Handlingsprogram mot våld i nära relationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsprogram mot våld i nära relationer"

Transkript

1 Handlingsprogram mot våld i nära relationer Antagen av kommunfullmäktige , 79

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 HANDLINGSPROGRAM... 3 ÖVERGRIPANDE MÅL: VÅLD I NÄRA RELATIONER SKA MINSKA... 4 Delmål:... 4 AKTUELL LAGSTIFTNING... 4 DEFINITION... 4 GEMENSAM VÄRDEGRUND... 4 INSATSOMRÅDEN... 5 Ökat skydd och stöd till våldsutsatta... 5 Stärkt förebyggande arbete... 5 Ökad samverkan... 6 Ökade kunskaper... 6 PROBLEMBESKRIVNING... 6 Mäns våld mot kvinnor... 6 Polisanmälda kvinnofridsbrott i Lilla Edet... 7 Våldsutsatta kvinnors situation... 7 Barn som har bevittnat våld... 7 Hedersrelaterat våld och förtryck... 8 Våld i samkönade relationer... 8 Kvinnors våld mot män... 9 Särskilt utsatta grupper... 9 Kostnader för våldet KRISCENTRUM Samtal och övernattning vid Kriscentrum i Trollhättan ANSVARSOMRÅDEN Kommunens ansvar Hälso- och sjukvårdens ansvar Polisens ansvar Åklagarens ansvar Frivårdens ansvar Frivilligorganisationer HANDLINGSPLAN

3 Bakgrund Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem, ett individuellt problem och ett relationsproblem. Våldet är ett hinder mot den enskildes trygghet men också mot en fortsatt utveckling mot jämställdhet mellan män och kvinnor. Alla insatser i arbetet mot våld i nära relationer måste utgå från de utsattas behov. Det är statens och kommunens ansvar att tillgodose de våldsutsattas behov av stöd och skydd. Frivilligorganisationernas verksamhet är ett ovärderligt komplement till de offentliga verksamheterna. Ett ökat samarbete mellan de olika aktörerna är nödvändigt för att arbetet mot denna typ av våld ska bli kraftfullt och effektivt. Regeringen presenterade hösten 2007 en omfattande handlingsplan med åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i samkönade reaktioner (Skr 2007/08:39). Denna handlingsplan, aktuell lagstiftning och lokala behov utgör en grund för Lilla Edets kommuns lokala handlingsprogram för insatser och förebyggande mot våld i nära relationer. Sedan 2002 har det funnits en kvinnofridsgrupp i Lilla Edet, med representanter från kommunen, polisen, primärvården, kriscentrum, kyrkan och frivården. I Lilla Edet antogs det första kommunala handlingsprogrammet 2003 i kommunfullmäktige. Arbetsgruppen, som ändrat namn till fridsamgruppen har som uppgift att samordna och utveckla det lokala arbetet samt att följa upp gällande handlingsplan. Gruppen har medverkat i revideringen av 2003-års handlingsprogram. Programmet har fått ett vidgat perspektiv till att omfatta våld i nära relationer. Folkhälsoutskottet är styrgrupp för detta tvärsektoriella arbete. Syfte Syftet med handlingsprogrammet är att förebygga och minska våld i nära relationer. De som har drabbats ska få hjälp och stöd tidigt. Barn som bevittnat våld ska behandlas som brottsoffer. Individen som utövat våld ska ges information om tillgängligt stöd och uppmanas att söka hjälp. I Lilla Edets kommun ska information om orsaker till våld i nära relationer, hur man tidigt kan upptäcka och information om möjligheten till stöd spridas i förebyggande syfte. Handlingsprogram Handlingsprogrammet mot våld i nära relationer är uppbyggt med en bakgrunds och faktadel samt en del med mål och strategier. Strategierna följer ett schema där det går att utläsa vem som är ansvarig och förslag till samarbetspartners. Den som har utsatts för våld i en nära relation ska ha tillgång till likvärdigt skydd, stöd och hjälp utifrån sin utsatthet. Strategierna är kommunövergripande och inriktade på samverkan. Det är viktigt att varje verksamhet tar fram sin egen handlingsplan för det konkreta arbetet. 3

4 Övergripande mål: Våld i nära relationer ska minska Delmål: Den som utsätts för våld eller hot om våld i nära relationer skall snabbt få stöd och hjälp i sin situation. Barn som bevittnat våld inom familjen ska uppmärksammas och ges stöd. All berörd personal ska ha kunskap om våld i nära relationer. Den som utövat våld eller är orolig för att så kan komma att ske ska få information om stöd och behandlingar och uppmanas att söka hjälp. Samverkan ska fortsätta att utvecklas inom och mellan myndigheter och frivilligorganisationer inom Lilla Edets kommun. Alla kommuninvånare ska ha tillgång till lättillgänglig information, på olika språk, om vilket stöd som finns att få från socialtjänsten, polisen och andra myndigheter liksom från ideella föreningar och organisationer. Aktuell lagstiftning I brottsbalken finns de lagar som reglerar olika former av våldsbrott och brott mot frihet och frid samt sexualbrott. Kommunens ansvar styrs framför allt av bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL). Kommunen har enligt 2 kap 2 SoL det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Sjukvårdens ansvar styrs främst av hälso- och sjukvårdslagen (HSL). För utförligare beskrivning se avsnittet ansvarsområden sidan 11. Definition Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående. Det lyfter fram den särställning som just detta våld har ifråga om orsaker, konsekvenser och åtgärder för alla drabbade till skillnad från våld som sker av t ex okända förövare på allmän plats. Våld i nära relationer inkluderar alla slags relationer mellan närstående som heterosexuella par, samkönade par, syskonrelationer och andra familje- och släktrelationer. Med våld menas varje handling som smärtar, skadar, skrämmer och/eller kränker en annan person och där någon genom sitt handlande utsätter en annan person för fara, hot, tvång och/eller begränsar dennes rörelse- och handlingsutrymme. Våldet kan yttra sig som fysiskt, psykiskt, sexuellt eller materiellt våld. Gemensam värdegrund Våld i nära relationer, ses som samhälleliga problem samtidigt som det är ett individuellt problem och relationsproblem. Den värdegrund som detta handlingsprogram bygger omfattar: en helhetssyn som omfattar stöd och hjälp till berörda parter. respekt för enskildas självbestämmande och integritet. ett förhållningssätt som präglas av en positiv syn på människans möjligheter till förändring och utveckling. 4

5 Insatsområden Lilla Edets handlingsprogram fokuserar särskilt på följande insatsområden: ökat skydd och stöd till våldsutsatta stärkt förebyggande arbete ökad samverkan ökade kunskaper Ökat skydd och stöd till våldsutsatta Alla människor har rätt att leva i trygghet och säkerhet. Den som utsätts för hot och våld har rätt till skydd och stöd. Det skydd och stöd som erbjuds ska vara av god kvalitet, individuellt anpassat och tillgängligt för den som är i behov av det. Våldsutsatta personer ska få kommunens stöd att leva ett normalt liv i frihet. Kommunens insatser ska syfta till att hindra våldsverkare från att begå brott och därmed också hota andra människors trygghet. Alla brottsoffer ska bemötas på ett professionellt sätt. Kommunen har enligt lag ett ansvar för att brottsoffer får den hjälp och det stöd som de behöver. Kommunen ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Även barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Det är viktigt att ta hänsyn till att barns behov kan se annorlunda ut än vuxnas. Det är helt grundläggande att människor som utsätts för brott vågar polisanmäla och fullfölja sin anmälan. För att en person som utsatts för brott ska kunna känna sig trygg och säker krävs kontinuerlig information om vad som händer i brottsutredningen och om vilket stöd som är möjligt att få under rättsprocessen. Samhället måste ge tillräckligt skydd såväl under en pågående rättsprocess som efter det att processen avslutats. Stärkt förebyggande arbete Ett aktivt och verkningsfullt förebyggande arbete handlar både om att motverka att våld utövas och att avbryta våld som pågår. Det krävs att alla som kommer i kontakt med barn och vuxna som lever med våld i vardagen måste arbeta med attitydförändring och våga ta ställning mot våldet. Ett brett förebyggande arbete riktar sig till både kvinnor och män, även till dem som inte själva är direkt berörda i sin vardag. Insatser riktade till både potentiella och konstaterade förövare är en central och viktig del i det förebyggande arbetet. Barn och unga är också viktiga målgrupper i det förebyggande arbetet. Därför är det angeläget med tidiga insatser i skolan och i andra sammanhang där barn och ungdomar befinner sig. Stödjande insatser har en förebyggande effekt i sig. Om barn som lever i familjer med våld får hjälp och stöd tidigt minskar risken för att barnet för mönstret vidare. Kvinnor som fått adekvat hjälp tidigt riskerar i mindre utsträckning att bli utsatta för nytt våld. Undersökningar visar att män som sökt hjälp för våldsamt beteende ofta själva varit utsatta för mobbning eller mobbat andra. Alternativt till våld i Oslo som, sedan 1984 erbjuder behandling för män som har vålds- eller aggressionsproblem mot sin partner erfar att cirka 65 % av dessa män själva upplevt våld under sin uppväxt. Rättsväsendets myndigheter, hälso- och sjukvården, kyrkan, skolan och socialtjänsten har alla en viktig roll i det förebyggande arbetet genom sina nära kontakter med människor i deras vardag. Genom ett professionellt bemötande, rutiner och dokumentation, samt kunskap om 5

6 våld i nära relationer, ökar förutsättningarna för att en våldsutsatt person eller en person som lever under hot om våld får rätt hjälp. Genom att beakta brottsförebyggande aspekter, särskilt beträffande kvinnors utsatthet, vid samhällsplanering och byggande kan risken för att utsättas för brott i utomhusmiljön minska. Ökad samverkan Många aktörer, både offentliga och ideella, kommer i kontakt med våldsutsatta människor. Ett ökat samarbete inom och mellan myndigheter och andra aktörer som kommer i kontakt med våldsutsatta och förövare är av avgörande betydelse för att utsatta personer ska få den hjälp de behöver. Fridsamgruppen med representanter från polisen, frivården, hälso- och sjukvården, kyrkan, bildningsförvaltningen, och socialtjänsten utgör en resurs i arbetet mot våld i nära relationer. Ökade kunskaper Ökade kunskaper är avgörande för alla insatser som görs för att motverka våld i nära relationer. Genom bl.a. utbildning ska kunskaperna på området öka och fördjupas och kompetensen hos berörda verksamheter och ideella organisationer som kommer i kontakt med våldsutsatta och förövare utvecklas. Uppföljning och utvärdering av är en viktig del av kvalitetssäkring och kunskapsutveckling. Problembeskrivning Mäns våld mot kvinnor Problematiken kring mäns våldsutövande är ett relativt outforskat område. I den forskning som finns framställs ett stort kontrollbehov som ett gemensamt drag hos misshandlande män. Det är inte ovanligt att männen känner sig som offer för olika omständigheter och lägger ansvaret för våldet på andra. Det är heller inte ovanligt att mannen upplever en sexuell stimulans genom att utöva våld. Känt är även att män som misshandlar kvinnor ofta även utövar våld mot barnen och eventuella husdjur. För att minska risken för att män som utövar våld återfaller är det viktigt att även erbjuda dem insatser. Detta arbete kan vara av stödjande karaktär. I de verksamheter som bedrivit insatser av terapeutisk art för våldsutövande män utgår man ifrån att de måste ta ansvar för sina handlingar men att de också behöver stöd. I Nationella trygghetsundersökningen 2006, Brå-rapport 2007:14 framkom att 1,8 procent av kvinnor i åldern år själva uppger att de varit utsatta för misshandel någon gång under senaste året. Omräknat till hela befolkningen i denna åldersgrupp innebär det i storleksordningen kvinnor, varav över 70 procent beräknas ha blivit utsatta för våld av en närstående person eller en bekant. Även om förövaren i vissa fall också varit en kvinna kan det konstateras att merparten av gärningsmännen är män. Sedan början av 1990-talet har andelen kvinnor som uppger att de varit utsatta för våld eller hot ökat. Den anmälda misshandeln mot kvinnor som är 15 år och äldre har ökat över 30 procent de senaste tio åren, och med 7 procent sen 2006 till anmälningar år Ökningen av den anmälda misshandeln mot kvinnor beror troligen såväl på att man i dag, i högre grad än tidigare, anmäler misshandel som att det faktiska våldet har ökat. Samtidigt finns ett stort mörkertal. Brå har i tidigare studier uppskattat att bara vart femte fall anmäls till polisen. Sedan år 1990 mördas i genomsnitt 17 kvinnor per år i Sverige av en man i en nära relation. Motivet är ofta kopplat till svartsjuka eller separation. 6

7 Polisanmälningar av sexualbrott har mer än fördubblats sedan År 2007 anmäldes sexualbrott varav brott avser våldtäkt, vilket är en ökning med 13 % sen Polisanmälda kvinnofridsbrott i Lilla Edet Antalet anmälda fall Misshandel mot kvinna Kvinnofridskränkning Olaga hot mot kvinna som fyllt 18 år Våldtäkt, grov våldtäkt samt försök Källa: Polismyndigheten Våldsutsatta kvinnors situation En kvinna som utsatts för våld har ofta tvingats leva med mannens krav på kontroll och dominans under lång tid. Att utsättas för psykiskt, fysiskt och/eller sexuellt våld av en närstående person ger också psykiska men. Det leder till att kvinnan får en bristande tillit till människor som vill hjälpa henne. Hon vill inte alltid själv berätta vad som hänt och förväntar sig att inte bli trodd. Kvinnor som blivit fysiskt och sexuellt utsatta visar ofta samma symptom som människor som lever med posttraumatiskt stressyndrom t ex minnesluckor, känslokyla, passivitet och ångest. Våld inom ett förhållande skiljer sig väsentligt från andra våldsbrott. De som lever i ett parförhållande är beroende av varandra känslomässigt och genom gemensamt boende, delad livshistoria och dessutom ofta gemensamma barn, vän- och släktkrets och gemensam ekonomi. Detta beroendeförhållande medför att det är komplicerat att ta steg som innebär separation. Vid en separation är kvinnan också rädd för att mannen skall verkställa de hot han uttalat. Ofta föregås separationen av ett flertal tidigare försök till uppbrott. Våldet drabbar kvinnor i alla samhällsklasser och alla åldersgrupper. Men vissa kategorier av kvinnor har uppmärksammats som särskilt sårbara när de utsätts för våld. Det rör sig om kvinnor med invandrarbakgrund, missbrukande kvinnor samt äldre- och kvinnor med funktionsnedsättning. Barn som har bevittnat våld Det finns idag inga säkra uppgifter om hur många barn i Sverige som bevittnar våld i sin familj. Rädda Barnen uppskattar att det rör sig om mellan barn varje år. Barn som bevittnat våld har en högre risk för att utveckla emotionella och beteendemässiga problem såsom ångest, depression, svaga skolprestationer, låg självkänsla, trots, mardrömmar och klagomål över fysiska hälsoproblem. Barn som upplevt våld i familjen är en riskgrupp för att utveckla hälsoproblem under barndomen men också i vuxenlivet. Enligt amerikanska studier är risken för ohälsa bland barn som bevittnar våld nästan lika stor som bland dem som utsatts för våld. Ett barn i en familj där hot och våld när som helst kan förekomma, lever i ett förhöjt spänningstillstånd som innebär att det är på sin vakt, det iakttar och anpassar sig. Hemmet som skall ge trygghet blir istället den plats som skapar rädsla och ångest för vad som kan hända. Barnet kan inte fly, brottsplatsen är hemmet. När ett barn blir vittne till våld i familjen eller själv utsätts för fysiskt eller sexuellt övergrepp av sin förälder, blir såväl situationen som relationen skamfylld och traumatiserande för barnet. Barnet är beroende av 7

8 sina föräldrar och av deras omsorg. För barn är allt våld, grovt våld och plågan av att vara ett maktlöst vittne är genomträngande. Att drabbas av våld och ha en nära relation med den som utfört våldet är traumatiserande. Undersökningar tyder på att minst en fjärdedel av barnen i familjer där modern blivit våldsutsatt, själva blir slagna. Ur ett barnperspektiv är det angeläget att alla myndigheter aktivt arbetar för att upptäcka relationer där våld förekommer. Hedersrelaterat våld och förtryck Hedersrelaterat våld och förtryck har, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, sin grund i kön, makt, sexualitet och kulturella föreställningar om dessa. Det finns många likheter i våldets struktur och mekanismer, t.ex. att våld och förtryck ofta utövas i en nära relation och att den våldsutsatta på olika sätt är beroende av och starkt känslomässigt bunden till förövaren eller förövarna. Synen på kvinnors och mäns sexualitet är central för att förstå våldets struktur och mekanismer både rörande mäns våld mot kvinnor generellt och hedersrelaterat våld och förtryck. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Detta förhållande kan vara mer eller mindre uttalat och kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld och våld, inklusive dödligt våld. Det hedersrelaterade våldets kollektiva karaktär innebär att det kan finnas fler förövare av båda könen och att offren kan vara både kvinnor och män samt flickor och pojkar. Det kan också innebära att våldet sanktioneras av familjen och den närmaste omgivningen, även av andra kvinnor. Hederstänkandet kan ta sig olika uttryck beroende på kulturella föreställningar och religion men är inte kopplat till någon specifik kultur eller religion. Arrangerade äktenskap har inte sällan starka inslag av påverkan och det kan vara svårt att avgöra om det är fråga om ett tvångsäktenskap. Att gå emot familjens tradition och önskemål från föräldrar och andra släktingar kan för den enskilda flickan eller kvinnan, och även för unga män, vara så kännbart att det i praktiken inte är ett möjligt alternativ. Hedersrelaterat våld och förtryck drabbar också homo- och bisexuella av båda könen, samt transpersoner. Våld i samkönade relationer Alla människor har rätt till samma skydd, stöd och hjälp utifrån sin utsatthet, oavsett sexuell läggning. Våld i samkönade relationer och mäns våld mot kvinnor i nära relationer har många likheter. Mönstret med begränsningar och normalisering i den våldsutsattas liv, kontroll, hot om våld och utövande av våld är likartat. Maktförhållandet mellan förövaren och den våldsutsatta kan ses både som orsaken till och en konsekvens av våldsutövandet. Men det finns också olikheter vilket gör att särskild kunskap om våld i samkönade relationer behövs. Könstillhörigheten hos förövaren och den våldsutsatta har betydelse både för hur omgivningen uppfattar våldet, för benägenheten hos den våldsutsatta att anmäla och söka hjälp och för det bemötande hon eller han får. Det omgivande samhällets heterosexuella normer innebär att våld i samkönade relationer ofta osynliggörs eller bagatelliseras. Konsekvenserna kan vara att omgivningen har svårare att se, förstå och hantera våldet och därmed kunna ge adekvat stöd och hjälp. 8

9 En svensk studie (Våldsamt lika och olika 2005) och tidigare erfarenhet visar bl.a. att homooch bisexuella inte söker hjälp i samma utsträckning som heterosexuella, t.ex. gör denna grupp mycket sällan polisanmälningar om våld i parrelation. Det kan bero på att många i denna grupp har negativa erfarenheter av bemötande från olika myndigheter och inte tror sig kunna få hjälp av samhället i samma utsträckning. Erfarenhet från både Sverige och andra länder visar att homo- och bisexuella kvinnor och män har svårt att uppsöka vanliga brottsofferjourer eftersom det kräver ett visst mått av öppenhet. Kvinnors våld mot män Kvinnors våld mot män är ett outforskat område, i synnerhet i Sverige. Studier från andra nordiska länder och USA visar att om frågor om utsatthet för misshandel ställs inom ramarna för en studie som handlar om våld eller direkt brott, är andelen män som uppger sig utsatta i en nära relation mycket låg. Om man däremot riktar in sig på att studera olika konfliktlösningsstrategier, från knuffningar, förolämpningar och ringa eller allvarlig misshandel, uppger lika många män som kvinnor att de, under en given period, blivit utsatta för våld av sin partner. Skillnaden speglar det faktum att män slagna av kvinnor sällan definierar sig själva som offer och situationen som brott, och händelsen anmäls mycket sällan till polisen. Vid BRÅ pågår det för närvarande ett projekt om våld i nära relationer och rapporten kommer att publiceras under våren Den baserar sig på en riksrepresentativ undersökning om utsatthet för brott och det är få män som uppgett erfarenheter av relationsvåld. Studien är samtidigt den första i Sverige som söker att belysa både manliga och kvinnliga offer för våld i en nära relation. Särskilt utsatta grupper Vissa grupper av kvinnor är särskilt utsatta när det gäller våld. Varje våldsutsatt kvinna måste bemötas utifrån sitt behov av stöd och skydd oavsett vem hon är och vilken bakgrund hon har. Kvinnor med missbruksproblem, framför allt hemlösa kvinnor med missbruksproblem, befinner sig i en situation med ökad risk för att utsättas för våld och andra övergrepp. Genom sitt missbruk kan kvinnor bli beroende och utnyttjade av män. Orsakssambandet kan också vara det omvända där en våldsutsatt kvinna missbrukar exempelvis alkohol för att döva ångesten som orsakas av det våld och de övergrepp som hon utsätts för. Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik kan ha svårare att få hjälp med exempelvis skyddade boenden. I kontakten med myndigheter bemöts de inte alltid med den respekt som alla brottsoffer har rätt till. Äldre kvinnor som utsätts för våld befinner sig i högre utsträckning än andra kvinnor i en beroendesituation. Enligt Brottsoffermyndighetens undersökning Ofrid våld mot äldre kvinnor från 2001 framkom att 16 procent av de äldre kvinnorna utsatts för någon form av våld och övergrepp efter det att de fyllt 65 år. I undersökningen framkom att många fler äldre kvinnor än män är extremt utsatta, dvs. att de är utsatta för fler typer av övergrepp och att antalet övergrepp ökar med stigande ålder. Kvinnorna kan också ha svårt att söka skydd och hjälp på grund av att omgivningen inte tar deras berättelser på allvar. Våld som utövas av äldre män kan ofta osynliggöras och ursäktas med att förövaren är uppfostrad i en annan tid och ett annat samhälle, eller att han har sjukdomssymptom som innebär att han därför inte kan förväntas ta ansvar för sina handlingar. Även yngre kvinnor är särskilt utsatta. Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning 2006 är kvinnor i åldern år den grupp som i högst utsträckning (4,9 procent jämfört med 1,6 procent av samtliga kvinnor) utsatts för sexualbrott. Även när 9

10 det gäller utsatthet för misshandel och hot är andelen utsatta kvinnor störst i åldersgruppen år. Denna bild bekräftas även i Statistiska centralbyråns undersökningar av levnadsförhållanden, så kallade ULF-undersökningar. Invandrade kvinnor kan vara särskilt utsatta exempelvis på grund av bristande kunskaper i svenska samt om lagar och regler i Sverige. Nyanlända invandrare har ofta ett begränsat socialt nätverk vilket förstärker den våldsutövande mannens möjligheter att binda kvinnan till sig och isolera henne från omvärlden. Kostnader för våldet Socialstyrelsen har i en rapport från 2006 (Kostnader för våld mot kvinnor) beräknat att mäns våld mot kvinnor i Sverige varje år kostar ca tre miljarder kronor. Beräkningarna gäller direkta och indirekta kostnader för olika samhällssektorer. Kostnaderna fördelar sig på direkta kostnader om ca 2 2, 5 miljarder kronor för bl.a. sjukvård, rättsväsende och socialtjänst. De indirekta kostnaderna uppskattas till ca miljoner kronor och inkluderar värdet av produktionsbortfall samt värdet av ideellt arbete. Utöver de direkta och indirekta kostnaderna uppskattas transfereringarna till 690 miljoner kronor varav ungefär hälften utgörs av sjukpenning. Socialstyrelsen poängterar att vissa beräkningar är mer osäkra än andra och att flera aspekter inte har varit möjliga att inkludera. Därför bör beräkningen ses som en försiktig uppskattning av de samhällsekonomiska kostnaderna. Kriscentrum Lilla Edets kommun har tecknat avtal med Kriscentrum som innebär att invånare i Lilla Edet som lever i en destruktiv relation kan komma till kriscentrum för att få råd och stöd. Kriscentrum erbjuder utöver konsultationer: Rådgivande och stödjande telefonsamtal. Tidsbeställda besök. Stöd i myndighetskontakter, juridisk rådgivning samt hjälp att hitta rätt resurser. Skyddat boende för utsatta kvinnor och deras barn. Krissamtal med barn som upplevt våld i familjen. Konsultation till berörda personalgrupper i frågor rörande våld mot kvinnor. Stöd till anhöriga. På Kriscentrum för kvinnor arbetar kurator och behandlingssekreterare med utbildning och lång erfarenhet av arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn. Duvan, som är en ideell förening ansvarar under kvällstid för telefonjouren och boendet. På Kriscentrum för män erbjuds män samtal för att sortera och klargöra hur de kan gå vidare. De får hjälp att försöka hitta realistiska lösningar och vägar till förändring och rådgivning för att kunna hitta rätt kontakter bland myndigheter, resurser och personer som de kan ha nytta av samt information om vad det finns för lagar och regler i olika sammanhang. På Kriscentrum för barn och ungdom erbjuds en lugn och trygg miljö under utredningstiden när ett barn far illa. Målsättningen är att med barnet i centrum, etablera en fungerande samverkan mellan olika myndigheter. Barnet förskonas från att i möjligaste mån träffa myndighetspersoner på olika ställen. Kriscentrum för barn och ungdomar ger rådgivning och handledning i dessa ärenden. En annan viktig uppgift kan vara att samordna insatserna och stödkontakterna med andra myndigheter runt det enskilda barnet. Barn och ungdomar erbjuds krissamtal på Kriscentrum. Även anhöriga ges stöd i form av samtal. 10

11 Samtal och övernattning vid Kriscentrum i Trollhättan Antal Telefonrådgivning Rådgivningsbesök Boende (kvinnor) Boende (barn) Källa: Kriscentrum i Trollhättan, Statistiken omfattar upptagningsområdet Trollhättan, Vänersborg, Lilla Edet Ansvarsområden Kommunens ansvar Kommunens ansvar styrs framför allt av bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL). Där fastställs kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. I kap 3 1 SoL beskrivs socialtjänstens uppgifter att informera, svara för omsorg och service, upplysning, råd och stöd, vård och ekonomisk hjälp samt annat bistånd till dem som behöver det. Socialtjänstens ansvar för misshandlade kvinnor skärptes den 1 juli 2007 (kap 5 11 SoL). Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. De skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. I FN: s konvention om barns rättigheter sägs att barnets bästa skall komma i första rummet. Denna skyldighet infördes i socialtjänstlagens portalparagraf 1998: När åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Enligt socialtjänstlagen har myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom och andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten skyldighet att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. Allmänheten bör också anmäla till socialtjänsten om man ser barn som behöver skydd och hjälp. Socialtjänsten har då skyldighet att skyndsamt utreda barnets situation. Hälso- och sjukvårdens ansvar Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården, (lag 1997:142). Hälso- och sjukvården har ett tydligt ansvar när det gäller att upptäcka och identifiera våld i nära relationer och ge ett adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagande. Sjukvården skall föra noggrann dokumentation vilket bland annat är en förutsättning för att rättsintyg vid våld i nära relationer blir korrekta. Hälso- och sjukvårdspersonal är en nyckelgrupp, då våldsutsatta kvinnor ofta söker sig dit. I många fall är det också den enda kontakten med en myndighet de har. Det är vanligt att kvinnor kommer upprepade gånger utan att den bakomliggande orsaken avslöjas. De söker 11

12 bland annat för smärtor, sömnbesvär, oro och depression, men den egentliga anledningen till besvären, våldet, förblir osynlig på grund av sjukvårdspersonalens bristande insikt, vilket gör att de inte får den hjälp de behöver. Primärvården i Göta Älvdalen har antagit en policy för kvinnofridsfrågor och utbildar sin personal. Det ska finnas kvinnofridsinstruktörer vid varje vårdcentral. Polisens ansvar Misshandel och grov kvinnofridskränkning är så kallade allmänna åtalsbrott. Det innebär att kvinnan inte själv behöver göra anmälan, utan det räcker att det kommer till polisens kännedom på något sätt. Så snart polisen får sådan kännedom ska en brottsanmälan upprättas och en åklagare kopplas in som förundersökningsledare. Polismyndigheten har en handlingsplan för bekämpning av relationsbetingat våld mot kvinnor och barn. Den innehåller långtgående åtgärder för att säkra ett bra bemötande och en rättssäker utredning. Polispersonal ges kontinuerlig utbildning. Polisen ansvarar också för brottoffrens säkerhet under och efter rättsprocessen. Olika slag av trygghetsskapande åtgärder finns att tillgå, som trygghetspaket/skyddstelefoner, skyddat boende, övervakning med hund och livvaktsskydd. Kvinnan får också hjälp med att se över säkerheten i boendet, resor till och från arbete, dagis osv. Åklagarens ansvar Åklagaren leder förundersökningen och beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas från polisens sida. Det är åklagaren som beslutar om frihetsberövande, t.ex. hämtning till förhör och anhållande. Åklagaren kan istället för frihetsberövande besluta om besöksförbud. Senast på tredje dagen efter ett anhållande måste åklagaren besluta om frigivning eller begära mannen häktad hos domstolen. För att mannen ska häktas krävs minst en av följande omständigheter: Det är risk för att mannen avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring och straff. Det är risk för att han undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar utredningen. Det är risk för fortsatt brottslighet. Frivårdens ansvar Frivården är en del av kriminalvården och kommer därför mest i kontakt med gärningsmännen. De lämnar vägledning till domstolen om den mest lämpliga påföljden för gärningsmannen, efter genomförd personutredning. Den övergripande målsättningen med övervakning är att förhindra att mannen begår ytterligare brott och att hjälpa dem med återanpassning i samhället. Kriminalvården har utarbetat ett påverkansprogram för dem som dömts för relationsbrott (Integrated Domestic Abuse Programme, IDAP). Frivilligorganisationer Kvinnojouren Duvan är en politiskt och religiöst obunden förening som bildades Föreningen arbetar aktivt tillsammans med kommunens skyddande boende. De kan även ge stöd och råd via telefon. Föreningen informerar i skolor och föreningsliv mm. Brottsofferjouren (BOJ) är en politiskt och religiöst obunden organisation som hjälper och stöttar brottsoffer. BOJ ger samtalsstöd samt medverkar i kontakter med myndigheter och som vittnesstöd vid rättegång. 12

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld 1. Bakgrund Ödeshögs socialnämnd antog 2012-12-18 ett kommunalt handlingsprogram för att uppmärksamma

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

En kränkning av barns och ungas rätt till integritet?

En kränkning av barns och ungas rätt till integritet? Hedersrelaterat våld och förtryck mot barn och unga En kränkning av barns och ungas rätt till integritet? Anna Kaldal och Emelie Kankaanpää Juridiska institutionen, Stockholms universitet Bakgrund Två

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck

Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck Hannah Kejerhag Oldenmark Annica Odelind Utvecklingsledare mäns våld mot kvinnor 6:e jämställdhetspolitiska

Läs mer

Våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck

Våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck Våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck 12 oktober, 2017 Jenny Vikman Maria Söndergaard Dialoga kompetenscentrum om våld i nära relationer Uppdrag: Erbjuda kunskapshöjande aktiviteter

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Kommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir.

Kommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir. Kommittédirektiv Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning Dir. 2011:44 Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2011 Sammanfattning En särskild

Läs mer

DIARIENUMMER H ANDLINGSPLAN Hedersrelaterat förtryck och våld. Fastställd av kommunstyrelsen

DIARIENUMMER H ANDLINGSPLAN Hedersrelaterat förtryck och våld. Fastställd av kommunstyrelsen 2019-04-17 DIARIENUMMER H ANDLINGSPLAN 2019-2020 Hedersrelaterat förtryck och våld Fastställd av kommunstyrelsen 2019-05-27 67 Handlingsplan - hedersrelaterat förtryck och våld Innehåll 1. Inledning...

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2015-01-01 1 Vision Skellefteå strävar efter att vara en kommun där mänskliga rättigheter omfattar alla och där barn, ungdomar

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION

VÅLD I NÄRA RELATION VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken TRIS- tjejers rätt i samhället Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden Arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat

Läs mer

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76 Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) GILTIG UNDER PERIODEN 2017-2019 Social- och arbetsmarknadsnämnden 2016-12-13 Innehåll...3 Inledning...3 Bakgrund...4 Handlingsplanens syfte och målsättning...4

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER ANTAGET AV: KOMMUNSTYRELSEN DATUM: 2015-11-25, 272 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: SEKTORCHEF VÄLFÄRD GÄLLER

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Kommunövergripande plan mot Våld i nära relationer

Kommunövergripande plan mot Våld i nära relationer Kommunövergripande plan mot Våld i nära relationer 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige, 135 Datum för antagande: 2015-11-30 1 Inledning Det finns en bred politisk enighet i Sverige om samhällets ansvar

Läs mer

Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213

Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-10-14 288 Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213 KS KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Social resursförvaltning. Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0901/16

Social resursförvaltning. Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0901/16 Social resursförvaltning Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-11-23 Diarienummer 0901/16 Social utveckling Lotta Lidén Lundgren Telefon 031-367 94 54 E-post: lotta.liden@socialresurs.goteborg.se Återkoppling

Läs mer

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld 2011-03-09 Dnr 51/2011-79 Marie Björkman för socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld Antagen av socialnämnden 2011-03-23 Dnr SON 51/2011-79 2(15) INLEDNING Relationsvåld

Läs mer

Handlingsplan. Våld i nära relationer 2018/2019

Handlingsplan. Våld i nära relationer 2018/2019 1 Handlingsplan Våld i nära relationer 2018/2019 2 Syfte med handlingsplanen Syftet med handlingsplanen är att säkerställa att insatser ges till våldsutsatta kvinnor, män och barn samt till barn som upplevt

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Strategi mot våld i nära relationer

Strategi mot våld i nära relationer 1 2017-2022 Strategi mot våld i nära relationer Strategi mot våld i nära relation 2017 2022 Lund ska vara en kommun där människor känner trygghet, där mänskliga rättigheter gäller för alla oavsett kön,

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER Socialnämnden SOCIALNÄMNDENS HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER 2014-11-10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Socialnämndens ansvar 4 1.1 Inledning 4 1.2 Socialnämndens handlingsplan 4 1.3 Handlingsplanens

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära

Läs mer

Nyamko Sabuni (Integrations- och jämställdhetsdepartementet)

Nyamko Sabuni (Integrations- och jämställdhetsdepartementet) Regeringens skrivelse 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Skr. 2007/08:39 Regeringen överlämnar denna skrivelse

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Våld i nära relationer - regional överenskommelse om samverkan

Våld i nära relationer - regional överenskommelse om samverkan Våld i nära relationer - regional överenskommelse om samverkan 1(3) Våld i nära relationer regional överenskommelse om samverkan I samverkansgruppen mot våld i nära relationer i Skåne län medverkar följande

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Länsstrategi Västernorrland

Länsstrategi Västernorrland Förebygga Barnperspektiv Uppmärksamma Långsiktighet Kvalitet Länsstrategi Västernorrland För arbetet mot mäns våld mot kvinnor/ våld i nära relationer 2017-2020 Framtagen i samverkan mellan Länsstyrelsen

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor 2006-03 2 KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor Mål för kvinnofrid i Vänersborgs kommun

Läs mer

KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs.

KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs. KARTLÄGGNING Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs. Inledning Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och ett brott. I genomsnitt mördas 17 kvinnor varje

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer

Kunskapsunderlag rörande mäns våld mot kvinnor och barn, i nära relationer

Kunskapsunderlag rörande mäns våld mot kvinnor och barn, i nära relationer Kommunstyrelsens kontor, 2011-02-11 Kunskapsunderlag rörande mäns våld mot kvinnor och barn, i nära relationer Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

Handlingsprogram mot familjerelaterat våld

Handlingsprogram mot familjerelaterat våld Handlingsprogram mot familjerelaterat våld Skärholmens stadsdelsnämnd 2009 2 Värdegrund Handlingsprogrammets grundvärdering är att det är samhällets ansvar att skydda personer utsatta för våld i nära relation.

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 121 Ansvarig:

Läs mer

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER SAMVERKAN I SJU KOMMUNER Regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Skr. 2007/08:39 Våld är en fråga om mänskliga

Läs mer

Program Strategi Policy Riktlinje. Strategi mot våld i nära relation

Program Strategi Policy Riktlinje. Strategi mot våld i nära relation Program Strategi Policy Riktlinje Strategi mot våld i nära relation 2018-2022 Dokumentnamn: Strategi mot våld i nära relation Berörd verksamhet: Alla nämnder och förvaltningar Fastställd av: Kommunfullmäktige,

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Reviderad 2013-04-29 Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Inledning Vem som helst kan drabbas av våld och övergrepp eller någon annan brottslig handling. Men vissa grupper är särskilt

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

Att ställa frågor om våld

Att ställa frågor om våld Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer

Våld i nära relationer Riktlinjer Riktlinjer Beslutad av: Kommunstyrelsen 130 Beslutsdatum: 2017-08-30 Framtagen av: Susanne Rönnefeldt Berg, utvecklingsstrateg Dokumentansvarig: Utvecklingsstrateg Uppdaterad: Diarienummer: KS/2017:267

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02, 86. Förvaltarskap - Inom socialnämndens ansvarsområde. Uppföljning Avstämning mot eventuella lagändringar.

Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02, 86. Förvaltarskap - Inom socialnämndens ansvarsområde. Uppföljning Avstämning mot eventuella lagändringar. Styrdokument Kvalitetsarbete med Våld i nära relationer för Katrineholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 86 Giltighetstid 2019-12-31 2 (14) Beslutshistorik Gäller från Antagen av kommunfullmäktige,

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

HANDLINGSPLAN VÅLD I NÄRA RELATION

HANDLINGSPLAN VÅLD I NÄRA RELATION Socialnämnden HANDLINGSPLAN VÅLD I NÄRA RELATION 2014-11-10 Rev. 2017-02-07 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Socialnämndens ansvar 4 1.1 Inledning 4 1.2 Socialnämndens handlingsplan 4 1.3 Handlingsplanens syfte

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer

Närhet som gör ont - om våld mot närstående

Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont om våld mot närstående erbjuder en gedigen genomgång av problematiken kring mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkten är att kunskap är en viktig

Läs mer

HANDLINGSPLAN Arbete för kvinnofrid och mot våld i nära relationer

HANDLINGSPLAN Arbete för kvinnofrid och mot våld i nära relationer 1 SOSFS 2014:4 Uppdaterad 2018-02-16 HANDLINGSPLAN Arbete för kvinnofrid och mot våld i nära relationer, Arbetsmarknads- och Socialförvaltningen 2 Inledning Våld i nära relationer är en kränkning av mänskliga

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN 1 BAKGRUND...3 SOCIALTJÄNSTEN...3 UTVÄG SKARABORG...4 POLISEN...4 SJUKVÅRDEN...4 KVINNOJOUREN...4 BROTTSOFFERJOUREN...5 MÅL...5 ÖVERGRIPANDE MÅL...5 KVINNOPERSPEKTIVET...5

Läs mer

Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK

Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och en av vår tids största samhällsproblem. De flesta fall av kvinnomisshandel begås

Läs mer

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför? Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Riktlinjer för Våld i nära relation

Riktlinjer för Våld i nära relation Riktlinjer för Våld i nära relation Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderad Riktlinjer Vård- och omsorgsnämnden 2017-03-01 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Katarina Haddon Castor, G/VOK/Ledning/

Läs mer

Handlingsplan. Våld i nära relationer 2016/2017

Handlingsplan. Våld i nära relationer 2016/2017 1 Handlingsplan Våld i nära relationer 2016/2017 2 Syfte med handlingsplanen Syftet med handlingsplanen är att säkerställa att insatser ges till våldsutsatta kvinnor, män och barn samt till barn som bevittnat

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Rutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa

Rutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa Rutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa Innehåll BAKGRUND... 3 RUTINER FÖR POLISANMÄLAN OM BROTT... 3 VAD MENAS MED BROTT?... 4 ANMÄLAN... 4 KONSULTATION...

Läs mer

motverka våld mot kvinnor

motverka våld mot kvinnor 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 godkändes i socialnämnden 13 april 2011 efter en remissrunda i alla övriga nämnder.

Läs mer

Unizons valplattform För ett jämställt samhälle fritt från våld.

Unizons valplattform För ett jämställt samhälle fritt från våld. Val 2018 Unizons valplattform För ett jämställt samhälle fritt från våld. TEMAN: Starka kvinnojourer och tjejjourer Femicide Våldsprevention Porrfrihet Sexuellt våld Hedersrelaterat våld och förtryck Barns

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 3 Kontakter...

Läs mer