ASiEA RELAYS UGO3-721 O

Transkript

1 - I, ASiEA RELAYS UGO3-721 O! Manual I..förbehålles Mars 1985 Rätt till ändringar utan föregående meddelande Typ RACIC Ledningsskydd för distributionsnät Allmänt Tvåfas eller trefas tidöverströmsrelä med start-, entanfunktion Jordströmsrelä med start-, tid- och - riktat jordströmsrelä med start- och tidfunktion spänningsfrigivning Konstant- eller invert tidsfördröjning av strömsreläernas tidfunktioner Konstanttidsfördröjning av riktade jordströmsreläts ti Inbyggt utlösningsrelä Utförande A med provdon för hylskontaktanslutning Utförande B utan provdon men med skruvplintanslutni,1g Låg börda på strömtransformatorerna. Speciellt fi reläerna reducerar detta kraftigt fordringarna på formatorerna och mom- eller inställbar dsfunktion och jord- jordfels-5trömtrans- Stort inställningsområde, t ex 2,8-12 A för 5 A-val "ianten och tidsskala 0,3-6,6 s Noggrann ström- och tidmätning och kort återgångstid möjliggör tätare steg i selektivplanen vilket reducerar felbortkopplingstiderna. Därmed reduceras personrisken och mater1~lla skador begränsas Låg transient överräckning hos momentansteget möjliggör lägre inställning och därmed utökad möjlighet för momentan bortkoppling av fel Högt återgångsvärde möjliggör låg inställning av tidö relät i nät med låg kortslutningsström verströms-..

2 UGO Sida 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT DEFINITIONER 3 APPLIKATION Tidöverströmsrelä Startfunktion Momentanfunktion Tidfunktion Jordströmsrelä 0,15-6 A relä ma relä Tidfunktion Riktat jordströmsrelä Tidfunktion Krav på strömtransformator Överströ ms tal Verkningsgrad Beräkningsexempel KONSTRUKTION Utförande A Utförande B Provdon Utgångsenhet Likspänningsomriktare Jordströmsrelä Riktat jordströmsrelä Tidöverströmsrelä Transformatorenhet Sida l Inställning och indikering Tidöverströmsrelä Jordströmsrelä Riktat jordströmsrelä Tekniska data Inställation och mått Anslutning ARBETSSÄTT 22 Tidöverströmsrelä 22 Jordströmsrelä 23 Riktat jordströmsrelä 24 PROVNING 25 Varning 25 Provutrustning Visuell kontroll Sekundärprov Kontroll av yttre förbindningar och funktioner Isolationsprov Överströms- och jordfelsskydd Primär prov med primärprovaggregat 27 Primärprov med sekundärprovapparat 27 Riktade skydd 27 Primärprov med primärprovaggregat 27 Prov med sekundärprovapparat t ex SVERKER 28 Polaritetskontroll 28 Prov med ohmmeter 28 Riktningsprov i spänningssatt anläggning 28 Högohmigt resistans jordade nät 29 Isolerade nät 32 Slutkontroll 33 ANSLUTNINGSSCHEMAN 35 FIGURFÖRTECKNING Fig. l Ekvivalent schema för jordströmsrelä Fig. 2 Radialnät Fig. 3 Impedansnät Fig. 4 Funktionstidskurvor Fig. 5 Utförande A Fig. 6 Utförande B Fig. 7 Kretskort i utgångsenheten Fig. & Märkskylt Fig. 9 Tidöverströmsrelä Fig. 10 Tidöverströmsrelä Fig. 11 Jordströmsrelä Fig.12 Riktat jordströmsrelä Fig. 13 Normal inverse Fig. 14 Very inverse Fig. 15 Extremely inverse Fig. 16 Panelinstallation med frontanslutning Fig. 17 Infälld panel installation med bakre anslutning Fig. 1& Anslutningsguide, utförande A Fig. 19 Anslutningsguide, utförande B Fig. 20 Blockschema för tidöverströmsrejä Fig. 2J Blockschema för jordströmsrejä Fig. 22 Blockschema för riktat jordströmsrelä Fig. 23 Sekundärprov med provapparat typ SVERKER Fig. 24 Riktningskontroll med verkligt jordfel i resistansjordat nät Fig. 25 Riktningskontroll med simulerat jordfel i resistansjordat nät Fig. 26 Riktningskontroll av jordfelsskydd ansjutet till kabelströmstransformator i resistans- eller kapacitans jordat nät Fig. 27 Riktningskontroll med simulerat jordfel i isolerat nät Anslutningsscheman Sida

3 lktuell lde n DEFINITIONER Startfunktion Tidfunktion Den funktion som erhålls en viss.tid efter det att aktuell ström I överskrider startfunktionens inställda värde I >.F< >rdröjningen kan vara av typen konstanttid eller inverttid, se nedan. Momentanfunktion Den funktion som erhålls utan fördröjning då överskrider inställt värde I». I vissa fall kan fördröjd för att uppnå önskad selektivitet. ström I :unktionen vara Konstanttid Fördröjd funktion där funktionstiden tf är oberoel av den pålunktionsvärdet verkade storhetens storlek sedan den har passerat för startfunktionen I >. ) Inverttid Fördröjd funktion där funktionstiden tf är omvänt Deroende av den påverkade storhetens storlek sedan den har passerat funktionsvärdet för startfunktionen I >.Som internationell standard förekommer tre inverttidskarakter istikor; normal inverse, very inverse och extremely inverse. Dessa är definierade i IEC Publication lo Strömmens nollföljdskomponent. Uppstår vid jordfel. Uo../(0 Spänningens nollföljdskomponent. Fasvinkel mellan lo och Uo Uppstår vid jordfel. <X Jordströmsreläts karakteristiska vinkel. Vinkeln är lika med den!asvinkel mellan ström och spänning till jordfelsskyc Idet för vilken detta har maximal känslighet, dvs då cos (f O -do.) = l. IN Jordströmmen. Den ström som vid jordfel går från systemets nollpunkt till jord. IN = 3 x lo UN Nollpunktspänningen. Den spänning som vid jordfel systemets nollpunkt och jord. UN = 3 x Uo Jppstår mellan Överströmstalet n Överströmstalet n hos en strömtransformator anger upp till vilken multipel av märkströmmen som transformatorns vis. irfel uppfyller1de noggrannhetsklassens värde. Överströmstalet är beroel av bördans storlek och beräknas enligt följande formel: a n=b+z där a = konstant (i ohm) vilken bestäms av transform sionering och nätets frekvens atorns dimenb = sekundär lindningens impedans (i ohm) z = impedansen (i ohm) hos den börda vid vilkei talet skall bestämmas överströms- Vid märkbörda är överströmstalet lika med mäl rköverströms- talet för reläkärna enligt SEN

4 att UGO Sida '" Transient överräckning Likströmskomponentens inverkan på funktionsvärdet. En del av ls-isa komponenten överförs till mätkretsarna och gör att de~ ar för en lägre ström (räknat på den stationära del e då fungervärde. Om t ex vid fullt utbildad Is-komponent funktio ~n) än inställt stationär ström som är 0,9 gånger inställt värde In sker för en är skyddets transientaöverräckning < -!:Qz.2 = o 11 dvs 11 % 0,9 ' APPLIKATION Tidöverströmsrelä Det två- eller trefasiga tidöverströmsrelät är avsett som faskortslutningsskydd i radialmatade nät. I sling! användaskopplade och nät rned flera inmatningspunkter kan RACIC komp nätjetteras med riktningsreläer typ RXPE 42. Skalan på RXPE 42 väljs till att RXPE 42 med säkerhet skall fungera före tidövei med hänsynrströmsre En inställning av RXPE 42 på % av inställninger I på tidöverströmsrelät är i regel lämpligt. Startfunktion Startfunktionen används för blockering av andra skydd för start av skrivare samt i vissa fall för oselektiv utlösning i kombination med snabbåterinkoppling. i nätet eller, momentan Startvärdet bestäms av den maximala lastströmmen och minsta felström inom funktionsområdet. Eftersom relät nol rmalt utgör reservskydd för nästa steg utåt i nätet, bestäms inst, minsta fe.lström vid faskortslutningar i bortre linjeändeällningen av ~n hos nästa steg. Momentanfunktion Observera att vid 2-fasiga kortslutningar blir strömmer I i två endast 50 % av 3-fasiga kortslutningsströmmen om relägenom en transformator med blandad koppling (Dy eller mätadetta faser t skall.yd). måste beaktas när tvåfasigt kortslutningsskydd används. Momentanfunktionen inställs som regel så att den fungel "ar förstora felströmmar dvs för fel som inträffar i närheten c lv skyddets strömtransformatorer. För att undvika oselektiv funkt. ian används momentan funktionen huvudsakligen på sådana ställen ( jär en stor impedans begränsar felströmmen. En transformator i e är ett sådant exempel. Momentanfunktionen ställs då så t" tt radialnät endast fungerar för fel mellan skyddets strömtransforn lögt att den matad transformator. I starka nät med liten variation ( natorer och iv kortslutsnabb bort- ningseffek"ten kan momentansteget ofta användas för: koppling av närbelägna fel i långa kablar. Ibland behöver funktionen fördröjas för att selektivitet med säkringar sk. momentan- 3. erhållas.

5 UGO Sida 5 Tidfunktion Vid val av tidkarakteristik måste man ta hänsyn till selektiviteten med övriga skydd i nätet. I samma nät bör reläer med olika karakteristik undvikas. Följande ger en vägledning vid val av karakteristik: KONSTANTTID är lämplig i de flesta typer av nät och underlättar uppgörandet av selektivplaner. Reläer med konstanttidskarakteristik är lätta att prova. NORMAL INVERSE passar bäst i nät med stora variationer i kortslutningseffekten. VERY INVERSE lämpar sig bäst för nät med relativt kortslutningseffekt. konstant EXTREMEL y INVERSE lämpar sig bäst då selektivitet med säkringar krävs och där stora inkopplingsströmstötar kan erhållas. Överströmsrelät måste ha en ström inställning som ger säker funktion vid fel i efterföljande station. Inställningen bör även vara sådan att relät kan fungera som reserv vid fel på den längsta efterföljande ledningen. För att uppnå selektivitet mellan de olika överströmsreläerna i nätet måste utlösningstiderna ökas med ett selektivsteg för varje ledning eller station räknat från belastningspunkten. Detta innebär att utlösningstiderna blir längre ju närmare nätets matningspunkt skyddet är placerat, men samtidigt ökar kortslutningsströmmarna. Det är därför viktigt att tidsintervallen mellan de olika selektivstegen är kortast möjliga. Vid konstanttidskarakteristik är 0,3 s ett vanligt tidintervall när samma typ av reläer används. Vid normal inverse, very inverse och extremely inverse karakteristik är lämpligt intervall 0,4 s vid en ström motsvarande den högsta genomgående felströmmen eller eventuellt den ström som motsvarar momentanfunktionens inställni,ng om denna används. Jordströmsrelä 0,15-6 A relä Detta relä används i direkt jordade och i lågimpedansjordade radialnät. Det utgör normalt reserv skydd för jordströmsskyddet i utgående ledningar från efterföljande station. Således bestäms ström inställningen av den minsta jordström som kan uppträda i en av dessa utgående ledningar. Ström inställningen kan vara 10 till 40 % av strömtransformatorernas märkström i direkt jordade nät ma relä Detta relä används i ojordade och högohmigt jordade radialnät. För luftledningar i ojordade och resistivt jordade nät bör ledningens kapacitiva jordfelsström inte överstiga 66 % av reläts primära funktionsvärde. För kablar gäller att kapacitiva jordfelsströmmen inte bör överstiga 33 % av reläts primära funktionsvärde. I båda dessa fall gäller att om kapacitiva jordfelsströmmen överstiger nämnda värde så bör ett riktat jordströmsrelä istället användas. Vid beräkning av minsta jordfelsström måste hänsyn tas till eventuella fordringar på att relät skall fungera vid ett visst max. värde på övergångs resistansen i felstället. Kravet på verkningsgraden, se nedan, begränsar normalt lägsta inställning av INs till 15 ma när relät är anslutet till summaströmkopplade transformatorer.

6 ~ döverströms- ojordade :>rbrukning sformatorns marna UGO Sida 6 Tidfunktion TidsinstäJlningen väljs efter samma principer som för ti relät. Riktat jordströmsrelä Relät, med inställningsområdet ma, används i ochktsreakt högohmigt resistansjordade nät med eller utan nollpun I ojordade nät är relät anslutet för att mäta der "\ kapaci ti va strömmen, karakteristiska vinkeln 01- = -90. I resistan mäter relät den resistiva komponenten av jordfej sjordade nätlssström vinkeln C)(= 0. I högimpedansjordade nät med nollp mäts den resistiva komponenten av jordfelsströmmc unktsreaktor~n. Normalt måste då en resistor kopplas parallellt med nollpunkts att få tillräckligt hög ström att mäta. Resistorn kar reaktorn för I vid jordfel kopplas in av ett fördröjt nollpunktsspänningsrelä. Tidfunktion Krav på strömtransformator Tidsinställnignen väljs efter samma principer som för tic relät. föverströms- ) Överströmstal RACIC är av statiskt utförande och har låg effektfi strömkretsarna. Erforderligt överströmstal n hos strömt orerna är därför enklare att uppnå än då elektromagne används. reläer i:ransform Vid konstanttidskarakteristik I Vid invert"tid bör n vara >~eller > 20, bör överströmstalet n vara 10. Om momentanfunktionen används måste mättningsvärde ~t räknat på den aktuella bördan vara högre än inställd momenta n funktions'ansformat ström I», dvs överströmstalet n > I» där I~ är strömtr orns sekundära märkström. För riktade jordfelsskyddets strömtransformatorer är kravet attnens vinkelfelet skall vara så litet, att mätning av jordström r aktiva komponent ej påverkas av den kapacitiva komponenten. I kabelnät med risk för intermittenta jordfel behöver strömtran Isformatorn dimensioneras så att jordströmmens likströmskomponen It ej driver transformatorn i mättning. Verkningsgrad I högohmigt jordade och ojordade nät blir jordfelsström och känsliga reläer med lågt funktionsvärde och därmel sumbar impedans i mätkretsen måste oftast användas. I måste reläts verkningsgrad kontrolleras. småd inte för-sådana fall

7 1 dans 6. UGO Sida 7 Vid mätning av jordslutningsströmmar definieras el verkningsgrad i procent som förhållandet mellan reläströmmen jordfelsströmmen IN med hänsynstagande till omsät Jr och primära tningen ole, dvs ~ = Ir x de x 100 % IN Ekvivalent schema för strömtransformatorer relä till jordströms- Z n = 100 '7.'"7 ~,-..r-.-;o;r- % (. Zm+Z2+C\ZL +Zr> c = 1 vid kabelströmtransformator omslutande sam tliga tre faser c = 3 vid summaströmkopplade strömtransformator 22 = resistans i strömtransformatorns sekund~ ir lindning plus resistans i hjäptrådar (enkel längd) fram til l sammankopp- lingspunkten lm= er ZL = Zr = slingresistans i ledningar till RACIC impedans(resistans) i RACIC's mätkretsar Observera att 2m är olinjär. Vid beräkning av v insätte.s det värde för 2m som gäller vid den späerkningsgradennning reläfunktion. Impedanserna som bestämmer verkni som ger olika fasvinkel varför ett vinkelfel erhålles då delngsgraden har.1 avviker frånnollpun 100 %. Vinkelfelet påverkar riktade skydd i nät med stånd genom att den kapacitiva genereringen ses av r~ en skenbar aktiv ström. ~läskyddet som För RACIC med oriktade jordfelsreläer bör '2 > 80 9 jordfelsreläer i resistivt jordade nät bör ~ > 90 %. I beräkningar kan man antaga att fas vinkeln hos 2m äl och induktiv. Vid riktade=ör överslags-r ca 45 grader

8 UGO Sida 8 Beräkningsexempel Ström- och tidsinställningen för överströmsskydd med "normal inverse" karakteristik skall beräknas. Skydden sitter i ( ~tt radialnät enligt Fig. 2. Beräkna felströmmen hänförd till spånning4 ~n 22 kv. t.1 MVA ni-si f.t HVA n Fig. 2 Radialnät Fig. 3 Impedansnät Jf O k 1... I 22 -aslg orts utnrngsstrom k = I~ " V-' J.Xk IkA max -(j' x 2.2 lkb max = ff{2.2~3.~2) 22 - IkA min = 22. ~ x lkb min = 71( )-- Max. värden IkA lkb IkC IkD = A = A = 1110 A = 750 A Min. värden IkA lkb IkC IkD A A A 720 A

9 UGO Sida 9 ~ Relä 4 Nuvari3.nde inställning av relä 4 behålls. Den primära inställningen, hänförd till 22 kv, anges Fig.4. i tidkurvorna i Ib Iinst k (startfunktion): 50 A (momentan funktion): = A Hänförd till reläsidan: 22 5 I > = 50 A x il x Töo = 5 A 22 5 I» = 250 A x n x "Wo = 25 A Inställning på relä: Is =4-A I> = 1.25 x Is I» = Ei.25 x Is ~= 6.25) 4 b) Relä~3 Märkströmmen IL för krafttransformatorn är 315 Normal inställning för startfunktionen är Ib = 1,6 x IL A vid 11 kv.: 500 A Inställning I > Is =4A på relä: = 500 x = 6.25 A I = 1.56 x Is (~= 1.56) Hänförd till 22 kv blir startströmmen 11 Ib = 500 x n = 250 A. Momentanfunktionen måste blockeras för att erhålla se fel på utgående ledningar från D. För tidfunktionen väj~lektivitet förlies k = 0,05 i tidkurvan Fig. 4.

10

11 vå trömsrelä is ets UGO3-7210Sida 11 d) Relä l Primär inställning av startrelä: Ib = 315 x 1,6 = 500 A Relät utgör reservskydd för fel fram till brytare brytaren blir säkerhetsfaktorn vid 2-fasfel: -fj' 720 x 2 = 1,25 -~ 3. För fel nära Välj k = 0,10 i tidkurvan Fig. 4. KONSTRUKTION Utförande A Momentanfunktionen kan ej användas. RACIC är uppbyggt i byggsystem COMBIFLEX i t olika utför-ts anden, A och B. Transformatorenheten på skydde baksida och, provdonet är fastskruvade direkt på apparatskenor. har kretskort med kontaktfingrar som är inskjutna i RG-enheterna på ett moderkort. Moderkortet förbinder de olika kortkontaktdon varandra. Skyddens djup är max 240 mm varav 70 enheterna med mm är bakom apparatskenorna. Utförande A innehåller provdon och har modulmåtte fl 4S 36C. Alla anslutningar till skyddet görs med hylsledningar enlig1 t COMBIFLEXkontakter med systemet. Utgångsrelät för utlösning är försett med hög brytförmåga Utförande A Provdon typ RTXP 18 Utgångsenhet typ RGKK 100 Likspänningsomvandlare typ RGMD 060 Jordströmsrelä (typ RGIB 051) eller riktat jords' RGPA 052) Tidöverströmsrelä (typ RGIA 052 för tvåf, RGIA 053 för trefas) Transformatorenhet typ R TTE (placerad på skydd (typ eller typ baksida)

12 I!,~O ~1: UGO Sida 12 Utförande B Utförande B innehåller ej provdon ~ch har modul måtten 4S 30C. Alla externa ledningar ansluts till 4 mm skruvuttag. Detta utförande har inte någon kontaktutgång för överströms- och jordfelsreläernas startlunktioner. Skyddet kan erhållas med två olika utlösningsreläer; antingen relä med normal brytförmåga eller med relä med hög brytlörmåga r1o7 30C J~~ 45 L-- Fig. 6 Utförande B 102 Utgångsenhet typ RGKK Likspänningsomriktare typ RGMD Jordströmsrelä (typ RGIB 051) eller riktat jordströmsrelä (typ RGPA 052) 125 Trefas tidöverströmsre1ä (typ RGIA 052 för tvåfas eller typ RGIA 053 för trefas) 7107 Transformatorenhet typ RTTE (placerad på skyddets baksida) Provdon Utgångsenhet Provdon typ RTXP 18 ingår i provningssystem COMBITEST och är utförligt beskrivet i katalog B Typ RGKK 100 innehåller utgångsreläerna i skydd enligt utförande A. Reläernas spolar är via kontaktfingrar på kretskortet anslutna till skyddets moderkort. Reläernas kontakter är kopplade till ett anslutningsdon typ R TXG med COMBIFLEX-uttag på skyddets baksida. Några av kontakterna är kopplade vidare till skyddets provdon. På kretskortet finns fyra byglar som vid behov kan klippas bort när momentan- och tidsfunktionerna inte skall påverka det gemensamma utlösningsrelät, se fig. 7. På en etikett på skyltens insida kan markeras vilka funktioner som separerats från utlösningsrelät, se fig.8. Utgångsenhet I enhetens front sitter en tryckknapp för återställning av skyddets samtliga lysdioder. Typ RGKK 120 innehåller utgångsreläerna i skydd enligt utförande B. Reläernas spolar är via kontaktfingrar på kretskortet anslutna till skyddets moderkort. Reläernas kontakter är kopplade till en kopplingsplint med skruvuttag på skyddets baksida. På kretskortet finns fyra byglar som vid behov kan klippas bort när momentan- och tidsfunktionerna inte skall påverka det gemensamma utlösnings relät, se fig. 7. På en etikett på skyltens insida kan markeras vilka funktioner som separerats från utlösningsrelät, se fig. 8. I enhetens front sitter en tryckknapp för återställning samtliga lysdioder. av skyddets

13 UGO ;)ida 13 O 82 Tidöverströmsrelä, momentanfunktion 81 Tidöverströmsrelä, tidfunktion 63 Jordströmsrelä, tidfunktion 84 Jordströmsrelä,. momentanfunktion Fig.7 Kretskort i utgångsenheten JUMPER I FUNCTION ~ OPE~ Trip CC I> Trip CC I>~i r;ip GF I> Trip GF I» Likspänningsomvandlare Jordströmsrelä Riktat jordströmsrelä Fig.8 Märkskylt Typ RGMD 060 omvandlar den anslutna likspänningen t:'.ll en växelspänning, som sedan transformeras, likriktas och glättas till :t 24 V likspänning. Härigenom anpassas den aktuella hjälpspanningen till skyddets elektronikkretsar. Dessutom blir in-och utsoänningarna galvaniskt åtskilda i transformatorn, vilket bidrar till att dämpa eventuella transienter i hjälpspänningen in till enheterna. Utspänningen övervakas av ett inbyggt hjälprelä för indikering av hjälpspänningsbortfall samt indikeras vid normal hjälpspänning av att en gullysdiod lyser. Mätenhet typ RGIB 052 innehåller kretsar för det oriktade jordströmsreläts start-, tid- och momentanfunktioner. Komponenterna är monterade på mönsterkort, vars kontaktfingrar ansluter enheten till skyddets moderkort. I fronten sitter tre potentiometrar för ström- och tid inställningar samt två lysdioder för indikering av tidoch momentanfunktionerna. Mätenhet typ RGPA 052 innehåller kretsar för det riktade jordströmsreläts start- och tidfunktioner. Komponenterna är monterade på mönsterkort, vars kontaktfingrar ansluter enheten till skyddets moderkort. I fronten sitter tre potentiometrar för ström-, spänningoch tid inställningar samt två lysdioder för indikering av start- och tid funktionerna.

14 Isiga UGO Sida 14 Överströmsrelä Mätenhet typ RGIA 052 innehåller kretsar för tvåfc strömsreläts start- och tidfunktioner. Komponenterna tidöverär monterade på mönster kort, vars kontaktfingrar ansluter enheten moderkort. I fronten sitter två potentiometrar för stri till skyddets3m-och ställningar samt två lysdioder för indikering av starttionernaoch tidin- tidfunk- Mätenhet typ RGIA 053 innehåller kretsar för två- ( tidöverströmsreläts start-, tid- och momentanfunktio nenterna är monterade på mönsterkort, vars kontaktfin enheten till skyddets moderkort. I fronten sitter fyra po för ström- och tidinstäliningar samt tre lysdioder för start-, ticj- och momentanfunktionerna. )ch trefasiga ner. Kompograr ansluter Itentiometrarindikering av Transfornlatorenhet Inställning och indikering Tidöverströmsrelä Typ R TTI: är monterad på skyddets baksida. Den innehå.1ler skyddets ingångstransformatorer och tillhörande anpassnings monterade på ett mönsterkort. Beroende på i vilketkomponenter} variant av skyddet ~~nheten ingår är det tre eller fyra strömtrar och vid riktat jordströmsrelä även en spänningstrc1sformatorer3.nsformato Transformatorernas primär lindningar är kopplade till e ~n plint med skruvuttag. I utförande A är kretsarna kopplade vidare till skyddets provdon. :Sekundärkretsarna är anslutna till skyddets m en bandka,bel. oderkort via Inställning, fördröjd momentanfunktion Inställningsområde s momentanfunktion momentanfunktion I» Inställningsområde (2-40) x Is- Vid inställningen o( blockeras funktionen. tidfunktion startfunktion Fig. 9 startfunktion I > Inställningsområde (0,7-3) x Is. tidfunktion Fördröjd funktion erhålls när strömmen överskl -ider in- ställt värde för startfunktionen. Konstanttid: (0,05-1,1) x 2 s eller x 6 s. Inverttid: (0,05-1,1) x t1, t2 eller t3, se Teknisk a data, Fig Återställning av lysdiodindikeringarna görs med knappen i fronten på utgångsenheten. tryck-

15 UGO Sida 15 tidfunktion Fördröjd funktion erhålls när strömmen övers krider in- ställt värde för startfunktionen. Konstanttid: (0,05-1,1) x 2 s eller x 6 s. Inverttid: (0,05-1,1) x t1, t2 eller t3, se Tekni: ska data, Fig Indikering, tidfunktion Indikering, startfunktion Inställning, startfunktion I > Inställningsområde (0,7-3) x Is' 10 Jordströmsrelä Återställning av lysdiodindikeringarna görs me~d tryckknappen i fronten på utgångsenheten. Indikering, momentanfunktion Inställning, momentanfunktion I» Inställningsområde (2-40) x INs. Vid inställningen blockeras funktionen. Inställning, tidfunktionen Fördröjd funktion erhålls när strömmen överskrider inställt värde för startfunktionen. Konstattid: (0,05-1,1) x tl, t2 eller t3 där tl, t; 2 och t) är-15 ström beroende tider, se Tekniska data, Fig. 13..Indikering, tidfunktion Fig. 11 Rikta t jordströmsrejä mställning, startfunktion I > mstäuningsområde (1-4) x INs. Återställning av Lysdiodsindikeringarna görs me~d tryckknappen i fronten på utgångsenheten RGKK. J:nställning, frigivningsspänning ln'ställningsområde 5-30 V Ilndikering, startfunktion startfunktion I > Inställningsområde (1-4) x IN s- Fig. 12 Återställning av lysdiodsindikeringarna görs me< knappen i fronten på utgångsenheten RGKK. Inställning, tidfunktion I~ördröjd funktion erhålls när strömmen överskr ider in- ställt värde för startfunktionen. Konstanttid: (0,05-1,1) x 6 s. tidfunktion tryck-

16 Vdvs 0,3-6,6 Iverse nrytförmåga UGO Sida 16 Tekniska data Tidöverströmsrelät Skalkonstant Is Märkfrekvens Överbelastningsförmåga: Kontinuer ligt Under l s Effektförbrukning per fas i mätkretsen vid I = l x Is Utförande A Utförande B 1 A eller ~ A 50-60Hz 10 x Is, maximalt 20 A 100 x Is, maximalt 350 A Is = l ca 20 ca 10 4A 200 mya 70 mya S tartfunlction (Endast utförande A har utgångsrelä för start funktionel Funktionsvärde I > Inställbart (0,7-3) x Is ~ Funktionstid vid 1= 1,3 x I > 3xl> la x I > Atergångstid vid 1=2xl> 20 x I > A tergång.sförhållande Transient överräckning Tidfunktion Konstant1:id Inverttid Retardationstid vid 1= 10 x I ). Å terhämtnings- och återgångstid vid 1= 10 x I > eller 2,8-12 A 35 ms 20 ms 15 ms 35 ms 75 ms > 90 % <5% Inställbar 0,1-2,2 eller (noggrannhetsklass 2,5) Normal inverse, very in extremely inverse, me inställbar 0,05-1,1 (noggrannhetsklass 5 i området 2-20 x I» nom strömkonst. tid 0,7-3 A s ellerd tidfaktorn normal very e)l inv. inv. in :tremelyverse ms ms Momentanfunktion (endast RGIA 053) Funktions~'ärde I» Inställbart (2-40) x Is ocr Funktionstid l) vid I=1,3x 3x 10xI > > fördröjning = O ms fördröjning = 1,2 s 1,2-1,41,2-1,4 1,2-1, 4 s Retardationstid I = 3 x I > > vid 20 ms Atergångstid vid I = 3 x I» 45 ms 10 x I» 55 ms Atergångsförhållande > 90 % Transient överräckning < 10 % 1) Funtionstiden vid utlösning med utgångsrejä med hög bl är ca 30 ms längre än vad som anges ovan.

17 10, i, ). {erse 11 UGO Sida 17 Jordströmsrelä Skalkonstant INs Märkfrekvens 5, 15, 50 ma eller 0, Hz 0,5,1,5 A ÖverbelastningsförmAga Kontinuer ligt Under l s Effektförbrukning i mätkretsen vid I = INs Utförande A Utförande B 0,15,0,5,1 A eller 5, resp skalkonstant 175 x INs INs = 5, 15, 50 ma 0,1; ca 3,3, 4, 3, ca 3,3, 4, 3, Startfunktion (Endast ultförande A har utgångsrelä för startfunktionen," Funktionsvärde I > Inställbart (1-4) x INs Funktionstid vid I = 1,3 x I > 30 ms 3 x I > 20 ms 10 x I > 15 ms Atergångstid I = 2 x I > vid 30 ms 20 x I > 60 ms Atergångsförhållande > 90 % Transient överräckning < 5 % 20 A för 0,5, 1,5 A 7, 35 mya 4, 12 mya Tidfunktion Konstanttid Inverttid Inställbar 0,3-6,6 s (noggrannhetsklass 2,5) Normal inverse, very im extremely inverse me! ställbar 0,05-1,1 (noggrannhetsklass inar 2-20 x I» ellerd tid faktorn inströmområdet Retardationstid 1= 10 xl > Äterhämtnings- och återgångstid I = 10 x I > Konst tid Normal inv. Very inv. Extr. inv rns ms Momentan1:unktion Funktionsv,är1' I» Inställbart (2-40) x INs 01 Funktionstid vid I = 1,3 x I» 30 ms 3 x I» 20 ms 10 x I» 15 ms Ätergångstid vid I = 3 x I» 35 ms 10 x I > > 50 ms Ätergångsförhållande > 90 % Transient överräckning < 10 % 1) Funktionstiden vid utlösning med utgångsrelä med förmåga är ca 30 ms längre än vad som anges ovan. ch 00 hög bry t-

18 .7210 Istid ~20 UGO3- Sida 1~ Riktat jordströmsrelä Skalkonstant INs Karakteristisk vinkel Märkspänning Un Märkfrekvens Frigivningsspänning U > Överbelastningsförmåga: Strömkrets Kontinuerligt Under l s Spänningskrets 3010, och 30 ma O eller V 50 eller 60 Hz Inställbar 5-30 V l A 20 A 140V Övrigt Effektförbrukning i Strömkrets 1(id I = 1 x INs INs = ,015 0,02 Spänningskrets lya S tartfunktiolrt (endast utförande A har utgångsre1ä för startfunktionen) Funktionsvärde I > Inställbart (1-4) x INs Funktion När IN x cos ("P O -O(. ) > I Funktionstid vid 1,3 x I > 3xl> A tergångstid vid 1,3-3 x I > Atergångsförhållande Transient överräckning Tidfunktion Konstanttid Retardationstid Äterhämtningstid Ätergångstid Tillåten omgivningstemperatur Hjälpspänning Tillåten variation i hjälpspänning Tillåtet rippel Effektförbrukning hjälpspänning EL Spänningshålifasthet: Strömkrets Spänningskrets Stötspänningsprov Störningsprov: Driftfrekvent Längsspänning Tvärspänning Gnistprov UN>U> 120 ms 70 ms ms > 90 % <5% Inställbar 0,3-6,6 s + startfunktionens funktion 60 ms vid 3 x I > IIOmsvid3xl> 110 ms vid 3 x I > -25 till +550C 30 ma 0,04 my A 24,32,4&,60,110, 125, ~ 25O V Is -20 till +10 % av nominellt :t 6 % av nominellt värde max la w 2500 V, 50 Hz, l min 2000 V, 50 Hz, l min 5 kv, 1,2/50 J.1s, 0,5 J 500 V, 50 Hz, 2 min 2,5 kv, l MHz, 2 s lkv,lmhz,2s 4-8 kv, 2 min och värde eller

19 ~O.I UG( Sidc Kontaktdata Dimensioner: Utförande A Utförande B Massa Brytförmåga Max systemspänning Is/vs Strömbelastningsförmåga (för redan sluten kontakt): 200 ms/ l s kontinuer ligt Förmåga att sluta och leda, L/R> 10 ms: 200 ms/ l s Brytförmåga: vs, cos'p :> 0,1 max 250 V Is, L/R < 40 ms 48 V 110 V 125 V 220 V 250 V 45 36C 45 30C Max la kg Normal 250 V -/15 A 5A Hög 450/400 V 55/30 A 6A 30/10 A 30/20 A 8A 1 A 0,4- A 0,3 A 0,2 A 0,15 A 20 A 18 A 3A 2,5 A la 0,8 A I 8 io ~Q05 20 ~'I. Fig. 13 Normal inverse, tl Fig. 14 Very inverse, t2 Fig. 15 Extremely in

20 I UG Sida 20 Installation och mått RACIC är monterad på apparatskenor där utförande A upptar utrymmet 4S 36C och utförande B 4S 30C. Skyddet kan installeras på olika sätt: o o o o o på panel, se RK , sid 6 i ett 19" ramverk för vidare installation i relä skåp eller på panel, för panelinstallation se B E i ett relähölje typ RXGX 12 för infälld eller halvt infälld installation i panel, se B i en panelram med frontanslutning till skruvplintar, se Fig. 16 infälld installation i panel med bakre anslutning till skruvplintar (endast utförande B), se Fig. 17 Fig. 16 Panelinstallation med frontansjutning ( ) 1':1 n.~~i'., I 91~ I. ~,U"":;: ~ ~~ 2'61~!11~ ~ Loj. ~ +- 1/ --- ~~ l Gör hål för skydd och fästskruvar, se vy framifrån (6 st för D = 3,2 och 2 st för D =,,,) 2 Skruva.i pinnskruven 7 (2 st) i D = ',' och lås med muttrarna' 3 Skruva fast fästplåtarna 2 i apparatskenorna med si; ilvgängande skruvar l 4 Sätt in skyddet och skruva fast med 6 st självgänganl1e skruvar l "@, Kräng över gummipackningen 3 6 Sätt dit och lås tryckknappen 8 i plastkåpan 4 7 Sätt på plastkåpan och skruva fast med muttrarna 6 i pinnskruvarna 7 8 Muttrarna 6 kan plomberas genom ett hål i pinnskruvarna 7 Fig. 17 Infälld panelinstallation med bakre anslutning ( )

21 UGO Sida 21 Anslutning för varianten. till provdonet ats 109. tttag till vilkana. Anslutning20 A hylsa och Fjg. 18 }~hslutningsguide, utförande A skruvuttag i l av samtliga:ants uttagsanslutas till ~~t8r Vid IN'_~~_- C7 5 ma o, 15 A 3 ma C8 15 ma 0,5 A 10 ma C9 50 ma 1.5 A 30!!. Fig. 19 Arlslutningsguide, utförande B

22 ~ ler nsformat-, UGO~ Sida ARBETSSÄTT TidöverströmsreJä Tidöverströmsrelät med mätenheten RGIA 053 är två-el med start.., tid- och momentanfunktioner. Reläts olika trefasigt går av blockschemat i fig Vid~tvåfa:~ :utförande är ir delar fram-19ångskre arna för fcls S ej med i transformatorenheten RTTE. Tidöverströmsrelä med mät~nheten':"r'aia 052 är tv~ start- och tidfunktioner..;,:;,'",..fasigt med RT,OE RulA RGKK, ','"; ;:,:,,,' '." :-,.: Fig. 20 Blockschema för tidöverstr9:!!j~~.e!ä, ;, " : ;- ~ De inmatacle~ fasströmmarna nedtransf,or~eras i ingångstral orerna och ~:örs därefter om till SR~.F);!;"'ingar, som filtreras, och glättas. Filtret har till uppgif~ ;~.t1;: minska reläts käns likriktas lighet för likströmskomponenten och överton~,r"i ~'trömmen. En spänr ortionellcmolt den högsta fasströmmeh':led$ in till två nivåd{ ling prop-~tektorer;:ion en för start- och tidfunktionerna och en för momentanfunkt.'.. "I :.;

23 ~läts I UGO Sida 23 Den ena nivådetektorn är inställbar 0,7-3 gånger rc Is. I::lå det inställda funktionsvärdet överskrids fu skalkonstant tione~n och en gullysdiod tänds. I utförande A ngerar startfunkslår då även ett utgångsrelä till. Samtidigt matas en inställbar t antij1lgen konstant- eller invetttidskarakteristik. E idkrets, som har slår IJtgångsreläerna till och en röd Jysdiod tänds. R~fter inställd tid är ge'mensamt för både överströmsrelät och jordfejs elät för utlösning;relä Byglarna Bl och B2 i tig. 20 klipps bort när varken tidfulnktionen ska påverka utlösningsrelät, se också j momentan- eller Ug. 7. Den <indra nivådetektorn är till för momentanfunktj bar och 00 gånger skalkonstanten Is. V id funkti lonen och inställon matas samma utgångsreläer som vid tidfunktion samtidigt som tänds. Normalt är funktionen momentan men den kal en röd lysdiodn, till sälkringar, med en ratt i fronten fördröjas 0-1,2 s för anpassning Jordströmsrelä Jords1:römsrelät är ett enfas tidöversttömsrelä med mome-ntanfunktioner. Dess olika delar framgår av Fig. 21. nten på enheten tryckknappen i start-, tid- och blockschemat i RTTf RCiIB RGKK C> I 86 Signal r---,-+..s~ 'O I I -I I I L -J 41 [> 41 C> ~1 I!l Fig. 21 Blockschema för jordströmsrelä

24 UGO Sida 24 Den inmatade jordströmmen IN nedtransformeras, görs om till en spänning, filtreras, likriktas, glättas och påförs två nivådetektorer på samma sätt som i överströmsrelät. Den' ena nivådetektorn är inställbar 1-4 gånger reläts skalkonstant INs. Då det inställda funktionsvärdet överskrids fungerar startfunktionen. I utförande A slår då ett utgångsrelä till. Samtidigt matas en inställbar tidkrets, som har antingen konstant- eller inverttidskarakteristik. Efter inställd tid slår utgångsreläerna till och en röd lysdiod tänds. Relät för utlösning är gemensamt för både jordfelsrelät och överströmsrelät. Byglarna B3 och B4 i tig. 21 klipps bort när varken momentan- eller tidfunktion ska påverka utlösningsrelät. Den andra nivådetektorn är till för momentanfunktionen och inställbar 2-40 ~Dch 00 gånger skalkonstanten INs. Vid funktion matas samma utgångsreläer som vid tidfunktion samtidigt som en röd lysdiod slår till. Skalinställrlingsrattarna och lysdioderna är monterade i fronten på enheten RC~IB 051. Lysdioderna återställs med tryckknappen i fronten på utgångsenheten RGKK. Riktat jordströmsrejä Det riktade jordströmsrelät har start- och tid funktioner samt inställbar spänningsfrigivning. Dessa olika delar framgår av blockschemat i fig. 22. Jordströmmen IN och nollpunktsspänningen UN nedtransformeras i skyddets ingångstransformatorer och påförs en krets som ger en likspänning proportionell mot I x cos'fo. Detta gäller vid mätning av jordströmmens resistiva komponent. Vid mätning av den kapacitiva komponenten fasvrids spänningen 900 kagacitivt så att likspänningen blir proprotionell mot IN x cos ('f> O - 90 ), dvs IN x sin 'P o. För leverans sker inställning av karakteristiska vinkeln O(. till 00 eller -900 med hjälp aven omkopplare märkt 0/90 på kretskortet i transformatorenheten R TTE. Om man måste ändra vinkeln lossa.s enheten RTTE (baktill -6 skruvar) och då återfinns bygligen upptill. Skyddets märkskylt bör därvid också ändras. I RTTE I RGPA I RGKK I Fig. 22 Blockschema för riktat jordströmsrelä

25 UGO Sida 25 Ingångstransformatorn i strömkretsen är försedd med luftgap för att ej mättas av jordströmmar innehållande likström. Mätsignalen leds till en nivådetektor inställbar 1-4 gånger skalkonstanten INs. En utspänning erhålls till en OCH-krets när IN x cos ( 'P O -0(.) > inställt värde. Till OCH-kretsen är även en nivådetektor i spänningskretsen ansluten. Den är inställbar 5-30 V och ger en utspänning när nollpunktsspänningen UN är större än inställt värde. När OCH-kretsens två ingångar har spänning fungerar startfunktionen och en gullysdiod tänds. I utförande A slår då även ett utgångsrelä till. Samtidigt matas en inställbar tid krets (konstant tid). Efter inställd tid slår utgångsreläerna till och en röd lysdiod tänds. Relät för utlösning är gemensamt för både jordfelsrelät och överströmsrelät. Bygeln B3 i fig. 22 klipps bort när tidfunktionen ej skall påverka utlösningsrelät. PROVNING Varning Provutrustning Mätkretsarna i RACIC innehåller CMOS-komponenter som är känsliga för statisk elektricitet. Enhet som tagits ut ur skyddet skall således hanteras enl gällande regler för sådana komponenter. Borttagning och insättning av enhet får endast ske då hjälpspänningen är frånkopplad. Följande utrustning erfordras: Reläprovningsapparat typ SVERKER (eller liknande) Pr imärprovaggrega t (ev) Universalinstrument (analogvisande för polaritetskontrollen) Tidmätare Provhandtag R TXH med sladdar Strömmätstift R TXM Reducerproppar (för uti B) Mellantransformater tex 40/4 V (1/10 A) Reglerbart motstånd ca 100 ohm> 100 W Kondensatorer l ~F + 2 x 3 ~F (för jordströmsrelä med o< = -900) Fasföljdsvisare (ev) Fasvinkelmätare (ev) Reglerbartmotstånd ca 2500 ohm> 20 W (för jordströmsrelä med ()( = O) Dessutom måste i anläggningen finnas instrument för avläsning av effektriktningen samt den aktiva och reaktiva effektens storlek. Visuell kontroll Sekundär prov Kontrollera att utrustningen ej blivit skadad under transporten samt att den är anpassad till aktuell hjälpspänning, önskade inställningsvärden etc. Sekundärprovet, som är en kontroll av att skyddet fungerar korrekt, utföres enklast från provdonet på utförande A. Utförande B måste provas från plint varvid det är viktigt att skyddet frikopplas från yttre kretsar som ström- och spänningstransformatorer, utlösningsspolar etc. (Sker automatiskt i utförande A). Ställ in alla värden (ström, tid etc) utom värdet för momentan funktion enligt gällande selektivplan. Ställ momentanfunktion på Koppla upp provapparat, instrument, tidmätare etc. (För riktade enheten RGPA se även tig 23). Kontrollera att skyddet har rätt hjälpspänning (även rätt polar, tet).

26 ~! aväl ~ra ) Jnktion UG Sid Reglera strömmen till funktion. Avläs och notera s tillslags-1de som från slagsvärden. Kontrollera att motsvara! lysdioder tänd~. och att rätta kontaktfunktioner erhålles. För riktade skydd kontrollera även att funktion e i erhålles om skyddets spänningsanslutningar skiftas. Ställ in 2 x funktionsvärdet och koppla in denna s tröm momentant. Avläs funktionstiden. Skydd med inverttidsför trolleras vid ytterligare en eller två multiplar 'dröjning konly funktionsvärdet. Ställ in momentanfunktionen på önskat värde. Regl~ successivt'id upp strömmen och bestäm lägsta ström värde som \ momentan inkoppling ger momentan funktion. Notera alla mätvärden. De bör användas som jäm vid framtida rutinprovningar. Eörelsevärden Variabtl vs. {:~)--- R ~- -y- I C I i ' I l ~~ VI'O9sb~/L"C"kningor Inom porenlrs gå"'rr rör ulf 8 v Större än inställd frigivningsspänning (5-30 V) för II maximum 140 V kontinuerligt. R Vid prov av RGPA med 'f = 00 C Vid prov av RGPA med 'fl = -900 och Riktvärden för R och C INs 3 ma la ma 30 ma I~ > 2.5 kohm > l kohm > 400 ohm c < 1 ~F < 3,uF < 8 ~F )

27 UGO Sida 27 Kontroll av yttre förbindningar oc:h funktioner Yttre förbindningar och funktioner kan provas på olika sätt. Normalt är allt spänningslöst vid idrifttagning varför man har god möjlighet att komma åt såväl primär- som sekundär kretsar. Om anläggningen helt eller delvis är spänningssatt måste proven anpassas därefter. Följande anvisningar avser, då annat ej angivits, spänningslös anläggning med full frihet att manövrera brytare m m. Isolationsprov Isolationskontroll av ledningssystemet ligger normalt utanför reläskyddets idrifttagning, men skall den utföras måste man först lossa alla avsiktliga jordningar (t ex i sekundära strömtransformatorkretsar). Sker kontrollen enbart mellan ledningssystem och jord, och provspänningen är max 1000 V, behöver ej normal reläskyddsutrustning bortkopplas. Används högre spänning eller provar man mellan skilda delar av ledningssystemet bör man först koppla bort reläutrustningen eller förvissa sig om hur reläutrustningen påverkas. Efter provet återställs alla temporära kopplingsändringar. Överströms- och jordfelsskydd Primärprov med primärprovaggregat Har man tillgång till en provutrustning för hög ström kan man enkelt prova många kretsar samtidigt. -Koppla in provutrustningen till primärkretsen i en fas. -Lägg in alla brytare som skyddet skall lösa ut. -Reglera strömmen till skyddets primära funktionsvärde. -Kontrollera att skyddet löser ut rätt brytare och att rätta signaler, indikeringar, blockeringar etc erhålles. -Om möjligt kontrollera även sekundärströmmen i skyddet under provet. Det sker enklast med hjälp av ett strömmätstift + amperemeter via skyddets provdon. Kontrollräkna strömtransformatorornsättningen. -Upprepa provet i alla faser. Primärprov med sekundärprovapparat -Koppla in prov apparaten primärt. -Reglera upp strömmen till ett värde som provapparaten klarar kontlnuer ligt. -Mät sekundärströmmen i skyddet. -Kontrollräkna omsättningen. -Upprepa provet i alla faser. -Flytta provapparaten och koppla den till sekundära strömplintar. Öppna strömkretsen utåt mot strömtransformatorerna och mata enbart mot reläskyddet. -Slut alla berörda brytare. -Reglera upp strömmen till reläfunktion. -Kontrollera att skyddet löser ut rätt brytare etc. Riktade skydd Primärprov med primärprovaggregat Prov med primäraggregat kan normalt inte åstadkomma funktion på riktade skydd då riktspänningen blir alldeles för låg.

28 UGO Sida 28 Prov med sekundärprovapparat t ex Sverker Se oriktade skydd men vid sekundär inmatningen koppla även in spänning till aktuella sekundära spänningsplintar. Obs öppna förs!, kretsarna ut mot spänningstransformatorerna. Koppling i princip lika.."jr,! ;,ifix. sekundärproven enl fig 23. Polari tetskontroll Eftersom skydden är riktningskännande är det viktigt att alla transformatorer har rätt polaritet enl schema. Detta kan kontrolleras med ett ficklampsbatteri och ett universalinstrument. Koppla instrument med + till SI och -till S2 (Lämpligt område beror på omsättningen). Koppla batteriet med + till P l samt slut -kortvarigt till P2. Då kretsen slutes skall instrumentet slå ut i positiv riktning, då kretsen brytes slår visaren mot stoppet. Prov med ohmmeter Mät slingresistansen i de sekundära strömkretsarna. Den bör vara ohm i en 5A-krets. Lämplig mätpunkt är reläskyddets inkommande strömplintar. Kontrollera att resistansen förblir oförändrad eller minskar något om man sätter in ett provhandtag i det eller de skydd som strömkretsen passerar. Kontrollera alla faser. Riktningsprov i spänningssatt anläggning Provet kan ske på olika sätt varav några redovisas. Generellt kan sägas att ju mer realistiskt man kan prova skyddet ju säkrare blir riktningskontrollen. Vidare bör alla prov göras så att reläfunktion erhålles eftersom utebliven funktion kan bero på andra orsaker än fel riktning. Före provet skall skyddets utlösningskretsar blockeras om man ej önskar att linjen löses ut. Undersök även om andra skydd påverkas av de omkopplingar som skall göras. Om så är fallet blockera även dessa. Om man inte är helt säker på att ström- och spänningsfaserna är korrekt identifierade både i de plintar där omkopplingarna görs och vid relät, måste man kontrollera detta på lämpligt sätt, t ex med fasvinkelmätare. Observera att man måste även kontrollera mellan ström och spänning. Provets tillförlitlighet beror helt på hur koppling, faskontroll och polaritetskontroll blivit utförd. Observera att försiktighet måste iakttagas i de fall omkopplingarna på transformatorernas sekundärsida görs med linjen spänningssatt. Det riktade jordströmsrelät finns dels med karakteristiska vinkeln 00 avsedd för högohmigt resistansjordade nät dels med karakteristiska vinkeln.-900 avsedd för isolerade (kapacitansjordade) nät. Observera att skyddets spänningsingång måste vara ansluten till en transformatorgrupp kopplad i öppet delta för att simulering av jordfel enligt nedan skall kunna ske. Om ingången är ansluten till en transformator kopplad över ett nollpunktsmotstånd måste man göra verkliga primärproveller nöja sig med kopplingskontroll.

29 R s UGO Sida 29 Effekt- I rildn"ng t 3xUR Högohmig resistans jordade nät I i".1-3 XLR Funktion då 'R x cos ( 9' -p() > Inställt värde Fig. 24 Riktningskontroll med verkligt jordfel i resistansjordat nät. Vid denna typ av jordning har man stora möjligheter till verkliga primärproveftersom felströmmen blir begränsad till ett känt värde, oftast något ID-tal ampere. Man kopplar en fas till jord utanför strömtransformatorerna, se fig 24, och behåller utlösningskretsen intakt. När brytaren slås till skall skyddet fungera och lösa ut brytaren igen. Detta är ett realistiskt och bra sätt att få en säker kontroll av funktionsriktningen, men man måste vara klar över att eventuella nollpunktsspänningsskydd kommer att fungera, om felet inte snabbt bortkopplas. Dessutom får man vid provet förhöjd spänning till jord på de andra faserna med ökad risk för dubbelt jordfel. Detta förhållande får man dock vid varje jordfeloch nätet skall klara detta varför ptovsättet ej kan anses för hårt. För att minimera skaderisker bör jordfelet läggas med en kraftig lina som tål kortslutningsströmmen tills kortslutningsskydden löser ut om dubbelt jordfel skulle uppstå. Förutom den absolut säkra riktningskontrollen som provet ger har det även den fördelen att det är oberoende av transformatorarrangemangen. (Summaström alternativet kabelströmstransformator, öppet delta alternativt spänningstransformator i nollpunkten). V ill eller kan man inte prova med verkligt fel så finns det vissa möjligheter att simulera fel. Följande metod är tillämpbar om skyddet är anslutet till summaströmtransformator och öppet delta samt om de sekundära kopplingsplintarna är åtkomliga.

30 UG Sida 30 istansjordat (se tig 25):>na D-lind-eläskyddet. Beroende på den aktiva effektens riktning blir följande on aktuella i strömkretsarna vid provet. Om den aktiva el.1kopplingar samma riktning som den önskade funktionsriktningen, kor:fekten har bortkopplas S- och T -faserna i summaströmkopplingen. Rtslutes och således med strömmen från R-fasen (JR ). Skyddet skall j elät matas[unge den aktiva effekten är större än den reaktiva ('P = 0-45c ra om:> ind.) och om strömmen är större än 1,5 ggr i inställt funktionsvärde, Om den aktiva effekten har motsatt riktning mot ön~ tionsriktning, kortslutes strömtransformatorn i R-fasen kopplas. Skyddet matas med ström från S- och T-fasen skall ge funktion. och -JR.) )kad funkbort-) och

31 UGO Sida 31 Uh Jl10 ~ / -y man ingen faser, varför :retsen från bilda strömsom visas i V förutsatt lingen R, en l riktningsinningen på >örjan vara Vid högohmigt jordade nät matas strömmen genom en sep som förts igenom kabelströmtransformatorn. På mode,arat ledare~rna kabelströmtransformatorer finns redan en sådan med uttagen I Använder man dessa uttag måste man polaritetsprova utt, \111 och M2.igen jämfört med anslutningspunkterna MI och M2. Se unde PI-P2 "Polar i tetskontroll". ~r rubriken tånd elströms- Fig. 26 Riktningskontroll av jordfelsskydd anslutet till kab, transformator i resistans- eller kapacitansjordat näl t

32 UGO Sida 32 Isolerade nät Sedan mellanströmtransformatorns sekundärkrets slutits med tryckknappen S, minskas motståndet varvid relät skall fungera då strömmen I uppnår det på relät inställda värdet. Amperemetern A ger det primära funktionsvärdet. Är det svårt att med tillgänglig utrustning komma upp till funktionsström så kan man trä flera varv med provledaren i kabelströmstransformatorn. 10 varv och l A motsvarar ju 10 A jordfelsström i kabeln. Är den maximala kapacitiva jordfelsströmmen måttlig (max några lo-tals ampere) kan man göra samma realistiska primärprov som vid högohmigt resistansjordade nät varvid samma försiktighetsregler gäller. Är skyddet anslutet till summaströmskoppling och öppet delta kan även här utföras simulerat jordfelsprov. Dock blir omkopplingarna något annorlunda eftersom man i dessa nät har riktat jordströmsrelä med karakteristiska vinkeln -900, se tig 27. Simulering av ett jordfel i fas R går till på följande sätt: Koppla förbi R-fasen i spänningstransformatorernas öppna deltakoppling så att endast S- och T-fasen matar reläts spänningskrets. Reläts polariserande spänning blir då UR. Om den aktiva och reaktiva effekten har samma riktning som den önskade funktionsriktningen och fasförskjutningen är induktiv kortsluts R- och S-faserna i summaströmkopplingen samt bortkopplas så att relät endast matas med IT' Skyddet skall fungera om f = ind och om strömmen är 1,5 ggr större än inställt värde. Om såväl den aktiva som den reaktiva effekten har en riktning motsatt den önskade funktionsriktningen kortsluts och bortkopplas i stället fas T och relät matas med -IT varvid funktion skall erhållas. Är skyddet anslutet till kabelströmtransformator blir enda skillnaden jämfört med högohmigt jordade nät att serieresistansen R ersättes aven lagom stor kapacitans C (5-30 pf). ) )

33 UGO3-7210Sida 33 Slutkontroll Fig. 27 Riktningskontroll med simulerat jordfel i iso lierat (kapacltansjordat) nät. Se till att: -alla tillfälliga kopplingsändringar återställs -alla plintar är slutna -alla indikeringar är återställda -alla enheter är fastskruvade Om ledningen kan spänningssättas och belastas och o m RACIC harg provdon (d v s uti A) bör man även göra strömmätnin i provdonet med hjälp av strömmätstiftet RTXM. Fasströmmarna ~ ;kall vara lika och motsvara belastningsströmmen. liten men> O. För riktade skydd skall nollpunktsspänr Vid felfritt nät skall den vara låg men> O V. Strömmen i noll, an skall vara 1ingen mätas.

34 UGO3 Sida Utförande Utförande A = med provdon B = utan provdon Utför- ridande karaj.:- teristik Trefas tidöverströmsrelä Tidöverströms- Utlösnings- Uttagsrelä med relä med hög schema momentan- brytförmåga 7431 funktion Sida Trefas tidöverströmsrelä och oriktat jordströmsrelä A konstant X X 125-ABA 36 B konstant X X 123-ABA 36 B konstant X 123-ABA 36 A invert X X 125-ABA 36 B invert X X 123-ABA 36 B invert X 123-ABA 36 ) ) Trefas tidöverströmsrelä och riktat jordströmsrelä 1) Tvålas tidöverströmsrelä och oriktat jordströmsrelä A konstant X 126-KBA 41 B konstant X 124-KBA 41 B konstant 124-KBA 41 A invert B invert - ~ X 1 [ ll126-kba 124-KBA 41 B invert 124-KBA l) Riktade jordströmsrelät har alltid konstanttidskarakteristik.

35 1'0' -qy~ ~. >SC2L -,- I T L2<5> 1 C R > t---r,- 1 I L3CT> -J--1- t I r. - UGO Sida 35 TRIP ETC. UTLCSNII«; H.H ALARM TRIP ETC. SIGNAL UTLDSNIP«; /I.,.. ST ART OVERCURRENT START nverstrtjii LOSS ff EL BORTFALL AV EL 5) ONLY AT 3-PHASE (~(TION ENDAST VID 3-FAS ANSLUTNING 'El Anslutningsschema KBA I) (---~~- --D5 2) --ID2_- ~'23-KB I RAC!C 3) ---1ö;o-~ ~l~ '" L- -=r LI(R> ---r--- ~ " L3C T > J-J.-r -- r1i. ~'O7. (I I Ii ~ -öi (", I I.I I I I ~) I l-+r..-q I (5 ; +-,', I I I I I!--++~~-i ~ +-r' --l. ~ I 0111 ~S.'j2.S,) TRIP ETC. UTLDSNII«; PI.PI. 2) ALA~, TRIP OYERC~ NT SIGNAL, UTLDSNII«; D~ER5TRO1 J> LDSS OF EL _TFALL AY EL lo) OIt..Y AT J-PIIASE COt*E CTION E~AST VID J-FAS ANSLUTNI~. ĒL Anslutningsschema KBA