Jouni Välijärvi Pirjo Linnakylä Pekka Kupari Pasi Reinikainen Inga Arffman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jouni Välijärvi Pirjo Linnakylä Pekka Kupari Pasi Reinikainen Inga Arffman"

Transkript

1 Jouni Välijärvi Pirjo Linnakylä Pekka Kupari Pasi Reinikainen Inga Arffman PISA 2000

2 PISA I ETT NÖTSKAL I cykler på tre år undersöks 15-åriga elevers kunskaper och färdigheter i de utvecklade industriländerna PISA-studier företas vart tredje år; den första verkställdes år I PISA 2000 deltog sammanlagt elever från 32 länder. Eleverna utvärderades med hjälp av skriftliga prov. Eleverna och skolornas rektorer besvarade även enkäter om sig själva och sina skolor. Därför kan omständigheter av betydelse för de goda resultaten indikeras. Ny syn på elevprestationer PISA mäter de ungas förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter i konfrontation med verkliga utmaningar snarare än i specifika ämnen i skolan. PISA utvärderar tre områden läsning, matematik och naturvetenskpliga ämnen. I PISA 2000 var läskunnigheten huvudområde, matematik och naturvetenskap biområden. Eleverna skulle förstå nyckelbegrepp, behärska vissa procedurer och kunna tillämpa sina kunskaper och färdigheter i olika autentiska situationer. Information om elevernas attityder och inställning till utbildning insamlades. Unikt internationellt samarbete för systematisering av undervisningens resultat PISA koordineras av ledningsgrupper i de deltagande länderna under överinsyn av Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). Ledande internationella experter samarbetar för att genomföra utvärderingar som ger jämförbara resultat över nationella och kulturella gränser. PISA ger ett ökat utbud av internationell information om elevernas resultat och ger de deltagande nationerna normer och uppdateringar av elevernas resultat i förhållande till normerna. PISA i Finland Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet verkställde den finländska delen av PISA Professor Jouni Välijärvi var projektets koordinator och samarbetade med professor Pirjo Linnakylä, forskarna Pekka Kupari, Pasi Reinikainen, Antero Malin, Eija Puhakka, Viking Brunell, Kaisa Leino, Tiina Nevanpää, Sari Sulkunen och Jukka Törnroos samt forskningsassistenterna Seija Haapaviita, Inga Arffman och Kirsi Häkämies. Undervisningsministeriet, utbildningsstyrelsen och Jyväskylä universitet finansierade PISA 2000.

3 DE FINLÄNDSKA FRAMGÅNGARNA I PISA NÅGRA ORSAKER PISA 2000 Jouni Välijärvi Pirjo Linnakylä Pekka Kupari Pasi Reinikainen Inga Arffman

4 Författarna och Pedagogiska forskningsinstitutet, Jyväskylä universitet Den finländska PISA-gruppen: Jouni Välijärvi, Pirjo Linnakylä, Pekka Kupari, Pasi Reinikainen, Antero Malin, Eija Puhakka, Inga Arffman, Viking Brunell, Seija Haapaviita, Kirsi Häkämies, Kaisa Leino, Tiina Nevanpää, Sari Sulkunen, Jukka Törnroos Översättning och smärre revideringar: Viking Brunell Fotografi er: Kuokkala skola, Jyväskylä lärarutbildningsinstitution, Jyväskylä stadsbibliotek Pärm, layout och fotografier: Martti Minkkinen ISBN Jyväskylä 2003

5 FÖRORD De finländska elevernas ypperliga resultat i PISA har varit ett stort glädjeämne men på samma gång en något svårtolkad erfarenhet för dem som bär ansvaret för och fattar beslut om den finländska utbildningen. PISA förändrade på en gång våra uppfattningar om grundskolans kvalitet och gav en ny syn på grundskolans betydelse för Finlands framtida bildning och kunskapsutveckling. Av tradition har man i Finland ansett, att modellerna för utbildningsreformer bör hämtas utifrån. Under en lång tid var Tyskland det land där mönstren söktes. Men på senare tid har de finländska modellerna i huvudsak hämtats från våra nordiska grannländer, särskilt från Sverige. Enligt ett finskt talesätt reformerar Finland sin grundskola genom att göra exakt samma misstag som Sverige; Finland gör dem bara tio år senare. Men tack vare PISA ser det idag ut som om situationen skulle hålla på att förändras. Med ens är det den finska utbildningen och skolan som står i centrum för det internationella intresset. Denna rollförskjutning från efterföljare till ett modernt mönster för andra skolreformatorer har inspirerat författarna till denna skrift att försöka komma underfund med och göra klart också för andra vad det är som speciellt utmärker grundskolan i Finland och att seriöst tänka över vilka starka sidor grundskolan har. 3

6 I egenskap av ansvariga forskare för den finländska delen av PISA 2000 försöker vi i denna publikation öppna några perspektiv på eventuella orsaker till den höga resultatnivån i PISA i Finland. Det finns naturligtvis ingen omständighet som ensamt för sig kan tas som förklaring till de goda resultaten. Tvärtom kan framgången föras tillbaka på ett nätverk av faktorer, som är inbördes relaterade till varandra och som handlar om pedagogik, utbildningssystemets struktur, lärarutbildning, skolpraxis och i sista hand om den finländska kulturen. I den följande utblicken söks förklaringar till den höga nivån dels genom analys av PISA-resultaten, dels också med beaktande av vissa kännetecken på det finländska utbildningssystemet och kulturarvet det sistnämnda såväl i som utanför skolan som kan tänkas ha bidragit till de finländska framgångarna i PISA Vår förhoppning är, att denna publikation skall väcka frågor och debatt om skolans fortsatta utveckling till förmån för ett bättre samhälle och till gagn för de unga i skolan som framtida ansvarsbärare i samhället. Alla kommentarer, idéer och frågor angående publikationen är välkomna. Ytterligare en avsikt med denna publikation är att främja den ömsesidiga förståelsen för varierande pedagogiska lösningar i olika länder, vilket i sin tur förhoppningsvis ger också oss själva en bättre bild av det egna landets grundskola och dess utmärkande drag och framtida utvecklingsmöjligheter. En möjlig kanal för diskussion är författarnas e-postadresser. jouni.valijarvi@ktl.jyu.fi pirjo.linnakyla@ktl.jyu.fi pekka.kupari@ktl.jyu.fi pasi.reinikainen@ktl.jyu.fi 4

7 Läskunnighet UTBILDNINGSRESULTAT AV HÖG KVALITET Figur 1 visar, att Finland nådde den högsta läskunnighetsnivån av alla OECDländer i PISA 2000 (figur 1). Resulatnivån i Finland är signifikant högre än i något annat land i undersökningen. Till yttermera visso ser den höga genomsnittliga prestationsnivån i Finland ut att vara förbunden med en betydande likvärdighet. Standardavvikelsen, ett uttryck för hur stora skillnaderna mellan eleverna är i resultathänseende, är en av de minsta i Finland av alla OECD-länder. Åtta finlandssvenska skolor ingick i det finländska stickprovet och presterade ett 35 poäng sämre resultat i läskunnighet (513 poäng) än de finskspråkiga skolorna (548). Skillnaden var överraskande stor. I IEA:s läskunnighetsstudie 1991 med riksrespresentativa stickprov för vardera språkgruppen höll Svenskfinland nästan samma nivå som det finska Finland, som också då placerade sig främst bland 31 deltagande nationer. Sverige intog tredje plats år 1991 med samma resultat som Svenskfinland. I PISA 2000 var Sverige och Svenskfinland fortfarande jämspelta, men nu plötsligt med ett signifikant sämre resultat än det finska Finland. Orsakerna till tillbakagången har inte belysts. För Svenskfinlands del är resultaten från PISA 2000 inte fullt tillförlitliga på grund av det obetydliga antal skolor som deltog i studien. 5

8 Utbildningsresultat av hög kvalitet 6

9 Utbildningsresultat av hög kvalitet En jämförelse mellan de tre delområden av läskunnigheten som undersöktes pekar ut de starka respektive de mindre starka sidorna i de finländska resultaten. I ljuset av de nationella poängmedeltalen uppvisade Finland särskilt goda resultat på två områden, det vill säga i fråga om att skaffa information (556 poäng) och att tolka texter (555 poäng). På vartdera området överglänste Finland samtliga deltagande nationer i övrigt. Däremot placerade sig Finland tillsammans med Irland på tredje plats på området för refl ektion och evaluering (533 poäng) efter Kanada och England på första respektive andra plats. Finlands resultat var likväl inte med statisktisk säkerhet sämre än de båda toppnationernas, men den reflektiva och evaluerande förmågan är relativt sett inte lika suverän som förmågan att skaffa information och tolka texter. I syfte att förklara resultatvariansen fördelades eleverna på fem färdighetsnivåer utifrån resultaten i läskunnighet. Figur 2 visar den procentuella andelen elever på respektive läskunnighetsnivå. Figuren åskådliggör, att variationen i läskunnighet är stor såväl mellan som särskilt inom OECD-länderna. I varje enskilt land fanns det elever som lät sig hänföras till den bästa kategorin av läsare, men det fanns också elever med ett resultat på eller under nivå 1. I samtliga OECD-länder nådde i medeltal 10 procent av eleverna den högsta läskunnighetsnivån, det vill säga nivå 5. I Finland nådde 18 procent av eleverna upp till denna nivå, vilket var den nästhögsta relativa andelen efter Nya Zeeland på topp (19 procent) bland alla deltagande nationer. Andra länder med höga andelar toppläsare var Australien (18 procent), Kanada (17 procent) och England (16 procent). Färdighetsnivå 4 fortfarande en ypperlig läskunnighetsnivå involverade 32 procent av de finländska eleverna. OECD-ländernas andel elever på samma nivå var 22 procent. Sammanlagt lät sig 50 procent av de finländska eleverna hänföras till gruppen ypperliga läsare (nivåerna 4 och 5). För OECD var den motsvarande andelen 32 procent. Enskilda länder med andelar över 40 procent var Kanada, Nya Zeeland, Australien, Irland och England. 7

10 Utbildningsresultat av hög kvalitet 8

11 Utbildningsresultat av hög kvalitet Nivå 3 rymde 29 procent av de finländska eleverna. Detta innebär att totalt 79 procent av de undersökta i Finland kan anses ha tillägnat sig en läskunnighet (på nivå 5, 4 eller 3) som behövs i mötet med informationssamhällets aktuella krav på inlärning och arbete. Finlands andel är större än i något annat OECD-land. Medeltalet för samtliga OECD-länder var 61 procent. Närmast Finland placerade sig Korea, Kanada och Japan, som också uppvisade höga procentuella andelar. Färdighetsnivå 2 omfattade 14 procent av de finländska eleverna. För OECD var andelen elever på denna nivå 22 procent. Också på eller under nivå 1, som avser svag läskunnighet, var den finländska andelen elever (7 procent) lägre än för OECD som helhet (18 procent). Bara Korea hade en lägre andel svaga läsare än Finland. I alla andra länder med hög genomsnittlig läskunnighet var andelen elever på eller under nivå 1 klart större än i Finland. Den internationella jämförelsen visar sammantaget, att de finländska elevernas läskunnighet håller en hög nivå. Finländska unga förefaller att vara exceptionellt kunniga i att skaffa information och tolka texter. Däremot är toppskiktet på området för reflektion och evaluering något tunnare. Antalet svaga läsare i Finland är anmärkningsvärt litet i internationell jämförelse. Det bör likväl understrykas, att varje ung person med bristfällig läsförmåga riskerar att bli utestängd från fortsatta studier, kulturella aktiviteter och aktivt medborgarskap i ett samhälle som uppskattar kunskaper, färdigheter och livslångt lärande. Matematiskt kunnande PISA 2000 utvärderade det matematiska kunnandet på två områden förändring och tillväxt samt rymd och form. Med matematiska termer kan området för förändring och tillväxt relateras till algebra, funktioner och statistik. Rymd och form innefattade mätning och geometri. Antalet uppgifter i matematik var 31. 9

12 Utbildningsresultat av hög kvalitet Finland hörde till den bästa fjärdedelen i matematiskt kunnande inom OECD (figur 3). Med sitt medeltal på 536 poäng placerade sig Finland på fjärde plats. Av toppnationerna var det endast Japan som med statistisk säkerhet hade ett bättre resultat än Finland, medan 19 OECD-länder nådde en nivå som var signifikant lägre än i Finland. Finland överträffade även de nordiska länderna i övrigt, som höll en nivå strax ovanför medeltalet för OECD. Resultatet för de åtta finlandssvenska skolorna var 523 poäng. Finland uppvisade synnerligen enhetliga resultat också i matematik, vilket framgår av standardavvikelsen, som var minst i Finland (80) av samtliga OECD-länder (medeltal = 100). Finland, Island, Japan, Korea och Kanada, det vill säga de länder som uppvisade de minsta skillnaderna mellan eleverna, hörde samtliga till de högstpresterande OECD-länderna med resultat som var avsevärt bättre än medeltalet för OECD. Detta faktum visar att det är möjligt för ett land att nå en hög prestationsnivå genom att erbjuda samtliga elever lika möjligheter till matematikinlärning snarare än genom att dela upp eleverna på olika program i tidig ålder. Andelen lågpresterande elever i matematik var betydligt lägre i Finland än i OECD-länderna i medeltal. Endast 8 procent av de finländska eleverna mot 16 procent i samtliga OECD-länder hörde till gruppen minst framstående elever. Finlands andel var av samma storleksordning som i de övriga högpresterande nationerna. Andelen topprestationer i Finland var högre i Finland än i OECD som helhet. Endast Japan, Nya Zeeland, Korea, Schweiz, Belgien, Australien och England hade högre andelar topprestationer. De finländska resultaten var jämnt fördelade på båda de undersökta innehållsområdena. På vartdera området uppvisade Finland en större andel rätta svar än OECD-länderna på det hela taget. På 11 uppgifter var andelen rätta svar för Finlands del minst tio procentenheter högre än i OECD-länderna. Finländska elever gjorde särskilt väl ifrån sig i statistik, framför allt i fråga om att tolka grafer och diagram. De nådde över OECD-ländernas medeltal också på området för att beräkna figurers ytor och omkrets. I algebra däremot var den finländska nivån lägst av alla innehållsområden. En omständighet 10

13 11 Utbildningsresultat av hög kvalitet

14 Utbildningsresultat av hög kvalitet som försämrade resultatet var, att en ansenlig del av de finländska eleverna (21 55 procent) lämnade ett stort antal uppgifter obesvarade på områdena för generalisering och förklaring. Naturvetenskapliga ämnen De naturvetenskapliga uppgifterna i PISA fokuserade elevernas roll att aktivt tillägna sig information. Eleverna skulle förstå och ta itu med naturvetenskapliga frågor, välja ut relevant information ur en mängd data och relatera denna information till sitt tidigare vetande. Utgående från all denna information skulle eleverna vidare dra välgrundade slutsatser och förmedla dem till andra. Provuppgifterna fördelade sig på tre naturvetenskapliga områden. Området vår jord och miljö samt liv och hälsa omfattade 13 uppgifter var. Området för teknologiska tillämpningar bestod av 8 uppgifter. På det hela taget handlade uppgifterna om bland annat förändringar i atmosfären, biodiversitet, kemisk och fysisk förändring, jorden och världsalltet, ekosystem, energiöverföring, genetisk kontroll och människans biologi. Finlands prestationsnivå var hög också i naturkunskap (figur 4). Endast Korea överträffade Finland, medan Japan, England, Kanada, Nya Zeeland och Australien höll samma nivå. Samtliga 24 länder i övrigt uppvisade resultat på en signifikant lägre nivå än Finland. Resultat för Svenskfinland var 502 poäng. Finlands resultat var bättre än medeltalet för OECD på alla tre områden i naturvetenskap. Särskilt tydlig var skillnaden till Finlands fördel på området för liv och hälsa, där det finländska resultatet var bättre än i något annat land i studien. Också på områdena vår jord och miljö samt teknologiska tilllämpningar var Finlands resultat 4 till 5 procentenheter bättre än medeltalet för OECD. Resultatskillnaderna i naturkunskap mellan eleverna var mindre i Finland än i flertalet andra länder. Finlands standardavvikelse var 86 poäng. Endast 12

15 13 Utbildningsresultat av hög kvalitet

16 Utbildningsresultat av hög kvalitet Korea hade en mindre standardavvikelse. Därmed ser Korea och Finland ut att vara de två länder som lyckats bäst i försöken att kombinera höga nivåer av naturkunskap med små individuella resultatskillnader. Precis som i läskunnighet och matematiskt kunnande gjorde de svagaste finländska eleverna förhållandevis väl ifrån sig internationellt sett också i naturkunskap. Å andra sidan hade de finländska toppeleverna påtagligt sämre resultat än toppeleverna i exempelvis Japan, England och Nya Zeeland. 14

17 OMSTÄNDIGHETER BAKOM DEN FINLÄNDSKA FRAMGÅNGEN I PISA Orsaker till den höga läskunnigheten i Finland PISA-resultaten visar, att elevernas höga läskunnighetsnivå i Finland inte kan föras tillbaka på någon enskild faktor. Snarast skall den finländska framgången relateras till en mängd samverkande omständigheter. Regressionsanalys av PISA-data (figur 5) indikerar, att elevernas egna attityder och aktiviteter, framför allt deras olika engagemang i läsning (förklarar 22 procent av variansen i läskunnighet) och varierande intresse för läsning (18 procent), är av stor betydelse för de finländska elevernas läskunnighet. Andra grundläggande omständigheter är familjebakgrunden den kulturella kommunikationen mellan föräldrar och barn (6 procent), hemmets kulturutbud (6 procent) och föräldrarnas yrkesstatus (6 procent). Elevernas självuppfattning i läsning förklarar likaså 6 procent av de finländska elevernas varians i läskunnighet. Av alla enskilda omständigheter som undersökts i Finland i avsikt att förklara hur nivåskillnader i läskunnighet uppkommer var elevernas engagemang i 15

18 Omständigheter bakom den finländska framgången i PISA läsning och intresse för läsning de två bästa determinanterna. För Finlands del var vardera faktorn av mycket större betydelse än familjebakgrunden, som uppvisade ett större inflytande i många andra OECD-länder. Den finländska gruppen av PISA-forskare har tolkat det ovannämnda resultatet som ett tecken på att den finländska grundskolan lyckats väcka elevernas intresse för läsning och att den på så vis också minskat inflytandet från elevernas socioekonomiska bakgrund. Forskarna menar, att skolan kan lyckas i sina bemödanden att väcka och bevara elevernas intresse inte minst för läsning genom att erbjuda eleverna frivilliga ämnesval och en flexibel läroplan. 16

19 Omständigheter bakom den finländska framgången i PISA Av alla länder som deltog i PISA 2000 uppvisade Finland det högsta elevintresset för läsning och det tredje största engagemanget i läsning (figur 6). 41 procent av de finländska eleverna uppgav läsning som en favoritsysselsättning. För flickorna var denna andel 60 procent mot 21 procent för pojkarna. Tre av fyra elever sade sig läsa för nöjes skull varje dag; andelen elever som inte alls läste för nöjes skull var 22 procent. Inom OECD var andelen icke läsande elever mycket större, det vill säga 32 procent. Japan (55 procent), Belgien och Tyskland (42 procent vardera) uppvisade de högsta andelarna. Också i de övriga nordiska länderna var andelen mindre entusiastiska läsare något högre än i Finland. I Danmark var andelen 27 procent, på Island 30 procent, i Norge 35 procent och i Sverige 36 procent. I likhet med eleverna i det övriga Norden läser finländska elever texter av många olika slag. I Finland läser eleverna dagstidningar, tidskrifter, serietidningar såväl som e-post och Web-sidor mer allmänt än vad jämnåriga i andra OECD-länder gör. Däremot läser finländska elever skönlitteratur och icke fiktiv litteratur på sin höjd lika allmänt som inom OECD i medeltal. De finländska elevernas engagemang i läsning understöds av ett omfattande biblioteksnät. De enskilda biblioteken har i allmänhet också särskilda barnavdelningar. Därför är det inte överraskande, att finländska elever tenderar att utnyttja biblioteken mer allmänt än jämnåriga i andra OECD-länder (figur 7). Av de finländska eleverna uppgav sig 44 procent låna böcker från bibliotek ett skolbibliotek eller ett kommunalt bibliotek minst en gång per månad. OECD:s motsvarande andel var 26 procent. Flickorna var avsevärt flitigare boklånare än pojkarna. I Finland var det vanligast att kommunbiblioteken utnyttjades. Skolbiblioteken däremot användes i medeltal mindre ofta än inom OECD. Likaså var bokbestånden i de finländska hemmen internationellt sett endast av medelmåttig storlek, av allt att döma beroende på det täta nätet av kommunbibliotek. De nationella PISA-resultaten visar något överraskande, att aktiva datoranvändare också var aktiva läsare. Ett måttligt bruk av datorer var likaså positivt förbundet med läskunnigheten. Elever som lade ned mycket tid på datorer 17

20 Omständigheter bakom den finländska framgången i PISA 18

21 Omständigheter bakom den finländska framgången i PISA 19

22 Omständigheter bakom den finländska framgången i PISA uppvisade en lägre nivå av läskunnighet, men den allra lägsta nivån höll de elever som inte alls använde dator. Sambandet mellan kulturell kommunikation och läskunnighet var lika starkt i Finland som i OECD-länderna på det hela taget. Inom PISA anspelade kulturell kommunikation på hur frekvent föräldrarna interagerade med sina barn: diskuterade politiska och sociala frågor, böcker, film och televisionsprogram; lyssnade till klassisk musik. Hemmets kulturutbud visade sig vara svagare relaterat till läskunnigheten i Finland än inom OECD i övrigt. I PISA innefattade det kulturella utbudet klassisk litteratur, poesi och konstverk i elevernas hem. Elevernas egna kulturella aktiviteteter framstod som mindre viktiga förutsättningar för elevernas läskunnighet i Finland än inom OECD som helhet. De kulturella aktiviteterna definierades i PISA som besök på muséer, konstutställningar, teaterföreställningar, opera, balett eller idrottsevenemang. Elevernas självuppfattning i läsning förklarade en större andel av skillnaderna i läskunnighet i Finland än inom OECD i medeltal. Inte överraskande hade de finländska eleverna högre självuppfattning ju bättre deras läskunnighet var. Anmärkningsvärt är, att elevernas självuppfattning i läsning inte utgjorde någon förklaring till de internationella skillnaderna i läsning. Ett land där eleverna uppvisade hög självkänsla i läsning placerade sig därför inte nödvändigtvis bland de bästa länderna i läskunnighet. De finländska flickornas självkänsla höll exempelvis samma nivå som medeltalet för OECD, medan de finländska pojkarna med statistisk säkerhet stannade under OECDnivån. Elevernas inlärningsstrategier var också av en viss betydelse för läskunnigheten både i Finland och inom OECD-länderna i övrigt. I Finland befanns exempelvis en tävlingsmässig inlärningsstrategi vara mest positivt relaterad till läskunnigheten bland de bästa läsarna. Utvecklade strategier, där eleverna relaterar nytt material till tidigare vetande och erfarenhet för tillämpning i nya sammanhang, gav det positivaste utslaget bland medelmåttiga och mycket 20

23 Omständigheter bakom den finländska framgången i PISA duktiga läsare. Så kallade kontrollstrategier för styrning av inlärningen tenderade för sin del att vara kraftigast förbundna med genomsnittsläsarnas prestationer. Om lärarna däremot ingav eleverna en känsla av prestationstryck, hade detta genomgående negativ effekt på resultaten i läskunnighet både bland hög- och lågpresterande elever. Vid sidan av de i det föregående behandlade omständigheterna bakom de finländska elevernas högt utvecklade läskunnighet finns det en mängd andra faktorer i elevernas hem- och skolmiljö som var föremål för uppmärksamhet i PISA och som skall diskuteras längre fram i denna utredning. Men utöver detta kan den höga finländska läskunnighetsnivån antas vara en funktion även av ett stort antal krafter i det finländska utbildningssystemet och i den nationella kulturen. Dessa omständigheter skall granskas utförligare i senare kapitel i denna redogörelse. Orsaker till de goda finländska resultaten i matematik och naturvetenskapliga ämnen Proven i matematik och naturvetenskapliga ämnen i PISA 2000 var mer begränsade till sin omfattning än proven i läsning. Därför är också analyserna angående orsakerna till de goda resultaten i matematik och naturvetenskap begränsade. De följande förklaringarena bör därför tolkas med försiktighet. I själva verket baserar sig endast den första av de omständigheter som behandlas i det följande (självuppfattning i matematik) på resultat från PISA. De övriga faktorerna utgår från PISA-forskarnas erfarenheter av och insikter från tidigare forskning och utvecklingsarbete. En stark självuppfattning i matematik var starkt och positivt relaterad till resultaten i ämnet i samtliga länder som deltog i studien. Elever som var säkra på att de var duktiga i matematik uppvisade också goda provresultat i ämnet. Men det bör noteras, att elevernas självuppfattning i matematik inte utgjorde någon förklaring till de internationella skillnaderna i matematiskt kunnande. Länder där eleverna hade en låg själuppfattning i matematik 21

24 Omständigheter bakom den finländska framgången i PISA var därför inte nödvändigtvis lågpresterande med avseende på kunnandet i ämnet. Korea är ett exempel på detta. Där hade eleverna en lägre självuppfattning i matematik än i något annat land i studien, men ändå var Korea en av toppnationerna i matematiskt kunnande. De finländska elevernas självuppfattning lät sig inordnas strax ovanför medeltalet för OECD. Intressant nog visade de finländska eleverna en tendens till större självsäkerhet i matematik än i läsning, trots att resultatet i matematik internationellt sett inte var lika utomordentligt som i läsning. I samtliga PISA-länder inklusive Finland var pojkarnas självuppfattning i matematik högre än flickornas. Däremot förekom inga könsskillnader i matematiskt kunnande i Finland. Ytterligare en möjlig förklaring till Finlands höga resultatnivå i PISA-utvärderingen i matematik och naturorienterande ämnen är, att uppgifterna överensstämde väl med de finländska läroplanerna. I exempelvis matematik gav uppgifterna eftertryck åt elevernas förmåga att använda och tillämpa vetande, något som tillsammans med problemlösning har varit en viktig del av den finländska matematikundervisningen. Inom de naturvetenskapliga ämnena fästes likaså vikt vid experimentellt tänkande och vid elevens egen aktivitet i fråga om att tillägna sig information. Detta har upptagits som centrala idéer också i grunderna för grundskolans läroplan i Finland. Samma gäller också med avseende på elevernas förtrogenhet med miljöfrågor och deras kännedom om principerna för en hållbar utveckling: båda accentuerades i PISA och är väsentliga element även i grunderna för grundskolans läroplan i Finland. Ytterligare en omständighet som kan ha bidragit till den höga resultatnivån i Finland och även i andra länder är det faktum, att tre fjärdedelar av uppgifterna i PISA avsåg biologiska och geografiska fakta, medan den resterande fjärdedelen hänförde sig till de experimentella vetenskaperna (närmast fysik). Olika länder spenderar proportionellt sett olika mycket tid på dessa båda innehållsområden, vilket kan antas vara av betydelse även för resultaten. I den finländska grundskolan upptar biologi, geografi och miljöfostran tre fjärdedelar av all undervisning i naturorienterande ämnen. Den resterande fjärdedelen berör fysik och kemi. 22

25 Omständigheter bakom den finländska framgången i PISA Trots att Finland placerade sig på tredje plats i PISA-utvärderingen i naturvetenskapliga ämnen, höll de finländska toppeleverna ändå en klart lägre nivå än de bästa eleverna i exempelvis Korea, England, Nya Zeeland och Japan. En orsak till detta kan vara, att majoriteten av eleverna i dessa länder redan hade gått över till allmänna eller yrkesinriktade sekundärskolor eller till praktiska utbildningsprogram, där de naturvetenskapliga ämnena spelade en viktigare roll än i den finländska grundskolan. Alla finländska elever fannas kvar i den obligatoriska grundutbildningen. Ytterligare en omständighet som troligen har bidragit till att Finland höll en hög nivå i matematik och naturvetenskapliga ämnen är det nationella LUMA-programmet. LUMA lanserades år 1996 i avsikt att förbättra elevernas kunskaper och färdigheter i matematik och naturvetenskap på alla utbildningsnivåer. (LUMA är en förkortning av luonnontieteet ja matematiikka, naturvetenskap och matematik.) Programmet har gett bland annat följande områden stor betydelse: modernisering av såväl hårdvara som mjukvara för datorer samt naturvetenskaplig laboratorieutrustning och annat material i skolorna; förbättring av lärarutbildningen med avseende på både ämnesutbildning och pedagogik; ett ökat utbud av experimentella aktiviteter. Även om det inte är möjligt att påvisa ett numerärt samband mellan LUMA och Finlands resultat i matematik och naturvetenskap i PISA, har LUMAprogrammet onekligen skapat nya didaktiska möjligheter och framför allt väckt ny förtröstan och entusiasm inför det fortsatta utvecklingsarbetet på området. 23

26 Omständigheter bakom den finländska framgången i PISA Jämlika utbildningsresultat Enhetliga elevprestationer En viktig nationell utbildningsprincip i flertalet OECD-länder är att verka för en hög prestationsnivå samtidigt som man går in för att jämna ut resultatskillnaderna mellan eleverna. I Finland och det övriga Norden har detta tänkesätt sina rötter långt bakåt i tiden. Allt sedan införandet av folkskolan har de ledande principerna varit att ge alla elever lika möjligheter till utbildning och att avlägsna eventuella hinder för inlärningen särskilt bland de minst framgångsrika eleverna. I ljuset av resultaten från PISA ser Finland ut att ha lyckats kombinera dessa båda principer särskilt väl. Den finländska strategin för hög kvalitet inom utbildningen har baserat sig på principen om rättvisa och på ansträngningar att minimera låga prestationer. Ett av de intressantaste resultaten från PISA är därför det faktum, att klyftan mellan hög- och lågpresterande elever i Finland är förhållandevis liten. I exempelvis läskunnighet är standardavvikelsen i provresultat den nästminsta och skillnaden mellan de bästa och lägstpresterande eleverna bland de minsta i Finland av alla deltagande OECD-länder. I själva verket karaktäriseras den finländska resultatprofilen av i synnerhet de lägstpresterande eleverna, vilkas resultat skiljer sig mest markant från jämförelsegruppen inom OECD i övrigt (figur 8). Skillnaden mellan de bästa eleverna i Finland och inom OECD är visserligen också den tydlig, men klart mindre påtaglig. I figur 8 jämförs de finländska flickornas och pojkarnas resultat på olika läskunnighetsnivåer med motsvarande medeltal för OECD i övrigt. Figuren visar, att de finländska flickorna, särskilt de lägstpresterande, gjorde extremt väl ifrån sig i jämförelse med flickorna inom OECD. Också de finländska pojkarna hade internationellt sett goda resultat, även om skillnaderna i förhållande till OECD konsekvent var mindre än flickornas motsvarande skillnader. En jämförelse av de tio procent lägstpresterande eleverna (10:e percentilen) visar, att de finländska flickorna överträffade jämnåriga flickor inom OECD i övrigt med 82 poäng. För de lägstpresterande pojkarna var den motsvarande 24

27 Omständigheter bakom den finländska framgången i PISA skillnaden avsevärt mindre eller 55 poäng till Finlands fördel. Bland de tio procent högstpresterande eleverna (90:e percentilen) var skillnaden till förmån för de finländska flickorna i förhållande till OECD 37 poäng. De högstpresterande finländska pojkarna hade ett försprång framom OECD på endast 19 poäng. Figur 8 illustrerar träffande, hur jämlikhetsidealet i den finländska grundskolan har satts i verket. Resultaten visar, att differensen till Finlands favör är större, ju lägre elevernas läskunnighetsnivå är. Bland de duktigaste eleverna är skillnaden mindre, även om särskilt flickorna fortfarande håller en tydlig distans till jämförelsegruppen i OECD. Det är värt att understryka, att den förhållandevis höga färdighetsnivån särskilt bland de minst framgångsrika eleverna är av stor betydelse för den höga genomsnittliga läskunnighetsnivån i Finland. Finland ser med andra ord ut att ha lyckats väl i sina försök att eliminera eller minimera de svaga prestationerna. Den ovannämnda trenden gäller i stort sett också för resultaten i matematik och naturvetenskap. Också i dessa ämnen var det särskilt de svaga finländska eleverna som utmärkte sig i jämförelse med OECD-länderna i övrigt. Liksom 25

28 Omständigheter bakom den finländska framgången i PISA i fråga om läskunnighet var det flickorna i högre grad än pojkarna som visade upp ett övertag i förhållande till OECD. I matematik var skillnaden mellan de bästa finländska pojkarna (90:e percentilen) och motsvarande grupp inom OECD i själva verket nästan obefintlig; om man ser exempelvis till de 5 procent bästa pojkarna, var de finländska elevernas övertag endast 4 poäng. Flickornas motsvarande försprång var 21 poäng till Finlands favör. Lika möjligheter till inlärning Resultatskillnaderna mellan skolorna kan tolkas som tecken på hur lika möjligheter olika skolor erbjuder sina elever till inlärning. I Finland var skillnaderna mellan skolorna bland de minsta inom OECD. I OECD som helhet motsvarade skillnaderna mellan skolorna i varje enskilt land i medeltal 36 procent av elevernas läskunnighetsvarians på det hela taget. I Finland var denna andel endast 5 procent. Små skillnader mellan skolorna är ett utmärkande drag för samtliga nordiska länder. Förhållandet sammanhänger med det faktum, att Norden tillhandahåller ett icke selektivt grundutbildningssystem, där samtliga elever åtnjuter i stort sett samma grundutbildning. I de länder där eleverna kan välja mellan olika slags skolor redan vid tidig ålder, tenderar skillnaderna mellan skolorna att vara mer påfallande. PISA-resultaten visar, att små resultatskillnader mellan skolorna vanligen är förbundna med en hög läskunnighet på nationsnivå. I ljuset av PISA-resultaten framstår den finländska grundskolan som högst ovanlig i så måtto, att även de minst framgångsrika skolorna höll en förhållandevis hög läskunnighetsnivå i jämförelse med andra OECD-länder (Figur 9). De 10 procent (10:e percentilen) lägstpresterande skolorna i Finland hade inemot 100 poäng bättre resultat än jämförelsegruppen inom OECD. Samma trend gäller också för de högstpresterande skolorna (90:e percentilen), även om skillnaden för deras del var endast 10 poäng. Den höga resultatnivån i den finländska grundskolan bestyrks ytterligare av det faktum, att endast sju 26

29 Omständigheter bakom den finländska framgången i PISA (4,5 procent) av samtliga finländska skolor som deltog i PISA hade ett sämre resultat i läskunnighet än OECD i medeltal (500 poäng). I denna mening framstod de finländska skolornas höga kvalitet och jämlikhet som rätt och slätt unik i jämförelse med vilket annat OECD-land som helst. Med tanke på målen för den finländska grundskolan är skillnaderna mellan landets skolor ingalunda betydelselösa. Också i Finland presterade de 10 procent bästa skolorna ett resultat i läskunnighet som i medeltal var 97 poäng bättre än för de 10 procent lägstpresterande skolorna. Denna differens motsvarar en och en halv färdighetsnivå på den femgradiga PISA-skala i läskunnighet som beskrivits i det föregående. En så stor skillnad innebär en verklig utmaning för den finländska grundskolan. Uppgiften att minska skillnaderna blir inte mindre uppfordrande av det faktum, att gapet mellan de båda extremgrupperna i OECD-länderna var hela 204 poäng. Finland har gått in för att erbjuda samtliga elever oberoende av hemort lika möjligheter till högklassig utbildning. För att uppnå hög kvalitet och jämlikhet inom utbildningen har man byggt upp ett finmaskigt nät av skolor och bemödat sig om att kunna anställa högt kvalificerade lärare vid skolorna. 27

30 Omständigheter bakom den finländska framgången i PISA Resultaten är mycket uppmuntande. PISA-resultaten visar, att skillnaden mellan skolorna i olika regioner och mellan stad och landsbygd är förhållandevis små. Det spelar därför inte så stor roll var man bor eller går i skola i Finland. Möjligheterna att lära sig är praktiskt taget de samma överallt i landet. Jämlikhet och familjebakgrund Såväl i Finland som i andra länder som deltog i PISA kommer eleverna till skolan från vitt skilda förhållanden med avseende på familjebakgrund. PISAresultaten visar, att familjebakgrunden fortfarande är av betydelse för vad eleverna presterar i skolan. I Finland är inflytandet från hembakgrunden likväl mindre tydligt än i de övriga OECD-länderna i medeltal. Av enskilda komponenter i familjebakgrunden var den socioekonomiska bakgrunden i form av föräldrarnas yrkesstaus den faktor som var starkast relaterad till resultaten i läskunnighet i samtliga deltagande länder. Elever till föräldrar med hög yrkesstaus överträffade elever med lägre socioekonomisk bakgrund. Detta var särskilt tydligt i exempelvis Tyskland och några andra mellaneuropeiska länder. Också i Finland var skillnaden ansenlig, även om den inte var lika stor som inom OECD i övrigt (figur 10). Ett framträdande drag i Finland var, att också den fjärdedel elever som noterades för den lägsta socioekonomiska hembakgrunden nådde över medeltalet i läskunnighet för OECD. Föräldrarnas utbildning eller familjens välstånd betydde mindre för läskunnigheten än föräldrarnas yrksestatus, och inflytandet var olika starkt i olika länder. I Finland var dessa faktorer av mindre betydelse än i flertalet andra länder. Familjens kulturella bakgrund visade sig också ha stor betydelse för läskunnigheten både i Finland och inom OECD i övrigt. I Finland var sambandet mellan kulturell kommunikation och elevernas läskunnighet lika starkt som 28

31 Omständigheter bakom den finländska framgången i PISA 29

32 Omständigheter bakom den finländska framgången i PISA i medeltal för hela OECD. Däremot uppvisade Finland svagare inflytanden än OECD på området för hemmets kulturutbud (klassisk litteratur, poesi, konst) och i fråga om deltagande i kulturella aktiviteter. Fortsatt kamp för jämlik utbildning PISA-resultaten visar, att några länder uppvisar både hög kvalitet och stor likhet i prestationshänseende. Detta uppmuntrande resultat visar i själva verket att resultatskillnaderna kan reduceras. Finland har med framgång lyckats begränsa exempelvis skillnaderna mellan skolorna till ett minimum. Likaså är föräldrarnas socioekonomiuska status av mindre betydelse för inlärningsresultaten i Finland än i flertalet OECD-länder i övrigt. Å andra sidan har Finland lyckats mindre väl i försöken att skapa jämlikhet mellan könen, särskilt på läskunnighetens område. PISA-resultaten visar, att flickorna överträffade pojkarna i läskunnighet i alla de 32 länder som deltog i PISA. Men just i Finland var könsskillnaden på området allra störst. Resultatet innebär ingalunda, att de finländska pojkarna skulle vara dåliga läsare, utan snarast att flickorna i Finland presterade exceptionellt goda resultat. I själva verket nådde de finländska pojkarna en högre nivå i läskunnighet än pojkarna i vilket annat OECD-land som helst och höjde sig också över flickornas nivå i många deltagande länder. Hur som helst var de finländska könsskillnaderna statistiskt säkerställda på samtliga tre delområden av läskunnigheten som undersöktes. Trots allt bör det vara möjligt att minska resultatklyftan mellan pojkarna och flickorna i Finland utan att resultatnivån på det hela taget blir lidande; pojkarna behöver stimulans som ökar deras intresse för och engagemang i läsning både i och utanför skolan. I matematik var könsskillnaderna avsevärt mindre än i läskunnighet i samtliga OECD-länder. För Finlands del kunde inga könsskillnader noteras på området (medeltalsskillnaden var endast 1 poäng till pojkarnas favör). Jämlikheten mellan könen bekräftas också av det faktum, att det i stort sett var lika stora andelar finländska pojkar och flickor som placerade sig på 30

33 Välkommen till vår skola! 31

34 Vi tycker om projektarbete. 32

35 Studiehandledaren är här och hjälper oss med våra studier. 33

36 Lunchrasten är en av skoldagens bästa stunder. 34

37 35

38 Dagstidningarna hör till våra favoriter. 36

39 Tack vare biblioteken finns det alltid en mängd böcker i närheten. 37

40 Bibliotekens databaser är användbara när vi samlar information för vårt skolarbete. 38

41 Omständigheter bakom den finländska framgången i PISA olika färdighetsnivåer (låg-, mellan, toppnivå) i matematik. I flertalet andra OECD-länder var pojkarnas resultat i matematik bättre än flickornas, även om skillnaden i vanliga fall var ganska liten. På det naturvetenskapliga området var könsskillnaderna inte statistiskt säkerställda för Finlands del. De finländska flickorna och pojkarna uppvisade trots det olika resultat på olika delområden i naturvetenskap. Flickorna behärskade de sociala och etiska sidorna av de naturvetenskapliga ämnena bättre än pojkarna, medan pojkarna var främst på området för teknologiska tillämpningar. Utbildningsmiljön Av PISA-data att döma har finländska elever sådana attityder och värden och ägnar sig åt sådana aktiviteter utanför skolan som gör inlärningen effektiv, särskilt på läskunnighetens område. Men detta utgör endast en, om också viktig, del i den väv av faktorer som förklarar den höga resultatnivån i PISA i Finland. En fungerande filosofi Den finländska grundskolan är inte endast ett system (se bilaga 1), utan också en fråga om utbildningsfilosofi och praktik. Ett grundläggande inslag i utbildningsfilosofin är principen om rättvisa, ett villkor som den finländska utbildningspolitiken till stor del bygger på. Utgående från rättviseprincipen har Finland satsat på att tillhandahålla samtliga befolkningsgrupper och alla delar av landet lika möjligheter till utbildning. På systemnivå tar sig denna filosofi uttryck i ett landsomfattande, finmaskigt nät av utbildningsinstitutioner. Det finns mer än 4000 grundskolor, cirka 750 gymnasier och yrkes(hög)skolor, 20 universitet och ett stort antal andra utbildningsinstitutioner i Finland trots att landet har en befolkning på endast drygt 5 miljoner invånare. 39

42 Omständigheter bakom den finländska framgången i PISA Utbildningen har också utgjort en viktig del av Finlands nationella program för kulturell utveckling. I ett litet och avsides beläget land med ett särpräglat språk har utbildningen uppfattats som ett nödvändigt medel i strävandena att vidmakthålla en dynamisk nationell kultur. Tanken har varit, att ett litet land inte kan tillåta att en enda medborgare ställs utanför utbildning på hög nivå. Detta var särskilt uppenbart under lågkonjunkturen på 1990-talet, som i hög grad förstärkte tron på utbildningens betydelse inte minst för möjligheterna till sysselsättning och ekonomisk framgång. Den finländska grundskolan är till för varje enskild elev och skall följaktligen anpassa sig till den enskilda elevens behov. Undervisningen och pedagogiken i de finländska skolorna har därför avpassats efter heterogent sammansatta elevgrupper; finländska lärare vet exempelvis, att ingen enda elev kan utestängas och mot sin vilja eller utan synnerligen goda skäl flyttas till en annan skola. I överensstämmelse med denna princip skall elevernas egna intressen och val beaktas när skolan gör upp sin läroplan och väljer innehåll, läroböcker, inlärningsstrategier, metoder och utvärderingsinstrument. Allt detta talar för en flexibel, skolspecifik och lärarplanerad läroplan jämsides med elevcentrerad undervisning, handledning och stödundervisning. Stöd åt enskilda elever Hur är det möjligt att undervisa hela åldersgrupper i heterogent sammansatta klasser? En viktig förklaring är, att grundskolans pedagogik skiljer sig markant från pedagogiken inom parallella skolsystem, för vilka nivågruppering är ett utmärkande drag. Heterogena grupper förutsätter bland annat att lärarna är välutbildade, fullödiga pedagogiska experter. I odelade system som grundskolan har läraren ju att ta hand om varje enskild elev i brokigt sammansatta elevgrupper. Heterogena grupper förefaller att vara till störst nytta för de svagaste eleverna, vilket påvisats i undersökningar från och 1980-talen och konfirmerats av data från PISA. De bästa eleverna ser däremot ut att hålla samma resultatnivå i den finländska grundskolan oavsett gruppsammansättning. 40

43 Omständigheter bakom den finländska framgången i PISA Specialåtgärder för undervisning av begåvade elever har inte vidtagits i den finländska skolan. Däremot har specialundervisningen av elever med svårigheter av olika slag spelat en viktig roll. Specialundervisningen är i vanliga fall nära samordnad med den allmänna undervisningen och är i hög grad inklusiv till sin natur. Endast två procent av alla elever i Finland har placerats i separata anstalter för specialundervisning. I praktiken har en elev med problem i ett eller flera ämnen i vanliga fall möjlighet till undervisning i smågrupper på 2 5 elever eller också ensamt för sig en eller ett par gånger i veckan under speciallärarens ledning. Specialläraren kan alternativt också hjälpa till i normalklass. På grundskolans lågstadium (årskurserna 1 till 6), där klasslärare bär huvudansvaret för undervisningen, koncentreras specialundervisningen för det mesta till läsning, skrivning och matematik. På grundskolans högstadium kan också de främmande språken ge en del elever svårigheter. Elevens rätt till specialundervisning är lagstadgad i de finländska skollagarna. Varje elev har också rätt till studiehandledning. Skolorna skall handleda eleverna i deras studier, val (av t.ex. valfria kurser) och planering av den fortsatta utbildningen. I årskurserna 7 9 har varje skola en studiehandledare, som ger individuell vägledning åt elever som behöver eller önskar assistans. Ytterligare ett villkor för att undervisningen i heterogena elevgrupper skall vara framgångsrik är, att undervisningsgrupperna är små och skolorna villiga att omorganisera grupperna vid behov. PISA-data visar, att undervisningsgrupperna i Finland är bland de minsta inom OECD. Trots det är finländska lärare ständigt bekymrade över vad de uppfattar som överstora grupper, där det är svårt att tillgodose de enskilda elevernas individuella behov. Kompetenta lärare en nödvändighet I Finland har läraryrket av tradition uppfattats som ett av samhällets viktigaste yrken, och stora resurser har satsats på lärarutbildningen. Man har också litat på att lärarna gör sitt bästa i egenskap av verkliga experter på 41

44 Omständigheter bakom den finländska framgången i PISA utbildning. De finländska lärarna har därför anförtrotts stor pedagogisk frihet i klassrummen, och skolorna har kunnat glädja sig åt en långt gående autonomi vad gäller organiserandet av skolans arbete inom ramarna för de gränser som stakas ut i de riksgiltiga grunderna för läroplanen på olika utbildningsnivåer. En lärare måste vara högt utbildad, en verklig expert på pedagogik, för att kunna ta sig an heterogent sammansatta elevgrupper (se bilaga 2). Detta är vad finländska lärare också är. Alla finländska lärare skall först och främst avlägga magisterexamen i pedagogik eller i ett eller två ämnen som de undervisar i. Därtill är läraryrket, speciellt klasslärarens, högt uppskattat och omtyckt bland studenterna i Finland. Detta kan man se av klasslärarutbildningens popularitet. Av dem som lämnar in ansökan till klasslärarutbildningen kan endast 10 procent godkännas. Konkurrensen innebär, att endast starkt motiverade, talangfulla och mångsidigt begåvade studenter kan antas till utbildningen. I jämförelse med många andra länder framstår den finländska klasslärarutbildningen som exklusiv, till synes på grund av att utbildningen ges på universitetsnivå och till följd av att utbildningsprogrammet är både omfattande och djuplodande. Detta medför i sin tur att i synnerhet unga finländska lärare är väl förtrogna inte bara med olika undervisningsmetoder, utan också med pedagogisk forskning. Många unga lärare ser också ut att vara inställda på och högt motiverade att förbättra sin kompetens genom fortsatt utbildning och träning. Komparativa studier har visat, att finländska lärare är benägna att ställa höga krav på elevernas läskunnighet och intressen. Också på grundskolans lågstadium ger lärarna stor vikt åt krävande kognitiva mål. Detta framgår av exempelvis en delstudie i elva länder inom ramen för IEA:s läskunnighetsstudie år Delstudien gick ut på att låta en expertgrupp bestående av olika yrkesgrupper, lärare på gymnasialstadiet och studiehandledare bedöma hur stora förväntningar lärarna hade på elevernas läskunnighet. Resultaten visade, att lärarna i Norden, särskilt i Finland och Sverige, hade extremt höga förväntningar. De länder där förväntningarna var störst hade också de bästa resultaten i läskunnighet. 42

45 Omständigheter bakom den finländska framgången i PISA Som pedagogiska experter är de finländska lärarna slutligen beroende av elevutvärderingar, som i allmänhet bygger på elevernas arbete i klass, projekt, lärargjorda prov och portföljer. I Finland spelar lärarnas egna utvärderingar en allt större roll på grund av att nationella test eller prövningar av eleverna inte förekommer vare sig i slutet av grundskolan eller under skolårens gång. Flexibla läroplaner och pedagogisk frihet Fram till 1990-talet centralstyrdes den finländska grundutbildningen medelst en strikt och detaljerad nationell läroplan, som reglerade grundskolans uppbyggnad, organisation, innehåll, resurser och metoder. Också läroböckerna kontrollerades minutiöst, och målet var att grundutbildningen skulle var så enhetlig som möjligt i olika skolor och klasser. Men i början av 1990-talet inträffade en genomgripande läroplansfilosofisk och praktisk förnyelse. Den nationella läroplanen omstruktrerades och gjordes mer flexibel, decentraliserad och mindre detaljerad. Samtidigt startade diskussionen om skolornas skyldigheter och om behovet av ett nationellt utvärderingsprogram och nationella betygsnormer. Idag har Finland nationella betygsnormer för prestationer som betecknas som goda (betyg 8 på en sifferskala från 4 till 10). Dessa normer är likväl allt annat än strikta, men de gör det möjligt att beakta elevernas flit och framåtanda. Resultaten i den nioåriga finländska grundskolan som helhet följs upp med hjälp av utvärderingar på stickprovsbasis. Resultaten ges offentlighet endast på systemnivå. De enskilda skolorna får endast den egna skolans resultat till kännedom. De finländska skolorna åtnjuter i själva verket en omfattande självständighet med avseende på pedagogisk och läroplansmässig praxis. Detta verifieras också av PISA-resultat som visar, att finländska lärare har stora befogenheter i fråga om att fatta beslut om skolans program och förvaltning. Finländska lärare har nära nog undantagslöst rätt att exempelvis välja läroböcker för undervisningen. De har också större rätt än kollegerna inom OECD att besluta om kursinnehåll, elevutvärdering, kursutbud och 43

Resultatnivån i de svenskspråkiga skolorna i Finland. Heidi Harju-Luukkainen Kari Nissinen Sofia Stolt Jouni Vettenranta

Resultatnivån i de svenskspråkiga skolorna i Finland. Heidi Harju-Luukkainen Kari Nissinen Sofia Stolt Jouni Vettenranta Resultatnivån i de svenskspråkiga skolorna i Finland Heidi Harju-Luukkainen Kari Nissinen Sofia Stolt Jouni Vettenranta Presentationens innehåll Om PISA 2012 Elevernas socioekonomiska bakgrund Resultatnivån

Läs mer

Tabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.

Tabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas. 165 BILAGA A Tabeller Förklaring till symbolerna i tabellerna a m n x Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas. Data är inte tillgängligt. Omfattningen är endera försumbar

Läs mer

PIAAC. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter. Finländska vuxnas 2012. grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna

PIAAC. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter. Finländska vuxnas 2012. grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna Jan Strandström / Folio Bildbyrå Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter PIAAC Finländska vuxnas 202 grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna PIAAC 202 I den internationella

Läs mer

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner

Läs mer

I fråga om problemlösning. Finland de minsta skillnaderna mellan skolorna och i fråga om elevernas familjebakgrund.

I fråga om problemlösning. Finland de minsta skillnaderna mellan skolorna och i fråga om elevernas familjebakgrund. I fråga om problemlösning uppvisade Finland de minsta skillnaderna mellan skolorna och i fråga om elevernas familjebakgrund. Poängtal i snitt för tio-i-toppländerna Inga signifikanta skillnader mellan

Läs mer

De svenska PISA-resultaten i en annan tolkning

De svenska PISA-resultaten i en annan tolkning De svenska PISA-resultaten i en annan tolkning Inledning av Lars Brandell 1 (2011-06-30) Det finns en vanlig uppfattning att kunskaper i matematik inte är så viktiga längre för människorna i i dagens och

Läs mer

UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007

UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007 UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007 utvärderade i slutet av mars år 2007 inlärningsresultaten i matematik och attityderna till matematik i årskurs 6. Informationen samlades

Läs mer

Figur 1. Poängfördelning i uppföljningsutvärderingen i matematik (alla uppgifter sammanslagna).

Figur 1. Poängfördelning i uppföljningsutvärderingen i matematik (alla uppgifter sammanslagna). SAMMANDRAG Utbildningsstyrelsen utvärderade inlärningsresultaten i matematik i slutet av den grundläggande utbildningen våren 2011. Informationen samlades in med hjälp av ett sampel, som på ett heltäckande

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

PISA (Programme for International

PISA (Programme for International INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL. Könsskillnader i skolresultat 1

Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL. Könsskillnader i skolresultat 1 Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL Könsskillnader i skolresultat 1 Innehåll Inledning... 4 Könsskillnader i skolresultat i grundskolan... 5 Nationella prov... 6 Betyg per ämne vårterminen

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 1 (9) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2013 1 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg sätts,

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Finländska lärare ska lyfta svenska elever

Finländska lärare ska lyfta svenska elever Finländska lärare ska lyfta svenska elever Publicerat 2009-06-13 Foto: Mikko Lehtimäki "Vad tror ni, sjunker stenen?" frågar läraren Fred Holmsten barnen i förskoleklassen. VASA.Gripsholmsskolan i Mariefred

Läs mer

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga

Läs mer

Resultaten, statistik och konklusioner: www-minedu.fi/pisa

Resultaten, statistik och konklusioner: www-minedu.fi/pisa T r y c K : E r W E K o, n o r d I S K A m I l J ö m ä r K T E T 4 4 1/ 0 3 2 i utvärderingen för de matematiska färdigheterna var genomsnittet 500 poäng, i utvärderingen är poängantalet 4. layo UT: AH

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2009/10

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2009/10 Utbildningsstatistik 2011-01-17 1 (21) Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2009/10 publicerar i SIRIS, s internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem,

Läs mer

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17 Enheten för förskole- och grundskolestatistik 2017-11-30 1 (19) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

Aktuell läsforskning. Chris Silverström, specialplanerare

Aktuell läsforskning. Chris Silverström, specialplanerare Aktuell läsforskning Chris Silverström, specialplanerare Studier som gäller läsning Information från många olika håll: - PISA, 15-åringar i olika länder (vart tredje år sedan 2000, senast 2012) - PIRLS,

Läs mer

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans Utbildningsstatistik 2013-11-28 1 (8) En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans årskurs 6 I denna promemoria redovisas terminsbetygen vårterminen 2013 för elever i årskurs 6. Betygssättningen

Läs mer

LÄSKUNNIGHET SINNETS SUPERKRAFT RIKTLINJER FÖR UTVECKLANDET AV BARNS OCH UNGAS LÄSKUNNIGHET

LÄSKUNNIGHET SINNETS SUPERKRAFT RIKTLINJER FÖR UTVECKLANDET AV BARNS OCH UNGAS LÄSKUNNIGHET LÄSKUNNIGHET SINNETS SUPERKRAFT RIKTLINJER FÖR UTVECKLANDET AV BARNS OCH UNGAS LÄSKUNNIGHET Läskunnighet ger en riktning i livet En mångsidig läskunnighet är grunden för allt lärande. Läskunnighet är nyckeln

Läs mer

Matematiken i PISA

Matematiken i PISA Matematiken i PISA 2003-2012 Matematiken i PISA 2003-2012 Matematikbiennalen 6-7 februari 2014 Anita Wester Skolverket Samuel Sollerman Stockholms universitet Vad är PISA? OECD:s Programme for International

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

Skolverket Dokumentdatum: Dnr: : (22)

Skolverket Dokumentdatum: Dnr: : (22) Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och 9, 2018 1 (22) Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Betyg... 3 Nationella prov... 3 Underlag för resultatredovisningen... 4 Datamaterial...

Läs mer

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut? Program NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut? Diskussion om behoven ifråga utvärdering och utveckling av utbildning - En sak som vi vill bevara

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande

Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande Utgångspunkter Lärarna i Finland Finanskrisen 2007-2008 PISA TALIS Nya grunder LP Gy 2015 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 DIGITALISERINGEN PROJEKT BLAME AND SHAME Nya grunder LP 2014 Utbildningens roll

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:9807 AcadeMedia fria grundskolor AB Org.nr. 556932-0699 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Växthuset belägen i Mölndals kommun 2 (8) Dnr 44-2015:9807 Tillsyn i Växthuset

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Internationella Engelska Skolan i Nacka

Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka är en grundskola för årskurserna 4-9. Skolan startades hösten 2010. Den ligger på Augustendalsvägen 1 i Nacka Strand, i en

Läs mer

Vad är matematiskt kunnande

Vad är matematiskt kunnande Svensk skola i internationell belysning med fokus på matematik AtidP Astrid Pettersson Stockholm den 25 november 2014 Vad är matematiskt kunnande enligt PISA? En individs d förmåga att formulera, använda

Läs mer

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna 2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan FOKUS PÅ NR 1 ARPIL 2017 PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan ""Var femte 15-åring känner sig konstig och missanpassad i skolan. Lika stor andel känner sig ensamma i skolan. ""Sverige är ett av

Läs mer

+ + Grundskola åk Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Grundskola åk 4-6. Ange ett alternativ. Grundskola åk 7-9

+ + Grundskola åk Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Grundskola åk 4-6. Ange ett alternativ. Grundskola åk 7-9 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola åk 1-3 Grundskola åk 4-6 Grundskola åk 7-9 Gymnasieskola NV, SP, TE, ES, B Gymnasieskola Övriga program 2 Arbetar du på en kommunal

Läs mer

Resultat från nationella prov i årskurs 6, vårterminen 2014

Resultat från nationella prov i årskurs 6, vårterminen 2014 Enheten för Utbildningsstatistik 20-12-09 1 (8) Dnr: 20:00054 Resultat från nationella prov i årskurs 6, vårterminen 20 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från ämnesproven i årskurs

Läs mer

Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs

Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs Enheten för förskole- och grundskolestatistik Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs 9 2017 Sammanfattning På nationell nivå visar resultaten att majoriteten av eleverna

Läs mer

Under det senaste året har Nämnarens

Under det senaste året har Nämnarens jukka törnroos Matematikkunskaper i Finland i internationell jämförelse Här granskas finska resultat i PISA 2003 och TIMSS 1999 närmare. Eleverna som deltog i PISA 2003 i Finland gick i årskurs 8 eller

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2014

Slutbetyg i grundskolan, våren 2014 Enheten för utbildningsstatistik 2014-09-30 1 (15) Slutbetyg i grundskolan, våren 2014 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2014. Syftet är att ge en

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer

Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005

Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005 Utbildningsfrågor 1 (10) 2004:00862 Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005 Skolverket genomförde vårterminen 2005 en insamling av resultaten av ämnesproven i svenska och svenska som andraspråk,

Läs mer

Nationella prov i grundskolan våren 2012

Nationella prov i grundskolan våren 2012 23 januari 2013 1 (35) Nationella prov i grundskolan våren 2012 I denna promemoria beskrivs s statistik om nationella prov i grundskolan våren 2012. Provresultat redovisas för årskurserna 3, 6 och 9. Våren

Läs mer

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16 Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 (18) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella proven

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Ämnesprov i årskurs 3

Ämnesprov i årskurs 3 Utbildningsstatistik Reviderad 1 (8) Ämnesprov i årskurs 3 Ämnesproven i matematik, svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3 genomförs i slutet av årskursen och är obligatoriska att använda. 1 Resultat

Läs mer

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8 TIMSS 2015 frisläppta uppgifter Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8 Rättigheten till de frisläppta uppgifterna ägs av The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA). Innehållsförteckning

Läs mer

Sammanfattning. Rapportens syfte

Sammanfattning. Rapportens syfte Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi. 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 1

Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi. 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 1 Tidiga insatser ger goda läsare ett finländskt perspektiv Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa

Läs mer

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011 Enheten för utbildningsstatistik 2011-11-08 Dnr 71-2011:14 1 (12) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011 Slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade systemet delades ut för första

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Framtidens scenario - Bättre resultat och jämlikhet i yrkesutbildningen

Framtidens scenario - Bättre resultat och jämlikhet i yrkesutbildningen Framtidens scenario - Bättre resultat och jämlikhet i yrkesutbildningen Satya Brink Svenska Kulturfonden, Helsingfors, 25 januari 2018 Finlandsentusiast! Inte en kritiker Stöd de svenskspråkiga med att

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

För att lyckas måste vi förstå våra elever

För att lyckas måste vi förstå våra elever För att lyckas måste vi förstå våra elever Nyckeltal för att styra mot resultat Lina Axelsson Kihlblom Haninge kommun 2017-10-26 1 Jag ska tala om Hur det gått Utmaningar Vad fungerar för att kompensera

Läs mer

Resultatsammanställning läsåret 2017/2018

Resultatsammanställning läsåret 2017/2018 Dnr 2018/BUN 0086 Resultatsammanställning läsåret 2017/2018 Tyresö kommunala grundskolor 2018-08-08 Tyresö kommun / 2018-08-08 2 (18) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun / 2018-08-08 3 (18)

Läs mer

Hur läser år 8-eleverna i Stockholm?

Hur läser år 8-eleverna i Stockholm? Hur läser år 8-na i Stockholm? av professor Karin Taube (Språka loss 2003) Som ett led i Stockholms skolors arbete med att utvärdera undervisningen har Högskolan i Kalmar genomfört en kartläggning av läsförmågan

Läs mer

Målen för lärarutbildningen 2013 2016

Målen för lärarutbildningen 2013 2016 SOOL Finlands Lärarstuderandes Förbund - SOOL, är en nationell takorganisation för alla studenter på lärarutbildningar i Finland. I avsikt att förbättra lärarutbildningen strävar SOOL efter att befordra

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi 2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi Så bygger vi en utbildningskedja i världsklass Nationell kunskapsstrategi Så

Läs mer

Policy Brief Nummer 2017:4

Policy Brief Nummer 2017:4 Policy Brief Nummer 2017:4 Bredband ger sämre betyg Statligt stöd till bredbandsutbyggnad motiveras ofta med positiva effekter på företagande och tillväxt men tillgång till bredband kan också få negativa

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015 Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN Läsåret 2014/2015 Skolbibliotekets funktion Skolbibliotek ska utgöra pedagogiska informations- och kunskapscentra där mediebeståndet kompletterar skolans läromedel och där

Läs mer

Läroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland

Läroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland Läroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland Från år 2010 till år 2016 minskade antalet läroanstalter i Finland med 15 procentenheter inom den grundläggande utbildningen i hela landet. Minskningen

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA

LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA I PRAKTIKEN VÅR MODELL FÖR EN BÄTTRE SKOLA Lärarnas Riksförbund anser att skolan är en nationell angelägenhet. De senaste decenniernas utveckling

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Elevers kunskapsutveckling i grundskolan

Elevers kunskapsutveckling i grundskolan 2016-11-27 1 (10) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Elevers kunskapsutveckling i grundskolan Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. 2. Utbildningsnämnden

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18 Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18 Diarienummer: 2018:1619, 2018:1620, 2018:1621 Dnr: 2018:1619, 2018:1620, 2018:1621 1 (25) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Om de nationella

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

Utbildningsdepartementet. Departementspromemoria. Fler obligatoriska nationella ämnesprov i grundskolan m.m.

Utbildningsdepartementet. Departementspromemoria. Fler obligatoriska nationella ämnesprov i grundskolan m.m. Utbildningsdepartementet Departementspromemoria Fler obligatoriska nationella ämnesprov i grundskolan m.m. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 3 3 Fler obligatoriska nationella ämnesprov

Läs mer

Ämnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk

Ämnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk Ämnesprovet i årskurs 9 2014 Svenska och svenska som andraspråk Lovisa Gardell och Tobias Dalberg Ämnesprovet för årskurs 9, 2014 är det andra i svenska och svenska som andraspråk enligt Lgr11. Ämnesprovet

Läs mer

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Bilaga Promemoria Utbildningsdepartementet 2016-08-23 U2016/03475/S En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 6 1 Författningsförslag... 12

Läs mer

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19 Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad

Läs mer

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Inom projektet Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) vid Göteborgs universitet genomförs med jämna mellanrum enkätundersökningar

Läs mer

PISA Resultat och Resultatutveckling. Samuel Sollerman PRIM-gruppen Stockholms universitet

PISA Resultat och Resultatutveckling. Samuel Sollerman PRIM-gruppen Stockholms universitet PISA Resultat och Resultatutveckling Samuel Sollerman PRIM-gruppen Stockholms universitet Vad är PISA? - Programme for international student assessment - Mäter 15-åriga elevers kunskaper i matematik, läsförståelse,

Läs mer

Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat

Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat Tillsynen bedömer inom detta område skolans måluppfyllelse gällande kunskapsresultat och värdegrundsarbete och förskoleklassens

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer