skapa jämn avkastning som överstiger indexutvecklingen och med mindre kursrörelser. Det har historien också visat att vi kan. Vad leter vi efter på bola snivå? Som jag tidigare varit inne på så letar vi efter företag med organisationer och affärsmodeller som är väl positionerade för kontinuerlig tillväxt och som har förmågan att, på ett bättre sätt än sina konkurrenter, sätta priset på sina varor eller tjänster dvs. vara prisledande. I analysteamets ögon är detta den enskilt viktigaste egenskapen för att på sikt kunna skapa avkastning över snittet på marknaden. Därför kommer denna typ av bolag att utgöra kärnan i fonden. Riskspridning är viktigt. Det gäller att inte bara äga företag inom olika branscher och sektorer utan vi vill även investera i bolag med olika stilar - värdebolag och tillväxtbolag. Därför investerar vi i konjunkturkänsliga bolag, i företag som genom rekonstruktion har skapat en bättre mix av produkter eller som har fått en mer proffessionell företagsledning samt i företag med högre risk. Hur hittar vi dessa bola? Möten med företagsledning och andra nyckelpersoner är A och O. Vi vill ha information från de människor som har daglig insyn i verksamheten, som vet vad som är viktigt för tillväxten och som spenderar sina dagar med att driva företaget framåt. Kulturen på företaget är också oerhört viktig, faktiskt ofta en av företagets viktigaste tillgångar, och kan vara skillnaden mellan succé och konkurs. Ofta förmedlas företagskulturen från företagets toppskikt, varför företagsbesök är en stor del i det vi gör. Skall man lita på allt man hör? Nej, naturligvis inte. Ledningen har ofta tränats i att möta analytiker och vet vad de skall säga för att visa företaget från sin bästa sida och det gäller att ha erfarenhet nog för att inte bli förblindad av en karismatisk VD eller köpa allt prat om företagets förträfflighet. Även om en företagsanalys kan börja med att titta på siffrorna i en årsredovisning kommer vi aldrig att investera i företaget utan att ha träffat och fått förtroende för ledningen. Först därefter kan vi ta beslut om att investera eller inte. Assa Abloy, som jag nämnt tidigare, är ett bra exempel på bolag som uppfyller alla våra krav och som vi nyligen har adderat till portföljen. Aktien uppvisar en hel del defensiva kvaliteter samtidigt som det finns delar av verksamheten som är väl positionerade för att dra nytta av en konjunkturförbättring. Assa är en global ledare i en bransch med höga inträdesbarriärer, vilket betyder att de kan agera prisledare och behålla bra marginaler. Företaget har ett starkt varumärke och besitter skalfördelar samtidigt som de levererar skräddarsydda lösningar till kund. Jag tycker därför att Assa är ett bra exempel på hur jag vill positionera fonden med investeringar i bolag som balanserar upp varandra och 9

10 Detta är en annons från Schroder. Skandia ansvarar inte för innehållet i annonsen. För mer information, se ansvarsbegränsningen sist i detta marknadsbrev. som hänger med hela eller nästan hela vägen vid en marknadsuppgång samtidigt som de erbjuder ett bra skydd på nedsidan genom sin kvalitetsstämpel och stabila affärsmodell. Assa Abloy har till exempel visat på god förmåga att behålla och generera fria kassaflöden även under mindre goda år. Ett annat exempel på företag som platsar i fonden är Hexagon. Hexagon är ett marknadsledande företag inom mätteknik där ledningen har intensifierat och prioriterat produktutveckling. Denna satsning har lett till att en stor del av omsättningsökningen kommer från nya produkter, vilket visar på förmågan hos ledningen att se framåt. Hexagon exporterar en hel del av sina produkter till tillväxmarknader såsom Kina och Latinamerika, och är väl positionerade att dra nytta av den högre tillväxten och de ökande investeringar i infrastruktur, fordonsindustri och grön energi som görs i dessa regioner. Detta tillsammans med goda förutsättningar för marginalförbättringar gör svenska Hexagon till en, i våra ögon, bra investering. Sammanfattningsvis försöker vi driva fondens överavkast- ning genom att vara rätt investerade samtidigt som vi försöker att kontrollera risken i fondens avkastning gentemot index genom att sprida våra risker. Eftersom marknaden tenderara att belöna olika typer av bolag vid olika tillfällen: värdebolag eller tillväxt; defensiva eller cykliska; storbolag eller småbolag, gäller det att investera i bästa möjliga bolag från alla dessa områden istället för att gissa sig till vad som gäller för stunden. Vi har fortsatt förtroende för portföljbolagen, men nu mer än någonsin, avstår vi från att spå riktningen på marknaden och satsar istället på riskspridning, vilket är en strategi vi tror kommer att fortsätta driva vår överavkastning. Europa är fortsatt en bra region för att välja aktier baserat på fundamental analys. Europeiska bolag är attraktivt värderade både i ett absolut och relativt perspektiv och företagssektorn är stabil med gynsamma förhållanden för ökade investeringar, aktivitet inom förvärv och samgåenden samt tillväxt. Dessutom är det är en region med stor bredd som erbjuder investerare tillgång till marknadsledande och globala företag. Ansvarsbegränsning från annonsören Endast för professionella investerare och rådgivare. Åsikterna i artikeln är Leon Howard-Spinks egna och behöver inte nödvändigtvis överensstämma med Schroders egna åsikter eller åsikter andra fonder Shroders förvaltar. Investeringar i fonder med en annan valuta än basvalutan är inte alltid valutasäkrade. Valutarisken kan komma att påverka avkastningen i fonden. Fonden hedgar inte nedside-risk i en fallande marknad. Fonden kommer att följa marknadsutvecklingen. Detta dokument skall inte ses som en rekommendation att investera i någon av Schroders fonder, Schroder International Selection Fund Företaget. Inget i detta dokument skall tas för rådgivning och är därför inte heller en rekommendation att sälja eller köpa andelar i fonden. Investeringar i någon av Företagets fonder skall endast ske med fondens senaste prospekt och årsredovisning som bas, dessa kan man finna, gratis, på Schroders hemsida eller genom att kontakta Schroder Investment Management (Luxembourg) S.A. Investeringar i fonden är riskfyllda, detaljer kring dessa risker finns beskrivna i prospektet. Historisk avkastning är inte en pålitlig indikator om framtida resultat, kurser och avkastning från aktier kan gå upp likväl som ner och investerare är inte garanterade att få tillbaka sin ursprungliga investering. Detta dokument speglar Schroder egna åsikter och syn på marknaden och dessa kan ändras. Detta dokument är gjort på uppdrag av Schroders Investment Management Ltd., 31 Gresham Street, EC2V 7QA, som står under FSA s övervakning. Leon Howard-Spink Fondförvaltare, Schroder European Special Situations 10

11 Skandia Liv i siffror mars 2013 Garantiränta I den traditionella förvaltningen växer försäkringarnas garanterade värde med en ränta på 1,25 % för nytecknade försäkringar före skatt och avgifter. Återbärin sränta 3 % från och med 1 juli 2012 Genomsnittlig ränta historiskt: 5 år : 4,8 % 10 år : 4,1 % 15 år : 7,3 % Försäkringens värde växer bland annat med återbäringsräntan. Nivån på räntan beror på det verkliga utfallet i kapitalavkastningen. Om avkastningen på tillgångarna överstiger den garanterade nivån bildas ett överskott på försäkringarna. Överskottet är dock inte garanterat utan kan variera över tiden fram till dess att pengarna utbetalats. Kollektiv konsoliderin s rad : 110 % Solvens rad : 156 % Solvensgrad historiskt: : 158 % : 157 % Aktuell solvensgrad anger marknadsvärdet på Skandia Livs totala tillgångar jämfört med det värde vi har garanterat våra försäkringstagare. Förvaltat kapital : MSEK Förvaltat kapital historiskt: : MSEK : MSEK Detta är värdet på de tillgångar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning. Portföljens fördelnin : 6,3% 8,4% 0,5% 0,5% 4,2% Totalavkastnin : 2,1 % ( januari mars 2013) Totalavkastning historiskt: : 0,7 % (februari 2013) : -0,18 % ( januari 2013) Så här fun erar sparande i traditionell förvaltnin Försäkringens totala värde kallas för försäkringskapital. Kapitalets storlek speglar utvecklingen på Skandia Livs tillgångar. Det kan både öka och minska över tiden, främst beroende på avkastningen på tillgångarna. Om försäkringskapitalet är större än det garanterade värdet har försäkringen ett preliminärt fördelat överskott. Den totala utbetalningen du får från försäkringen kan aldrig bli mindre än det garanterade avtalade beloppet ,2% 3,5% 38,1% ,3% 20 0 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 8,5% 6,9% 1,0% 9,7% 1,8% 0,1% Kollektiv konsolideringsgrad anger relationen mellan marknadsvärdet på Skandia Livs till gångar och det totala kapital som fördelas till försäkringstagarna. Måttet används för att få en uppfattning om bolaget preliminärt fördelat mer överskott än vad som mot svarar tillgångarnas verkliga värde. Här visas kollektiv konsolideringsgrad enligt retrospektivmetoden. Sv nominella obligationer Realobligationer Hedgefonder Fastigheter Infrastruktur Onoterade bolag Svenska aktier Nordamerikanska aktier Europeiska aktier Pacific aktier Aktier i tillväxtmarknader Affärsstrategiska tillgångar Råvaror Låneportfölj Övriga kreditinvesteringar 11

12 Marknadsnoteringar Aktieindex (utveckling i svenska kronor) 1 månad 1 år 3 år 5 år Sverige, OMX30-1,29% 13,59% 12,74% 18,47% Norden, FTSE NOREX 30 0,26% 13,70% 7,39% -3,71% Euroområdet, Euro STOXX 50 4,23% 14,44% -14,11% -35,97% USA, S&P 500 2,55% 10,60% 19,38% 21,78% Japan, Nikkei 225 9,65% 15,92% 7,36% 13,01% Brasilien, MSCI Brazil 2,38% -12,34% -31,35% -34,17% Ryssland, RTS -2,89% -14,16% -20,75% -29,54% Indien, S&P CNX Nifty 6,47% 9,47% -14,57% -6,48% Kina, Hang Seng China Ent. 0,92% -5,74% -18,56% -19,90% Global, MSCI AC World 3,00% 8,80% 7,42% 2,03% Tillväxtmarknader, MSCI EM 1,60% -2,21% -7,57% -7,40% Valutor Nivå 1 månad 1 år 3 år 5 år USDSEK 6,54 0,79% -2,92% -10,16% 7,78% EURSEK 8,55 2,73% -3,60% -11,02% -8,69% GBPSEK 10,17 3,69% -6,87% -8,43% -15,06% EURUSD 1,31 1,91% -0,71% -0,99% -15,29% Råvaror Nivå (USD) 1 månad 1 år 3 år 5 år Olja (WTI Crude, 1st future) 94,0-3,29% -10,67% 9,05% -19,20% Olja (Brent Crude, 1st future) 102,9-7,08% -12,99% 15,64% -10,22% Guld (Spot) 1467,1-6,91% -11,27% 24,10% 71,30% Styrräntor Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Riksbanken 1,00 0,0-50,0 75,0-325,0 ECB 0,50-25,0-50,0-50,0-350,0 Fed 0,25 0,0 0,0 0,0-175,0 Statsobligationer Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Sverige 2 år 0,78-26,1-32,2-72,4-325,6 USA 2 år 0,20-4,2-6,6-79,6-225,3 Tyskland 2 år -0,03-2,5-11,1-84,4-385,9 Sverige 10 år 1,59-27,2-12,5-143,7-258,3 USA 10 år 1,63-23,4-30,2-205,7-223,0 Tyskland 10 år 1,17-14,2-44,4-190,0-303,3 Statsobligationsräntor, 10 år 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Sverige Tyskland USA Aktieindex (utveckling i svenska kronor) Sverige, OMX30 Global, MSCI AC World (SEK) Tillväxtmarknader, MSCI EM (SEK) maj-08 nov-08 maj-09 nov-09 maj-10 nov-10 maj-11 nov-11 maj-12 nov-12 maj-13 maj-08 nov-08 maj-09 nov-09 maj-10 nov-10 maj-11 nov-11 maj-12 nov-12 maj-13 Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Information och åsikter som uttrycks i annonser från andra företag än Skandia är dessa företags egna och baseras på företagens egna bedömningar. Skandia ansvarar inte för innehållet i annonser och ställer inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av lämnad information. Den som tar del av annonser ska vara medveten om att dessa inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd från Skandias sida. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. 12