Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och deras barn i Halland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och deras barn i Halland"

Transkript

1 Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och deras barn i Halland Ingrid Gustavsson Meddelandeserien 2008:2

2 1 Sammanfattning... 2 Bakgrund Inledning Uppdrag Bakgrund till uppdraget Metod Definition av och grundantaganden om våld i nära relationer Definition av våld FN:s definition av våld mot kvinnor Alternativ Til Vold:s (ATV, Olso), definition av våld FN:s Barnkonvention från 1989 om barn och våld Olika former av våld Definition av nära relationer Grundantaganden om våld i nära relation Barnperspektivet ska vara överordnat Generella aspekter på Skyddat boende Definition skyddat boende Vilka behöver ett skyddat boende med personal dygnet runt? Behov hos våldsutsatta kvinnor och barn Våldsutsatta kvinnor Våldsutsatta barn/barn som bevittnat våld Vårdfläta och vårdval Behov av olika typer av boende Statistik Nuvarande lagstiftning och regelverk Hur har andra gjort? Hur ser läget ut i Halland för våldsutsatta med behov av skyddat boende? Förslag Referenser... 56

3 1 Sammanfattning Regering och riksdag, både den nuvarande och den förra, har uppmärksammat kvinnofrid/våld i nära relationer. Det pågår ett flertal satsningar inom området. Regering och riksdag har tydligt visat på behovet av ambitions- och kvalitetshöjning när det gäller insatser för våldsutsatta kvinnor och barn. Uppdraget i den här utredningen är att undersöka förutsättningarna för ett skyddat boende med personal för våldsutsatta i Hallands län. Utredningen har genomförts med hjälp av intervjuer med aktörer på området, studiebesök på kvinnojourer, kommunala skyddade boenden och kriscentra, samt litteraturstudier. Länets kommuner, Landstinget Halland, Kriminalvården i Halland, polismyndigheten och åklagarmyndigheten har varit uppgiftslämnare. Definitioner och grundantaganden om våld i nära relationer redovisas i kapitel tre. Det behöver finnas ett differentierat utbud av boendealternativ för de kvinnor och barn som är utsatta för våld i sina nära relationer. Behoven varierar mellan olika kvinnor och barn. Skydd och omhändertagande avpassat till de mer traumatiserade kvinnorna och barnen som har stort skydds- och omhändertagande behov saknas idag i länet. Lagstiftningen har skärpts sedan och innebär ett större åtagande för socialtjänsten när det gäller att ge möjligheter till den våldsutsatta kvinnan att förändra sin situation. Barnen är offer för brott och de ska uppmärksammas som varande i behov av stöd och hjälp. 1

4 Om du lever med våld i nära relationer i Halland idag kan du i princip endast erbjudas boende på hotell eller kvinnojour i den akuta situationen. Kvinnojouren påtalar att barnens situation i kvinnojourernas boenden är otillfredsställande och att kvinnor med funktionshinder och/eller missbruksproblematik ej kan beredas plats. Utredningen resulterar i ett förslag om hur ett skyddat boende med personal dygnet runt kan organiseras i Hallands län. Ingrid Gustavsson 13 februari

5 2 Bakgrund 2.1 Inledning Regering och riksdag, både den nuvarande och den förra, har uppmärksammat kvinnofrid/våld i nära relationer. De har tydliggjort ansvar, skärpt lagstiftningen inom området och det pågår nu en kraftig satsning av ekonomiska medel för att höja ambitionsnivån, kvaliteten samt utöka insatserna till våldsutsatta i nära relationer. I SoU 2006:65 ( Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor ) framhölls vikten av att socialtjänsten fortsätter att utveckla metoder för det förebyggande arbetet och för stödet till våldsutsatta kvinnor. Socialtjänsten bör särskilt uppmärksamma barns situation när det förekommer våld i familjen, kvinnor som har behov av ett skyddat boende ska ha rätt till detta. Detta behöver dock inte alla gånger innebära skyddat boende i den egna kommunen. Kvinnor med funktionshinder och kvinnor med missbruksproblem ska ha en större tillgång till skyddat boende, än vad som är fallet i dag. Kommunerna kan behöva gå samman länsvis eller i andra grupperingar för att lösa situationen med skyddat boende, på samma sätt som gjorts beträffande ungdomar som utsatts för hedersrelaterat våld. På länsnivå bör man kartlägga behovet för att kunna anpassa insatserna efter de behov som finns. I IMS-rapporten Utfall och effekter av sociala metoder för kvinnor som utsatts för våld i nära relationer som kom i slutet av 2006 dras slutsatsen att det finns verkningsfulla arbetssätt. Det gäller åtgärder som är kopplade till skyddat boende. Man 3

6 konstaterar att kvinnor utsatta för våld i nära relationer är en heterogen grupp med olika behov. Flera av behandlingsinsatserna gäller kvinnor i en socialt utsatt situation, andra gällde kvinnor som led svårt av posttraumatiskt stressyndrom. Andra kvinnor var mer välbeställda. Vissa kvinnor hade varit utsatta för grovt våld andra för lindrigt. Vissa hade lämnat mannen, andra önskade förändra relationen så att hon kunde fortsätta äktenskapet. Kvinnor med så olika behov behöver olika slag av insatser. IMS rapporten framhåller att skyddat boende är en viktig insats i svenska sammanhang. Flera studier av dem som granskats har visat att de kvinnor som vistats i skyddat boende och i det sammanhanget fått särskilda insatser visat tydliga indikationer på det skyddade boendets positiva effekt. Effekterna på längre sikt är ökad livskvalitet, ökat upplevt socialt stöd, minskat psykiskt våld och depression. Regeringen beslutade om en handlingsplan mot våld i nära relationer. Handlingsplanen omfattar sex insatsområden: Ökat skydd och stöd till våldsutsatta Stärkt förebyggande arbete Stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet Utveckling av insatser riktade till våldsutövare Ökad samverkan Ökade kunskaper. I slutet av 2007 öppnades på uppdrag av regeringen en ny stödtelefon för våldsutsatta kvinnor, Kvinnofridslinjen ( ), ett kostnadsfritt nummer som inte syns på telefonräkningen. De som ringer får vara anonyma och de som svarar har tystnadsplikt. Stödtelefonen är bemannad dygnet runt av utbildad personal. Åsa Witkowski, verksamhetschef på Kvinnofridslinjen, menar att mörkertalet när det gäller våld i nära relation är mycket stort, skillnaderna mellan olika län beror ofta på hur väl rättsväsendet och andra delar av samhället arbetar med 4

7 frågan. Ett aktivt och framgångsrikt arbete leder ofta till att fler vågar anmäla. Kvinnofridslinjen invigdes den 4 december och fick under de två första veckorna ta emot över samtal, eller ungefär 70 samtal per dygn. Stödtelefonen är bemannad dygnet runt av utbildad personal, som ger personligt stöd och information om de lokala hjälpinsatser som finns. Regering och Riksdag har tydligt angett inriktningen. Kvinnor med funktionshinder och missbruksproblematik nämns särskilt. Socialstyrelsen arbetar för närvarande med ett flertal uppdrag att utarbeta allmänna råd/riktlinjer/utvärderingar för arbetet med våld i nära relationer. När det gäller dokumentation/sekretess kommer den utredningen att vara klar under hösten IMS har uppdrag att ta fram utvärderingar av insatser till barn, kvinnor och män. Arbetet beräknas vara klart Han griper tag om hennes nackhår. Dunkar ner hennes huvud i tallriken och kör runt ansiktet bland sås, nötstek och potatis. Linda får blodsmak i munnen. Om det är hennes eget blod eller stekens går inte att avgöra. Under alla omständigheter blir hon sittande med ansiktet i maten tills han har lämnat rummet. Han bör inte se henne sådan. Det skulle bara göra honom mer äcklad. Ur Kungamordet av Hanne-Vibeke Holst Våld i nära relationer skapar känslor på individnivå hos barn och vuxna av bland annat skuld och skam. Även på samhällsnivå väcks känslor. Ämnet har fått stort utrymme i medierna och väcker engagemang. Det behöver ske satsningar på den vårdfläta som kan erbjuda hjälp att stoppa våldet till både män, kvinnor och barn som lever med våld i nära relationer. Genom att lindra skadeverkningar och utveckla kunskapsbaserade behandlingsmetoder kan vi öka möjligheterna till trygghet och därmed bidra till en positiv samhällsutveckling. 5

8 Denna utredning handlar om skyddat boende med personal för våldsutsatta i nära relationer. 2.2 Uppdrag Uppdraget är att undersöka förutsättningarna för ett skyddat boende med personal för våldsutsatta i Hallands län. Utredningen syftar till att presentera alternativa former, organisation, finansiering och lokalisering av ett Skyddat boende i Halland. Utredningen skall resultera i ett förslag som ska underställas samtliga huvudmän för ställningstagande Bakgrund till uppdraget Under våren 2007 träffades ett regionalt nätverk för kvinnofrid/familjerelaterat våld för att utveckla arbetet i länet med våld i nära relationer. I nätverket ingick representanter från samtliga kommuner i länet, Landstinget Halland, Kriminalvården i Halland, polismyndigheten, länsstyrelsen och åklagarmyndigheten. Vid sitt första möte ( ) beslutade nätverket att formera mindre arbetsgrupper, vilkas uppgift är att formulera förslag på fortsatt arbete inom fyra olika områden; skyddat boende, barnrättscentrum, insatser för män och kompetensutveckling för personal. De tre förstnämnda områdena resulterade i de tre nu pågående utredningarna på Region Halland. För att skapa förutsättningar till ett skyddat boende med de kvalitativa krav som är rimliga att ställa, framstod det som önskvärt att pröva möjligheterna till en regional samverkan. Ingen av Hallands kommuner ansåg att det var möjligt att driva en sådan verksamhet på egen hand. 6

9 Akutläkaren koncentrerar sig på patientens (Lindas) näsa som han försiktigt undersöker. Brott på näsbenet medför under alla omständigheter smärtor och obehag men patienten har haft tur, slaget har träffat underkanten av näsbenet, så det är den nedersta delen av benet som gått av. Hur gick det till? Fall på hal gångstig svarar sjuksköterskan Jaså säger läkaren, väl medveten om att den vanligaste orsaken till brott på näsbenet är slagsmål. Högst sannolikt har patienten blivit utsatt för våld av sin partner, men det angår ju inte honom. Han vänder sig till patienten. Räkna med omkring 4 veckor. Antingen du behöver opereras eller inte. Och håll dig borta från ishala stigar i fortsättningen ler han mot patienten innan han lämnar undersökningsrummet för nästa patient. Ur Kungamordet av Hanne-Vibeke Holst 2.3 Metod Utredningen har gjorts med hjälp av intervjuer med utvalda företrädare för några av de olika verksamheter som idag är verksamma i landet. Kommunalt och ideellt drivna skyddade boenden har besökts. Uppsala kommuns kommunala skyddade boende, Stockholms stads Kriscentrum för kvinnor (boendet), Alla kvinnors hus i Stockholm som drivs av en frivilligorganisation, Göteborgs stads skyddade boende, Malmö stads skyddade boende, Gryning Vård AB, Mannergården i Kungsbacka som är ett skyddat boende för flickor med hedersrelaterad problematik, Kvinnojourerna i länet och i Jönköping. Intervjuer har genomförts med företrädare för kommunerna i Hallands län. Studier av litteratur, tillgänglig dokumentation från skyddade boenden och information från webbsidor har inhämtats. 7

10 Utredningen har delrapporterats efterhand i det regionala nätverket i länet, till socialchefer/motsvarande i länets kommuner, samt till socialnämndspresidierna i länet. Länets kommuner, Landstinget Halland, Kriminalvården i Halland, Polismyndigheten och åklagarmyndigheten har varit uppgiftslämnare. I slutfasen har huvudmän och aktörer fått lämna synpunkter på utredningens innehåll och formuleringar när det gäller definitioner och grundantaganden om våld. 8

11 3 Definition av och grundantaganden om våld i nära relationer Vad som avses med begreppen Våld och Nära relation kan vara viktigt att tydliggöra. I kapitlet tas även grundantaganden om våld upp. Socialstyrelsen talar i Myndighetsgemensamma uppdrag om våld mot kvinnor. Slutredovisning (2002) om att forskare inom området i allt högre grad använder en ekologisk förklaringsmodell till våld i nära relationer. Den innebär en förståelse för samspelet mellan personliga, situationsbetingade, och sociokulturella faktorer. Enligt denna ekologiska modell är det inte en enstaka faktor som orsakar våldet, utan ett antal samvarierande faktorer. Struktur Samhälle Relationen Gärningsmannen som individ Struktur: Normer, acceptans av våld, maskulina ideal, rigida könsroller Samhälle: Påfrestande sociala förhållanden, gruppnormer legitimerar våldet, isolering av kvinna och familj Relationen: Bristande förmåga att hantera relationer, äktenskaplig konflikt, mannen tar kontroll och fattar beslut Individen: Bevittna våld i uppväxthemmet, bristande omvårdnad i barndomen, individualpsyk. faktorer, missbruk Ur SoS Myndighetsgemensamma uppdrag om våld mot kvinnor,

12 3.1 Definition av våld FN:s definition av våld mot kvinnor FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs av FN:s generalförsamling 1993 och skrevs under av Sverige som medlemsstat. I deklarationens första artikel definieras våld mot kvinnor. Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. Detta innebär att våldet omfattar fysiskt, sexuellt och psykiskt våld i hemmet och i samhället. Enligt deklarationen är mäns våld mot kvinnor ett historiskt uttryck för ojämlika maktförhållanden mellan könen, vilket bidrar till att kvinnor fortsätter att tvingas in i en underordnad ställning gentemot män. Staterna bör med alla lämpliga medel och utan dröjsmål bedriva en politik som syftar till att avskaffa alla former av våld mot kvinnor Alternativ Til Vold:s (ATV, Olso), definition av våld Per Isdal, en av grundarna och f.d. ledare för ATV, definierar det mer allmänna begreppet våld i sin bok Meningen med våld (2002). Våld är varje handling riktad mot en annan person som genom att denna handling skadar, smärtar skrämmer eller kränker, får den andra personen att göra 10

13 något mot sin vilja och/ eller att avstå göra något den vill. Den här definitionen inrymmer även våld utövat i samkönade relationer samt av kvinnor mot män. Mäns våld mot kvinnor är dock vad vi vet idag det mest förekommande. Mot denna bakgrund kommer jag fortsättningsvis att benämna den våldsutsatta vuxna som kvinnan FN:s Barnkonvention från 1989 om barn och våld FN:s barnkonvention antogs av FN:s generalförsamling och skrevs även den under av Sverige som medlemsstat. Detta är egentligen ingen definition av våld mot barn. I deklarationens 19:de artikel definieras däremot barnets rättigheter att slippa utsättas för våld i någon form och staternas skyldigheter att vidta åtgärder. 1. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård.. 2. Sådana skyddsåtgärder bör, på det sätt som kan vara lämpligt, innefatta effektiva förfaranden för såväl upprättandet av sociala program som syftar till att ge barnet och dem som har hand om barnet nödvändigt stöd, som för andra former av förebyggande och för identifiering, rapportering, remittering, undersökning, behandling och uppföljning av fall av ovan beskrivna sätt att behandla barn illa samt, om så är lämpligt, förfaranden för rättsligt ingripande. 11

14 3.2 Olika former av våld Våld kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller materiellt. Nedan följer en beskrivning av hur de olika typerna av våld kan se ut. Beskrivningar av hur olika former av våld tar sig uttryck finns i flera snarlika varianter. Utredarna för de tre pågående projekten på Region Halland inom området våld i nära relationer, Barnahus, Skyddat boende och Kriscentrum för män, har valt att använda Per Isdals formuleringar. Isdal ser våldet som en funktionell handling, en handling som har ett mål och målet är att påverka andra personer. Våld förknippas vanligen med rent fysiska handlingar som slag, sparkar, knivhugg, pistolkulor etc. Men Isdal menar att begreppet måst utvidgas till att omfatta alla slags handlingar som påverkar andra människor genom att de vållar smärta, skrämmer eller kränker. Han delar in de olika våldsformerna i fem undergrupper: Fysiskt våld Sexuellt våld Materiellt våld Psykiskt våld Latent våld Fysiskt våld Fysiskt våld innebär ett brett spektrum av handlingar, t ex hålla fast, knuffa, skaka, nypa, slå med eller utan tillhygge, sparka, knivhugga, skjuta. Fysiskt våld kan resultera i allt från en mer kortvarig smärta till dödsfall. Sexuellt våld Sexuellt våld kan innebära sexuellt trakasseri, sexuell påtryckning, tvång att utföra sexuella handlingar man inte önskar, tvång att ha sex med andra personer, föremål eller djur. Isdal menar att det sexuella våldet kanske är den mest 12

15 nedbrytande våldsformen, därför att den drabbar vår mest privata och sårbara sida. Materiellt våld Materiellt våld riktas mot ting eller föremål och syftet kan vara att skrämma eller att förstöra föremål som är värdefulla för den som utsätts. Det materiella våldet kan handla om att slå i dörrar eller väggar, krossa föremål eller möbler, riva sönder kläder, kasta saker m.m. Psykiskt våld Per Isdal delar in det psykiska våldet i sju undergrupper: - Direkt hot: yttranden om vad som kommer att ske med våld om en person inte gör som man önskar. - Indirekt hot: sätt att förmedla en möjlig fara eller en konsekvens om våld. Indirekt hot kan t ex uttalas som diffusa yttranden eller genom att använda kroppen, rösten, blicken. - Degraderande och förödmjukande beteende: beteenden som är menat att såra eller kränka en annan människa psykiskt. Den vanligaste formen utgörs av kränkande ord eller uttryck. Degraderande beteende avser agerande som förminskar eller sårar en annan människa. Förödmjukande beteende avser att sätta en annan person i dålig dager eller få denna att uppträda på ett för denna förödmjukande sätt t ex offentligt eller inför barnen. - Kontroll: med makt eller hot ta eller kräva kontroll över någon annans liv eller delar av det. Kontroll innebär en begränsning av andras frihet och det kan t ex gälla tid, aktivitet, information, social kontakt, klädsel, uppförande och vanor. En vanlig form är utfrågning eller förhör där ena partnern måste redogöra för att denna gjort, vem man träffat och vad man varit. Kontroll av ekonomi och information är också en vanlig form. 13

16 - Utagerande svartsjuka: svartsjuka som i sig själv skrämmer och kränker eller används för att styra och kontrollera någon annan. Det kan användas som förevändning för att plåga eller straffa partnern. - Isolering: direkt eller indirekt påtryckning för att begränsa rörelsefriheten och livsrummet. Med hot om sanktioner isoleras de som utsätts från kontakt med omvärlden, vänner eller familj. Det är ett ganska vanligt fenomen där det förekommer relationsvåld. Partnern kan hindras från att gå ut, ha vänner, gå till arbetet, träffa sina föräldrar och syskon m.m. Isolering är ett slags frihetsberövande och kan också vara ett sätt att dölja annan typ av våld. Den som utsätts för isolering blir mer och mer ensam med och beroende av förövaren. - Emotionellt våld: beteende som är inriktat på att få andra att känna sig små, dåliga eller oviktiga, t ex negligering, konstant brytande av löften och avtal och nedlåtande behandling. - Latent våld: fungerar i kraft av sin inneboende möjlighet. Risken för våld styr den andres beteende. Har det tidigare förekommit t ex fysiskt våld i en relation kan den som utsätts uppvisa ett ständigt pågående strategiskt agerande för att undvika nytt våld. 3.3 Definition av nära relationer I SoU 206:65 ( Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor ) definition av nära relation : Med nära relationer menas här att mannen gärningsmannen är kvinnans partner eller före detta partner, dvs. nuvarande eller tidigare make, sambo, fästman eller pojkvän. I relation till vissa grupper av kvinnor, exempelvis kvinnor med funktionshinder och unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld, kan denna krets vidgas. 14

17 Utredarna för de tre projekten inom området våld i nära relationer Barnahus, Skyddat boende och Kriscentrum för män har valt att använda ett utvidgat begrepp. Nära relationer kan således även gälla föräldrar, styvföräldrar, barn, syskon, släktingar eller andra närstående eftersom det inte kan uteslutas att våld förekommer även i dessa konstellationer. 3.4 Grundantaganden om våld i nära relation För att arbeta med våld i nära relationer behöver man vara överens om vissa grunder. En dialog bör föras mellan samverkansparter när gemensamt arbete ska startas upp för att lägga en grund för en samsyn. Utredarna för de tre projekten på Region Halland inom området våld i nära relationer, Barnahus, Skyddat boende och Kriscentrum för män, har under utredningstiden kommit fram till gemensamma grundantaganden om våld i nära relationer. Följande grundantaganden har inspirerats av Utvägs, Våga se kunna handla, Alternativ til Volds olika litteratur, Maria Erikssons bok Barn som upplever våld - nordisk forskning och praktik samt länsstyrelsernas tolkning av FN:s barnkonvention. Våld kan förklaras utifrån många olika perspektiv. Det är ett individuellt, relationellt, strukturellt/könsrelaterat, kulturellt och samhälleligt problem. Komplexiteten bör beaktas för att fånga problemet i sin helhet. Både ifråga om kunskapsbas och insatser skall motsvarande helhetssyn eftersträvas. För att våld ska upphöra måste man arbeta på flera nivåer: Förebygga - för att förekomsten av våld ska minska. Arbeta för att upptäcka våld och möjliggöra förändring för att förhindra att våld upprepas. 15

18 För att lyckas behövs en överenskommelse om organisationen för samarbetet mellan olika aktörer, professionella såväl som frivilligorganisationer. Grundantaganden om våld: Våld är i grunden en olaglig handling som man måste ta avstånd ifrån och arbeta emot. Våld är en valbar handling som har alternativ och som alltid är utövarens ansvar. Våld är skadligt för alla inblandade och det bör alltid betraktas som en säkerhetsrisk. Grundantaganden om vad som befrämjar förändringsprocesser och att våld upphör: Våldet ska benämnas Kraften till att förändras hämtas från en persons tankar om hur han/hon tror sig om att kunna fungera i framtiden dvs. människors föreställning om vilka de vill vara och inte idéer om vilka de är. Jämställdhet är en viktig grund för att olika former av våld inte skall utövas i parrelationer. Stöd, respekt och empati, till både offer och förövare istället för fördömande och moraliserande. Tilltro till människors förmåga att ta kontroll över sina liv. Förmåga bland samhällets aktörer att organisera hjälp så att förtroende och trygghet kan skapas snarast möjligt. 3.5 Barnperspektivet ska vara överordnat Utredarna för projekten på Region Halland inom området våld i nära relationer, Barnahus, Skyddat boende och Kriscentrum för män, har under utredningstiden kommit fram till gemensamma grundantaganden om barnperspektivet. 16

19 I länstyrelsernas utredning Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd ( ) beskrivs och tolkas FN:s konvention om barnets rättigheter. FN:s kommitté för barnets rättigheter (Barnrättskommittén) har identifierat fyra huvudprinciper. Artiklarna i konventionen relaterar till varandra och tillsammans formar de en attityd till barn som man skulle kunna kalla konventionens barnsyn. Rättigheterna i konventionen gäller varje barn utan åtskillnad av något slag. Artikeln innebär också att samhället aktivt ska verka mot alla former av diskriminering. Den andra principen (artikel 3) slår fast att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Principen om barnets bästa utgör värdegrunden vid tolkningen av övriga artiklar. Den tredje grundprincipen (artikel 6) att barn har rätt till liv och utveckling, innebär bl.a. att barn har rätt till optimal fysisk, psykisk, andlig, moralisk, psykologisk och social utveckling som ska tillgodoses på ett sådant sätt att barnet förbereds för ett självständigt liv. Barnet har följaktligen rätt till omvårdnad och skydd, rätt till kärlek och trygghet samt ett stabilt och varaktigt förhållande till föräldrarna. Barnet har också rätt att få utvecklas i en miljö som tillgodoser dess behov av stimulans. Den fjärde grundprincipen (artikel 12) är barnets rätt att få uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet och att dessa respekteras. De ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Barnets bästa bör komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, detta vare sig åtgärderna vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ. Innebörden i formuleringen är att barnets bästa alltid ska beaktas men inte att barnets bästa alltid ska vara utslagsgivande. Barnets bästa ska emellertid väga tungt när beslut som rör barn fattas. Då andra intressen tillåts väga tyngre 17

20 krävs att beslutande myndigheter kan visa att de relevanta intressena i det enskilda fallet har vägts samman. Beslutande myndigheter bör därför så långt det är möjligt ha försäkrat sig om att barnets bästa har kommit med i avvägningen och redovisats i beslutsprocessen. Två av Barnkonventionens huvudprinciper, principen om barnets bästa och barnets rätt att få uttrycka sina åsikter och få sin åsikt beaktad i förhållande till sin ålder och mognad, finns införda i socialtjänstlagen. När åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. (1 kap. 2 SoL) När en åtgärd rör ett barn skall barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. (3 kap. 5 SoL) Varför behöver då vikten av att socialt arbete bör bedrivas utifrån ett barnperspektiv understrykas? Det främsta skälet är att barn inte själva kan göra sig hörda. De är den svagare parten och samhället kan sägas ha en moralisk skyldighet att bevaka den svagare partens intressen. Föräldrarna till utsatta barn är inte heller starka, men de har åtminstone starkare ställning än barnen. Vad som är barnets bästa måste bedömas utifrån en vuxen persons perspektiv, kunskaper och erfarenheter. Barnkonventionen anger en syn på barn som självständiga individer med egna rättigheter. Därför är våra grundantaganden om barn som lever med våld i sina nära relationer att de är särskilt utsatta och att barnperspektivet ska vara överordnat. 18

21 Detta innebär: Barns rätt till skydd innebär att inför varje åtgärd skall det övervägas om åtgärden ökar barnets trygghet eller om den utgör en risk för barnet. Barns rätt till delaktighet i samtliga processer som påverkar deras liv betyder att barn har rätt till information om vad som planeras och görs för och med dem och deras familj. Barnet skall ges möjlighet att uttala sig om planerna och genomförandet. Barns rätt till rättvis del av resurserna innebär att dessa skall konkretiseras i personer, tid och plats avsedda för barnen. Alla åtgärder ska ses i ett säkerhetsperspektiv. En reflektion över insatserna så att inte riskerna ökar för de utsatta måste hela tiden pågå. 19

22 4 Generella aspekter på Skyddat boende 4.1 Definition skyddat boende Varken i SOU (2006:65 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor ) eller Propositionen (2006/07:38 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor) har någon definition av skyddat boende formulerats. Socialtjänstens begrepp skyddat boende kan exempelvis innebära vandrarhem, enklare hotell eller kvinnojour. Detta skydd bygger på att den som utövat våldet inte känner till den aktuella adressen. Till boendet kan ibland viss tillsyn knytas. Begreppet skyddat boende i den här utredningen avser: Boende med personal dygnet runt Personal med adekvat utbildning Känd adress, lätt tillgänglig Säkert utformad lokal Personal som gör säkerhetsbedömningar och har samarbete med polisen som gör risk/farlighetsbedömningar av den våldsutövande. Personal som ger: Omhändertagande Stöd Råd Återupprättande samtal Praktisk hjälp i den akuta krisen Hjälp att upprätta handlingsplaner tillsammans med kvinnan och de myndigheter som behöver samverka. Barnens situation uppmärksammas genom ett särskilt ansvar 20

23 Vägen till schavotten är värre än själva schavotten. Rädslan för döden värre än dödsögonblicket och taxifärden hem är allra värst. Lindas tänder skallrar i munnen, kallsvetten bryter fram under sidentyget, och hon måste flera gånger be chauffören att köra in till kanten så att hon kan offra det sista av maginnehållet. Hon smiter inte, kan inte röra sig ur fläcken, ber inte chauffören om hjälp. Måste bara följa med sin bödel in i det mörklagda huset. Ur Kungamordet av Hanne-Vibeke Holst 4.2 Vilka behöver ett skyddat boende med personal dygnet runt? Våldsutsatta kvinnor/mammor och barn i behov av hög grad av skydd och psykosocialt omhändertagande i den akuta krisen. Kvinnor med missbruksproblematik och funktionshinder som är utsatta för våld i sina nära relationer. Syftet är att: Stoppa pågående våld Minska våldets skadeverkningar Påskynda återhämtningen Påbörja förändringsprocessen Graden av skydd och graden av psykosocialt omhändertagande i den akuta krisen fordrar bedömning av kompetent personal. Personer utsatta för hedersrelaterat våld med krav på hög grad av skydd behöver självklart skyddat boende. Malmö startade vid årsskiftet 2006/2007 ett skyddat boende, Embla, för den här målgruppen. Erfarenheterna från Embla är att det inte går att placera personer med högt skyddsbehov i Malmö. Det finns olika grader även när det gäller hedersrelaterad problematik. Många unga kvinnor är tillräckligt skyddade på Embla, en stor fördel är 21

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER SAMVERKAN I SJU KOMMUNER Regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Skr. 2007/08:39 Våld är en fråga om mänskliga

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Expert, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Våld i nära relation Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Kanske är det så....att detta inte är vårt ansvar.. Att våld i nära relation inte är ett stort problem hos dem vi möter i vår verksamhet..att

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER ANTAGET AV: KOMMUNSTYRELSEN DATUM: 2015-11-25, 272 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: SEKTORCHEF VÄLFÄRD GÄLLER

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor REMISSVAR 2006-10-31 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Syfte Inget barn ska ställas

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Du har rätt till ett liv fritt från våld! Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor Vision Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Vad är våld? Våld är varje handling riktad

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,

Läs mer

Våld mot djur och våld i nära relationer

Våld mot djur och våld i nära relationer Våld mot djur och våld i nära relationer Med svansen mellan benen Sällskapsdjur, hästar och lantbrukets djur är beroende av människors välvilja, att vi tar hand om dem och vill dem väl. När djur far illa

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020 Ansvarig: Reviderad Antagen i Kommunstyrelsen 2016-05-25 1(21) Handlingsplan mot 2017-2020 Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax: 0322-60 09 60 Org.nr: 212000-1454

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-11-20 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet! Det tycks finnas en osynlig barriär mellan de som arbetar med människor och de som arbetar med djur.

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15 Agenda 1. Presentation 2. Vår utgångspunkt 3. Projektet: Utvägs Boende för Män Boendet

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM SOU 2001:72 Barnmisshandel - Att förebygga och åtgärda. Slutbetänkande

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Välkomna! Våld i nära relationer

Välkomna! Våld i nära relationer Välkomna! Våld i nära relationer Vad är våld? Fysiskt våld Psykiskt våld Ekonomiskt våld Sexuellt våld Materiellt våld Våld är varje handling riktad mot annan person, som genom att den skrämmer, smärtar,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer