Rapport: Telemedicin och andra distansmöten inom Landstingsvärlden

Transkript

1 Rapport: och andra distansmöten inom Landstingsvärlden Kartläggning och förslag till strategi för Norrlandstingen Per-Olof Egnell NLL Ingela Jönsson JLL Margit Håkansson/P-O Söderström VL Matti Uisk LVN

2 2 / Sammanfattning Förbundsdirektionen beslutade om en kartläggning av tillämpningen av telemedicin i norra sjukvårdsregionen och att utforma förslag till strategi för telemedicin. Kartläggning och analys av nuläget återges i bilaga 1 i denna rapport. Kartläggningen har omfattat analys av begreppet telemedicin, användningsområden för telemedicin, resultat av enkätundersökning och nyttjandet av befintliga utrustningar, analys av chefssamrådens framförda synpunkter i planeringsunder , exempel på konsekvenser av bristande samordning, SWOT-analys och slutligen analys av samordning av detta arbete mot nationella IT-strategin och den regionala IT-strategin. Huvuddokumentet innehåller ett förslag till strategi. Strategin delas upp i tre områden: 1. Mentalt - åtgärder för att öka medvetenheten kring frågeställningarna, t ex politiska beslut angående vikten av utveckling inom telemedicin och ledningens ansvar, förslag på en kommunikationsplan för information om hur arbetet fortskrider, goda exempel/ best practice, var och hur pågående satsningar sker och vilka kontaktpersoner som finns i landstingen. Det skall också finnas någon form av samlingsyta/portal för strategier, planer, pågående satsningar och lyckade exempel. 2. Strukturellt - åtgärder för att skapa nya arbetssätt och processer. Konkret innebär det förslag på en projektanställd koordinator med ansvar för att driva på, inspirera och ge goda exempel, utbilda/informera och att skapa rutiner och processbeskrivningar för hur gemensamma telemedicinska behov ska hanteras. Koordinatorn ska ha en styrgrupp enlig modellen i den regionala ITstrategin. 3. Tekniskt - åtgärder för att skapa erforderlig och kvalitetssäkrad infrastruktur för telemedicinska tjänster samt en stabil plattform för videokommunikation mellan regionens landsting. Huvuddokumentet avslutas med en mer konkret handlingsplan för koordinatorn de närmaste 2 åren, uppdelat i en lista med åtgärder att verkställa och en lista att utreda och återkomma till Förbundsdirektionen med förslag på beslut kring. Ett förslag till gemensam IT-strategi i Norra regionen har tagits fram under våren Strategin i detta förslag angående telemedicin ansluter till organisationsformen i den regionala IT-strategin. Förslag till beslut på kort sikt är: godkänna detta strategidokument rekommendera landstingen att agera enligt denna strategi godkänna projektanställning av koordinatorn och dess uppdrag och styrgrupp

3 3 / 63 rekommendera landstingen att finansiera 1 mkr för koordinatorrollen godkänna handlingsplan för koordinatorn begära årlig återrapportering av vad som händer inom ramen för denna strategi att rekommendera landstingen att prioritera resurser för telemedicin i respektive landsting under 2009 utvärdera modellen med koordinator och genomförandet av handlingsplanen och besluta om former för fortsatt samordning inom telemedicin. Luleå, den 12 november 2007 Författarna Slutrapport 3.0.doc

4 4 / 63 Innehållsförteckning 1. Bakgrund, uppdrag och disposition Utmaningar och möjligheter Nuvarande problem och möjligheter Förslag på strategi Gemensam målbild Avgränsningar Mentalt Strukturellt Arbetssätt/processer Kompetens Organisation Finansiering Ansvar och juridik Ersättning/betalning Tekniskt Infrastruktur Gemensamma tjänster Gemensamma applikationer Verksamhetsnära applikationer Handlingsplan för koordinatorn Förslag till beslut för Regionförbundet Kort sikt Beslut på lång sikt BILAGA Begrepp e-hälsa Distans-, plats- och tidsoberoende viktiga egenskaper Definition av begreppet telemedicin Finansieringsmöjligheter Konsekvenser av dagens bristande samordning och ansvar - exemplifiering Barnkardiologi EEG WEBB-TV Slutrapport 3.0.doc

5 5 / Användningsområden Diagnostik Terapi Vårdplanering Tolkverksamhet Platsoberoende tillgång till nyckelinformation Monitorering FoU och kvalitetssäkring Utbildning/fortbildning Administrativa möten och konferenser Kartläggning Synpunkter från de medicinska chefssamråden Utnyttjandegrad Video Organisation av telemedicinsk verksamhet Resultat från Enkätundersökning Sammanfattning av revisionsrapport för Jämtland SWOT-analys Styrkor Svagheter Möjligheter Hot Koppling till IT-strategier Nationella IT-strategin för vård och omsorg Gemensam IT-strategi i norra regionen Konsekvenser av Ansvarsutredningen i telemedicinsk perspektiv sk koordinator Beräkning av miljökonsekvenser Bilaga 2 Enkät Bilaga 3 Enkätsvar Slutrapport 3.0.doc

6 6 / Bakgrund, uppdrag och disposition I samband med utredningen om NUS framtida roll och inför bildandet av Norrlandstingens regionförbund diskuterades också den gemensamma utvecklingen av IT och telemedicin. Där uttrycks bland annat att ett viktigt inslag i en samlad strategi är att stötta spontanönskemålen och de enheter som vill och kan göra något. Sett i ett regionalt perspektiv innebär det att välja ut några områden där det finns gemensamma intressen och drivande krafter I samband med förbundsdirektionens besök och sammanträde i Tromsö 2006 beslutades att genomföra en kartläggning av tillämpningen av telemedicin i norra sjukvårdsområdet och att utforma förslag till strategi för telemedicin. En arbetsgrupp tillsattes i december 2006 för detta uppdrag. Arbetsgruppen har bestått av Matti Uisk, Y, Ingela Jönsson, Z, Per-Olof Söderström/Margit Håkansson, AC, Per-Olof Egnell, BD som också varit sammankallande. I detta dokument finns i bilagan redovisning av den kartläggning och analys av nuläget som gjorts angående användningen av telemedicin. Bilagan innehåller också analys av koppling mellan denna strategi och IT-strategi i norrlandstingen och den nationella ITstrategin 1. I bilagan redovisas också begreppsanalys. Utifrån kartläggningen och analysen av nuläget har förslaget till strategi utarbetats och kompletterats med en mer konkret handlingsplan för de närmaste 2 åren. 2. Utmaningar och möjligheter Framtidens hälso- och sjukvård handlar om att för patienten skapa trygghet, närhet och delaktighet och för vårdgivarna att kontinuerligt utveckla kvalitet, flexibilitet och effektivitet. är en mycket stark möjliggörare för att åstadkomma detta och ger dessutom en stor möjlighet till förnyelse av vården och tillväxt hos det regionala näringslivet. Fler bakomliggande drivkrafter som exempelvis en ökning av antalet äldre och ökande incidens av kroniska sjukdomar beroende på förändrade livsstilar, en alltmer decentraliserad sjukvård inklusive hemsjukvård i syfte att avlasta den slutna vården samt problem med att rekrytera och behålla personal i framtiden skapar ett tydligt förändringstryck. Satsningar på telemedicin ger också möjlighet att utveckla vården så att den kan möjliggöra allas rätt till lika vård oavsett bostadsort. Dessutom finns legitima skäl att utveckla lösningar som innebär lägre kostnader eller motverkar kostnadsökningar för vård- och omsorgsverksamhet. 1 Se Slutrapport 3.0.doc

7 7 / 63 I regionen finns stor kompetens och erfarenhet inom utveckling av vårdadministrativa system, exempelvis VAS 2. De stora tekniksatsningar som gjorts inom vården och de långa avstånden i regionen skapar förutsättningar för att utveckla nya lösningar som ersätter eller kompletterar nuvarande strukturer och former för att bedriva vård. I vår region har vi lång klinisk erfarenhet av elektroniska lösningar inom sjukvården exempelvis inom radiologin. Regionen har dessutom varit nationellt ledande gällande samverkansprojekt mellan landsting och kommuner rörande IT i vården. I dessa samverkansprojekt har lösningarna även paketeras till kommersiella produkter som exempelvis vårdplaneringssystemet Meddix SVP 3 samt omsorgssystemet TES 4. Motiven till att satsa på telemedicin är flera. Förutom en väl utbyggd IT-infrastruktur ligger regionen långt fram i teknikutvecklingen inom det distansöverbryggande området. Som exempel kan nämnas videosystemet Marratech som nyligen köptes av Google för 100 miljoner. Utvecklingen av telemedicinska lösningar sker inte isolerat från andra utvecklingsåtgärder. Förslagen till strategier inom telemedicin skall därför i tillämpliga fall koordineras med andra strategier och handlingsprogram för IT inom vården i syfte att tillvarata möjliga utvecklingssynergier. En satsning på telemedicin förutsätter att insatser kan ske under längre tid och att detta genomförs med ett påtagligt process- och samverkansperspektiv. Det innebär bland annat att formerna och inriktningen av olika utvecklingsinsatser måste definieras löpande över tiden och anpassas till villkor som är viktiga både för brukarna av tjänsterna och för leverantörerna av tjänsterna. Förankringen av detta dokument och dess förslag till strategier är av stor betydelse. Även förankringen förutsätts ske löpande över tiden, byggt på en nära dialog mellan professionen och utvecklare. I förankringsprocessen ligger bland annat att tydliggöra de roller och bidrag som olika aktörer har att ge i ett långsiktigt och väl strukturerat utvecklingsarbete. Inte minst skall aktörerna vara tydliga i de åtaganden som man gör för att säkerställa genomförandet av förslagen på strategier. Arbetet med kartläggningen och förslaget på strategier utgör en viktig ram för att ge utvecklingsarbetet tydlighet och en gemensam, stödjande värdegrund för aktörerna. Genomförande skall dock inte ske på sådant sätt att man förhindrar eller begränsar att också andra initiativ kan tas parallellt. 2 VAS, vårdadministrativt systemstöd som används vid Norrbotten, Jämtlands och Hallands läns landsting. Systemet ägs och utvecklas av Norrbottens läns landsting. 3 Meddix Samordnad VårdPlanering, utvecklat i Norrbotten av landstinget och TietoEnator 4 TES, planerings- och uppföljningssystem för vård och omsorg. Utvecklades i samband med TILLITprojektet i Västerbotten. Ägs och sälj av STT Care i Umeå Slutrapport 3.0.doc

8 8 / Nuvarande problem och möjligheter I bilaga till denna rapport finns resultatet av den kartläggning som gjorts. De viktigaste problemen och möjligheterna sammanfattas här. Det är också de som ligger till grund för de strategiska insatser som föreslås. Chefssamråden har på olika sätt beskrivit behov och önskemål kring telemedicinsk utveckling. Det handlar om system som underlättar informations- och kunskapsutbyte, gemensamma utbildningar, ronder och konsultationer. Det handlar också om idéer kring avancerad teknik med högkvalitativ bild och ljudöverföringar inom exempelvis hjärtsjukvård eller behandlingar på distans i hemmet exempelvis logopedutrustningar. I kartläggningen har också en enkät skickats ut till de personer som är representerade i chefssamråden. Arbetsgruppen har försökt att sammanställa alla 80 enkätsvar på ett överskådligt sätt med hjälp av pilar och färger 5 som anger nuvarande användning och behov av telemedicin. Enkäten som gjordes våren 2007 visar följande sammanfattande resultat. Tolkning Användning Mycket bra Bra Varken eller Dålig Mycket dålig Diagnostik Terapi Tolkverksamhet. Vårdplanering Monitorering Platsobero ende info. Utbildning/ fortbildning FoU & Kvalitet Administra tiva möten Behov Diagnostik Terapi Tolkverksamhet. Vårdplanering Monitorering Platsobero ende info. Utbildning/ fortbildning FoU & Kvalitet Administra tiva möten Det generella resultatet från enkäten visar att den huvudsakliga användningen av telemedicin stöder verksamheterna vid utbildning och fortbildning samt vid administrativa möten. Här handlar det framför allt om användning av traditionell videokonferensutrustning. Enkäten ger dessutom starkt stöd för en fortsatt utbyggnad av denna teknik. I stort sett samma utrusningar används även vid vårdplanering som också ligger relativt högt. Här bör beaktas att många svar avseende vårdplanering kommer från primärvården i Västerbotten och där har landstinget gjort ansträngningar att utnyttja videokonferens vid vårdplanering. Enkätsvaren visar även på att 5 Orden bra och dålig ska inte ses som värderingar utan anger olika mängder av användningen respektive olika tydliga uttryck för behovet av distansoberoende lösningar Slutrapport 3.0.doc

9 9 / 63 telemedicin används vid diagnostik och då är det andra tekniska lösningar än videokonferens som används. Spännvidden inom diagnostik är stort från radiologin med mycket utvecklad användning av telemedicinska lösningar, till andra områden som varken nyttjar tekniken idag eller ser behoven. Den generella behovsbilden från enkäten visar på ett ökat behov av telemedicin i verksamheterna. Inom alla områden ökar behoven. Ett tydligt stöd finns för att fortsätta investeringarna i videokonferensutrusningar och göra dem mer lättillgängliga men också på att utveckla andra innovativa lösningar som stödjer verksamheten i arbetet. Tydliga behov finns avseende diagnostik, terapi, monitorering samt FoU och kvalitetsarbete. För framförallt de tre första användningsområden kommer det att krävas ett mer omfattande arbete. Aspekter som tillgänglighet, transparens, dokumentation, lagring, gränssnitt, informationsmodeller och säkerhet är mycket viktiga och måste analyseras innan lösningar tas i drift. För telemedicinska lösningar inom diagnostik, monitorering och terapi måste många av lösningarna betraktas som medicinteknisk produkt och regelverket för dessa produkter måste beaktas. Arbetsgruppen har även fångat statistik över hur stor utnyttjandegraden är hos de videokonferensutrustningar som finns vid de fyra landstingen. Resultaten visar på stora skillnader i utnyttjandegrad. Skillnaderna beror på ett antal faktorer, några av dessa är organisationsstruktur, användarvänlighet och tillgång till supportorganisation. Organisationen för att stödja den telemedicinska utvecklingen ser olika ut mellan de olika landstingen och det har inte heller funnits någon större länsövergripande samverkan vare sig nät, kapacitet eller applikationer (lösningar). Sammantaget visar chefssamrådens synpunkter, enkätresultatet och täckningsgraden att det finns behov, önskemål och exempel på bra verksamhet, men landstingen har problem att få igång utvecklingen. Det finns ingen samlad bild över de exempel som pågår - vi har mycket att lära av varandra. Arbetsgruppen har parallellt med kartläggningen ägnat tid åt att fördjupa sig i barnkardiologernas behov av telemedicinsk kommunikation mellan länssjukhusen i Norra Regionen och mellan länssjukhusen och Sahlgrenskas enhet Östra sjukhuset 6. Det arbetet har på ett bra sätt visat på de problem som uppstår när barnkardiologernas behovsbeskrivning möter olika tekniska lösningar. Frågeställningar och osäkerheter som finns är exempelvis: Vem äger rätten att agera och att fatta beslut? Hur ska frågan hanteras i respektive landsting när det är en gemensam lösning som diskuteras? Hur ska alla fyra landstingen agera i förhållande till Östra sjukhuset? Vem ska göra det? Vid arbetet med att hitta en tillfredsställande lösning för barnkardiologin har det tydligt framkommit att det inte finns någon tydlig struktur för att enas i gemensamma frågeställningar - att gå från länsöverskridande verksamhetsbehov till beslut. Det har vare sig funnits rutiner eller personer med övergripande/regionalt ansvar. Dock har situationen förbättrats och det regionala samarbetet kommer att öka i samband med det 6 Även kallat Drottnings Silvias Barnsjukhus Slutrapport 3.0.doc

10 10 / 63 gemensamma arbetet med den nationella IT-strategin där det också har tagits fram en regional handlingsplan. Den tekniska infrastrukturen håller generellt god kvalitet, men tester av nya telemedicinska lösningar kan ibland vara svåra att genomföra. Eftersom testerna ska ske i samma nät som vårt ordinarie produktionsnät är kraven för testerna självklart rigorösa för att inte skada pågående verksamhet. Ett systematiskt och framgångsrikt arbete med att utveckla och implementera telemedicinska lösningar förutsätter ett testnät som ligger utanför det operativa nätet. Kartläggningen har inte bara funnit problem utan också möjligheter. Verksamheterna har både behov, intresse och vilja till utveckling. Det finns spännande exempel att lära av andra. Den nationella IT-strategin och den regionala IT-strategin ger extra styrka till de redan goda tekniska förutsättningar som landstingen har. Den pågående regionförstoringsdiskussionen är ytterligare en aspekt som ger goda möjligheter till positiv utveckling av den telemedicinska utvecklingen eftersom vi kommer att ha allt mer utbyte med varandra. Regionförstoringens konsekvenser får emellertid inte medföra ett alltför utökat resande. Ett räkneexempel från Norrbotten visar att endast lönekostnaden för den arbetstid som åtgår till resor i länet motsvarar ca 40 miljoner kronor per år. I denna kalkyl ingick bara en person per bil och en lön på :- per år. har också stora positiva miljökonsekvenser. Förutom direkt minskning av kemikalier, exempelvis silverämnen, framkallnings- och fixeringsvätskor vid övergång till datoriserad radiologi ger det minskade resandet vid videokonferenser stora effekter. Om samma beräkningsgrund som i en rapport 7 från Västernorrland används för hela Norrlandstingen för hur mycket videokonferensutrusningarna inom Norrlandstingen användes under 2006, blir besparingarna ca 153 ton i koldioxid och den ekonomiska besparingen blir ca 15.5 miljoner Avslutningsvis måste framhållas vikten av goda förebilder som i handling visar att vi lever som vi lär. Det innebär konkret att ledningspersonerna vid respektive landsting måste övergå från att i ord till praktisk handling utnyttja de tjänster som ryms inom telemedicin. De investeringar som gjorts för videokonferenser skall utnyttjas bättre än vad som görs idag. Det är först då som organisationernas medarbetare ändrar beteende samtidigt som eventuella brister med varför lösningarna idag inte utnyttjas kommer fram. 7 SLUTRAPPORT Hållbara Transporter En framgångsfaktor för Västernorrland, Regionala fonden, åtgärd 1:2 Kust/Inland Slutrapport 3.0.doc

11 11 / Förslag på strategi Med hjälp av ändamålsenliga telemedicinska lösningar skapas möjligheter för att erbjuda patienter en god och säker vård och bra service. Vårdpersonalen kan ägna mer tid åt patienterna och anpassa vården till patientens behov. kan användas som ett strategiskt verktyg i alla delar av vården och medför att de samlade vårdresurserna utnyttjas på ett mer effektivt sätt. Förslaget på strategier för telemedicin inom Norrlandstingen skall resultera i att den övergripande målbilden nås. De aktivteter som sedan varje strategi leder till måste utgå från den behovsbild som för tillfället råder. För att strategierna skall kunna genomföras krävs ett stort engagemang och åtagande från landstingens ledningspersonal. Nyckelord är samverkan, beslutsamhet och uthållighet. Förslaget på strategier avslutas med en konkret handlingsplan där konkreta förslag kommer tillbaka för specifika beslut. På grund av de oklarheter som finns gällande vad som omfattas av begreppet telemedicin är det viktigt att återge den definition av telemedicin som arbetsgruppen valt att använda för denna strategi. En mer omfattande redogörelse för begreppet återfinns i bilagedelen. Men telemedicin avses i denna rapport: Utövande av hälso- och sjukvård genom att använda interaktiv kommunikation av ljud, bild och data. Detta inkluderar diagnos, konsultation och behandling såväl som utbildning och överföring av medicinska data Utövandet kännetecknas av distans-, plats- och tidsoberoende lösningar Med denna definition framgår att telemedicin framförallt handlar om de lösningar som stödjer vårdens kärnprocesser och som i och med det har tydligt patientfokus. Några av dessa lösningar exempelvis videokonferensteknik, kan användas i andra sammanhang där frågor om patienten eller närstående inte är involverade. I dessa sammanhang kan det istället vara lämpligt att prata om distansmöten i vården för att särskilja begreppet telemedicin. 4.1 Gemensam målbild Den målbild som förslaget på strategier skall infria avviker väldigt lite från den målbild som återfinns i den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Därför har arbetsgruppen valt att använda samma målbild med viss förändring av ordningsföljd och tillägg gällande tillväxt- och miljöperspektivet: Ge vårdpersonalen effektiva kvalitets- och kompetenshöjande arbetsredskap. Förstärka medborgarnas och patienternas ställning och inflytande Utveckla vården lokalt nära vårdtagaren över organisationsgränser och oberoende av geografiska avstånd. Möjliggöra effektivare vård och bättre arbetsmiljö Slutrapport 3.0.doc

12 12 / 63 Sträva efter god resurshushållning och ekonomisk effektivitet i verksamheten. Skapa goda förutsättningar för IT i vården. Skapa goda förutsättningar för tillväxt och ökad sysselsättning Skapa förutsättningar för en positiv miljöpåverkan och bidra till hållbar utveckling 4.2 Avgränsningar Strategin för telemedicin avgränsas till att avse de behov verksamheterna har som är gränsöverskridande mellan sjukhusen inom regionen och mellan länssjukhusen och de universitetssjukhus som regionförbundet har avtal med. ska behov mellan primärvård och länssjukvård inom ett landsting, eller mellan länsdelssjukhus och länssjukhus i ett landsting är landstingets eget ansvar och ingår inte i denna strategi. I kartläggningen finns ett antal kommentarer och behov angivna som är landstingsinterna. De finns med i kartläggningsbilagan, men har inte beaktats när strategiförslagen lämnas. 4.3 Mentalt Kartläggningen visar att det finns stora behov och vi har tekniska förutsättningar men ändå blir det inte riktig fart på utvecklingen. Arbetsgruppen anser att det beror på behovet av att mentalt ställa om bilden, att ge förutsättningar och stöd för att pröva ny teknik, att sprida kunskap om våra möjligheter och att ledarskapet i landstingen och regionen går före. handlar inte enbart om en teknisk utveckling utan är en möjliggörare för att göra sjukvården till en integrerad del av vårt informationssamhälle. Detta innebär användning av informations- och kommunikationsteknologi för att möta behoven av personal, vårdgivare, beslutsfattare, patienter och deras närstående, samt medborgare i stort, i vårdande och sjukdomsförebyggande syfte. är ett starkt tvärprofessionellt område som måste knyta ihop olika kompetenser exempelvis: medicin och vårdvetenskap, medicinsk informatik och teknik, kognitionspsykologi och beteendevetenskap, sociologi, ekonomi, etik och juridik. De första stegen i strategin handlar om att öka medvetenheten kring frågeställningarna, det vill säga: Regionförbundsdirektionen fattar beslut om denna strategi och gör den prioritering av åtgärder som ligger i den 2 åriga handlingsplanen. - dessa två steg lägger grunden för utvecklingen Regionförbundsdirektionen ska också begära årlig återrapportering av vad som händer med handlingsplanen. Vid dessa tillfällen ska framgångar och innovationer uppmärksammas - det är viktigt att högsta ledningen visar engagemang och intresse Slutrapport 3.0.doc

13 13 / 63 Regionförbundsdirektionen ska rekommendera landstingen att agera utifrån den antagna strategin och handlingsplanen - det är viktigt med gemensamt åtagande för utvecklingen Handlingsplanens olika ärenden ska beslutas av Regionförbundsdirektionen som rekommendationer till landstingen. För varje enskilt ärende/förslag skall verksamhetsnytta mätas och dokumenteras i form av ett antal kriterier som exempelvis patientnytta, resursutnyttjande, ekonomiska investeringsbehov, personalkonsekvenser - det är viktigt att belysa varje ärende för sig och nå fram till gemensamma beslut. Regionförbundsdirektionen ska snarast utarbeta en kommunikationsplan bland annat för information om hur arbetet fortskrider, goda exempel/ best practice, var och hur pågående satsningar sker och vilka kontaktpersoner som finns i landstingen. Det skall också finnas någon form av samlingsyta/portal för strategier, planer, pågående satsningar och lyckade exempel. Denna samlingsyta måste ägas av någon ansvarig verksamhet. Regionförbundsdirektionen skall rekommendera landstingen att anta ett politiskt beslut om en resepolicy innehållande bland annat: "Behovet av tjänsteresa skall alltid övervägas så att resekostnaden maximalt kan reduceras eller helt undvikas. Optimalt nyttjande av IT-/datakommunikation, telefon- eller bildkonferens skall alltid först övervägas. 4.4 Strukturellt Kartläggningen och exemplet med barnkardiologin visar på svårigheterna att gå från verksamhetsbehov till beslut om åtgärd. Det beror på att telemedicin av naturen alltid är gränsöverskridande, det är inte bara en part som äger rätten att fatta beslut. När gränsen dessutom är mellan olika juridiska personer (landsting) blir problemet ännu större. Därför är nästa steg i strategin att skapa nya arbetssätt och processer Arbetssätt/processer Det är vårdens behov som är utgångspunkten och det är vårdutvecklarna som är initiativtagare till utvecklingsprojekt och lösningar, men arbetsgruppen anser att det krävs en koordinator vars roll bland annat är att driva på, inspirera och ge goda exempel för att utbilda/informera vårdutvecklarna i telemedicinska möjligheter. Vid olika utvecklingsprojekt ska regional förankring eftersträvas, det vill säga alla landstingen ska ha insyn/information. Implementeringsfrågor skall ingå i utvecklingsprojekt. Kompetens från drift och förvaltning skall finnas med vid alla utvecklingsprojekt åtminstone som observatörsroll. Koordinatorns roll ska vara att arbeta på regionförbundets uppdrag Slutrapport 3.0.doc

14 14 / 63 Det övergripande uppdraget är att skapa rutiner och processbeskrivningar för hur gemensamma telemedicinska behov ska hanteras. Med det menas att beskriva: hur (och av vem) fångas vårdens behov upp, hur (och av vem) beskrivs och dokumenteras behovet i ett projektförslag vad (och av vem) görs för att uppnå enighet i regionen kring lösning på behovet, vad (och av vem) görs för att uppnå enighet om lösningen tekniskt, hur (och av vem) skapas erforderliga beslutsunderlag i regionen och i respektive landsting hur (och av vem) sker implementering tekniskt och vårdrutinmässigt. och slutligen hur (och av vem) utvärderas och rapporteras genomförda initiativ. Koordinatorn bör verka under en projekttid t ex 2 år. Tanken är att när denna rutin/processbeskrivning är klar så behövs inte koordinatorrollen sen. Koordinatorn ska också ha uppdraget att verkställa handlingsplanen, se: nedan, revidera handlingsplanen i slutet av projekttiden lägga fram en ny handlingsplan. Det är genom att verkställa handlingsplanen som kunskap och erfarenhet ger input till hur rutin och processbeskrivningen ska se ut. Koordinatorn skall också se till att det upprättas en informationsbank för direktiv, policer, strategier, planer, rutiner, processbeskrivningar, pågående satsningar och lyckade exempel Kompetens Koordinatorn bör ha följande egenskaper för att lyckas med sitt uppdrag: Ha förståelse för hälso- och sjukvård, vara läkare eller vårdutvecklare Ha teknisk förståelse, och erfarenhet Vara samarbetsinriktad Vara lyhörd Vara strukturerad och målinriktad Respektive landsting bör öka den telemedicinska kompetensen/fokuset hos sina verksamhetsutvecklare. Landstingen och Regionförbundet ska undersöka möjligheterna att påverka så att ehälsakunskap blir ett fast inslag i läkar- och sjuksköterskeutbildningarna Slutrapport 3.0.doc

15 15 / Organisation I avgränsningen till denna strategi framgår att förslagen bara ska gälla landstingsgemensamma behov. I detta avsnitt ges trots det en rekommendation angående respektive landstings egna telemedicinska resurser eftersom dessa är så viktiga för att helheten ska kunna fungera och utvecklas. Regiongemensamt På regiongemensam nivå föreslås en strategisk koordinator för telemedicin. Det bör vara en särskilt rekryterad projektanställd person för detta uppdrag under den föreslagna projekttiden, jfr transportkoordinatorn. Totalt beräknas en projektanställd telemedicinsk koordinator kosta ca 500 tkr i lönekostnad/år och den behöver troligen 500 tkr/år för att kunna köpa extern eller landstingsintern utredningshjälp av olika slag. Totalt 1 miljon kronor/ år i 2 år. Det är angeläget att utvecklingen inom telemedicinområdet sker i nära samverkan med utvecklingen inom IT-området. I arbetsplanen "Gemensam IT-strategi Norra regionen" har man föreslagit en organisation med en strategisk styrgrupp som leder de olika delprojekten, styrgruppen rapporterar direkt till landstingsdirektörsgruppen. området bör organiseras som ett delprojekt i IT-strategiarbetet under ledning av koordinatorn för telemedicin som då får en uttalad roll även som projektledare. Den strategiska gruppen utgör styrgrupp, men det förutsätter att den strategiska gruppen kompletteras med verksamhets- och telemedicinkompetens. Chefsamråden ska även i fortsättningen ha en roll i utveckling av telemedicin. De ska ansvara för behovsformuleringen inom sitt verksamhetsområde och de skall aktivt pröva telemedicinska lösningar inom sitt verksamhetsområde. När Regionförbundet formulerar uppdragen till chefssamrådens för nästa planeringsomgång bör en analys av läget angående telemedicinsk utveckling efterfrågas. Landstingsorganiserat Alla landsting bör ha telemedicinskt ansvarig inklusive telemedicinskt team och till denna knuten kompetens inom relevanta områden som exempelvis informatik och medicinsk teknik Finansiering EU har på olika sätt uppmärksammat nödvändigheten av en målmedveten och snabb utveckling av e-hälsa. Generellt sett har hälso- och sjukvården inte varit så aktiva i att söka olika EU-finansieringar för sitt utvecklingsarbete. Arbetsgruppen anser att inom det telemedicinska området bör det finnas goda möjligheter att kunna utforma projekt där EUs olika fonder och initiativ kan ge finansiering Slutrapport 3.0.doc

16 16 / 63 Koordinatorn bör tillsammans med regionlandstingen EU-kontor och projektfinansieringskompetenser samarbeta kring möjligheterna att söka EUfinansiering för realisering av delar av denna strategi Ansvar och juridik I några enkätsvar har farhågor lyfts fram angående ansvarsfrågor avseende behandlade läkares ansvar när telemedicinska lösningar nyttjas. Arbetsgruppen har diskuterat frågan med landstingsjurister som inte anser att frågan bör vara något större problem. I de flesta fall bör det vara enkelt att avgöra vem som är behandlande läkare och vem som bara är rådfrågad kollega. Den nya tekniken är bara en annan form för det samarbete som redan sker i traditionella former. Det finns ingen lag som direkt reglerar användandet av telemedicin. Däremot måste allting som legitimerad vårdpersonal gör i sitt arbete vara försvarligt, oavsett om det gäller telemedicin eller traditionella vårdformer. Detta omfattar personalens kvalifikationer, arbetets karaktär samt situationen för övrigt och förutsätter att det finns en måttstock och att missbruk, d v s oförsvarlig vård, leder till indragen legitimation eller motsvarande. De centrala lagarna för telemedicin är hälso- och sjukvårdslagen, sekretesslagen och patientdatalagen. Socialstyrelsen och Datainspektionen är myndigheter som kontrollerar att lagarna och författningar följs. Den förstnämnda myndighet avser frågor som rör vården och sistnämnda personskyddsfrågor. Det är viktigt att klart definiera vilka roller som gäller när man använder telemedicin som ett redskap i arbetet. Till exempel vem som är den ansvariga läkaren och vem som för journal. Det är också viktigt att klargöra om den elektroniska informationen är tillräckligt omfattande för att ligga till grund för en korrekt bedömning och diagnos. Ansvarförhållandet i telemedicin är samma som i den traditionella vården. Det innebär att vårdpersonalen är ansvarig för den behandling som de ger oavsett hur de har mottagit information om patienten. Det är personalens ansvar att samla in tillräckligt med information för att göra en korrekt bedömning Ersättning/betalning Ersättning vid telemedicinska lösningar ska inte hanteras på annat sätt än andra former av vårdutövande. Det betyder att priset för telemedicinska konsultationer och vårdsituationer ska regleras i det årliga Avtalet om regionsjukvård. I det dokumentet ingår också regional prislista för länssjukvård och primärvård. Det dokumentet beslutas årligen av Regionförbundsdirektionen. 4.5 Tekniskt Från en teknisk utgångspunkt går det att härleda ett antal perspektiv eller nivåer; infrastruktur, gemensamma tjänster, gemensamma applikationer samt verksamhetsnära applikationer. I denna framställan beskrivs perspektiven på en övergripande nivå. Generellt skall vedertagna standarder, gemensamma ramverk och gemensamma applikationer vara utgångspunkt för utvecklingsarbetet inom telemedicin Slutrapport 3.0.doc

17 17 / Infrastruktur Infrastrukturens huvudsyfte är att tillfredsställande och kostnadseffektivt stödja funktionaliteten i de telemedicinska applikationerna. Den tekniska infrastrukturen skall utformas för att ge förutsättningar för och stimulera till en behovsdriven, flexibel, kvalitetssäkrad och successiv utveckling av telemedicinska lösningar som tar vara på möjligheter till kvalitetshöjning och rationalisering av verksamheterna. Respektive landsting ansvarar för sin egen tekniska infrastruktur, men behovet av att kommunicera i säkra former över organisationsgränserna kommer att öka. Därför utvecklar vårdgivarna gemensamt en nationell teknisk infrastruktur som garanterar hög kvalitet och säkerhet i informationsöverföringen mellan vårdgivare samt mellan vården och andra intressenter. Denna utveckling sker inom ramen för implementeringen av den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Parallellt med den nationella utvecklingen måste regionens respektive landstings egna infrastruktur utvecklas så att lokal, nationell och på sikt även internationell infrastruktur fungerar tillsammans. Delar som ingår inom infrastrukturen är bland annat; kommunikationstjänster och operativsystem samt eventuellt hårdvara. Dess är strategiska val och för dessa gäller att de är fasta och obligatoriska val inom hela organisationen. För telemedicinska lösningar innebär det bland annat att det måste finnas erforderlig bandbredd i de nätverk som används samt att den måsta våra kapacitets- och kvalitetssäkrad. I dag använder lanstingen Sjunet 8 för kommunikation mellan landstingen. Lanstingens utrusningar för kommunikation via Sjunet bör vara uppgraderade enligt den senaste specifikationen Gemensamma tjänster Med gemensamma tjänster avses bland annat applikationer och lagringsformat samt i vissa fall verksamhetsregler som bör vara gemensamma för alla landsting i regionen. Dessa är strategiska val och får inte bytas ut, möjligen väljas bort. Applikationer som e-post, basdokumentarkiv, söktjänster och www-gränssnitt tillhör kategorin gemensamma tjänster. För videokonferenser i och mellan landstingen i regionen bör det finnas tillgång till en gemensam adresstjänst som innehåller: uppkopplingsrutiner funktionalitet för aktuell utrustning storlek rum (antalet möjliga deltagare) kontaktnummer för videokonferensrummet 8 Sjunet, Landstingens och kommunernas gemensamma nät för säker informationsöverföring Slutrapport 3.0.doc

18 18 / 63 hur anläggningen bokas. Behov och förutsättningar för en gemensam lagringsyta för utbildningsmaterial bör utredas vidare. Samma sak gäller behov av streamingfunktionalitet Gemensamma applikationer Gemensamma applikationer är olika IT-verktyg som är gemensamma för hela organisationen, exempelvis journalsystem, analysverktyg och videokonferenssystem. För att täcka de generella behoven av kommunikation med videoteknik skall de utrustningar som används kunna kommunicera regionalt och nationellt. Landstingen skall följa de riktlinjer och direktiv som finns på nationell nivå Verksamhetsnära applikationer Verksamhetsnära applikationer avser applikationer som stödjer en specifik organisationsdel, exempelvis laboratoriemedicin, radiologi, akutsjukvård och ortopedi. Kännetecknande för dessa applikationer är att de är specialiserade men kan ha stor spridning inom sin organisationsdel. Avseende telemedicinska applikationer skall samverkan uppmuntras för transparens och generalitetet. Analys om fler verksamheter har behov av motsvarande funktionalitet bör ske vid all nyinvestering. Utrusningen bör kunna kommunicera regionalt och nationellt och vedertagna standarder skall följas. 5. Handlingsplan för koordinatorn Handlingsplanen delas upp i två delar. En del som är uppdrag till den telemedicinska koordinatorn att verkställa och en del som är uppdrag till koordinatorn att utreda och återkomma med beslutsunderlag till Regionförbundsdirektionen för ställningstagande. Uppdrag att verkställa Utforma en kommunikationsplan för information om hur arbetet fortskrider, goda exempel/ best practice, var och hur pågående satsningar sker och vilka kontaktpersoner som finns i landstingen. Tidplan: Under koordinatorns 1:a kvartal i funktionen Skapa någon form av samlingsyta/portal för strategier, planer, pågående satsningar och lyckade exempel. Utse vem som ska äga och förvalta denna samlingsyta. Tidplan: Under koordinatorns 2:a kvartal i funktionen Genomföra utbildningar och inspirationsaktiviteter för regionens vårdutvecklare angående möjligheterna med telemedicin Tidplan: Under koordinatorns 2:a halvår i funktionen Upprätta gemensam adressbok för videokonferenser inom Norrlandstingen Tidplan: Under koordinatorns 1:a kvartal i funktionen Slutrapport 3.0.doc

19 19 / 63 Utred videoproblematiken och föreslå en gemensam plattform för Videokommunikation inom Norrlandstingen för IT-cheferna. Tidplan: Under koordinatorns 1:a kvartal i funktionen Vidta de åtgärder som behövs för att inspirera och underlätta så att regiongemensamma utbildningsaktiviteter genomförs med distans- och tidsoberoende lösningar inklusive frågeställningen om webb-tv och åtkomst till lagrat utbildningsmaterial. Tidplan: Under koordinatorns 2:a halvår i funktionen Uppdrag att utreda och återkomma med beslutsunderlag till Regionförbundsdirektionen, NRF, för ställningstagande: Föreslå åtgärder för att skapa distansoberoende vårdplaneringar mellan NUS och länssjukhusen Tidplan: För beslut i NRF 2009 Föreslå lösning på barnkardiologins behov av kommunikation med Sahlgrenska och mellan länssjukhusen i Norra Regionen, inkl finansiering Tidplan: För beslut i NRF maj 2008 Föreslå lösningar på upprättande av ett testnät inkl finansiering Tidplan: För beslut i NRF maj 2008 Analysera den kartläggning som ligger till grund för den telemedicinska strategin och utred olika utvecklingsuppslag som kanaliseras på olika sätt till koordinatorn. Ge förslag till beslut i NRF inkl finansiering, exempelvis behov inom kirurgi och radiologi Tidplan: För beslut i NRF Undersök möjligheterna att utforma ett EU-projekt som kan ge finansiering och fart i utvecklingen där delar av ovanstående punkter kan ingå Tidplan: För beslut i NRF maj Förslag till beslut för Regionförbundet 6.1 Kort sikt godkänna detta strategidokument rekommendera landstingen att agera enligt denna strategi godkänna projektanställning av koordinatorn och dess uppdrag och styrgrupp rekommendera landstingen att finansiera 1 mkr för koordinatorrollen godkänna handlingsplan för koordinatorn begära årlig återrapportering av vad som händer inom ramen för denna strategi att rekommendera landstingen att prioritera resurser för telemedicin i respektive landsting Slutrapport 3.0.doc

20 20 / 63 under 2009 utvärdera modellen med koordinator och genomförandet av handlingsplanen och besluta om former för fortsatt samordning inom telemedicin. 6.2 Beslut på lång sikt I denna strategi föreslås inga beslut av mer långsiktig natur. Den föreslagna koordinatorn föreslås få 2 år på sig att arbeta upp rutiner och skapa erfarenheter av att genomföra föreslagen handlingsplan. Därefter bör en utvärdering göras. Utvärderingen tillsammans med den faktiska situationen när det gäller regionförstoringen får därefter bli grunden för beslut om fortsättning och utveckling på lång sikt. För att kunna tillfredsställa kliniska verksamheters behov kommer behovet av support 24h/dygn att öka. Eftersom det sannolikt inte kan bära sig ekonomiskt att varje landsting bygger upp erforderlig support för detta bör en analys av förutsättningarna en gemensam drifts och förvaltningsorganisation av telemedicinsk verksamhet utföras Slutrapport 3.0.doc

21 21 /

22 22 / BILAGA Begrepp är ett samlingsbegrepp för överföring av medicinsk information via telemedia, och omfattar således ett stort antal användningsområden såväl vad gäller sättet att överföra information och informationens innehåll som vilka personer som kommunicerar med varandra. Begreppsmässigt råder det en viss förvirring om vad begreppet telemedicin består av. Världshälsoorganisationens (WHO) använder följande definition: Utövande av hälsooch sjukvård genom att använda interaktiv kommunikation av ljud, bild och data. Detta inkluderar diagnos, konsultation och behandling såväl som utbildning och överföring av medicinska data 9. En enklare och ibland använd definition eller beskrivning är 10 : utövande av vård på distans. praktisering av medicin på avstånd. Dessa definitioner är så vida att den i princip täcker allt från ett vanligt telefonsamtal mellan två parter inom vård eller omsorg till olika typer av högteknologiska applikationer med liten mänsklig närvaro. I praktiken tänker sig väl de flesta att telemedicin är den del av medicinsk arbetsmetod och teknik som sker med användande av modern informations- och kommunikationsteknik, exempelvis digitalt bild-, ljudoch textmaterial som överförs med hjälp av datorer och snabba teleförbindelser med hög kapacitet. är en så kallad diffus teknologi, vilket innebär att den inte har något specifikt tillämpningsområde. Detta innebär att det är svårt att uttala sig om telemedicin generellt. Begreppet kan dessutom ha något skiftande innebörd, beroende på variationer i erfarenheter och överblick. Begreppet telemedicin är heterogent och det finns en rad olika tillämpningar idag och förmodligen fler som ännu inte upptäckts. Även om det från många håll höjs röster om att det vore bäst att utmönstra begreppet telemedicin och istället endast använda ett samlingsbegrepp, tycks detta inte vara praktiskt möjligt. Namnfrågan kan tyckas oväsentlig, men det kan ge problem om ett begrepp inte korrekt beskriver en teknologi. 9 Översättning till svenska från WHO, Från Vård i Tiden - strategier och åtgärder för att bredda användningen av telemedicin och distansöverbryggande vård, Ds 2002:3, Socialdepartementet Slutrapport 3.0.doc

23 23 / e-hälsa Inom EU-terminologin har begreppet telemedicin mer och mer ersatts med den mer slagordsmässiga termen ehealth. EHealth är en sammanfattande benämning över begreppen Medical Informatics, Health Informatics, Health Telematics, e och Telehealth. Den mycket rymliga definitionen på ehealth lyder 11 : E-Health refers to the use of modern information and communication technologies to meet needs of citizens, patients, healthcare professionals, healthcare providers, as well as policy makers. Ehealth har på svenska översats till e-hälsa som dock saknar en entydig svensk definition. Som exempel kan nämnas att NLL har valt att definiera begreppet e-hälsa kortfattat och sedan förtydliga begreppet med syfte och mål. E-hälsa definieras som: användningen och utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologi för att främja vård och omsorg. Syftet med e-hälsa är att: möta behoven hos medborgare, patienter och närstående, vårdpersonal, vårdgivare samt beslutsfattare, i vårdande och förebyggande syfte höja effektivitet och användbarhet i vård- och omsorgssektorn. Målet med e-hälsa är att: stödja och underlätta användningen och utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik i vård och omsorg garantera att medborgare och vårdpersonal har tillgång till information som är: o tillgänglig o säker o evidensbaserad o effektiv o kvalitativ likvärdig 11 E-Health Ministerial Declaration, Brussels, 22 May Slutrapport 3.0.doc

24 24 / 63 o aktuell underlätta informationsförsörjningen mellan medborgare och vård- och omsorgssektorn förbättra informationsförsörjningen inom vård- och omsorgssektorn. E-hälsa har blivit ett begrepp inom hälso- och sjukvården världen över. Det förekommer dock vissa skillnader när det gäller definitionen av begreppet. Under de senaste åren har den tekniska utvecklingen lett till att datoranvändning, informationshantering och telematik blivit alltmer integrerade delar. Det är svårt att dra gränsen mellan ett vanligt administrativt system inom sjukvården och en telemedicinsk applikation. Ett exempel kunde vara användningen av digitala patientjournaler. Eftersom användningen av datorer börjar bli så pass utbredd inom hälso- och sjukvården bör digitala patientjournaler klassificeras som ett administrativt system, men om journalen sänds digitalt till en annan vårdgivare faller det inom ramen för telemedicin. Alla dessa områden kan innefattas i Informationsteknologi (IT) som kan ses som ett samlingsbegrepp för all form av informationsutbyte. E-hälsa utgör således, enligt denna definition, en delmängd av IT inom sjukvården. På sikt kommer dessa nya begrepp sannolikt att försvinna, eftersom det som idag uppfattas som specifikt e-hälsa så småningom kommer att vara en integrerad del av verksamheten. Här kan en jämförelse med vanligt administrativt arbete göras, ingen talar längre om att man jobbar med dator eftersom alla gör det eller förutsätts ha kapacitet att använda modern informationsteknik på arbetsplatsen Distans-, plats- och tidsoberoende viktiga egenskaper Begreppet telemedicin förknippas vanligtvis med någon form av videokonferenssystem. Den tekniska utvecklingen det senaste decenniet avseende kommunikationsnät, tekniker och lösningar, har väsentligt breddat möjligheterna. Samtidigt har insikten om att realtidskonsultationen läkare till läkare bara utgör en begränsad del av vad som omfattas i begreppet telemedicin ökat. Om begreppet telemedicin skall preciseras finns det skäl att återuppliva begreppet distansöverbryggande teknik i vård och omsorg och komplettera begreppet telemedicin med detta. Begreppet tele associerar till delvis gammal teknik och en gången tid. Före digitaliseringen av röntgen användes begreppet teleradiologi som beteckning för kommunikation kring en röntgenbild och under andra halvan av 1990-talet användes bland annat videokonferenssystemens ljusbord för att förmedla en fysisk röntgenfilm från A till B. I ett senare skede användes videokonferenssystemens bildhanteringsteknik. Med digitaliseringen av hela radiologin med gemensamma digitala röntgenarkiv skulle knappast någon ha kommit på idén att kalla detta för teleradiologi Slutrapport 3.0.doc

25 25 / 63 om begreppet inte redan uppfunnits. Samtidigt kan man för exempelvis folktandvården notera en minskad användning av videokonferenssystemen till följd av att man övergått till digital röntgen. Samma utveckling är på gång inom annan bildhantering i och med gemensamma bildlagringsdatabaser. Två andra mycket viktiga egenskaper på begreppet telemedicin är att dagens infrastruktur och teknik tillåter lösningar som både är platsoberoende och tidsoberoende. Platsoberoende, utgående från att de behov som lösningarna tillgodoser i huvudsak uppstår på grund av att vi lever i en glesbefolkad del av landet med verksamheterna spridda i länen. Från ett tjänsteutvecklingsperspektiv är det viktigt att framhålla att lösningarna passar lika bra i ett storstadsperspektiv. Våra lösningar kan med fördel överföras till andra regioner i västvärlden. Tidsoberoendet är också viktigt att påpeka eftersom de tekniska lösningarna som är möjliga tillsammans med nya arbetssätt kan ge stora nyttoeffekter för vårdpersonal, patienter och medborgare. Detta kan exemplifieras med nya digitala röntgenarkiv (både PACS 12 och RIS 13 ) som medför att det alltid finns en jourverksamhet som alltid kan ge ett utlåtande, oavsett när på dygnet behovet uppstår och oberoende av var patienten befinner sig. 1.2 Definition av begreppet telemedicin Arbetsgruppen föreslår att Norrlandstingen använder WHOs definition av telemedicin: Utövande av hälso- och sjukvård genom att använda interaktiv kommunikation av ljud, bild och data. Detta inkluderar diagnos, konsultation och behandling såväl som utbildning och överföring av medicinska data Med bakgrund till ovanstående resonemang och bättre förknippas med de lösningar som avses samt stimulerar till nytänkande föreslår arbetsgruppen även ett tillägg till definitionen som lyder Utövandet kännetecknas av distans-, plats- och tidsoberoende lösningar 12 Ett PACS (Picture Archiving and Communication System) är en dator, datorsystem eller nätverk som hanterar lagring, åtkomst, distribution och presentation av medicinska digitala bilder. 13 Ett röntgeninformationssystem, vanligen förkortat "RIS", är ett datorsystem som används av röntgenavdelningar för att hantera administrativa data kring patienter. Vanligen erbjuds funktioner som tidsbokning, arbetsplanering och rapportering Slutrapport 3.0.doc