En jämförelse mellan den svenska 1990-talskrisen och krisen år 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En jämförelse mellan den svenska 1990-talskrisen och krisen år 2008"

Transkript

1 Fakulteten för Ekonomi, Kommunikation och IT Alexandra Johansson & Ida Pihlgren En jämförelse mellan den svenska 1990-talskrisen och krisen år 2008 A comparative study of the Swedish crisis on the 1990s and the year 2008 Fastighetsekonomi C-uppsats 15hp Datum: Handledare: Alf E Johansson Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Sammanfattning Under hösten 2008 blev en ny finans- och fastighetskris officiell. Därmed beslutade vi oss för att undersöka om krisen 2008 kan komma att påminna om den svenska krisen på 1990-talet. Vårt syfte med uppsatsen blev således att undersöka om de underliggande faktorerna bakom 1990-talskrisen samverkar med de faktorer som framkallat krisen Den metod vi har valt är att utföra en blandning av en kvalitativ och en kvantitativ studie med respondenter ifrån olika branscher för att finna en så sannolikhetsriktig bild av verkligheten som möjligt. Vi valde att ha färdigformulerade frågor som var väldigt ingående vilket gjorde att antalet intervjupersoner kunde begränsas till fem stycken då det redan då framkom ett stort mönster i form av likstämmiga svar från respondenterna. Vid analysen har det framkommit att empiri och teori är överens i sitt sätt att beskriva 1990-talskrisen. Då 1990-talskrisen i Sverige var en inhemsk kris är 2008 års kris ett mer globalt fenomen. Det har också framkommit att världens ekonomier hänger ihop så mycket idag att krisen 2008 som hade sitt ursprung i USA har förvandlats till en global smitta. Slutsatserna som vi kan dra från vår undersökning är att olikheterna mellan de två kriserna är desto fler än likheterna. De underliggande faktorerna bakom 1990-talskrisen utgörs till en del av avreglering på kreditmarknaden vilket har haft en stor betydelse för varför bankerna ökade sin utlåning så extremt mycket efter Det rådde även en syn på att värdeökningar skulle vara beständiga, vilket marknadens aktörer i och med 1990-talskrisen fick lära sig att så inte var fallet. Det finns även tecken på att bankerna skulle ha haft en överoptimistisk syn på utlåningen i mitten på 2000-talet men idag bedömer bankerna återbetalningsmöjligheterna som den viktigaste faktorn till ett banklån och inte tron på att de finansierade tillgångarna konstant ska öka i värde. Respondenterna i vår undersökning är dock eniga om att marknadens aktörer har lärt sig en läxa sedan 1990-talskrisen och i teorin beskriver Ingves (2009) att vi har ett bättre utgångsläge för att klara oss igenom denna kris.

3 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte och frågeställning Avgränsning Metod Vetenskapligt tänkande Metodsynsätt Positivism & Hermeneutik Kvalitativ och kvantitativ studie Deduktion och induktion Insamlingsmetod och tillvägagångssätt Reflektioner Teori Definition av finanskris Historia Uppkomsten av krisen på 1990-talet Avreglering på kreditmarknaden Krisen på 90-talet Fastighetskrisen på 1990-talet Kumulativa processen Krisen ur ett makroekonomiskt perspektiv Finanskrisen 2008 börjar i USA Subprimelånen Fannie Mae och Freddie Mac Stort risktagande och bristande kontroll Krisen eskalerar Snabbt agerande från centralbankerna Krisen får effekter i Sverige Den svenska Riksbanken och Baltikum Bostadspriser faller i Sverige Riksbankens sänkning av reporäntan april Sverige står på en stark grund Empiri... 33

4 4.1 Handelsbanken Swedbank Kronofogdemyndigheten PEAB KBAB Analys Faktorer som framkallat krisen på 1990-talet Faktorer som framkallat krisen talskrisen Krisen Jämförelse Slutsats Referenslista Bilaga Bilaga Bilaga

5 1. Inledning Under denna rubrik har vi valt att presentera förhistorien till vad som ligger till grund för vårt val av uppsatsämne. Efterföljande presenteras problemdiskussionen, syfte och frågeställning samt avgränsning. 1.1 Bakgrund Under de tre gångna åren vi har studerat till fastighetsekonomer har ämnen berört oss allt från det juridiska till det ekonomiska med inriktning på fastigheter. Ämnet som ständigt har återkommit under vår studietid och därför också väckt ett stort intresse hos oss skribenter är de fastighetskriser som har utspelat sig under Sveriges historia. Det har även förelegat spekulationer om när nästkommande fastighetskris vill infinna sig och hur lärda vi är från historiska kriser i landet för att kunna hantera en sådan situation. Hösten 2008 fick vi svaret, ännu en fastighetskris skrevs in i historieböckerna. Denna händelse väckte vår undran över om det går att utröna några likheter mellan nuvarande finans- och fastighetskris och den kris som utspelade sig i Sverige under talet. Tar vi oss tillbaka till 1980-talet då ett antal goda ekonomiska år i Sverige hade utspelat sig, var en överhettning av den svenska ekonomin ett faktum. En överhettning som till mesta del gjorde sig sedd på kreditmarknaden men som också lämnade sina spår i bygg- och fastighetsbranschen. Byggbranschen hade en omåttlig efterfråga på sina tjänster vilket medförde en skenande prisutveckling och lönestegring. Något som ytterligare spädde på överhettningen i landet var den dåvarande avregleringen på kreditmarknaden (Pettersson 1993). Det primära kassakravet samt placeringsplikter hos kreditinstitut minskades samtidigt som kravet på tilläggsreserver upphävdes (Lybeck 1992). Bankerna kunde nu öka sin utlåning markant, detta till både företag och hushåll. Det gemensamma för kreditutgivningen var att bankerna till största del höll fastigheter som säkerhet. När sedan fastigheterna markant ökade i värde steg även upplåningen av fastigheterna i samma takt. Förvisso 1

6 uppkom inte problemen dessförinnan fastighetspriser började sjunka men då med rask takt. Bankerna satt med gigantiska utlåningar med säkerheter som rasade i värde. Resultatet blev att bankerna till slut fick problem att få tillbaka sina utlånade pengar, vilket i sin tur blev början till den finans- och fastighetskris som utspelade sig i början av 1990-talet (Pettersson 1993). Dagens situation på marknaden har inte skapats genom några nya avregleringar på kreditmarknaden, dock har bankernas frikostighet ökat under de senaste åren. Enligt Finansinspektionens kreditmarknadsbarometer ökade storbankernas utlåning till svenska företag och hushåll under hela 2008 med 11 % (Bergström 2009). 15 september 2008 kom beskedet att Lehman Brothers, en amerikansk investmentbank, hade gått i konkurs. Allan Greenspan, den förre amerikanska riksbankchefens kommentar till ABC var att denna händelse var den värsta han har varit med om under hela sin karriär. Vidare kommenterade han att det fanns en risk att flera stora finansinstitut skulle komma att kollapsa. Det skapades nu en oro på världsmarknaden vilket resulterade i en förtroendekris bland världens banker (Riksbanken 2008/3). Redan under hösten 2008 började regeringar och centralbanker vidta åtgärder på bred front för att hantera den globala förtroende- och likviditetskrisen. Reprotransaktioner tillförde likviditet på internbankmarknaderna samtidigt som olika likviditetsfaciliteter upprättades. Denna gång var det snabba aktioner som verkställdes näst intill över hela världen (Bergström 2009). 1.2 Problemdiskussion Det var alltså en rad faktorer som låg till grund för krisen i början av 1990-talet. Ser vi till dagens situation på finans och fastighetsmarknaden finns det även en hel del globala faktorer som inverkar på Sveriges ekonomi. Då det råder en osäkerhet i den globala ekonomin med USA i centrum påverkar det i hög grad ett litet land som Sverige med exportberoende (Borg 2008). Från 1990-talet fram till 2005 hade USA ett konstant stigande underskott i bytesbalansen, vilket berodde på ett minskat privatsparande hos befolkningen samtidigt som stora 2

7 ekonomier så som Kina och den oljeproducerande världen hade en omvänd utveckling. Detta gjorde att den sparande delen av världsbefolkningen sökte goda investeringar i den amerikanska ekonomin med till stor del amerikanska statspapper, vilket sedan resulterade i en låg amerikansk ränta. Detta i kombination med en expansiv penningpolitik från amerikanska centralbankens sida lade grunden för en överhettad amerikansk ekonomi. Under hösten 2005 sprack bubblan i USA på grund av de så kallade subrimelånen och bostadspriserna sjönk till följd av att låntagarnas viktigaste säkerhet delvis gått förlorad (Ingves 2009). Under samma år kom det också i Sverige indicier på att marknaden var på väg åt samma håll som i början av 1990-talet. Det rådde gynnsamma förhållanden på utlåningsmarknaden, skuldsättningen var hög och fastighetspriserna gick med rasande fart uppåt. Det som hände här, vilket även inträffade under tidigare händelser var att experter tonade ned faran och menade att det fanns ingen anledning till oro. Av alla historiska händelser på kredit och fastighetsmarknaden har inte någon kunnat direkt förutspå kommande kriser. Fastighetsbolag och banker står lika frågande varje gång det infinner sig en ny kris på finans- och fastighetsmarknaden. Då depressioner har kommit har det heller inte funnits någon som kunnat bromsa händelseförloppet. Hösten 2008 hände det igen, finans och fastighetsmarknaden var åter igen i kris. För att kunna besvara syfte i uppsatsen kommer vi att se närmare på fastighetskrisen under 1990-talet och också den kris som utspelar sig på marknaden idag. Detta för att sedan undersöka om det finns några samband mellan händelserna och hur länderna kunnat agera annorlunda. 1.3 Syfte och frågeställning Syftet är att undersöka om de underliggande faktorerna bakom finans- och fastighetskrisen som rådde i början av 1990-talet samverkar med de faktorer som framkallat dagens situation på fastighets- samt finansmarknaden. För att syftet ska kunna tillfredsställas måste gällande fråga besvaras: 3

8 Vad finns det för likheter och olikheter med situationen som rådde i början av 1990-talet med avseende på fastighets- och finanskrisen jämfört med den rådande situationen i dag? 1.4 Avgränsning Avgränsningen är att behandla till största del de frågor som rör fastighets- samt finansmarknaden i Sverige. Dock är vi väl medvetna om att det finns yttre faktorer med internationella aspekter som både direkt och indirekt påverkar Sverige. Därför måste vi även se till de faktorer som har internationell härkomst, detta för att kunna få en mer helhetsbild då vi besvarar vår frågeställning. Vi har även begränsat oss till att endast jämföra krisen på talet med dagens situation på fastighets- och kreditmarknaden. För att få en bakgrund till ämnet har vi även valt att kommentera några kriser som Sverige har haft i dess historia. 4

9 2. Metod Under detta kapitel kommer vi att förklara några olika vetenskapliga synsätt. Vi kommer därefter att försvara vårt metodval utifrån den metod vi tycker är bäst tillämpningsbar för genomförandet av denna uppsats med innehållande undersökning. Detta för att inge läsaren förståelse för tillvägagångssätt och relevans av teori och empiri. 2.1 Vetenskapligt tänkande När något ska författas bör skribenten ha ett vetenskapligt tänkande, näst kommande del innehåller ett förhållningssätt till vetenskapen och ett kritiskt tänkande (Thurén 1991). Enligt Thurén (1991) finns det en stor övergripande fråga: Kan vi överhuvudtaget veta någonting, eller är alla så kallade sanningar relativa? Den frågan väcker intresset hos oss som skribenter då det handlar om hur vi människor kan ta sällning i frågor som rör det mänskliga, sociala och politiska. Detta vetenskapliga problem utmynnar i två stycken självklarheter. Vetenskapen söker efter sanningen. Vetenskapen går ständigt framåt. Sanningen i påståendet känns självklar, det är det som ligger till grund till vårt sökande som människa. Det handlar här om att ta reda på hur saker och ting förhåller sig till verkligheten. Förhållningssättet till vetenskapen är att den hela tiden är föränderlig till skillnad från ämnen som religion vilket alltid är beständigt. Uppstår en förändring innebär det inte bara att fakta läggs till utan också att gamla betraktelsesätt avvisas. Thurén (1991) skriver också om paradoxen Om vetenskapen ständigt går framåt innebär det ju att vi aldrig kan veta något säkert. Vidare fortsätter resonemanget att det inte går att komma fram till några absolut sanningar men att ståndpunkter kan skapas som kan ha mer eller mindre trolighet i sig. 5

10 2.2 Metodsynsätt Det finns olika synsätt på hur vi tar fram ny kunskap. Här kommer vi att redovisa två olika inställningar till kunskap och hur de ger sig till uttryck genom olika slag av metoder Positivism & Hermeneutik Jacobsen (2002) beskriver att det finns två olika synsätt på verkligheten, positivism och hermeneutik. Det synsätt som väljs kommer att prägla utformning av metoden. Framförallt är det typen av information som vill erhållas som skiljer de båda synsätten åt. Positivismen förespråkar, enligt Jacobsen (2002), en kvantitativ metod medan hermeneutiken förespråkar en kvalitativ metod. Vad som skiljer dessa åt är att informationen består av siffror (kvantitativ) eller ord (kvalitativ). En större genomgång av dessa kommer i nästa avsnitt. En annan författare, Thurén (1991) beskriver skillnaden mellan positivsim och hermeneutik som att positivisterna tror på absolut kunskap och hermeneutikerna på relativistiska tankegångar. Positivismen grundar sina källor till kunskap på logik och iakttagelse. Iakttagelser utgörs av våra sinnen och logiken utgörs ofta av matematik och statistik. Därmed klargörs det varför positivismen föredrar kvantitativa undersökningar som består av siffror och statistik. Hermeneutik betyder tolkningslära, vilket betyder att hermeneutiker grundar sina källor till kunskap genom att tolka känslor och upplevelser utifrån oss själva. Här menas med andra ord att hermeneutiker föredrar kvalitativa undersökningar där det ges tillfälle att tolka ord för att applicera dessa på verkligheten. För att demonstrera skillnaden mellan de båda synsätten kan nämnas att en positivist utgår från sina sinnen och undersöker sedan om detta kan vara logiskt riktigt. En hermeneutisk analys uppträder exempelvis vid analyserandet av ett vittnesmål där information utgörs av tolkningar av ord (Thurén 1991) (Jacobsen 2002). 6

11 2.2.2 Kvalitativ och kvantitativ studie En kvantitativ ansats kräver att det går att formulera informationen i tal och siffror, en sådan ansats anses sluten av Jacobsen (2002). Här menas att forskaren i viss mån styr uppgiftslämnarens svar med tillexempel svarsalternativ. En kvalitativ metod är enligt samma författare en mer öppen sådan. Här ges uppgiftslämnaren en större frihet att uttrycka sig på och styrs endast av utformningen på frågorna. Informationen tolkas sedan utifrån ord istället för siffror (Jacobsen 2002). Kritiker menar att kvantitativa undersökningar får fram den informationen som forskaren själv söker efter, medan kvalitativa undersökningar får fram den information som uppgiftslämnaren, oberoende av forskarens ståndpunkter, anser relevant. Det riktas dock kritik även mot kvalitativa undersökningar då dessa kan uppfattas som mindre effektiva än de kvantitativa ansatserna. Det menas att det är lättare att sammanställa tal och siffror än ord och att det därför är lättare att undersöka en större mängd enheter vid en kvantitativ studie (Jacobsen 2002). Utformningen av vår metod kommer att bestå av en blandad form av både kvalitativ och kvantitativ studie. Det innebär att respondenterna kommer att få svara på färdigformulerade frågor men utan några svarsalternativ. På detta sätt kan man begränsa nackdelarna som finns hos de olika metoderna (Jacobsen 2002) Deduktion och induktion Deduktion och induktion är två olika tillvägagångssätt att använda sig av för att beskriva hur verkligheten ser ut. Deduktion kan sammanfattas som från teori till verklighet vilket innebär att teorin studeras för att sedan undersöka empiriskt om teorin överensstämmer med verkligheten. Induktion innebär ett förhållningssätt från empiri till teori. Med detta menas att forskare undersöker verkligheten utan några som helst förväntningar för att sedan formulera teori utifrån sina erfarenheter. Kvantitativa undersökningar utgår oftast från en deduktiv ansats och kvalitativa undersökningar är mer öppna för en induktiv ansats (Jacobsen 2002). Vi har valt att utgå från tillvägagångssättet 7

12 deduktion. Vi kommer alltså att först studera teori för att sedan studera verkligheten. 2.3 Insamlingsmetod och tillvägagångssätt Jacobsen (2002) anser att en kvalitativ undersökning inte ska innehålla fler än 20 respondenter. Vi har valt att kontaktat sju potentiella respondenter utifrån olika delar av fastighetsbranschen för att få ta del av en så bred kunskap som möjligt. Av dessa sju har vi genomfört intervjuer med fem stycken. Vår förhoppning var att vi skulle få svar på våra frågor utifrån flera olika perspektiv och synsätt för att slutsatsen skulle bli så verklighetstrogen som möjligt. Vid valet av olika intervjutekniker refererar Jacobsen (2002) till hur besöksintervjuer ser ut att ge ett mer öppet samtal och ett mer givande resultat än vad telefonintervjuer gör. Som val av intervjumetod har vi varit anpassningsbara till vilken intervjuteknik våra respondenter har föredragit. Detta för att öka möjligheten till deras medverkan. Jacobsen (2002) menar att vi bör ta upp intervjuerna på band men vi har valt att endast föra anteckningar. För att kunna analysera resultatet av våra intervjuer har vi valt att renskriva våra anteckningar i en flytande text. Därefter har intervjupersonerna getts möjlighet att godkänna texten och komplettera för att undvika att missuppfattningar. Detta förfarande innebär att all information som respondenterna anser relevant kommer att garanteras en plats i empirin trots att vi inte använt oss av en bandspelare Reflektioner Fördelarna med en kvalitativ ansats är att respondenterna får lov att yttra sig fritt. Nackdelen kan vara att det är resurskrävande och tar lång tid att sammanställa. Därmed kan informationskällorna komma att bli begränsade i antalet. Kvantitativa undersökningar har som fördel att de är lätta att sammanställa med hjälp av datorer och så vidare. Det blir därmed lättare att undersöka ett större antal enheter och sålunda få ett större underlag för sina slutsatser. Nackdelar med kvantitativa ansatser är att de inte kan gå på djupet 8

13 med alla enheter utan håller undersökningen på en övergripande nivå. En annan risk med denna undersökning är att forskaren med sina färdigformulerade frågor och svarsalternativ redan har sitt synsätt på vad som är relevant (Jacobsen 2002). Då vi har valt en metod som består av en blandad form av dessa ansatser så hoppas vi att våra respondenter ska få möjligheten att tillföra en intressant diskussion i ämnet utan att använda sig av svarsalternativ. På grund av tidsbegränsningen i denna uppsats har vi dock valt att använda oss av färdigformulerade frågor vid intervjutidpunkten för att det ska gå smidigare att sammanställa resultaten. Sammanställningen visade sig än dock vara väldigt tidskrävande och kan bero på att vårt frågeunderlag innehåller frågor med mycket substans i, vilket har gett oss mycket uttömmande svar. Svaren från våra fem intervjuer blev väldigt samstämmiga och motiverar således att vår underökning har ett tillräckligt stort underlag av respondenter. För att få en så vidsträckt information som möjligt har vi valt att intervjua respondenter inom olika områden i fastighetsbranschen. Relevanta områden utgörs i vår undersökning av bankväsendet, kronofogdemyndigheten, byggsektorn samt fastighetsbolag. Samtliga respondenter har varit verksamma på sitt område under såväl 1990-talet som år

14 3. Teori Det finns rikligt med litteratur som beskriver krisen på 1990-talet. Vi har valt att använda litteratur som erkända personer inom bankväsendet och fastighetsbranschen har författat. Dock finns det ännu ingen litteratur om den nuvarande krisen och vi har istället fått använda oss av Riksbankens publikationer och vad vi anser är tillförlitliga artiklar. För att underlätta för läsaren finns en begreppslista med som bilaga i uppsatsen. 3.1 Definition av finanskris Begreppet finanskris är svårdefinierat och Lybeck (1992) sliter också med begreppet. Han menar att det finns olika risker i en finansiell organisation som i sin tur kan leda till just en finansiell kris. Dessa risker består av: Kreditrisker Marknadsrisker Likviditetsrisker Motpartsrisker Om det uppstår en obalans i någon av dessa risker kan det leda till komplikationer. En förlust som överstiger en viss nivå kan orsaka en finansiell kris oavsett vilken av riskerna som utlösts. Med det menas att det inte behöver vara enbart kreditförluster som ligger bakom en finanskris. En annan aspekt av ordet finanskris är att det kan appliceras på olika områden. Ett företag kan ha en finanskris likväl som ett helt land (Lybeck 1992). Som nämnts så är begreppet vida diskuterat och Lybeck (1992) anger ytterligare två sätt att definiera en finansiell kris på. Ett av dessa utgår från att en finansiell kris är något som utlöses av en förtroendekris. Vilket kan beskrivas i då en bank drabbas av att dess kunder tar ut sina pengar och placerar dem någon annanstans, en såkallad run. Det andra alternativet på definition utgörs av en snabbt ökande skuldsättning i förhållande till BNP eller försäljning, beroende på om det drabbar ett land eller ett företag. 10

15 Lybeck (1992) anser att det finns tre faktorer som verkar utlösande på marknaden. Dessa faktorer påverkar ovannämnda risker och kan således leda till en såkallad finanskris. De tre faktorerna citeras utifrån Lybeck (1992 s.20 ): Branta fall i den reala konjunkturen, i synnerhet om recessionen sker i samband med kraftiga fall i priserna; Kontraktiv penning- och finanspolitik, i synnerhet höga reala räntor; Avreglering av finansmarknaden och finansiella innovationer Historia Kärrlander(2008) beskriver hur Malmö diskont drabbades av en kris redan år Detta som ett resultat av konjunktursvängningarna som uppstod då Sveriges handel med Danmark utsattes för vissa restriktioner. Malmö diskont fick problem med en run och drabbades av likviditetsproblem. På 1900-talet är det för Sveriges del kriserna på 1920-, samt 1990-talet som är mest omskrivna. Sverige upplevde efter första världskriget en högkonjunktur och skedde en snabb prisstegring, året efter 1921 drabbades Sverige av stor arbetslöshet och en lågkonjunktur. Priserna kom därmed att falla drastiskt med upp till 19 % Anledningen till detta var förutom en tidigare stor prisökning även att en aktiv penningpolitik genomfördes, viket resulterade i att diskontot höjdes till hela 7,5 %. Många banker kom därigenom att lida av stora kreditförluster under denna tid (Lybeck 1992). På 1930-talet drabbades Sverige av en internationell kris. Sverige påverkades dock inte lika hårt av denna som övriga Europa och framförallt USA gjorde. De banker som kom att drabbas hårdast denna gång var de som ännu inte hämtat sig från problemen på 1920-talet. Några banker kom att drabbas av stora uttag av utländska insättare. Sverige hade dock denna gång stabila prisnivåer, om än en stor arbetslöshet. Omvärldens höjningar av diskontot gjorde att Sverige tillslut tvingades följa efter (Lybeck 1992). 11

16 3.2 Uppkomsten av krisen på 1990-talet I början på 1980-talet utförde Sverige två stycken devalveringar av den svenska valutan med ett års mellanrum. Konsekvensen av detta tillsammans med att omvärlden gick in i en högkonjunktur bidrog till att Sveriges ekonomi vände från en dyster period till att bli en starkt växande ekonomi (Pettersson 1993). Den dystrare perioden bestod av 1970-talets oljekris som drabbade så gott som alla länder om än olika (Lybeck 1992). Tidsperioden mellan 1983 och 1985 väljer Pettersson (1993) att kalla för framgångsåren. Under denna period kom investeringar i industrin att öka med 37 %. Detta ledde bland annat till att exporten i Sverige kom att öka i en snabbare takt än tidigare. Den privata konsumtionen kom också att öka, inte med mer än i snitt 0,8 % men efter år av minskad eller stagnerad konsumtion var även det ett positivt besked. Hushållens sparande var däremot rekordlågt under samma period (Pettersson 1993). Inflationen var under mitten på talet på väg ner till samma nivå som några av Sveriges konkurrensländers nivåer (Fregert & Jonung 2005) bestod av ett såkallat mellanår och utnyttjades mest till att anpassa sig till den nya kreditavregleringen som införts under Exempel på konsekvenserna av avregleringen var att hushållen ökade sin långivning från ca 30 miljarder 1985 till ca 90 miljarder 1986 (Pettersson 1993) Överhettningsåren bestod av en period mellan 1987 och 1989 och denna tid omgärdades av en stor optimism. Den privata konsumtionen växte sig nu högre än vad den gjort under flera decennier. Förutom optimismen så bidrog en växande reallön till den ökade konsumtionen. Den avreglerade kreditmarknaden gjorde också att hushållen utnyttjade sina möjligheter att konsumera lånade pengar (Pettersson 1993). Uppgången i priserna på tillgångar gjorde att hushållen fick se sina fastigheter öka i pris och en känsla om förmögenhet spädde på den ökande konsumtionen (Fregert & Jonung 2005). Investeringar fortsatte att öka under denna period och inom industrin ökade dessa med över 30 % under överhettningsåren. Investeringar i bostäder hade under 1980-talet legat på en konstant nivå framtill Nyproduktionen av 12

17 bostäder kom sedan att fördubblas under de tre åren mellan 1987 och Resultatet av de allt större investeringarna och den ökade konsumtionen blev efter 1987 en överhettning av bygg-, fastighets-, arbets- samt kreditmarknaden (Pettersson 1993). Den expansiva politiken som kom att föras i slutet på 1980-talet resulterade även i att nedgången av inflationen kom att avbrytas (Fregert & Jonung 2005) Banksystemet kom att utsättas för olika typer av konkurrenstryck både inom landet och utomlands vilket ledde till att Sverige avreglerade sin kreditmarknad som ett av de sista industriländerna. Anledningen till att det kom till en avreglering berodde på att bankernas lönsamhet under många år varit låg på grund av konkurrensen. När bankerna fick den större friheten 1985 kom kreditriskerna att öka men samtidigt ökade även chansen till en bättre lönsamhet. Just denna chans till en större vinstmöjlighet gjorde att bankerna tog större risker (Jaffee 1994). Bankernas utlåning kom att öka med i snitt 22 % per år under perioden 1986 till 1989 (Lybeck 1992). Lybeck (1992) beskriver vidare hur räntorna förändrades under 1980-talet. Från att i nästan 100 år ha legat på ett genomsnitt på 2 % kom den nominella räntan under 1980-talet att flera gånger närma sig 14 %. Sverige hade förvisso en hög inflation under dessa år men även realräntan var mycket hög. Sverige hade ett stort samröre med andra länder och påverkades därför av deras ekonomi. Realräntorna är därför starkt influerad av omvärlden och gör det svårt för Sverige som land att ha självkontroll. Lybeck (1992) hänvisar till hur klassiska ekonomer ofta såg realräntan som den omständighet som skapade en balans mellan efterfrågan och utbudet på kredit. Om efterfrågan utgörs av investeringar och utbudet av hushållens sparande kommer realräntan att ligga någonstans där en jämvikt mellan investeringar och sparande inträffar (Lybeck 1992). Under 1970-talet drabbades Sverige och många andra länder av inflation och arbetslöshet, detta ledde i sin tur till att hushållens sparande ökade. På talet har sparandet istället kommit att minska markant och Lybeck (1992) tror att det kan bero på avregleringen av kreditmarknaden. Detta grundar han på 13

18 genom att samma minskning av sparande och ökning av krediter har upplevts i andra länder som gjort samma avregleringar på kreditmarknaden innan Sverige. Resultatet av att sparandet kom att minska på 1980-talet blev således att realräntan höjdes. En annan bidragande orsak till att räntan ökade markant var att det behövdes för att kompensera det risktagande som följde med investeringar i början på 1990-talet (Lybeck1992) Avreglering på kreditmarknaden Pettersson(1993) förklarar hur det i början på 1980-talet fanns ett antal kreditpolitiska regleringar i Sverige. De tre viktigaste regleringarna var likviditetskvoterna, ränteregleringen och utlåningsregleringen togs den första regleringen bort, nämligen likviditetskvoterna. Denna regel innebar att bankerna skulle hålla en viss procent av sin kapitalanskaffning i statspapper och bostadsobligiationer. Denna del var satt till 50 % och i början av 1980-talet var gränsen nådd. Riksbanken valde då mellan att höja gränsen eller avveckla regleringen och det blev det sistnämnda (Pettersson 1993). I maj 1985 inträffade den andra avregleringen och denna gång gällde det ränteregleringen. Riksbanken hade under många år styrt bankernas inrespektive utlåningsräntor genom att fastställa maximi- respektive minimiräntor eller förbjuda räntehöjningar. Det fanns dock brister med detta sätt i form av att penningmarknaden under denna tid växlade snabbt, medan bankernas kreditmarknad fungerade väldigt trögt. På så vis kunde aktörer låna pengar under marknadspris och tjäna pengar på att placera dem i penningmarknaden istället. Andra brister utgjordes av att det inte fanns någon reglering av utländska valutor och att pengar kunde lånas utomlands istället. En stor anledning till att regleringen avskaffades var ändå att den tog ifrån bankerna dess möjlighet att använda sig av priser som konkurrensmedel sinsemellan (Pettersson 1993). Ett halvår senare i november 1985, försvann den tredje regleringen. Det såkallade utlåningstaket som innebar att bankerna inte fick låna ut mer pengar till allmänheten än vad Riksbanken bestämde var ett händelserikt år som 14

19 inleddes med stora valutaflöden och höga räntor vilket gjorde att riksbanken fick offentliggöra ett åtstramningspaket i form av en diskontränta på hela 11,5 %. Riksbanken kom även att begränsa bankernas utlåning till en maximal ökning av 2 % från 1981 nivå (som fungerade som basår), vilket i princip betydde lånestopp för resten av året. När den svenska ekonomiska situationen förbättrades i november kom dock även denna regel att avregleras (Pettersson 1993). 3.3 Krisen på 90-talet Sammantaget beskriver Pettersson (1993) att 1990-talets finanskris berodde på orsaker som alla hade med efterfrågan eller tillgången på kredit att göra. Vad gäller efterfrågan på kredit så hade Sverige under denna tidsperiod skatteregler som gjorde det attraktivt för både hushåll och företag att låna pengar. När det gäller tillgången på krediter så borgar fastighetsmarknaden för en hel del problem. Hela 80 % av bankernas kreditförluster i början av 1990-talet var hänförliga till finansiering av fastigheter. Även kreditmarknadens avreglering kom att påverka tillgången på kredit på ett negativt sätt (Pettersson 1993). Finanskrisen på 1990-talet inleddes när finansbolaget Nyckeln i augusti tillkännagav sina problem med stora förluster i sitt dotterbolag. Tillslut kom moderbolaget att gå i konkurs och denna händelse är vad Lybeck (1992) betraktar som starten på en ny ekonomisk kris. Andra tecken på att en finanskris var i antågande utgjordes av att arbetslösheten ökade och att industriproduktion samt nyregistrering av bilar minskade. I oktober 1990 kom en räntechock då den korta räntan uppgick till hela 17 % (Lybeck 1992). Detta medförde att tillgångar med lång löptid likt aktier och fastigheter kom att sjunka i värde. Tillgångarna kom många gånger att understiga det lånade värdet och förväntningar om fortsatta prisfall gjorde processen kumulativ. Med andra ord förstärktes nedgången av förväntningarna om prisfall. Fastighetsbolag kom att drabbas hårt när det egna kapitalet försvann med de högre räntorna och de alltmer urholkade fastighetsvärdena. Konsekvenserna av att Sveriges fastighetskapital omvärderades bidrog till att 15

20 investeringar inom byggnadssektorn stoppades abrupt. Vilket medförde att byggnadssektorn som tidigare upplevts som väldigt stabil kom att drabbas hårdast av arbetslöshet och konkurser (Fregert & Jonung 2005). Detta medförde att efterfrågan på att låna pengar minskade och att även återbetalningsförmågan minskade. Konsekvenserna av detta blev enorma förluster för banker och finansbolag. En av de banker som drabbades hårdast av kreditförluster var Nordbanken. Konsekvenserna för bolaget blev att dess samtliga tre VD:ar tillsammans med en större del av styrelsen fick lov att lämna sin befattning vid årsskiftet 1990/1991. Efter att några av Nordbankens kunder gått under drabbades de av egna kreditförluster på tillslut 10,5 miljarder kronor. Problemet löstes med hjälp av staten som bidrog med kapital vid en nyemission vilket resulterade i att staten ökade sitt ägande i företaget från 70 till 77 %. En annan bank som också drabbades hårt var Första Sparbanken, även för detta företag fick staten rycka in med finansiering, denna gång i form av ett lån. Tyvärr hjälpte inte statens agerande hos de båda bankerna med mer än att problem uppenbarade sig för de två igen under Staten fick återigen sträcka ut en hjälpande hand när de gick i borgen för ett lån till Sparbanken och köpte ut aktieägarna i Nordbanken och blev ensam ägare i den banken. När fler banker fick problem med kreditförluster upprättade staten en bankstödsnämnd där hårt drabbade banker fick ansöka om finansiering i form av aktiekapital, lån eller garantier. Hårdast drabbad av krisen kom att bli de lite mindre bankerna medan de större klarade sig bättre. De som tycktes klara krisen bäst var mellanhandsinstituten, vilka utgjordes av bland annat SPINTAB och Stadshypotekskassorna (Lybeck 1992). Sedan januari år 1992 har Riksbanken strävat efter att uppfylla ett inflationsmål på 2 %. Den ekonomiska politiken har efter att krisen bröt ut på 1990-talet mångt och mycket handlat om att stävja inflationen (Fregert & Jonung 2005). 16

Inlämningsuppgift

Inlämningsuppgift Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Högt sparande i Kina och oljeproducerande länder har bidragit till låga räntor och kreditexpansion i ett antal länder

Högt sparande i Kina och oljeproducerande länder har bidragit till låga räntor och kreditexpansion i ett antal länder ANFÖRANDE DATUM: 2009-05-06 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Avanza Bank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. 1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 213 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS Sammanfattning Sveriges fastighetsföretag fortsätter att uppvisa god lönsamhet. Nio av tio fastighetsägare räknar med att den

Läs mer

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna 7 MARS 8 DNR 8-9 8:9 Marknadsoron och de svenska bankerna Marknadsoron och de svenska bankerna SLUTSATSER De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den internationella turbulens som råder

Läs mer

Utbudet på arbetskraft

Utbudet på arbetskraft Arbetsmarknaden Arbetsmarknaden är var individer (arbetstagare) säljer ut sin arbetskraft (specialkunnande+tid) mot betalning. Arbetsmarknaden har en utbudssida, en efterfrågesida och ett pris lönen. Så

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Bank of America / Merrill Lynch

Bank of America / Merrill Lynch Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 216 SVERIGE- BAROMETERN Sammanfattning 215 blev ännu ett starkt år för fastighetsbranschen. Stigande fastighetsvärden drev upp totalavkastningen till drygt 14

Läs mer

YTTRE OCH INRE BALANS

YTTRE OCH INRE BALANS DEN ÖPPNA EKONOMIN YTTRE OCH INRE BALANS Bytesbalansen är ett viktigt mått på utbyte mellan nation och omvärldenà underskott i bytesbalansen leder till utlandsskuld Yttre(extern) balans: saldo i bytesbalansen

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-

Läs mer

Utvecklingen på fastighetsmarknaden

Utvecklingen på fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-30 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

Den finansiella krisens utveckling under september och oktober

Den finansiella krisens utveckling under september och oktober Den finansiella krisens utveckling under september och oktober 42 Den globala finansiella oron förvärrades avsevärt i mitten av september. Efter Lehman Brothers konkursansökan eskalerade den finansiella

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER 22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER Året har inletts med fallande aktiekurser och marknadssentimentet har varit ordentligt nedtryckt, dock har börsen återhämtat

Läs mer

Öresund Food Network. Torsdagen den 19 mars Lars-Erik Skjutare VD, Sparbanken Finn

Öresund Food Network. Torsdagen den 19 mars Lars-Erik Skjutare VD, Sparbanken Finn Öresund Food Network Torsdagen den 19 mars 2009 Lars-Erik Skjutare VD, Sparbanken Finn Den största självständiga sparbanken i Sverige Sparbanken Finn 21 kontor i sydvästra och mellersta Skåne Affärsvolym

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 15 SVERIGE- BAROMETERN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen på den

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

SBAB, ETT SVENSKT FREDDIE MAC?

SBAB, ETT SVENSKT FREDDIE MAC? SBAB, ETT SVENSKT FREDDIE MAC? Per Nilsson 08.10. 27 Per Nilsson är fri skribent och Politices Magister i statsvetenskap och nationalekonomi. Han har tidigare arbetat som ledarskribent på Dagens Industri

Läs mer

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Konjunkturläget juni 2016 81 FÖRDJUPNING Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Ett skuldkvotstak på 600 procent dämpar tillväxten i hushållens skulder och kan ha negativa effekter på BNP. Ökningstakten

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS 17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen

Läs mer

sfei tema företagsobligationsfonder

sfei tema företagsobligationsfonder Kort fakta om företagsobligationer Vad är företagsobligationer för något? Företagsobligationer är precis som det låter obligationer som emitteras av företag. Det ökande intresset från investerare och bankernas

Läs mer

KAPITALMARKNADEN (S.84-98)

KAPITALMARKNADEN (S.84-98) FLASKHALS Definition: flaskhalsar bromsar upp processer tillfälligt och hämmar utökandet. Kan vara i t.ex. arbetsmarknaden, produktionen eller försäljningen. Detta kan uppstå för att företaget lider brist

Läs mer

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats

Läs mer

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens

Läs mer

Makrokommentar. April 2016

Makrokommentar. April 2016 Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2017

Makrokommentar. Januari 2017 Makrokommentar Januari 2017 Lugn start på aktieåret Det hände inte mycket på finansmarknaderna i januari, men aktierna utvecklades i huvudsak positivt. Marknadsvolatiliteten, här mätt mot det amerikanska

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

KONJUNKTURRAPPORT VENTILATIONSINSTALLATIONER. KVARTAL Mars Ventilationsinstallationer

KONJUNKTURRAPPORT VENTILATIONSINSTALLATIONER. KVARTAL Mars Ventilationsinstallationer KONJUNKTURRAPPORT Ventilationsinstallationer 2000-12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 KVARTAL 1-4 2008 Mars 2009 Ventilationsinstallationer Mkr, 2008 års priser Regional

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Makrokommentar. November 2016

Makrokommentar. November 2016 Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN. Juni 2011

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN. Juni 2011 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juni 211 FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 100 mnkr. Det är en ökning med 305 mnkr sedan förra månaden. Räntan

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Makrokommentar. December 2016

Makrokommentar. December 2016 Makrokommentar December 2016 Bra månad på aktiemarknaden December blev en bra månad på de flesta aktiemarknader och i Europa gick flera av de breda aktieindexen upp med mellan sju och åtta procent. Även

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Är hushållens förväntningar på bostadsmarknaden orealistiska? 2014-09-03

Är hushållens förväntningar på bostadsmarknaden orealistiska? 2014-09-03 Är hushållens förväntningar på bostadsmarknaden orealistiska? 2014-09-03 1 Har hushållen realistiska förväntningar på bostadsmarknaden? Ekonomipristagaren Robert Shiller: Jag tror att människor här i Sverige

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 525 mnkr. Totalt är det är en minskning med 108 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten

Läs mer

Efter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började

Efter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började Efter den globala finanskrisen 2007 2009 återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började långsamt höjas under 2010 och 2011. Senare skulle denna

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Vad händer om huspriserna i USA rasar?

Vad händer om huspriserna i USA rasar? Fördjupning i Konjunkturläget januari 28 (Konjunkturinstitutet) Internationell konjunkturutveckling 3 FÖRDJUPNING Vad händer om huspriserna i USA rasar? En simulering av ett 3-procentigt husprisfall i

Läs mer

Marknadskommentarer Bilaga 1

Marknadskommentarer Bilaga 1 Marknadskommentarer Bilaga 1 Sammanfattning Under september har utvecklingen på världens börser varit positiv då viktiga beslut har fattats främst i Europa. Både den amerikanska och europeiska centralbanken

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:73

Regeringens proposition 2008/09:73 Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73

Läs mer