Projekt Se och vårda

Transkript

1 Rapport till länsstyrelsen avseende Bidrag till vård av fornlämningar samt tillgängliggörande av kulturmiljöer i Simrishamns kommun år 2014 Rapporten är upprättad av Lars Jönsson Projekt Se och vårda Österlens Museum och Österlenarkeologi

2 2

3 Rapport till länsstyrelsen avseende Bidrag till vård av fornlämningar samt tillgängliggörande av kulturmiljöer i Simrishamns kommun år 2014 Projekt Se och vårda Österlens Museum och Österlenarkeologi 3

4 Omslagsbild: Åke Olsson och Bengt-Göran Jönsson, två av fornfaddrarna inom projekt Se och vårda, röjer ogräs och gräs vid ruinen efter borgen Gladsaxehus i byn Gladsax på Österlen. 4

5 Innehåll Bakgrund års arbete 7 Projektgrupp 2014 Det administrativa arbetet 7 Fornfadderprojekt 7 Det praktiska arbetet 8 Byte av gamla informationsskyltar mot nya 8 Bragestenarna (RAÄ Östra Nöbbelöv 5:4) 9 Kapell i Sankt Olof (RAÄ Sankt Olof 2:1) 10 Skärabäcksdösen eller dös i hög vid Vik (RAÄ Rörum 5:1) 11 Gladsaxehus borgruin (RAÄ Gladsax12:1) 12 Gånggriften vid Ekenäs (RAÄ Gladsax 9:1-4) 13 Stenkilsristningen (RAÄ Simrishamn 15:1) 14 Munkabacken (RAÄ Gladsax 15:1-2 och Gladsax 82:1) 17 Tågarpsdösen (RAÄ Östra Tommarp 4:1) 18 Skötselplan för Stenkilsristningen och Bragestenarna 19 Skyltningen av fornlämningar i Simrishamns kommun 19 Övrigt 19 Utställningen Petroglyfiskt virtuella upplevelser kring hällristningar 19 Broschyr 19 Projekt Se och vårda och Det gröna kulturarvet 19 Kommentar till arbetet under

6 Bakgrund Under hösten 2011 startade Österlens Museum projekt Se och vårda. Projektets syfte är att vårda och tillgängliggöra fornlämningar på Österlen, samt att inventera och underhålla informationsskyltar. År 2012 genomfördes vårdinsatser vid fornlämningarna Munkabacken (Gladsax 15:1-2 och 82:1), Ekenäs (Gladsax 9:1-4) och Gladsaxehus (Gladsax 12:1). Dessutom genomfördes vårdinsatser vid ytterligare fyra fornlämningar; Dös i hög (Rörum 5:1), Tågarpsdösen eller Stenkammargrav med hällbild (Östra Tommarp 4:1), Stenkilsristningen eller Hällristning (Simrishamn 15:1) och Bragestenarna eller Hällristning (Östra Nöbbelöv 5:4). Dessutom upprättades skötselplaner för de båda hällristningslokalerna; Stenkilsristningen och Bragestenarna. Vidare inventerades och underhölls flertalet av de 25 fornlämningsskyltar som fanns på länsstyrelsens lista. 6

7 2014-års arbete I avtalet (länsstyrelsens dnr ) mellan Länsstyrelsen i Skåne län och Simrishamns kommun (Österlens Museum) står att vården i huvudsak ska omfatta slåtter av gräs en eller ett par gånger per säsong för att tillgängliggöra kulturmiljöerna. I uppdraget ingår även skötsel av informationsskyltar kopplade till kulturmiljöerna nedan. Liksom under år 2013 så genomfördes vårdinsatser av två högar och en stensättning på Munkabacken (Gladsax 15:1-2 och Gladsax 82:1), en gånggrift i hög, benämnd Ekenäs (Gladsax 9:1-4), en borgruin, benämnd Gladsaxehus (Gladsax 12:1), en dös i hög, benämnd Skärabäcksdösen (Rörum 5:1), en stenkammargrav med hällbild, benämnd Tågarpsdösen (Östra Tommarp 4:1), en hällristning, benämnd Stenkilsristningen (Simrishamn 15:1), en hällristning, benämnd Bragestenarna (Östra Nöbbelöv 5:4) samt ett kapell i Sankt Olof (Sankt Olof 2:1). Dessutom genomfördes insatser enligt skötselplanerna för de båda hällristningslokalerna Stenkilsristningen och Bragestenarna (se bilaga 1 till 2012-års rapport). Även informationsskyltarna till de ovannämnda fornlämningarna underhölls. Dessutom avlägsnades ett antal uttjänta informationsskyltar och ersattes med nya skyltar. Projektgrupp 2014 Liksom föregående år är Österlens museum ansvarig för projektet. Projektgruppen består av; Lena Alebo (museichef Österlens museum), Lars Jönsson (projektledare Österlenarkeologi) och Ulrika Wallebom (arkeolog/antikvarie Österlens museum). Fornfadderprojekt Föreningen för fornminnes och hembygdsvård i Sydöstra Skåne ansökte under år 2011 om kronor hos Greta och Gösta Ehrnbergs stiftelsefond. I 2012 beviljades medlen. En del av dessa har under år 2013 använts i ett fadderprojekt med koppling till projekt Se och vårda. Syftet med fadderprojektet var att arbeta upp ett fornfaddersystem där intresserad allmänhet, markägare och byalag kunde hjälpa till i arbetet med att vårda fornlämningar. I år har ett tiotal fornfaddrar, såväl privatpersoner, markägare som byalag varit behjälpliga med vården av fornlämningarna. En del av fornlämningarna skötts i princip endast av fornfaddrar, med viss hjälp av undertecknad. En lyckad fadderträff, med föredrag och information, gick av stapeln den 18 januari Den 17 maj hade vi en uppskattad exkursion till samtliga fornlämningar inom projektet. I samband med exkursionen informerades det ytterligare om hur skötseln och dokumentationen av fornlämningarna ska utföras. Ett uppföljningsmöte för fornfaddrarna är planerat i december. Det administrativa arbetet Det administrativa arbetet bestod under året av möten, ansökningar, utarbetande av informationsmaterial och broschyr, minnesanteckningar, hemsides- och bloggtexter, rapporterande och rekvirering av bidrag. I uppdraget ingår även skötsel av informationsskyltar kopplade till kulturmiljöerna ovan. Detta innebär att skyltar i dåligt skick avrapporteras till länsstyrelsen. Uttjänta skyltar avlägsnas och behov av nya meddelas till Länsstyrelsen. De nya skyltarna ska därefter sättas upp när de levererats. På Simrishamns kommuns hemsida, under Österlens museum, finns information om projekt Se och vårda. Under året har det vid två tillfällen även bloggats om projekt Se och vårda. I nästkommande nummer av tidsskriften Österlent (nr ) kommer det att finnas en artikel om projekt Se och vårda och fornfadderprojektet. 7

8 Det praktiska arbetet De åtta kulturmiljöerna, med sammanlagt nio fornlämningar, som var aktuella för projektet under år 2014 var Skärabäcksdösen (dös i hög) norr om Vik, gånggriften vid Ekenäs norr om Gladsax, Tågarpsdösen (egentligen en gånggrift) utanför Östra Tommarp, Stenkilsristningen i Simrislund, Bragestenarna utanför Gislöv, gravfältet på Munkabacken i Gladsax, Gladsaxehus borgruin samt kapellet i Sankt Olof. Fyra olika tidsperioder, fyra olika vårdbehov och olika lägen i landskapet. Årets vårdande inleddes med att samtliga fornlämningar som ingår i projekt Se och vårda inventerades i syfte att kontrollera fornlämningarnas status och vårdbehov. Samtidigt inventerades och rengjordes informationsskyltarna invid fornlämningarna. Därefter upprättades ett arbetsdokument och en vårdplan för fornlämningarna. I arbetsdokumentet sammanställdes en planering för arbetsinsatserna; när arbetsinsatserna skulle ske och vilka åtgärder som behövdes för respektive fornlämning. Därefter påbörjades vårdinsatserna. Byte av gamla informationsskyltar mot nya I slutet av juni levererade Svanströms Repro Center AB sju (7) nya informationsskyltar till Österlens Museum. I början av augusti levererades ytterligare en (1) ny informationsskylt. De informationsskyltar som sattes upp, och ersatte gamla skyltar, var: Fiskeläget Brantevik Grönet Populärt redan under bronsåldern En ståtlig grav från brons- eller järnålder Bragestenarna Havängsdösen Sträntemölla vattenkvarn Två av de nya skyltarna; Fornborgen på Stenshuvud och Vallabacken, kunde dessvärre inte sättas upp pga. felaktiga borrhål i förhållande till fästningsanordningen samt annorlunda och uttänjda skruvar. Skyltarna bedömdes dock vara i relativt gott skick fortfarande, och kommer därför att bytas ut inför nästa säsong istället. Järrestadsristningarna med Dansaren har fortfarande inte ersatts med anledning av markägarproblem. Placeringen av skylten kommer att diskuteras med markägaren. Sammanlagt två dagsverken (16 tim) lades på inventering, rengöring och byte av skyltar. Personal från Österlens Museum byter ut en informationsskylt i Brantevik. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. 8

9 Bragestenarna (RAÄ Östra Nöbbelöv 5:4) Bragestenarna ligger strax söder om byn Gislöv. Hällen är på väg att försvinna in under den omgivande grässvålen, och därför behöver kanterna hållas tillbaka. Hällristningsområdet består av två hällar med grässvål emellan; en större häll med bl.a. 10 skepp och 70 skålgropar och en mindre med bl.a. fyra skepp och sju skålgropar. Det ska även nämnas att hällristningarna är grunt ristade och därför svåra att observera under dagtid. I släpljus framträder de desto tydligare. Hällarna vårdades vid två tillfällen. Vid det första tillfället, den 8 juni, utfördes vårdandet av fornfaddrarna Nils och Gertrud Sjöstrand. De klippte ned vegetationen i anslutning till hällarna med hjälp av häcksaxar. Dessutom öppnades ytan mellan informationsskylten vid vägen och hällarna upp. Slutligen borstades hällarna med en mjuk borste. Vid det andra vårdtillfället, den 7 augusti, såg hällristningsområdet vid Bragestenarna fortfarande välskött ut. Området förbättrades dock med en grästrimmer och en bredare gångväg mellan informationsskylten och hällarna togs upp. Slutligen borstades hällarna rena med en mjuk borste. Totalt lades det ner 5 timmar, dvs. ca 1/2 dagsverke, på vård av Bragestenarna under år Bragestenarna före vårdinsatsen den 8 juni. Fotot från väster. Foto: Nils Sjöstrand. Bragestenarna efter vårdinsatsen den 7 augusti. Foto från väster. Foto: Lars Jönsson. 9

10 Kapell i Sankt Olof (RAÄ Sankt Olof 2:1) En av de fornlämningar som krävde mest vårdåtgärder inom projekt Se och vårda förra året var kapellet i Sankt Olof. I fjol utfördes en storröjning av platsen för kapellet tillsammans med ett antal fornfaddrar. Bl.a. sågades ett av träden ned och meterhögt sly och decimeterhögt gräs i underkanten av slyn röjdes. Dessutom klipptes en del trädgrenar bort. I juli 2013 utfördes även en arkeologisk undersökning av kapellet. I år har Sankt Olofs byalag tagit på sig ansvaret för skötseln och vårdandet av kapellet, under undertecknats översyn. Den 30 maj gjorde byalaget en uppröjning och vårdinsats av kapellet, bl.a. trimmades slyn och gräset med en grästrimmer, några trädgrenar togs bort och ytterligare ett av träden sågades ned. Den 29 juli utfördes en kontroll av skötseln och vårdandet av kapellet. Området för kapellet var fortfarande välskött, vilket tyder på att Sankt Olofs byalag gör ett bra arbete. Vid samtal med byalagets ordförande framkom att byalaget hade röjt och vårdat platsen för kapellet ett par dagar före S:t Olofsdagen den 29 juli. Totalt lades det ner 6 timmar, dvs. 2/3 dagsverke, på vård av kapellet i Sankt Olof under år 2014 Kapellet i Sankt Olof före vårdinsatsen Foto från söder. Foto: Lars Jönsson. Kapellet i Sankt Olof efter vårdinsatsen i maj Foto mot öster. Foto: Lars Jönsson. 10

11 Skärabäcksdösen eller dös i hög vid Vik (RAÄ Rörum 5:1) Dösen i Nyhemsområdet ligger ca 1 km nordväst om fiskeläget Vik. Dösen som vårdas (Rörum 5:1) ligger i en hög som är oval, ca 18 x 12 meter stor och en meter hög. På högen finns en krets av 18 klumpstenar. Döskammaren är rektangulär och består av två kantställda hällar. Dösen ligger på privat mark, där markägaren tagit på sig ansvaret att avlägsna skräpet efter vårdandet av dösen. Under år 2014 utförde två vårdinsatser av dösen och högen. Den första insatsen gjordes av fyra (4) personer den 30 maj; tre fornfaddrar samt undertecknad. En del mindre buskar klipptes ner med häcksax, medan det halvmeterhöga gräset och slyn röjdes med en grästrimmer. Området runt själva centralgraven finklipptes med häcksax. Vi avslutade med att räfsa ner gräset utanför högen. Den 11 september utfördes nästa vårdinsats av undertecknad och en av fornfaddrarna. Vi klippte med grästrimmern vid kanterna av högen, medan buskagen kring dösens stenar klipptes med häcksax. Gräset räfsades därefter ihop och lades utanför högen. Allt material från buskarna bars därefter till en närbelägen träddunge. Totalt lades det ner ca 10 timmars arbete, dvs. ca 1 dagsverke, på vård av dösen under Skärabäcksdösen före vårdinsatsen 30 maj Foto mot väster. Foto: Lars Jönsson. Skärabäcksdösen efter vårdinsatsen 30 maj Foto mot väster. Foto: Lars Jönsson. 11

12 Gladsaxehus borgruin (RAÄ Gladsax12:1) Gladsaxehus (RAÄ Gladsax 12:1) är en medeltida sätesgård och riksborg, av vilken endast delar av ett stenhus är synligt ovan mark. Gladsaxehus ligger väster om kyrkan och kyrkogården i Gladsax. Borgruinen ligger i en f.d. betesmark som de senaste åren skötts av en jordbrukare i Gladsax. Den 27 maj slogs gräset ned runt borgruinen med slaghacka av jordbrukaren Hans Hansson. Han efterlämnade själva borgruinen och ett område söder om denna att vårdas ytterligare. Den 29 maj utfördes den första vårdinsatsen av borgruinen av två personer. Då klipptes gräs och ogräs i den norra delen av ruinen med häcksaxar. Dagen efter återvände fyra (4) personer, varav tre (3) fornfaddrar och undertecknad, till Gladsaxehus för att slutföra vårdandet. Två personer röjde med grästrimmer runt om ruinen, medan de båda andra röjde bort sly, nässlor och ogräs på själva ruinen med häcksaxar. Därefter såg den mycket välvårdad ut. I början av juni släpptes tio (10) får in på området vid borgruinen för att beta i hagen. I augusti gjordes en inventering av ruinens vårdbehov. Fornlämningsområdet såg välskött ut, och på plats fanns fåren som betade fridfullt på ängen och på borgruinen. Fåren hade således gjort ett gott arbete, och någon mer vårdinsats under 2014 var inte aktuell. Totalt lades det ner 6 timmars arbete, dvs. ca 2/3 dagsverke, på vård av Gladsaxehus borgruin under Gladsaxehus före vårdinsatserna 29 maj Foto från öster. Foto: Lars Jönsson. Gladsaxehus efter vårdinsatserna 30 maj Fotot från öster. Foto: Lars Jönsson. 12

13 Gånggriften vid Ekenäs (RAÄ Gladsax 9:1-4) Gånggriften ligger i en hög, som är 14 meter i diameter. I sydväst finns en kantkedja bestående av sju stenar. Kammaren är närmast rund, två meter i diameter, med två synliga sidohällar och en takhäll som delvis fallit in i kammaren. Gången leder från kammarens sydöstra del, och är tre meter lång. På takblocket samt några av de övriga stenarna i gravens konstruktion finns bl.a. skålgropar inhuggna. Fornlämningen ligger i en vall- och betesmark och ägaren till fastigheten är mycket intresserad av att hålla graven i gott skick. Markägaren är dessutom en av fornfaddrarna i fadderprojektet som är kopplat till projekt Se och vårda. Detta innebär att markägaren ensam sköter vårdandet av gånggriften, dock under kontroll av undertecknad. Inför exkursionen med fornfaddrarna den 17 maj inspekterades även vårdandet av gånggriften av undertecknad. Det konstaterades att markägaren redan hade klippt ner gräs och sly vid fornlämningsområdet. Markägaren hade även röjt med en röjklinga i kanterna av området vid gånggriften. Därefter har markägaren informerat undertecknad om när vårdandet har skett. Att gånggriften vid Ekenäs verkligen har vårdats har dessutom kontrollerats av undertecknad. Sammanlagt lades det ner 4 timmar, dvs. ½ dagsverke på vård av Ekenäs gånggrift år Gånggriften vid Ekenäs norr om Gladsax efter vård av markägaren i mitten av maj Fotot taget i samband med en exkursion för fornfaddrar den 17 maj. Foto mot nordväst. Foto: Lars Jönsson. 13

14 Stenkilsristningen (RAÄ Simrishamn 15:1) Denna relativt stora häll ligger i de södra delarna av Simrislund, strax söder om Simrishamn, ca 500 meter sydväst om den välkända hällristningen Yxornas häll (Simrishamns 23:1) i den södra delen av hällristningsområdet Horsahallen. Stenkilsristningen består bl.a. av 27 skeppsfigurer, fyra människofigurer och sju yxor. Vid hällen finns träd som behöver underhållas. Hällen är dessutom starkt påverkad av lav och mossor, och en vård- och skötselplan togs därför fram 2012 (se Bilaga 1). I år har ett flertal åtgärder genomförts på platsen för Stenkilsristningen. Åtgärder enligt skötselplanen för Stenkilsristningen Under 2012 togs en skötsel- och vårdplan på fem år fram för Stenkilsristningen. I skötsel- och vårdplanen står bl.a. att hällen skall täckas över med plast för att få bort lavar och mossor. Innan hällen täcks över skall sprit (industrietanol 95 %) sprutas över hällen i syfte att försöka få bort lavarna. Plasten skall därför ligga kvar under ett par månader. Därefter tas plasten bort, och hällen sopas ren från lavarna så ristningarna blir synliga igen. Därefter är tanken att hällen skall vara fri från lavar, åtminstone ett tag. Detta är en metod som bl.a. har använts på hällristningar i Tanum och i Norge med gott resultat. I augusti 2013 genomfördes denna plan på Stenkilsristningen. Innan hällen besprutades och täcktes över togs merparten av all mossa och gräs i hällens sprickor bort. Därefter spritades hällen med 95 % industrietanol, hällen täcktes därefter med plast och presenningar, och slutligen lades ett stort antal jordsäckar på presenningarna. Den enda delen av hällen vi inte kunde täcka in var den del som låg söder om ett stängsel. Stenkilsristningen spritad och övertäckt i september 2013, med undantag för den del som låg söder om stängslet. Foto mot norr. Foto: Lars Jönsson. Den 15 maj 2014, efter att hällen varit täckt i närmare nio månader, avtäcktes hällen. Avtäckningen och efterarbetet utfördes med hjälp av personal och praktikanter från Österlens Museum, två fornfaddrar och undertecknad. Sammanlagt var 13 personer behjälpliga med att transportera bort jordsäckarna på en skottkärra, ta bort presenningar och plast samt rengöra hällen. Under plasten och presenningarna fanns dessvärre en sörja av mögel, jord, löv och kvarvarande lavar och mossar. Efter att allt hade torkat upp borstades och sopades hällen relativt ren. Resten av rengöringen överlät vi till kommande regn. Det visade sig att spritningen tyvärr inte haft någon större verkan, utan det fanns ganska mycket lava och mossa kvar på hällen. Vi konsulterade därför Ulf Bertilsson på Svenskt HällristningsForskningsArkiv (SHFA), som menade att vi hade använt alldeles för lite etanol i höstas. Vi skulle använt ca 3-5 ggr mer på den yta som hällen utgör. Bertilsson föreslog att vi istället spritar en yta på ca 2x3 meter med ca 3 liter etanol och täcker över med enbart plast. 14

15 Stenkilsristningen efter avtäckningen den15 maj Foto mot norr. Foto: Lars Jönsson. Delar av Stenkilsristningen spritades återigen den 16 maj Foto: Lars Jönsson. Dagen efter avtäckningen, den 16 maj, var vi återigen på plats vid Stenkilsristningen i syfte att sprita några mindre ytor med en större mängd 95 % industrietanol. Vi valde dels ut en ca 2x2 meter stor yta med yxor och en människofigur i den nordöstra delen av hällen, och dels en ca 2x3 meter stor yta med solhjul och skepp i den östra delen av hällen. Vi använde ca 3 liter utspädd etanol (80 % sprit och 20 % vatten) på respektive yta, vilka därefter täcktes över med sopsäckar. Sedan beslutade vi att låta hällen vara täckt en vecka. Med anledning av ett projekt där delar av Stenkilsristningen skulle skannas av studenter från Lunds Universitet, avtäcktes de täckta ytorna redan den 22 maj. Tyvärr hade spriten inte haft någon större verkan, kanske beroende på den korta tid hällen var övertäckt och att lavan sitter hårt på hällytan. Vi avsåg därför att återkomma en gång till under året och sprita ytterligare några mindre ytor. Inte förrän den 2 oktober återvände fyra personer till Stenkilsristningen för att ånyo sprita hällen. Vi hade nu fått information om att etanolen inte skulle spädas ut överhuvudtaget. Vi började med att sprita två ytor av hällen där det fortfarande fanns mycket lavar, och där hällen var ganska mörk. Därefter placerades svarta sopsäckar på hällen, grå plast ovanpå dessa och slutligen jordsäckar ovanpå. Hällen kommer att täckas av senast i mitten november. 15

16 Övrig skötsel och vård av Stenkilsristningen Den övriga skötseln och vårdandet av Stenkilsristningen har under sommaren och hösten utförts av en av fornfaddrarna, nämligen Steen Lind. Lind bor endast ett stenkast från Stenkilsristningen och har därför haft möjlighet att lägga ner mycket tid på skötseln. Mellan den 16 juni och den 7 juli har han lagt ner 37 timmar på att klippa gräset i kanterna av hällen, ansa gräs och ogräs i hällarnas sprickor med sekatör, klippa grenar som hängt över hällen samt sopa och borsta hällen vid behov. Mellan den 3 och 5 september utförde Steen Lind årets andra vård- och skötselinsats. Under dessa tre dagar har han lagt ner 13 timmar på vårdandet och skötseln av Stenkilsristningen. Det måste poängteras att Stenkilsristningen aldrig har varit så välskött som under 2014, förutom mossan och lavan som envist klamrar sig fast på hällens yta. I början av augusti flyttade markägaren även staketet som tidigare delade hällen i två ytor. Det nya staketet inhägnar numera hela hällen, och dessutom finns det ett nytt insläpp till hällen österifrån. Sammanlagt lades det ner hela 95 arbetstimmar, dvs. ca 12 dagsverken, på vård och skötsel av Stenkilsristningen år Av dessa timmar lades 45 timmar på spritningen av hällen (inkl. allt omkringarbete) och 50 timmar på övrig skötsel och vård av fornfadder Steen Lind. Stenkilsristningen en häll med välskötta kanter. Foto mot nordväst. Foto: Steen Lind. Stenkilsristningen efter vårdinsats i början av september Foto mot nordväst. Foto: Steen Lind. Stenkilsristningen den 12 september Foto mot nordväst. Foto: Lars Jönsson. Skeppsristningar på den östra delen av hällen den 2 oktober Foto: Lars Jönsson. 16

17 Munkabacken (RAÄ Gladsax 15:1-2 och Gladsax 82:1) På Munkabacken, strax väster om fastigheten Munkaberg i Gladsax, finns två gravhögar och en stensättning som i fornminnesregistret benämns Gladsax 15:1-2 samt Gladsax 82:1. En mast står i den norra högen och har skadat den väsentligt. Ett elhus står intill masten och även den berör den norra högens ytterkanter. En av svårigheterna med detta fornlämningsområde är att identifiera stensättningen (Gladsax 82:1) som skall finnas i området. Enligt fornminnesregistret finns den något sydost om de två gravhögarna. Stensättningen är oregelbunden och övertorvad. Den är dessutom skadad i den sydvästra delen av äldre täktverksamhet och erodering. Munkabacken vårdas numera av markägaren Jacob Schmidt. I juni gjordes en första vårdinsats. Vid det tillfället slog Schmidt gräset och nässlorna på fornlämningsområdet med en röjsåg. Även ogräset och nässlorna vid elhuset som står i kanten av den stora gravhögen röjdes. En andra vårdinsats utfördes av markägare Schmidt den 21 september. Då några kor inte har betat på Munkabacken i år hade gräs och ogräs växt betydligt mer detta år, vilken innebär att mer tid har lagts på vårdandet i år. Totalt lades det ner 5 arbetstimmar, dvs. ca 1/2 dagsverke, på vård av högarna under Den stora högen (RAÄ Gladsax 15:1) på Munkabacken efter vårdinsatsen 21 september Foto: Jacob Schmidt Den lilla högen (RAÄ Gladsax 15:2) på Munkabacken efter vårdinsatsen 21 september Foto: Jacob Schmidt. 17

18 Tågarpsdösen (RAÄ Östra Tommarp 4:1) Tågarpsdösen är en av de fornlämningar inom projekt Se och vårda som vårdas av fornfaddrar. De som sköter skötseln och vårdandet av Tågarpsdösen är numera markägaren Inger Assarsson och Bengt-Göran Jönsson, där i synnerhet Bengt-Göran gör en stor insats. Tågarpsdösen är egentligen en gånggrift med hällbild. I muntlig tradition är graven dock benämnd Tågarpsdösen. Högen med gånggriften är 12 meter i diameter och 1,5 meter hög. Kammaren är närmast rektangulär, och består av 12 sidostenar och tre takstenar. På det södra takblocket över kammaren finns en älvkvarnsförekomst, bestående av 22 älvkvarnar (skålgropar). Gånggriften undersöktes 1970 av arkeologiprofessor Märta Strömberg. Fynden från graven var främst av mellanneolitisk karaktär. Öster om gånggriften framkom sex härdar och rikligt med krukskärvor. De första vårdinsatserna utfördes den 26 maj och den 1 juni av Bengt-Göran Jönsson. Den 26 maj slogs dels gräset vid gånggriften med en grästrimmer, och dels klipptes ett buskage ner framför ingången. Den 1 juni räfsades gräset ihop och bortforslades. Totalt lades fyra (4) arbetstimmar ned på vårdandet under dessa båda dagar. En andra vårdinsats utfördes den 30 augusti av Bengt-Göran. Liksom tidigare slogs gräset, för att därefter bortforslas. Den 11 september klippte Jönsson slutligen ner ett par mindre buskage vid gånggriften. Resultatet har blivit en prydlig fornlämning, väl synlig från den intill liggande väg 11. Totalt lades det ner 7 timmars arbete, dvs., ca 1 dagsverke, på vård av Tågarpsdösen under år Tågarpsdösen före vårdinsatsen 30 augusti Foto: Bengt-Göran Jönsson. Tågarpsdösen efter vårdinsatsen 30 augusti Foto: Bengt-Göran Jönsson. 18

19 Skötselplan för Stenkilsristningen och Bragestenarna En skötselplan för hällristningsområdena Stenkilsristningen (Simrishamn 15:1) och Bragestenarna (Östra Nöbbelöv 5:4) upprättades under 2012 (se Bilaga 1 som medföljde rapporten 2012 och 2013). Skötselplanen har följts även under innevarande år. Skyltningen av fornlämningar i Simrishamns kommun En inventering av fornminnesskyltarnas status samt vård av skyltarna utfördes i maj Sex nya informationsskyltar sattes upp under sommaren 2014, medan två nya skyltar inte kunde sättas upp pga. felaktiga borrhål i förhållande till fästningsanordningen samt annorlunda och uttänjda skruvar. Dessutom har en skylt inte kunnat sättas upp pga. markägarproblem. Sammanlagt har 14 nya informationsskyltar satts upp och ersatt gamla skyltar under 2013 och En ny inventering av fornminnesskyltarnas status kommer att utföras under våren Denna kommer att insändas till länsstyrelsen omgående efter inventeringen. Övrigt Som tidigare nämnts finns det även information om projekt Se och vårda på Simrishamns kommuns hemsida, under Österlens museum. Under året har det vid två tillfällen även bloggats om projekt Se och vårda. I nästkommande nummer av tidsskriften Österlent (nr ) kommer det att finnas en artikel om projekt Se och vårda och fornfadderprojektet. Utställningen Petroglyfiskt virtuella upplevelser kring hällristningar I Petroglyfiskt får besökaren med hjälp av ny teknik möjlighet att interagera med bronsåldern och förstå varför ristningarna en gång för år sedan höggs in i berg och gravhällar. Teknik som prövas i utställningen är projektioner, full body motion capture, digitala pennor och multi-touch-screen. Dessutom visas många föremål från bronsåldern. Broschyr Under hösten startade arbetet med att göra en broschyr där samtliga fornlämningar inom projekt Se och vårda kommer att lyftas fram. Målet med broschyren är dels att informera om fornlämningarna inom projektet och dels att, via en användbar karta över Österlen, få allmänheten och turisterna att besöka fornlämningarna. Projektet syfte är ju inte att enbart sköta och vårda fornlämningarna, utan även att tillgängliggöra dessa. Broschyren kommer dels att finnas tillgänglig på turistbyråer, bibliotek, museer m.m., och dels att finnas som en utskrivningsbar pdf på Österlens Museums hemsida. Broschyren är under utarbetande. Projekt Se och vårda och Det gröna kulturarvet Vid fornfaddrarnas exkursion till fornlämningarna inom projekt Se och vårda den 17 maj deltog även biologen och botanikern Magnus Jönsson. Han informerade om vikten att vid vårdandet och skötseln av fornlämningarna även ta hänsyn till eventuella fridlysta växter och insekter. Fornfaddrarna tog även del av material som kulturreliktväxter på Hammershus. I Österlens Museums Verksamhetsplan för 2014 står även att museet kommer att inleda samverkan med biolog/botaniker Magnus Jönsson i syfte att lyfta fram det gröna kulturarvet i samarbete med Österlenarkeologi. Kommentar till arbetet under 2014 Projektets syfte och mål har med 2014 års insatser uppfyllts. Vi har lagt grunden för ett långsiktigt projekt med medel från Länsstyrelsen i Skåne och dessutom såväl tillgängliggjort och levandegjort fornlämningarna och deras historia. 19

20 20

21 21