Handlings plan mot våld i nära relationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlings plan mot våld i nära relationer"

Transkript

1 IZatrineholms kommun " KOMMUNSTYRELSENS HANDLING NR 4/200~ 1 (18) Datum Vår betecknirg Vår handläqqare Ola Nordqvist Ert datum Er beteckninq Handlings plan mot våld i nära relationer

2 2 (18) Inledning 3 Innehållsfórteckning Definitioner Bakgrund och avgränsning 43 Vision och målsättning 5 Kvinnors situation 6 Barnens situation 7 Mäns situation 8 Våld i samkönade relationer 9 Hedersrelaterat våld och förtryck 10 Kommunens ansvar 10 Andra aktörers ansvar och samverkan 11 Kvinno- och tjejjourens samt brottsofferjourens arbete 13 Information, opinionsbildning och utbildning 14 Sammanfattande slutsatser, förslag til åtgärder 15 Referenser Handlingi~nJii. mnt 2

3 Vår beleckning 3 (18) Inledning Följande handlingsplan skall gãlla och reglera det kommunala ansvaret for arbetet med våld i nãra relationer, ãven benãmnt rela'tionsvåld. Initiativet til framvãxandet av denna handlingsplan kommer via en motion til kommunstyrelsen från Ove Melin (s) och Göran Dahlström (s) beslutade kommunfullmãktige att bifalla den motionen och att uppdra til kommunstyrelsen att utarbeta ett forslag til handlingsplan. Följande handlingsplan har vuxit fram i samarbete med berörda verksamheter for att stãmma av inrikting och mål och for att skapa samstãmmighet om målen. Handlingsplanen består av foljande avsnitt: - Definition och avgrãnsning Bakgrnd Vision och målsãttning K vinnors situation Bamens situation Mãns sitution Våld i samkönade relationer Hedersrelaterat våld och fortck Kommunens ansvar Andra aktörers ansvar och samverkan Kvinno- och tjejjourens samt brottsofferjourens arbete Information, opinionsbildning och utbildning Sammanfattande slutsatser, forslag til åtgãrder De fiesta av dessa avsnitt avslutas med en presentation av de verksamheter som i nulãget bedriver ett arbete med våld i nãra relationer under punkten Praktiskt arbete. Under avsnittet Sammanfattande slutsatser och fdrslag till åtgarder presenteras utkast til utveckling av ordinarie verksamheter och eventuella nya åtgãrder inom detta område, samt nãmnders och organisationers ansvarsområden. Definition och avgränsning Arbetet med att ta fram en handlingsplan mot våld i nãra relationer krãver en klar inriktning och avgrãnsning. Denna avgrãnsning innefattar våld mot kvinnor, barn som bevittar och utsãtts for våld, våld i samkönade relationer samt hedersrelaterat våld. Dessutom kommer vi att i handlingsplanen beakta våldet dãr kvinnan slår mannen hon lever tilsammans med. Denna avgrãnsning innebãr ãndå att området blir omfattande och forutom den relationella delen innefattr det också våldet Som Innehåller allt från hot, slag, sparkar, bruk av vapen och tilhyggen, våldtãkt och andra sexuella övergrepp och trakasserier i nãra relation. Det bör ãven sãrskilt beakts att det psykiska våldet som exempelvis krãnkande uttalanden om partem och forlöjligande av denne som person innefattas inom den aktella avgrãnsningen. Hiincllim,i;nlan mnl 3

4 4 (18) Det finns många olika sãtt att definiera relationsvåld. Anvãnder man detta begrepp inkluderar man forutom våld mot kvinnan, våld mot barn, våld i samkönade relationer, hedersrelaterat våld och våld mot mannen. Dett begrepp har kritiserats, då man menar att den maktrelation som finns mellan könen osynliggörs. Samtidigt ãr det viktigt att beakt att det våld som utfors i nãra relationer i de allra fiesta fall drabbar kvinnan i forsta hand. Nãr det gãller orsaker til mãns våld mot kvinnor så analyseras detta oftast utifrån tre forklaringsmodeller: Den individualpsykologiska forklaringsmodellen, dãr man söker orsaken i brister hos individen. Förespråkare for denna modell forordar oftast behandling enligt olika samtalsterapeutiska metoder. Den socialpsykologiska forklaringsmodellen, dãr man lãgger fokus på brister i kommunikationen mellan partema. Den behandling som hãr forordas ãr att med professionell hjãlp hantera sin aggressivitet och samspela med omgivningen utan att ta til våld. Den sociologiska forklaringsmodellen, dãr man forklarar problematiken utifrån struktrella maktforhållanden i samhãliet. Hãr anges ojãmlikhet mellan könen som den grudlãggande orsaken. Mãns våld mot kvinnor är den ytersta konsekvensen av bristande jãmställdhet, som ger mannen rätt att begrãnsa kvinnors handlingsfrihet och livsutrmme. Ä yen våld mot barn ses hãr som en makttövning utövad av en vuxen person som upplever sig ha rätt att slå barnet. Det finns numera ansatser som forsöker forena dessa olika forklaringsmodeller och perspektiv til en ekoiogisk modell. Dett innebãr att man tittar på olika fakorer som ökar risken for relationsvåld. De faktorer som samspelar är struktr, samhälle, relation och individ. Man menar hãr att det inte ãr enstaka faktorer som orsakar våldet, utan ett antal samvarierande fakorer. För att göra något åt problematiken måste man arbeta med alia dessa delar i modellen. Bakgrund Våld mot kvinnor ansågs lãnge vara en personlig angelãgenhet. Först 1944 fick åklagare rätt att åtala mannen for grov misshandel i hemmet utan att kvinnan anmält detta. Dessutom dröjde det ãnda fram til 1982 innan misshandel av normalgraden som skett i hemmet foil under allmãnt åtal. På senare år har våld mot kvinnor blivit mer uppmãrksammat, man kan troligtvis se det som ett led i att jãmstãlldheten ökat i vårt samhälle. Lagstiftingen har ãven utvecklats med Besöksforbudslagen från 1988 och Lagen om grov kvinnofridskrãnkning från 1999 som fàr ses som viktiga principiella ställningstaganden. Trots en ökad jãmstãlldhet och fórãndringen av lagrummet är våld och hot i en nãra relation vardagsverklighet for många kvinnor. Det ãr ett allvarlig, utbrett och til stora delar dolt brott som skär genom alla samhallsklasser. Mäns våld mot kvinnor ãr ett brott som ofta upprepas och de kvinnor som utsãtts for dett känner en stãndig otrygghet. Det finns idag en relativt bred enighet om att mãns våld mot kvinnor är ett komplicerat problem på både en strktrell, kulturell och individuell nivå. Kunskapen är dock relativt begränsad om varfor vissa mãn tar til våld mot kvinnor. Erfarenhet HRncllinii!mhm mol 4

5 5 (18) och forskning visar att denna grupp är relativt heterogen. Ett vanligt mönster hos denna grupp ãr ãndå att det fomekar och forringar sina handlingar och i många fall lãgger skulden på brottsoffet. Ofta är det ett stort steg for kvinnan att träda fram och berãtta om sin situation och kanske anmãla den man som misshandlat henne och som kanske ãr far til hennes barn. Det ka vara svårt att veta vad man kan vãnda sig for att fà stöd och hjälp. Det finns många som har til uppgift att hjãlpa utsatt kvinnor exempelvis polis, åklagare, socialtjänst, hãlso- och sjukvård, men ãven kvinno- och brottsofferjourer och andra ideella organisationer. Många gånger ãr dock insatsema inte högprioriterade, tilrãckligt samordnade eller kãnda for de som behöver stöd och hjãlp. På senare år har även insatser for den misshandlande mannen börjat vãxa fram. För att forebygga mãns våld mot kvinnor måste manlighetens uttckssãtt samt begreppet makt i forhållandet mellan mãn och kvinnor diskuteras och forãndras. Många gånger saknas naturliga sammanhang for män att diskutera dessa frågor och även att som exempelvis berör relationer, livskriser och manlighet. När det gälier de våldsbenãgna mãnnen och möjligheten att påverka dem i en positiv rikting finns det kunskaper och erfarenheter från olika påverkansprogram och behandlingar. Dessa bygger oft på kognitiva teorier och ãr många gånger pedagogiskt upplagda. Den svenska regeringen har beslutat att arbetet med att bekãmpa våld mot kvinnor ska ges högsta prioritet och genomsyra olika myndigheters verksamhetsområden. Riksdagen fattade under våren 1998 beslut om regeringens K vinnofridsproposition (1997/98:55) och beslutet har fyra centrala utgångspunker: Lagstiftningen skall forbãttas och i vissa fall skäras. Det är viktigt att utveckla de fórebyggande åtgãrdema. K vinnor som varit utsatta for våld skall fà ett bätte bemötande från samhällets olika verksamheter. Bamens/ungdomamas situation i dessa familjer skall bãtte uppmärksammas och deras behov bemötas på ett medvetet sätt. En utforligare bild av kvinnors, mãns och barns situation presenteras i senare avsnitt. Vision och målsättning Visionen for arbetet med handlingsplanen ãr inget våld mot kvinnor skall forekomma i Katrineholm, dessutom skall ambitionen vara att stoppa allt relationsvåld. Om denna vision om nolltolerans skall kunna forverkligas i måste foljande mål av mer långsiktig karaktär gãlla: Att alla som blir utsatta for relationsvåld skall anmäla detta brott. Att alia som blir utsatta for relationsvåld fàr ett individuellt stöd och ett bra bemötande. Att alla utövare av relationsvåld fàr skall erbjudas behandling som kan forebygga återfall. Himdlinl!!\nlan mnl 5

6 6 (18) Att alla barn i våldsutsatt familjer skall fà stöd och hjälp i att bearbeta sina upplevelser av våldet. Att kunskapen om relationsvåld skall ha en bred forankring hos kommunens medborgare. Att kommunens anstãlida har goda kunskaper om relationsvåld, samt god kunskap om varandras resurser och kunskaper. Följande mål av mer kortiktig karaktär skall gälla for arbetet med handlingsplanen. Målen skall gälla under Dessa mål ãr: Att fier utsatta fór relationsvåld skall anmäla detta brott. Att fier utsatta for relationsvåld fàr ett individuellt stöd och ett bãtte bemötande. Att fier utövare av relationsvåld fàr behandling som kan forebygga återfall. Att fier barn i våldsutsatta familjer skall fà stöd och hjãlp i att bearbeta sina upplevelser av våldet. Att kunskapen bland Katrineholms innevånare ökar i dessa fiågor. Att direkt berörda anställda i kommunen skall ha tilrãcklig kunskap om dessa frågor. Kvinnors situation Våld mot kvinnor ãr troligtis en av den mest do Ida brottsligheten vi har i landet och forekommer i alla samhãllsklasser. En kvinna som misshandlas i en nãra relation har oftst tvingats att leva med mannens krav på kontroll och dominans under en lång tid. Att utsãttas for psykiskt, fysiskt ochleller sexuellt våld av en nãrstående ger många gånger starka psykiska men. Den leder ofta til att kvinnan Îar en bristande tilit til mãnniskor och myndigheter som vil hjãlpa henne. Dessutom utsãtts de kanske for vãxling mellan våld och vãre vilket gör att kvinnans självfortroende sjunker och hon anpassar sig til mannens syn på saken och beroendet til honom stãrks. Detta ãr en process som sker gradvis som påverkar kvinnans kraft til forãndring och den negativa sjãlvbilden forstärks. Denna process kan liknas vid långvarig tortr av mãnniskor i fángelsemiljö. Varfor går då inte kvinnan? För utomstående kan det vara svårt att forstå. Att utsättas for våld är i princip alltid en traumatisk hãndelse. Som tidigare nämnts sker den psykiska nedbryningen gradvis och många gånger känner kvinnan skarn och kanske skuld til det som sker. Den sãna självkãnslan ãr ofta en normal reakion på. misshandel. Många gånger kan också mannen hota att döda både kvinnan och eventuella bar for att kvinnan skall stanna kvar. Dessutom kan det vara så att kvinna drar sig for en separation då de ãr rädda att mista sina barn i en vårdnadstvist i de fall då hon inte blir betrodd. Viktigt är dock att se att många kvinnor lãmnar dessa mãn tilfållgt eller for gott, då exempelvis hoppet om mannens forändring getts upp och nãr det blir påtagligt att baren far ila. En annan viktig fakor for att kvinnan skall lãmna mannen ãr vetskapen om att han kan fà hjälp for sina våldshandlingar och inte bara blir straffad for det. När det gäller antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor så anmãldes i början av 1990-talet cirka sådana brott. Âr 2005 har siffran stigit siffran til , en Handlimi~nllU mnt 6

7 7 (18) ökning med fern procentjämfort med året innan. Enligt Brottsforebyggande rådet, BRÂ, beror ökningen delvis på en ökad anmälningsbenägenhet, men sannolikt ãven på en faktisk ökning. Misshandel mot kvinnor ãr något vanligare i Katrineholms kommun än i landet i genomsnitt, med 289 brott per innevånare mot 267 i hela landet. Dett ãr en siffra som varit relativ konstant ett antal år tilbaka i tiden. Nãr det gãller den grövre brottubriceringen grov kvinnofridskrãnking så anäldes sådana brott mot nio året innan. Ser man til sexualbrott så anmãldes 21 våldtäker och 12 fall av sexuellt ofredande mot kvinnor år Praktiskt arbete: Frida är kommunens verksamhet som arbetar med frågor som rör relationsvåld. Frida drivs av Individ- och familjeomsorgsforvaltnigen Dit kan man vãnda dig anonymt och gratis. Personalen for inga joumaler och har tystnadsplikt. Frida erbjuder stöd, samtal, information, rådgivning, hjãlp i att ta kontakt med myndigheter, stöd i rättsprocessen m.m. Frida driver tilsammans med kyrkan kvinnogrupper med sjãlvhjãlpskaraktr, dãr kvinnor kan trãffa andra kvinnor i samma situation. Telefonnummer til Frida är , I KatrineholmNingåker verkar kvinno- och tjejjouren Miranda. Kvinnojouren nås på tel: och tjejjouren på Tjejjouren har ãven egen websida ww.tieiourenmiranda.se Kvinnojouren har även tilgång til skyddat boende i akuta situationer. Barnens situation Att se sin mamma/forälder bli slagen och fomedrad är bland det svåraste ett barn kan uppleva. Bar påverkas på många olika sãtt av att bevitta familjevåld. Många barn stannar hemma for att skydda forãldern och går dãrfor miste om skolgång och andra sociala kontakter. Vissa barn Îar svårt att orka med och koncentrera sig på skolarbetet. De Îar ofta ta stort ansvar både for sig själva, syskon och kanske ãven foräldrama. Många gånger dras de ãven in i de vuxnas konflkt och riskerar också sjãlva att bli misshandlade. Det ãr ingen som riktigt vet hur många barn i Sverige som bevittnar misshandel i familjen. I rapporten "Bar i skuggan av våldet" (Socialstyrelsen, 2002) beskrivs olika forsök som gjorts for att uppskatta antalet. Utifrån antalet polisanmälda fall av kvinnomisshandel uppskatts siffran til cirka barn och att endast en liten andel kommer til myndighetemas kãnnedoín.det är cirka 1500 barn som årligen vistas med sin mamma på en kvinnojour. I en svensk enkãtundersökning har drygt 1700 mellanstadieelever och drygt åringar svarat på frågan om vuxna i hemmet har slagits. I bãgge åldersgruppema svarar ca 10 % att det hänt vid något enstaka tilfålle, 5 % svarar att det hãnt och 4 % att de bevittnat våld i hemmet under det senaste året. Det ãr vanligt att misshandlade kvinnor hãvdar att barnen inte bevittnat våldet, vilket kan hãnga samman med den stora skuldbörda som oftast uppstår där kvinnan tar på Hancllin"~nlan mol 7

8 8 (18) sig ansvaret for misshandeln. Bamen kan på samma sãtt känna sig skyldiga, och berãttar oftast inte for andra om våldet utan lãr sig att detta är något som ska hålias inom familjen. Lagmãssigt har dessa barns rãttigheter forstãrkts i november 2006 genom att barn som bevittnar våld i nãra relationer rãknas som brottsoffer. En forskningsöversikt visar också på sambandet mellan kvinnomisshandel och bammisshandel, t.ex. att 45 til 70 % av bamen vars mammor misshandlas även misshandlas sjãlva. En anan undersökning, som bygger på studier av barns medicinska joumaler, visar att av de barn som misshandlats har ãven mammoma misshandlats i 60 % av fallen. Nãr det gãller antalet anmãlda brott i Katrineholm 2005 dãr barn blir misshandlade rapporterades 20 fall. I åldem 0-6 år var det två anmãlda fall där båda forövara var bekanta med offret. I åldem 7-14 år var det 18 anmãlda fall dãr 16 av forövama var bekant med offet. Det framgår inte av statistiken om forövaren var vuxen eller ett barn. 'Nãr det gãller misshandel mot den ãldre åldersgruppen har den minskat över tid och for den yngre grppen har den varit relativt konstant över tid. Nãr det gãller sexualbrott så anmãldes sju våldtãkter, nio fall av sexuellt utnytjande samt fern fall av sexuellt ofredande mot bar under 15 år. Praktiskt arbete: Bamgruppsverksamhet for barn och tonåringar som bevittnat våld eller lever i våldsutsatt situationer erbjuds via Frida. Gruppverksamheten bedrivs av Merkur öppenvård av utbildade bamgruppsledare. Mäns situation Nãstan allt våld mot kvinnor utövas av nãrstående män. Det finns inget som pekar på att det finns någon särskild manstyp som slår. De män som misshandlar finns inom alia samhãllsklasser och yrkesgrupper och de fiesta kvinnor kan drab bas av mãns våld. Per Isdal norsk psykoterapeut med lång erfarenhet av att behandla mãn som misshandlar sina kvinnor slår hål på myten om det blinda manliga våldet. Han ser på våldet som en makttövning som ett sätt att bemãstra maktlöshet. V åldet ger hãr utövaren en kãnsla av makt och betydelse. Detta våld innehåller två delar. Det ena ãr våliande av skada, smãrta, frktan eller krãnkning, det andra är att beteendet ãr målinriktat, ett sãtt att påverka och styra beteendet hos kvinnan. Mãn som misshandlar kvinnor definierar sig ofta inte sjãlva som misshandlare, dels for att de känner sig skamfylida eller for att de anser att det har rätt att utöva detta våld for att upprätthålla sin auktoritet. Den ekologiska modellen kring hur våldet skapas, där man ser fiera fakorer som samspelar visar på samspelet där struktur, samhälle, relation och individ samverkar. Tittar man exempelvis bara på strukturella makteorier på samhällsnivå dãr en patriarkal maktprincip råder, dãr mannens har makten är underordnad, kan man missa det personliga ansvaret. Denna tolkning kan innebära att ansvaret for våldet, hamnar lãngre bort från honom sjãlv och att lösningen ligger i att fórãndra samhälls- Handlinii~nlan mot 8

9 9 (18) struktren. Någon fórändring på kort sikt nås dock inte genom struktrella åtgärder. Mãns våld elimineras forst och fiämst genom att forövaren tar ansvar för sina handlingar genom att inse att varje man som utövar våld ãr personligen ansvarig for sitt beteende. För att forebygga att mãn som utövar våld skall återfalla i detta beteende är det viktigt att erbjuda dessa någon form av behandling, som exempelvis samtalsbehandling. Samtidigt måste mannen i detta skede ha tagit ensamt ansvar for sitt våldsutövande. Utan denna insikt kan det vara svårt att hantera relationer utan att utöva våld. Erfarenheter av både individuell behandling och i grupp är att många mãn slutar att misshandla ãven i de fall där de lever kvari sin gamla relation. En våldsutsatt kvinna kan dessutom vara mer motiverad att söka och acceptera hjãlp om hon vet att också mannen kan erbjudas hjälp. Fokus bör även läggas på mãn som blir utsatta for våld av sin parter. Denna grpp ãr betydligt mycket mindre ãn de kvinnor som blir utsatt for våld. Det finns mycket lite forskat och undersökt kring denna grpp. Troligtis finns det ett mörkertal och fà mãn polisanmãler detta våld, då det for många mãn är behäftt med stor skarn att erkänna denna problematik. Undersökningar pekar dock på att det finns relationer dãr båda utövar både psykiskt och fysiskt våld mot varandra. Praktiskt arbete: Mãn som utövar våld mot sin parter erbjuds samtal individuellt eller i grupp for att behandla sina våldsimpulser via familjerådgivningen. Familjerådgivningen kan nås via Frida. Mãn som blir slagna av sin parer erbjuds stöd och samtal hos Frida. Vid behov kan individen slussas vidare tillãmpligare instans. För de män som vil arbeta for att minska mãns våld mot kvinnor kan arb tilsammans med Manliga nãtverket i Katrineholm. Nätverket bedriver opinionsarbete, men ãven studiecirkelsverksamhet om exempelvis jãmstãlldhetsfiågor. Nätverket når man på tel: eta Våld i samkönade relationer Ett relationsproblem som det varit ännu mer tyst om är partermisshandeln i homosexuella relationer. Likt rnånga heterosexuella kvinnor lever många bi- och homosexuella kvinnor och män otrgga liv i sina hem. De ãr utsatta for fysisk och psykisk misshandel och sexuella övergrepp från sina parters. Det råder ingen skilnad mellan att vara utsatt inom ramen for en homosexuell relation som en heterosexuell. Våldet är det samma yare sig det drabbar homosexuella eller kvinnor i en heterosexuell relation. Det finns heller ingen skilnad i partnervåldets mekanismer. Europeisk statistik visar att mellan 20 och 40 procent av de lesbiska kvinnor som deltog i dessa undersökningar hade blivit utsatta fór någon typ av våld i en tidigare lesbisk relation. När det gãller manliga homosexuellas utsatthet ãr det betydligt mindre forskat kring dett. De fà studier som finns indikerar dock att mäns våld är lika vanligt i homosexuella relationer som i heterosexuella. Hllnrllinesnll\n mot 9

10 10 (18) Ett av de viktiga stegen for att komma tilrätt med våld i homosexuella relationer är en dubbel öppenhet. Dels måste mannen eller kvinnan fà stöd i att anmäla våldet och de måste samtidigt kunna agera som öppet homosexuell. Allt for många vittesmål från de homosexuella sjãlva visar på att både polis och socialtjänst öppet visar sina fordomar om de homosexuellas relation. En annan komplicerande faktor ãr att misshandeln inte erkãnns for vad den ãr nãr den drab bar homosexuella. Omgivningen tar inte lika tydligt avstånd från våld män mot mãn, kvinnor mot kvinnor som nãr män slår kvinnor. Våldet värderas hãr helt olika beroende på offets och forövarens kön. Detta blir också tydligt nãr en kvinna misshandlar en man Praktiskt arbete: Frida tar emot individer for stöd och samtal som blivit utsatta mr våld i samkönade relationer. RFSL - Riksforbundet for sexuellt likaberãttigande bedriver en brottsofferjour for homosexuelia, bisexuella, transpersoner och könsöverskridare. Dessa har ãven våld i relationer inom sitt arbetsområde. Denna telefonjour nås på tel: Hedersrelaterat våld och förtryck Många flckor och unga kvinnor ãr hãnvisade til en tilvaro dãr deras göranden och låtanden kontrolleras in i minsta detalj. Anledningen är en uppfatting om att kvinnors upptrãdande ãr avgörande for familjens heder och att en kvinna som bryer mot normerna vanhedrar sin familj. Då måste mãnnen återupprãtt sin heder. Til skilnad fiån annat våld mot kvinnor hãnvisar forövaren til att hederstãnkandet är en del av hans kultur eller tradition. Utomstående kan också trycka på for att familjen ska ingripa mot flckan eller kvinnan. Bröder eller kusiner kan utses til forövare. De som delar hederstãnkandet, forsvarar våldet och tycker att kvinnan fàr skylla sig själv. Det vi kallar hedersrelaterat våld drab bar inte bara flckor och kvinnor, även pojkar och unga män kan vara utsatta på grund av sin sexuella lãggning. Arbete mot det som kallas hedersrelaterat våld görs både i Sverige och i andra lãnder. Det krãvs ãven intemationellt samarbete mellan lãnder for att forändra attityder som rör synen på kvinnors och mäns rättigheter. Praktiskt arbete: Hösten 2005 bildades ett operativt nätverk mot hedersrelaterat våld och fortryck. I nãtverket med specialkompetens ingår socialtjänsten, polis, åklagare, grund- och gymnasieskola, ungdomsmottagning, bam- och ungdomspsykiatrin samt kommunens fiyktingmottagning. Nãtverket har regelbundna träffar, och kallas samman vid ärenden som ãr hedersrelaterade. Sammankallande ãr socialtjänsten, nås via kommunens vãxel tel: Kommunens ansvar Kommunens ansvar for dem som behöver stöd och hjälp när det gäller relationsvåld faststãlls i socialtjänstlagen. Nãr det gäller våld mot kvinnor fortdligades Socialtjãnstlagen i genom ett tilãgg i lagens kap 5 11 som säger: Socialnãmnden bör verka for att den som utsatts for brott och dennes anhöriga fàr stöd och hjãlp. Socialnämnden bör särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit Hancllingi;nlan mnt 10

11 11 (18) utsatta for våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjãlp for att forändra sin situation. Ä yen kap 3 1 kan tolkas inom ramen for socialtjänstens ansvar att ge stöd til våldsutsatta kvinnor. Dãr anges att kommunen skall "svara for omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård och ekonomisk hjãlp och annat bistånd til familjer och enskilda som behöver det". Relationsvåld är ett socialt problem som omfatt både den utsatta kvinnan som mannen och eventuella barn. Socialtjãnstens ansvar omfattr dãrfor också att ge information, stöd och eventuell behandling til mannen och forekommande barn. Det framgår av lagãndringen att socialtjãnsten inte enbart fàr forlita sig på de friviliga krafter som finns i kommunen for att ge stöd til kvinnor som ãr eller har varit utsatta for våld eller andra övergrepp i nãra relationer. Socialtjãnsten har vidare ansvar for att vidareutveckla sin kompetens och handlingsberedskap for att i större utstrãckning kunna ge stöd och hjãlp til utsatta kvinnor så att de i hög utstrãckning ska kunna forãndra sin situation. Nãr det gãller samverkan med berörda organisationer och myndigheter har kommunen ansvar for att initiera detta, det regleras genom kap 3 4. "Socialnamnden skall i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjãlp. Nãr det är lãmpligt skall namnden hãrid samverka med andra samhãllsorgan och med organisationer och andra foreningar". Socialstyrelsen (2003) har utformat råd for socialtjänstens arbete med kvinnor som varit utsatta for våld. Syftet ãr att ge socialtjãnsten stöd i sin utveckling av metoder och kompetensutveckling och ãven att frãmja samarbete meuan socialtjãnsten och hãlso- och sjukvården. Socialstyrelsen vil även stimulera samverkan myndigheter emellan och med frivillgorganisationema. Varje enskild kommun har ansvar for att utveckla arbetsform~r och metoder samt öka kompetensen for att möta och stödja utsatta kvinnor. Utifrån dessa råd har ett utbildningsmaterial for socialtjãnstens personal utvecklats. Materialet kan bestãuas från Socialstyrelsen. I Kvinnofridspropositionen 1997/98:55 betonas att socialtjãnsten på ett mycket tidigt stadium ska kunna erbjuda hjãlpinsatser av olika slag til en kvinna som behöver det och vara lyhörd for vad kvinnor som befinner sig i en misshandelssituation kan vara i behov av. Praktiskt arbete: se övriga avsnitt. Andra aktörers ansvar och samverkan Hälso- och sjukvården: Att leva med våld och hot i en relation ãr ett omfattande folkhälsoproblem, art uppmãrksamma detta ãr mycket angeläget och då inte minst for hãlso- och sjukvården. De som utsätts for relationsvåld som i de aura fiesta fall är kvinnor gör inte en polisanmälan euer tar kontakt med någon myndighet, många gånger på grund av rädsla eller skarn. Däremot söker de ofta hjãlp indirekt bl.a. inom sjukvården for olika psykiska, psykiska euer psykosomatiska symtom. Många kvinnor som kommer till primãrvården kan således vara utsatta for våld i sin relation. Att fà kännedom om detta ãr en forutsãttning for att kunna ge adekvat hjälp och stöd. HandliftiinhUl mnf 11

12 12 (18) Ansvaret for hãlso- och sjukvårdens samverkan med andra myndigheter och organisationer kring våld mot kvinnor har i regellegat på akutmottgningar och kvinnokliniker. Ökad medvetenhet ãr minst lika viktig inom primärvården, psykiatrin, mödrahãlsovården, foretagshãlsovården, tandvården etc. Detsamma gãlier den hälsooch sjukvård som möter bam- och ungdomar inom barnãlsovård, elevhãlsovård, ungdomsmottagningar, bam- och ungdomspsykiatrin med fiera. Alla dessa aktörer har en mycket viktig uppgift i att upptãcka och stödja de som blivit utsatt for våld i sin relation. Forskning och erfarenheter visar att hälso- och sjukvården generellt i alltfår låg utstrãckning uppmãrksammar/upptãcker att kvinnor som söker vård ãr utsatt for våld av nãrstående. Att kãnna igen och forstå våldet, vara lyhörd samt erbjuda stöd och behandling tilkommer all vårdpersonal. Hindren att identifiera kan vara många som tidspress, bristande kunskap, attityder och då inte minst det faktm att de fiesta kvinnor inte sjãlv berãttar. För att ge stöd for personal inom hãlso- och sjukvården har Socialstyrelsen givit ut ett utbildningsmaterial med fokus på våldsutsatta kvinnor Polisen: Polisen spelar en mycket viktig roll i arbetet mot våld i nãra relationer, dels när det gãller utredningen av redan begångna brott, dels genom att ge hotade kvinnor och andra nãrstående skydd i syfte att fórebygga nya brott, det s.k. besöksforbudet. Til polisens uppgifter hör också att i ärenden om våld inom familjen samverka med andra myndigheter och organisationer (3 polislagen). Hãr fastslås sãrskilt att det åligger polisen att skyndsamt och fortlöpande samverka med socialtjãnsten. Våld mot kvinnor och andra nãrstående är sedan tidigare ett prioriterat område inom polisen, några sätt ãr att ge utsatta kvinnor s.k. trygghetspaket eller i mycket allvarliga fall personskydd. Inom olika polisdistrikt har det inättats olika enheter som sãtter fokus på kvinnofrid och familjevåld, dessutom har olika forsöksverksamheter starats for att effektivisera arbetet. Ett exempel är den s.k. SAR-modellen som skall minska risken for att kvinnor blir misshandlade eller mördade av sina parters. Den innebär att man gör en riskbedömning utifrån en särskild modell som utgår från den brottsmisstãnktes karaktãr, psykosociala bakgrund, missbruk, arbetssituation, personliga relationer och personlighetsstömingar. Denna modell grundar sig på framforskade fakta och arbetet utfors i samverkan med forskare inom rättspsykiatrin. Åklagaren: Áklagarens roll är att vara forundersökningsledare i de fiesta utredningar. Där åklagare varit forundersökningsledare har lagfóringen ökat mer än där polis en haft samma roll. Snabba och genomtänkta utredningsinsatser i ett forsta skede ãr avgörande for en effektiv lagforing. Ett tidigt inträde av åklagare krävs for att utveckla kvaliteten i utredningama, och det krãvs även ökad samverkan mellan myndighetema i rãttsväsendet så att den som utsatts for relationsvåld kãnner stöd under hela rãttsprocessen. Praktiskt arbete: Det primãra i den forändrade lagstiftningen är att socialtjãnsten ska utveckla sin egen kompetens for att stödja och hjãlpa kvinnor som utsãtts for våld och hot om våld. För att hjãlpen och stödet ska bli så alltäckande och mångfacetterad som möjligt ãr samverkan mellan socialtjãnsten och andra myndigheter och organisationer en nödvändighet. Ha.ndlinll.!nlim mot 12

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST HÄRRYDA KOMMUN UPPDRAGET Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN 1 BAKGRUND...3 SOCIALTJÄNSTEN...3 UTVÄG SKARABORG...4 POLISEN...4 SJUKVÅRDEN...4 KVINNOJOUREN...4 BROTTSOFFERJOUREN...5 MÅL...5 ÖVERGRIPANDE MÅL...5 KVINNOPERSPEKTIVET...5

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer 1(7) Datum Omsorgs- och socialförvaltningen KVINNOFRIDSPLAN För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer http://www.mjolby.se/download/18.54ac24de1298495895b80003654/kvinnofridsplan-2010-03-15.doc

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER

För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER För kvinnofrid mot våld i nära relationer 2 Förord Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett samhälls- och folkhälsoproblem som allvarligt

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län.

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. Skyddsnät saknas - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. 1 Innehåll Inledning 3 Feministiskt initiativs slutsatser 4 Tillvägagångssätt 5 Resultat 6 Reflektioner

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02, 86. Förvaltarskap - Inom socialnämndens ansvarsområde. Uppföljning Avstämning mot eventuella lagändringar.

Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02, 86. Förvaltarskap - Inom socialnämndens ansvarsområde. Uppföljning Avstämning mot eventuella lagändringar. Styrdokument Kvalitetsarbete med Våld i nära relationer för Katrineholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 86 Giltighetstid 2019-12-31 2 (14) Beslutshistorik Gäller från Antagen av kommunfullmäktige,

Läs mer

motverka våld mot kvinnor

motverka våld mot kvinnor 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 godkändes i socialnämnden 13 april 2011 efter en remissrunda i alla övriga nämnder.

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld 2011-03-09 Dnr 51/2011-79 Marie Björkman för socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld Antagen av socialnämnden 2011-03-23 Dnr SON 51/2011-79 2(15) INLEDNING Relationsvåld

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Handlingsprogram mot våld i nära relationer

Handlingsprogram mot våld i nära relationer Handlingsprogram mot våld i nära relationer Antagen av kommunfullmäktige 2008-11-26, 79 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 HANDLINGSPROGRAM... 3 ÖVERGRIPANDE MÅL: VÅLD

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor 2006-03 2 KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor Mål för kvinnofrid i Vänersborgs kommun

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Sammanfattning av RFSLs synpunkter

Sammanfattning av RFSLs synpunkter Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International Lesbian

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Rätten till kvinnofrid

Rätten till kvinnofrid LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Rätten till kvinnofrid Socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor i län Meddelande 2001: 29 701-0792-1997 Förord Länsstyrelsen är den regionala tillsynsmyndigheten

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Hedersrelaterat våld Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Handlingsplan mot hedersrelaterat våld för Falköpings socialtjänst I Falköpings kommun finns personer som är utsatta

Läs mer

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna Dokumentnamn: Mäns våld mot kvinnor Dokumentnummer: Version: Dnr:801-2961-12 Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.17 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2012 2014 Parter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Handläggare:

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av Individ- och familjenämnden Nämnden för funktionshindrade Aldrenämnden september 2010 VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för att bekämpa mäns våld

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Maria Strömbäck Våld i nära relationer Kiruna kommun Våld i nära relationer Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KVINNOFRID - MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN

HANDLINGSPLAN FÖR KVINNOFRID - MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN FÖRFATTNINGSSAMLING (7.19) ORUST KOMMUN Datum Diarienummer 2005-04-05 2005/066 759 2004/154 HANDLINGSPLAN FÖR KVINNOFRID - MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN Individ- och familjeomsorgen

Läs mer

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet.

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet. 2006-11-08 Brottsofferjourernas Riksförbunds remissvar angående betänkande Att ta ansvar för sina insatser Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, SOU 2006:65 Brottsofferjourernas Riksförbund,

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Lokal samverkan för kvinnofrid

Lokal samverkan för kvinnofrid Lokal samverkan för kvinnofrid Handlingsprogram 2011-2014 Socialtjänsten, Polisen, Lasarettet Trelleborg och Brottofferjouren/Kvinnojouren Söderslätt i samverkan med stöd av Länsstyrelsen i Skåne. Lillemor

Läs mer

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män.

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män. I Landstinget Gunilla Lillhager, kurator och arbetsterapienhet Gunilla Apell, h3lso- och sjukvårdsenheten DALARNA RIKTLINJE - VALD I NÄRA RELATIONER Datum 2011-09-20 Beteckningfdiarienr LD11/02248 1(6)

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Ändrad 2006-05-04 Sida 1 (9) Senast reviderad: 2007-12-03 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK

Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och en av vår tids största samhällsproblem. De flesta fall av kvinnomisshandel begås

Läs mer

Trygg i Norrtälje kommun. Förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna

Trygg i Norrtälje kommun. Förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna Trygg i Norrtälje kommun Förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna Trygg i Norrtälje kommun Trygg i Norrtälje kommun är ett samarbete mellan Norrtälje kommun, polisen, föreningar, företag, kyrkan

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Gemensamt handlingsprogram för personalgrupper i Lindesbergs kommun som möter våldsutsatta kvinnor eller män och barn som bevittnat våld i nära relation samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Grästorp Kommuns policy för kvinnofrid. - våld i nära relation

Grästorp Kommuns policy för kvinnofrid. - våld i nära relation Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet Grästorp Kommuns policy för kvinnofrid - våld i nära relation 2013 2020 Reviderad och antagen av kommunstyrelsen 2013-02-26, 26 Postadress Besöksadress

Läs mer

Om kvinnojourernas situation och samhällets ansvar

Om kvinnojourernas situation och samhällets ansvar Om kvinnojourernas situation och samhällets ansvar En rapport från Feministiskt initiativ 2005 Sammanställd av Carin Holmberg, fil dr feministisk sociologi Kvinnojourerna och deras arbete Med tanke på

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer Program mot Våld och förtryck i nära relationer Hudiksvalls kommun Förord Arbetet med att förebygga våld och förtryck i nära relationer utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att medborgarnas

Läs mer

Att stärka och förbättra arbetet för barn som far illa och vuxna som utsätts för våld av närstående

Att stärka och förbättra arbetet för barn som far illa och vuxna som utsätts för våld av närstående Att stärka och förbättra arbetet för barn som far illa och vuxna som utsätts för våld av närstående Informationsmaterial till personal inom områdena socialtjänst, hälso- och sjukvård, förskola och skola

Läs mer