Handlingsprogram mot våld i nära relationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsprogram mot våld i nära relationer"

Transkript

1 Handlingsprogram mot våld i nära relationer Antagen av kommunfullmäktige , 79

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 HANDLINGSPROGRAM... 3 ÖVERGRIPANDE MÅL: VÅLD I NÄRA RELATIONER SKA MINSKA... 4 Delmål:... 4 AKTUELL LAGSTIFTNING... 4 DEFINITION... 4 GEMENSAM VÄRDEGRUND... 4 INSATSOMRÅDEN... 5 Ökat skydd och stöd till våldsutsatta... 5 Stärkt förebyggande arbete... 5 Ökad samverkan... 6 Ökade kunskaper... 6 PROBLEMBESKRIVNING... 6 Mäns våld mot kvinnor... 6 Polisanmälda kvinnofridsbrott i Lilla Edet... 7 Våldsutsatta kvinnors situation... 7 Barn som har bevittnat våld... 7 Hedersrelaterat våld och förtryck... 8 Våld i samkönade relationer... 8 Kvinnors våld mot män... 9 Särskilt utsatta grupper... 9 Kostnader för våldet KRISCENTRUM Samtal och övernattning vid Kriscentrum i Trollhättan ANSVARSOMRÅDEN Kommunens ansvar Hälso- och sjukvårdens ansvar Polisens ansvar Åklagarens ansvar Frivårdens ansvar Frivilligorganisationer HANDLINGSPLAN

3 Bakgrund Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem, ett individuellt problem och ett relationsproblem. Våldet är ett hinder mot den enskildes trygghet men också mot en fortsatt utveckling mot jämställdhet mellan män och kvinnor. Alla insatser i arbetet mot våld i nära relationer måste utgå från de utsattas behov. Det är statens och kommunens ansvar att tillgodose de våldsutsattas behov av stöd och skydd. Frivilligorganisationernas verksamhet är ett ovärderligt komplement till de offentliga verksamheterna. Ett ökat samarbete mellan de olika aktörerna är nödvändigt för att arbetet mot denna typ av våld ska bli kraftfullt och effektivt. Regeringen presenterade hösten 2007 en omfattande handlingsplan med åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i samkönade reaktioner (Skr 2007/08:39). Denna handlingsplan, aktuell lagstiftning och lokala behov utgör en grund för Lilla Edets kommuns lokala handlingsprogram för insatser och förebyggande mot våld i nära relationer. Sedan 2002 har det funnits en kvinnofridsgrupp i Lilla Edet, med representanter från kommunen, polisen, primärvården, kriscentrum, kyrkan och frivården. I Lilla Edet antogs det första kommunala handlingsprogrammet 2003 i kommunfullmäktige. Arbetsgruppen, som ändrat namn till fridsamgruppen har som uppgift att samordna och utveckla det lokala arbetet samt att följa upp gällande handlingsplan. Gruppen har medverkat i revideringen av 2003-års handlingsprogram. Programmet har fått ett vidgat perspektiv till att omfatta våld i nära relationer. Folkhälsoutskottet är styrgrupp för detta tvärsektoriella arbete. Syfte Syftet med handlingsprogrammet är att förebygga och minska våld i nära relationer. De som har drabbats ska få hjälp och stöd tidigt. Barn som bevittnat våld ska behandlas som brottsoffer. Individen som utövat våld ska ges information om tillgängligt stöd och uppmanas att söka hjälp. I Lilla Edets kommun ska information om orsaker till våld i nära relationer, hur man tidigt kan upptäcka och information om möjligheten till stöd spridas i förebyggande syfte. Handlingsprogram Handlingsprogrammet mot våld i nära relationer är uppbyggt med en bakgrunds och faktadel samt en del med mål och strategier. Strategierna följer ett schema där det går att utläsa vem som är ansvarig och förslag till samarbetspartners. Den som har utsatts för våld i en nära relation ska ha tillgång till likvärdigt skydd, stöd och hjälp utifrån sin utsatthet. Strategierna är kommunövergripande och inriktade på samverkan. Det är viktigt att varje verksamhet tar fram sin egen handlingsplan för det konkreta arbetet. 3

4 Övergripande mål: Våld i nära relationer ska minska Delmål: Den som utsätts för våld eller hot om våld i nära relationer skall snabbt få stöd och hjälp i sin situation. Barn som bevittnat våld inom familjen ska uppmärksammas och ges stöd. All berörd personal ska ha kunskap om våld i nära relationer. Den som utövat våld eller är orolig för att så kan komma att ske ska få information om stöd och behandlingar och uppmanas att söka hjälp. Samverkan ska fortsätta att utvecklas inom och mellan myndigheter och frivilligorganisationer inom Lilla Edets kommun. Alla kommuninvånare ska ha tillgång till lättillgänglig information, på olika språk, om vilket stöd som finns att få från socialtjänsten, polisen och andra myndigheter liksom från ideella föreningar och organisationer. Aktuell lagstiftning I brottsbalken finns de lagar som reglerar olika former av våldsbrott och brott mot frihet och frid samt sexualbrott. Kommunens ansvar styrs framför allt av bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL). Kommunen har enligt 2 kap 2 SoL det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Sjukvårdens ansvar styrs främst av hälso- och sjukvårdslagen (HSL). För utförligare beskrivning se avsnittet ansvarsområden sidan 11. Definition Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående. Det lyfter fram den särställning som just detta våld har ifråga om orsaker, konsekvenser och åtgärder för alla drabbade till skillnad från våld som sker av t ex okända förövare på allmän plats. Våld i nära relationer inkluderar alla slags relationer mellan närstående som heterosexuella par, samkönade par, syskonrelationer och andra familje- och släktrelationer. Med våld menas varje handling som smärtar, skadar, skrämmer och/eller kränker en annan person och där någon genom sitt handlande utsätter en annan person för fara, hot, tvång och/eller begränsar dennes rörelse- och handlingsutrymme. Våldet kan yttra sig som fysiskt, psykiskt, sexuellt eller materiellt våld. Gemensam värdegrund Våld i nära relationer, ses som samhälleliga problem samtidigt som det är ett individuellt problem och relationsproblem. Den värdegrund som detta handlingsprogram bygger omfattar: en helhetssyn som omfattar stöd och hjälp till berörda parter. respekt för enskildas självbestämmande och integritet. ett förhållningssätt som präglas av en positiv syn på människans möjligheter till förändring och utveckling. 4

5 Insatsområden Lilla Edets handlingsprogram fokuserar särskilt på följande insatsområden: ökat skydd och stöd till våldsutsatta stärkt förebyggande arbete ökad samverkan ökade kunskaper Ökat skydd och stöd till våldsutsatta Alla människor har rätt att leva i trygghet och säkerhet. Den som utsätts för hot och våld har rätt till skydd och stöd. Det skydd och stöd som erbjuds ska vara av god kvalitet, individuellt anpassat och tillgängligt för den som är i behov av det. Våldsutsatta personer ska få kommunens stöd att leva ett normalt liv i frihet. Kommunens insatser ska syfta till att hindra våldsverkare från att begå brott och därmed också hota andra människors trygghet. Alla brottsoffer ska bemötas på ett professionellt sätt. Kommunen har enligt lag ett ansvar för att brottsoffer får den hjälp och det stöd som de behöver. Kommunen ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Även barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Det är viktigt att ta hänsyn till att barns behov kan se annorlunda ut än vuxnas. Det är helt grundläggande att människor som utsätts för brott vågar polisanmäla och fullfölja sin anmälan. För att en person som utsatts för brott ska kunna känna sig trygg och säker krävs kontinuerlig information om vad som händer i brottsutredningen och om vilket stöd som är möjligt att få under rättsprocessen. Samhället måste ge tillräckligt skydd såväl under en pågående rättsprocess som efter det att processen avslutats. Stärkt förebyggande arbete Ett aktivt och verkningsfullt förebyggande arbete handlar både om att motverka att våld utövas och att avbryta våld som pågår. Det krävs att alla som kommer i kontakt med barn och vuxna som lever med våld i vardagen måste arbeta med attitydförändring och våga ta ställning mot våldet. Ett brett förebyggande arbete riktar sig till både kvinnor och män, även till dem som inte själva är direkt berörda i sin vardag. Insatser riktade till både potentiella och konstaterade förövare är en central och viktig del i det förebyggande arbetet. Barn och unga är också viktiga målgrupper i det förebyggande arbetet. Därför är det angeläget med tidiga insatser i skolan och i andra sammanhang där barn och ungdomar befinner sig. Stödjande insatser har en förebyggande effekt i sig. Om barn som lever i familjer med våld får hjälp och stöd tidigt minskar risken för att barnet för mönstret vidare. Kvinnor som fått adekvat hjälp tidigt riskerar i mindre utsträckning att bli utsatta för nytt våld. Undersökningar visar att män som sökt hjälp för våldsamt beteende ofta själva varit utsatta för mobbning eller mobbat andra. Alternativt till våld i Oslo som, sedan 1984 erbjuder behandling för män som har vålds- eller aggressionsproblem mot sin partner erfar att cirka 65 % av dessa män själva upplevt våld under sin uppväxt. Rättsväsendets myndigheter, hälso- och sjukvården, kyrkan, skolan och socialtjänsten har alla en viktig roll i det förebyggande arbetet genom sina nära kontakter med människor i deras vardag. Genom ett professionellt bemötande, rutiner och dokumentation, samt kunskap om 5

6 våld i nära relationer, ökar förutsättningarna för att en våldsutsatt person eller en person som lever under hot om våld får rätt hjälp. Genom att beakta brottsförebyggande aspekter, särskilt beträffande kvinnors utsatthet, vid samhällsplanering och byggande kan risken för att utsättas för brott i utomhusmiljön minska. Ökad samverkan Många aktörer, både offentliga och ideella, kommer i kontakt med våldsutsatta människor. Ett ökat samarbete inom och mellan myndigheter och andra aktörer som kommer i kontakt med våldsutsatta och förövare är av avgörande betydelse för att utsatta personer ska få den hjälp de behöver. Fridsamgruppen med representanter från polisen, frivården, hälso- och sjukvården, kyrkan, bildningsförvaltningen, och socialtjänsten utgör en resurs i arbetet mot våld i nära relationer. Ökade kunskaper Ökade kunskaper är avgörande för alla insatser som görs för att motverka våld i nära relationer. Genom bl.a. utbildning ska kunskaperna på området öka och fördjupas och kompetensen hos berörda verksamheter och ideella organisationer som kommer i kontakt med våldsutsatta och förövare utvecklas. Uppföljning och utvärdering av är en viktig del av kvalitetssäkring och kunskapsutveckling. Problembeskrivning Mäns våld mot kvinnor Problematiken kring mäns våldsutövande är ett relativt outforskat område. I den forskning som finns framställs ett stort kontrollbehov som ett gemensamt drag hos misshandlande män. Det är inte ovanligt att männen känner sig som offer för olika omständigheter och lägger ansvaret för våldet på andra. Det är heller inte ovanligt att mannen upplever en sexuell stimulans genom att utöva våld. Känt är även att män som misshandlar kvinnor ofta även utövar våld mot barnen och eventuella husdjur. För att minska risken för att män som utövar våld återfaller är det viktigt att även erbjuda dem insatser. Detta arbete kan vara av stödjande karaktär. I de verksamheter som bedrivit insatser av terapeutisk art för våldsutövande män utgår man ifrån att de måste ta ansvar för sina handlingar men att de också behöver stöd. I Nationella trygghetsundersökningen 2006, Brå-rapport 2007:14 framkom att 1,8 procent av kvinnor i åldern år själva uppger att de varit utsatta för misshandel någon gång under senaste året. Omräknat till hela befolkningen i denna åldersgrupp innebär det i storleksordningen kvinnor, varav över 70 procent beräknas ha blivit utsatta för våld av en närstående person eller en bekant. Även om förövaren i vissa fall också varit en kvinna kan det konstateras att merparten av gärningsmännen är män. Sedan början av 1990-talet har andelen kvinnor som uppger att de varit utsatta för våld eller hot ökat. Den anmälda misshandeln mot kvinnor som är 15 år och äldre har ökat över 30 procent de senaste tio åren, och med 7 procent sen 2006 till anmälningar år Ökningen av den anmälda misshandeln mot kvinnor beror troligen såväl på att man i dag, i högre grad än tidigare, anmäler misshandel som att det faktiska våldet har ökat. Samtidigt finns ett stort mörkertal. Brå har i tidigare studier uppskattat att bara vart femte fall anmäls till polisen. Sedan år 1990 mördas i genomsnitt 17 kvinnor per år i Sverige av en man i en nära relation. Motivet är ofta kopplat till svartsjuka eller separation. 6

7 Polisanmälningar av sexualbrott har mer än fördubblats sedan År 2007 anmäldes sexualbrott varav brott avser våldtäkt, vilket är en ökning med 13 % sen Polisanmälda kvinnofridsbrott i Lilla Edet Antalet anmälda fall Misshandel mot kvinna Kvinnofridskränkning Olaga hot mot kvinna som fyllt 18 år Våldtäkt, grov våldtäkt samt försök Källa: Polismyndigheten Våldsutsatta kvinnors situation En kvinna som utsatts för våld har ofta tvingats leva med mannens krav på kontroll och dominans under lång tid. Att utsättas för psykiskt, fysiskt och/eller sexuellt våld av en närstående person ger också psykiska men. Det leder till att kvinnan får en bristande tillit till människor som vill hjälpa henne. Hon vill inte alltid själv berätta vad som hänt och förväntar sig att inte bli trodd. Kvinnor som blivit fysiskt och sexuellt utsatta visar ofta samma symptom som människor som lever med posttraumatiskt stressyndrom t ex minnesluckor, känslokyla, passivitet och ångest. Våld inom ett förhållande skiljer sig väsentligt från andra våldsbrott. De som lever i ett parförhållande är beroende av varandra känslomässigt och genom gemensamt boende, delad livshistoria och dessutom ofta gemensamma barn, vän- och släktkrets och gemensam ekonomi. Detta beroendeförhållande medför att det är komplicerat att ta steg som innebär separation. Vid en separation är kvinnan också rädd för att mannen skall verkställa de hot han uttalat. Ofta föregås separationen av ett flertal tidigare försök till uppbrott. Våldet drabbar kvinnor i alla samhällsklasser och alla åldersgrupper. Men vissa kategorier av kvinnor har uppmärksammats som särskilt sårbara när de utsätts för våld. Det rör sig om kvinnor med invandrarbakgrund, missbrukande kvinnor samt äldre- och kvinnor med funktionsnedsättning. Barn som har bevittnat våld Det finns idag inga säkra uppgifter om hur många barn i Sverige som bevittnar våld i sin familj. Rädda Barnen uppskattar att det rör sig om mellan barn varje år. Barn som bevittnat våld har en högre risk för att utveckla emotionella och beteendemässiga problem såsom ångest, depression, svaga skolprestationer, låg självkänsla, trots, mardrömmar och klagomål över fysiska hälsoproblem. Barn som upplevt våld i familjen är en riskgrupp för att utveckla hälsoproblem under barndomen men också i vuxenlivet. Enligt amerikanska studier är risken för ohälsa bland barn som bevittnar våld nästan lika stor som bland dem som utsatts för våld. Ett barn i en familj där hot och våld när som helst kan förekomma, lever i ett förhöjt spänningstillstånd som innebär att det är på sin vakt, det iakttar och anpassar sig. Hemmet som skall ge trygghet blir istället den plats som skapar rädsla och ångest för vad som kan hända. Barnet kan inte fly, brottsplatsen är hemmet. När ett barn blir vittne till våld i familjen eller själv utsätts för fysiskt eller sexuellt övergrepp av sin förälder, blir såväl situationen som relationen skamfylld och traumatiserande för barnet. Barnet är beroende av 7

8 sina föräldrar och av deras omsorg. För barn är allt våld, grovt våld och plågan av att vara ett maktlöst vittne är genomträngande. Att drabbas av våld och ha en nära relation med den som utfört våldet är traumatiserande. Undersökningar tyder på att minst en fjärdedel av barnen i familjer där modern blivit våldsutsatt, själva blir slagna. Ur ett barnperspektiv är det angeläget att alla myndigheter aktivt arbetar för att upptäcka relationer där våld förekommer. Hedersrelaterat våld och förtryck Hedersrelaterat våld och förtryck har, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, sin grund i kön, makt, sexualitet och kulturella föreställningar om dessa. Det finns många likheter i våldets struktur och mekanismer, t.ex. att våld och förtryck ofta utövas i en nära relation och att den våldsutsatta på olika sätt är beroende av och starkt känslomässigt bunden till förövaren eller förövarna. Synen på kvinnors och mäns sexualitet är central för att förstå våldets struktur och mekanismer både rörande mäns våld mot kvinnor generellt och hedersrelaterat våld och förtryck. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Detta förhållande kan vara mer eller mindre uttalat och kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld och våld, inklusive dödligt våld. Det hedersrelaterade våldets kollektiva karaktär innebär att det kan finnas fler förövare av båda könen och att offren kan vara både kvinnor och män samt flickor och pojkar. Det kan också innebära att våldet sanktioneras av familjen och den närmaste omgivningen, även av andra kvinnor. Hederstänkandet kan ta sig olika uttryck beroende på kulturella föreställningar och religion men är inte kopplat till någon specifik kultur eller religion. Arrangerade äktenskap har inte sällan starka inslag av påverkan och det kan vara svårt att avgöra om det är fråga om ett tvångsäktenskap. Att gå emot familjens tradition och önskemål från föräldrar och andra släktingar kan för den enskilda flickan eller kvinnan, och även för unga män, vara så kännbart att det i praktiken inte är ett möjligt alternativ. Hedersrelaterat våld och förtryck drabbar också homo- och bisexuella av båda könen, samt transpersoner. Våld i samkönade relationer Alla människor har rätt till samma skydd, stöd och hjälp utifrån sin utsatthet, oavsett sexuell läggning. Våld i samkönade relationer och mäns våld mot kvinnor i nära relationer har många likheter. Mönstret med begränsningar och normalisering i den våldsutsattas liv, kontroll, hot om våld och utövande av våld är likartat. Maktförhållandet mellan förövaren och den våldsutsatta kan ses både som orsaken till och en konsekvens av våldsutövandet. Men det finns också olikheter vilket gör att särskild kunskap om våld i samkönade relationer behövs. Könstillhörigheten hos förövaren och den våldsutsatta har betydelse både för hur omgivningen uppfattar våldet, för benägenheten hos den våldsutsatta att anmäla och söka hjälp och för det bemötande hon eller han får. Det omgivande samhällets heterosexuella normer innebär att våld i samkönade relationer ofta osynliggörs eller bagatelliseras. Konsekvenserna kan vara att omgivningen har svårare att se, förstå och hantera våldet och därmed kunna ge adekvat stöd och hjälp. 8

9 En svensk studie (Våldsamt lika och olika 2005) och tidigare erfarenhet visar bl.a. att homooch bisexuella inte söker hjälp i samma utsträckning som heterosexuella, t.ex. gör denna grupp mycket sällan polisanmälningar om våld i parrelation. Det kan bero på att många i denna grupp har negativa erfarenheter av bemötande från olika myndigheter och inte tror sig kunna få hjälp av samhället i samma utsträckning. Erfarenhet från både Sverige och andra länder visar att homo- och bisexuella kvinnor och män har svårt att uppsöka vanliga brottsofferjourer eftersom det kräver ett visst mått av öppenhet. Kvinnors våld mot män Kvinnors våld mot män är ett outforskat område, i synnerhet i Sverige. Studier från andra nordiska länder och USA visar att om frågor om utsatthet för misshandel ställs inom ramarna för en studie som handlar om våld eller direkt brott, är andelen män som uppger sig utsatta i en nära relation mycket låg. Om man däremot riktar in sig på att studera olika konfliktlösningsstrategier, från knuffningar, förolämpningar och ringa eller allvarlig misshandel, uppger lika många män som kvinnor att de, under en given period, blivit utsatta för våld av sin partner. Skillnaden speglar det faktum att män slagna av kvinnor sällan definierar sig själva som offer och situationen som brott, och händelsen anmäls mycket sällan till polisen. Vid BRÅ pågår det för närvarande ett projekt om våld i nära relationer och rapporten kommer att publiceras under våren Den baserar sig på en riksrepresentativ undersökning om utsatthet för brott och det är få män som uppgett erfarenheter av relationsvåld. Studien är samtidigt den första i Sverige som söker att belysa både manliga och kvinnliga offer för våld i en nära relation. Särskilt utsatta grupper Vissa grupper av kvinnor är särskilt utsatta när det gäller våld. Varje våldsutsatt kvinna måste bemötas utifrån sitt behov av stöd och skydd oavsett vem hon är och vilken bakgrund hon har. Kvinnor med missbruksproblem, framför allt hemlösa kvinnor med missbruksproblem, befinner sig i en situation med ökad risk för att utsättas för våld och andra övergrepp. Genom sitt missbruk kan kvinnor bli beroende och utnyttjade av män. Orsakssambandet kan också vara det omvända där en våldsutsatt kvinna missbrukar exempelvis alkohol för att döva ångesten som orsakas av det våld och de övergrepp som hon utsätts för. Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik kan ha svårare att få hjälp med exempelvis skyddade boenden. I kontakten med myndigheter bemöts de inte alltid med den respekt som alla brottsoffer har rätt till. Äldre kvinnor som utsätts för våld befinner sig i högre utsträckning än andra kvinnor i en beroendesituation. Enligt Brottsoffermyndighetens undersökning Ofrid våld mot äldre kvinnor från 2001 framkom att 16 procent av de äldre kvinnorna utsatts för någon form av våld och övergrepp efter det att de fyllt 65 år. I undersökningen framkom att många fler äldre kvinnor än män är extremt utsatta, dvs. att de är utsatta för fler typer av övergrepp och att antalet övergrepp ökar med stigande ålder. Kvinnorna kan också ha svårt att söka skydd och hjälp på grund av att omgivningen inte tar deras berättelser på allvar. Våld som utövas av äldre män kan ofta osynliggöras och ursäktas med att förövaren är uppfostrad i en annan tid och ett annat samhälle, eller att han har sjukdomssymptom som innebär att han därför inte kan förväntas ta ansvar för sina handlingar. Även yngre kvinnor är särskilt utsatta. Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning 2006 är kvinnor i åldern år den grupp som i högst utsträckning (4,9 procent jämfört med 1,6 procent av samtliga kvinnor) utsatts för sexualbrott. Även när 9

10 det gäller utsatthet för misshandel och hot är andelen utsatta kvinnor störst i åldersgruppen år. Denna bild bekräftas även i Statistiska centralbyråns undersökningar av levnadsförhållanden, så kallade ULF-undersökningar. Invandrade kvinnor kan vara särskilt utsatta exempelvis på grund av bristande kunskaper i svenska samt om lagar och regler i Sverige. Nyanlända invandrare har ofta ett begränsat socialt nätverk vilket förstärker den våldsutövande mannens möjligheter att binda kvinnan till sig och isolera henne från omvärlden. Kostnader för våldet Socialstyrelsen har i en rapport från 2006 (Kostnader för våld mot kvinnor) beräknat att mäns våld mot kvinnor i Sverige varje år kostar ca tre miljarder kronor. Beräkningarna gäller direkta och indirekta kostnader för olika samhällssektorer. Kostnaderna fördelar sig på direkta kostnader om ca 2 2, 5 miljarder kronor för bl.a. sjukvård, rättsväsende och socialtjänst. De indirekta kostnaderna uppskattas till ca miljoner kronor och inkluderar värdet av produktionsbortfall samt värdet av ideellt arbete. Utöver de direkta och indirekta kostnaderna uppskattas transfereringarna till 690 miljoner kronor varav ungefär hälften utgörs av sjukpenning. Socialstyrelsen poängterar att vissa beräkningar är mer osäkra än andra och att flera aspekter inte har varit möjliga att inkludera. Därför bör beräkningen ses som en försiktig uppskattning av de samhällsekonomiska kostnaderna. Kriscentrum Lilla Edets kommun har tecknat avtal med Kriscentrum som innebär att invånare i Lilla Edet som lever i en destruktiv relation kan komma till kriscentrum för att få råd och stöd. Kriscentrum erbjuder utöver konsultationer: Rådgivande och stödjande telefonsamtal. Tidsbeställda besök. Stöd i myndighetskontakter, juridisk rådgivning samt hjälp att hitta rätt resurser. Skyddat boende för utsatta kvinnor och deras barn. Krissamtal med barn som upplevt våld i familjen. Konsultation till berörda personalgrupper i frågor rörande våld mot kvinnor. Stöd till anhöriga. På Kriscentrum för kvinnor arbetar kurator och behandlingssekreterare med utbildning och lång erfarenhet av arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn. Duvan, som är en ideell förening ansvarar under kvällstid för telefonjouren och boendet. På Kriscentrum för män erbjuds män samtal för att sortera och klargöra hur de kan gå vidare. De får hjälp att försöka hitta realistiska lösningar och vägar till förändring och rådgivning för att kunna hitta rätt kontakter bland myndigheter, resurser och personer som de kan ha nytta av samt information om vad det finns för lagar och regler i olika sammanhang. På Kriscentrum för barn och ungdom erbjuds en lugn och trygg miljö under utredningstiden när ett barn far illa. Målsättningen är att med barnet i centrum, etablera en fungerande samverkan mellan olika myndigheter. Barnet förskonas från att i möjligaste mån träffa myndighetspersoner på olika ställen. Kriscentrum för barn och ungdomar ger rådgivning och handledning i dessa ärenden. En annan viktig uppgift kan vara att samordna insatserna och stödkontakterna med andra myndigheter runt det enskilda barnet. Barn och ungdomar erbjuds krissamtal på Kriscentrum. Även anhöriga ges stöd i form av samtal. 10

11 Samtal och övernattning vid Kriscentrum i Trollhättan Antal Telefonrådgivning Rådgivningsbesök Boende (kvinnor) Boende (barn) Källa: Kriscentrum i Trollhättan, Statistiken omfattar upptagningsområdet Trollhättan, Vänersborg, Lilla Edet Ansvarsområden Kommunens ansvar Kommunens ansvar styrs framför allt av bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL). Där fastställs kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. I kap 3 1 SoL beskrivs socialtjänstens uppgifter att informera, svara för omsorg och service, upplysning, råd och stöd, vård och ekonomisk hjälp samt annat bistånd till dem som behöver det. Socialtjänstens ansvar för misshandlade kvinnor skärptes den 1 juli 2007 (kap 5 11 SoL). Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. De skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. I FN: s konvention om barns rättigheter sägs att barnets bästa skall komma i första rummet. Denna skyldighet infördes i socialtjänstlagens portalparagraf 1998: När åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Enligt socialtjänstlagen har myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom och andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten skyldighet att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. Allmänheten bör också anmäla till socialtjänsten om man ser barn som behöver skydd och hjälp. Socialtjänsten har då skyldighet att skyndsamt utreda barnets situation. Hälso- och sjukvårdens ansvar Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården, (lag 1997:142). Hälso- och sjukvården har ett tydligt ansvar när det gäller att upptäcka och identifiera våld i nära relationer och ge ett adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagande. Sjukvården skall föra noggrann dokumentation vilket bland annat är en förutsättning för att rättsintyg vid våld i nära relationer blir korrekta. Hälso- och sjukvårdspersonal är en nyckelgrupp, då våldsutsatta kvinnor ofta söker sig dit. I många fall är det också den enda kontakten med en myndighet de har. Det är vanligt att kvinnor kommer upprepade gånger utan att den bakomliggande orsaken avslöjas. De söker 11

12 bland annat för smärtor, sömnbesvär, oro och depression, men den egentliga anledningen till besvären, våldet, förblir osynlig på grund av sjukvårdspersonalens bristande insikt, vilket gör att de inte får den hjälp de behöver. Primärvården i Göta Älvdalen har antagit en policy för kvinnofridsfrågor och utbildar sin personal. Det ska finnas kvinnofridsinstruktörer vid varje vårdcentral. Polisens ansvar Misshandel och grov kvinnofridskränkning är så kallade allmänna åtalsbrott. Det innebär att kvinnan inte själv behöver göra anmälan, utan det räcker att det kommer till polisens kännedom på något sätt. Så snart polisen får sådan kännedom ska en brottsanmälan upprättas och en åklagare kopplas in som förundersökningsledare. Polismyndigheten har en handlingsplan för bekämpning av relationsbetingat våld mot kvinnor och barn. Den innehåller långtgående åtgärder för att säkra ett bra bemötande och en rättssäker utredning. Polispersonal ges kontinuerlig utbildning. Polisen ansvarar också för brottoffrens säkerhet under och efter rättsprocessen. Olika slag av trygghetsskapande åtgärder finns att tillgå, som trygghetspaket/skyddstelefoner, skyddat boende, övervakning med hund och livvaktsskydd. Kvinnan får också hjälp med att se över säkerheten i boendet, resor till och från arbete, dagis osv. Åklagarens ansvar Åklagaren leder förundersökningen och beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas från polisens sida. Det är åklagaren som beslutar om frihetsberövande, t.ex. hämtning till förhör och anhållande. Åklagaren kan istället för frihetsberövande besluta om besöksförbud. Senast på tredje dagen efter ett anhållande måste åklagaren besluta om frigivning eller begära mannen häktad hos domstolen. För att mannen ska häktas krävs minst en av följande omständigheter: Det är risk för att mannen avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring och straff. Det är risk för att han undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar utredningen. Det är risk för fortsatt brottslighet. Frivårdens ansvar Frivården är en del av kriminalvården och kommer därför mest i kontakt med gärningsmännen. De lämnar vägledning till domstolen om den mest lämpliga påföljden för gärningsmannen, efter genomförd personutredning. Den övergripande målsättningen med övervakning är att förhindra att mannen begår ytterligare brott och att hjälpa dem med återanpassning i samhället. Kriminalvården har utarbetat ett påverkansprogram för dem som dömts för relationsbrott (Integrated Domestic Abuse Programme, IDAP). Frivilligorganisationer Kvinnojouren Duvan är en politiskt och religiöst obunden förening som bildades Föreningen arbetar aktivt tillsammans med kommunens skyddande boende. De kan även ge stöd och råd via telefon. Föreningen informerar i skolor och föreningsliv mm. Brottsofferjouren (BOJ) är en politiskt och religiöst obunden organisation som hjälper och stöttar brottsoffer. BOJ ger samtalsstöd samt medverkar i kontakter med myndigheter och som vittnesstöd vid rättegång. 12

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld 2011-03-09 Dnr 51/2011-79 Marie Björkman för socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld Antagen av socialnämnden 2011-03-23 Dnr SON 51/2011-79 2(15) INLEDNING Relationsvåld

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor 2006-03 2 KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor Mål för kvinnofrid i Vänersborgs kommun

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Nyamko Sabuni (Integrations- och jämställdhetsdepartementet)

Nyamko Sabuni (Integrations- och jämställdhetsdepartementet) Regeringens skrivelse 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Skr. 2007/08:39 Regeringen överlämnar denna skrivelse

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN 1 BAKGRUND...3 SOCIALTJÄNSTEN...3 UTVÄG SKARABORG...4 POLISEN...4 SJUKVÅRDEN...4 KVINNOJOUREN...4 BROTTSOFFERJOUREN...5 MÅL...5 ÖVERGRIPANDE MÅL...5 KVINNOPERSPEKTIVET...5

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02, 86. Förvaltarskap - Inom socialnämndens ansvarsområde. Uppföljning Avstämning mot eventuella lagändringar.

Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02, 86. Förvaltarskap - Inom socialnämndens ansvarsområde. Uppföljning Avstämning mot eventuella lagändringar. Styrdokument Kvalitetsarbete med Våld i nära relationer för Katrineholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 86 Giltighetstid 2019-12-31 2 (14) Beslutshistorik Gäller från Antagen av kommunfullmäktige,

Läs mer

motverka våld mot kvinnor

motverka våld mot kvinnor 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 godkändes i socialnämnden 13 april 2011 efter en remissrunda i alla övriga nämnder.

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK

Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och en av vår tids största samhällsproblem. De flesta fall av kvinnomisshandel begås

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn www.hedersfortryck.se www.dinarattigheter.se Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga. Information

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KVINNOFRID - MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN

HANDLINGSPLAN FÖR KVINNOFRID - MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN FÖRFATTNINGSSAMLING (7.19) ORUST KOMMUN Datum Diarienummer 2005-04-05 2005/066 759 2004/154 HANDLINGSPLAN FÖR KVINNOFRID - MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN Individ- och familjeomsorgen

Läs mer

Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK

Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och en av vår tids största samhällsproblem. De flesta fall av kvinnomisshandel begås

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna Dokumentnamn: Mäns våld mot kvinnor Dokumentnummer: Version: Dnr:801-2961-12 Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.17 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2012 2014 Parter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Handläggare:

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST HÄRRYDA KOMMUN UPPDRAGET Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Hedersrelaterat våld Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Handlingsplan mot hedersrelaterat våld för Falköpings socialtjänst I Falköpings kommun finns personer som är utsatta

Läs mer

Kommunövergripande handlingsplan. Våld mot kvinnor

Kommunövergripande handlingsplan. Våld mot kvinnor UDDEVALLA KOMMUN Kommunövergripande handlingsplan Våld mot kvinnor Antagen av KF XXXXXXX Innehåll: 1. Bakgrund... 2 1.1 Internationellt... 2 1.2 Nationellt... 2 1.3 Kvinnofridsarbete i Uddevalla... 2 2.

Läs mer

Kommunövergripande handlingsplan. Våld mot kvinnor. Antagen av Uddevalla kommunfullmäktige 2006-09-13

Kommunövergripande handlingsplan. Våld mot kvinnor. Antagen av Uddevalla kommunfullmäktige 2006-09-13 Kommunövergripande handlingsplan Våld mot kvinnor Antagen av fullmäktige 2006-09-13 Innehåll: 1. Bakgrund... 2 1.1 Internationellt... 2 1.2 Nationellt... 2 1.3 Kvinnofridsarbete i Uddevalla... 2 2. Uppdrag

Läs mer

För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER

För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER För kvinnofrid mot våld i nära relationer 2 Förord Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett samhälls- och folkhälsoproblem som allvarligt

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av Individ- och familjenämnden Nämnden för funktionshindrade Aldrenämnden september 2010 VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för att bekämpa mäns våld

Läs mer

Lokal samverkan för kvinnofrid

Lokal samverkan för kvinnofrid Lokal samverkan för kvinnofrid Handlingsprogram 2011-2014 Socialtjänsten, Polisen, Lasarettet Trelleborg och Brottofferjouren/Kvinnojouren Söderslätt i samverkan med stöd av Länsstyrelsen i Skåne. Lillemor

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot.

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. HANDBOK för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. Handbok för personal inom omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot Våld mot kvinnor

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, frivilligorganisationer och ideella föreningar m.fl. December 2009 Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Den 1 juli 2007 ändrades

Läs mer

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Kvinnofridsprogrammet i Malmö 1 Grundvärderingar Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Helhetssyn - insatser behövs för alla parter - kvinnor, barn och män

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor ett policydokument

Mäns våld mot kvinnor ett policydokument Mäns våld mot kvinnor ett policydokument Länsgruppen för Kvinnofrid i Jönköpings län Förord Mäns fysiska, sexuella eller psykiska våld mot kvinnor är ett allvarligt hinder för jämställdhet. Mäns våld mot

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet MEDLEMSFÖRSLAG Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer i hela Norden Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och det förekommer i alla nordiska länder. Det vanligaste

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon Manifest, värdegrund och policy för Unizon Unizon samlar kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Jourerna stöttar, skyddar, förebygger

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

Program mot våld i nära relationer

Program mot våld i nära relationer 1 (16) Id nr: 0:22 Typ: Program Giltighetstid: 2014-12-02 Version: 2:0 Fastställd: Socialnämnd och Gemensam nämnd för närvård i Frostviken Uppdateras: 2016-12-01 SN 2014-12-02, 131 NVN 2015-01-30, 7 Program

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 1 (6) Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 Närvarande: Eva Kullenberg (FP) Åsa Larsson (S) Gudrun Rhodén (SD) Sven-Erik Paulsson (SD) Anne Viljevik-Hall (EP) Gunilla

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer 1 (9) Våld i nära relationer Här kan du få hjälp! Arbetsgruppen för Familjefrid i Höör Maj 2011 Höörs kommun: Social sektor Box 53 243 21 Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Tel: 0413-280 00 Fax: 0413-207

Läs mer

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

Grästorp Kommuns policy för kvinnofrid. - våld i nära relation

Grästorp Kommuns policy för kvinnofrid. - våld i nära relation Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet Grästorp Kommuns policy för kvinnofrid - våld i nära relation 2013 2020 Reviderad och antagen av kommunstyrelsen 2013-02-26, 26 Postadress Besöksadress

Läs mer

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Ett informationsmaterial från Roks Vi har upplevt att äldre kvinnor dragit sig för att söka hjälp när de utsatts för våld av sin man. De har

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män.

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män. I Landstinget Gunilla Lillhager, kurator och arbetsterapienhet Gunilla Apell, h3lso- och sjukvårdsenheten DALARNA RIKTLINJE - VALD I NÄRA RELATIONER Datum 2011-09-20 Beteckningfdiarienr LD11/02248 1(6)

Läs mer