Innehåll. Inledning 6

Transkript

1 Innehåll Inledning 6 Free Choice Reading 9 Arbetsgång 9 Presentation av arbetsmodellen 9 Val av bok 12 Läsning och ordlistor 12 Rapportblad 15 Skriftlig presentation 15 Muntlig presentation 16 Avslutning på läsningen 17 Elevexempel 20 Kort presentation av böcker 32 Uppskattade titlar av olika slag 32 Skräck och fantasy 37 Thrillers och deckare 38 Ungdomsböcker 39 Klassiker 41 Fler filmatiserade böcker 42 Bokfloden flyter vidare 43 Free Choice Watching film och tv 44 Film i undervisningen 44 Arbetssätt 45 Exempel på övergripande filmuppgifter 46 Gandhi 47 Philadelphia 48 Alive 49 The Piano 50 Walt Disney 52 The Beauty and the Beast 52 The Jungle Book 53 The Lion King 53 Ämnesövergripande projekt 54 Shakespeare 54 Romeo and Juliet 55 Much Ado About Nothing 56 Tom Jones 57 Schindler s List 59 The Wave 60 A Class Divided 61

2 Realiafilm 62 Ytterligare filmtips 64 American History X 64 As Good As It Gets 64 Dead Poets Society 65 Fever Pitch 65 Good Will Hunting 66 Shakespeare in Love 66 Generell analysmodell 66 Free Choice Listening ljudband och cd-skivor 68 Nyhetsprogram 68 Kassettböcker 69 Tips på användbara kassettböcker/cd-böcker 72 Tillrättalagda enkla böcker 72 Medelsvåra och mer avancerade vuxenböcker 72 Litterära program 77 Tonsatta texter lyrics 82 Teman 83 Exempel på temaarbete Nordamerikas indianer 83 Fler förslag på teman 87 Free Choice Searching datorn i undervisningen 89 Internet och cd-rom 89 Olika författare, deras liv och verk 91 Getting to know London, New York, Canberra, Johannesburg 95 Nyhetslänkar 96 Berömda personer och händelser 96 Samarbete med andra ämnen 97 Avslutning 103 Bilagor 104 Sakregister 115

3 FREE CHOICE READING Val av bok Nästa steg i arbetsgången är att eleverna lånar böcker. Oftast är det bra om du presenterar ett antal olika boktitlar. I slutet av detta kapitel finns en sammanställning av innehållet i ett flertal romaner av varierande svårighetsgrad. Där hittar du också förslag på ytterligare titlar. Det finns även med bokpresentationer som gjorts av elever. Det är mycket viktigt att eleverna väljer en bok som faller dem i smaken, så att boken verkligen blir läst. Den måste också vara lagom svår. Det kan vara acceptabelt att en elev tar en bok som ligger på exakt hans/hennes nuvarande svårighetsnivå, för att komma igång med läsningen. Men egentligen är det meningen att eleverna ska arbeta med böcker som är strax över (inte högt över!) deras nivå. Då höjer de sin kompetens utan alltför stor ansträngning och nya ord, uttryck och grammatiska konstruktioner införlivas automatiskt med tidigare kunskap. Du som lärare bör inte styra elevens bokval, utan det handlar om att du ska hjälpa eleven att hitta rätt bok. Blir det fel i alla fall, låt eleven byta så fort han/hon har givit boken en rimlig chans. Det finns en oerhörd mängd litteratur att välja mellan, så det brukar inte vara något större problem att komma rätt. Det krävs dock ett stort engelskt bibliotek, vilket kanske många skolor inte har. Förhoppningsvis kan en del medel avsättas till inköp av billiga pocketböcker. I gengäld behöver skolan inte lägga ner lika mycket pengar på andra läromedel. Ofta kan eleverna tänka sig att själva köpa böckerna de ska läsa. Under alla omständigheter kan de bidra med tips till inköp. Dessa rekommendationer kan leda utanför de mer konventionella ramarna. Tänk då på att det här inte primärt gäller att eleverna ska möta god litteratur, utan att de främst ska lära sig språket. Därför kan det vara befogat att godkänna författare som du normalt inte skulle ta in i undervisningen. Naturligtvis måste det fortfarande röra sig om god engelska. Läsning och ordlistor Läsningen har nu kommit i gång. Det är svårt att ange ett exakt antal sidor som eleverna bör läsa per vecka, eftersom svårighetsgrad och ordtäthet växlar alltför mycket. Det är dock viktigt att eleverna läser i en takt som snabbt för dem in i handlingen. De behöver inte stanna för att slå upp varje nytt ord, utan de bör 12 FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR AB

4 FREE CHOICE READING inrikta sig på att anteckna glosor som de måste förstå för att få sammanhanget klart för sig. Detta kan de göra på särskild gloslista (Words, se nedan och s 105), där de samtidigt skriver upp vilka sidor glosorna återfinns på. Words Book: Dance on my Grave by A Chambers Pages: 9 66 Name and class: Karin Andersson, Nv3B English Phonetic transcription Swedish 1. tripper, s 9 nöjesresenär 2. ostensibly, s 21 skenbart, till synes 3. complacent, s 21 kəm pleisnt självbelåten, egenkär 4. wield, s 34 hantera 5. bellicose, s 44 krigisk 6. gawp, s 65 ɡɔ p stå och glo Om eleven inte kan uttalet ska den fonetiska skriften vara med. Gloslistan lämnar de in för rättning. Den måste innehålla ord som är angelägna och nya för eleven i fråga. Det är meningslöst att de arbetar hårt med extremt udda ord. Likaså är det förstås bortkastad tid om de skriver en mängd ord som de redan kan. Hur ofta en gloslista ska lämnas in kan variera. Som regel gäller att det är viktigt att vara noga med kraven i början av detta fria arbetssätt. Kanske första veckan bör vara fri att enbart arbeta på men därefter ska minst tre gloslistor lämnas in, jämnt fördelade under de veckor läsningen pågår. Som lärare gör du en bedömning av den enskilde elevens urval av ord. Detta medför att du ibland måste stryka ord, som inte är särskilt användbara och andra gånger uppmana eleven att höja svårighetsgraden på sina ord. Självklart kan en elev välja att vilja lära sig speciella och lågfrekventa ord, men när denna typ av ord finns med på listan är det oftast uttryck för osäkerhet om hur FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR AB 13

5 FREE CHOICE SEARCHING Arbetsgången kan användas på vilken storstad eller vilket land som helst. På Free Choice hemsida hittar du Internetadresser som är användbara vid planeringen av en resa till London, New York, Canberra m fl städer. Nyhetslänkar I föregående avsnitt om London och andra engelskspråkiga städer finns stoff som rör det konventionella området för realia i engelskundervisningen, dvs kunskap om engelskpråkig litteratur samt fakta om städer och länder i den engelskspråkiga världen. Det är emellertid ofantligt mycket mer som kan rymmas i ämnet engelska, om du bestämmer dig för att låta olika intressen, aktuella frågor och skolans övriga ämnen påverka uppläggningen. Detta kommer vi nu att gå in på. Det går alltid att hitta värdefull nyhetsinformation på Internet. Senaste nytt från den engelskspråkiga världen nås lätt på ett ögonblick. Vilken nyhetsinformation får t ex människor i Calcutta, Auckland, Johannesburg, London och Washington DC i dag? Vilka svenska nyheter har gått ut i världen? Via Kiosken, är det möjligt att få fram i stort sett vilken tidning som helst. Klicka Hitta en tidning, så kommer du till en sida där du klickar på Hitta länken till en tidning. Nu kan du skriva tidningens namn i en sökruta och klicka på Hitta. Önskad tidning kommer upp. På Free Choice hemsida presenteras också några länkar till Internettidningar som vi brukar använda oss av. Ett lätt sätt för eleverna att få grepp om dagens/veckans nyheter är att de får ett arbetsblad som det som visas på s 110 och sedan går till olika nyhetskällor. Efter detta redovisar de vad de fått fram för varandra i grupp. Detta ger en bra utgångspunkt för samtal om toppaktuella ämnen och ger också möjlighet till givande jämförelser mellan olika vinklingar i nyhetsförmedlingen. Härmed uppnås flera olika mål eleverna läser och talar engelska, håller sig à jour med vad som händer i världen och tränar kritisk läsning. Detta kan vara ett stående inslag i undervisningen. Berömda personer och händelser Något som också är tacksamt är att leta efter material om berömda personer och händelser på Internet. Det går att finna översikt- 96 FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR AB

6 FREE CHOICE SEARCHING liga presentationer av konstnärer och aktuell information om historiska hjältar, sportsmän, musiker med samma sökmodeller som beskrivits tidigare. Detsamma gäller minnesvärda händelser och historiska förlopp i nutid och dåtid. Ofta när elever läser engelska vill de kombinera engelska med något specialämne. Konstintresserade elever vill lära sig mer om t ex Turner, Blake eller någon annan berömd målare. Musikälskare läser om och lyssnar på Edgar, Lloyd-Webber eller The Beatles, Bob Marley osv. Det finns elever som väljer tekniska ämnen, bilar eller andra fordon som engelskstoff. De kan arbeta med fiske och jakt. På Internet finner de mängder av information med hjälp av samma sökmodeller som beskrivits ovan. De elever som har C-engelska kan definitivt passa på att välja att fördjupa sig i något särskilt som intresserar dem. Vanligtvis ingår ett moment av självständigt valt arbete i C-kursen, så det går troligen bra på de flesta skolor. Något som dock bör poängteras är att eleverna måste ange källa för den information som de finner på Internet, så att vi lärare kan kontrollera den på sedvanligt sätt. Att bredda basen för engelskämnets innhåll är ett sätt att göra studierna betydligt intressantare för alla inblandade. Det som är fantastiskt är att samtidigt som kompetensen i ämnet ökar avsevärt, växer också engelskkunskaperna på ett sätt som liknar modersmålsutvecklingen. Samarbete med andra ämnen Allt som tagits upp i detta kapitel hittills är sådant som du som engelsklärare gör på din egen undervisningstid, möjligen i samarbete med ämneskolleger men utan inblandning av lärare i övriga ämnen. Nu ska vi emellertid gå över till sådant som är lämpligt att samarbeta kring över ämnesgränserna. Inom de samhällsorienterande och naturvetenskapliga ämnena finns det avsnitt som det är naturligt att läsa om på främmande språk och då främst på engelska, som är det gemensamma främmande språket för samtliga elever på en skola. En god idé för engelsklärare är därför att inleda ett samarbete med lärare i dessa ämnen kring ett visst stoff i gemensamma klasser. Det kan gälla enstaka lektioner under vilka eleverna jobbar med ett naturvetenskapligt eller samhällsorienterande avsnitt på engelsktimmarna och det kan handla om flera veckors projektarbete. FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR AB 97