Nr 1/2012: Återblick på 2011 och förväntningar på 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr 1/2012: Återblick på 2011 och förväntningar på 2012"

Transkript

1 Marknadsbrev Ceteri Perspektiv Detta är ett exempel på det månatliga marknadsbrev som kunder i Ceteri Kapitalförvaltning erhåller. Marknadsbrevet syftar till att beskriva och reflektera över händelser och trender på finansiella marknader. Nr 1/2012: Återblick på 2011 och förväntningar på års första marknadsbrev tar sin utgångspunkt i året som gått samt blickar framåt mot det år som precis har börjat. Syftet är att ge en övergripande bild över vad vi anser kommer vara avgörande faktorer för utvecklingen på olika finansiella marknader under Året som passerat kan inte annat än beskrivas som händelserikt med avseende på allt som hände i världsekonomin och de reaktioner som finansiella marknader uppvisade. Redan inför 2011 skrev vi att marknadsklimatet var betydligt mer osäkert än vanligt och att ett antal inte helt normala marknadsförhållanden skulle få stor inverkan på utvecklingen under Faktorer såsom statsfinansiella problem i Europa och USA samt en inbromsning i Kinas ekonomi nämndes bland de som skulle komma att styra utvecklingen i större utsträckning. Dessa faktorer, och i synnerhet de statsfinansiella problemen, kom att dominera den ekonomiska agendan för I spåren av osäkerhet och svåra ekonomiska utmaningar som drabbade länder och europeiska banker följde stora svängningar och negativa rörelser på många finansiella marknader. I viss mån kulminerade denna utveckling i augusti för att i slutet av året gradvis förbättras i takt med större politisk enighet om lösningar i Europa. Där står vi nu, vid ingången till ett nytt år, med kollektiva förhoppningar om att hållbara lösningar är på plats och med lugnare och mer positiva marknader som följd. Den centrala frågan för 2012 är därför i vilken utsträckning dessa förhoppningar faktiskt kommer att infrias eller om det rör sig om just bara förhoppningar och där verkligheten utvecklas i annan riktning.

2 Återblick på 2011 Även om året upplevdes som ovanligt händelserikt med ett otal turer i olika riktningar var det i ett övergripande perspektiv några centrala faktorer som utmärkte året. Tsunamin i Japan med stora humanitära och ekonomiska konsekvenser, statsfinansiella problem i Europa och USA samt utvecklingen i mellanöstern och Nordafrika. Nedan följer en tabell som sammanfattar utvecklingen på finansiella marknader: Figur 1. Aktiemarknader och råvaror - utveckling Aktiemarknader globalt: Råvarupriser Land: Utveckling: Råvara: Utveckling: USA 0,1 % Guld + 9,9 % Sverige - 15 % Silver -10,7 % Brasilien - 18 % Olja + 13,9 % Ryssland - 20 % Koppar -23,3 % Indien - 24,6 % Bomull - 37 % Kina - 21,7 % Vete - 18 % Hong Kong - 20 % Majs +1,9 % Tyskland - 14,7 % Spanien - 14,8 % Grekland - 52 % Portugal - 28 % Frankrike - 16,9 % Källa: Ceteri Kapitalförvaltning, TradingEconomics Få tillgångar uppvisade uppgångar och de stora svängningar som präglade 2011 skapade en vansklig miljö för investerare. Exempelvis visar sammanställningar på resultatet i hedgefonder i genomsnitt negativ utveckling om cirka 8 procent. Perioden med instabila marknader har som bekant pågått ett tag nu och exempelvis har amerikanska aktiemarknaden sedan 1998 sammantaget inte stigit alls samtidigt som inflationen under denna period varit drygt 35 procent. Bakomliggande orsaker till dagens situation Det senaste året liksom de senaste åren har inneburit stora upp och nedgångar i världsekonomin vilket avspeglats i utvecklingen på finansiella marknader. Orsaken till detta mönster är viktigt för förståelsen av de scenarior som spelat ut sig men för bedömningen av kommande utveckling. Ekonomisk utveckling sker ofta i cykler där uppgångar varvas med nedgångar, vanligtvis med ett antal års intervall. Parallellt med dessa svängningar kan vi identifiera långsiktiga trender som sträcker sig över flera sådana konjunkturcykler. En sådan lång trend är att ekonomier i den industrialiserade delen av världen i allt

3 större utsträckning skuldsatt sig, såväl stater som individer. Nedan exemplifierat av USA där totala skuldbördan uppgår till historiskt höga 350 % av BNP. Figur 2. Skulder i relation till BNP, USA. Denna trend med ökad skuldsättning tog sin början på 1980 talet och sedan dess har skulderna ökat i väsentligt snabbare takt än tillväxten i ländernas ekonomier. Konjunkturnedgångar är ett normalt hinder för en sådan utveckling men de har nu passerat utan att begränsat ökningstakten i totala skulder. En längre period med kreditexpansion leder ofta till stigande tillgångspriser, exempelvis på aktier och fastigheter, vilket efter en tid innebär att det finansiella systemet blir extra känsligt för nedgångar i dessa. De stora statsskulderna innebär begränsningar för politikers handlingsutrymme, något som varit särskilt tydligt i flera europeiska länder där Grekland utgör det tydligaste exemplet. Svårigheten ligger i att den höga skuldsättningen på statsnivå innebär behov av sparåtgärder men där dessa åtgärder i sig själva hämmar ekonomisk tillväxt och därigenom minskar staters intäkter. Parallellt befinner sig hushåll i liknande situation med onormalt stora skuldbördor vilket begränsar kommande konsumtionsutrymme I en sådan situation där både stater och hushåll, på grund av för stor skuldsättning, tvingas spara, amortera ner skulder och minska sina utgifter är en naturlig konsekvens lägre ekonomisk tillväxt. Det innebär sammantaget krafter som är deflationsinriktade, det vill säga tenderar att leda till fallande priser. Risker med deflation i slutet i av en lång kreditcykel som denna är att prisnedgångar på tillgångar såsom exempelvis fastigheter snabbt omvandlas till ekonomiska bekymmer för banker. Specifikt denna gång är även risken för förluster hänförliga till statsobligationer då länder kan tvingas till skuldnedskrivningar vilket riskerar att skapa ytterligare förluster för banker. Banker som drabbas eller riskerar drabbas av förluster är mindre benägna att låna ut pengar vilket i sig är en negativ faktor för ekonomin. Det är anledningen till varför centralbanker och politiska beslutsfattare i

4 stor utsträckning är upptagna med att bekämpa dessa deflationstendenser genom att stimulera ekonomier på olika sätt. Syftet är att med olika metoder stimulera ekonomier för att skapa högre ekonomisk tillväxt vilket i sin tur är krafter som leder till inflation, det vill säga stigande priser. Hög ekonomisk tillväxt som väg ur nuvarande skuldkris är dock mindre sannolikt och därmed är inflationsspåret det som är mer sannolikt givet att agerande och ambitioner från politiker och centralbanker fortsätter. Anledningen till att ta upp deflation och inflation är att perioder med det ena eller det andra i stor utsträckning påverkar investeringar på olika sätt och därmed är viktiga för investerare i deras beslut kring placeringar. Positiva tecken för året 2012 Efter ett år präglat av negativ stämning och pessimistiska rubriker kom en något positivare syn att växa fram under slutet av året. Ett försiktigt hopp om trovärdiga åtgärder i Europa och tecken på viss förbättring i amerikansk ekonomi var drivkrafter bakom detta frö av optimism. För eurozonen är varje, liten som stor, förbättring viktig och i början på december skrev vi följande kommentarer: Även om utvecklingen bara är ett litet steg i rätt riktning så är det likväl betydelsefullt. Förtroendet behöver återupprättas för att möjliggöra en hantering av skuldkrisen i Europa. De stora upplåningsbehov som många länder och banker inom eurozonen har inom närtid kräver en väsentligt lugnare miljö än vad som varit fallet senaste halvåret Ceteri Perspektiv Guld, Under nästan hela året pendlade marknaden mellan förhoppningar och pessimism där centralbanker fyllde en avgörande funktion i vilken riktning finansiella marknader utvecklades. Nyckeln till positivare stämning har varit offensiva åtgärder eller uttalanden från centralbanker som periodvis ökat sannolikheten för tillväxt genom stimulanser, tillväxt som också ökar sannolikheten för inflation istället för deflation. Två viktiga pusselbitar föll på plats under sista kvartalet i fjol i form av en större politisk enighet i Europa och tydliga signaler från centralbanker. Den amerikanska centralbanken har som bekant varit extremt aktiv i sina stimulansåtgärder medan den europeiska, utåt sett, varit mer återhållsam vilket delvis förklaras av Tysklands oro för hög inflation. De händelser som är av mer signifikant betydelse var följande: 1. Kinesiska centralbanken sänkte kapitalkravet på landets banker. Innebär att banker kan låna ut mer pengar. Ett trendskifte i Kina då krav tidigare successivt höjts för att begränsa bankers utlåning och stävja en hög inflation. 2. Kollektiv åtgärd mellan sex av världens största centralbanker. Åtgärd i form av valutaswappar mellan bankerna för att öka tillgången på dollar i främst Europa där banker fått allt svårare att få tillgång till dollarfinansiering.

5 3. Enighet mellan Tyskland och Frankrike om hantering av eurozonens skuldproblem inklusive tydligare regler om budgetdisciplin i Europa. 4. Räntesänkningar från europeiska centralbanken samt åtgärder för att ge banker i Europa tillgång till fördelaktiga lån över en treårsperiod. Det ska sägas att initialt rådde en viss besvikelse över hur ECB gång på gång sa att de inte kommer att trycka pengar för att köpa statsobligationer från länder med stora skuldproblem. Frågan nu när några månader passerat är om inte marknaden i stort underskattade de åtgärder från ECB som då lanserades. I centralbankens låneprogram till banker kom den totala volymen fram till årsskiftet att uppgå till 498 miljarder euro. De låga kraven på säkerheter för att få låna av ECB fick en av världens största obligationsförvaltare, Bill Gross, att mynta uttrycket cash for trash. Ett större perspektiv på omfattningen av ECB:s åtgärder ges utav bankens balansräkning som stigit till rekordstora 2700 miljarder euro, vilket motsvarar 3400 miljarder $, att jämföra med amerikanska centralbankens, FED, balansräkning som uppgår till 2700 miljarder $. Figur 3. Utveckling på Europeiska centralbankens, ECB balansräkning. Även om ECB varit tydliga med att de inte får eller avser finansiera direkta statsobligationsköp genom att trycka pengar är det kraftfulla stimulansåtgärder som genomförts. För Europas del innebär detta att finansieringsproblemen som ett flertal banker haft ser mer hanterbara ut. Det är även möjligt att banker som lånar hos ECB använder delar till att köpa europeiska statsobligationer, som ger högre ränta än låneräntan från ECB, vilket kan underlätta för länder som Italien och Spanien att låna upp kapital. De många negativa signaler som ekonomisk statistik från euroområdet uppvisade i höstas och som tydligt indikerade ny recession i Europa har visat på fortsatt svaghet men delvis förbättrats senaste perioden:

6 Figur 4. Indikator, PMI, över ekonomisk utveckling i Europa. För USA:s del har det negativa fokuset på en skenande statsskuld, sänkt kreditbetyg, hög arbetslöshet och fallande fastighetspriser, som präglade stor del av förra året, minskat som en konsekvens av gradvisa förbättringar. Till skillnad från ECB har FED egentligen aldrig varit restriktiv med stimulanser, tvärtom. Förra året innehöll ett flertal okonventionella åtgärder inklusive uttalandet om att den extremt låga räntenivån ska bestå framtill åtminstone Med stora skuldbördor hos amerikanska hushåll, delstater och stat har låga räntor och övriga åtgärder syftat till att minska lånekostnader samt stimulera fastighetsmarknaden och konsumtion. Allt detta för att få igång ekonomin och få ner arbetslösheten som i USA stadigt legat över nio procent. En svagare dollar får anses varit ett delmål för FED i syfte att underlätta för amerikansk exportindustri. Stimulansåtgärder har syftat till att förhindra den negativa utveckling som behovet av skuldminskningar normalt för med sig. Ett tecken på om åtgärder får önskat utfall kan ses i utvecklingen av bankers utlåning, låneräntor på längre löptider och fastighetspriser. Utvecklingen för konsumentkrediter har senaste tiden rört sig uppåt: Figur 5. Förändring i krediter till hushåll, USA. Sammantaget med förlängda skattelättnader och möjligheten för hushåll att omfinansiera sina lån till låga räntor (5 års räntor är nu under 3 procent) finns grund för förhoppningar om tillväxt, lägre arbetslöshet och förbättringar på husmarknaden.

7 I händelse av att förbättringar på husmarknaden i USA uteblir samtidigt som dollarn fortsätter att vara någorlunda stark tror vi att ny omgång okonventionella penningpolitiska metoder (QE/kvantitativa lättnader) från FED inte är långt borta. Något som kan få positiva effekter på finansiella marknader men samtidigt bidra till ökade valutakonflikter i världen. Under en stor del av 2011 var en stigande inflation ett problem i Kina. Centralbanken i Kina höjde därför löpande kraven på banker för att stävja tillväxten i bankers utlåning. Åtgärder som fick önskad effekt med minskad utlåning och en inflation som avtog. Med det följde också prisnedgångar på den överhettade bostadsmarknaden och när landets viktigaste exportmarknad, Europa, bromsade in kom också Kinas ekonomi att visa tydligare tecken på avmattning. Stora risker finns med en kraftigare inbromsning av Kinas ekonomi vilket landets myndigheter är väl medvetna om och en snabb motreaktion följde slutet av november i form av sänkta kapitalkrav på landets banker. Resultatet kom tämligen snabbt och i december månad steg utlåningen med närmare 14 procent. Perioden med åtgärder från styrande instanser i Kina för att bromsa ekonomin verkar således vara över. Potentiella hinder för ett positivare 2012 Även om vi kan konstatera att många ansträngningar och åtgärder från centralbanker och politiker lanserats för att hantera krisen i eurozonen är det allt för tidigt att säga att faran är över. Trots ett nytt politiskt styre och genomförda besparingar ser Grekland ut att få svårt att uppfylla kraven som ställs på landet. Risken är överhängande att ekonomin faller tillbaka ytterligare och där det slutligen kommer krävas större skuldnedskrivningar eller ett utträde ur valutaunionen. Året 2012 kommer bli ett verkligt test av föreslagna lösningar, förtroendet för eurozonens ekonomier samt dess banker. Både länder och banker har stora kapitalbehov och med fjolåret färskt i minnet så blir det en svår balansgång. Ett tydligt bevis på detta är Italienska storbanken Unicredits nyligen lanserade nyemission om 7,5 miljarder euro. Sedan offentliggörandet i början på året har aktiekursen halverats. Sammantaget beräknas banker i Europa, till följd av ökade kapitalkrav från myndigheter, behöva ta in närmare 115 miljarder euro. Utöver banker har stater stora kapitalbehov och under 2012 behöver länder inom eurozonen låna över 1000 miljarder euro. Enbart Italien kommer behöva låna nästan 330 miljarder och detta i en miljö där marknaden krävt 7 procent i ränta för att låna ut till Italien (på 10-åriga obligationer). I en miljö som denna är marknadens tilltro eller misstro till dessa länder och banker helt centralt. Italien tvingas redan betala en hög ränta och likaså Spanien. Därav är det oroande att Spanien fortätter uppvisa en negativ utveckling med underskott större än väntat och en arbetslöshet över 20 procent. Stigande räntor på grund av eventuellt försämrat förtroende kommer rasera förutsättningarna för ett positivt år alternativt tvinga ECB att agera som sista utpost och köpa statsobligationer i större omfattning. Problemet för Europas länder och för trovärdigheten kring

8 krishanteringen är att alla mer eller mindre sitter i samma båt där i princip inte någon klarar de ursprungliga ekonomiska regler som ställdes upp. Situationen är vansklig och sammanfattas på ett bra sätt av Bob Prince, förvaltare på en av världens största hedgefonder: You ve got insolvent banks supporting insolvent sovereigns and insolvent sovereigns supporting insolvent banks Bob Prince, Bridgewater Utöver europeiska länders stora upplåningsbehov är situationen likartad för Japan och USA med statsobligationer som går till förfall och ska omfinansieras motsvarande miljarder dollar respektive miljarder dollar. Marknaden har hittills haft lite fokus på Japan trots deras svaga ekonomiska utveckling. Avslutande kommentarer När utsikterna för 2012 ska summeras är en av de viktigaste faktorerna att det finns en plan för hantering av Europas statsfinansiella kris. Det är inte på långa vägar någon perfekt plan, om nu någon sådan finns, men likväl innebär det mindre osäkerhet än under Under hela förra året grundades mycket av oron för en okontrollerad utveckling i Europa utifrån avsaknaden av beslutsamhet för hur situationen skulle hanteras. Som en del i planen har centralbanker tydligt visat att de avser att agera kraftfullt för att undvika en djupare kris. Om den största tillgången är att det för första gången nu finns en plan samt aktiva centralbanker är den största svagheten samtidigt det svåra utgångsläget. Under hela förra året var ett av de största orosmomenten Grekland, vars ekonomi är mindre än 2 % av hela euroområdet. Att Grekland kommer få svårt att vända sin negativa utveckling och slutligen kommer tvingas ur euron eller göra en större skuldnedskrivning är en händelse som sannolikt kommer vara hanterbar då den inte är helt oväntad. Liknande händelseförlopp för Italien och Spanien är däremot något som det inte finns beredskap för. Utmaningen ligger i det faktum att stora delar av världen befinner sig i slutet av en lång fas av kreditexpansion där sammantaget underskott och kapitalbehov är enormt. Detta skapar en bräcklig situation där stora delar av världsekonomin aldrig befinner sig särskilt långt ifrån recession. De naturliga krafterna i form av skuldnedskrivning, ökat sparande och minskad konsumtion motverkas av ekonomisk politik, från politiker och centralbanker, som syftar till att stimulera fram ekonomisk tillväxt. Man kan naturligtvis fundera på logiken att så mycket av krishanteringen, där grundproblemet är för mycket krediter, går ut på att erbjuda nya krediter parallellt med att hålla räntenivåer långt under inflationen. En sådan lösning är naturligtvis inte utan risker vilket ekonomen Ludwig Von Mises uttryckte redan 1949:

9 There is no means of avoiding the final collapse of a boom brought about by credit expansion. The alternative is only whether the crisis should come sooner as the result of a voluntary abandonment of further credit expansion, or later as a final and total catastrophe of the currency system involved. - Ludwig Von Mises Human Action Sammantaget står vi inför ett år där förutsättningar finns för mindre av den pessimism och oro som präglade marknaden under 2011 samtidigt som utrymmet är ytterst begränsat för negativa händelser. Vår uppfattning är därför att rätt strategi vid valet av finansiella placeringar är att balansera risktagande med kapitalbevarande placeringar. Händelseutvecklingen under året kommer dessutom ge vägledning om i vilken riktning de centrala områdena utvecklas i. Ceteri Kapitalförvaltning Informationen i denna publikation är baserad på källor och bearbetningsmetoder som vi anser vara tillförlitliga. Antaganden om framtida utveckling och prognoser är dock till sin natur förenad med osäkerhet. Varje placering måste därför vara ett självständigt beslut av placeraren oberoende av denna information. Ceteri Kapitalförvaltning AB svarar alltså inte för eventuella förluster som kan tänkas uppkomma.

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December De senaste veckorna har marknadsräntorna stigit mycket kraftigt. Detta gäller i princip enbart obligationer med löptider längre än tre år. Kortare räntor har i princip varit oförändrade. Framförallt är

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar november 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling november Portföljutveckling i år Konkurrentjämförelse Portföljförvaltare

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar december 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling december 2012 Portföljutveckling 2012 Portföljförändringar Konkurrentjämförelse

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa MAKRO & MARKNAD Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa Sveriges Riksbank har sänkt till minusränta och initierar ett program för obligationsköp. De är uppenbarligen beredda att

Läs mer

Hyresfastigheter Holding II AB. Kvartalsrapport mars 2014

Hyresfastigheter Holding II AB. Kvartalsrapport mars 2014 Hyresfastigheter Holding II AB Kvartalsrapport mars 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar 7 2

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Reflationsstrategi, enig marknad

Reflationsstrategi, enig marknad Jussi Hyöty 12.1.2011 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Reflationsstrategi, enig marknad Vi förväntar oss att den ekonomiska tillväxten fortsätter och att marknadsriskerna ligger kvar på en hög nivå.

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan.

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan. Tellus Midas Strategi under mars Marknadsbrev Mars 2015 I korthet: Avkastning I korthet: november: MIDASAvkastning mars 0,71% STOXX600 MIDAS -3,41% 1,71% Styrkan i aktiemarknaden höll i sig och Midas noterade

Läs mer

Global Fastighet Tillväxt 2007 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Tillväxt 2007 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Tillväxt 2007 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.13 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro I söndags träffades USA och Rysslands utrikesministrar i Paris, ingen uppgörelse nåddes men båda underströk att de tror på en diplomatisk lösning. John Kerry framhöll att

Läs mer

VECKOBREV v.42 okt-14

VECKOBREV v.42 okt-14 0 0.001 Makro Veckan Förra regeringens som gåttskattesänkningar medförde att statsfinanserna är i så pass dåligt skick att överskottsmålet inte kommer nås förrän 2020 och att utrymmet för reformer är obefintligt.

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV Organisationsnummer: 515602-1114 Halvårsredogörelsens innehåll: Förvaltningsberättelse Sid 1-2 Fondförmögenhetens förändring och värdeutveckling Sid 3 Balansräkning Sid 4 Noter

Läs mer

US Opportunities AB. Kvartalsrapport december 2013

US Opportunities AB. Kvartalsrapport december 2013 US Opportunities AB Kvartalsrapport december 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift och förvaltning 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar 7 2 Kvartalsrapport december

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Nordic Secondary II AB. Kvartalsrapport september 2014

Nordic Secondary II AB. Kvartalsrapport september 2014 Nordic Secondary II AB Kvartalsrapport september 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 Portföljöversikt 6 Marknadskommentar 7 2 KVARTALSRAPPORT SEPTEMBER

Läs mer

VECKOBREV v.17 apr-13

VECKOBREV v.17 apr-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Europakommissionens ordförande Barosso menar att Europa inte kan införa ytterligare åtstramande politik eftersom den möter allt större motstånd i flera länder. Eniro

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2007 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Utbetalning 2007 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Utbetalning 2007 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

FlexLiv Överskottslikviditet

FlexLiv Överskottslikviditet FlexLiv Överskottslikviditet 2 5 Förvaltning av överskottslikviditet Regelverket för fåmansföretag i Sverige begränsar nyttan av kapitaluttag genom lön och utdelning. Många företagare väljer därför att

Läs mer

25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER

25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER 25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER Nervositeten som infann sig på finansmarknaderna för några veckor sedan försvann snabbt från investerares fokus igen. Volatiliteten,

Läs mer

Bank of America / Merrill Lynch

Bank of America / Merrill Lynch Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014 Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014 SBAB:s finansiella riskindex visar, med hjälp av ett stresstest, hur känsliga svenska hushålls finanser är för ovälkomna förändringar på aktie-, bostads-

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson Den finansiella krisen 29-2-5 Mattias Persson Ted-spread och Basis spread (räntepunkter) USA Euroområdet 5 45 Ted-spread, USD Basis spread, USD 4 35 3 25 2 15 5 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011 Eurokrisen Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011 När bör krisländer stödjas? Solvens eller likviditetsproblem? Insolvens: Framtida primära budgetöverskott räcker inte för att klara räntor

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Enter Fonder Marknadskommentar Oktober

Enter Fonder Marknadskommentar Oktober Oktober 18 oktober 2012 Makro Bättre amerikansk statistik Mycket svagare svensk statistik Vi tror på ytterligare räntesänkningar i Sverige i höst Makro Den senaste månaden har bjudit på blandad statistik.

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012 Kommentarer Peter Englund HÅLLBARA STATSFINANSER Övertygande analys Långsiktig hållbarhet => mål för statens finansiella nettoförmögenhet (på lång sikt) => mål för finansiellt

Läs mer

VECKOBREV v.38 sep-11

VECKOBREV v.38 sep-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska BNP-tillväxten för det andra kvartalet fastställdes till 0,9 % medan årstakten fastställdes till 4,9 %. Preliminära siffror var 1,0 % samt 5,3 %. Revideringarna

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Som väl alla vet vid det här laget valde den amerikanska centralbanken, FED, att låta sin styrränta vara oförändrad vid mötet i september. Marknadsprissättningen före mötet var cirka 30 procents sannolikhet

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer