Barnvaccinationsprogrammet. i Sverige 2013 ÅRSRAPPORT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnvaccinationsprogrammet. i Sverige 2013 ÅRSRAPPORT"

Transkript

1 Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2013 ÅRSRAPPORT

2

3 Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2013 Årsrapport

4 Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens beställningsservice c/o Strömberg, Stockholm. Fax: E-post: Den kan även laddas ner från: Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd att använda dem. Folkhälsomyndigheten, ISBN (pdf). ISBN (print). Foto/Illustration omslag: Thinkstock. Grafisk produktion: AB Typoform

5 Förord Det övergripande målet med det nationella vaccinationsprogrammet är att förbättra folkhälsan genom att förebygga smittspridning i befolkningen och bygga upp ett gott skydd mot allvarliga sjukdomar. För att utvärdera att målen med vaccinationsprogrammet uppfylls och upptäcka eventuella brister som behöver åtgärdas krävs en väl fungerande uppföljning. Övervakningen av vaccinationsprogrammet ligger inom Folkhälsomyndighetens och Läkemedelsverkets ansvarsområden och omfattar i dag vaccinationstäckning, sjukdomsövervakning, mikrobiologisk övervakning, immunitetsläget i befolkningen, samt säkerhetsuppföljning. Myndigheternas återrapportering av övervakningsdata till andra myndigheter, smittskyddsenheter, barnhälsovården och elevhälsan är avgörande för att upprätthålla förtroendet för vaccinationsprogrammet och förståelsen för inrapporteringens betydelse. Fram till 2013 rapporterade dåvarande Smittskyddsinstitutet (SMI) regelbundet nationell sjukdomsstatistik, mikrobiologiska typningsdata och fördjupade rapporter om utvalda vaccinsjukdomar till berörda myndigheter, smittskyddsenheter och hälsooch sjukvården. Nationella sammanställningar av data publicerades i Epidemiologisk årsrapport och på myndighetens webbplats. I en översyn av vaccinuppföljningen inom ramen för ett regeringsuppdrag år 2013 identifierade SMI ett behov av en mer samlad återrapportering av övervakningsdata från de olika datakällorna till myndigheter och hälso- och sjukvården. Syftet är att redovisa resultatet av övervakningen för att öka kunskapen om och bibehålla förtroendet för barnvaccinationsprogrammet hos föräldrar, vården och allmänheten. Folkhälsomyndigheten kommer därför regelbundet, i samverkan med Läkemedelsverket, rapportera om utfallet i det nationella vaccinationsprogrammet. Rapporterna ska innefatta data om vaccinationstäckningen i barnhälsovården och elevhälsan, förekomsten av de sjukdomar vi vaccinerar emot, samt resultatet av säkerhetsövervakningen. Föreliggande rapport för år 2013 är den första som publiceras. Målgrupperna för årsrapporten är smittskyddsläkare, barnhälsovården, elevhälsan, andra nationella myndigheter och systermyndigheter i Norden. Rapporten har skrivits av Tiia Lepp och Ingrid Uhnoo från Enheten för vaccin och register på Folkhälsomyndigheten och Anna Schölin och Maria Szirmai från Läkemedelsverket. I den slutliga utformningen har enhetschef Ann Lindstrand och avdelningschef Anders Tegnell deltagit. Folkhälsomyndigheten Johan Carlson Generaldirektör Läkemedelsverket Bengt Wittgren Tf Generaldirektör

6

7 Innehåll Förkortningar... 9 Ordlista...11 Sammanfattning...13 Summary...15 The Childhood Immunization Program in Sweden Barnvaccinationsprogrammet Allmänna vaccinationsprogrammet Riktade vaccinationsprogrammet för barn Metoder för insamling av data Vaccinationsstatistik Sjukdomsövervakning Biverkningsrapportering Laboratoriedata mikrobiologisk typning Vaccinationstäckning Vaccinationstäckning för 2-åringar Vaccinationstäckning för årskurs Vaccinationstäckning för HPV Sjukdomar som ingår i barn vaccinationsprogrammet Difteri Haemophilus influenzae typ b infektion Hepatit B Humant papillomvirus Kikhosta Mässling Pneumokocksjukdom Poliomyelit Påssjuka...51

8 4.10 Röda hund Stelkramp (tetanus) Tuberkulos Säkerhetsuppföljning Säkerhetsuppföljning av inkomna biverkningsrapporter Rapporterade misstänkta biverkningar av vacciner inom programmet Pågående aktiviteter Regeringsuppdrag: Vaccinuppföljning del 1 och Regeringsuppdrag: Implementering av vaccinations registret och status efter första året Seroimmunitetsundersökningar Hard to reach -projekt Kunskapsunderlag Metodinventering attitydundersökningar Vaccinsäkerhetsprojekt...68 Referenser...70 Bilaga 1. Projektorganisation...72

9 Förkortningar BCG BVC CMI DTP ECDC EMA HBV Hi Hib HPV IPD KI MIC MPR NTHi PCR PCV SKL SMI SmiNet Svevac Bacillus Calmette-Guèrin, den bakteriestam som ingår i vaccin mot tuberkulos Barnavårdscentral Cellmedierad immunitet Difteri, tetanus (stelkramp), pertussis (kikhosta) European Centre for Disease Prevention and Control (Europeiska smittskyddsmyndigheten) European Medicines Agency (Europeiska läkemedelsmyndigheten) Hepatit B-virus Haemophilus influenzae Haemophilus influenzae typ b Humant papillomvirus Invasive Pneumococcal Disease (invasiv pneumokocksjukdom) Karolinska Institutet Minimal Inhibitory Concentration, den minsta koncentration av anti biotika som krävs för att hämma tillväxt av bakterier Mässling, påssjuka och röda hund Icke-typbara Haemophilus influenzae Polymerase chain reaction är en molekylärbiologisk metod, som används för att framställa stora mängder av en viss DNA-sekvens Konjugerat pneumokockvaccin Sveriges Kommuner och Landsting Smittskyddsinstitutet upphörde 31 december 2013 då verksamheten införlivades i den nyskapade Folkhälsomyndigheten Webbaserat system för att registrera fall av anmälningspliktiga sjukdomar, som drivs gemensamt av Folkhälsomyndigheten och landstingens smittskyddsläkare Webbaserat informationssystem för vaccinationer utvecklat av SMI (nuvarande Folkhälsomyndigheten). Övertogs av SKL i juni

10 Tbc WHO Tuberkulos World Health Organization (Världshälsoorganisationen) 10

11 Ordlista Booster Catch up-program Cirrhos Eliminera Encefalit Epiglottit Flockimmunitet Hepatit Incidens Invasiv infektion Klonalitet Kondylom Konjugatvaccin Meningit Påfyllnadsdos Uppvaccinering av åldersgrupper som inte omfattas av nationella vaccinationsprogram och som saknar immunitet. Skrumplever Minska förekomsten av en sjukdom i landet så mycket att inhemsk smittspridning upphör. Hjärninflammation Struplocksinflammation När en så stor del av befolkningen är vaccinerad att spridningen av en sjukdom minskar eller upphör. Ovaccinerade (exempelvis nyfödda och de som har sjukdomar som gör att de inte kan vaccineras) får ett indirekt skydd eftersom risken minskar att de utsätts för smitta. Leverinflammation Antalet fall av en viss sjukdom som inträffar i en population under en definierad tidsperiod. Anges exempelvis som antalet insjuknade per invånare och år. Infektion med bakterier och virus som förmår ta sig igenom slemhinnornas immunförsvar, in i blodbana och spridas till normalt sterila lokaler i kroppen. Bakterie-/virusstammar med identiskt genetiskt material. Könsvårtor Vaccin där kolhydrat från bakteriens kapsel kopplats till ett protein, vilket gör att även barn under två år kan bilda antikroppar mot bakteriekapseln. Hjärnhinneinflammation Mikrobiologisk epidemiologi Laboratorieövervakning för att typa och identifiera bakterier/virus som orsakat sjukdom. Orkit Prevalens Testikelinflammation Andel individer i en population som har en given sjukdom eller ett givet tillstånd vid en given tidpunkt. 11

12 Sepsis Blodförgiftning Seroepidemiologiska studier Studier av immuniteten hos ett urval av befolkningen. Studierna genomförs genom att mäta antikroppsnivåerna i blodet mot smittämnen som orsakar sjukdomar som kan förebyggas av vaccin. Serotype/type replacement Vaccineffektivitet Vaccineffekt Vaccinsjukdomar Vaccinuppföljning Ökad förekomst av bakterie-/virustyper som inte ingår i vaccinet och som orsakar sjukdom och/eller bärarskap. Ett mått på hur bra ett vaccin skyddar när det används under normala förhållanden, exempelvis inom vaccinationsprogrammen. Ett mått på hur bra ett vaccin skyddar under ideala förhållanden och i kontrollerade studier, inför godkännande av ett vaccin. Sjukdomar som kan förebyggas med vaccination. Uppföljning av det nationella vaccinationsprogrammet. 12

13 Sammanfattning Denna årsrapport är den första nationella sammanställningen av resultat från uppföljningen av barnvaccinationsprogrammet. Den har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Läkemedelsverket och innehåller information om vaccinationstäckning, sjukdomsövervakning, mikrobiologisk övervakning och säkerhetsuppföljning. Barnvaccinationsprogrammet i Sverige omfattar tio sjukdomar: difteri, stelkramp, kikhosta, polio, allvarlig sjukdom av Haemophilus influenzae typ b (Hib), allvarlig pneumokocksjukdom, mässling, röda hund, påssjuka (MPR) samt för flickor även infektion med humant papillomvirus (HPV). Därtill vaccineras barn i definierade riskgrupper även mot tuberkulos, hepatit B, influensa och pneumokocker. Vaccinationstäckningen i programmet är mycket hög med drygt 98 procent av alla tvååringar vaccinerade med tre doser mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib. Över 97 procent av barn födda 2010 är vaccinerade med en dos av MPR-vaccinet och över 95 procent av elever i årskurs 6 med två doser. Sverige uppfyller därmed ett av WHO:s elimineringsmål för mässling. Täckningsgraden för HPV-vaccination inom det nationella programmet är lägre (82 procent) än för andra vacciner och har inte ännu uppnått det uppsatta målet på minst 90 procent. Nationella vaccinationsregistret startade 1 januari 2013 och blir ett användbart verktyg för vaccinuppföljningen i framtiden. Under första året registrerades över 1,1 miljoner vaccinationer. Av barn födda 2012 har 96 procent minst en vaccindos rapporterad till registret. Sjukdomsövervakningen visar att de flesta sjukdomarna i programmet är under god kontroll. Antalet mässlingsfall var dock det högsta sedan år 2000 med flera små utbrott relaterade till utlandssmitta. Totalt 13 barn i åldern månader blev smittade i samband med dessa. Detta kan indikera behov av åtgärder för att skydda denna åldersgrupp, antingen genom att tidigarelägga den första MPR-dosen och/eller att förstärka informationen om vikten av grundskydd mot mässling och röda hund vid utlandsresa. Fallen av kikhosta var färre jämfört med 2012, men ett 30-tal barn under 6 månader insjuknade. Invasiv pneumokocksjukdom orsakad av vaccintyper har minskat kraftigt bland barn under 5 år sedan vaccinintroduktionen i programmet år 2009, men en viss ökning av pneumokocktyper som inte ingår i vaccinet (så kallad serotype replacement) har observerats. Tidiga resultat från HPV-vaccinationsstudier visar att förekomsten av kondylom och cirkulerande HPV-vaccintyper minskat samt en hög skyddseffekt mot allvarliga cellförändringar hos unga kvinnor. Då vaccinet bara använts inom det allmänna vaccinationsprogrammet sedan ett år krävs noggrann fortsatt epidemiologisk och mikrobiologisk uppföljning. 13

14 Säkerhetsuppföljningen av de vaccin som använts inom det allmänna vaccinationsprogrammet under 2013 visar att mindre än 600 biverkningsrapporter inkommit från hälso- och sjukvården efter att över 1,1 miljoner doser vaccin administrerats. De flesta rapporterna bedömdes som icke allvarliga, men omkring var fjärde rapport innehöll oönskade reaktioner som betecknades som allvarliga. Gardasil, ett vaccin mot livmoderhalscancer orsakad av HPV, förekom i omkring en fjärdedel av de svenska vaccin rapporterna och de vanligaste symtomen som rapporterades var huvudvärk, feber och illamående. Sammanfattningsvis visade analysen av data för år 2013 att vaccinationsprogrammet är effektivt eftersom de flesta av vaccinsjukdomarna är sällsynta och under god kontroll. Inga större utbrott rapporterades under året men däremot ett ökat antal mässlingsfall. Dessutom tyder biverkningsrapporteringen under 2013 på att vaccinerna inom programmet har en väl utredd säkerhetsprofil med i huvudsak redan kända och övergående biverkningar. 14

15 Summary The Childhood Immunization Program in Sweden 2013 This is the first annual report of the results from the follow-up of the national immunization program (NIP) in Sweden. The 2013 report is produced by the Public Health Agency of Sweden in collaboration with the Medical Products Agency and includes information regarding vaccination coverage, disease surveillance, microbiological surveillance and follow-up of vaccine safety. The childhood vaccination program in Sweden includes ten diseases; diphtheria, tetanus, pertussis, polio, invasive Haemophilus influenzae type b (Hib) disease, invasive pneumococcal disease, measles, rubella, mumps and HPV (human papillomavirus) infection. The latter is only offered to girls aged years. In addition, children in defined risk groups are vaccinated against tuberculosis, hepatitis B, influenza and invasive pneumococcal disease. The vaccination coverage in the program is very high. In 2013 about 98 percent of all two-year-olds were vaccinated with three doses against diphtheria, tetanus, pertussis, polio and Hib. Over 97 percent of children born in 2010 received the first dose of the MMR vaccine and over 95 percent of students in grade 6 received the second MMR dose. Therefore, Sweden is fulfilling one of WHO s goals for measles elimination. The vaccination coverage for HPV in the national program is lower (82 percent) in comparison with the other vaccines in the NIP and has therefore not yet reached the goal of 90 percent coverage. The new National Vaccination Registry started on January 1st 2013 and will become a useful tool for NIP follow-up. During the last year over 1.1 million vaccinations were registered. Amongst children born in 2012, 96 percent had at least one dose of vaccine reported to the registry. Disease surveillance revealed that most of the vaccine preventable diseases in the NIP are well controlled. The number of measles cases reported were, however, the highest since 2000 with several minor outbreaks related to imported cases. A total of 13 children aged months were infected in relation to these outbreaks. This may indicate a need for interventions in order to protect this age group, either by offering the first MMR dose before 18 months of age and/or strengthening the information regarding the importance of vaccination against measles and rubella before travelling abroad. The number of cases of pertussis was lower in 2013 compared to 2012, however about 30 cases in children under the age of 6 months were reported. Invasive pneumococcal disease caused by vaccine serotypes has been highly reduced among children under the age of 5 years since the vaccine was introduced in the NIP in 2009, however, an increase of serotypes not included in the vaccine (serotype replacement) has been observed. 15

16 Early results from HPV-vaccination studies have revealed that the prevalence of condyloma and HPV-vaccine types have been reduced, in addition to high vaccine effectiveness against precancerous cervical lesions among young women. Since the HPV-vaccine has only been included for one year in the NIP, close epidemiological and microbiological monitoring and follow-up is required. The safety follow-up of the vaccines used in the program revealed that less than 600 reports of adverse events were received from health care professionals following the administration of a total of 1.1 million vaccine doses during the year. Most adverse events were considered as mild or moderate, but around 25 percent of the reports concerned serious adverse events. One fourth of all adverse events concerned the HPV-vaccine, Gardasil, and the most commonly reported symptoms were headache, fever and nausea. In conclusion, the analysis of the data for 2013 revealed that the national vaccination program is effective as most of the vaccine preventable diseases are under control. No larger outbreaks were reported during the year, but the number of measles cases increased. In addition, the vaccines in the program have a good safety profile and few side effects have been reported in relation to the large number of doses given. N.B. The title of the publication is translated from Swedish, however no full version of the publication has been produced in English. 16

17 1. Barnvaccinationsprogrammet Allmänna vaccinationsprogrammet Enligt Socialstyrelsen föreskrifter (SOSFS 2006:22) omfattar den allmänna delen av det svenska vaccinationsprogrammet för barn tio sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, invasiva infektioner av Haemophilus influenzae typ b (Hib) och pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund (MPR) och infektion med humant papillomvirus (HPV) (tabell 1). Vaccination mot HPV riktar sig till flickor födda 1999 eller senare. Programmet inleds med den första vaccinationen när barnet är 3 månader och fortsätter upp till skolans årskurs 8 9 när barnet är år. Tabell 1. Den allmänna delen av det nationella vaccinationsprogrammet, enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Barnhälsovård Elevhälsa Ålder 3 mån 5 mån 12 mån 18 mån 5 6 år 6 8 år år år Årskurs Difteri Dos 1 Dos 2 Dos 3 Dos 4 Dos 5 Stelkramp Kikhosta Polio Hib Pneumokocker Mässling Dos 1 Dos 2 Påssjuka Röda hund HPV Dos Riktade vaccinationsprogrammet för barn Den riktade delen av det svenska vaccinationsprogrammet i definierade riskgrupper regleras i dag genom de allmänna råd (SOSFS 1994:26; SOSFS 1997:21) och rekommendationer som givits ut av Socialstyrelsen (1, 2). Det riktade programmet omfattar vaccination mot hepatit B, tuberkulos, influensa och pneumokockinfektion i definierade riskgrupper i alla åldersgrupper. För barn insamlas data om vaccinationstäckningen för tuberkulos och hepatit B. För riskgruppsvaccination av barn mot influensa och pneumokocker finns det idag inget specifikt uppföljningsprogram. De nuvarande rekommendationerna från Socialstyrelsen för riskgruppsvaccination fortsätter att gälla under en övergångsperiod på tre år (till och med 2015) och ska 17

18 under tiden prövas enligt de nya beslutskriterierna i smittskyddslagen (SFS 2004:168) och faktorerna definierade i smittskyddsförordningen (SFS 2004:255). Därefter beslutar regeringen vilka av sjukdomarna i riskgrupperna som ska omfattas av särskilda program och som sådana ingå i ett nationellt vaccinationsprogram enligt den nya ordningen för nationella vaccinationsprogram som trädde i kraft 1 januari Vaccination mot tuberkulos Vaccination mot tuberkulos med BCG-vaccin rekommenderas för barn med föräldrar från länder med hög tuberkulosförekomst samt barn som planerar att vistas under längre tid i ett sådant land. En riskbedömning görs när barnet är nyfött. Nyfödda och barn upp till 6 månaders ålder vaccineras om de ska vistas i en miljö där det finns en särskild risk för smittspridning. För övriga nyfödda, vilka identifieras som riskbarn redan på BB och som föreslås BCG-skydd, rekommenderas att vaccinationen skjuts upp till sex månaders ålder. Denna gräns sätts för att förhindra att barn med en oupptäckt, svår immundefekt vaccineras och därmed riskerar att drabbas av en livshotande BCG-infektion. Vaccination mot hepatit B Hepatit B-vaccinet rekommenderas för barn till föräldrar från länder med intermediär eller hög förekomst av hepatit B (hepatit B-prevalens över 2 procent i befolkningen). Vaccinet ges vid tre tillfällen, antingen tillsammans med övriga vacciner under spädbarnsåret eller enligt ett separat tidsschema. Nyfödda till mödrar med hepatit B vaccineras enligt en särskild rutin. Socialstyrelsen har rekommenderat att vaccination mot hepatit B införs i det allmänna vaccinationsprogrammet. Regeringen väntas fatta beslut i denna fråga under hösten Vaccination mot influensa Vaccination mot influensa rekommenderas till barn äldre än sex månader med kroniska sjukdomar som innebär ökad risk för allvarlig sjukdom (3). Vaccination mot pneumokocker Vaccination mot pneumokocker (inkluderande 23-valent polysackaridvaccin) rekommenderas till barn över två år med svåra kroniska sjukdomar som medför ökad risk att insjukna i invasiv pneumokocksjukdom (IPD) samt till barn med nedsatt immunförsvar (SOSFS 1994:26). 18

19 2. Metoder för insamling av data 2.1 Vaccinationsstatistik Insamling av data från barnhälsovården och elevhälsa Statistik på vaccinationstäckning har samlats in sedan MPR-vaccinationen infördes Täckningen har följts årligen och baseras på manuell insamling och sammanställning av data från barnhälsovården och elevhälsan. Från barnhälsovården rapporteras vaccinationsstatus bland barn som har fyllt 2 år under det föregående året. BVC-sköterskor redovisar hur många barn som är fullvaccinerade, delvis vaccinerade eller ovaccinerade utifrån barnets ålder och det gällande vaccinationsschema. Täckningsgraden hos 2-åringar visar andelen fullvaccinerade av alla barn som är inskrivna vid en barnavårdscentral. I två landsting redovisas andelen vaccinerade av de folkbokförda barnen. Uppgifterna samlas regionalt av barnhälsovårdsenheter och skickas vidare till Folkhälsomyndigheten för nationell sammanställning. Från elevhälsan samlas data angående vaccinationsstatus bland elever i årskurs 6 i slutet av läsåret. Skolsköterskor redovisar hur många elever som är fullvaccinerade, delvis vaccinerade eller ovaccinerade utifrån det gällande vaccinationsschema. Täckningsgraden visar andelen fullvaccinerade bland eleverna i årskurs 6 i de rapporterande skolorna. Uppgifterna samlas regionalt av smittskyddsenheter och skickas vidare till Folkhälsomyndigheten för nationell sammanställning. Vaccinationsstatistik publiceras på Folkhälsomyndighetens webbplats årligen Vaccinationsregistret Sedan 1 januari 2013 ska alla vaccinationer som ges inom det allmänna vaccinationsprogrammet registreras i det nationella vaccinationsregistret. Registreringen är obligatorisk för vårdgivaren. Nationella vaccinationsregistret är ett hälsodataregister som regleras enligt en särskild lag (2012:453) om register över nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten ansvarar för behandlingen av personuppgifter i registret. Uppgifterna skyddas av hög sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400). Personuppgifterna får enligt lagen behandlas för: 1) framställning av statistik 2) uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av nationella vaccinationsprogram 3) forskning och epidemiologiska undersökningar. Rapporteringen av vaccinationer till registret kan göras elektroniskt eller via pappersanmälan. Majoriteten av vårdgivare har i dag elektroniska lösningar med automatisk överföring av data via Svevac eller andra journalsystem. 19

20 Uppgifter som ska registreras är 1. datum för vaccinationen 2. den vaccinerades personnummer eller samordningsnummer 3. namnet på det vaccin som har använts 4. satsnummer 5. den vårdgivare som har ansvarat för vaccinationen 6. den vaccinerades folkbokföringsort Registret är nytt och har endast varit i drift sedan drygt ett år, och därför kommer det att dröja några år innan det finns tillräckligt många årskohorter registrerade för att kunna använda data inom vaccinuppföljningen. Registerdata används dock redan för att följa vaccinationstäckning för HPV-vaccination hos flickor födda 1999 och senare. Under en övergångsperiod kommer vaccinationsstatistiken fortfarande att samlas in på det tidigare manuella sättet, vilket betyder att vårdgivaren får dubbelrapportera en del vaccinationer. Från elevhälsan samlas vaccinationsstatistik in för sista gången för elever som gått årskurs 6 under läsåret 2013/2014. Från barnhälsovården kommer den årliga datainsamlingen troligen att fortsätta i två år till. Uppgifter från de två olika rapporteringssätten kommer att jämföras och användas för att validera och kvalitetssäkra vaccinationsdata i registret Svevac Svevac är ett informationssystem för vaccinationer som utvecklats av Smittskyddsinstitutet (nuvarande Folkhälsomyndigheten) i samråd med Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och företrädare för barnhälsovård och elevhälsan. När HPV-vaccinet introducerades 2006 var målet att information om alla HPVvaccinationer skulle registreras i Svevac inom ramen för ett forskningsprojekt. Registrering i Svevac är frivillig och bygger på att den vaccinerade flickan eller hennes föräldrar ger sitt samtycke till registreringen. För dem som inte samtycker rapporterar vårdgivaren endast begränsade uppgifter, det vill säga flickans födelseår, län och vaccinationsdatum till systemet. Statistik på antalet försålda vaccindoser visar att uppskattningsvis procent av alla genomförda HPV-vaccinationer har rapporterats i detta frivilliga system. Detta innebär att det finns en viss underskattning av vaccinationstäckningen som hittills redovisats på Folkhälsomyndighetens webbplats eftersom alla vaccinationer inte rapporterats in. HPV-vaccinationstäckningen har följts kontinuerligt under åren. Sedan 1 november 2012 redovisas kvartalsvis statistik över antalet flickor som fått minst en dos HPVvaccin och lämnat samtycke till registrering av vaccinationen, samt andelen vaccinerade flickor som inte lämnat samtycke till registrering. Sedan 1 januari 2013 är det obligatoriskt att rapportera HPV-vaccinationer givna inom det nationella vaccinationsprogrammet (dvs. vaccinationer av flickor år) till nationella vaccinationsregistret. Vaccinationen av äldre flickor och unga kvinnor 20

21 (catch up-programmet) fortsätter att registreras i Svevac. I juni 2014 övertogs ansvaret för Svevac av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 2.2 Sjukdomsövervakning Alla vaccinsjukdomar är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen, förutom de som är orsakade av HPV. Behandlande läkare och ansvariga laboratorieläkare ska anmäla sjukdomsfall parallellt till Folkhälsomyndigheten och smittskyddsläkaren i landstinget. Falldefinitioner för sjukdomar som ska anmälas har definierats av Socialstyrelsen (3). Sjukdomsfall anmäls elektroniskt via SmiNet som är ett samprojekt mellan Folkhälsomyndigheten och landstingens smittskyddsläkare för nationell och lokal övervakning enligt smittskyddslagen. Anmälan ska ske i ett särskilt formulär för varje sjukdom, som anpassats efter vad som är relevanta epidemiologiska uppgifter för sjukdomen. SmiNet-databasen innehåller uppgifter om alla rapporterade anmälningspliktiga sjukdomsfall sedan Förstärkt sjukdomsuppföljning Kikhosta Vaccination mot kikhosta återinfördes i barnvaccinationsprogrammet 1996, och i samband med det startade en förstärkt uppföljning av sjukdomen hos barn. Alla familjer med barn som insjuknat i kikhosta kontaktas för en strukturerad intervju om sjukdomsförloppet (duration, komplikationer och sjukhusvård) och eventuell antibiotikabehandling. Vaccinationsuppgifter inhämtas från barnavårdscentralen eller elevhälsan. Resultaten av kikhosteövervakningen sammanställs årligen i en rapport som publiceras på Folkhälsomyndighetens webbplats. Pneumokocker Under åren hämtar de lokala smittskyddsenheterna detaljerad klinisk information om alla patienter med invasiv pneumokocksjukdom (IPD) genom enkäter till patientansvariga läkare. De uppgifter som insamlas rör bl.a. diagnos och klinisk bild samt behandling och utfall, underliggande sjukdomar och vaccinationsstatus. Alla isolat från IPD-fall oavsett ålder typas på Folkhälsomyndigheten. I Stockholm, som införde pneumokockvaccinet 2007, görs en särskild uppföljning av IPD, sjukhusvård på grund av pneumoni och sinuit och av bärarskap av pneumokocker i näsan hos friska barn, innefattande typning av alla pneumokockisolat. Humant papillomvirus (HPV) HPV-infektion är inte en anmälningspliktig sjukdom enligt Smittskyddslagen. Effekten av HPV-vaccination följs därför genom att övervaka prevalensen av olika HPV-typer och genom registerbaserade studier enligt en särskild arbetsplan (5). HPV orsakar kliniska sjukdomstillstånd såsom kondylom, gynekologiska cellförändringar 21

22 och livmoderhalscancer, och de följs upp genom sambearbetning av data från olika hälsodata- och kvalitetsregister. 2.3 Biverkningsrapportering Läkemedelsverket ansvarar för att patienten och hälso- och sjukvården får tillgång till läkemedel, vilket innefattar vaccin, som är effektiva och säkra. Säkerhetsinformation om vacciner samlas in från flera olika källor för att man ska kunna öka kunskapen om vaccinernas egenskaper och identifiera tidigare eventuella okända risker för att vid behov kunna anpassa vaccinanvändningen. Biverkningsrapporteringen är ett värdefullt instrument för att öka kunskapen om de vaccin som används. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal och allmänheten rapporterar oönskade reaktioner, redan vid misstanke om en vaccinbiverkning. Det är sjukvårdshuvudmannens ansvar att misstänkta biverkningar rapporteras. I praktiken är det dock hälso-och sjukvårdspersonalen som sköter rapporteringen. Farmaceuter i detaljhandeln har inte skyldighet, men möjlighet, att rapportera biverkningar. I dag finns två möjligheter att rapportera biverkningar, via e-tjänster och via pappersblanketter. Samtliga biverkningsrapporter som skickas in bedöms systematiskt och lagras hos Läkemedelsverket. Alla uppgifter i rapporten behandlas med full sekretess. Vid behov kan Läke medelsverket inhämta kompletterande data från sjukvården, rörande de inrapporterade biverkningarna Utökad säkerhetsövervakning När nya läkemedel och vaccin godkänns är endast de vanligaste biverkningarna kända. Kunskapen om mer ovanliga biverkningar är ofta mycket begränsad då de exponerades antal vid godkännandet är begränsad samtidigt som studiepopulationen inte är representativ för hela befolkningen. En bra biverkningsrapportering är därför av stor betydelse för att följa upp och klargöra riskprofilen hos vaccin i större grupper av normalbefolkningen. Det är särskilt viktigt att rapportera biverkningar för vaccin som är föremål för så kallad utökad övervakning. Denna övervakning är en ny rutin i EU och innefattar bland annat alla nya vaccin och läkemedel under de första fem åren efter godkännandet. Vaccin och läkemedel under utökad övervakning kan identifieras genom att produktinformationen innehåller en svart triangel med spetsen nedåt: Hur granskas biverkningsrapporterna och vad blir resultatet? Läkemedelsverkets kunskap om misstänkta läkemedels- och vaccinbiverkningar, så kallade biverkningssignaler, hämtas från flera källor (figur 1). Informationen som Läkemedelsverket samlar in sambandsbedöms och klassificeras av experter. 22

23 Biverkningar som kan ha samband med läkemedlet eller vaccinet samlas i Eudravigilance, ett EU-gemensamt biverkningsregister. På så sätt kan ovanliga biverkningar upptäckas snabbare. Signaler om biverkningar kan leda till att Läkemedelsverket och/eller den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) vidtar åtgärder, t.ex.: begränsar användningen, t.ex. genom att förändra behandlings-rekommendationer, varna patienter och sjukvård och förändra produktinformationen (produktresumé, bipacksedel) omprövar godkännandet för att i enstaka fall dra in försäljningstillståndet, när risken bedöms vara allvarlig och större än nyttan startar en säkerhetsuppföljning av läkemedlet eller vaccinet för att mer systematiskt samla den kunskap som finns Figur 1. Information om biverkningar och interaktioner samlas in från flera olika källor. Hälso- och sjukvården Patient/ konsument Läkemedelsföretag Vetenskapliga studier WHO Läkemedelsverket EMA (Eudravigilance) Övriga EU-stater 2.4 Laboratoriedata mikrobiologisk typning Mikrobiologisk epidemiologi följs med olika typningsmetoder och har blivit en alltmer betydelsefull del av vaccinövervakningen. De senaste vaccinerna som har introducerats i programmet, exempelvis de mot Hib, pneumokocker och HPV, täcker inte in alla bakterie- respektive virustyper som orsakar sjukdomen och vaccinationen kan potentiellt leda till ett typskifte med ökning av andra typer som inte ingår i vaccinet (så kallad serotype/type replacement). Typning av smittämnen kan också vara aktuellt för att utvärdera fall av vaccinationsgenombrott och för att utvärdera om smittämnet i sig förändras så att det undkommer immunsystemet, t.ex. genom mutationer. 23

24 Typningen är extra viktig i en elimineringsfas av sjukdomen för att kunna kartlägga smittkedjor vid utbrott och det sannolika smittlandet för importfall. Ett positivt laboratoriefynd av en vaccinsjukdom är anmälningspliktigt enligt smittskyddslagen, med undantag av HPV. Falldefinitioner publicerade av Socialstyrelsen anger de laboratoriekriterier som ska vara uppfyllda för att fallet ska anmälas (3). I nuläget sker all typning av vaccinprogrammets smittämnen vid Folkhälsomyndig heten eller vid ett speciallaboratorium som Folkhälsomyndigheten anlitar (HPV-typning). Myndigheten utför ingen primärdiagnostik av vaccinsjukdomarna (undantaget difteri) utan detta sker vid de lokala mikrobiologiska laboratorierna i landet. För majoriteten av vaccinationsprogrammets smittämnen finns det i dag standardiserad och validerad metodik för typning. När det gäller mässling och polio är Folkhälsomyndigheten ett WHO-ackrediterat laboratorium, och för HPV är WHO:s referenslaboratorium förlagt i Sverige Insamling av prover Det finns olika strategier för att samla in prover för mikrobiologisk övervakning och typning, beroende av hur länge vaccinationen ingått i programmet och den aktuella vaccinsjukdomen (se tabell 2). Det är frivilligt att skicka in virus- och bakterieprov till Folkhälsomyndigheten för typning och det kan variera mellan laboratorierna hur komplett provinsamlingen är. Folkhälsomyndigheten behöver ha en bra kommunikation med det lokala laboratoriet och de behandlande läkarna så att positiva prover skickas in i rimlig tid efter diagnos. Det är viktigt att få in prover och göra en mikrobiologisk typning för att fullt ut kunna utvärdera vaccinets effekter på epidemiologin och distributionen av typer (se Användningsområden nedan). Insamlingen av prover för typning fungerar i dag överlag tillfredställande och Folkhälso - myndigheten får prov från cirka 90 procent av de anmälda fallen av de vaccin sjukdomar där typning utförs. Efter analys återförs resultaten till inrapporterande landsting Användningsområden Typningsdata från övervakningen av vaccinsjukdomarna kan användas för att anpassa vaccinationsprogrammet, välja vaccin (om det finns flera vacciner som ger skydd mot olika typer av ett visst smittämne) och utveckla nya vacciner (vilka nya typer som bör ingå eller vilket stambyte som bör ske). Mikrobiell typning har även en mer direkt betydelse när det gäller att hantera utbrott av vaccinsjukdomar och initiera smittskyddsåtgärder (tabell 2). 24

25 Tabell 2. Strategier för insamling av prover för mikrobiell typning av vaccinsjukdomarna och användningsområden i vaccinuppföljningen. Vaccinsjukdom Strategi för insamling av prov Användning av mikrobiell typning Difteri Alla misstänkta fall typas och analyseras för toxinproduktion. Stelkramp Ingen mikrobiologisk typning utförs. Ej aktuellt. Kikhosta Haemophilus influenzae (Hi) (invasiv sjukdom) Typning av kikhostebakterier i riktade studier. Alla fall av invasiv Hi-sjukdom hos barn < 5 år typas för att utesluta vaccinationsgenombrott. Utbrottskartläggning av toxinproducerande stammar. Kartläggning av klonalitet dvs. om bakterierna är genetiskt identiska. Uppföljning av incidens av invasiv Hi-sjukdom orsakad av typ b och av de andra fem Hi-typerna. Pneumokocker (invasiv sjukdom) Humant papillomvirus (HPV) Mässling Påssjuka Röda hund Polio Vissa år typas alla laboratorie-verifierade Hi-fall oavsett ålder. Alla laboratorieverifierade fall av invasiv sjukdom oavsett ålder, samt stammar med nedsatt känslighet för penicillin serotypas. Bärarskap av bakterier i näsan typas inom ramen för en riktad studie hos barn i förskoleåldern (totalt prover). HPV-prevalensstudier (anonymiserade klamydiaprover) med HPV-typning av prover/år i 5 år. Typning av cytologi- och biopsiprover från kvinnor med höggradiga gynekologiska cellförändringar, livmoderhalscancer och andra former av HPV-relaterad cancer. Alla laboratorieverifierade fall typas. Alla laboratorieverifierade (PCR-diagnostik) fall typas. Alla laboratorieverifierade fall skickas till WHO för eventuell typning. Alla laboratorieverifierade fall typas, och prov från patienter med enterovirusorsakad meningoencefalit samlas in för att utesluta polio. Andel vaccinationsgenombrott. Uppföljning av incidens av invasiv sjukdom orsakad av pneumokockserotyper som ingår i vaccinet respektive av övriga serotyper (typskifte). Andel vaccinationsgenombrott. Förekomst av antibiotikaresistens hos olika serotyper. Uppföljning av vaccineffekt på förekomst av olika HPV-typer. Andel vaccinationsgenombrott och duration av skyddseffekt. Övervakning av distribution av HPVtyper för att upptäcka ev. skifte (type replacement). Utbrottskartläggning. Koppling till utlandssmitta. Andel vaccinationsgenombrott. Utbrottskartläggning. Uteslutande av polio som orsak till viral meningoencefalit (WHO-krav för att visa att Sverige är poliofritt) 25

26 3. Vaccinationstäckning 2013 Vaccinationsuppgifter insamlades för barn födda 2010 samt elever som gick i årskurs 6 under läsåret Uppgifter om HPV-vaccinationer sammanställdes födelseårsvis för flickor födda 1999 och senare i skolvaccinationsprogrammet och för flickor födda i catch up -programmet. 3.1 Vaccinationstäckning för 2-åringar Under 2013 var det totalt barnavårdscentraler som lämnade uppgifter om barn. Utifrån SCB:s folkmängdsstatistik för 2-åringar beräknades rapporttäckningen till 99,7 procent. Drygt 98 procent av barnen hade fått minst tre vaccindoser mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib (tabell 3). Totalt 97,6 procent av barnen var vaccinerade med tre doser av pneumokockvaccinet. Andelen barn som hade vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund uppgick till 97,4 procent. Vaccinationstäckningen för MPR-vaccin har varit över 97 procent i två år i rad. Tabell 3. Vaccinationstäckning (%) bland 2-åringar Difteri 98,4 98,0 98,3 98,4 98,4 Stelkramp 98,5 98,0 98,3 98,4 98,4 Kikhosta 98, ,3 98,3 98,4 Polio 98,4 98,0 98,3 98,3 98,4 Hib 98,2 97,8 98,1 98,2 98,3 Pneumokocker* 60,4 97,5 97,6 MPR 96,7 96,5 96,4 97,2 97,4 Tbc 21,2 22,7 23,4 23,8 24,9 Hepatit B 22,5 26,6 29,7 30,4 34,8 *Pneumokockvaccinet infördes i vaccinationsprogrammet 2009 och insamling av täckningsdata började först år Andelen barn som vaccineras mot hepatit B fortsätter att öka. Totalt var 34,8 procent av barn födda 2010 vaccinerade mot hepatit B, men andelen varierade från 14 till 87 procent bland länen. Den stora variationen beror på att vissa landsting introducerat regionala vaccinationsprogram där även barn utanför riskgrupperna erbjuds vaccination mot hepatit B. 26

27 Andelen barn som bedömts höra till riskgrupper avseende tuberkulos varierade i olika län mellan 7-35 procent och bland kommuner från 0-68 procent. I genomsnitt var 91 procent av riskgruppsbarnen vaccinerade, med en variationen procent bland länen. Totalt var 24,9 procent av barn födda 2010 vaccinerade mot tbc. 3.2 Vaccinationstäckning för årskurs 6 År 2013 rapporterades vaccinationsuppgifter för elever, vilket motsvarade 95,5 procent av alla elever i årskurs 6 enligt Skolverkets statistik. Omkring 96 procent av eleverna var fullständigt vaccinerade mot difteri, stelkramp och polio, och 95,4 procent hade fått fyra doser vaccin mot kikhosta. Totalt 95,2 procent av eleverna var vaccinerade med två doser vaccin mot mässling, påssjuka, röda hund (tabell 4). Tabell 4. Andel (%) fullvaccinerade bland elever i årskurs 6 år Difteri 96,0 96,1 96,2 96,3 96,0 Stelkramp 96,1 96,0 96,2 96,4 96,0 Kikhosta 91,1 94,1 95,0 95,7 95,4 Polio 95,8 95,9 96,3 96,3 96,1 MPR 94,9 94,4 95,1 95,1 95,2 3.3 Vaccinationstäckning för HPV År 2013 registrerades HPV-vaccindoser. Det har registrerats givna doser sedan första HPV-vaccinet godkändes år Enligt 2013 års statistik för HPV-vaccination var den genomsnittliga täckningsgraden för minst en vaccindos 82 procent inom det nationella vaccinationsprogrammet, för flickor i årskurs 5 och 6 födda 1999 och senare (figur 2). Variationen mellan landstingen var procent, vilket till viss del kan förklaras av att man erbjudit olika åldersklasser vaccination vid olika tidpunkter. 27

28 Figur 2. Andel vaccinerade med minst en dos av HPV-vaccin. Flickor födda , data t.o.m. 31 december Andel % Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Riket För flickor födda (catch up-vaccinationsprogrammet) var den genomsnittliga täckningsgraden 59 procent (figur 3). Det är stora variationer i täckningsgrad mellan olika landsting, vilket delvis förklaras med att flickorna erbjudits vaccination på olika sätt, via vårdvalet eller inom elevhälsan. Figur 3. Andel vaccinerade med minst en dos HPV-vaccin. Flickor födda , data t.o.m. 31 december Andel % Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Riket Figur 4 presenterar andelen HPV-vaccinerade flickor och unga kvinnor per födelsekohort i hela landet. Andelen vaccinerade är låg bland kvinnor som vaccineras utanför det organiserade vaccinationsprogrammet, dvs. kvinnor födda tidigare än Ändå höjdes den övre åldersgränsen i begränsningen av högkostnadsskyddet 28

29 för HPV-vaccinet hos unga kvinnor, från 18 år till 26 år i juni I Stockholms län infördes kostnadsfri HPV-vaccination för alla kvinnor år i september Figur 4. Andel HPV-vaccinerade flickor och kvinnor per födelsekohort per 31 december 2013, hela landet. Andel vaccinerade % Födelseår Högkostnadsskydd Catch up Vaccinationsprogrammet Sammanfattning av HPV-statistiken Hög vaccinationstäckning är väsentligt för att uppnå målet med HPV- vaccinationsprogrammet: att minska incidensen av livmoderhalscancer och andra HPV-relaterade sjukdomar. Ett år efter införandet av HPV-vaccinet i nationella vaccinationsprogrammet har täckningsgraden dock ännu inte nått upp till samma höga nivå som för övriga barnvaccinationer. Samma trend har rapporterats från andra länder, såsom Norge, där man dock sett en successiv ökning i täckningsgraden. Utökade insatser till elevhälsan och till föräldrar kan komma att behövas efter närmare analys av orsakerna. HPV-statistiken i åldersgrupper utanför det nationella programmet visar vikten av att ha ett organiserat program för att uppnå en hög vaccinationstäckning och en jämlik vård. Catch up programmet för HPV har också visat att samarbetet med elevhälsan är en framgångsfaktor, och högst täckningsgrad uppnåddes i landsting där vaccinationen erbjudits i skolan. Detta är en viktig lärdom inför andra framtida catch up-program i Sverige. 29

30 4. Sjukdomar som ingår i barn vaccinationsprogrammet 4.1 Difteri Sjukdomen Difteri är en smittsam sjukdom (äkta krupp eller strypsjuka) som orsakas av ett gift (toxin) som utsöndras av bakterien Corynebacterium diphtheriae eller andra toxinproducerande korynebakterier. Difteri yttrar sig som en infektion med tjocka beläggningar i svalg och luftrör som kan göra det svårt att andas. Difteritoxin kan även skada andra organ och orsaka komplikationer i form av hjärtmuskelinflammation, nervförlamningar samt njurskador. Dödligheten i sjukdomen är 5 10 procent. Difteri kan också ge upphov till en infektion i huden (huddifteri) Rapporterade fall av difteri 2013 Under 2013 rapporterades två fall av huddifteri orsakade av C. diphtheriae. Båda var unga män (23 respektive 30 år gamla) som hade fått infekterade sår under vistelse i Thailand. Båda var vaccinerade med fyra vaccindoser mot difteri Vaccinet ger dock inget skydd mot att bli infekterad med difteribakterien utan endast mot allvarlig toxinutlöst sjukdom Epidemiologisk trend Sjukdomen var vanlig i Sverige innan nationell vaccination infördes på 1940-talet, men har sedan dess blivit en mycket ovanlig diagnos. Endast tio fall rapporterades under perioden (tabell 5). Sex fall var orsakade av C. diphtheriae och hos fyra påvisades toxinproducerande C. ulcerans. Fyra personer hade en klinisk bild av luftvägsdifteri, och hos övriga isolerades bakterien från hudsår. Ingen av dem som drabbades av luftvägsdifteri var fullständigt vaccinerad. Tabell 5. Anmälda fall av difteri Sammanfattning Vaccinationsprogrammet mot difteri har haft en mycket god effekt och det finns ingen smittspridning i Sverige. Ingen förändring i det epidemiologiska läget sågs Difteri finns fortfarande i stora delar av världen och den långsiktiga övervakningen av sjukdomen behöver fortsätta på grund av risken för importsmitta. Med tanke på smittrisken i andra länder bör grundskyddet mot difteri alltid ses över inför en utlandsresa och hos definierade riskgrupper (6). Socialstyrelsen rekommenderar en påfyllnadsdos vart 20:e år till alla vuxna. Nästa seroimmunitetsstudie i vaccinupp- 30

31 följningen är planerad till år Studien kommer att mäta nivåerna av difteriantikroppar i olika åldersgrupper för att kontrollera att immuniteten i befolkningen fortsatt är tillfredsställande. 4.2 Haemophilus influenzae typ b infektion Sjukdomen Haemophilus influenzae (Hi) är en bakterie som kan orsaka olika infektioner i de övre luftvägarna, t.ex. bihåle-, öron- och lunginflammation. Den kan också ge upphov till allvarliga invasiva infektioner såsom hjärnhinneinflammation (meningit) och blodförgiftning (sepsis), särskilt hos barn under 5 år. Risken för dödlig utgång vid invasiva infektioner är omkring 2 procent. Bakterien kan också ge olika typer av svåra infektioner såsom struplocksinflammation (epiglottit) och infektioner i leder, ben och mjukdelar. Det finns olika typer av Hi-stammar, de inkapslade och de utan kapsel. De inkapslade stammarna har delats in i serotyper (a f) utifrån skillnader i kapseln. De stammar som saknar kapsel kallas inte typbara (NTHi). Typ b (Hib) var den vanligaste orsaken till meningit och struplocksinfektion hos barn innan den allmänna vaccinationen mot Hib infördes Då insjuknade årligen flera hundra barn under 5 år i Hib-infektioner i Sverige med i vissa fall dödlig utgång. Många barn som drabbades av meningit fick bestående men såsom nedsatt hörsel eller hjärnskador Rapporterade fall av Haemophilus influenzae typ b (Hib) 2013 Inga fall orsakade av Hib rapporterades hos barn under 5 år under Typningsresultat saknas dock för Hi-isolat från ett barn Epidemiologisk trend Allmän vaccination mot Hib medförde snabbt en dramatisk minskning av incidensen av meningit och bakteriemi orsakade av Hib bland barn under 5 år, från 34 fall per barn åren före vaccination till 3,5 per år Incidensen invasiv Hi infektion i den åldersgruppen har sedan minskat ytterligare och varit 0,8 2,0 per under de senaste fem åren*. Under perioden rapporterades i genomsnitt 178 fall per år av invasiv Hi-infektion bland barn under 5 års ålder (figur 5). Majoriteten var orsakade av typ b. Under de senaste fem åren har 6 12 fall per år rapporterats i den åldersgruppen men numera är bara några få fall hos barn orsakade av typ b: 10 fall har inträffat hos barn i åldrarna 0 6 år sedan Enstaka fall av vaccinationsgenombrott har förekommit under åren. 31

32 Figur 5. Rapporterade fall av invasiv infektion med Hi bland barn 0 4 år i Sverige (* var bara infektioner orsakade av Hib anmälningspliktiga, men för övriga år gäller uppgifter för alla Hi-serotyper.) Antal fall Rapporterade fall av Haemophilus influenzae (alla typer) 2013 Under 2013 anmäldes 196 fall med invasiv Hi, vilket är en incidens på 2 fall per invånare. Av de insjuknade var 114 kvinnor och 82 män i åldrarna 0 97 år, och medianålder var 71 år. Elva fall inträffade bland barn i åldrarna 0 månader 10 år. Trettioen personer med Hi-infektion avled inom 30 dagar från insjuknandet enligt en analys med jämförelse med Skatteverkets register över avlidna. Medianålder var 85 år. Bland de avlidna fanns ett 5-årigt barn med underliggande sjukdom. Mikrobiologisk typning Alla Hi-stammar samlades in under januari mars 2013 men efter det har enbart isolat från barn under 5 år typats. Sammanlagt typades 65 isolat varav 52 var NTHi, 8 var typ f, 3 typ e och 2 typ b. Bland barn under 5 år hade 4 infektioner orsakade av NTHi, 1 barn hade typ f och för 1 fall skickades inget isolat för typning Epidemiologisk trend Antal fall av Hi 2013 ligger på samma nivå som (tabell 6). En trend på ökad incidens observerades mellan 2009 och Incidensen ökade framför allt bland äldre personer (figur 6). 32

33 Tabell 6. Rapporterade fall av Hi , alla åldrar Figur 6. Incidens av invasiv Hi-infektion i olika åldersgrupper Incidens (fall/ ) år 5 19 år år år >85 år Under perioden och första kvartalet 2013 samlade SMI in alla invasiva Hi-isolat från de mikrobiologiska laboratorierna i Sverige för serotypning. Serotypsfördelningen var i princip oförändrad under den perioden: cirka 70 procent var NTHi, och andelen typ b isolat var 4 14 procent (figur 7). Figur 7. Serotypsfördelning bland invasiva Hi-isolat Andel isolat (%) b e f NT Serotyp 2007 (n=124) 2008 (n=161) 2009 (n=132) 2010 (n=166) 2011 (n=189) 2012 (n=175) 33

Barnvaccinationsprogrammet. i Sverige 2013 ÅRSRAPPORT

Barnvaccinationsprogrammet. i Sverige 2013 ÅRSRAPPORT Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2013 ÅRSRAPPORT Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2013 Årsrapport Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens beställningsservice c/o Strömberg, 120 88

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet. i Sverige 2014 ÅRSRAPPORT

Barnvaccinationsprogrammet. i Sverige 2014 ÅRSRAPPORT Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2014 ÅRSRAPPORT Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2014 Årsrapport Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice, e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se

Läs mer

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag Anders Tegnell, statsepidemiolog, avdelningschef för epidemiologi och utvärdering, Folkhälsomyndigheten..

Läs mer

Sveriges Nationella Vaccinationsprogram. Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram

Sveriges Nationella Vaccinationsprogram. Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram Sveriges Nationella Vaccinationsprogram Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram . Antal fall med vilt poliovirus och vaccintypspolio i världen de senaste 12 månaderna

Läs mer

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig

Läs mer

Vacccinationsstatistik från skolhälsovården Elever i årskurs 6, läsåret 2005/ 2006

Vacccinationsstatistik från skolhälsovården Elever i årskurs 6, läsåret 2005/ 2006 Vacccinationsstatistik från skolhälsovården Elever i årskurs 6, läsåret 2005/ 2006 Sammanfattning Andelen elever, som blivit vaccinerade enligt det allmänna vaccinationsprogrammet, var tillfredsställande

Läs mer

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004.

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. 1 (6) Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. Sammanfattning: Rapporter inlämnades från 3 152 skolor med totalt 120 931 elever, vilket motsvarar

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet. i Sverige 2015 ÅRSRAPPORT

Barnvaccinationsprogrammet. i Sverige 2015 ÅRSRAPPORT Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2015 ÅRSRAPPORT Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2015 Årsrapport Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice, e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet. i Sverige 2017 ÅRSRAPPORT

Barnvaccinationsprogrammet. i Sverige 2017 ÅRSRAPPORT Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2017 ÅRSRAPPORT Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2017 Årsrapport Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/. Citera gärna

Läs mer

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet. i Sverige 2018 ÅRSRAPPORT

Barnvaccinationsprogrammet. i Sverige 2018 ÅRSRAPPORT Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2018 ÅRSRAPPORT Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2018 Årsrapport Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/. Citera gärna

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet. i Sverige 2016 ÅRSRAPPORT

Barnvaccinationsprogrammet. i Sverige 2016 ÅRSRAPPORT Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2016 ÅRSRAPPORT Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2016 Årsrapport Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/. Citera gärna

Läs mer

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram Vaccinationsbehov hos asylsökande Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram eva.netterlid@folkhalsomyndigheten.se RU KAVA Regeringsuppdrag Kartläggning och analys av behovet av vaccin hos

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxhslf Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens

Läs mer

HPV vaccination. Bakgrund - sjukdomsbörda. Sjukdomsbörda Sverige. Bakgrund - virologi. Nationell uppföljning av vaccinationsprogrammen

HPV vaccination. Bakgrund - sjukdomsbörda. Sjukdomsbörda Sverige. Bakgrund - virologi. Nationell uppföljning av vaccinationsprogrammen ce (% of cases tested) ce (% of cases tested) L1 Bakgrund - virologi HPV vaccination Region Skåne 2012-02-06 Smittskyddsinstitutet Humant papillomvirus (HPV) >100 typer, ~40 typer infekterar genitalt Virus

Läs mer

Uppföljning av nationella vaccinationsprogram. Omfattning och uppskattad kostnad

Uppföljning av nationella vaccinationsprogram. Omfattning och uppskattad kostnad Uppföljning av nationella vaccinationsprogram Omfattning och uppskattad kostnad Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30.

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30. S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30 Nr 4 2005 INNEHÅLL Rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar...

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

Barnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem?

Barnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem? Barnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem? Allmänmedicinsk fortbildningsakademi: april 2014 Ann Lindstrand, barnläkare, specialist i folkhälsa/socialmedicin Vad vaccineras barn

Läs mer

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård Vaccinationer inom barnhälsovården Kunskapscentrum barnhälsovård Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet

Barnvaccinationsprogrammet Historik: 1300-talet - variolisering 1796 första smittkoppsvaccinationen 1801 första vaccinationen i Sverige 1815 lag om obligatorisk smittkoppsvaccination 1901 Mjölkdroppen grundas 1930-talet Barnavårdscentraler

Läs mer

Att vaccinera äldre mot pneumokocker

Att vaccinera äldre mot pneumokocker Att vaccinera äldre mot pneumokocker Adam Roth, MD, Docent Chef för enheten för vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten Infektionsveckan och Mikrobiologiskt vårmöte Jönköping maj 2019 Vaccinationstäckning

Läs mer

Beslutsunderlag om HPV-vaccination av pojkar i det nationella vaccinationsprogrammet

Beslutsunderlag om HPV-vaccination av pojkar i det nationella vaccinationsprogrammet Bilaga Beslutsunderlag om HPV-vaccination av pojkar i det nationella vaccinationsprogrammet REMISSVERSION Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter

Läs mer

Vägledning för vaccination

Vägledning för vaccination Vägledning för vaccination Föreskrifter och rekommendationer Kompletterande vaccinationer Utbildningsdag om vaccinationer Oktober 2017 Tiia Lepp Adam Roth Föreskrifter om vaccination av barn (HSLF-FS 2016:51)

Läs mer

Det nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Det nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos Kunskapscentrum för Barnhälsovård ålder 3 mån Det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Aborter i Sverige 2008 januari juni HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning

Läs mer

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? 1 Kikhosta - Bordetella pertussis https://www.youtube.com/watch?v=s3ozrmgdmmw (länk till film) Symptom: Andningsuppehåll Svår hosta Mycket slem

Läs mer

VACCINATIONSSTATISTIK FRÅN BARNAVÅRDSCENTRALERNA

VACCINATIONSSTATISTIK FRÅN BARNAVÅRDSCENTRALERNA VACCINATIONSSTATISTIK FRÅN BARNAVÅRDSCENTRALERNA Rapporter insända januari 2000 och januari 2001 gällande barn födda 1997 och 1998 Sammanställning november 2001 Marianne Bergström, Monika Mäkinen och Victoria

Läs mer

Pneumokockvaccination av små barn i Sverige i dag och i morgon

Pneumokockvaccination av små barn i Sverige i dag och i morgon Pneumokockvaccination av små barn i Sverige i dag och i morgon en kartläggning av landstingens informations- och utbildningsinsatser samt budgetbeslut Max blev döv på grund av en pneumokockinfektion vid

Läs mer

Hur ser sjukdomarna ut?

Hur ser sjukdomarna ut? Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10

Läs mer

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Eva Netterlid Susanne Andrén SMI-dag Stockholm 23/4 2013 Sjukdomar Mikrobiell typning Vaccinations - register Vaccinations täckning Attityder /Omvärldsbevakning/ Hemsida

Läs mer

Aktuellt om vaccinationsprogrammet

Aktuellt om vaccinationsprogrammet Aktuellt om vaccinationsprogrammet Tiia Lepp Enheten för vaccinationsprogram Folkhälsomyndigheten tiia.lepp@folkhalsomyndigheten.se Skolsköterskekongressen Malmö 2019 Innehåll Ändringar i vaccinationsprogrammet

Läs mer

Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus

Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Sammanfattande bedömning av om pneumokockvaccin ska ingå i det svenska barnvaccinationsprogrammet

Sammanfattande bedömning av om pneumokockvaccin ska ingå i det svenska barnvaccinationsprogrammet Sammanfattande bedömning av om pneumokockvaccin ska ingå i det svenska barnvaccinationsprogrammet Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering.

Läs mer

Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/

Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Vacciner till barn skyddseffekt och biverkningar SBU-rapport nr 191, 2009. Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Bakgrund De globala

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

Inledande bestämmelse

Inledande bestämmelse Smittskyddsförordning (2004:255) Ändrad: t.o.m. SFS 2013:900 Inledande bestämmelse 1 I denna förordning ges kompletterande föreskrifter till smittskyddslagen (2004:168). De uttryck och benämningar som

Läs mer

HPV Kort om virus, vaccination, screening och cervixcancer. Utbildningsdag i Göteborg Ann Sofie Cavefors 2012-02-14

HPV Kort om virus, vaccination, screening och cervixcancer. Utbildningsdag i Göteborg Ann Sofie Cavefors 2012-02-14 HPV Kort om virus, vaccination, screening och cervixcancer Utbildningsdag i Göteborg Ann Sofie Cavefors 2012-02-14 Infektion med HPV Humant papillomvirus (HPV) Källa: NIH-Visuals Online# AV-8610-3067 Från

Läs mer

RSV-rapport för vecka 49, 2014

RSV-rapport för vecka 49, 2014 RSV-rapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar RSV-läget vecka 49 (1 7/12). Lägesbeskrivning Under vecka 49 analyserades 555 prover för respiratory syncytial

Läs mer

Epidemiologisk årsrapport 2015

Epidemiologisk årsrapport 2015 SJUKDOMSSTATISTIK Epidemiologisk årsrapport 2015 Den årliga rapporten för de anmälningspliktiga sjukdomarna innehåller tabellsammanställningar över antal rapporterade fall och incidens per län och över

Läs mer

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från:

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från: en föräldrainformation från: Innehållsförteckning Varför behöver vi vaccinera? 3 Hur verkar vacciner? 5 Alternativa vacciner 6 Vaccinations i Sverige 7 Förberedelse inför vaccination 8 Hur ges vaccinationerna?

Läs mer

Sammanhållen vaccinationsinformation

Sammanhållen vaccinationsinformation Sammanhållen vaccinationsinformation 10:e årliga Konferensen i Omvårdnadsinformatik 15 maj 2014 Lars Midbøe, leg sjuksköterska, handläggare/projektledare SKL Sjuksköterskors centrala roll motivera ge råd

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Fakta om pneumokocker och vaccin

Fakta om pneumokocker och vaccin Fakta om pneumokocker och vaccin Invasiv (allvarlig) pneumokocksjukdom är en fruktad sjukdom. Dödligheten är hög och de som överlever hjärnhinneinflammation får ofta bestående men. Barn under två år är

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning. Reviderad version 2015-12-14

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning. Reviderad version 2015-12-14 Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Reviderad version 2015-12-14 Denna version har reviderats enligt följande: Sid. 5. Informationen i andra stycket under tabellen har kompletterats Sid.

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se Den

Läs mer

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017 EPIDEMIOLOGISK ÅRSRAPPORT, TABELLSAMLING Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017 Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017 innehåller statistik över antal

Läs mer

Presentation Svevac. Susanne Andrén. Informationssystem för vaccinationer. SHV Göteborg 14/2, 2012

Presentation Svevac. Susanne Andrén. Informationssystem för vaccinationer. SHV Göteborg 14/2, 2012 Presentation Svevac Informationssystem för vaccinationer Susanne Andrén SHV Göteborg 14/2, 2012 Informationssystem eller e-tjänst för vaccinationer Vårdgivare inom landsting Kommunal vård Privata vårdgivare

Läs mer

Nya föreskriften-vad innebär den konkret? Ann Lindstrand, barnläkare och enhetschef Enheten för Vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten

Nya föreskriften-vad innebär den konkret? Ann Lindstrand, barnläkare och enhetschef Enheten för Vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten Nya föreskriften-vad innebär den konkret? Ann Lindstrand, barnläkare och enhetschef Enheten för Vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten Ny föreskrift och vägledning Hur påverkar nya barnvaccinationsföreskriften

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Bakterier som har utvecklat resistens mot antibiotika blir ett allt större hot mot vår hälsa. information från Barnplantorna Foto: Karim Hatoum

Läs mer

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter Vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Det handlar om vaccination mot pneumokocker Små barn får lätt infektioner av bakterier och virus

Läs mer

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Bakgrund Skolhälsovårdens mål är enligt Skollagen att: Främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården

Läs mer

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016 EPIDEMIOLOGISK ÅRSRAPPORT, TABELLSAMLING Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016 Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016 innehåller statistik över antal

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97 Tid: 2016-09-19, kl 08:00-09:30 Plats: Maria Frisks tjänsterum, Regionens hus 89 Remiss Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115006HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV 1 Lång historia.. Socialstyrelsen föreskrift från 1 januari 2010 - HPV vaccin till alla flickor födda 1999 och senare. Nationell upphandling 2010 SKL rekommenderar

Läs mer

122 Pneumokockvaccination för barn. Landstingsstyrelsens beslut

122 Pneumokockvaccination för barn. Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2008-10-14 LS-LED08-554 122 Pneumokockvaccination för barn Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstinget Sörmland påbörjar pneumokockvaccinering den 1 januari

Läs mer

Vaccination av barn och ungdomar

Vaccination av barn och ungdomar Vaccination av barn och ungdomar Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer Andra utgåvan, 2017-01-25 Vaccination av barn och ungdomar Vägledning för vaccination enligt föreskrifter

Läs mer

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Uppföljning av det nationella Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Seroimmunitet Sjukdomar Vaccinationstäckning Eva Netterlid Mikrobiell typning Vaccinations - register Attityder /Omvärldsbevakning/ Hemsida

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet Det svenska Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovård Det svenska Sammanfattning Vad ingår i det nationella Nationellt vaccinationsregister Nya rutiner för BCG och hepatit B Vilka barnvaccinationer

Läs mer

Nya Vaccinationsregistret - Hur har det gått? SMI-dag Östersund 2014-11-18

Nya Vaccinationsregistret - Hur har det gått? SMI-dag Östersund 2014-11-18 Nya Vaccinationsregistret - Hur har det gått? SMI-dag Östersund Användning av registret enligt lagen Ändamål med personuppgiftsbehandlingen 6 Personuppgifter får behandlas för: 1. framställning av statistik

Läs mer

Vad vinner vi med de nya vaccinerna?

Vad vinner vi med de nya vaccinerna? Mellansvenskt läkemedelsforum i Örebro 4-5 feb 2009 Örebro, onsdagen den 4 februari 2009 Vad vinner vi med de nya vaccinerna? aglindberg@gmail.com Vad vann vi med de gamla? Tidigt 1800-tal: Vad vinner

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131 Kommittédirektiv Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare

Läs mer

Influensarapport för vecka 49, 2016 Denna rapport publicerades den 15 december 2016 och redovisar influensaläget vecka 49 (5-11 december).

Influensarapport för vecka 49, 2016 Denna rapport publicerades den 15 december 2016 och redovisar influensaläget vecka 49 (5-11 december). Influensarapport för 49, 2016 Denna rapport publicerades den 15 december 2016 och redovisar influensaläget 49 (5-11 december). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...

Läs mer

Influensarapport för vecka 45, 2013

Influensarapport för vecka 45, 2013 rapport för 45, 2013 Denna rapport publicerades den 14 november 2013 och redovisar influensaläget 45 (4/11 10/11) 2013. Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Innehåll: Årets influensa Utvärdering av influensavaccinationer Skolvaccinationer Antibiotikaförbrukning Klamydia

Innehåll: Årets influensa Utvärdering av influensavaccinationer Skolvaccinationer Antibiotikaförbrukning Klamydia Nr: 3/27 Sid:1 Innehåll: Årets influensa Utvärdering av influensavaccinationer Skolvaccinationer Antibiotikaförbrukning Klamydia INFLUENSA Årets influensa kom strax före sportlovet och är fortfarande inte

Läs mer

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Gratis vaccination mot livmoderhalscancer! Från den 1 januari 2013 kan alla tjejer till och med 26 år vaccinera sig gratis mot de virus som orsakar 70 procent av

Läs mer

Till Dig som ska eller har vaccinerats med

Till Dig som ska eller har vaccinerats med Till Dig som ska eller har vaccinerats med Vaccination mot HPV-relaterad cancer och sjukdom Information om GARDASIL9 till patienter Information till dig som ska eller har vaccinerats med GARDASIL 9. Du

Läs mer

2015-01-27. Ofullständigt vaccinerade barn och unga 150120 ann-sofie.cavefors@vgregion.se. Upphandling 2015. Under 5 mortality rate 1990-2013

2015-01-27. Ofullständigt vaccinerade barn och unga 150120 ann-sofie.cavefors@vgregion.se. Upphandling 2015. Under 5 mortality rate 1990-2013 Upphandling 2015 Ofullständigt vaccinerade barn och unga 150120 ann-sofie.cavefors@vgregion.se Pneumokocker MPR DTaP-IPV (4-val.) DTaP-IPV-Hib (5-val.) DTaP-IPV-Hib-HBV (6-val.) Hepatit B HPV dtap Överprövning

Läs mer

Influensarapport för vecka 51-52, 2017 Denna rapport publicerades den 4 januari 2018 och redovisar influensaläget vecka (18 31 december).

Influensarapport för vecka 51-52, 2017 Denna rapport publicerades den 4 januari 2018 och redovisar influensaläget vecka (18 31 december). Influensarapport för vecka 51-52, 2017 Denna rapport publicerades den 4 januari 2018 och redovisar influensaläget vecka 51-52 (18 31 december). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...

Läs mer

Aborter i Sverige 1998 januari - december

Aborter i Sverige 1998 januari - december STATISTIK - HÄLSA OCH SJUKDOMAR Aborter i Sverige 1998 januari - december Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistics - Health and Diseases Abortions in Sweden 1998 January-December

Läs mer

Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet

Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne 2017 Nyheter i barnvaccinationsprogrammet Nya Föreskrifter för barnvaccinationsprogrammet och ny Vägledning från

Läs mer

Lunch med smittskyddsläkaren

Lunch med smittskyddsläkaren Lunch med smittskyddsläkaren Pneumokockvaccination uppdaterade rekommendationer 2018-03-02 Lisa Labbé Sandelin Pneumokockinfektion Stor risk för allvarlig sjukdom. Stor börda för sjukvård, individer och

Läs mer

Vaccination mot HPV - nationellt program för pojkar

Vaccination mot HPV - nationellt program för pojkar Vaccination mot HPV - nationellt program för pojkar Utbildningsdag om vaccinationer Oktober, 2017 Adam Roth, Folkhälsomyndigheten Adam.roth@folkhalsomyndigheten.se Vaccination mot HPV - nationellt program

Läs mer

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET ONKOLOGISKT CENTRUM Regionala enheten för ccervixcancerprevention Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET Nedanstående presentation har utarbetats av Folkhälsoinstitutet

Läs mer

Aktuella vaccinfrågor Smittskyddskonferensen, okt 2015 Ann Lindstrand

Aktuella vaccinfrågor Smittskyddskonferensen, okt 2015 Ann Lindstrand Aktuella vaccinfrågor Smittskyddskonferensen, okt 2015 Ann Lindstrand Vaccinbristen situationen Pågående och tilltagande brist 2014-2015 som är internationell BCG beror på produktionsproblem SSI, restnoteringar

Läs mer

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga.

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga. Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga Ann Sofie Cavefors 22 okt 2013 Vaccinationer räddar 3 miljoner liv årligen

Läs mer

Bakgrund. Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Allmänt

Bakgrund. Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Allmänt Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Avdelningen för regler och behörighet Gastón Fernández Palma gaston.fernandez-palma@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning förslag till ändring

Läs mer

HPV-vaccin: expertmyndighetens roll. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet Solna

HPV-vaccin: expertmyndighetens roll. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet Solna HPV-vaccin: expertmyndighetens roll Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet Solna SMI:s bedömningar av HPVvacciner Referensgruppen för vaccinfrågor (REFVAC) har vid två tillfällen ingående diskuterat HPV-vaccinerna;

Läs mer

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt

Läs mer

Influensarapport vecka 2 Säsongen

Influensarapport vecka 2 Säsongen Influensarapport 2 Säsongen 2018-2019 Denna rapport publicerades den 17 januari 2019 och redovisar influensaläget 2 (7 13 januari). Sammanfattning Spridningen av influensa har som förväntat planat ut sedan

Läs mer

Dokumentera vaccination

Dokumentera vaccination Dokumentera vaccination Klicka på Ordination i journalen, på den ordination vars givna vaccin ska dokumenteras. Klicka i den lilla rutan framför vaccintyp under rubriken Vaccinationer som ingår i ordinationen,

Läs mer

Yttrande över remiss från Socialdepartementet om Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram

Yttrande över remiss från Socialdepartementet om Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Åke Örtqvist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-08-02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-08-30, P 24 1 (4) HSN 2016-3330 Yttrande över remiss från Socialdepartementet om

Läs mer

Invasiva grupp A streptokocker, säsongsrapport Incidensen av igas och typ emm1 ökar i landet

Invasiva grupp A streptokocker, säsongsrapport Incidensen av igas och typ emm1 ökar i landet Invasiva grupp A streptokocker, säsongsrapport 2016-2017 Incidensen av igas och typ emm1 ökar i landet Invasiva grupp A streptokocker, säsongsrapport 2016-2017 Incidensen av igas och typ emm1 ökar i landet

Läs mer

Influensarapport vecka 4 Säsongen

Influensarapport vecka 4 Säsongen Influensarapport 4 Säsongen 2018-2019 Denna rapport publicerades den 31 januari 2019 och redovisar influensaläget 4 (21 27 januari). Sammanfattning Influensaaktiviteten var fortsatt låg men ökande i hela

Läs mer

Remiss: Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram

Remiss: Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram SOCIALDEPARTEMENTET s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Peter Iveroth Datum Vår beteckning 2016-09-30 09/2016 Ert datum Er beteckning 2016-06-10 S2013/00240/FS Remiss: Riskgruppsvaccinationer

Läs mer

Särskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien

Särskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien Särskild vaccinationsinsats mot polio Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Svar på motion om att utreda hur kommunens tillgång till vaccin ser ut

Svar på motion om att utreda hur kommunens tillgång till vaccin ser ut 17:1 17:2 TJÄNSTEUTLÅTANDE 17:3 Stabsavdelningen Handläggare Maria Ekblad 0152-291 78 Kommunstyrelsen Dnr KS/2016:491-034 2017-08-07 1/3 Svar på motion om att utreda hur kommunens tillgång till vaccin

Läs mer

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016 Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer

Läs mer

Influensarapport för vecka 49, 2015 Denna rapport publicerades den 10 december 2015 och redovisar influensaläget vecka 49 (30 november 6 december).

Influensarapport för vecka 49, 2015 Denna rapport publicerades den 10 december 2015 och redovisar influensaläget vecka 49 (30 november 6 december). Influensarapport för 49, 2015 Denna rapport publicerades den 10 december 2015 och redovisar influensaläget 49 (30 november 6 december). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...

Läs mer

Influensarapport vecka 9 Säsongen

Influensarapport vecka 9 Säsongen Influensarapport 9 Säsongen 2018-2019 Denna rapport publicerades den 7 mars 2019 och redovisar influensaläget 9 (25 februari 3 mars). Sammanfattning Samtliga övervakningssystem visar på att influensaaktiviteten

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Håkan Miörner Smittskyddsläkare 040-33 71 81 Hakan.Miorner@skane.se YTTRANDE Datum 2016-09-06 Dnr 1602288 1 (5) Remiss. Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram

Läs mer