Handlings plan mot våld i nära relationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlings plan mot våld i nära relationer"

Transkript

1 IZatrineholms kommun " KOMMUNSTYRELSENS HANDLING NR 4/200~ 1 (18) Datum Vår betecknirg Vår handläqqare Ola Nordqvist Ert datum Er beteckninq Handlings plan mot våld i nära relationer

2 2 (18) Inledning 3 Innehållsfórteckning Definitioner Bakgrund och avgränsning 43 Vision och målsättning 5 Kvinnors situation 6 Barnens situation 7 Mäns situation 8 Våld i samkönade relationer 9 Hedersrelaterat våld och förtryck 10 Kommunens ansvar 10 Andra aktörers ansvar och samverkan 11 Kvinno- och tjejjourens samt brottsofferjourens arbete 13 Information, opinionsbildning och utbildning 14 Sammanfattande slutsatser, förslag til åtgärder 15 Referenser Handlingi~nJii. mnt 2

3 Vår beleckning 3 (18) Inledning Följande handlingsplan skall gãlla och reglera det kommunala ansvaret for arbetet med våld i nãra relationer, ãven benãmnt rela'tionsvåld. Initiativet til framvãxandet av denna handlingsplan kommer via en motion til kommunstyrelsen från Ove Melin (s) och Göran Dahlström (s) beslutade kommunfullmãktige att bifalla den motionen och att uppdra til kommunstyrelsen att utarbeta ett forslag til handlingsplan. Följande handlingsplan har vuxit fram i samarbete med berörda verksamheter for att stãmma av inrikting och mål och for att skapa samstãmmighet om målen. Handlingsplanen består av foljande avsnitt: - Definition och avgrãnsning Bakgrnd Vision och målsãttning K vinnors situation Bamens situation Mãns sitution Våld i samkönade relationer Hedersrelaterat våld och fortck Kommunens ansvar Andra aktörers ansvar och samverkan Kvinno- och tjejjourens samt brottsofferjourens arbete Information, opinionsbildning och utbildning Sammanfattande slutsatser, forslag til åtgãrder De fiesta av dessa avsnitt avslutas med en presentation av de verksamheter som i nulãget bedriver ett arbete med våld i nãra relationer under punkten Praktiskt arbete. Under avsnittet Sammanfattande slutsatser och fdrslag till åtgarder presenteras utkast til utveckling av ordinarie verksamheter och eventuella nya åtgãrder inom detta område, samt nãmnders och organisationers ansvarsområden. Definition och avgränsning Arbetet med att ta fram en handlingsplan mot våld i nãra relationer krãver en klar inriktning och avgrãnsning. Denna avgrãnsning innefattar våld mot kvinnor, barn som bevittar och utsãtts for våld, våld i samkönade relationer samt hedersrelaterat våld. Dessutom kommer vi att i handlingsplanen beakta våldet dãr kvinnan slår mannen hon lever tilsammans med. Denna avgrãnsning innebãr ãndå att området blir omfattande och forutom den relationella delen innefattr det också våldet Som Innehåller allt från hot, slag, sparkar, bruk av vapen och tilhyggen, våldtãkt och andra sexuella övergrepp och trakasserier i nãra relation. Det bör ãven sãrskilt beakts att det psykiska våldet som exempelvis krãnkande uttalanden om partem och forlöjligande av denne som person innefattas inom den aktella avgrãnsningen. Hiincllim,i;nlan mnl 3

4 4 (18) Det finns många olika sãtt att definiera relationsvåld. Anvãnder man detta begrepp inkluderar man forutom våld mot kvinnan, våld mot barn, våld i samkönade relationer, hedersrelaterat våld och våld mot mannen. Dett begrepp har kritiserats, då man menar att den maktrelation som finns mellan könen osynliggörs. Samtidigt ãr det viktigt att beakt att det våld som utfors i nãra relationer i de allra fiesta fall drabbar kvinnan i forsta hand. Nãr det gãller orsaker til mãns våld mot kvinnor så analyseras detta oftast utifrån tre forklaringsmodeller: Den individualpsykologiska forklaringsmodellen, dãr man söker orsaken i brister hos individen. Förespråkare for denna modell forordar oftast behandling enligt olika samtalsterapeutiska metoder. Den socialpsykologiska forklaringsmodellen, dãr man lãgger fokus på brister i kommunikationen mellan partema. Den behandling som hãr forordas ãr att med professionell hjãlp hantera sin aggressivitet och samspela med omgivningen utan att ta til våld. Den sociologiska forklaringsmodellen, dãr man forklarar problematiken utifrån struktrella maktforhållanden i samhãliet. Hãr anges ojãmlikhet mellan könen som den grudlãggande orsaken. Mãns våld mot kvinnor är den ytersta konsekvensen av bristande jãmställdhet, som ger mannen rätt att begrãnsa kvinnors handlingsfrihet och livsutrmme. Ä yen våld mot barn ses hãr som en makttövning utövad av en vuxen person som upplever sig ha rätt att slå barnet. Det finns numera ansatser som forsöker forena dessa olika forklaringsmodeller och perspektiv til en ekoiogisk modell. Dett innebãr att man tittar på olika fakorer som ökar risken for relationsvåld. De faktorer som samspelar är struktr, samhälle, relation och individ. Man menar hãr att det inte ãr enstaka faktorer som orsakar våldet, utan ett antal samvarierande fakorer. För att göra något åt problematiken måste man arbeta med alia dessa delar i modellen. Bakgrund Våld mot kvinnor ansågs lãnge vara en personlig angelãgenhet. Först 1944 fick åklagare rätt att åtala mannen for grov misshandel i hemmet utan att kvinnan anmält detta. Dessutom dröjde det ãnda fram til 1982 innan misshandel av normalgraden som skett i hemmet foil under allmãnt åtal. På senare år har våld mot kvinnor blivit mer uppmãrksammat, man kan troligtvis se det som ett led i att jãmstãlldheten ökat i vårt samhälle. Lagstiftingen har ãven utvecklats med Besöksforbudslagen från 1988 och Lagen om grov kvinnofridskrãnkning från 1999 som fàr ses som viktiga principiella ställningstaganden. Trots en ökad jãmstãlldhet och fórãndringen av lagrummet är våld och hot i en nãra relation vardagsverklighet for många kvinnor. Det ãr ett allvarlig, utbrett och til stora delar dolt brott som skär genom alla samhallsklasser. Mäns våld mot kvinnor ãr ett brott som ofta upprepas och de kvinnor som utsãtts for dett känner en stãndig otrygghet. Det finns idag en relativt bred enighet om att mãns våld mot kvinnor är ett komplicerat problem på både en strktrell, kulturell och individuell nivå. Kunskapen är dock relativt begränsad om varfor vissa mãn tar til våld mot kvinnor. Erfarenhet HRncllinii!mhm mol 4

5 5 (18) och forskning visar att denna grupp är relativt heterogen. Ett vanligt mönster hos denna grupp ãr ãndå att det fomekar och forringar sina handlingar och i många fall lãgger skulden på brottsoffet. Ofta är det ett stort steg for kvinnan att träda fram och berãtta om sin situation och kanske anmãla den man som misshandlat henne och som kanske ãr far til hennes barn. Det ka vara svårt att veta vad man kan vãnda sig for att fà stöd och hjälp. Det finns många som har til uppgift att hjãlpa utsatt kvinnor exempelvis polis, åklagare, socialtjänst, hãlso- och sjukvård, men ãven kvinno- och brottsofferjourer och andra ideella organisationer. Många gånger ãr dock insatsema inte högprioriterade, tilrãckligt samordnade eller kãnda for de som behöver stöd och hjãlp. På senare år har även insatser for den misshandlande mannen börjat vãxa fram. För att forebygga mãns våld mot kvinnor måste manlighetens uttckssãtt samt begreppet makt i forhållandet mellan mãn och kvinnor diskuteras och forãndras. Många gånger saknas naturliga sammanhang for män att diskutera dessa frågor och även att som exempelvis berör relationer, livskriser och manlighet. När det gälier de våldsbenãgna mãnnen och möjligheten att påverka dem i en positiv rikting finns det kunskaper och erfarenheter från olika påverkansprogram och behandlingar. Dessa bygger oft på kognitiva teorier och ãr många gånger pedagogiskt upplagda. Den svenska regeringen har beslutat att arbetet med att bekãmpa våld mot kvinnor ska ges högsta prioritet och genomsyra olika myndigheters verksamhetsområden. Riksdagen fattade under våren 1998 beslut om regeringens K vinnofridsproposition (1997/98:55) och beslutet har fyra centrala utgångspunker: Lagstiftningen skall forbãttas och i vissa fall skäras. Det är viktigt att utveckla de fórebyggande åtgãrdema. K vinnor som varit utsatta for våld skall fà ett bätte bemötande från samhällets olika verksamheter. Bamens/ungdomamas situation i dessa familjer skall bãtte uppmärksammas och deras behov bemötas på ett medvetet sätt. En utforligare bild av kvinnors, mãns och barns situation presenteras i senare avsnitt. Vision och målsättning Visionen for arbetet med handlingsplanen ãr inget våld mot kvinnor skall forekomma i Katrineholm, dessutom skall ambitionen vara att stoppa allt relationsvåld. Om denna vision om nolltolerans skall kunna forverkligas i måste foljande mål av mer långsiktig karaktär gãlla: Att alla som blir utsatta for relationsvåld skall anmäla detta brott. Att alia som blir utsatta for relationsvåld fàr ett individuellt stöd och ett bra bemötande. Att alla utövare av relationsvåld fàr skall erbjudas behandling som kan forebygga återfall. Himdlinl!!\nlan mnl 5

6 6 (18) Att alla barn i våldsutsatt familjer skall fà stöd och hjälp i att bearbeta sina upplevelser av våldet. Att kunskapen om relationsvåld skall ha en bred forankring hos kommunens medborgare. Att kommunens anstãlida har goda kunskaper om relationsvåld, samt god kunskap om varandras resurser och kunskaper. Följande mål av mer kortiktig karaktär skall gälla for arbetet med handlingsplanen. Målen skall gälla under Dessa mål ãr: Att fier utsatta fór relationsvåld skall anmäla detta brott. Att fier utsatta for relationsvåld fàr ett individuellt stöd och ett bãtte bemötande. Att fier utövare av relationsvåld fàr behandling som kan forebygga återfall. Att fier barn i våldsutsatta familjer skall fà stöd och hjãlp i att bearbeta sina upplevelser av våldet. Att kunskapen bland Katrineholms innevånare ökar i dessa fiågor. Att direkt berörda anställda i kommunen skall ha tilrãcklig kunskap om dessa frågor. Kvinnors situation Våld mot kvinnor ãr troligtis en av den mest do Ida brottsligheten vi har i landet och forekommer i alla samhãllsklasser. En kvinna som misshandlas i en nãra relation har oftst tvingats att leva med mannens krav på kontroll och dominans under en lång tid. Att utsãttas for psykiskt, fysiskt ochleller sexuellt våld av en nãrstående ger många gånger starka psykiska men. Den leder ofta til att kvinnan Îar en bristande tilit til mãnniskor och myndigheter som vil hjãlpa henne. Dessutom utsãtts de kanske for vãxling mellan våld och vãre vilket gör att kvinnans självfortroende sjunker och hon anpassar sig til mannens syn på saken och beroendet til honom stãrks. Detta ãr en process som sker gradvis som påverkar kvinnans kraft til forãndring och den negativa sjãlvbilden forstärks. Denna process kan liknas vid långvarig tortr av mãnniskor i fángelsemiljö. Varfor går då inte kvinnan? För utomstående kan det vara svårt att forstå. Att utsättas for våld är i princip alltid en traumatisk hãndelse. Som tidigare nämnts sker den psykiska nedbryningen gradvis och många gånger känner kvinnan skarn och kanske skuld til det som sker. Den sãna självkãnslan ãr ofta en normal reakion på. misshandel. Många gånger kan också mannen hota att döda både kvinnan och eventuella bar for att kvinnan skall stanna kvar. Dessutom kan det vara så att kvinna drar sig for en separation då de ãr rädda att mista sina barn i en vårdnadstvist i de fall då hon inte blir betrodd. Viktigt är dock att se att många kvinnor lãmnar dessa mãn tilfållgt eller for gott, då exempelvis hoppet om mannens forändring getts upp och nãr det blir påtagligt att baren far ila. En annan viktig fakor for att kvinnan skall lãmna mannen ãr vetskapen om att han kan fà hjälp for sina våldshandlingar och inte bara blir straffad for det. När det gäller antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor så anmãldes i början av 1990-talet cirka sådana brott. Âr 2005 har siffran stigit siffran til , en Handlimi~nllU mnt 6

7 7 (18) ökning med fern procentjämfort med året innan. Enligt Brottsforebyggande rådet, BRÂ, beror ökningen delvis på en ökad anmälningsbenägenhet, men sannolikt ãven på en faktisk ökning. Misshandel mot kvinnor ãr något vanligare i Katrineholms kommun än i landet i genomsnitt, med 289 brott per innevånare mot 267 i hela landet. Dett ãr en siffra som varit relativ konstant ett antal år tilbaka i tiden. Nãr det gãller den grövre brottubriceringen grov kvinnofridskrãnking så anäldes sådana brott mot nio året innan. Ser man til sexualbrott så anmãldes 21 våldtäker och 12 fall av sexuellt ofredande mot kvinnor år Praktiskt arbete: Frida är kommunens verksamhet som arbetar med frågor som rör relationsvåld. Frida drivs av Individ- och familjeomsorgsforvaltnigen Dit kan man vãnda dig anonymt och gratis. Personalen for inga joumaler och har tystnadsplikt. Frida erbjuder stöd, samtal, information, rådgivning, hjãlp i att ta kontakt med myndigheter, stöd i rättsprocessen m.m. Frida driver tilsammans med kyrkan kvinnogrupper med sjãlvhjãlpskaraktr, dãr kvinnor kan trãffa andra kvinnor i samma situation. Telefonnummer til Frida är , I KatrineholmNingåker verkar kvinno- och tjejjouren Miranda. Kvinnojouren nås på tel: och tjejjouren på Tjejjouren har ãven egen websida ww.tieiourenmiranda.se Kvinnojouren har även tilgång til skyddat boende i akuta situationer. Barnens situation Att se sin mamma/forälder bli slagen och fomedrad är bland det svåraste ett barn kan uppleva. Bar påverkas på många olika sãtt av att bevitta familjevåld. Många barn stannar hemma for att skydda forãldern och går dãrfor miste om skolgång och andra sociala kontakter. Vissa barn Îar svårt att orka med och koncentrera sig på skolarbetet. De Îar ofta ta stort ansvar både for sig själva, syskon och kanske ãven foräldrama. Många gånger dras de ãven in i de vuxnas konflkt och riskerar också sjãlva att bli misshandlade. Det ãr ingen som riktigt vet hur många barn i Sverige som bevittnar misshandel i familjen. I rapporten "Bar i skuggan av våldet" (Socialstyrelsen, 2002) beskrivs olika forsök som gjorts for att uppskatta antalet. Utifrån antalet polisanmälda fall av kvinnomisshandel uppskatts siffran til cirka barn och att endast en liten andel kommer til myndighetemas kãnnedoín.det är cirka 1500 barn som årligen vistas med sin mamma på en kvinnojour. I en svensk enkãtundersökning har drygt 1700 mellanstadieelever och drygt åringar svarat på frågan om vuxna i hemmet har slagits. I bãgge åldersgruppema svarar ca 10 % att det hänt vid något enstaka tilfålle, 5 % svarar att det hãnt och 4 % att de bevittnat våld i hemmet under det senaste året. Det ãr vanligt att misshandlade kvinnor hãvdar att barnen inte bevittnat våldet, vilket kan hãnga samman med den stora skuldbörda som oftast uppstår där kvinnan tar på Hancllin"~nlan mol 7

8 8 (18) sig ansvaret for misshandeln. Bamen kan på samma sãtt känna sig skyldiga, och berãttar oftast inte for andra om våldet utan lãr sig att detta är något som ska hålias inom familjen. Lagmãssigt har dessa barns rãttigheter forstãrkts i november 2006 genom att barn som bevittnar våld i nãra relationer rãknas som brottsoffer. En forskningsöversikt visar också på sambandet mellan kvinnomisshandel och bammisshandel, t.ex. att 45 til 70 % av bamen vars mammor misshandlas även misshandlas sjãlva. En anan undersökning, som bygger på studier av barns medicinska joumaler, visar att av de barn som misshandlats har ãven mammoma misshandlats i 60 % av fallen. Nãr det gãller antalet anmãlda brott i Katrineholm 2005 dãr barn blir misshandlade rapporterades 20 fall. I åldem 0-6 år var det två anmãlda fall där båda forövara var bekanta med offret. I åldem 7-14 år var det 18 anmãlda fall dãr 16 av forövama var bekant med offet. Det framgår inte av statistiken om forövaren var vuxen eller ett barn. 'Nãr det gãller misshandel mot den ãldre åldersgruppen har den minskat över tid och for den yngre grppen har den varit relativt konstant över tid. Nãr det gãller sexualbrott så anmãldes sju våldtãkter, nio fall av sexuellt utnytjande samt fern fall av sexuellt ofredande mot bar under 15 år. Praktiskt arbete: Bamgruppsverksamhet for barn och tonåringar som bevittnat våld eller lever i våldsutsatt situationer erbjuds via Frida. Gruppverksamheten bedrivs av Merkur öppenvård av utbildade bamgruppsledare. Mäns situation Nãstan allt våld mot kvinnor utövas av nãrstående män. Det finns inget som pekar på att det finns någon särskild manstyp som slår. De män som misshandlar finns inom alia samhãllsklasser och yrkesgrupper och de fiesta kvinnor kan drab bas av mãns våld. Per Isdal norsk psykoterapeut med lång erfarenhet av att behandla mãn som misshandlar sina kvinnor slår hål på myten om det blinda manliga våldet. Han ser på våldet som en makttövning som ett sätt att bemãstra maktlöshet. V åldet ger hãr utövaren en kãnsla av makt och betydelse. Detta våld innehåller två delar. Det ena ãr våliande av skada, smãrta, frktan eller krãnkning, det andra är att beteendet ãr målinriktat, ett sãtt att påverka och styra beteendet hos kvinnan. Mãn som misshandlar kvinnor definierar sig ofta inte sjãlva som misshandlare, dels for att de känner sig skamfylida eller for att de anser att det har rätt att utöva detta våld for att upprätthålla sin auktoritet. Den ekologiska modellen kring hur våldet skapas, där man ser fiera fakorer som samspelar visar på samspelet där struktur, samhälle, relation och individ samverkar. Tittar man exempelvis bara på strukturella makteorier på samhällsnivå dãr en patriarkal maktprincip råder, dãr mannens har makten är underordnad, kan man missa det personliga ansvaret. Denna tolkning kan innebära att ansvaret for våldet, hamnar lãngre bort från honom sjãlv och att lösningen ligger i att fórãndra samhälls- Handlinii~nlan mot 8

9 9 (18) struktren. Någon fórändring på kort sikt nås dock inte genom struktrella åtgärder. Mãns våld elimineras forst och fiämst genom att forövaren tar ansvar för sina handlingar genom att inse att varje man som utövar våld ãr personligen ansvarig for sitt beteende. För att forebygga att mãn som utövar våld skall återfalla i detta beteende är det viktigt att erbjuda dessa någon form av behandling, som exempelvis samtalsbehandling. Samtidigt måste mannen i detta skede ha tagit ensamt ansvar for sitt våldsutövande. Utan denna insikt kan det vara svårt att hantera relationer utan att utöva våld. Erfarenheter av både individuell behandling och i grupp är att många mãn slutar att misshandla ãven i de fall där de lever kvari sin gamla relation. En våldsutsatt kvinna kan dessutom vara mer motiverad att söka och acceptera hjãlp om hon vet att också mannen kan erbjudas hjälp. Fokus bör även läggas på mãn som blir utsatta for våld av sin parter. Denna grpp ãr betydligt mycket mindre ãn de kvinnor som blir utsatt for våld. Det finns mycket lite forskat och undersökt kring denna grpp. Troligtis finns det ett mörkertal och fà mãn polisanmãler detta våld, då det for många mãn är behäftt med stor skarn att erkänna denna problematik. Undersökningar pekar dock på att det finns relationer dãr båda utövar både psykiskt och fysiskt våld mot varandra. Praktiskt arbete: Mãn som utövar våld mot sin parter erbjuds samtal individuellt eller i grupp for att behandla sina våldsimpulser via familjerådgivningen. Familjerådgivningen kan nås via Frida. Mãn som blir slagna av sin parer erbjuds stöd och samtal hos Frida. Vid behov kan individen slussas vidare tillãmpligare instans. För de män som vil arbeta for att minska mãns våld mot kvinnor kan arb tilsammans med Manliga nãtverket i Katrineholm. Nätverket bedriver opinionsarbete, men ãven studiecirkelsverksamhet om exempelvis jãmstãlldhetsfiågor. Nätverket når man på tel: eta Våld i samkönade relationer Ett relationsproblem som det varit ännu mer tyst om är partermisshandeln i homosexuella relationer. Likt rnånga heterosexuella kvinnor lever många bi- och homosexuella kvinnor och män otrgga liv i sina hem. De ãr utsatta for fysisk och psykisk misshandel och sexuella övergrepp från sina parters. Det råder ingen skilnad mellan att vara utsatt inom ramen for en homosexuell relation som en heterosexuell. Våldet är det samma yare sig det drabbar homosexuella eller kvinnor i en heterosexuell relation. Det finns heller ingen skilnad i partnervåldets mekanismer. Europeisk statistik visar att mellan 20 och 40 procent av de lesbiska kvinnor som deltog i dessa undersökningar hade blivit utsatta fór någon typ av våld i en tidigare lesbisk relation. När det gãller manliga homosexuellas utsatthet ãr det betydligt mindre forskat kring dett. De fà studier som finns indikerar dock att mäns våld är lika vanligt i homosexuella relationer som i heterosexuella. Hllnrllinesnll\n mot 9

10 10 (18) Ett av de viktiga stegen for att komma tilrätt med våld i homosexuella relationer är en dubbel öppenhet. Dels måste mannen eller kvinnan fà stöd i att anmäla våldet och de måste samtidigt kunna agera som öppet homosexuell. Allt for många vittesmål från de homosexuella sjãlva visar på att både polis och socialtjänst öppet visar sina fordomar om de homosexuellas relation. En annan komplicerande faktor ãr att misshandeln inte erkãnns for vad den ãr nãr den drab bar homosexuella. Omgivningen tar inte lika tydligt avstånd från våld män mot mãn, kvinnor mot kvinnor som nãr män slår kvinnor. Våldet värderas hãr helt olika beroende på offets och forövarens kön. Detta blir också tydligt nãr en kvinna misshandlar en man Praktiskt arbete: Frida tar emot individer for stöd och samtal som blivit utsatta mr våld i samkönade relationer. RFSL - Riksforbundet for sexuellt likaberãttigande bedriver en brottsofferjour for homosexuelia, bisexuella, transpersoner och könsöverskridare. Dessa har ãven våld i relationer inom sitt arbetsområde. Denna telefonjour nås på tel: Hedersrelaterat våld och förtryck Många flckor och unga kvinnor ãr hãnvisade til en tilvaro dãr deras göranden och låtanden kontrolleras in i minsta detalj. Anledningen är en uppfatting om att kvinnors upptrãdande ãr avgörande for familjens heder och att en kvinna som bryer mot normerna vanhedrar sin familj. Då måste mãnnen återupprãtt sin heder. Til skilnad fiån annat våld mot kvinnor hãnvisar forövaren til att hederstãnkandet är en del av hans kultur eller tradition. Utomstående kan också trycka på for att familjen ska ingripa mot flckan eller kvinnan. Bröder eller kusiner kan utses til forövare. De som delar hederstãnkandet, forsvarar våldet och tycker att kvinnan fàr skylla sig själv. Det vi kallar hedersrelaterat våld drab bar inte bara flckor och kvinnor, även pojkar och unga män kan vara utsatta på grund av sin sexuella lãggning. Arbete mot det som kallas hedersrelaterat våld görs både i Sverige och i andra lãnder. Det krãvs ãven intemationellt samarbete mellan lãnder for att forändra attityder som rör synen på kvinnors och mäns rättigheter. Praktiskt arbete: Hösten 2005 bildades ett operativt nätverk mot hedersrelaterat våld och fortryck. I nãtverket med specialkompetens ingår socialtjänsten, polis, åklagare, grund- och gymnasieskola, ungdomsmottagning, bam- och ungdomspsykiatrin samt kommunens fiyktingmottagning. Nãtverket har regelbundna träffar, och kallas samman vid ärenden som ãr hedersrelaterade. Sammankallande ãr socialtjänsten, nås via kommunens vãxel tel: Kommunens ansvar Kommunens ansvar for dem som behöver stöd och hjälp när det gäller relationsvåld faststãlls i socialtjänstlagen. Nãr det gäller våld mot kvinnor fortdligades Socialtjãnstlagen i genom ett tilãgg i lagens kap 5 11 som säger: Socialnãmnden bör verka for att den som utsatts for brott och dennes anhöriga fàr stöd och hjãlp. Socialnämnden bör särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit Hancllingi;nlan mnt 10

11 11 (18) utsatta for våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjãlp for att forändra sin situation. Ä yen kap 3 1 kan tolkas inom ramen for socialtjänstens ansvar att ge stöd til våldsutsatta kvinnor. Dãr anges att kommunen skall "svara for omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård och ekonomisk hjãlp och annat bistånd til familjer och enskilda som behöver det". Relationsvåld är ett socialt problem som omfatt både den utsatta kvinnan som mannen och eventuella barn. Socialtjãnstens ansvar omfattr dãrfor också att ge information, stöd och eventuell behandling til mannen och forekommande barn. Det framgår av lagãndringen att socialtjãnsten inte enbart fàr forlita sig på de friviliga krafter som finns i kommunen for att ge stöd til kvinnor som ãr eller har varit utsatta for våld eller andra övergrepp i nãra relationer. Socialtjãnsten har vidare ansvar for att vidareutveckla sin kompetens och handlingsberedskap for att i större utstrãckning kunna ge stöd och hjãlp til utsatta kvinnor så att de i hög utstrãckning ska kunna forãndra sin situation. Nãr det gãller samverkan med berörda organisationer och myndigheter har kommunen ansvar for att initiera detta, det regleras genom kap 3 4. "Socialnamnden skall i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjãlp. Nãr det är lãmpligt skall namnden hãrid samverka med andra samhãllsorgan och med organisationer och andra foreningar". Socialstyrelsen (2003) har utformat råd for socialtjänstens arbete med kvinnor som varit utsatta for våld. Syftet ãr att ge socialtjãnsten stöd i sin utveckling av metoder och kompetensutveckling och ãven att frãmja samarbete meuan socialtjãnsten och hãlso- och sjukvården. Socialstyrelsen vil även stimulera samverkan myndigheter emellan och med frivillgorganisationema. Varje enskild kommun har ansvar for att utveckla arbetsform~r och metoder samt öka kompetensen for att möta och stödja utsatta kvinnor. Utifrån dessa råd har ett utbildningsmaterial for socialtjãnstens personal utvecklats. Materialet kan bestãuas från Socialstyrelsen. I Kvinnofridspropositionen 1997/98:55 betonas att socialtjãnsten på ett mycket tidigt stadium ska kunna erbjuda hjãlpinsatser av olika slag til en kvinna som behöver det och vara lyhörd for vad kvinnor som befinner sig i en misshandelssituation kan vara i behov av. Praktiskt arbete: se övriga avsnitt. Andra aktörers ansvar och samverkan Hälso- och sjukvården: Att leva med våld och hot i en relation ãr ett omfattande folkhälsoproblem, art uppmãrksamma detta ãr mycket angeläget och då inte minst for hãlso- och sjukvården. De som utsätts for relationsvåld som i de aura fiesta fall är kvinnor gör inte en polisanmälan euer tar kontakt med någon myndighet, många gånger på grund av rädsla eller skarn. Däremot söker de ofta hjãlp indirekt bl.a. inom sjukvården for olika psykiska, psykiska euer psykosomatiska symtom. Många kvinnor som kommer till primãrvården kan således vara utsatta for våld i sin relation. Att fà kännedom om detta ãr en forutsãttning for att kunna ge adekvat hjälp och stöd. HandliftiinhUl mnf 11

12 12 (18) Ansvaret for hãlso- och sjukvårdens samverkan med andra myndigheter och organisationer kring våld mot kvinnor har i regellegat på akutmottgningar och kvinnokliniker. Ökad medvetenhet ãr minst lika viktig inom primärvården, psykiatrin, mödrahãlsovården, foretagshãlsovården, tandvården etc. Detsamma gãlier den hälsooch sjukvård som möter bam- och ungdomar inom barnãlsovård, elevhãlsovård, ungdomsmottagningar, bam- och ungdomspsykiatrin med fiera. Alla dessa aktörer har en mycket viktig uppgift i att upptãcka och stödja de som blivit utsatt for våld i sin relation. Forskning och erfarenheter visar att hälso- och sjukvården generellt i alltfår låg utstrãckning uppmãrksammar/upptãcker att kvinnor som söker vård ãr utsatt for våld av nãrstående. Att kãnna igen och forstå våldet, vara lyhörd samt erbjuda stöd och behandling tilkommer all vårdpersonal. Hindren att identifiera kan vara många som tidspress, bristande kunskap, attityder och då inte minst det faktm att de fiesta kvinnor inte sjãlv berãttar. För att ge stöd for personal inom hãlso- och sjukvården har Socialstyrelsen givit ut ett utbildningsmaterial med fokus på våldsutsatta kvinnor Polisen: Polisen spelar en mycket viktig roll i arbetet mot våld i nãra relationer, dels när det gãller utredningen av redan begångna brott, dels genom att ge hotade kvinnor och andra nãrstående skydd i syfte att fórebygga nya brott, det s.k. besöksforbudet. Til polisens uppgifter hör också att i ärenden om våld inom familjen samverka med andra myndigheter och organisationer (3 polislagen). Hãr fastslås sãrskilt att det åligger polisen att skyndsamt och fortlöpande samverka med socialtjãnsten. Våld mot kvinnor och andra nãrstående är sedan tidigare ett prioriterat område inom polisen, några sätt ãr att ge utsatta kvinnor s.k. trygghetspaket eller i mycket allvarliga fall personskydd. Inom olika polisdistrikt har det inättats olika enheter som sãtter fokus på kvinnofrid och familjevåld, dessutom har olika forsöksverksamheter starats for att effektivisera arbetet. Ett exempel är den s.k. SAR-modellen som skall minska risken for att kvinnor blir misshandlade eller mördade av sina parters. Den innebär att man gör en riskbedömning utifrån en särskild modell som utgår från den brottsmisstãnktes karaktãr, psykosociala bakgrund, missbruk, arbetssituation, personliga relationer och personlighetsstömingar. Denna modell grundar sig på framforskade fakta och arbetet utfors i samverkan med forskare inom rättspsykiatrin. Åklagaren: Áklagarens roll är att vara forundersökningsledare i de fiesta utredningar. Där åklagare varit forundersökningsledare har lagfóringen ökat mer än där polis en haft samma roll. Snabba och genomtänkta utredningsinsatser i ett forsta skede ãr avgörande for en effektiv lagforing. Ett tidigt inträde av åklagare krävs for att utveckla kvaliteten i utredningama, och det krãvs även ökad samverkan mellan myndighetema i rãttsväsendet så att den som utsatts for relationsvåld kãnner stöd under hela rãttsprocessen. Praktiskt arbete: Det primãra i den forändrade lagstiftningen är att socialtjãnsten ska utveckla sin egen kompetens for att stödja och hjãlpa kvinnor som utsãtts for våld och hot om våld. För att hjãlpen och stödet ska bli så alltäckande och mångfacetterad som möjligt ãr samverkan mellan socialtjãnsten och andra myndigheter och organisationer en nödvändighet. Ha.ndlinll.!nlim mot 12

13 13 (18) En tvãrprofessionell samverkansgrupp sammankallas två gånger per termin av samordnaren for Frida. I gruppen finns representater fiån åklagare, polis, l:e socialsekreterare i Katrineholm, Flen och Vingåkers kommun, ungdomsmottagningen, integrations- och arbetsmarknadsenheten, familjerådgivningen, brottsofferjouren, kvinno- och tjejjouren Miranda, psykiatrin, iv ACakutmottagningen på Kullbergska sjukhuset, Svenska kyrkan och frivården. På iv AC -akutmottagningen Kullbergska sjukhuset finns det en handlingsplan for bemötade och omhãndertagande av kvinnor som utsatts for våld. Denna är kopplad til den tvãrprofessionella samverkansgruppen. Nãr det gäller polisens arbete så arbetar nãrpolisområdet efter en strategi som behandlar våld mot kvinnor och barn. Den innehåller en kartlãggning, analys och målbeskrivning. Den behandlar också utbildning, opinionsarbete, hur dokumentationen kring brottet skall genomforas och hur skyndsamt utredningens arbete skall bedrivas. Kvinno- och tjejjourens samt brottsofferjourens arbete De forsta kvinnojourema bildades i slutet av 1970-talet. Jourema har sedan dess gjort en beaktansvãrd insats genom att synliggöra det våld som drab bat kvinnor och ge kunskaper om könsrelaterat våld. Dessa kunskaper har spritts til olika yrkesgrupper, som kommer i kontak med utsatt kvinnor och til en bredare alimänhet. Jourerna arbetar på ideell basis utan någon myndighetsutövning. Kvinnojourema fyller också en mycket viktig funkion genom att ge stöd och hjãlp åt enskilda kvinnor. Detta har utgjort ett mycket viktigt komplement til kommuners och andra myndigheters insatser. På senare år har även tjejjourer startt med fokus på unga kvinnors insatser. Det finns drygt 150 jourer i landet, dessa är i de fiesta fall organiserade i två nationella organisationer ROKS - Riksforbundet for kvinnojourer och tjejjourer i Sverige och SKR - Sveriges kvinnojourers riksforbund. På drygt 100 ställen i landet finns brottsofferjourer. Dessa består av utbildade stödpersoner, vars uppgift ãr att hjãlpa brottsoffer i deras utsatta situation. Stödpersonema ger medmãnskligt stöd genom att samtala, lyssna och informera. Brottsofferjourema hjãlper även til med praktiska göromål. Det kan ske i form av råd och kontakter med myndigheter. De erbjuder också vittnesstöd genom särskilt utbildade'personer vid olika tingsrätter och hovrãtter i landet. Målet med denna verksamhet ãr att öka tryggheten for vittnen och målsägande. Praktiskt arbete: i Katrineholm/ingåker verkar kvinno- och tjejjouren Miranda. Kvinnojouren nås på tel: och tjejjouren på Tjejjouren har även egen websida: ww.tieiourenmiranda.se Kvinnojouren har även tilgång til skyddat boende i akuta situationer. Även RFSL - Riksforbundet for sexuellt likaberãttigande bedriver en brottsofferjour for homosexuella, bisexuella, transpersoner och könsöverskridare. Dessa har även våld i relationer inom sitt arbetsområde. Denna telefonjour nås på tel: Hancllinll.qnlan mot 13

14 14 (18) Kommunen ger varje år ett verksamhetsbidrag til kvinno- och tjejjourens samt brottsofferjouren. Det ãr samtidigt viktigt att kommunen inte lãgger över for mycket ansvar och arbete sig på dessa verksamheter då de arbetar på frivilig och ideell basis. Friviligorganisationema har ett mycket viktig uppdrag och ãr ett viktigt komplement til kommunens verksamhet. Det ãr dãror viktigt att man renodlar sina verksamheter, hur samverkan skall ske och vem som gör vad, så art de inte sker en hopblandning av kommunens och friviligorganisationemas arbete. Information, opinionsbildning och utbildning Information: En forsta forutsãttning for att en misshandlad kvinna ska söka hjälp ãr att hon ãr medveten om att det finns hjãlp att fà. Det är dãrfor viktigt att sprida information om vilken hjãlp och vilket stöd kvinnor som utsãtts for våld kan fà, så att kvinnor eller anhöriga til kvinnor som utsãtts for våld vet vart de kan vända sig för att fà hjãlp. Informationsmaterialet bör vara lãttilgãngligt, ex. en enkel broschyr om var man kan vãnda sig for att fà hjãlp. Den skall finnas tilgãnglig i de verksamheter dãr de som blivit utsatta for familjevåld kan befinna sig. På exempelvis en kommunal webbplats ska information ges til allmãnheten och berörda personer om vilken ty av hjãlp kommunen kan erbjuda de personer som drabbas av relationsvåld På webbplatsen skall också information om vart unga kvinnor/flckor som lever i en patriarkalisk familjestruktr och utsätts for våld och hot kan vãnda sig for att fà hjälp och skydd. Opinionsbildning: Om arbetet med frågan om relationsvåld skall fà ert brett genomslag måste kommuner och myndigheter bedriva ett medvetet opinionsarbete som måste bedrivas på olika arenor. Det Ïar inte enbart handla om tilfållga kampanjer utan skall mera ha karakten av återkommande fortbildning inom detta ãmne. En viktig målgrupp ãr allmãnheten i Katrineholm som bör fà kunskap och information om hur arbetet bedrivs i kommunen. En annan viktig målgrupp ãr ungdomar med tanke på att så tidigt som möjligt under uppvãxten fà arbete med och reflektera över genustãnkande ochjãmställdhet kopplat til relationsvåld. Utbildning: Utbildning och information i fiågor som rör det relationsrelaterade kvinnovåldet behövs for all personal som arbetar inom socialtjänsten. Ä yen samverkande myndigheter och organisationer behöver information och utbildning, som tidigare nãmnts har Socialstyrelsen publicerat utbildningsmaterial riktat til socialtjãnst samt hãlso- och sjukvård. Förutom den direkt berörda personalen skulle det kunna vara aktuellt med utbildningsinsatser riktat mot de politiskt förtroendevalda samt chefstjãnstemän inom kommunen for att arbetet mot relationsvåld skall genomsyra det kommunala arbetet. Praktiskt arbete: Katrinholms brotts- och skådeforebyggande råd har i sin handlingsplan for perioden fastställt att insatser mot relationsvåld skall vara ett prioriterat område. Detta innebär att man skall stödja och samverka med den lokala kvinnojouren genom anordnande av trygghetsvandringar och årliga seminarier Hanrl1inl1i:nlan mnt 14

15 15 (18) som anknyter til detta ämne. I detta samarbetar man även med Frida. Med utgångspunk från seminariet den 8/ bildades ett manligt nãtverk som bl.a. skall arbeta med opinions- och utbildningsinsatser inom detta område. Samordnaren for Frida bedriver också opinions- och utbildningsinsatser inom sitt ordinarie arbete, detsamma gãller for kvinno- och tjejjouren Miranda. Sammanfattande slutsatser och förslag til åtgärder Ser man til det sam lade arbetet i Katrineholms kommun nãr det gãller relationsvåld så har man til stor del tagit ett helhetsgrepp genom att verksamheten Frida har möjiighet att nå både kvinnor, mãn och bar som blivit utsatt for eller bevittnat våld. Dessutom ger man ett årligt stöd til den lokala kvinno- och tjejjouren som fungerar som ett icke-myndighetsaltemativ som dessutom erbjuder ett skyddat boende. När det gäller insatser kring det s.k. hedersrelaterade våldet så har det påbörjats och är under utveckling. Det ãr dock några grpper som verksamhetema bör sãtta mer fokus på och dessa ãr: Homosexuella som blir utsatt for våld i sin parrelation. Äldre samt funktionshindrade kvinnor. Kvinnor som lever i missbruksmiljöer. Äldre samt funktionshindrade som blir utsatta for våld av partner eller vuxna som vårdar dem. Män som blir slagna av sin kvinnliga parter. Dessa grupper behöver på ett tydligare sãtt framgå i den information som Frida och til viss del den lokala kvinnojouren ger ut. Fokus på att mãn som utövar våld fàr adekvat stöd och att en Mansjour stars. Utöver detta bör den tvãrrofessionella samverkansgruppen utökas med någon representant från primärvården. Dessutom bör foretagshãlsovård och tandvård fà tilgång til den kunskap som denna samverkansgrupp besitter. För att minska relationsvåld krävs ãven insatser av forebyggande insatser på olika nivåer, ett exempel kan vara generella insatser inom skolans värld dãr man sätter fokus på insatser som stãrker sjãlvkãnslan hos pojkar och flickor och som syftar til att forändra befintliga könsroller. Dett viktiga arbete måste också ske i samverkan med ungdomama sjãlva och i deras andra arenor på fritiden. Dãrfor bör ãven fritidsgårdar och foreningslivet delta i dett arbete. En plan for utbildning, opinion och information när det gäller relationsvåld behöver utvecklas. Förslagsvis sker detta som ett samarbete mellan Frida, Kvinnojouren och det Brotts- och skadeforebyggande rådet. Dessa ansvarar även for att berörda samverkansparter engageras i detta arbete. I detta bör även en plan ingå for hur detta arbeta skall integreras med skolomas genusarbete. Handlineimhm mnt 15

16 Vår beleckning 16 (18) Ovanstående handlingsplan måste fóljas upp och utvärderas kontinuerligt for att den ska vara verkningsfull. Förändringama i samhäliet, både nãr det gãlier synsätt, vãrderingar och lagstiftningsmässigt sker idag i snabb takt och en handlingsplan kan dãrfor behöva revideras med jämna mellanrum så att den ständigt ãr aktuell. Den forvaltning som har det tydligaste ansvaret for denna fråga med utgångspunk från lagstiftningen ãr socialnãmnden. Denna nämnd skall dãrfor ansvara for att revidering, utvãrdering och uppfoljning av handlingsprogrammet sker. Dãrefter lyfts det nya forslaget for beslut til kommunstyrelse och kommunfullmãktige. I detta arbete skall en uppfoljning av de kortsiktiga målen göras och utifrån den eventuella utvecklingen sätts nya mål i forhållande til visionen for arbetet. Vid Kommunstyrelsens sista möte i december 2007 och 2008 skall en uppfoljning av planen ske. Ár 2009 görs en utvãrdering av planen och eventuella revideringar skall gãlla från Dock kan erforderliga revideringar behöva göras under tiden for handlingsplanen, med utgångs punk från lag- och samhãllsforãndringar. Då relationsvåld ãr ett stort folkhãlsoproblem och ett allvarligt brott skall eventuella forãndringar i planen också kommuniceras med Folkhãlsorådet och det Brotts- och skadeforebyggande rådet. För att nå de kortsiktiga målen i handlingsplanen kan det komma att krãvas ambitionshöjningar vilket kommer att innebãra vissa resursforstärkningar, detta behöver utredas under 2007 for att kunna gãlla infor budgetprocessen Det är samtidigt viktigt att beaka att mycket av intentionema i handlingsplanen bör rymmas inom befintlg verksamhet. Sammanfattning av ansvar fór prioriterade områden : I denna del sker en sammanfattning av ansvarig nämnd och organisation for genomforande av aktiviteter inom de prioriterade områdena. Arbetet kring dessa områden skall start under 2007 och en lãgesrapport skall vara Kommunstyrelsen tilhanda vid deras sista möte i december. Prioriterat område Aktivitet Ansvarig namnd och organisation Fokus på nya ovan Samordnaren vid Frida fàr Socialnãmnden berörda grupper i uppdrag att lyfta fram dessa grupper i informationsmaterialet. Adekvat stöd til mãn som Samordnaren vid Frida fàr Socialnãmnden utövar våld tilsammans med familjerådgivningen och utvecklingsledaren vid Socialforvaltningen arbetar fram ett forslag på modell for detta stöd. Himdling~nlRn mot 16

17 Dalum 17 (18) Primãrvård skall ingå i ovan nãmnda samverkansgrupp. Ett samarbete med tandvård och foretagshãlsovård Sarnverkansgrupper bjuder Socialnämnden in nãmnda organisationer att delta i arbetet skall inledas. Insatser som stärker Förskolans, grndskolans, B ildningsnãmnden, sjãlvkãnslan hos pojkar gymnasieskolan och ungdomsfullmãktige och flckor och som syftar vuxenutbildningen ansvar til forãndra befintliga for detta skall tydliggöras i könsroller befintliga planer. Plan for opinionsbildning, En grupp bildas for dett Socialnãmnden i samarbete utbildning och arbete med representanter med K vinnojouren och det information for socialtjãnst, skola, Brotts- och kvinno- och brottsoffer- skadeforebyggande rådet jour, RFSL, RFSU mfl. Utvãrdering och Uppfoljning av nämnders Socialnãmnd, F olkhälsorådet, uppfoljning och organisationers Brotts- och skadeforeinsatser inom prioriterade byggande rådet, Kommunområden. styrelsen Utvecklingsmedel for Att arb eta fram en plan for Ovan berörda nämnder prioriterade områden eventuell resursforstärkning infor Budget 2008, fór att genomfora prioriterade områden. HlUullin9'!mhui mot 17

18 18 (18) Referenser: Att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer, (2002) Stockholm. BRÂ Att ta ansvar för sina insatser - Socialtjänstens insatser til våldsutsatta kvinnor (2006) SoU 2006:65 Barn i skuggan av våldet. (2002) Stockholm. Socialstyrelsen Barn som bevittnat våld (2005) Stockholm. SoU 2005/2006: 166 Handlingsplanför det brotts- och skadeförebyggande arbetet i Katrineholms kommun (2005) Katrineholm. Katrineholms kommun Jansson, S. & Almqvist k. (2000) Barn som bevittnat våld Lãkartidningen 2000:97 Kvinna slår kvinna, man slår man. (2003) Stockholm. Nationella rådet for kvinnofrid Kvinnofridspropositionen. (1997) Stockholm SoU 1997/1998:55 Mäns våld mot kvinnor i nära relationer, en kunskapsöversikt (2006) Sveriges kommuner och landsting Slag i luften. (2004) Stockholm. SoU 2004:121 Våld mot kvinnor. (2001) Katrineholm. Socialforvaltningen Våldsutsatta kvinnor. (2003) Stockholm. Socialstyrelsen Hiinnliniiimliin mot 18

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST HÄRRYDA KOMMUN UPPDRAGET Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Närhet som gör ont - om våld mot närstående

Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont om våld mot närstående erbjuder en gedigen genomgång av problematiken kring mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkten är att kunskap är en viktig

Läs mer

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER ANTAGET AV: KOMMUNSTYRELSEN DATUM: 2015-11-25, 272 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: SEKTORCHEF VÄLFÄRD GÄLLER

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet! Det tycks finnas en osynlig barriär mellan de som arbetar med människor och de som arbetar med djur.

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer remiss från kommunstyrelsen

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer remiss från kommunstyrelsen ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-11-28 Handläggare: Eva Svedman Telefon: 08-508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd, sammanträde 2011-12-15 Stockholms

Läs mer

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Reviderad 2013-04-29 Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Inledning Vem som helst kan drabbas av våld och övergrepp eller någon annan brottslig handling. Men vissa grupper är särskilt

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2015-01-01 1 Vision Skellefteå strävar efter att vara en kommun där mänskliga rättigheter omfattar alla och där barn, ungdomar

Läs mer

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN 1 BAKGRUND...3 SOCIALTJÄNSTEN...3 UTVÄG SKARABORG...4 POLISEN...4 SJUKVÅRDEN...4 KVINNOJOUREN...4 BROTTSOFFERJOUREN...5 MÅL...5 ÖVERGRIPANDE MÅL...5 KVINNOPERSPEKTIVET...5

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Motion om handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland

Motion om handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland YTTRANDE 1(2) 19 januari 2005 hs 2004/0190 Hälso- och sjukvårdsnämnden Motion om handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland Marianne Gottlander har till Kommunfullmäktige lämnat in en motion om ett handlingsprogram

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Kunskapsunderlag rörande mäns våld mot kvinnor och barn, i nära relationer

Kunskapsunderlag rörande mäns våld mot kvinnor och barn, i nära relationer Kommunstyrelsens kontor, 2011-02-11 Kunskapsunderlag rörande mäns våld mot kvinnor och barn, i nära relationer Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Det ingen vill se - en bok om våld i samkönade parrelationer

Det ingen vill se - en bok om våld i samkönade parrelationer Det ingen vill se - en bok om våld i samkönade parrelationer Våld i parrelationer förekommer oavsett om de är samkönade eller olikkönade. För att undvika kränkningar, felaktigheter och diskriminerande

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER Socialnämnden SOCIALNÄMNDENS HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER 2014-11-10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Socialnämndens ansvar 4 1.1 Inledning 4 1.2 Socialnämndens handlingsplan 4 1.3 Handlingsplanens

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer 1(7) Datum Omsorgs- och socialförvaltningen KVINNOFRIDSPLAN För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer http://www.mjolby.se/download/18.54ac24de1298495895b80003654/kvinnofridsplan-2010-03-15.doc

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020 Ansvarig: Reviderad Antagen i Kommunstyrelsen 2016-05-25 1(21) Handlingsplan mot 2017-2020 Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax: 0322-60 09 60 Org.nr: 212000-1454

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer Program mot Våld och förtryck i nära relationer Hudiksvalls kommun Förord Arbetet med att förebygga våld och förtryck i nära relationer utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att medborgarnas

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-11-20 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 121 Ansvarig:

Läs mer

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009 Statistik 29 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 29 21-3-16 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor REMISSVAR 2006-10-31 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen

Läs mer

Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn

Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn Regeringsbeslut II:3 2014-08-21 S2012/275/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn Regeringens

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Du har rätt till ett liv fritt från våld! Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 Statistik 2011 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 2012-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER SAMVERKAN I SJU KOMMUNER Regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Skr. 2007/08:39 Våld är en fråga om mänskliga

Läs mer

För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER

För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER För kvinnofrid mot våld i nära relationer 2 Förord Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett samhälls- och folkhälsoproblem som allvarligt

Läs mer

IJ2008/1822/DISK. Statens folkhälsoinstitut Östersund. 1 bilaga. Regeringens beslut

IJ2008/1822/DISK. Statens folkhälsoinstitut Östersund. 1 bilaga. Regeringens beslut Regeringsbeslut 2 2008-09-11 IJ2008/1822/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet Statens folkhälsoinstitut 831 40 Östersund Uppdrag till Statens folkhälsoinstitut att undersöka hur våldsutsatta

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD. Handlingsprogram Uppdaterad

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD. Handlingsprogram Uppdaterad HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2013-01-01 Mål Arbeta för att mänskliga rättigheter skall gälla alla invånare i Skellefteå. Arbeta förebyggande för att motverka

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor Vision Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Vad är våld? Våld är varje handling riktad

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 2012-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län 1 Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel 2 Vision I Örebro län har vi nolltolerans mot

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer