Förstudie om digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie om digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur"

Transkript

1 Arbetsgrupp Samordnad efterfrågan Förstudie om digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur A-focus, februari 2015

2 Förstudiens omfattning Beskriva möjligheter och utmaningar i processen att utveckla och erbjuda digitala välfärdstjänster över bredbandsinfrastruktur (inklusive förslag till fortsatt arbete inom ramen för arbetsgruppen). Kortfattad beskrivning av exempel på samordnad efterfrågan samt upphandling av digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur - baserat på den information som framkommer i förstudien (genom intervjuer). Förstudien baseras på inkomna synpunkter från arbetsgruppens deltagare samt ytterligare intressenter, rapporter, artiklar, internationell studie mm. Avrapportering av resultat och intervjuer som utkast till förstudie genomfördes i samband med arbetsgruppens möte den 15 december Därefter har justeringar genomförts samt tillägg gjorts till beskrivningarna av exemplen.

3 Grannlaga uppgift hitta röd tråd i Samordnad efterfrågan och följa den

4 Övergripande iakttagelser Utbyggnaden av bredbandsinfrastruktur och utvecklingen av digitala tjänster är givetvis beroende av varandra, men drivs i stor utsträckning som två olika företeelser idag. I Sverige har fokus varit på utbyggnad av bredbandsinfrastruktur (statliga stöd, politisk målsättning, kvantifierad målbild, uppföljning mot kvantifierad målbild). Bredbandsstrategin har blivit väl förankrad, målen är kända och utvecklingen drivs aktivt mot dessa mål. Välfärdsteknologi finns och utvecklas, men mognadsgraden och spridningen av dessa tjänster är fortfarande låg. När utbudet ökar och fler tjänster ska implementeras kommer behovet och kraven på infrastrukturen att förändras; infrastrukturen måste möta dessa tjänsters funktions- och kvalitetskrav. På sikt kommer därför behov av kvalitet, säkerhet, robusthet samt prioritet för att tillhandahålla välfärdstjänster (särskilt e-hälsa) att tillta. Den offentliga sektorn upplever dock inte tillgången till dessa tjänster och utvecklingstakten som tillräckligt kritisk för att dessa behov ska styra riktigt än. Denna förstudie har visat på ett behov av att investeringstakten på både bredbandsutbyggnaden och på utvecklingen av välfärdsteknologi måste höjas, insatserna tillta och att medel måste avsättas framför allt i de kommunala budgeterna, men också hos landstingen och ur ett samordningsperspektiv eventuellt även på statlig nivå. Utan beslut som innefattar investeringar kommer det att bli både en långsam utveckling och ett för litet fokus på de stora förändringar som behövs.

5 Den här förstudien har visat på att det finns en allt större politisk insikt om nyttan med bredband i den offentliga sektorn. Majoriteten av politiker och beslutsfattare inom den offentliga sektorn är också medvetna om, och har tagit till sig, budskapen och målen i både digital agenda och bredbandsstrategin för Sverige. Det finns en vetskap och en acceptans om att digitalisering behövs och även ett engagemang, men nu kvarstår frågorna VAD och HUR? Ansvaret för vad och hur, dvs det praktiska genomförandet, tillfaller oftast tjänstemännen och därmed behövs det även en övertygelse (insikt och kompetens) på den nivån samt ett tydligt ansvar och mandat för genomförandet. Arbetsgruppens deltagare och övriga intressenter upplever regionförbund och länsstyrelser generellt som mer drivande än tidigare och det uppfattas som att de har tagit stafettpinnen och ett stort samordningsansvar för utvecklingen av både bredband och digitalisering. Nätverk etableras och både strategiska planer och handlingsplaner arbetas fram. Samtidigt finns det en variation i hur väl samordningen lyckas och verkligen bidrar till förändring. Med den digitala utveckling som nu sker börjar landstingens och kommunernas ansvar inom vård- och omsorg flyta ihop i vissa delar. Det betyder att samverkan dem emellan blir alltmer betydelsefull. Hur etablerat detta samarbete är varierar också mellan olika delar av landet. Baserat på den information som framkommit och arbetsgruppens mål att bidra till bredbandsutbyggnad, är bedömningen att samordnad efterfrågan bör betraktas ur två perspektiv: Horisontell efterfrågan geografisk spridning Vertikal efterfrågan tjänst och infrastruktur

6 Horisontell efterfrågan Utvecklingen av bredband har varit igång länge. Fokus har förflyttats från tätorter till mer ekonomiskt utmanande områden. Arbetet med de ekonomiskt utmanande områdena är igång, om än inte överallt i hela landet. Vad gäller bredband finns det ett tydligt mål, det finns vägledningar, handlingsplaner, strukturer/nätverk, nationella stödprogram, lokala och regionala bredbandssamordnare mm. Detta sammantaget styr arbetet i en tydlig riktning och ger fart och engagemang i utvecklingen. Utbyggnaden sker inte alltid kontrollerat och långsiktigt, men en geografisk samordning har hittills skett av kommersiella aktörer. Med en mer utmanande ekonomisk affär blir dock samordningsvinster alltmer synliga och flera initiativ finns. Bredbandsutbyggnaden drivs på av aktörer och kommunala/regionala bredbandssamordnare. När behovet flyttas längre ut i tätorter och landsbygd med en lägre befolkningstäthet behövs en ännu tydligare regional samordning för att aggregera efterfrågan. Kopplingen mellan tjänst och infrastruktur, dvs nyttan med bredband behöver klargöras i ännu större utsträckning än tidigare för att motivera den kostnad som följer med bredbandsutbyggnaden. De områden som inte har ett engagemang och driv hamnar efter allt mer.

7 Horisontell efterfrågan Att kunna nå användare och att användare kan nå andra användare ligger såväl i samhällets som i operatörer/tjänsteleverantörers intresse. När det kommer till ansvaret för att digitalt integrera hushåll och företag, så vilar det dock på det offentliga. Förstudien visar på att mer kan göras för att förbättra möjligheterna för bredbandsutbyggnad genom samordning. Det kan också konstateras att, relativt tjänster, är samordning av efterfrågan ur ett horisontellt perspektiv enklare det omfattar ett mål/fokusområde.

8 Vertikal efterfrågan Vad gäller den vertikala efterfrågan på digitala tjänster integrerad med efterfrågan av bredbandsinfrastruktur så går arbetet i kommunerna långsammare. Såväl i arbetsgruppen som i tidigare genomförda studier har det konstaterats att denna utveckling normalt sker i stuprör, dvs avgränsat till olika verksamhetsområden. Det borde dock vara ett ansvar som flyter horisontellt genom kommunens verksamheter och inte vertikalt. Utvecklingen har kommit dithän att politiker och tjänstemän på kommunal och regional nivå förstår kopplingen mellan tjänst och infrastruktur, men det faktiska implementerings- och utvecklingsarbetet är inte strukturerat därefter vilket komplicerar och är tidsödande. Det är också otydligt vilken nytta som fås kopplat till verksamhetsområdet, när denna nytta uppstår och vilken uppoffring som krävs för att nå denna nytta. Denna fråga vill många kommuner ha svar på innan beslut om initiativ och resurser tas. Jämfört med bredbandsområdet finns inte motsvarande styrning på nationell nivå när det kommer till digitala tjänster. En konkret målbild saknas och den konkreta målbild som finns på bredbandsområdet efterfrågas även för digitala tjänster. En tydlig nationell målsättning efterfrågas, som innehåller kvantifiering och uppföljning. Med kommunicerade och välkända mål borde utvecklingen kunna stimuleras mer aktivt även på lokal och regional nivå.

9 Vertikal efterfrågan Trots brist på målstyrning upplevs det som att det finns en kravställan/förväntan på nationell nivå och från politiker på olika nivåer, om en förändring ska ske och initiativ tas. Denna förväntan är skapad bland annat genom en mängd analyser och rapporter från många olika organisationer/företag, ofta framtagna på nationell nivå som visar på vision och ambition. Samtidigt saknas det få konkreta handlingsplaner på loka verksamhetsnivå, dvs som svarar på VAD och HUR det ska göras. På lokal och regional nivå dvs inom kommuner och regioner/län, finns en mängd påbörjade initiativ och projekt men mer behöver göras. Det är en komplex utmaning då det är många verksamhetsområden som berörs och många olika tjänster som behövs. Det finns även regional samordning inom vissa områden, men det är svårt att förstå VAD och HUR som ska göras. Än så länge är efterfrågan diffus. Å ena sidan är marknaden omogen. Leverantörer utvecklar tjänster och plattformar just nu, men de är ofta inte färdigutvecklade och testade. Produkt-/tjänsteinformationen från leverantörer uppfattas därför som bristfällig. En kommun eller ett landsting vill undvika risken att köpa ofärdiga tjänster utan vill ha en trygghet i vad som faktiskt upphandlas. Å andra sidan är kommunerna själva omogna och har svårt att driva marknaden framför sig och ställa krav på funktion som motsvarar det man vill ha. Det är svårt att ta fram en kravställan på något diffust och okänt med leverantörer som inte upplevs trygga. Genom att efterfrågan i sig är diffus blir samordningen av efterfrågan ännu mer diffus. Detta är den främsta anledningen till att arbetet inom vertikal efterfrågan drar ut på tiden.

10 Källa: Dyslexiförbundet, par Källa: Källa: Sundbybergs kommun, Skolwebben, msorg-stbildning/skolwebben.html Källa: Äldrenytt, sbloggen.se/engiraff-pa-besok-iparken/ Källa: Lerums kommun, e-tjänsten Källa: pad-hojer-motivationen-i-skolancomputer-sweden/ Källa: Trafikverket, ag/trafikera-ochtransportera/trafikeravag/teknikstod-i-trafiken-- -ITS/ITS-pavag/Overvakatrafik/Tunnelovervakningoch-styrning/ Källa: Eda kommun, Servicepunkten i Harads Källa: Äldrenytt, -nya-generationens-nyckelfria-las/ Källa: SKL, KARTLÄGGNING, E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? E-FÖRVALTNING OCH E-TJÄNSTER I KOMMUNERNA 2014, Figur 19. Källa: AV-HUSET, orsaljning/smartboard/hyrkopsmartboard-skola Det är inte enkelt att hitta digitala tjänster och anknytningen till bredbandsaccess/internetanslutning är begränsad.

11 Det politiska engagemanget finns på nationell och lokal nivå, men den är ofta för generell och abstrakt för den kommunala verksamheten. Bildkälla: se föregående bild Bildkälla: Norra Strö Fiber ekonomisk förening, ml Skola/utbildning Vård och omsorg Stadsplanering/bygg IT/bredband Här borde hänsyn till it/bredband vara It-frågor jobbas med vertikalt i kommunal verksamhet. De börjar att ta sig an dessa frågor och att samordna. Digitaliseringen är fortfarande kvar på tjänstenivå, avgränsat till verksamhetsområdena, är inte färdigformulerad och har därför inte spritt sig till själva bredbandsutbyggnaden. Behovet av bredband går horisontellt genom offentlig förvaltning medan utvecklingen av digitala tjänster går vertikalt.

12 Drivkrafter finns: Från slutanvändarna (privatpersoner och företag) Politiker på nationell/regional/lokal nivå har en medvetenhet Kravet på utveckling av digitala tjänster börjar kännas på regional/kommunal nivå Det finns en insikt om att offentlig sektors utveckling kommer att vara beroende av att användarna har tillgång till internetanslutning över bredbandsaccess (men samtidigt finns en känsla av att vi inte riktigt är där än) Det är en positiv utveckling och det löser sig nog men en snabbare takt önskas Motkrafter finns Den offentliga digitala utvecklingen går långsamt Förändringsovilja generellt Förändringar motarbetas inte av alla men många är osäkra. Det underlättas inte av att det just nu förs en propaganda om de negativa effekterna av digitaliseringen ( Den digitala revolutionen innebär att två miljoner jobb försvinner och kommer att revolutionera samhällsutvecklingen de närmaste mandatperioderna. ) Den offentliga verksamheten utmanas Det är inte riktigt kritiskt än, behovet ligger längre fram i tiden

13 Beskriva utmaningar i processen att utveckla och erbjuda digitala välfärdstjänster över bredbandsinfrastruktur Samordnad efterfrågan Underlag förstudie

14 Ur ett horisontellt perspektiv Efterfrågan på bredband kommer idag från slutkunderna (hushåll och företag), det anses inte räcka för den utbyggnad som kommer att behövas. Offentlig sektor behöver se sitt eget behov av bredband och driva på utvecklingen ytterligare genom att konkretisera sin egen efterfrågan. Det blir än mer komplicerat att se verksamhetsnyttan på lokal nivå när det i verksamheten kan konstateras att bredbandstäckning saknas för flera brukare/medborgare. Bredbandstäckning är inte en fråga som är relaterad till verksamheterna, förutom it-avdelningen eller bredbandssamordnare. Osäkerheten kring vad en kommun får göra och inte, bidrar till att vissa kommuners engagemang avstannar och/eller att de avstår från att samordna sig. Det är fortfarande långt ifrån alla kommuner som genomför/bidrar till att bredbandsmålen nås. Det räcker med att några kommuner brister så kan samordningen som helhet i ett län/en region brista. Om offentlig verksamhet arbetar med att aggregera efterfrågan inom ett geografiskt område, kan en utmaning vara att få både privata och offentliga behov att samlas och lösas samtidigt. Förstudien tyder på att bredbandsutbyggnaden numera är ett problem främst i landsbygd?

15 Ur ett vertikalt perspektiv Även om förstudien visar på att det finns en acceptans om att bredband och digitalisering är en nödvändighet i framtiden, upplevs det fortfarande som att insikt saknas om den konkreta nyttan med digitala tjänster. Konkreta nyttobeskrivningar (bevis) efterfrågas, särskilt för att knyta an till olika verksamheter. Utmaningarna i att förstå nyttan på den konkreta nivån eller att förstå hur nyttan ska nås är många; bristande kompetens, resursbrist (framförallt hos små kommuner), upphandlingsregler/rutiner, förskrivningsregler/rutiner, vertikala processer, låg kännedom om möjliga tjänster och teknisk utveckling, kvar i gamla mönster/syn på verksamheten, rädsla för förändringar mm. Vad gäller kommunal verksamhet så har det hittills varit ett stort fokus på att utveckla e-tjänster, dvs tjänster som driver och effektiviserar de kommunala interna processerna (tillstånd, ansökningar, medborgarinformation mm). Dessa tjänster har idag en liten påverkan som drivkraft på ytterligare bredbandsutbyggnad. Det kritiska inslaget i utvecklingen av digitala tjänster är ännu begränsat, därav får det inte heller den skjuts som många från bredbandsområdet efterfrågar. Känslan av oro och akut situation saknas på verksamhetsnivå och därmed blir uppoffringen för att aktivt driva på utvecklingen idag för stor jämfört med den nytta som erhålls.

16 Medvetenhet om samhällsutveckling har dock medfört att kommuner försöker samordna sig, leta erfarenheter och kompetenser. Många gånger sker detta med hjälp av regionen/länsstyrelsen men återigen uppstår frågorna VAD och HUR? Kommuner är medvetna om att den digitala omställningen kommer att innebära omställningskostnader. Å ena sidan blir det svårt att fatta de investeringsbeslut som skulle behövas om inte den konkreta nyttan syns. Å andra sidan förstår man att det på sikt kommer att finnas kostnader till följd av dubbla system. Ju snabbare förändringstakt desto lägre kostnader men det kräver också ytterligare bredbandsinvesteringar. Låg betalningsvilja hos kommunerna: Kommunerna ska investera, ett investeringsbeslut krävs En strategi som innebär investeringar/kostnader är svår att få beslut på Kalkylen går inte att räkna hem om inte långsiktig nytta tas med Verksamheterna måste känna trygghet i de stora omställningskostnaderna denna trygghet saknas idag Nyttan är på en ny dimension går det att räkna på detta sätt? Bredbandsfrågan är geografiskt knuten medan tjänsterna inte alls har samma geografiska avgränsning. Tjänsteutvecklingen medför att den geografiska indelning som kommunernas ansvar utgår från ger vissa problem. Ex samordningsmöjligheter genom delade resurser mellan kommun(er) och landsting i vård/omsorg eller att man sitter bunden i gamla upphandlingar som gör det mer problematiskt att samverka vid upphandlingar.

17 Samordning mellan kommuner upplevs som effektivt ur många aspekter, tekniskt och upphandlingsmässigt är det dock många gånger en större utmaning. Genom att kommuner verkat på egen hand så har de också ofta utformat sina interna system olika. Det innebär att om en samordning mellan kommuner ska bli möjlig måste de samtidigt ändra i sina interna system, med konsekvensen att införandet av gemensamma tjänster även inkluderar ett oplanerat systemintegrationsprojekt. Förstudien visar på att kopplingen mellan digitala tjänster och infrastruktur behövs, dvs att visa på konkret nytta. Därmed inte sagt att tjänster och infrastruktur alltid ska upphandlas tillsammans. En sådan koppling vid en upphandling kan få negativa konsekvenser om den inte görs utifrån rätta principer och kan bl.a. leda till att: En integrerad, sluten, värdekedja mellan operatörs- och tjänsteleverantörsmarknaden bibehålls. Anslutning och tjänst binds samman istället för att utnyttja fördelarna med att en bredbandsanslutning kan möjliggöra kommunikation för många tjänster från lika många olika leverantörer. En koppling mellan en eller flera tjänst(er) och infrastruktur i en upphandling kan dock i vissa fall vara en förutsättning för ett kommersiellt intresse för utbyggnad.

18 Vad ligger inom kommunal kompetens? Vad som ligger inom den kommunala kompetensen är en fråga som ständigt uppkommer, särskilt när kommuner försöker samverka. Osäkerheten är ofta en hämmande faktor och följande bedömningar behöver göras. Lagligt och lämpligt? Hur långt kan kommuner gå vad gäller samverkan kommunerna emellan och samverkan kommuner och aktörer emellan? Konkurrerande verksamhet Medvetandebeslut? Konsekvenser på kort och lång sikt? Vad får agerandet för effekt? Utgå från att det är bättre med konkurrensutsättning än inte. Undvika exklusivitet, verka för flexibla och öppna plattformar Upphandling? Lyfts ofta som ett bra alternativ kräver dock förberedelse, transparens och konkurrenshänsyn Är det kommunal kompetens att stimulera privat efterfrågan på bredband? Är det kommunal kompetens att finansiera privata accesser, om det är för egen nytta (t.ex. vårdtagare)?

19 Beskriva möjligheter i processen att utveckla och erbjuda digitala välfärdstjänster över bredbandsinfrastruktur

20 Barnomsorg /utbildning Digitala tjänster ska utvecklas i varje område Integration Kultur och fritid 1. För att effektivisera interna processer 2. För att effektivisera genomförandet av verksamhetens tjänster (verksamheternas ansvar) gentemot medborgare Turism Kommunens verksamheter Vårt och omsorg Medborgarnas tillgång till bredband är en förutsättning Verksamheterna arbeta r i begränsad utsträckning med bredband idag Förvaltning och politik Näringsliv Det bör finnas en tydligare koppling till Trafik och stadsplanering beroendet av bredbandsinfrastruktur IT/Digitalisering är en huvudprocess

21 Ur ett horisontellt och vertikalt perspektiv En nationell och tydligare målsättning inom välfärdstjänster börjar efterfrågas av allt fler; aktörer, organisationer, myndigheter, regioner och kommuner. Kan man visa på verksamhetsnytta så kan aktiviteterna blir mer givande välfärdstjänster är det som driver just nu (framförallt skola och omsorg). Även att samordning mellan kommuner är ett måste för att klara omställningen resursmässigt, börjar bli ett utbrett förhållningssätt. Samordning av kommuner inom ett län/en region medför många effektivitetsvinster: erfarenhetsutbyte, kompetensutbyte, delade resurser i olika projekt. Dessa effektivitetsvinster bidrar till ekonomisk effektivitet. Samordning av flera och större geografiskt sammanhängande områden gör att bredbandsutbyggnaden kan bli mer ekonomiskt försvarbar för en kommersiell aktör. Synliggöra behovet av bredbandsutbyggnaden med hjälp av kartor som visar de vita fläckarna. De vita fläckarna behöver inte bara visa var hushållen bor och var företagen finns utan även andra viktiga områden/punkter såsom: kommunala fastigheter/anläggningar (sportanläggningar, folkets hus, servicepunkter), planerade nya områden (bostadsområden, företagsbyar, kommunala byggnader), rekreationsområden, turistområden mm.

22 Det finns en större aktivitet från politiker, ledningsnivå, bredbandssamordnare gentemot infrastrukturägare (mobilt och fast) för att därigenom kunna påverka utbyggnaden av bredbandsinfrastruktur. Däremot måste behovet av bredband och digitala tjänster bli tydligare. De måste diskuteras tillsammans och det måste ske nära verksamheten. För att det offentliga ska kunna ställa om är de beroende av att medborgare har tillgång till bredband bredband är en grundförutsättning: Det blir annars en flaskhals Allt större förståelse för QoS och SLA Men det är ett stort avstånd i det arbete som nu görs kring å ena sidan digitala tjänster och å andra sidan bredbandsutbyggnad

23 Samordningsmöjligheter för kommuner Bredbandsutbyggnaden kan stödjas genom att man visar på vita fläckar i ett större geografiskt område/region/län. Om vita fläckar är okänt planeras det inte heller därefter. Mindre kommuner i landsbygd har störst behov av att samverka. Huvudkommunorten med större resurser (bemanning, kompetens och ekonomiskt) kan ta ett större samordningsansvar. Landstingen kan samverka med kommuner/regioner/län och kan, genom sin erfarenhet inom infrastrukturområden, ta ett större ansvar. Landstingen har erfarenhet av att koppla ihop behov med infrastruktur. Regionen/län är en bra nivå att samordna på. Deras ansvar skulle kunna vara större än idag.

24 Målstyrning finns mot bredbandsinfrastruktur Regionala bredbandssamordnare Regionala digitala agendor tas fram och det finns en tydligare koppling mot RUS Variation i hur långt olika regioner kommit i utvecklingen Börjar formera sig och se en tydligare koppling som också arbetas mot Efterfråge- och utbudsdrivet Ser kopplingen mellan bredband och tjänster, men fokus är Internanslutning för att nå de tjänster som finns och konsumeras idag Slutanvändare har litet fokus på framtiden och välfärdstjänster Statlig nivå (Departement) Regional nivå (Regioner, Länsstyrelser och Landsting) Lokal nivå (Kommuner) Slutanvändare Digital Agenda finns och ger en generell ambitionsnivå och vision om framtiden. Målstyrning finns mot bredbandsinfrastruktur Digitala tjänster på en mer övergripande nivå (sektorsspecifikt, inte på områden/tjänster), ej målstyrt och ej ett tydligt formulerat ansvar i olika sektorer Initiativ mot vissa tjänster (ex trygghetslarm) Målstyrning finns mot bredbandsinfrastruktur Bredbandssamordnares roll varierar Krav på digitala tjänster finns och stressar Stort fokus på att effektivisera interna processer (it-stöd) Medborgar- och slutanvändarfokus i utvecklingen av digitala tjänster glöms bort. Behovet löper över alla verksamhetsområden men hålls inte samman. Liten koppling mellan digitala tjänster och bredbandsinfrastruktur.

25 Exempel på upphandling där det funnits en tydlig koppling mellan digitala tjänster och bredbandsinfrastruktur Samordnad efterfrågan Underlag förstudie Samordnad efterfrågan Underlag förstudie

26 Sammanfattning Exempel på upphandling av tjänst och bredband I följande avsnitt har arbetsgruppen inkluderat några exempel på upphandling av digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur. Syftet är att visa på hur utbyggnaden av bredband påverkats. Exemplen har valts ut med hänsyn till såväl det horisontella som det vertikala perspektivet. Arbetsgruppen kan konstatera att det finns en allt större insikt i vinsterna med att aggregera den geografiska efterfrågan på bredband (horisontellt) inom den offentliga sektorn (kommuner, län/region samt landsting). Det är inte alltid som det är möjligt för t ex en kommun att i förväg exakt specificera behovet eller efterfrågan av bredbandsutbyggnad. Det är inte heller alltid möjligt att exakt specificera på vilket sätt utbyggnaden bäst kan ske och med en angiven tidplan. För att få en så effektiv utbyggnad som möjligt där de offentligas behov och de kommersiella krafterna ska kunna samverka på ett optimalt sätt som möjligt, ingår kommuner och bredbandsoperatörer ibland så kallade samverkansavtal. Dessa samverkansavtal har för vissa kommuner och operatörer bidragit till att bredband byggts ut på ett mer långsiktigt, strukturerat och sammanhållet sätt vilket också gjort det möjligt att bygga ut bredband i områden där det annars saknats underlag för en kommersiell aktör att på egen hand ta sig an utbyggnaden.

27 Sammanfattning Exempel på upphandling av tjänst och bredband (2) Arbetsgruppen kan konstatera att en upphandling av digitala tjänster sällan görs i kombination med en upphandling av utbyggnad av bredband (vertikalt). Däremot så blir behovet av att ha tillgång till infrastruktur påtagligt i samband med att det uppstår en efterfrågan av digitala tjänster. Det konstateras att alla individer och företag inte kommer att kunna nås av de digitala tjänsterna till följd av avsaknad av bredband, men problemet med att tillgång till bredband saknas löses inte idag i samband med att upphandling av digitala tjänster sker. Samtliga av följande exempel visar direkt eller indirekt på ett driv i efterfrågan av ytterligare bredbandsutbyggnad, men efterfrågan kan inte realiseras fullt ut för det blir för dyrt att bygga för enstaka användare och det är än så länge för få kritiska tjänster. I takt med att behov av digitala tjänster ökar och upphandlingar av dessa tjänster blir fler, både i syfte att effektivisera befintliga arbetsuppgifter och att hitta nya sätt att förbättra servicen till medborgare, kommer efterfrågan att aggregeras och tillgången till bredband att bli alltmer kritisk. Vi kan redan nu se att det finns flera insatser inom e-hälsa som på sikt kan medföra en tillväxt i tjänsteutbudet. Även om bredband och digitala tjänster inte kommer att upphandlas tillsammans i fortsättningen heller, så kommer tillväxten i digitala tjänster ändå påvisa ett tydligare behov av bredband och bidra till att driva en fortsatt utbyggnad av bredbandsinfrastruktur.

28 Digitala trygghetslarm (1) I Sverige finns det cirka trygghetslarm installerade av kommunerna i brukares hem. Av dessa trygghetslarm är de flesta fortfarande anslutna till brukarnas teleuttag, via PSTN. Trygghetslarmen har varit analoga, men i takt med att såväl nät som anslutningar blir alltmer digitala har behovet av ett teknikskifte mot digitala larm varit stort för att kunna säkerställa tjänsten, och därmed tryggheten för brukarna. Ett teknikskifte från analoga trygghetslarm till digitala trygghetslarm genomförs för närvarande i många kommuner. I samband med digitaliseringen har det också blivit tydligt att det inte är lämpligt att brukaren har ansvaret för den anslutning och det abonnemang som trygghetslarmen installeras via. Om tjänstens kvalitet ska kunna säkras behöver kommunen ta ett ansvar även för att kommunikationen i tjänsten fungerar tillfredsställande, dvs anslutningen. Idag är det vanligt att kommunen installerar de digitala trygghetslarmen över GSM-näten och med ett separat SIM-kort som kommunen ansvarar för. Det är också möjligt att installera digitala trygghetslarm över en fast bredbandsanslutning men då sjunker graden av kontroll från kommunen. Regeringen (via Socialdepartementet) gav SKL ansvar och ekonomiska medel att driva på utvecklingen. Ekonomiskt stöd delades ut till ansvarig länsstyrelse/regionförbund för att stötta kommunerna i processen. Motkravet var att samtliga kommuner i respektive län/region fattade ett politiskt beslut om digitaliseringen före den sista mars Beslutet skulle innefatta att arbetet med digitaliseringen skulle påbörjas under 2014.

29 Digitala trygghetslarm (2) De kommunala politiska besluten har medfört att många kommuner satt igång digitaliseringsarbetet med målet att upphandla digitala trygghetslarm och larmmottagningsfunktion. Konsekvensen av ett politiskt beslut har varit att såväl kommunledning som förvaltningschefer och berörd personal har fått ett gemensamt engagemang, insikt och förståelse för området. En annan konsekvens har varit att behovet av tillgång till funktionsduglig infrastruktur också har blivit påtaglig. Det traditionella kopparnätet fanns tidigare överallt, men i och med att kopparledningar tas ner och att det sker en övergång till digitala anslutningar påverkas också tillgången till infrastruktur. För att klargöra vilka brukare som har täckning eller inte har flera kommuner inventerat täckningen av olika mobiloperatörers nät, t ex genom att använda sopbilar. Även om övergången mot digitala trygghetslarm i sig inte drivit på utbyggnaden av ny bredbandsinfrastruktur så har tillgänglighetsfrågan lyfts, dels för att avgöra var och om det är möjligt att installera ett digitalt trygghetslarm, dels för att det krävs en alternativ lösning för de som inte har täckning ofta kostsam. Mot bakgrund av att mobil infrastruktur har så god täckning i Sverige och att trygghetslarm inte är en så kapacitetskrävande tjänst, är det få brukare som blivit berörda av teknikskiftet. Trygghetslarm bör dock betraktas som en första tjänst i utvecklingen i den digitala strukturomvandlingen. Redan nu installeras tjänster som kräver videoöverföring i hemmen och på sikt kommer fler kapacitetskrävande tjänster. Det kräver bredband och kopplingen mellan bredband och digitala tjänster kommer allt tydligare.

30 PTS och tävlingen Innovation för alla (1) Sedan 2010 arrangerar PTS en innovationstävling "Innovation för alla. Två gånger per år kan företag och andra organisationer ansöka om finansiering av tjänste- och produktutveckling eller studier inom elektronisk kommunikation. Lösningarna ska bidra till att personer med funktionsnedsättning kan ta del av elektronisk kommunikation på samma sätt som personer utan någon funktionsnedsättning. Tävlingen är ett initiativ inom ramen för PTS ansvar att bidra till att ge alla tillgång till elektronisk kommunikation på lika villkor. PTS har hittills avslutat nio tävlingar och en pågår. De har omfattat områden som exempelvis Arbete och utbildning, Användbara medietjänster, leka, lära, leva, Handel och betalning. Totalt har 90 projekt fått finansieringsstöd och 51 projekt har avslutats. Ett viktigt riktmärke i PTS arbete för tillgänglig kommunikation är "Design för alla". Det är en vision om att produkter, tjänster och miljöer är utformade för att fungera för så många människor som möjligt, oavsett funktionsförmåga. Design för alla innebär att i så hög grad som möjligt välja generella lösningar. I innovationstävlingarna efterfrågar PTS särskilt förslag på kommunikationslösningar enligt principen Design för alla.

31 PTS och tävlingen Innovation för alla (2) För att dessa produkter och tjänster ska komma användarna till nytta behöver de även kommersialiseras och säljas. Det är ofta en annan utmaning än att utveckla själva produkten/tjänsten, särskilt inom den offentliga sektorn med styrda inköpsprocesser. PTS har därför stöttat leverantörerna i områden som rör lansering, marknadsföring och sälj. Innovationerna i sig kräver oftast att brukarna har tillgång till en internetanslutning, ibland i form av en fast anslutning och ibland mobil anslutning. Det kan inte hävdas att dessa tjänster/produkter i sig drivit någon utbyggnad av bredband, men det påtalar behovet av att ha tillgång till en funktionell anslutning för att kunna nyttja tjänsterna. Indirekt visar det också på att samhället börjar förutsätta att individer har en internetanslutning till vilken framtida tjänster kan anslutas. Med en ökad mängd av tjänster som utvecklas kommer kopplingen mellan digitala tjänster och bredbandsinfrastruktur att bli mer påtaglig. För att kunna nyttja framtidens digitala möjligheter krävs en digital delaktighet och det börjar förutsättas när tjänsterna utvecklas.

32 Digitala taltidningar (1) År 2013 började Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) att migrera inlästa taltidningar till digital produktion och distribution. MTM fick i uppdrag av Regeringen att effektivisera taltidningsverksamheten och höja servicenivån för personer med läsnedsättning vad gäller tillgång till taltidningar. Det finns idag ca 5000 prenumeranter på tjänsten, spridda över hela landet. Idag finns ett hundratal dagstidningar tillgängliga som taltidning. Från att tidigare ha haft manuell inläsning av dagstidningar som distribuerats antingen via radionätet, på CD eller kassett, produceras nu taltidningarna till MTMs server varje natt. Tidningens material lagras efter publicering i en dator där det hämtas för att omarbetas till en taltidning. Den digitala tidningen distribueras sedan via internet till läsarnas taltidningsspelare, mobiltelefoner eller datorer. Administration av prenumeranter sköts via ett webbaserat administrationsprogram. Migreringen skedde genom upphandling av olika delar; produktion av tidningarna, distribution via internet inklusive utrustning, konsumtionsutrustning och användarsupport. En app har även utvecklats av MTM att använda tillsammans med tjänsten.

33 Digitala taltidningar (2) Digitaliseringen innebär en ökad tillgång till dagstidningar för målgruppen tillgång till i stort sett hela tidningens innehåll, möjlighet att läsa tidningen oavsett var i landet du befinner dig, möjlighet att själv välja vad du vill läsa i tidningen. De tidigare, manuellt inlästa tidningarna begränsades till 90 minuter, vilket innebar att ett visst urval av tidningens innehåll gjordes. Statens kostnader för taltidningar har även minskat betydligt. För att nyttja tjänsten krävs numera tillgång till en internetanslutning. Tjänsten tillhandahålls idag av MTM tillsammans med taltidningsspelare. Det i sig har inte påverkat eller drivit utbyggnad av bredband för dessa användare. Det driver dock efterfrågan och förstärker ytterligare behovet av att bredband byggs ut till fler. Fler och fler tjänster digitaliseras i samhället och kräver tillgång till en internetanslutning med högre överföringshastigheter. Det börjar förutsättas att användare har tillgång till bredband och kopplingen mellan tjänster och bredband kommer att bli allt tydligare.

34 Sjunet Förhandlad ramavtalsupphandling av kommunikation (1) Sjunet är ett kvalitetssäkrat kommunikationsnät för ackrediterade organisationer och företag som är verksamma inom vårdoch omsorgssektorn i Sverige. Sjunet är skyddat från internet och levereras som en funktion: Bandbredd och SLA i en leveranspunkt. Syftet med Sjunet är att underlätta datakommunikation mellan offentliga och privata vård- och omsorgsgivare samt leverantörer över nationella, geografiska och organisatoriska gränser. Verksamhetsnyttan/effektmålen är uttryckta som: Ger anslutna organisationer möjlighet att kostnadseffektivit kunna utbyta information med mycket hög tillgänglighet och med reducerad hotbild jämfört med internet. Vara en robust och tillgänglig plattform för nationella e-hälsotjänster Bygga tillit mellan aktörer inom e-hälsa. Genom SKL Kommentus genomförs nu ett upphandlingsprojekt Infrastruktur 2,0. Avsikten är att ingå ramavtal med en leverantör för leverans av datakommunikationstjänster för Sjunet. Upphandlingen genomförs genom förhandlat förfarande med föregående annonsering. Det betyder att i första fasen kvalificeras ett antal anbudsgivare utifrån sina grundläggande kvalifikationer att leverera det som anges i annonsen om upphandling. Dessa går sedan vidare till anbudsfasen. Den andra fasen innebär bland annat att anbudsgivare och kund träffas och förhandlar fram ett slutligt anbud. Denna förhandling sker på ett öppet och transparent sätt gentemot samtliga leverantörer som är med i anbudsfasen.

35 Sjunet Förhandlad ramavtalsupphandling av kommunikation (2) Bakgrunden till att förhandlat förfarande används är att behovet inte har kunnat säkerställas genom att i förväg kunna ställa exakta krav på funktionalitet och tjänstens innehåll. Genom det valda förfarandet har behoven kunnat utvecklas i samråd med leverantörerna. Viktiga områden att klargöra i upphandlingen har varit lösningar som rör robusthet, SLA-krav och säkerhetsaspekter. I upphandlingen finns ett grundläggande krav på att säkerställa kommunikationen, vilket i praktiken kan innebära en utbyggnad av bredbandsinfrastruktur för vissa kunder som avropar från ramavtalet. Upphandlingen i sig omfattar tillgång till datakommunikationstjänster med högt ställda krav på robusthet och SLA-nivåer. Utbyggnad av bredband är inte centralt i upphandlingen men kan i praktiken vara en nödvändig lösning för att realisera tillgången till datakommunikationstjänst (både fast och trådlöst). Det finns tre viktiga perspektiv i denna upphandling: Behovet av att tillämpa förhandlat förfarande vid upphandling av tjänster som är under utveckling och där kunden inte i förväg kan exakt precisera sitt behov. Att utvecklingen av digitala tjänster och särskilt e-hälsotjänster kommer att innebära allt högre krav på robusthet och säkerhet samt höga SLA-nivåer. Att bredbandsutbyggnad kan bli nödvändig för att nå de två ovanstående perspektiven, både fast och trådlöst. Tillgången till bredband blir så viktigt att det förutsätts lösas för att tillhandahålla övriga tjänster. Bredbandsutbyggnad blir underordnat tjänsten.

36 Strömsunds kommun gränsöverskridande samarbete (1) 13 mil norr om Strömsund och cirka 23 mil norr om Östersund vid norska gränsen ligger Frostviken och Frostviksskolan som har verksamhet upp till åk 9. Det betyder att skolan också ska erbjuda eleverna utbildning i moderna språk, dvs tyska, franska och spanska. Med det geografiska läget i kombination med ett begränsat elevunderlag (Åk 6: 10st, Åk 7: 7st, Åk 8: 5st, Åk 9: 5st), är lärarbehovet en utmaning, särskilt i ämnen som har ett fåtal timmar på schemat. Med sin närhet till Norge har Frostvikens skola sedan tidigare haft ett nära samarbete med Nordli-skolan i Norge och eleverna träffas vid flera tillfällen för att lära känna varandra och deras kulturer. Med detta samarbete följde även en lösning genom att tillgången till lärare och undervisning i spanska samt modersmålsundervisning i holländska delas mellan dessa skolor och en ytterligare norsk skola. Vid ett lektionstillfälle i veckan sker undervisningen i Frostvikens skola och i Nordli-skolan i Norge genom att lektionssalarna ansluts via videokommunikation och att eleverna på detta sätt tar del av den undervisning som sker från Sörli-skolan i Norge. I och med denna satsning på videokommunikation blev det också tydligt att en bredbandsanslutningen krävdes, vilket resulterade i att kommunen finansierade en fiberanslutning.

37 Strömsunds kommun gränsöverskridande samarbete (2) Undervisningen har varit i gång i ett par år och det har visat sig vara en lyckad satsning, där såväl elever som rektorer är nöjda. Den nytta som kan konstateras är; En kostnadseffektiv lösning för alla tre skolor jämfört med att ha en lärare anställd vid respektive skola. En möjlighet att över huvud taget kunna erbjuda språkundervisning i spanska, då det hade varit en utmaning att hitta lärare med rätt kompetens och att ta kostnaden för det. Med den erfarenhet man nu har i Strömsunds kommun och Frostvikens skola konstateras att den här lösningen kan vidareutvecklas och användas i fler sammanhang: För att kunna erbjuda tillgång till motsvarande utbildning som finns på andra skolor i tätorter. Detta är mycket viktigt för att kunna bevara en levande landsbygd och få människor att välja att bosätta sig i glesbygdskommuner. För att kunna använda digitaliseringens möjligheter och utveckla/använda nya verktyg för att bedriva utbildning generellt. Det i sig ger utökade möjligheter för skolor i hela landet att ha en god kvalitet. Vi kan konstatera att satsningen på videobaserad språkundervisning i Strömsunds kommun bidragit till bredbandsutbyggnad om än i liten utsträckning. Exemplet visar dock återigen på de utökade möjligheterna, både vad gäller kostnadsreducering och kvalitetsförbättringar, med digitaliseringen. Förutsättningen är att bredband finns tillgängligt.

38 Västerås stad digital kommun (1) Västerås stad fattade ett politiskt beslut om att blir en digital kommun för flera år sedan, baserat på en övertygelse om att e- samhället är ett hållbart samhälle, där välfärdsteknologi skapar förutsättningar för verksamhetsutveckling och minskad miljöpåverkan. Västerås stad har tagit sig an utmaningen både vertikalt och horisontellt och arbetar med digitaliseringen i hela organisationen och inte avgränsad som en it-fråga. En avgörande faktor till inriktningsbeslutet var utmaningen med den demografiska utveckling som är ett faktum i samhället idag. I den utmaningen identifierade Västerås tre viktiga områden som måste tas om hand; antalet äldre blir fler, antalet förvärvsarbetande blir färre, behov av arbetskraft och kompetensförsörjning ökar med nuvarande metoder. Västerås konstaterade att kommunens omsorgsverksamhet behövde bedrivas på ett annat sätt och därför prioriterades en utveckling av e-hemtjänsten. Denna verksamhetsutveckling påbörjades redan 2007 och har således pågått i sju år. Deras första e-hemtjänster är nu under införande (Text- och bildmeddelanden på TV, Bildtelefoni via TV, Nattillsyn med kamera, Mobil bildtelefoni). Målsättningen är att e-hemtjänst ska öka graden av boende i det egna hemmet och samtidigt skapa en bättre vardag för de äldre samt att säkra en god äldreomsorg i framtiden. Med det följer även en övertygelse om att nya möjligheter kommer med nya digitala tjänster, t ex mobila trygghetslarm, möjlighet till hälsokontroller, övervakningsfunktioner och sensorer, medicinpåminnelser, hälsokontroller i hemmet mm.

39 Västerås stad digital kommun (2) En utvärdering av tjänsten nattillsyn via e-hemtjänst visar en besparing per individ och år på till kr. Dessa kostnadsreduceringar beror framför allt på färre resor till och från besök hos brukarna, minskade insatser från anhöriga. Samtidigt finns ett kvalitativt värde genom att brukarna själva upplever tjänsten som positiv. En självklarhet i Västerås modell är att det är brukaren själv som fritt ska få välja om dessa tekniska tjänster ska användas eller inte. För att kunna erbjuda dessa tjänster, både befintliga och nya, måste brukarna ha tillgång till en lämplig bredbandsanslutning. I Västerås har kommunen konstaterat att så inte alltid är fallet. Med de vinster som en sådan bredbandsanslutning kan medföra pågår just nu försök av att kommunen ansvarar för den bredbandsanslutning eller det internetabonnemang som brukaren behöver, grundat på behov av hemtjänsten (så kallat hemtjänstbeslut). Det kan nog påstås att Västerås har initierat diskussionen om välfärdsbredband i Sverige, dvs om det kan anses motiverat att en kommun finansierar bredbandsutbyggnad till brukare för att därmed ha möjlighet att erbjuda välfärdsteknologi. Fler kommuner följer utvecklingen i Västerås och startar liknande projekt, t ex i Karlstad och Växjö. Det är troligt att mer omfattande utvärdering av dessa satsningar kommer att göras. Det kan dock konstateras att för att en kommun ska kunna erhålla de möjliga effektivitetsvinsterna och tillvarata digitaliseringens möjligheter fullt ut så krävs det att brukarna har tillgång till en bredbandsanslutning med både hög överföringshastighet och god kvalitet.

40 Norrbotten en gemensam infrastruktur (1) Norrbotten är Sveriges till ytan största och mest glesbefolkade region med långa avstånd till skolor, service, vård och arbetsplatser, vilket är en utmaning för hela samhället. För Norrbotten är den högre grad av digitalisering som sker i samhället både nödvändig och en möjlighet för regionens attraktionskraft. IT Norrbotten grundades 1996 och ägs gemensamt av Norrbottens 14 kommuner och Norrbottens läns landsting. Förutom att förvalta och utveckla det länsgemensamma fiberbaserade höghastighetsnätet ska bolaget också verka för den praktiska användningen av nätet i hela regionen samt verka som katalysator för den regionala utvecklingen och tillväxten. Den bredbandsinfrastruktur som finns i regionen anlades redan i början av 2000-talet med fokus på fiber. Samtliga kommuner deltog i utbyggnaden och med vissa skillnader i val av tekniska lösningar har både lokala nät och ortssammanbindande nät mellan kommunerna etablerats. Till största delen har utbyggnaden finansierats genom stöd, men det har gjorts med en övergripande och långsiktig plan utifrån hela områdets behov. Det fanns en övertygelse om att bredband skapade goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt och utveckling i regionen genom lönsamma affärer, effektiva samhällstjänster och individuell frihet för alla invånare i länet. Fokus nu är att tillsammans med mobiloperatörerna förbättra och bygga ut täckningen av mobiltelefoni och 4G i regionen. Denna satsning ses främst som ett komplement till den fiberbaserade infrastrukturen och genom en mer omfattande yttäckning möjliggörs tillgång till såväl mobila tjänster som till trådlösa-fasta anslutningar.

41 Norrbotten en gemensam infrastruktur (2) En bredbandsinfrastruktur i sig bidrar inte till någon nytta, det är när det börjar fyllas med tjänster som nyttan uppstår. Även tjänsteinnehållet var en utmaning för detta glesbefolkade område. Kommunerna kom snabbt till insikt om att de behövde samverka för att också få tillgång till tjänsterna. Tillsammans kunde de bli både effektivare och starkare, särskilt gentemot marknadens aktörer. I samband med det kom också insikten att regionens nät behövde sträcka sig vidare utanför regionen, det fick följden att nätet först byggdes vidare med anslutningar till Stockholm och Norge och senare även ner till Tyskland samt till ett flertal internationella anslutningspunkter. Just nu sker även en utbyggnad mot Finland. Med denna utvidgning av den geografiska täckningen blev upptagningsområdet betydligt större och därmed ökade också marknadsaktörernas intresse. Förutom samverkan mellan kommuner och landsting kräver utvecklingen en samverkan med bredbandsaktörerna och med aktörer som på ett eller annat sätt bidrar till processen. Det kan omfatta el-leverantörer, markägare, Försvaret, Luftfartsverket mm. Alla inblandade parter behöver samverka för att tillsammans undanröja hindren för att nå målet, därigenom underlättas möjligheterna för att sen samordna efterfrågan. Fördelarna med samverkan och samordnad efterfrågan har medfört att Norrbotten ofta lyfts som ett gott exempel på regional utveckling och på en väl genomtänkt satsning på bredbandsutbyggnad. En satsning som bland annat ledde till att Facebooks första och största serverhall utanför USA etablerades i Luleå. Det har också medfört att ett flertal tjänster erbjuds via videokommunikation, t ex modersmålsundervisning på 170 skolenheter, samordnad vårdplanering mellan olika parter, vårdtjänster i nära hemorten eller i hemmet, specialistvård i folktandvården mm.

42 Kristinehamns kommun geografisk aggregering (1) Det kommunägda stadsnätet såldes i början av 2014 till IP-Only. Senare under året genomförde Kristinhamns kommun en upphandling med syfte att ge kommunens alla verksamheter tillgång till ett snabbt fibernät, både i tätorten och på landsbygden. Förutom att förbinda kommunens olika verksamhetsställen med fiber arbetade kommunen samtidigt med att få så många privatpersoner och företag som möjligt att kunna anslutna sig till fibernätet. Det fanns flera anbudsgivare i upphandlingen som vanns av IP-Only. Kommunen s samordnande aktiviteter för att aggregera efterfrågan förmodas ha bidragit till ett ökat intresse från marknadsaktörer att delta i upphandlingen. Genom de samordnande aktiviteterna ökade möjligheterna till en större affär i kommunen. Också möjligheten att överta/nyttja befintlig bredbandsinfrastruktur antas ha bidragit. Ansvaret för att verkställa fiberutbyggnaden är ålagt en bredbandssamordnare som också har denna roll i de närliggande kommunerna; Storfors och Filipstad. Boendestrukturen i samtliga dessa tre kommuner är gles och fiberutbyggnaden är begränsad. Några områden berörs av TeliaSoneras teknikskifte och telestationer har börjat avvecklas. Rent kommersiellt är således varje område utanför centralorterna för sig inte särskilt attraktivt för en kommersiell aktör, samtidigt som samtliga tre kommuner insåg att tillgång till bredbandsinfrastruktur är en förutsättning för inflyttning och etablering av verksamhet. Målet i Värmlands regionala bredbandsstrategi är att alla ska anslutas med fiber, vilket kräver en väl genomtänkt strategi och aggregering av efterfrågan. En stor utmaning var således att försöka arbeta upp en efterfrågan för att göra det mer attraktivt för marknadens aktörer och för det krävdes särskilda insatser.

43 Kristinehamns kommun geografisk aggregering (2) Bredbandssamordnaren har lagt ner ett omfattande informationsarbete för att därigenom öka efterfrågan såsom möten på bygdegårdar, information i lokala tidningar, möten via kommunen, information via PRO, kommunernas hemsidor mm. Många kommuninnevånare hör av sig till bredbandssamordnaren för att anmäla sitt intresse eller för att få konsumentinformation. Förutom efterfrågan har även ett arbete gjorts gentemot byanäten och marknadsaktörerna, förutom upphandlingen i sig. Kommunen samverkar enligt avtal med IP-Only men för även diskussioner med TeliaSonera/Skanova. Genom att ta sig an ett bredare geografiskt perspektiv har de kunnat visa på en större totalefterfrågan och var de vita fläckarna finns. Det arbete som gjorts i Kristinehamn har varit framgångsrikt såtillvida att det kommersiella intresset blivit större genom en offentlig/privat samverkan och genom att aggregera efterfrågan. Det kan samtidigt konstateras att det kräver en hel del arbete för att påvisa nyttan med bredband, både mot slutanvändarna (efterfrågan) och mot aktörerna (utbud). Nyttan med geografisk aggregering av efterfrågan på bredband har börjat få en allt bredare spridning. Flera kommuner och län/regioner har arbetat med geografisk aggregering, t ex Region Skåne, Norrbotten, Västra Götaland, Sörmland, Härryda, Borås och fler har påbörjat detta arbete. Vår bedömning är att det kommer att få en stor betydelse på bredbandsutbyggnaden och inkludera områden som annars skulle betraktas som kommersiellt ointressanta.

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Sammanfattning besvarade frågor referensgruppen (28 svar) September 2016

Sammanfattning besvarade frågor referensgruppen (28 svar) September 2016 Sammanfattning besvarade frågor referensgruppen (28 svar) September 2016 Kommuner Fastnar i bidragsproblematik; bidragen är begränsade, olika vid olika tidpunkter, komplicerat. Kommuner skulle kunna försöka

Läs mer

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043 Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Plan för bredbandsutbyggnaden

Plan för bredbandsutbyggnaden Plan för bredbandsutbyggnaden i Botkyrka Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2018:104 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Eskilstuna kommun och Telia Sverige AB och Länsstyrelsen i Södermanlands län och Regionförbundet Sörmland

Avsiktsförklaring mellan Eskilstuna kommun och Telia Sverige AB och Länsstyrelsen i Södermanlands län och Regionförbundet Sörmland Kommunstyrelsen 2017-05-22 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF 2017: 375 Eva Lehto 016-710 54 51 1 (3) Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring mellan Eskilstuna kommun och Telia Sverige AB

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Möte 3 Arbetsmöte inom Nystartsgruppen

Möte 3 Arbetsmöte inom Nystartsgruppen Möte 3 Arbetsmöte inom Nystartsgruppen 2016 12 02 Agenda Välkomna samt mål för dagens möte Plan för fortsatt arbete Återrapportering från styrgrupp, arbetsmöte med regionala bredbandskoordinatorer samt

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Bredbandsstrategi. Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans

Bredbandsstrategi. Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bredbandsstrategi Piteå kommun 2017-2020 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bredbandsstrategi Strategi 2017-02-13, 15 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Bredbandsstrategi för Alingsås kommun

Bredbandsstrategi för Alingsås kommun Antagen av kommunfullmäktige den 12:e december 2018, 227 Inledning Alingsås kommun växer och räknar med fortsatt befolkningsökning de närmsta tio åren. Detta skapar utmaningar inom flera områden som miljö,

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun 2016-03-22 Bredbandsstrategi för Filipstads kommun 1. Inledning Filipstads kommuns bredbandsstrategi syftar till att uppnå de övergripande nationella målen i Regeringens bredbandsstrategi samt målen i

Läs mer

Riktlinje för bredband

Riktlinje för bredband STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och

Läs mer

Bredbandsstrategi Burlövs kommun

Bredbandsstrategi Burlövs kommun 1/5 FÖRFATTNINGSSAMLING BKFS 2018:9 DIARIENUMMER KS/2018:459-005 Bredbandsstrategi 2018 2022 Burlövs kommun Strategisk inriktning för bredbandsutbyggnaden i Burlövs kommun Burlöv är en kommun i stark tillväxt

Läs mer

Målsättningen är att koordinatorsfunktionen i varje län leder till att länen:

Målsättningen är att koordinatorsfunktionen i varje län leder till att länen: Inriktningsdokument för regionala bredbandskoordinatorer Programförklaring Regeringen har beslutat att under perioden 2015-2020 avsätta medel för en funktion som regional bredbandskoordinator i alla län.

Läs mer

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ÄGARE IT Norrbotten AB ägs av Norrbottens 14 kommuner Arvidsjaur, Arjeplog, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix,

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Målsättningen är att koordinatorsfunktionen i varje län leder till att länen:

Målsättningen är att koordinatorsfunktionen i varje län leder till att länen: Inriktningsdokument för regionala bredbandskoordinatorer Programförklaring Regeringen beslutade den 28 maj 2015 att uppdra åt fyra länsstyrelser och erbjuda 17 regioner att införa en funktion som regional

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Så skapar vi ett helt uppkopplat Sverige

Så skapar vi ett helt uppkopplat Sverige 2017-06-13 Så skapar vi ett helt uppkopplat Sverige Slutrapport från Bredbandsforums Nystartsgrupp Sverige har höga ambitioner på bredbandsområdet. Regeringens nya bredbandsstrategi Sverige helt uppkopplat

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda?

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda? antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013 Vad är en digital agenda? Till skillnad från en bredbandsstrategi tar den digitala agendan upp helheten kring IT. Allt från användandet,

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Område Indikator Uppfyller helt Uppfyller delvis Uppfyller inte

Område Indikator Uppfyller helt Uppfyller delvis Uppfyller inte Bilaga 1 Resultatet från eblomlådan för de 15 kommuner i Värmland som deltar i "Digitalisering genom samverkan " Område Indikator Uppfyller helt Uppfyller delvis Uppfyller inte Äldre & personer i behov

Läs mer

Regeringens mål för IT-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Regeringens mål för IT-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Sida 1/5 Digital strategi Bakgrund Digitalisering är en ständigt pågående utveckling som hela tiden ställer nya krav på infrastruktur, tekniska lösningar i form av verktyg och system och arbetssätt. Digitala

Läs mer

Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande försäljning av kommunalt fibernät och samverkansavtal

Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande försäljning av kommunalt fibernät och samverkansavtal TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor kommunstyrelsen Diarienummer: KS.2015.266 Datum: 2015-09-24 Administratör Per Persson E-post: per.persson@ale.se Kommunstyrelsen Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande

Läs mer

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Om vikten av att planera, underlätta och stödja Jacob Bolin Karlstad den 9 maj Vad bör en kommun göra? Kartlägg bredbandstillgång och inventera behov Kommunfullmäktige

Läs mer

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 YTTRANDE 2014-09-15 Rapportnummer: N2014/1927/ITP Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 IT Norrbotten

Läs mer

Den regionala agendan antagen i RS 3 november

Den regionala agendan antagen i RS 3 november Den regionala agendan antagen i RS 3 november http://www.vgregion.se/sv/vastra- Gotalandsregionen/startsida/Regionutveckling/Infrastruktur/Digitalage nda/ En första förstudie tar vi till politiken inom

Läs mer

Strategi för digital utveckling

Strategi för digital utveckling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22

Läs mer

Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för digitaliseringen

Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för digitaliseringen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4255 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Sara Meunier Anders Nordh Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Katarina Svärdh Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för

Läs mer

Regionsamverkan Sydsverige

Regionsamverkan Sydsverige Regionsamverkan Sydsverige 2,6 miljoner invånare 26% av Sveriges befolkning Bredband inom RSS Samordna och koordinera insatser i Sydsverige så att de nationella målen nås. ur Årsberättelse för RSS 2017

Läs mer

Bredbandsstrategi 2016

Bredbandsstrategi 2016 Bredbandsstrategi 2016 1 Inledning Tillgång till bredband, fiber för datakommunikation, är en strategisk utvecklingsfråga. Kommunens och nationens mål är att 90 procent av hushållen och företagen ska ha

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

BREDBANDSUTBYGGNAD OCH DIGITALISERING. Mikael Ek VD

BREDBANDSUTBYGGNAD OCH DIGITALISERING. Mikael Ek VD BREDBANDSUTBYGGNAD OCH DIGITALISERING Mikael Ek VD Vad gör vi? Utveckling; marknad, teknik, affär Standardisering; system, gränssnitt Möten, konferenser Information, påverkan Svenska Stadsnätsföreningen

Läs mer

Regeringens Bredbandsforum. Styrgruppsmöte den 9 juni 2016

Regeringens Bredbandsforum. Styrgruppsmöte den 9 juni 2016 Regeringens Bredbandsforum Styrgruppsmöte den Översikt verksamhet Vägledande politiska målsättningar - Bredbandsstrategin och Digitala agendan Många olika aktörer och lösningar i bredbandsutbyggnaden Staten

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21)

Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21) PM 2014: RI (Dnr 001-751/2014) Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21) Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 30 september 2014 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN. Bredbandsstrategi för Tomelilla kommun. Antagen av kommunfullmäktige den 24 april 2017, Kf 53/2017. Gäller från den 5 maj 2017.

TOMELILLA KOMMUN. Bredbandsstrategi för Tomelilla kommun. Antagen av kommunfullmäktige den 24 april 2017, Kf 53/2017. Gäller från den 5 maj 2017. TOMELILLA KOMMUN Kf 53/2017 Dnr KS 2016/447 Bredbandsstrategi för Tomelilla kommun Antagen av kommunfullmäktige den 24 april 2017, Kf 53/2017. Gäller från den 5 maj 2017. Dokumentansvarig politisk instans:

Läs mer

Trygghetslarm. - Vår trygga framtid? Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster.

Trygghetslarm. - Vår trygga framtid? Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Trygghetslarm - Vår trygga framtid? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster.

Läs mer

Lokal digital agenda för Bräcke kommun

Lokal digital agenda för Bräcke kommun 2019-09-27 Lokal digital agenda för Bräcke kommun 2019-2023 Fastställt av: Bengt Flykt Diarienr: KSK 2018/115 Dokumentet gäller för: Kommunens samtliga nämnder och avdelningar Dokumentet gäller t.o.m.:

Läs mer

Bredbandsstrategi för Krokoms kommun

Bredbandsstrategi för Krokoms kommun Bredbandsstrategi för Krokoms kommun Vägen mot en digital framtid Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter,

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningen

Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Åstorps kommuns Bredbandsstrategi Beslutat av Kommunfullmäktige 2016-05-30 66 Dnr 2015/431 2(7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Definition av bredband... 3 1.2 Beslutsstruktur...

Läs mer

Bredbandspolicy. Förord. Bredbandspolicyns syfte

Bredbandspolicy. Förord. Bredbandspolicyns syfte Bredbandspolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2018-09-19 85 ) Gäller för: Alla Kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2018-09-26 Dokumentansvarig: Bredbandssamordnaren, Vetlanda Kommun

Läs mer

Dnr DSN-2014-19 Dpl. Dpl sid 1 (5) T IT-enhetenn. Inledning. servicenämnden. ka kommuner. Till grund. utveckling. karlstad.se

Dnr DSN-2014-19 Dpl. Dpl sid 1 (5) T IT-enhetenn. Inledning. servicenämnden. ka kommuner. Till grund. utveckling. karlstad.se Dnr DSN-2014-19 Dpl sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET T IT-enhetenn 2015-01-23 (reviderad) Anna Hamr, 054-540 81 69 anna.hamr@ @karlstad.se Verksamhetsplan 2015 drifts- ochh servicenämnden Dnr DSN-2014-19

Läs mer

Länsstyrelsens uppdrag och stöd

Länsstyrelsens uppdrag och stöd Länsstyrelsens uppdrag och stöd Regleringsbrevet Verka för regeringens bredbandsmål Handlägga och besluta om stöd Koordinatoruppdraget Verka för regional samordning Stötta kommuner och lokala initiativ

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Digitala förhoppningar med trådlösa drömmar

Digitala förhoppningar med trådlösa drömmar Digitala förhoppningar med trådlösa drömmar Ett exklusivt urval av resultat från Bredbandsutredningen & Mobilt bredbandsrapporten Presentation för Bredbandssamverkan Västra Götaland Bredbandsutveckling

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

SVENSKA. Skånet 2011

SVENSKA. Skånet 2011 SVENSKA Skånet 2011 SkåNets uppdrag är att förse Skånes hushåll, företag och offentlig verksamhet med riktigt bredband. I praktiken handlar det om att samordna planering och utveckling av en skånsk, öppen

Läs mer

Program Strategi Policy Riktlinje. Digitaliseringsstrategi

Program Strategi Policy Riktlinje. Digitaliseringsstrategi Program Strategi Policy Riktlinje Digitaliseringsstrategi 2018 2022 S i d a 2 Dokumentnamn: Digitaliseringsstrategi 2018 2022 Berörd verksamhet: Östersunds kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige 2019-03-28,

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Handlingsplan för bredbandsutbyggnad 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Ansvar och organisation... 3 Delmål 1. Kommunen ska ha organisation och medel för uppgiften... 3 Aktiviteter:... 3 1.1 Tillsätta en funktion

Läs mer

Bakgrund. Definitioner

Bakgrund. Definitioner Bakgrund Det sker ett paradigmskifte i världen där den tekniska utvecklingen förändrar samhället i stort. Ökad digitalisering skapar nya beteenden hos människor, vilket i sin tur bidrar till att människors

Läs mer

Utmaningar vid utbyggnad av bredband i hela landet - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen

Utmaningar vid utbyggnad av bredband i hela landet - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen Utmaningar vid utbyggnad av bredband i hela landet - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen Förord Bredbandsforum är tillsatt för att främja utbyggnaden av bredband i hela landet och har bland annat till

Läs mer

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter IP-Only bygger framtidens infrastruktur Grundat 1999, EQT ny ägare sedan 2013 IP-Only bygger, driver

Läs mer

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde

Läs mer

65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)

65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73) Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2019-05-21 1 (1) 65 Digitaliseringsstrategi för (KS/2019:73) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Anta Digitaliseringsstrategi för. Ärendebeskrivning

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4

Läs mer

Remissvar. DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer Staffan Lind KS 2011/0074. Bredbandspolicy för Danderyds kommun 1 (7)

Remissvar. DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer Staffan Lind KS 2011/0074. Bredbandspolicy för Danderyds kommun 1 (7) Datum Diarienummer Staffan Lind 20180827 KS 2011/0074 1 (7) Remissvar Bredbandspolicy för Danderyds kommun 2 (7) Innehållsförteckning INKOMNA YTTRANDEN UNDER REMISSTIDEN...3 Inkomna synpunkter och kommunledningskontorets

Läs mer

Utmaningar - Hållbara lösningar

Utmaningar - Hållbara lösningar Utmaningar - Hållbara lösningar Utmaningar - Hållbara lösningar Utmaningar - Hållbara lösningar EU2020-strategin digital agenda för Europa Nationell digital agenda It i människans tjänst Nationell e- förvaltningsstrategi

Läs mer

Tillsammans bygger vi en levande landsbygd. fiber för framtiden

Tillsammans bygger vi en levande landsbygd. fiber för framtiden Tillsammans bygger vi en levande landsbygd fiber för framtiden Den digitala infrastrukturen lika viktig som vägar, vatten och elnät Teknikskifte framtidens kommunikation En allt viktigare del av samhällets

Läs mer

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Maria Gill

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Maria Gill Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Maria Gill Agenda Myndigheten för delaktighet Definition Olika möjligheter Förutsättningar - Vad behövs Regeringsuppdrag

Läs mer

Sammanställning av svar på frågor i sommarbrevet

Sammanställning av svar på frågor i sommarbrevet Sammanställning av svar på frågor i sommarbrevet 20190823/Arbetsgruppen för nytt bredbandsstöd Allmänt PTS har fått in 49 svar (22 augusti) på sommarbrevet från bl.a. nationella nätbyggare, kommunalt ägda

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

Möte i Bredbandsforums styrgrupp. Den 11 oktober 2017

Möte i Bredbandsforums styrgrupp. Den 11 oktober 2017 Möte i Bredbandsforums styrgrupp Den Agenda Agenda 1. Ordföranden hälsar välkommen 2. Behandling av tidigare lagda förslag 3. Förslag till arbetsgrupp för bättre samverkan och effektivare processer på

Läs mer

Skånskt Bredbandsforum, SBBF

Skånskt Bredbandsforum, SBBF Skånskt Bredbandsforum, SBBF Förslag till agenda, Styrgruppsmöte 1 1. Välkomna 2. Uppdraget SBBF 3. Inledning, presentation av kansliet 4. Nationellt Bredbandsforum, Näringsdepartementet/PTS 5. Förväntningar

Läs mer

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06 Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ

Läs mer

Inga digitala tjänster utan bredband!

Inga digitala tjänster utan bredband! Inga digitala tjänster utan bredband! Bredbandsforums arbetsgrupp Samordnad efterfrågan för framtidssäkert bredband Maj 2015 1 Sammanfattning Att använda digitaliseringens möjligheter är själva syftet

Läs mer

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur

Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur Sida 1(4) Datum 2015-06-26 Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur Behovskartläggningens syfte och

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

Praktikfallsgruppen. Slutrapport

Praktikfallsgruppen. Slutrapport Praktikfallsgruppen Slutrapport Omsorg genom bredband -digitalisering i praktiken Förstudie gällande konkreta användningsfall i kommunal omsorg larmfunktion med tal kamera för nattillsyn på distans videokonferensmöjlighet

Läs mer

Remissvar gällande - En strategi för en inre digital marknad i Europa

Remissvar gällande - En strategi för en inre digital marknad i Europa Handläggare: 2015-09-18 Remissvar Camilla Jönsson Dnr: UD2015/267/FIM 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org U Dnr: UD2015/267/FIM Utrikesdepartementet Enheten för främjande och EU:s inre marknad 103 39 Stockholm

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Din ehälsa. Annica Blomsten Kommunal ehälsa

Din ehälsa. Annica Blomsten Kommunal ehälsa Din ehälsa Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid Tillgänglighet Din journal på nätet Kunna följa sitt ärende Invånare Medarbetaren Beslutsfattare Ansöka om vård Tidsbokning Individuellt

Läs mer

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03 2014-06-24 Dialogmöte Älghult 2014 06 03 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Anders Svensson, ekonomi och

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

Handlingsplan Regional digital agenda. Regional digital agenda en handlingsplan för Västmanlands län

Handlingsplan Regional digital agenda. Regional digital agenda en handlingsplan för Västmanlands län Regional digital agenda en handlingsplan för Västmanlands län Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande förutsättningar och krav... 3 Uppföljning... 3 Aktiviteter... 3 Livshändelseperspektiv... 4

Läs mer

Strategi för digitalisering

Strategi för digitalisering Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den:

Läs mer

Bredbandsstrategi för Köpings kommun Bredbandsstrategi för Köpings kommun

Bredbandsstrategi för Köpings kommun Bredbandsstrategi för Köpings kommun Bredbandsstrategi för Köpings kommun 2017-2025 Bredbandsstrategi för Köpings kommun 2017-2025 Köpings kommun Rapporten skriven av: Per Wadlin, 2017-08-31 Diarienummer: KS 2017/642 Antagen av: Kommunfullmäktige

Läs mer

Bredband i en mindre kommun en smal sak? Claes Andersson VD, Teleservice Bredband Skåne AB Kommunhuset i Sjöbo, 2011-09-16

Bredband i en mindre kommun en smal sak? Claes Andersson VD, Teleservice Bredband Skåne AB Kommunhuset i Sjöbo, 2011-09-16 Bredband i en mindre kommun en smal sak? Claes Andersson VD, Teleservice Bredband Skåne AB Kommunhuset i Sjöbo, 2011-09-16 Agenda Teleservice Önskemål och förslag Bra och dåligt om stöd Förslag Hur har

Läs mer

En gemensam e-tjänsteplattform i Värmland drifts- och servicenämnden

En gemensam e-tjänsteplattform i Värmland drifts- och servicenämnden Dnr DSN-2015-9 Dpl sid 1 (6) TJÄNSTEYTTRANDE KOMMUNLEDNINGSKONTORET IT-enheten 2015-06-29 Per-Erik Karlsson, 054-540 12 20 Per-erik.karlsson@karlstad.se Drifts- och Servicenämnd En gemensam e-tjänsteplattform

Läs mer