HANDLINGSPLAN KVINNOFRID

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HANDLINGSPLAN KVINNOFRID"

Transkript

1 1 HANDLINGSPLAN KVINNOFRID Kommunfullmäktige

2 2 Förord Ett liv fritt från våld och förtryck det är en rättighetsfråga. Regeringen har under de senaste fyra åren gjort en stor satsning på att förbättra arbetet på området mäns våld mot kvinnor. Regeringens strävan är att detta våld ska upphöra och att flickor och pojkar, män och kvinnor ska ha samma möjlighet till kroppslig integritet. Våld i nära relation är relativt vanligt förekommande. Vanligt är också att personer som lever i en våldsrelation inte på eget initiativ berättar om sin våldsutsatthet. Det är därför viktigt att vi har en baskunskap och en förståelse för problematiken. Att vi har våld i nära relation som en av flera tolkningsramar då vi upplever att det är något som inte står rätt till. Detta oavsett om vår oro rör en kvinna, ett barn eller en man. En ökad medvetenhet kring ämnet våld i nära relation kan göra att människor vågar ställa frågor kring relationer och förhållanden som upplevs konstiga och att flera utsatta på detta vis nås av den hjälp och det stöd som samhället har att erbjuda. Kinda kommuns handlingsplans långsiktiga och visionära mål är att: Ingen ska behöva utsättas för våld eller hot om våld För att uppnå detta övergripande mål kan delmål formuleras enligt följande: Informera om vad kommunen kan erbjuda för hjälp till kvinnor och barn som utsätts för hot och våld I ett förebyggande perspektiv öka medvetenheten kring den här problematiken hos kommunens invånare Öka medvetenheten kring, och utveckla arbetsmetoder för denna problematik inom socialförvaltningen Utveckla samverkan mellan olika aktörer, myndigheter och frivilliga organisationer för att tillsammans nå och hjälpa utsatta kvinnor och barn Tillgodose våldsutsattas behov av stöd genom att tydliggöra olika myndigheters/verksamheters ansvar och roller

3 3 Inledning... 1 Kvinnofrid i Kinda... 1 Syfte och mål... 1 Faktabakgrund mäns våld mot kvinnor... 3 Vad är våld i nära relation?... 3 Våld i nära relation ett vanligt förlopp... 4 Våldets normaliseringsprocess... 4 Uppmärksamma våldsutsatthet... 5 Bemötande... 5 Uppbrottsprocess... 6 Barn som bevittnat våld... 7 Särskilt sårbara grupper... 8 Våld i samkönade relationer... 8 Våld mot kvinnor i missbruk... 9 Våld mot kvinnor med funktionshinder Våld mot äldre kvinnor Våld mot kvinnor med annan etnisk bakgrund Hedersrelaterat våld Män som brukar våld Mitt ansvar som professionell Socialstyrelsens riktlinjer Hur ska jag agera? Vilken hjälp finns att få? Insatser tillgängliga i Kinda kommun Socialtjänsten Familjeteamet... 15

4 4 Barn- och familjepsykologiskt centrum (BFC) Flyktingmottagningen Hälso- och sjukvården Polisen Skola och utbildning Frivilliga organisationer Övriga verksamheters roller Insatser tillgängliga genom Kvinnofrid centrala Råd och Stöd mansmottagningen och kvinnofrid Eleonoragruppen Kvinnojour Ellinor tjejjouren Beata Linköpings stadsmission Oasen & Greta Brottsofferjouren, BOJ Kriminalvården Polismyndigheten Vidare läsning Bilagor Rutinschema för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor (i akut skede) Att ställa frågor om våld i nära relationer Hemsidor Kontaktlistor... 23

5 1 Inledning Våld kan ta sig många olika uttryck och ske på många olika platser. Män utsätts främst för våld utomhus. Förövaren är oftast en okänd man. När det gäller kvinnors våldsutsatthet gäller det motsatta. Kvinnor utsätts främst för våld inom hemmets fyra väggar. Oftast är förövaren en man som hon har eller har haft en relation med. 1 Detta våld är relativt vanligt förekommande och bör komma i fokus. Genom att se våld i nära relation som något som berör oss alla gör vi det till ett samhälleligt ansvar att motarbeta våldet och istället arbeta för att uppnå kvinnofrid. Socialstyrelsen menar att våld i nära relation är såväl ett juridiskt, som socialt, som hälsomässigt och ekonomiskt problem som ger följder inte bara för den enskilde utan även på samhällelig nivå. Med andra ord är våld i nära relationer att betrakta som ett mycket komplext problem och det kräver ett brett angreppssätt. Om arbetet för kvinnofrid ska nå framgång krävs såväl: förebyggande insatser arbete inriktat på attityder, normer och värderingar informationsinsatser till såväl yrkesmän som privatpersoner om hur man upptäcker våld, hur man bäst bemöter en person som utsatts för våld, och om vilken hjälp som finns att tillgå direkt stöd till den utsatta kvinnan, barnen som levt/lever med våld i familjen och de våldsverkande männen såväl i det akuta skedet som i efterföljande faser. Kvinnofrid i Kinda Under perioden januari till september 2010 bedrivs i Kinda kommun projekt Kvinnofrid, finansierat med medel från Länsstyrelsen. Genom projektet har Kinda kommun fått möjligheten att lyfta frågan om Kvinnofrid till dagordningen. Som en del i projektet har denna handlingsplan utarbetats och tanken är att den ska fungera som stöd vid arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som levt/lever med våld i hemmet. Denna handlingsplan ämnar ge en kunskapsbakgrund till mäns våld mot kvinnor, samt beröra både förebyggande och akuta insatser. Syfte och mål Handlingsplanens syfte är att dels fungera som ett kunskapsunderlag när det gäller våld i nära relation, dels att fungera som praktisk hjälp i arbetet med våldsutsatta och deras barn. Handlingsplanen är uppdelad i två delar. Den ena är en teoretisk del om våld i nära relation. Den andra en mer praktiskt inriktad del som är tänkt att fungera som stöd vid direkt arbete med personer utsatta för våld i nära relation. Det visionära målet för kvinnofridsprojektet är att våld mot kvinnor ska upphöra. Handlingsplanen kan ses som ett steg till att uppnå detta mål. Detta genom att handlingsplanen innehåller information om hur vi kan upptäcka våld och hur vi på bästa sätt kan förmedla hjälp och stöd till dem som behöver det. Våldet behöver även sättas i ett större sammanhang och därigenom ge kunskap om hur våldet kan förebyggas. De strategiska målen för handlingsplanen kan formuleras enligt följande: 1 Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar, kap. 1 s. 20

6 Ge en grundläggande kunskap om våld i nära relation Sätta kvinnofridfrågan på agendan Synliggöra olika verksamheters ansvar och vilket stöd som finns att få i/genom Kinda kommun Skapa en utgångspunkt för samverkan Fungera som ett incitament för att varje verksamhet att ha kvinnofridstanken med i sitt arbete 2

7 3 Faktabakgrund mäns våld mot kvinnor Regeringens handlingsplan definierar mäns våld mot kvinnor som ett omfattande problem som berör hela samhället, såväl kvinnor som män. Ytterst är det en fråga om jämställdhet och kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter som gäller för alla. 2 Många gånger möter man uppfattningen att våld i nära relation är ett avgränsat problem som främst förekommer inom socialt utsatta grupper eller bland invandrargrupper. Detta är dock en föreställning som visat sig stämma dåligt med vad erfarenheten visar. Våld i nära relation förekommer inom alla grupper, samhällspositioner och åldrar. Värt att notera är också att även då våld i nära relation ofta jämställs med mäns våld mot kvinnor (så också i denna handlingsplan) så förekommer våld i nära relation inom samkönade relationer. Det förekommer även att kvinnor utsätter män för våld i nära relation. Detta är viktigt att ha med sig så att man inte har för snäv förståelse för vem som kan vara utsatt för våld. På samma gång är det ända viktigt att tala om mäns våld mot kvinnor då det lyfter problemet till att innefatta även en strukturell nivå som synliggör maktobalansen mellan män och kvinnor i vårt samhälle. Det är främst kvinnor som blir offer för, och det är främst män som är förövare när det gäller våld i nära relation och detta faktum går inte att blunda för. Generellt gäller för de flesta typer av brott att mörkertalen är stora, särskilt när det gäller sådant våld som utövats av en person som offret har eller har haft en nära relation till. Benägenheten att anmäla ökar ju grövre våldet är och om offret är obekant med förövaren. Det våld som kvinnor utsätts för sker främst inom det egna hemmet och förövaren är oftast en man som kvinnan har eller har haft en nära relation med. Kriminalstatistiken visar att kvinnor årligen dör till följd av våld i nära relation. Vidare visar statistiken att drygt anmälningar om misshandel mot kvinna inkommer till polisen varje år. Enligt forskning på området beräknas dessa anmälningar dock bara stå för procent av det faktiskt förekommande våldet mot kvinnor i nära relation. Vad är våld i nära relation? Våld kan ta sig många olika uttryck och ske på många olika platser. Våld i nära relation är våld som oftast förekommer i privat miljö mellan människor som har känslomässiga och nära relationer till varandra. En nära relation kan förutom till sambo/ make/ partner, också finnas till barn, omsorgspersonal, föräldrar, syskon, pojk- och flickvänner. Den definition av våld som ligger till grund för Kinda kommuns kvinnofridsarbete innefattar såväl fysiskt, psykiskt och sexuellt våld som hot om våld. Med Per Isdals ord definieras våld som: Varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill. 3 Våldet kan ta sig olika uttryck men bottnar i någon form av maktutövning antingen fysisk, psykisk, sexuell, social, ekonomisk och/eller materiell kontroll. Vanligt är att våldet pågår inom en kärleksrelation. Att utsättas av en person som man älskar, i ens hem på den plats som ska stå för ens främsta trygghet gör detta till ett extra 2 Regeringens handlingsplan 3 Meningen med våld,.s 34?

8 4 komplext problem. Våld i nära relation skiljer sig från andra brott genom att parterna är beroende av varandra känslomässigt och att förövaren har fri tillgång till offret. Ofta har de ett gemensamt hem, en gemensam livshistoria, umgängeskrets, barn och ekonomi. Ett uppbrott är ofta en komplicerad process, och ett faktiskt uppbrott ur relationen har ofta föregåtts av ett flertal tidigare försök till uppbrott. Erfarenhet visar att med ett bra stöd för kvinnan kan denna process förkortas. Många gånger känner kvinnan skuld och skam över att vara utsatt och hon har ofta starka band till förövaren. Detta bör vi vara medvetna om då det kan innebära att kvinnan kan agera på ett sätt som kanske inte förväntas av ett brottsoffer. Det är till exempel inte ovanligt att kvinnan förminskar våldet och försvarar förövaren. Våld i nära relation ett vanligt förlopp Relationer där våld förekommer startar inte i våld. Snarare startar de som andra kärleksrelationer i förälskelse. Många kvinnor kan i efterhand berätta om hur de träffades och blev passionerat förälskade. Hur känslorna tog sig uttryck i intensiv uppvaktning och prioriterad tvåsamhet av dem båda. Eventuellt kände hon en svag oro när hans uppvaktning började få inslag av svartsjuka. Men samtidigt kände hon sig utvald och betydelsefull för honom. Ett vanligt scenario är att det efter hand flyttas gränser, oftast gradvis och lite flytande. Hon anpassar sig till hans vilja och önskemål. Men tänker samtidigt att kompromisser är del av alla relationer. Till en början tror hon också att han är beredd att göra samma uppoffringar för henne. Över tid blir (den till en början positiva) uppmärksamheten begränsande för henne. Hennes livsrum krymper allt mer. Han börjar ställa allt fler krav och övergår allt mer till att kontrollera vad hon gör och vem hon träffar och har många åsikter om detta. Den glesnande kontakten med hennes vänner och anhöriga bidrar till att hon saknar någon att diskutera sin instängdhet med. Vid det första tillfället av fysiskt våld är det vanligt att mannen ber dyrt och heligt om förlåtelse och bedyrar att det aldrig ska hända igen. Många gånger följs händelsen av värme och kärleksfullhet vilket kan hålla i under en lång period. I realiteten är det fysiska våldet ännu en ny regel att förhålla sig till hon vet det och han vet det. Kvinnan ger dock mannen en andra chans han har ju lovat att det aldrig ska hända igen. Hon älskar honom och hon anser att alla är värda en andra chans. Våldets normaliseringsprocess 4 Vad som är viktigt att komma ihåg här är att även då relationen övergått i kontroll och isolering så är mannen sällan ensidigt elak. Dessa relationer innehåller på samma gång mycket värme och kärlek. Det är även viktigt att förstå att våldet inte startar vid det första slaget. Mer rättvisande är att betrakta våldet som en process vilken oftast startat långt före det första slaget utdelats. När den fysiska misshandeln startar har mannen oftast ett totalt grepp om kvinnan genom en nedbrytande och absolut kontroll. Vad som försvårar för omgivningen är att många kvinnor håller fasaden uppe, vilket oftast grundar sig i eget skuldbeläggande och en förminskad självkänsla. Lundgren talar om en våldets normaliseringsprocess för att ge en djupare förståelse av hur våldet kan förekomma och fortgå. Normaliseringsprocessen pekar på att våldet träder in i relationen gradvis och att våldsutsatta kvinnor tenderar att normalisera mannens beteende under processens gång. Det är även vanligt att kvinnan anammar 4 LUNDGREN

9 5 mannens uppfattning att det är hon som utgör problemet. Normaliseringsprocessen vilar på de 3 mekanismerna växling mellan våld och värme, isolering och kontroll. Dessa är avgörande för att våldet ska kunna förekomma och fortgå. Genom normaliseringsprocessen förskjuts både hans och hennes uppfattning om vad som är normalt, vad som är våld, vad som är hans respektive hennes ansvar eller skuld. Dessutom skapas traumatiska band. Hon blir beroende av honom eftersom hon är isolerad från andra och eftersom hon tar på sig den bild av henne som han ger uttryck för många av dessa kvinnor ser sig som värdelösa. Många gånger är parterna även tätt sammanslingrade av en gemensam livshistoria, ekonomi, gemensamma barn osv. Uppmärksamma våldsutsatthet Vissa kvinnor som lever i en relation där våld förekommer kan uppfattas som depressiva, passiva och ovilliga både att tala om våldet och att verka för att våldet ska upphöra. Detta ska dock inte tolkas som en ovilja att ta emot hjälp för att förändra situationen utan bör förstås som konsekvenser av det våld hon lever med. Det kan vara bra att ta upp frågan om hennes våldsutsatthet på ett direkt sätt. Undersökningar visar att kvinnor i allmänhet inte känner sig kränkta över att få frågor om våldsutsatthet. Snarare gäller att en direkt fråga om hon utsätts för våld kan vara avgörande för om kvinnan börjar berätta om sin utsatthet. Genom att ta upp frågan om våld mot kvinnor och barn kan du som professionell eller anhörig och vän visa på att du vet att det kan innebära många svårigheter att leva i en relation där våld förekommer. Samtidigt visar du att det går att prata om och att det finns hjälp att få. En bra rutin kan vara att ha frågor om våld och kränkningar som standardfrågor i alla möten med nya klienter/ patienter. Genom att göra frågan till en fråga som ställs till alla oavsett om misstanke föreligger så avdramatiserar man frågan och gör den till en rutinfråga. Forskning visar att våldsutsatta kvinnor har sämre hälsa generellt, och att de ofta är stora konsumenter av sjukvård och läkemedel. T.ex. visar forskningen att symptom som utbrändhet och långa sjukskrivningar är vanligt bland våldsutsatta kvinnor. Detta innebär att dessa kvinnor ofta har många myndighetskontakter. Många gånger utan att frågan om våld utreds. Brittisk forskning visar att en kvinna varit utsatt för våld i snitt 30 gånger innan hennes våldsutsatthet kommer till samhällets kännedom. För en våldsutsatt kvinna som söker läkarvård för upplevd ohälsa är det inte säkert att kopplingen mellan den fysiska/ psykiska ohälsan och våldet är uppenbar. Andra skäms över sin situation och berättar inte spontant om våldet. Det är därför viktigt att vi i omgivningen har våldsproblematiken med oss som en av flera möjliga tolkningsramar. Det är även viktigt att vi vågar se och vågar fråga om våld och att vi har beredskap att omhänderta (eller slussa vidare) våldsutsatta kvinnor. Bemötande Det viktigaste för dig som möter en kvinna som du misstänker är utsatt för våld är att ge henne tid. Lyssna på hennes historia utan att moralisera eller ifrågasätta. Utifrån förståelsen om våldets normaliseringsprocess blir det av vikt att gå varsamt fram och vinna kvinnans förtroende. Det kan också vara bra att inte använda ord som våld och misshandel då många av dessa kvinnor inte uppfattar det som de utsätts för som våld utan snarare förminskar det de utsätts för. Bättre framgång kan man ha genom att ställa mer konkreta frågor och exemplifiera vad man menar. Använd tex. frågor som: har din partner slagit, knuffat, sparkat dig någon gång?

10 6 Ta kommunikationsansvaret många kvinnor orkar eller vågar inte spontant berätta om vad de är utsatta för: Har du blivit knuffad, hotad, slagen eller dylikt någon gång? Utifrån min upplevelse av situationen känner jag mig orolig för dig; finns det något jag kan göra för dig? Forskning visar att om våldet får fortgå tenderar det att eskalera våldet bli grövre och förekommer allt oftare. Det är viktigt att förmedla till kvinnan att våldet är helt mannens ansvar. Det är även viktigt att poängtera för kvinnan att det, förmodligen i motsats till hur hon resonerar, inte spelar någon roll vad hon gör eller hur hon anpassar sig. Det är mannen som måste ta ansvar för sina handlingar och för att förändringar ska kunna ske. Det kan ligga nära till hands att fråga sig: varför går hon inte? En sådan fråga riskerar att lägga ansvaret på offret. Här ska man vara medveten om att våldsutsatta kvinnor generellt är mycket duktiga på att läsa av attityder, känslor och stämningar denna förmåga fungerar ofta som deras livlina. För att kunna vinna kvinnans förtroende är det därför viktigt att vara medveten om sina egna attityder att tänka på sitt kroppsspråk, på vad man säger och på vilket sätt det sägs. Detta för att undvika att kvinnan känner sig än mer isolerad och utlämnad. Uppbrottsprocess Istället för att ställa sig frågan varför går hon inte är det viktigt att fråga sig vad är det som gör att kvinnor bryter upp från våldsamma män: varför går hon? Enligt Holmberg och Enander 5 är uppbrottet från mannen en process som schematiskt kan delas upp i tre faser: det fysiska uppbrottet, den känslomässiga frigörelsen och insikten om det tidigare våldet och utsattheten. Studier visar att det är först när kvinnan känslomässigt har tagit sig ur relationen som hon kan förstå vad som skedde i relationen. Att kvinnan möts av förståelse och att hon ges rätt stöd kan stärka kvinnan i ett långsiktigt uppbrott, och förhindra att hon återvänder till mannen. Att ha förståelse för vart kvinnan befinner sig i sin uppbrottsprocess kan också göra att vi kan anpassa vårt bemötande och bättre möta upp kvinnan där hon befinner sig just nu. Genom att intervjua/prata med kvinnan kan man lättare identifiera var hon befinner sig och utforma hjälpen efter det. Är kvinnan i fas ett kommer hon förmodligen inte vara redo för en separation då hennes traumatiska bindning till mannen är för stark. Det tar ofta lång tid att känslomässigt "bli fri" från mannen. Det är viktigt att förstå ambivalensen hos kvinnan och bekräfta henne utan att anklaga. Snarare är det av vikt att ha med i beräkningen hur hon vill göra framöver. Det viktigt att visa henne alternativ, hjälpa henne att se nya möjligheter på egen hand och hjälpa henne att reflektera över sin situation, samt att förstärka tvivlen i relationen. Befinner sig kvinnan i fas två kan det vara så att hon upplever den senaste misshandeln som en vändpunkt. Något som mannen gjorde innebar att han gick över en gräns (kanske var droppen för henne att mannen skadat ett husdjur, att ett barn bevittnat våldet eller dylikt) och att hon därför väljer att separera nu. Först efter att detta steg är taget kan kvinnan komma till fas tre, det känslomässiga uppbrottet och nå den fulla 5 VARFÖR GÅR HON?

11 7 förståelsen för sin egen situation och utsatthet. Här krävs många gånger ett långsiktigt stöd för kvinnan att få hjälp att bearbeta allt det hon upplevt. Sammanfattningsvis är det viktigt att kvinnan får stöd och hjälp med information om hur de olika instanserna/myndigheterna jobbar och vad som kan/ska göras av vem. Kvinnan ska erbjudas skyddat boende och stöd och hjälp från socialtjänsten men kan och ska inte tvingas till något. Det viktigaste är att hjälpen och stödet är individanpassat. Kvinnans uppbrott ur relationen sker nästan alltid mot mannens vilja, och uppbrottet innebär inte ett automatiskt slut på våldet. Insikten om detta och rädslan för vad som kan ske i samband med en separation kan fördröja kvinnans beslut att lämna mannen. Studier har visat att halvåret som föregår ett uppbrott ur relationen är den mest våldsamma perioden. Uppbrottet är ofta mycket riskfyllt för kvinnan. 6 En del kvinnor menar också att så länge de lever med mannen har de i alla fall kontroll på var han finns och vad han gör något som skulle bytas ut mot total ovisshet vid ett eventuellt uppbrott. Barn som bevittnat våld Vid misstanke om att ett barn far illa bör man ha i bakhuvudet att en tänkbar orsak är att det förekommer våld mellan barnets föräldrar. Många barn är offer för våld i nära relation genom att de tvingas uppleva våld inom hemmets väggar. Rädda barnen uppskattar att ungefär var tionde barn i Sverige lever med våld i familjen. Barnens situation har på senare tid uppmärksammats och barn som bevittnat våld har numer egen brottsofferstatus enligt Socialtjänstlagen. Därmed ges barn som upplevt misshandel inom familjen lagstadgad rätt till hjälpinsatser samt skadestånd från samhället. Många föräldrar i familjer där våld förekommer tror att de lyckats hålla barnen utanför det som pågår. Forskning har dock visat att endast ca.5 procent av de barn som lever med våld i familjen inte vet om vad som pågår mellan föräldrarna. Övriga har antingen sett, hört eller förstått genom att man sett konsekvenser av våldet. Att som barn leva med våld inom familjen innebär att ständigt leva med ett mycket nära hot. Att våldet pågår i den miljö som ska stå för ens främsta trygghet, och i en miljö som man inte kan fly ifrån, detta försvårar också bearbetning av händelserna. Att se en förälder bli misshandlad är en allvarlig form av psykisk misshandel som sätter spår. 7 Rädda barnen menar att det är mycket individuellt från barn till barn hur man påverkas av att leva med våld i hemmet. En del reagerar starkt medan andra inte visar något utåt. Vissa blir oroliga, deprimerade eller aggressiva, andra känner skuld och skam. Rädslan att bli slagen kan också ge fysiska symptom som magont och huvudvärk. I Socialstyrelsens folkhälsorapport från 2009 framgår att mellan 40-60procent av de barn som bevittnar våld också själva är utsatta för våld. Barnen i dessa familjer tar många gånger ett mycket stort ansvar. Till exempel genom att inte ta hem kompisar eftersom man inte vet vilken situation som råder hemma. Och genom att inte heller följa med kompisar hem eftersom man måste hålla koll på situationen hemma och vara där för att kunna avstyra eventuella konflikter. För många barn innebär tankar, undringar och funderingar kring våldet att en avgränsad våldsupplevelse sprids över tid. Något som för den vuxne kan upplevas som ett avgränsat bråk som skedde för två veckor sedan kan för barnet vara ett konstant närvarande bråk genom dessa funderingar. Det är inte ovanligt att en konflikt startar kring något som handlar om barnet. Barnen är ofta medvetna om att de orsakat bråket 6 Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar, kap. 3, s Mäns våldsutövande barns upplevelser, Eriksson Maria med Helene Biller och Dag Balkmar, 2006, s

12 8 och känner sig många gånger ansvariga för våldet. Barnen har ofta ett eget perspektiv på det som hänt. Dessa upplevelser stämmer inte alltid överens med de vuxnas uppfattningar, eller med vad de vuxna förväntar sig. För att hjälpa barnet att bearbeta sina upplevelser är det viktigt att lyssna till barnets upplevelser och att lyfta av ansvaret för våldet från barnets axlar. Barn överväger noga om, för vem och när de berättar om sina upplevelser. Riskerna med att berätta vägs mot möjligheterna till förbättring. Hur mycket utrymme finns det för barnet att berätta om sådant som jag inte tänkt på att fråga om? Barn som lever med våld mellan homosexuella föräldrar riskerar att bli än mer osynliggjorda än andra barn som lever med våld i familjen. En orsak är att våldet i homosexuella relationer än mer än våld i heterorelationer riskerar att osynliggöras. Här finns många gånger ännu mer fördomar. 8 Särskilt sårbara grupper Det är viktigt att fundera över våra egna föreställningar kring vem som blir utsatt för våld i nära relation (hur vårt förväntade offer ser ut) eftersom våra förväntningar styr vårt sätt att se och påverkar våra tolkningsmöjligheter. Vi behöver vara extra uppmärksamma på att vissa grupper kan ha särskilda svårigheter att söka stöd och kan vara särskilt svåra att upptäcka. Hit hör kvinnor med invandrarbakgrund, kvinnor med funktionshinder, kvinnor i missbruk och kvinnor och män som lever i homosexuella relationer. Våld i samkönade relationer En mycket stark norm i vårt samhälle är den om heterosexualitet. Vi förväntar oss att de flesta runt omkring oss lever i heterosexuell tvåsamhet. Möjligen bär vi också på en del fördomar gentemot de som inte lever enligt denna norm. Att leva i en homosexuell relation kan i sig vara stigmatiserande, och personen kan utifrån detta bli bemött (eller förvänta sig att bli bemött) med fördomar. Därav kan det vara svårare att känna tillit nog att berätta om en eventuell våldsutsatthet. Om personen inte lever öppet med sin homosexualitet kan detta försvåras ytterligare. Personen lever kanske med samma utsatthet som andra brottsoffer men måste dessutom komma ut som homosexuell. Det krävs i dessa lägen att personen klarar av att prata om två saker som inte är helt okomplicerade att tala om för främmande människor; jag är våldsutsatt och jag är homosexuell. Här är det extra viktigt att tänka på att ge ett bra bemötande. Om personen känner sig avvisad av den som ska hjälpa, utsätts denne snarare för en sekundär traumatisering, och kanske inte söker hjälp någon mer gång. Det gäller att komma ihåg att man som del 8 Regeringens handlingsplan

13 9 av en subgrupp kan vara i ett extra utsatt läge och att vi som professionella undviker att fördomar och okunskap kommer i vägen för hjälpen. Att tänka på: - tänk på att prata med/undersöka den våldsutsatta personen i enrum - att visa en regnbågssymbol kan fungera som markering om medvetenhet och öppenhet - var medveten om var personen befinner sig i HBT-historien: Den äldre generationen som vuxit upp då homosexualitet klassades som kriminellt/psykisk sjukdom kan ha en självbild som är starkt påverkad av detta. Skuld- och skamkänslor kan vara mycket djupt rotade. - Många gånger då våld förekommit inom homosexuella relationer har våldet varit mycket grovt vilket möjliggjorts genom brist på insyn och genom att offrets egna skamkänslor hindrat denne från att berätta om sin situation. - var är personen i sin komma-ut-process? En person som inte är öppet homosexuell kan leva under hot om att homosexualiteten ska avslöjas, där detta hot används som ett kontrollmedel - personens sexualitet kan påverka vilka nätverk man kan bygga finns tex. ursprungsfamiljen kvar som stöd? - problematik: hur hanterar man familjerättsligt när det finns barn i homosexuella familjer där våld förekommit? Hot kopplat till rätten om adoption och umgänge kan fungera som ett kontrollmedel Våld mot kvinnor i missbruk Kvinnor med ett aktivt missbruk som lever utsatta för våld är en särskilt utsatt grupp där både missbruket och våldet fungerar stigmatiserande. 9 Det kan även vara extra svårt att få hjälp då de skyddade boendena inte kan ta emot personer med missbruksproblematik. I Linköping finns dock Stadsmissionens verksamheter Oasen och Greta, som vänder sig till våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik. (Se vidare sid 18-19) Även när det gäller kvinnor i missbruk är bemötandet viktigt så att den hjälpsökande inte känner sig avvisad av den som ska hjälpa. Som del av subgrupp kan personen vara i ett extra känsligt läge, där hon riskerar att mötas av fördomar och okunskap som står i vägen för hjälpen som erbjuds. Att tänka på: - missbruket kan vara en följd av misshandeln - beroendet av mannen kan vara mycket komplext; hon kan vara känslomässigt och materiellt kopplad till honom, det kan även vara han som tillhandahåller droger - skuld och skam kan ligga i vägen för att lämna honom, oftast är det skammen för våldet (inte missbruket) som är den svåraste - kvinnor i missbruk riskerar att bli tjallare om de anmäler mannen för våld han kan vara den som förser umgängeskretsen med droger - det kan som missbrukare vara svårt att hitta hjälp och att erkänna sig misshandlad - många gånger ges villkorad hjälp först drogavvänjning sedan hjälp med att bearbeta våldet (här behövs en förståelse för att missbruket kan vara en följd av misshandeln, som en typ av självmedicinering ) 9 FOU 56:2009, Att förebygga och förhindra mäns våld i nära relationer inom Östergötlands län, s.40

14 10 Våld mot kvinnor med funktionshinder Rapporten Våga se, en studie om förekomsten av våld mot kvinnor med funktionshinder visar att mörkertalet för funktionshindrade kvinnor är högre än för icke funktionshindrade. 10 Övergreppen mot kvinnor med funktionshinder riktas ofta mot själva funktionshindret. Den närstående kan slå där kvinnan har ont för att göra det svårare att upptäcka. Det kan även handla om kränkningar av funktionshindret, medveten felmedicinering eller att göra den fysiska miljön i hemmet otillgänglig. Kvinnor med funktionshinder blir främst utsatta av personer de står i beroende till (det kan handla om sambo/särbo, barn eller släktingar, vårdpersonal). Kvinnor med funktionshinder har i högre grad svårare att anmäla övergrepp då de ofta står i stark beroendeställning till den som utsätter dem för övergreppen. Beroende på vari funktionshindret ligger kan kvinnan också ha svårt att göra sig förstådd eller svårt att lämna hemmet vilket ytterligare försvårar hennes möjligheter att berätta om sin våldsutsatthet. Våld mot äldre kvinnor Äldre kvinnor utsätts för våld främst av sambo/särbo, barn eller släktingar, vårdpersonal. Det handlar om personer som kvinnan står i beroende till. Riskerna för våld kan öka om den ena parten utvecklar en demenssjukdom. Våld kan även starta i att förändringar i samband med pensionering rubbar parets invanda mönster. Faktorer som svagt socialt nätverk, beroendeställning till gärningsmannen, starka skam- och skuldkänslor påverkar anmälningsbenägenheten bland äldre kvinnor utsatta för våld i nära relation. Våld mot kvinnor med annan etnisk bakgrund När det gäller kvinnor med invandrarbakgrund kan språket vara ett hinder att söka hjälp. Familjemönster och traditioner kan sanktionera våldsbeteenden vilket kan leda till att kvinnan är ovetande om sina rättigheter. Likaså finns en risk att kvinnor från andra länder saknar kunskap om vart de kan vända sig och vilken hjälp som finns att tillgå. Asylsökande kvinnor som fått avslag på sin ansökan och lever gömda lever i en särskilt utsatt situation om de också utsätts för våld av närstående män. Likaså gäller kvinnor som kommit till Sverige på så kallad anknytning, för att leva tillsammans med en svensk man eller en man som redan har fått uppehållstillstånd i Sverige. Här gäller den så kallade tvåårsregeln vilken innebär att kvinnan och mannen måste leva tillsammans i två år för att kvinnan ska få ett eget uppehållstillstånd. Detta gör att dessa kvinnor är starkt beroende av männen för att få stanna kvar i Sverige, och därför särskilt utsatta då de utsätts för våld. Viktigt att poängtera här är att våldsutsatthet utgör grund för särskild prövning av uppehållstillstånd även om relationen avslutas innan det har gått två år. Att tänka på: - viktigt att inte låta mannen representera kvinnan/familjen utan att kalla till individuella möten - tala med kvinnan i enrum - vid behov av tolk använd professionell tolk, låt inte anhöriga tolka 10 Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar, kap. 6, s.166

15 11 - våldsutsatthet utgör grund för särskild prövning av uppehållstillstånd även om relationen avslutas innan det har gått två år Hedersrelaterat våld Hedersrelaterat våld har flera beröringspunkter med våld i nära relation. Vad som särskiljer hedersrelaterat våld är att det ofta är ett kollektiv som står för våld, hot och kontroll och att det finns en social acceptans av detta våld inom gruppen. Ofta finns såväl krav på, som acceptans av, våld inom kollektivet. Att tänka på: - inte närståendeplacering, även om det finns tex. en syster som lämnat familjen så är det lätt för den del av familjen som står för våldet att hitta personen om denne finns hos kända personer (och svårt för denne person att stå emot kollektivets påtryckningar). - förändringsarbete finns yngre syskon kvar i familjen? Vem tar i så fall ansvar för dessa? Det finns ett högt värde i att fortsätta arbeta med familjen för att utesluta framtida konsekvenser. - Ensamhet är den största riskfaktorn för den enskilda individen. Personer som lämnat denna typ av kollektiv bakom sig känner sig ofta ensamma. Samtalskontakt och fokus på att bygga nytt nätverk är viktigt. Män som brukar våld En vanlig uppfattning om män som utövar våld mot sin partner är att mannen blev provocerad och tappade besinningen. Att han förlorade kontrollen över sitt eget handlande. Tvärtemot denna uppfattning visar erfarenheten att våldsutövande män ofta kan kontrollera sin ilska mycket väl. Mannen utövar tex. sällan sitt våld inför andra eller på andra platser än i hemmet och våldet riktas också konsekvent mot partnern. Många gånger utövas våldet på ett sådant sätt så att det inte ska lämna synliga spår på kvinnan. Det fysiska och sexuella våldet ingår i ett mönster av dominans och förtryck där mannen skaffar sig makt över kvinnan genom tvång och hot, genom att skrämma henne, genom att såra hennes känslor, genom att isolera henne från vänner och familj, genom att förneka och förminska allvaret i våldet, genom att använda barnen, kontrollera pengar och ekonomi samt inte minst genom föreställningar om vad en riktig kvinna respektive man är och bör vara. 11 Utifrån kunskapen om att ett obearbetat våld hos mannen oftast leder till nya relationer där våld förekommer så finns det idag stöd och hjälp riktat till våldsverkande män. I Linköping finns mansmottagningen mot våld som erbjuder samtalskontakter för våldsverkande män. Män som döms för våld i nära relation kan få behandling i Kriminalvårdens regi. Att mannen tar ansvar för våldet är en viktig del i det professionella arbetet som bedrivs med våldsutövande män. Grunden i Kriminalvårdens IDAP-program är en förståelse av våld mot kvinnor som något som män lär sig. Ett samhälle som på olika nivåer genomsyras av ojämlikhet knuten till kön ses som en central kontext för mäns lärande av dessa dominans- och våldsbeteenden. Att få mannen att ta ansvar för sitt våld och få insikt i hur hans beteende påverkat hans partner och eventuella barn är viktigt för att åstadkomma en långvarig förändring. Utan dessa insikter riskerar mannen att gå in i en ny relation med samma beteende. Såväl Mansmottagningen som IDAP-programmet handlar därför om att motivera mannen att ta emot hjälp och att lära ut nya sätt att hantera situationer. 11 Mäns våldsutövande barns upplevelser, Eriksson Maria med Helene Biller och Dag Balkmar, 2006, s

16 12 Mitt ansvar som professionell Många som blir utsatta för brott av sin partner lever ändå kvar i relationen under lång tid. Att man väljer att stanna kvar kan ha flera förklaringar: man älskar fortfarande sin partner, man är orolig för hur det ska gå för honom/henne om man går, eller så är man rädd för konsekvenserna av ett uppbrott. Det är också vanligt att den som är utsatt själv förminskar det våld hon utsatts för och att hon rent av försvarar mannens beteende. (Se avsnitten om Våldets normaliseringsprocess och Uppbrottsprocessen). Det är vanligt att en våldsutsatt person inte självmant berättar om sin våldsutsatthet. Det är därför inte ett ovanligt scenario att personen sökt dig i ett helt annat ärende, och att du därför kanske inte inser att personen du har framför dig lever utsatt för våld. Vid en läkarkontakt kan symptomen kvinnan söker för vara kopplade till hennes livssituation, men utan att hon ger uttryck för det. Kanske är hon inte heller medveten om hennes symptom kan hänga samman med hennes livssituation. Det kan vara så att hon upprepade gånger sökt sjukvård med diffusa symptom så som trötthet eller magont där läkaren inte kan hitta någon förklaring. Vid en kontakt med socialtjänsten kanske hon söker ekonomiskt bistånd utan förklarliga skäl. Bakgrunden kan vara att mannen tagit kontroll över parets ekonomi och att kvinnan inte får tillräckligt med pengar för att klarar sig. Kanske är det så att mannen håller henne borta från jobbet så att hon av den anledningen inte kan försörja sig. Ett ärende kan med andra ord aktualiseras inom många olika verksamheter. Ett bra bemötande från dig som professionell eller medmänniska kan vara avgörande för om den drabbade tar steget till att börja berätta om sina upplevelser. Det är inte ovanligt att det inom en relation där det förekommer våld också förekommer mycket värme och intimitet ofta i nära anslutning till våldet. En period av hot och våld avlöses många gånger av värme och kärleksfullhet från mannens sida. Det har därför visat sig ha störst framgång att ta kontakt med kvinnan i så nära anslutning till att en våldssituation inträffat som möjligt. Detta för att undvika att hon hunnit omtolka eller släta över situationen eller gått in i nästa fas av värme och försoning. 12 Viktigast i kontakten med kvinnan är att du har som din utgångspunkt att erbjuda stöd. Ta dig tid att lyssna och visa att du är intresserad och kan erbjuda kvinnan hjälp. Om kvinnan vid kontakttillfället inte är beredd att ta emot hjälp kan hon ändå vara beredd att ta en uppföljande kontakt eller vid ett senare tillfälle utnyttja den information hon fått från dig om vart hon kan vända sig. Var därför noga med att lämna information om den hjälp som finns, samt kontaktvägar dit (tex. Kvinnofrids kontaktkort). Ställ frågan om våld. Viktigt att agera utifrån en förståelse för våldets normaliseringsprocess. 12 Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar, kap. 3, s

17 13 Socialstyrelsens riktlinjer 13 Kom ihåg att: - fråga om våld eller övergrepp - identifiera klienter som utsatts för övergrepp - bekräfta allvaret i våld i nära relationer som ett brott, ett hälsoproblem och ett socialt problem - tänka på klientens omedelbara säkerhet - poängtera att ingen förtjänar att bli slagen, att misshandel är ett brott - ge klienten en lista med tillgängliga stödresurser i kommunen Kom ihåg att inte: - kritisera, ge skuld eller skam - moralisera - ignorera yppande om våld i nära relationer - ställa dig på förövarens sida - fråga varför går du inte? Hur ska jag agera? Beroende på sammanhanget då det upptäcks att en kvinna är utsatt för våld eller övergrepp ser formerna och prioritetsordningen för behandling, stöd och omvårdnad olika ut. Kvinnan kan söka hjälp i en akut situation eller hon kan berätta om mångårig misshandel i samband med att hon söker för något annat problem. Den professionella hjälpen som kan erbjudas är beroende av faktorer som den aktuella situationen, om läget är akut, om kvinnan är i behov av skydd och om det finns barn i familjen. Insatserna kan vara såväl praktiska som behandlingsinriktade. När man ställer frågan om våld måste man också vara beredd på att ta emot den berättelse man eventuellt kan få höra och ha en beredskap för att kunna hantera denna. Det kan behövas flera samtal för att få den information som behövs innan en bedömning kan göras av vilka insatser kvinnan kan behöva. Vidare är det viktigt att diskutera riskfaktorer med kvinnan samt att genomföra en säkerhetsplanering för kvinnan och eventuella barn (polisen kan hjälpa till med detta). En central del i samtalet med kvinnan är att skapa en bild av situationen till grund för säkerhetsplanering och insatser. Om kvinnan söker hjälp akut är det viktigt att eventuella skador dokumenteras noggrant (sjukvården ansvarar för att detta görs på korrekt sätt) och att kvinnan uppmuntras till att göra en polisanmälan. Det kan också vara värdefullt för kvinnan att få information om vilka möjligheter som finns för mannen att få hjälp. (Se vidare rutinschema, kontaktlistor och checklistor som finns som bilagor till denna handlingsplan.) Vilken hjälp finns att få? Insatser tillgängliga i Kinda kommun Ett kvinnofridsärende kan aktualiseras inom en rad olika verksamheter. Det är därför viktigt att vi är medvetna om det våld som förekommer och att vi vet hur vi kan förmedla stöd och hjälp på bästa sätt. 13 Socialstyrelsens utbildningsmmaterial för socailtjänstens personal ISBN Våldsutsatta kvinnor, s

18 14 Socialtjänsten Det kommunala ansvaret för våldsutsatta kvinnor regleras främst av Socialtjänstlagen (SoL). Av denna framgår att kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får den hjälp och det stöd de behöver. Insatser riktade till vuxna bygger enligt SoL på frivillighet. Det innebär att utredning av en vuxen kvinnas behov av insatser bara kan göras om kvinnan själv så önskar. Kännedom om våld mot vuxen kan aldrig utredas mot någons vilja. Ansvar: Socialtjänsten har en viktig uppgift att identifiera våldsutsatta genom rutinmässiga frågor Om det finns barn med i familjen där våld förekommit har socialtjänsten en skyldighet att upprätta en anmälan om att det finns risk att barn far illa, och utreda vilket stöd barnet kan behöva. Socialtjänsten bör, med anledning av våldet, utreda: vilket behov kvinnan har av stöd och hjälp akut våldets karaktär och omfattning risken för att kvinnan kommer att utsättas för ytterligare våld hur kvinnans nätverk ser ut vilket behov kvinnan har av stöd och hjälp på kort och lång sikt om något barn bevittnat våldet Om ett barn har bevittnat våld bör socialnämnden med anledning av våldet utreda: vilket behov barnet har av stöd och hjälp akut våldets karaktär och omfattning hur våldet har påverkat barnet och dess relation till föräldrarna barnets egen uppfattning om våldet vardera förälderns uppfattning om konsekvenserna för barnet om barnet också blivit utsatt för våld vilket behov barnet har av stöd och hjälp på kort och lång sikt Socialtjänsten kan erbjuda: stöd och information hjälp till skyddat boende i första hand kvinnojourens boende, men även andra lösningar kan bli aktuella bistå med ekonomiskt stöd förmedla kontakt mellan kvinnan och/eller barnet och: - speciellt avsedd verksamhet inom socialtjänsten, Familjeteamet - kvinnojouren Ellinor/tjejjouren Beata - Brottsofferjouren - efter remiss och bedömning kan barn erbjudas samtalsbehandling hos BUP-BFC, vuxna hos öppenpsykiatriska mottagningen Socialtjänsten kan också ge stöd till kvinnan om hon vill göra en anmälan till polisen, samt stödja henne om hon behöver uppsöka hälso- och sjukvården för sina skador. Om socialtjänsten kommer i kontakt med den våldsverkande mannen kan man informera mannen om Mansmottagningen inom Kvinnofrid centrala

19 15 Familjeteamet Familjeteamet är socialtjänstens öppenvård. Hit kan man vända sig för stöd, hjälp och samtal. Kontakten med familjeteamet kan ske antingen som ett bistånd (genom myndighetsbeslut av socialtjänsten) eller som ett frivilligt serviceärende (genom att du själv kontaktar familjeteamet). Om du själv tar kontakt med Familjeteamet kan du gå på 5-10 samtal hos familjeteamet utan att dessa dokumenteras eller registreras hos någon myndighet. För vidare stöd krävs sedan biståndsbeslut av socialtjänsten. Familjeteamets behandlare har som sin målsättning att bedriva förebyggande och tidiga insatser, utifrån en tro att alla kan ta tillvara och utveckla sina egna positiva resurser. Arbetet är lösningsfokuserat och riktar sig till hela familjen. Familjeteamet kan erbjuda samtalsstöd till såväl barn som vuxna, enskilt eller i grupp. Familjeteamet kan också fungera som stödpersoner och arbeta mer praktiskt i familjen. Barn- och familjepsykologiskt centrum (BFC) BFC är i Kinda kommun utförare av landstingets barn- och ungdomspsykiatri och hjälper barn, ungdomar och deras familjer. Flyktingmottagningen Flyktingmottagningen har en viktig uppgift att introducera nyanlända svenskar om de rättigheter och skyldigheter som är kopplade till ett svenskt medborgarskap, samt att informera om samhällets olika stödinstanser vilken hjälp som finns att tillgå och var denna finns att nå. Hälso- och sjukvården Sjukvårdens ansvar styrs främst av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Där finns bestämmelser om att förebygga ohälsa och att verka för att förebygga sjukdom eller skada. För att uppnå dessa mål betonas vikten av att beakta psykosociala faktorer och ha en helhetssyn i omvårdnadsarbetet. Forskningen visar att våldsutsatta har sämre hälsa generellt. Många våldsutsatta söker sjukvård för somatiska och psykiska symptom alla sjukvårdsinrättningar har därför en viktig uppgift i att identifiera och stötta kvinnor och barn som blivit utsatta för våld. Vid misstanke om våldsutsatthet är det också viktigt att ställa frågor om eventuella barn i familjen om kvinnan har barn och misstanke finns om att dessa far illa har personalen skyldighet att anmäla detta till socialtjänsten. Det är även sjukvårdens ansvar att dokumentera skador och skriva underlag för rättsintyg. Polisen Brott i nära relationer faller under allmänt åtal. Detta betyder att det inte bara är den våldsutsatta, utan att vem som helst kan anmäla brottet och att anmälan kan göras anonymt. (Vill du ha stöd i samband med en anmälan kontakta Brottsofferjouren, se nedan.) Det innebär också att polisen är skyldig att utreda brottet och att den utsatta inte kan hindra att en utredning inleds. För att en utredning ska ha framgång är kvinnans deltagande i utredningen viktig. Underskatta inte kvinnans egen förmåga att medverka om hon ges rätt stöd. Många känner oro för att anmäla, kanske på grund av rädsla för

20 16 den de anmäler. Det är viktigt att känna till att man kan få stöd genom Brottsofferjouren i hur en polisanmälan går till och hur händelseförloppet ser ut. Polisen kan göra en hot- och riskbedömning för att se om det finns behov av att ge skydd. Det finns olika grader av skydd, beroende på hur hotbilden ser ut. Åklagaren kan även besluta om besöksförbud. Det innebär att den som hotar kvinnan inte får kontakta henne genom besök, via telefon, e-post eller liknande. De flesta polismyndigheter har en så kallad brottsoffersamordnare som kan berätta mer. Informera kvinnan om vad en polisanmälan innebär och på vilket sätt den kan skydda henne. Det kan även vara bra att poängtera att en anmälan kan hjälpa andra genom att hindra gärningsmannen. Anmälan är också viktig för att kvinnan ska kunna få ersättning för sina skador från försäkringsbolag och liknande. Om det finns barn inblandade så blir det ofta i förlängningen vårdnadstvister det är männens sätt att behålla makten över kvinnan. I dessa lägen är det extra viktigt att kvinnan har gjort en polisanmälan. Finns det ingen anmälan som underlag är det svårare för henne att bli betrodd. Informera även kvinnan om att hennes medverkan är viktig för att processen ska nå framgång. Polisen har en särskild informationskampanj om våld i nära relation. För mer information om hur en anmälan går till och vad som händer sedan, besök polisens hemsida Skola och utbildning Skolan har en viktig roll när det gäller det förebyggande arbetet. Skolan träffar dagligen barn och ungdomar och kan göra stora insatser när det gäller att jobba med normer och värderingar och allas lika värde. Skolan har även en viktig roll i att uppmärksamma barn som far illa. Vid misstanke om att barn far illa ska en anmälan göras till socialtjänsten. På skolan finns även skolsköterska/kurator dit man kan vända sig om man behöver någon att prata med. Frivilliga organisationer IKF Kinda. Internationella kvinnoföreningen i Kinda är en frivillig organisation som arbetar med kvinnofrågor. Övriga verksamheters roller Kyrkan bedriver socialt arbete. Inom kyrkan finns personer som är vana vid att samtala med människor i svåra situationer. Kyrkan kan ibland även bistå med praktisk hjälp och ställa upp med en gemenskap som är öppen för alla. Insatser tillgängliga genom Kvinnofrid centrala Kinda har ingått ett samverkansavtal med Kvinnofrid centrala. Därigenom har Kinda kommun möjlighet att erbjuda även sådan stödverksamhet som inte finns lokalt i kommunen.

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot.

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. HANDBOK för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. Handbok för personal inom omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot Våld mot kvinnor

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av Individ- och familjenämnden Nämnden för funktionshindrade Aldrenämnden september 2010 VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för att bekämpa mäns våld

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar - en enkätundersökning bland kvinnor på mödravårdcentralen i Åtvidaberg om hälsa och kränkningar Camilla Forsberg Åtvidabergs

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

3. KOMMUNERNAS ANSVAR

3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3.1 Målsättningen för Socialtjänstens insatser för kvinnofrid är att: Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor. Verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Förebygga att unga

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN 1 BAKGRUND...3 SOCIALTJÄNSTEN...3 UTVÄG SKARABORG...4 POLISEN...4 SJUKVÅRDEN...4 KVINNOJOUREN...4 BROTTSOFFERJOUREN...5 MÅL...5 ÖVERGRIPANDE MÅL...5 KVINNOPERSPEKTIVET...5

Läs mer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer 1(7) Datum Omsorgs- och socialförvaltningen KVINNOFRIDSPLAN För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer http://www.mjolby.se/download/18.54ac24de1298495895b80003654/kvinnofridsplan-2010-03-15.doc

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST HÄRRYDA KOMMUN UPPDRAGET Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Antagen av Kommunfullmäktige 2010-12-15 Dnr 2009-KS0299 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-12-15 Dnr 2009-KS0299 2010-2012.

Antagen av Kommunfullmäktige 2010-12-15 Dnr 2009-KS0299 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-12-15 Dnr 2009-KS0299 2010-2012. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-12-15 Dnr 2009-KS0299 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-12-15 Dnr 2009-KS0299 2010-2012 Handlingsplan Kvinnofrid och hedersvåld Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Ändrad 2006-05-04 Sida 1 (9) Senast reviderad: 2007-12-03 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

9. KOMMUNERNAS ANSVAR

9. KOMMUNERNAS ANSVAR 9. KOMMUNERNAS ANSVAR 9.1 Målsättningen för Socialtjänstens insatser för kvinnofrid är att: Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor. Verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Förebygga att unga

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld 2011-03-09 Dnr 51/2011-79 Marie Björkman för socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld Antagen av socialnämnden 2011-03-23 Dnr SON 51/2011-79 2(15) INLEDNING Relationsvåld

Läs mer

samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Gemensamt handlingsprogram för personalgrupper i Lindesbergs kommun som möter våldsutsatta kvinnor eller män och barn som bevittnat våld i nära relation samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR FAMILJEFRID. Bakgrund. Problembeskrivning. Socialförvaltningen. 2013-04-30 Socialnämnden

HANDLINGSPLAN FÖR FAMILJEFRID. Bakgrund. Problembeskrivning. Socialförvaltningen. 2013-04-30 Socialnämnden Socialförvaltningen 2013-04-30 Socialnämnden HANDLINGSPLAN FÖR FAMILJEFRID Bakgrund Sveriges regering och riksdag har under de senaste åren aktivt arbetat för att stödet till brottsoffer och då särskilt

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT En kortfattad vägledning kring arbete och bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat

Läs mer

Skilsmässor nu och då!

Skilsmässor nu och då! Sida 1 (6) Skilsmässor nu och då! Att skilja sig är att gå på okänd mark. I alla fall om man inte gjort det förr. För omgivningen ser det ut som det hänt över en natt för de inblandade har processen ofta

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna Dokumentnamn: Mäns våld mot kvinnor Dokumentnummer: Version: Dnr:801-2961-12 Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.17 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2012 2014 Parter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Handläggare:

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Ett informationsmaterial från Roks Vi har upplevt att äldre kvinnor dragit sig för att söka hjälp när de utsatts för våld av sin man. De har

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer