Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid"

Transkript

1 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid Medeltiden är en term som har varit etablerad inom historieskrivningen sedan 1600-talet. Först användes den för att beteckna den period som låg mellan den antika kulturen och renässansen, då antikens individualiserade och estetiska ideal föddes på nytt. Utifrån ett mer allmänt hållet europeiskt per spektiv räknas medeltiden från det västromerska rikets poli tiska, ekonomiska och militära kollaps i slutet av 400-talet fram till omkring år För Sveriges del brukar medeltiden sträcka sig från omkring 1000 till början av 1500-talet. Startpunkten anger från vilken tid skriftliga källor finns. Men viktigare är att från 1000-talet fick kristendomen sitt genombrott och en kyrklig organisa tion började etableras. Det var också då som de områden som skulle bli Sverige mer organiserat inordnades i den europeiska kulturkretsen. Medeltidens slut brukar sättas till omkring Med Gus tav Vasas maktövertagande växte en starkare och mer centra liserad statsmakt fram i Sverige. Därmed slutade också den politiskt sett mycket labila period som senmedeltiden utgjorde. Vid reformationsriksdagen i Västerås 1527 inleddes nedgången för den medeltida kyrkan som ekonomisk och i stort sett även som politisk maktfaktor talet brukar samtidigt vara inledningen till historiens nästa period, den tidigmoderna epoken. Sedan 1700-talet var termen den nya tiden etablerad för att beskriva tiden efter medeltiden. Genom upptäckten av Amerika och sjövägen till Indien både utvidgades och krymp tes den europeiska världsbilden. Av 1700-talets intellektuella bedömdes detta som en avgörande skillnad jämfört med medeltidens Europa talets upptäckter gav upphov till en ny världsbild. 15

2 Ordet tidigmodern uppstod inte förrän på 1900-talet. I anglosaxisk historieskrivning lanserades termen för att beteckna början av den nya tiden, från omkring 1500 fram till franska revolutionen Begreppet syftar på en tid och företeelser som vätte mot det moderna utan att ännu vara riktigt moderna. Tidigmodern tid kan ses som ett mellanskede mel lan medeltid och modern tid. Omkring 1990 blev termen vanlig också i svensk historie skrivning, och om startpunkten oftast utgörs av Gustav Vasas maktövertagande varierar slutpunkten desto mera. Än låter man franska revolutionen få vara slutet, än grundlagsför ändringarna 1809 eller napoleonkrigens upphörande I detta sammanhang avslutas den tidigmoderna epoken av ståndsriksdagens fall I denna bok behandlas tiden fram till 1720, det karolinska enväldets och stormakten Sveriges nedgång utgör avslutning. Både medeltid och tidigmodern tid är alltså epoktermer som tydligt refererar till modernitet och postmodernitet utan att periodernas särdrag och egna villkor framhävs. Genom att komplettera de redan etablerade periodiseringarna med eti ketterna klerkernas respektive adelns tid eftersträvas en tydli gare betoning på de grupper som socialt, politiskt och ekono miskt var tongivande under de århundraden som här behandlas. Att klerkerna lyfts fram beror på den betydelse framväxten av en kyrklig organisation fick för samhällslivet och att kyrko ledarna kom att utgöra ett elitskikt. Motsvarande kan sägas om adeln. Denna grupp växte starkt i antal under och 1600-talen och blev då den mest dominerande och drivande i samhället. Både klerker och adel, det andliga och världsliga frälset, utgjorde minoriteter. Sammanlagt uppgick de bägge grup perna inte ens till tio procent av befolkningen. Majoriteten utgjordes av bönder och torpare och det var på deras bekost nad som frammarschen för både klerker och adel skedde. Under både klerkernas och adelns tid fanns därmed en grund läggande och ständigt närvarande motsättning i samhället som grovt sett rörde avkastningen på böndernas arbete. Då frälset, både det andliga och världsliga, kunde utverka gynn samma privilegier innebar det motsvarande förlust för bön derna, som alltså var de som i första hand tvingades betala skatter och avrad. Historiesynen bakom begreppen klerkernas tid och adelns tid tolkar alltså förändringar i samhället som utslag av sociala och ekonomiska motsättningar, och syftet bakom beteck ningarna är att göra dessa konflikter tydliga. 16

3 Könsrelationernas betydelse för samhällsorganisationen Klerkernas och adelns tid syftar på i första hand männen inom respektive grupp. Kvinnor var inte kyrkoledare eller präster, och adliga kvinnor hade inte samma befogenheter som adliga män. Även om kvinnor utgjorde drygt hälften av invånarna var det äldre samhället en mycket manlig värld. Lagar och kung liga förordningar formulerades av män och var i första hand avsedda för män. I såväl 1200-talets landsskapslagar som de följande århundradenas lagstiftning, ja ända fram till 1800-talets mitt, föreskrev lagarna en samhällsorganisation där kvinnor och män var mycket ojämlika. Jämlikhet mellan könen var, precis som jämlikhet mellan klasser, en fullkom ligt främmande tanke för de flesta. Samtidigt som kvinnor i allmänhet saknade många av männens befogenheter var det just under medeltiden och och talen som flera kvinnor nådde sina länders högsta maktpositioner. Drottning Margareta i Danmark och Norge, drottning Elisabet i England och drottning Kristina i Sverige är talande exempel. Hur var detta möjligt? Ett svar är att dessa kvinnor befann sig i ett läge där det helt enkelt sak nades en lämplig man för motsvarande position. Kvinnorna, även de kungligt födda, var de ständigt beredda reserverna, som hade att rycka in i brist på lämpliga män. I denna tid utgick lämplighet från härkomsten. Det var framför allt anfäderna som var väsentliga. Drottning Marga reta, unionsdrottningen, var dotter till den store Valdemar Atterdag. Först när hennes son dog han var den som stod i tur att bli kung kunde hon bli drottning. Varken drottning Elisabet, dotter till den mäktige Henrik VIII, eller drottning Kristina, stormaktskungen Gustav Adolfs dotter, hade någon bror. Eftersom börden, släktbandet till fadern, i bägge fallen var det mest väsentliga för att ärva tronen var det omöjliga ändå möjligt: mäktiga kvinnor gavs undantagsvis rätt att leda hela länder och regeringar, något som visat sig vara svårt att genomföra i 1900-talets mer demokratiska styrelse skick. Generellt låg annars all samhällelig maktutövning i hän derna på män. Kvinnor var uteslutna från att inneha borgar rättighet i stad, de förvägrades rätt att förvalta sina egna till gångar, de hade inte rätt att avgöra sina barns giftermål ja, listan på de ojämlika förhållandena mellan könen kan göras hur lång som helst. Detta innebar dock inte att kvinnor sak nade betydelse. Begreppen maktförmedlande och maktskapande kan klar göra en 17

4 grundläggande principiell skillnad mellan kvinnors och mäns befogenheter. Kvinnor förmedlade resurser till män arvingar, egendom och börd resurser som de själva oftast inte kunde förfoga över. Först i händerna på män blev dessa resurser maktskapande, det vill säga utgjorde bas för delaktig het i offentlig maktutövning. I kraft av att förfoga över till exempel egendom, även kvinnors, företrädde män hushåll och släkter i samhällets maktutövande instanser, från socken stämmor till ting och riksdagar. Detta generella mönster av kvinnors underordning hindrar inte att det förekom avvikelser och att kvinnor i flera fall även kunde överträda de formellt fastställda befogenheterna. Mäns maktskapande och kvinnors maktförmedlande för ankrades i äktenskaps- och arvslagstiftningen. Denna lagstift ning etablerades under medeltiden och i stora drag hölls den kvar ända till 1800-talets mitt. I lagarna fanns ingen princi piell skillnad mellan hög och låg. Adelskvinnor löd under samma arvs- och äktenskapslagstiftning som bondkvinnor. Kvinnor hade arvsrätt, om än att de blott ärvde hälften av vad män ärvde. Kvinnor saknade emellertid befogenhet att förvalta sina ärvda tillgångar. Ogifta kvinnor stod under sina fäders målsmanskap och myndighet, gifta kvinnor under sina makars. Ogifta kvinnor förmedlade sålunda resurser från sina fäder till de män de gifte sig med, och vidare till sönerna i nästa generation. En helt annan ställning hade änkor. En änka hade nästan samma befogenheter som mannen i äktenskapet tidigare hade haft. Änkans särställning har många förklaringar. Det var inte minst praktiskt att hon förvaltade barnens, arvingar nas, tillgångar tills sönerna eller mågarna kunde ta över. Vik tigt att erinra sig är att änkeståndet aldrig var tänkt att vara permanent. Det var en tillfällig lösning, i väntan på att en man skulle ta över. Äktenskapets nyckelroll för maktförhållandena inom län der och mellan länder framgår på en rad olika sätt. Exempel vis skapade Ferdinands och Isabellas giftermål 1469 ett mäk tigt Spanien, vilket låg till grund för det habsburgska väldets höjdpunkt under talet. Det var inte alltid som de ledande skiktens giftermål moti verades av enbart möjligheten att skapa fördelaktiga territo rier. Medeltidens stormän gifte sig med kvinnor vars mäktiga anfäder blev symboliska resurser i de nya maktkonstellatio nernas strävan efter att legitimera sina positioner. Detta gif termålsmönster levde kvar även efter medel- 18

5 tiden. När Gustav Vasa skulle gifta sig var det viktigt att skaffa honom mäktiga bundsförvanter utomlands som skulle ge erkännande och sta tus för det unga kungahuset Vasa. Giftermålet med Katarina av Sachsen erbjöd denna möjlighet. Äktenskapets vikt i det äldre samhällets politik framgår inte minst av att ett felaktigt eller uteblivet giftermål orsakade kri ser för det kungliga styret. Erik XIV:s giftermål med sin frilla Karin Månsdotter bidrog till det uppror som slutade med hans avsättning. Drottning Kristinas och Karl XII:s uteblivna giftermål orsakade bägge kris i tronföljdsfrågan. I den katolska kyrkan var äktenskap sakrament men ändå inte högsta livsform. Det var i stället det celibat som prästerna var ålagda att leva efter. I praktiken var frilloväsende och andra utomäktenskapliga förbindelser utbredda också bland klerkerna. Åtskilliga av klerkernas utomäktenskapligt födda söner blev själva klerker. Under medeltiden var det mono gama äktenskapet ännu inte den normativt sett fullständigt dominerande livsformen. När reformationen avskaffade celi battvånget, vilket i Sverige skedde 1536, blev äktenskapet inte ett sakrament. Likväl blev det högsta livsform. Detta skedde dock inte automatiskt utan som en följd av kyrkans strid för det monogama äktenskapets naturlighet. Äktenskapets soci ala, politiska och moraliska förstärkning var kanske en av reformationens viktigare konsekvenser. Samtidigt som äktenskapets status höjdes avskaffades alter nativa livsformer för kvinnor. Där kloster och helgonkult inneburit utbildning och utrymme i teologin för kvinnor och kvinnlighet, blev de äktenskapligt knutna könsföreställning arna helt dominerande. Kvinnor och kvinnlighet förknippa des alltmer med enbart hustruskap, barnafödslar och moder lighet. Att äktenskap hade en nyckelroll i både katolicismens och reformationens teologi, och att det avgjorde hur adels- och furstesläkter kunde bygga maktpositioner inom och utom landets gränser visar tydligt att så som könsrelationerna var arrangerade påverkade de hela samhället. Då klerkerna eller adeln skaffade sig större inflytande och ekonomiska fördelar var det alltså inget som nödvändigtvis direkt påverkade kvinnorna. Begreppen maktskapande och maktförmedlande understryker nämligen ett typiskt drag i det äldre samhällets sociala organisation. Män ingick direkt i klasser eller sociala skikt, medan kvinnors tillhörighet endast var indirekt. 19

6 En kvinnas klass- eller grupptillhörighet avgjordes av den man hon var närmast underordnad. Den grupp kvinnans far eller make tillhörde var därmed också hennes. Till skillnad från män kunde alltså kvinnor byta klass genom giftermål. Precis som mäns maktskapande och kvinnors maktförmed lande var förankrat i tidens äktenskaps- och arvslagstiftning, hade också relationen mellan direkt och indirekt lagligt stöd. I äktenskapslagstiftningen var de äkta makarnas gemenskap och gemensamma intressen självklar utgångspunkt. De äkta makarna uppfattades som delar av samma helhet, nämligen kroppen. Från Bibeln hämtade lagen det talande uttrycket att mannen var huvud och kvinnan var hans kropp. När äktenskapets förening mellan kvinna och man liknas vid människokroppen klargör det något av tidens domine rande uppfattning om könen. Kvinnan och mannen hörde ihop och hade lika nödvändiga funktioner. Utan kroppen var huvudet utan värde och vice versa. Men här formulerades också en hierarki. Likt människokroppens huvud skulle också mannen vara den överordnade, styrande och reglerande. Mot bakgrund av det ovan sagda kan de rikspolitiska förvecklingarnas beroende av vem som gifte sig med vem under både klerkernas och adelns tid vara begripligt, och i varje fall motiveras den vikt denna skildring lägger vid de politiska aktörernas giftermål. Klerkernas tid stat och kyrka etableras Medeltiden var den katolska perioden i svensk historia. Efter år 1000 fanns kristna kungar i Sverige. Strider fördes mellan olika ätter, men den politiska makten stabiliserades. Gradvis stärktes kungarnas och kungamaktens ställning. Den tidiga medeltiden, ungefär fram till 1300-talets början, var expan siv. Befolkningen ökade, en omfattande kolonisation före kom, ny mark lades under plogen. Det var under denna tid som den svenska bosättningen i Finlands kusttrakter uppkom. Ny bygd bröts i skogsmarker i norra Sverige, Småland och södra Västergötland. Under framför allt 1200-talet skedde grundläggande samhällsförändringar. Det var då kyrkan och kyrkliga institutio ner etablerades, inte minst som godsägare. Eliten, aristokra tin, blev i ökad utsträckning jordägare. Kungamaktens etablering innebar också att politiken institutionaliserades i högre grad. Vid sidan av giftermåls- 20

7 och släktskapsförbindel ser och olika vänskapsband blev formerna för politiska allian ser och förhandlingar mer formaliserade. Eliten i samhället, kyrkan och den världsliga aristokratin, knöts till kunga makten genom privilegier och tjänsteförhållanden. Viktiga sociala relationer och företeelser formaliserades och reglera des genom lagstiftning. Krigsmakten, det aristokratiska rytteriet, underordnades kungamakten. Borgar uppfördes för förvaltning och kontroll av samhället. Skatter började utkrävas. Allt mer av det som bönderna producerade kom den nya överheten till del i form av avgifter. Bönderna blev skattebönder eller landbor. De förra ägde sin jord men betalade skatt till kungamaktens före trädare, de senare betalade avrad till en jordägare. Under mitten av 1300-talet, under kung Magnus Erikssons långa regeringstid, visade sig svagheterna i detta samhällssys tem. De materiella resurserna räckte inte för att upprätthålla den politiska strukturen. Till detta kom en agrarkris från mit ten av 1300-talet med befolkningsnedgång, ödegårdar och minskande intäkter. En kamp uppstod som gällde fördel ningen av överskottet och kontrollen över statsmaktens bor gar och län. Under vissa perioder, framför allt under sent 1300-tal och tidigt 1400-tal, var kungamaktens ställning stark, men i stort karakteriseras senmedeltiden i Sverige av en svag centralmakt och en stark aristokrati. Grovt sett kan alltså medeltiden indelas i två perioder. Den tidiga medeltiden innebar uppbyggandet av en kristen, euro peisk kungamakt och av en kyrklig och världslig elit. Denna överhet baserade sin ställning på att permanent och systema tiskt utnyttja de personella och materiella resurser som fanns i samhället. Det var en avgörande förändring i förhållande till den plundringsekonomi som karakteriserade vikingatiden. Skatter och avgifter av skilda slag ledde också till att handel med olika varor intensifierades; detta var förutsättningen för den starka framväxten av stadsväsendet i stora delar av Sverige från mitten av 1200-talet. Senmedeltiden var i många avseenden en krisperiod. Expansionen avtog. Kampen tilltog inom och mellan eli terna, vilket resulterade i en svag centralmakt. Denna tendens bröts mot slutet av medeltiden. Centralmaktens kontroll över riket stärktes under Sturetiden och förebådade de stora poli tiska förändringarna som ägde rum under Gustav Vasas rege ringstid. 21

8 Adelns tid den moderna staten tar form I Europa uppstod under och 1600-talen starka furste makter som lyckades monopolisera våldsutövningen inom sina respektive territorier. Samtidigt effektiviserades uttaget av skatter, och förvaltningen kom mer och mer att skötas av utbildade ämbetsmän. De moderna staterna tog form. På flera håll innebar det att länder, och det sätt varpå de styrdes, på lång sikt kom att vara mindre beroende av monarkernas per sonligheter. Staterna började bli något mera än de till kunga dömet starkt knutna statsmakter som växte fram under medeltiden. För furstemakterna var det nödvändigt att ha tillgång till dugliga och väl utbildade personer i förvaltning och krigs makt. I Sverige axlades bägge uppgifterna av adeln, det stats bärande ståndet, vars frälsestatus hade sitt upphov i en äldre tradition att adeln måste göra krigstjänst åt kungen. Detta ömsesidiga utbyte av tjänst och gentjänst lade grund för be roendet mellan feodalherre och vasall under medeltiden, och blev mönsterbildande för hur monarkerna lierade sig med adeln under den tidigmoderna epoken. Att adelns krigstjänst åt kungen kompletterades av och senare även överflyglades av andra tjänster var en logisk följd av denna ömsesidighet. Bakgrunden till att den svenska adeln alltmer kom att göra kungatjänst i civil förvaltning var delvis att förvaltningen i sig expanderade mycket kraftigt. I hela Europa förändrades på lång sikt adelns uppgifter, från traditionell krigstjänst till att även utföra andra tjänster. I Sverige kantades denna process av en enorm satsning på krigsmakt och territoriella eröv ringar. Under stormaktstiden övervägde krigsåren med bred marginal de år det var fred, och de krigiska förvecklingarna hade en bakgrund i samhällets inneboende konflikter där de religiösa motsättningarna var stora. I Sverige lämnade kyrkan så småningom katolicismen och övergick till luthersk tro. Den svenska statsledningen blev den lutherska kyrkans främsta försvarare i Europa. Kyrkan förlorade sin självständighet, och i takt med statsapparatens utbyggnad i övrigt blev den även statskyrka. Prästerna gjorde en klassresa nedåt i samhällshierarkin, och kallet att bli präst nådde alltmer sällan högadelns söner. Samtidigt utgjorde prästerna ett eget rikspolitiskt stånd, vilket precis som bön dernas riksdagsrepresentation saknade motsvarighet på andra håll i Europa. I likhet med stora delar av Europa präglades 1500-talets andra hälft och 1600-talets första decennier i Sverige av ett ekonomiskt 22

9 uppsving. I vissa områden kan man tala om en andra kolonisationsvåg. Satsningen på bergsbruk intensifiera des och nya städer grundades. Under 1600-talets andra hälft avlöstes expansionen av stagnation och kriser. Mot slutet av århundradet ledde upprepade missväxter till akuta försörj ningskriser och svältkatastrofer. Jordens avgörande betydelse för försörjningen medförde att ekonomisk expansion och stagnation till stor del var bero ende av jordbrukets konjunkturer. Trots att stora reduktioner åren 1527, 1655 och 1680 innebar radikala omfördelningar kvarstod adeln hela tiden som stor jordägare. I den första reduktionen överfördes kyrkans jord, det andliga frälsets, till kronan, i de bägge senare omfördelades jord från adeln, det världsliga frälset, till kronan. Även om adeln därmed förlo rade jord vid två tillfällen under 1600-talet återhämtade den sig relativt snabbt, och trots att omfördelningarna på sikt även kom att gynna besuttna bönder höll adeln länge kvar sin ställning som samhällets förnämsta och mäktigaste stånd talets reduktioner bröt emellertid mot en tidigare trend, där adelns ägor varit näst intill oantastliga, och förebådade på så vis förändringarna under 1700-talet, inledningen på bön dernas tid. Vad var Sverige? Den här boken behandlar svensk historia. Vad som var Sverige har dock skiftat. År 1809 slöts freden i Fredrikshamn. Efter förlusterna i det svensk-ryska kriget tvingades Sverige att avstå Finland till Ryssland. Finland blev då ett förhållandevis autonomt rike med den ryske tsaren som storfurste av Fin land. Efter 1809 har Sveriges gränser varit oförändrade. Ofta är det utifrån enbart dessa gränser Sveriges historia uppfattas, vilket egentligen är ett ohistoriskt betraktelsesätt. Åtminstone delar av det nuvarande Finland var väl integrerat med det svenska riket sedan 1200-talet. Landskap som Jämtland och Skåne har däremot bara en drygt 350-årig svensk historia. När denna skildring börjar, år 800, fanns inte ett Sverige. I stället fanns en rad mindre riken eller herravälden utan helt säkerställd struktur eller hierarki. Tidigare framhölls Mälar dalen som centralt för uppkomsten av ett svenskt rike och Gamla Uppsala tillmättes stor betydelse. Källorna medger dock inte en rekonstruktion där riksenandet har utgått från Mälardalen. Framför allt finns inget som tyder på att Mälar dalen erövrade övriga Sverige. I stället tycks regionerna ha haft olika former av maktkoncentration. 23

10 Från och med 1000-talet fanns i Sverige ett kristet kunga döme, där stormän i både Götaland och Svealand gjorde anspråk på att vara kung. Slättområdena i Götaland och vid Mälaren var de mest bördiga och tättbefolkade, och det var dessa regioner som var kärnområdena för maktutövning. Under den tidigaste kristna tiden var det vanligare att kung arna hade sin maktbas i Västergötland och Östergötland än i Svealand. Under äldre medeltid hade de dock ofta svårt att hävda sin maktställning utanför den region där de vistades. När Uppsala 1164 blev ett ärkebiskopssäte blev detta område också en provins inom den romerska kyrkan, vilket innebar att Sverige uppfattades som ett rike ute i Europa. Kungen titulerades svears och götars konung; det var första gången denna titel användes. Mot slutet av 1100-talet ökade även kungamaktens maktbefogenheter i såväl Svealand som Götaland. Riksenheten uttrycktes inte minst genom lagstift ningen. Under 1200-talet utfärdade kungarna förordningar som skulle gälla i hela riket. Genom tillkomsten av en lands lag och en stadslag vid mitten av 1300-talet stärktes och befästes föreställningen om det svenska riket som en enhet. Från 1200-talets senare hälft var det nuvarande Finland integrerat i det svenska riket. Mot slutet av 1200-talet erövrades delar av Karelen. Österlandet var den gängse beteckningen på området öster om Finland. Gränsen mellan Sverige och Nov gorod var ofta föremål för konflikter, men var i stort sett oför ändrad under medeltiden. Sjövägen längs Finska viken var betydelsefull ur strategisk och handelspolitisk synpunkt. Trots gemensam lagstiftning och riksgränser var de regio nala skillnaderna stora och kungamaktens eller riksrådets kontroll över landet varierade. Under vissa perioder var riket uppdelat. Under en kort period på 1300-talet styrdes Sverige och Skåne av en gemensam kung. Genom en mer effektiv och enhetlig administrativ kontroll under Gustav Vasa stärktes riksenheten. Under stormaktsti den gjorde Sverige stora territoriella erövringar och vinster. Det började med erövringarna i norra Baltikum med Reval och Narva under Erik XIV:s tid, och expansionsperioden sträckte sig fram till 1658 då Sverige behärskade stora delar av området runt Östersjön. Sverige fick stora områden i Balti kum och senare, genom trettioåriga kriget och den westfa liska freden 1648, även territorier i norra Tyskland: Bremen- Verden, staden Wismar, Vorpommern med Stettin. Därefter började den svenska stormaktstidens gradvisa nedgång. 24

11 Några av stormaktstidens territoriella vinster gällde områ den som därefter förblev svenska. Vid freden i Brömsebro 1645 tvingades den dansk-norska kungamakten att avstå Jämtland och Härjedalen, Gotland och Halland; det sist nämnda landskapet dock endast på 30 år. Genom freden i Roskilde 1658 kom Halland emellertid definitivt att bli svenskt och så även Skåne, Blekinge och Bohuslän. Även Bornholm och Trondheims län (Tröndelag) avträddes till Sverige, men återgick till den dansk-norska kronan genom freden i Köpenhamn De landskap som genom krig och fredsavtal blev svenska vid 1600-talets mitt kom relativt snabbt att integreras i det svenska riket. Områdenas särställning markerades ibland, men svensk lag och kyrkoordning infördes, och de inordna des också i den svenska stiftsorganisationen. Grundandet av Lunds universitet 1668 kan ses som ett led i försvenskningen. Integrationen in i det svenska riket gick dock långsammare i Bohuslän, Halland, Skåne och Blekinge. Där sökte adeln och städernas borgerskap behålla sina gamla privilegier. Områdena i Baltikum och norra Tyskland betraktades som provinser. De var inte lika väl integrerade med det svenska riket. De tyska områdena ingick visserligen i det ganska lösa förbund som det tyska riket utgjorde. Genom dessa områden blev den svenska kronan en del av det tyska riket. Svenska Pommern förvaltades exempelvis som ett generalguverne ment. Gamla lagar, rättssedvänjor och privilegier bibehölls, och de baltiska och tyska provinserna var inte representerade på de svenska riksdagarna. I Ingermanland och i Kexholms län, vilka båda låg i anslutning till den gamla finska riksdelen, infördes dock svensk rätt. Anpassningen till svensk rättsordning och förvaltning var alltså betydligt svagare i provinserna. I framför allt Livland skedde ändå viktiga förändringar under den svenska perio den. En hovrätt inrättades 1630 i Dorpat (Tartu) och i samma stad upprättades ett universitet Administrativa och rättsliga reformer inleddes i Livland under 1600-talet och detta förbättrade inte minst böndernas rättsliga ställning. Genom att Vorpommern tillföll Sverige hamnade universi tetet i Greifswald på svenskt område. Det hade grundats 1456 och blev därigenom det äldsta universitetet i Sverige. Även om det förblev ett litet tyskt lärosäte kom det att under den svenska tiden spela en viktig roll som kultur- och lärdoms förmedlare. Det är alltså tydligt hur missvisande det är att projicera

12 talets nationalstat och vår egen tids territoriella gränser på det förflutna. Källor och tolkningar Kristendomen och den kyrkliga organisationen förde med sig den latinska skriften till Sverige. Det innebar inte bara att andra uttrycksformer togs i bruk utan även att en delvis ny världsbild vann inträde. Kristendomen och kyrkan förklarade världen, samhället och historien. Det kristna tolkningsföre trädet innebar att kyrkan kom att förmedla och legitimera nya former av herravälde. Skriften och kontrollen över tan ken dominerades, definierades och bestämdes av kyrkans män. Kyrkans språk, latinet, hade även betydelse för den världsliga förvaltning som växte fram, och det är i anslutning till det kyrkliga som en stor del av källorna från klerkernas tid har producerats. Kyrkans enorma inflytande märks inte bara då det gäller det skriftliga källmaterialet. Åtskilliga kyrkor, ofta väl synliga i landskapet, bär också i våra dagar vittnesbörd om kyrkans betydelse för äldre tiders samhällsorganisation. Även om skrift fanns tidigare runorna var ett alfabet som skapats efter förebilder från det latinska, men de har använts både före och efter den kristna kyrkans etablering blev den kyrkliga skrift ligheten den dominerande. De årsböcker som författades i klostren, vilka för svensk del bevarats från 1200-talet, utgör en annan och mer världslig aspekt av den kyrkliga skriftlighe ten. Även viktiga händelser utanför klostren som krig, pest och uppror noterades. En annan och mycket stor källgrupp utgörs av diplom, alltså de rättsliga handlingar som skrevs ned på pergament. Flertalet rör transaktioner av jord och i en stor del var kyrkliga och andliga institutioner inblandade. Över huvud taget har de andliga institutionernas arkiv bevarats i högre grad än de världsliga. Jämfört med Norge, Island och Danmark är den världsliga historieskrivningen i Sverige mager. Först från 1300-talet finns källor från sådant författande, till exempel olika krönikor. Från 1200-talet finns emellertid skrivna lagar bevarade. De är författade på svenska och utgör en viktig källa till inte bara medeltidens normer utan även samhällets ekonomiska och sociala relationer. Ett helt annat källäge finns från 1500-talet. Trots att slottsbranden 1697 ödelade stora delar av den kungliga förvalt ningens 26

13 arkiv finns från och med 1500-talet ett stort antal skrivelser och räkenskaper kvar. Av det som bevarats märks att förvaltningen expanderade stort under 1600-talet, rättsvä sendet formaliserades och byggdes ut, vilket bidragit till en långt större produktion av källor än tidigare. Av oerhörd bety delse var även tryckerikonstens utbredning. Därigenom kom det skrivna ordet att få en allmänt mer väsentlig roll i sam hällslivet. Muntliga avtal ersattes av skriftliga, förteckningar och register gjordes upp, och dokument mångfaldigades på ett annat sätt än tidigare. Från och med 1500-talet ger alltså de skrivna dokumenten möjlighet att på mycket nära håll följa de styrandes åtgärder och bevekelsegrunder. Men historien riskerar därigenom också att i hög grad bli de styrandes historia, sedd ovanifrån. Detta utgjorde inget avgörande problem i äldre historieskriv ning som i hög grad intresserat sig för relationen mellan olika maktcentra i rikets styrelse, kungar, krig och utrikespolitik. Men för våra dagars social- och kulturhistoriska intressen är källornas ovanifrånperspektiv en allvarlig begränsning. Åtskillig möda har ändå lagts ned på att belysa sociala grup pers, bönders, soldaters och kvinnors villkor under 1600-talets stormaktsvälde. På grund av källäget är dock bara ett fåtal aspekter möjliga att komma åt. Trots omfattande forskning är alltså ännu många aspekter på äldre tiders samhällsliv outredda, vilket tyvärr också präg lar denna framställning. Framför allt är det tydligt att de äldre forskningsområdena och de källor som då har använts väntar på nya historiker med nya frågor och tolkningar. Likt alla andra skildringar finns också här brister. Att vara fullständig och heltäckande är en omöjlig uppgift och denna framställning gör inte anspråk på någotdera. Det ligger dess utom i sakens natur att historikerna, som sitter med en sorts facit på hand, ger de olika skedena en långt mer förutsägbar utveckling än de prognoser samtiden hade möjlighet att göra. 27

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID 800 1520. Vikingatid och tidig medeltid

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID 800 1520. Vikingatid och tidig medeltid Innehåll 11 13 Förord Inledning 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid 17 Könsrelationernas betydelse för samhällsorganisationen 20 Klerkernas tid stat och kyrka etableras 22 Adelns

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012 Sveriges historia 600 1350 En central fråga birgitta fritz* Stockholm Sveriges historia i åtta band, som utges av Norstedts, gör anspråk på att vara en aktuell rikshistorisk

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Från Sturarna t o m Gustav Wasa.

Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Kalmarunionen 1398 1522. Drottning Margareta hade lyckats via sin son att skapa en union mellan Sverige, Danmark och Norge. Denna union och den svenska kampen emot den

Läs mer

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

GUSTAV VASA GUSTAV VASAS STÖD

GUSTAV VASA GUSTAV VASAS STÖD GUSTAV VASA 1. INTERNATIONELL BAKGRUND a. De geografiska upptäckterna innebar att nya handelsvägar etablerades! Det innebar också att de äldre handelscentra - Italienska städer och Hansan började förlora

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM historia 1521-1809Stormaktsdröm och småstatsrealiteter Innehåll Regentlängd Förord 1 Vasatiden och stormaktstiden av Lars-Olof Larsson och Eva

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

Sveriges historia

Sveriges historia GÖRAN BEHRE LARS-OLOF LARSSON EVA ÖSTERBERG Sveriges historia 1521-1809 Stormaktsdröm och småstatsrealitet Innehåll Regentlängd 7 Förord 9 Periodiseringens dilemma 10 Vasatiden och stormaktstiden 13 AV

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Rysslands problem före revolutionen.

Rysslands problem före revolutionen. Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Historiska tidsbegrepp När vi studerar historia använder vi tidsbegrepp för att sortera det som hände i olika tidsperioder.

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41419 Ämnen: Historia, Religionsvetenskap Målgrupp: Grundskola 4-6 Speltid: 15 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL:

Läs mer

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting. Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:

Läs mer

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Min hjärtans allra käraste på världen

Min hjärtans allra käraste på världen Min hjärtans allra käraste på världen Under några år i början av 1600-talet utspelade sig en hopplös kärlekshistoria mellan en adelsfröken och en svensk kung. Några brev, skrivna under åren 1613-1615 minner

Läs mer

Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden

Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden Erika Harlitz, doktorand i historia Från Vänerns södra utlopp till Kattegatt utanför Göteborg rinner Göta Älv, ett

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669

Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669 Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669 INLEDNING Denna faksimilutgåva skänktes av Barbro Lundqvist till Sancta Lucia Gille i november 2016 1600-talet Den Svenska Stormaktstiden

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

MEDELTIDEN. Tidig Medeltid ( ) Högmedeltid ( ) Senmedeltid ( )

MEDELTIDEN. Tidig Medeltid ( ) Högmedeltid ( ) Senmedeltid ( ) MEDELTIDEN Tidig Medeltid (476-1000) Högmedeltid (1000-1300) Senmedeltid (1300-1500) TIDIG MEDELTID - POLITIK 476 sista Romerska Kejsaren störtas! Feodalism Feudum (jordinnehav) att äga jord var mycket

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

OBS! Det kan finnas fel så se inte detta som en säker källa

OBS! Det kan finnas fel så se inte detta som en säker källa OBS! Det kan finnas fel så se inte detta som en säker källa MEDELTIDEN Kristendomen införs under 1000-talet i Sverige och med den medeltiden. Medeltiden slutar med de religiösa och politiska förändringar

Läs mer

Släkt, vänner och makt

Släkt, vänner och makt Släkt, vänner och makt En studie av elitens politiska kultur ill 00-talets Danmark LARS HERMANSON With an English Summary Akademisk avhandling som med vederbörligt tillstånd av Humanistiska fakulteten

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

1. Gustav Vasa som barn

1. Gustav Vasa som barn På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.

Läs mer

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt?

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt? 1 STORMAKTSTIDEN Fram till 1500-talet var Sverige ett litet och fattigt land. Trots detta blev Sverige på 1600-talet en stormakt där Östersjön nästan var som ett svenskt innanhav. Varken förr eller senare

Läs mer

Vad vi sagt om religion under medeltiden (och lite av det som kom före medeltiden)

Vad vi sagt om religion under medeltiden (och lite av det som kom före medeltiden) Vad vi sagt om religion under medeltiden (och lite av det som kom före medeltiden) Tips 1: Repetera ordläxorna innan du läser det här, då blir det lättare att läsa. Tips 2: Det du måste kunna är markerat.

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet Revolution Giljotin Monarki Republik Liberalism Yttrandefrihet Konservatism Skräckvälde Napoleon Privilegier Det tredje ståndet Ståndssamhälle Nationalförsamlingen Klassamhälle Envälde Självständighet

Läs mer

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet Revolution Giljotin Monarki Republik Liberalism Yttrandefrihet Konservatism Skräckvälde Napoleon Privilegier Det tredje ståndet Ståndssamhälle Nationalförsamlingen Klassamhälle Envälde Självständighet

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Instuderingsfrågor i historia åk 7

Instuderingsfrågor i historia åk 7 Instuderingsfrågor i historia åk 7 Läroboken s. 32-37 1. Vad innebär nationalismen? 2. Vem enade det tyska riket år 1871? 3. Vad kallades denna man? 4. Varför hade han fått detta smeknamn? 5. Mot vilka

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

ORSAKER TILL DEN ENGELSKA REVOLUTIONEN

ORSAKER TILL DEN ENGELSKA REVOLUTIONEN ORSAKER TILL DEN ENGELSKA REVOLUTIONEN BAKGRUND Crécy 26 augusti 1346 (En del av det s.k. Hundraårskriget 1337-1453) Engelska långbågar Kanoner DIGERDÖDEN 1348-49 Pandemi som medförde en enorm folkminskning

Läs mer

Ätten von Fersens viktiga resurser i 1700-talets Sverige: äktenskap, släktband och vänskap

Ätten von Fersens viktiga resurser i 1700-talets Sverige: äktenskap, släktband och vänskap Fil. lic. Johanna Ilmakunnas Forskarna vid historiska institutionen PB 4 FI-00014 Helsingfors universitet Finland johanna.ilmakunnas@helsinki.fi Svenska ekonomisk-historiska mötet i Uppsala 2009 Sessionen

Läs mer

Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland

Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Högkonjunktur!! Syns i silverskatter, rikt material i såväl gravar som hamnplatser. Rikedomen som byggs upp under vikingatid omsätts med kristendomens inträde i

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Medeltiden. Kyrkans framväxt

Medeltiden. Kyrkans framväxt Medeltiden Kyrkans framväxt Orsaker: 380 kristendomen statsreligion i Rom kyrkan del av den världsliga makten. Västroms fall 476, politisk, juridisk och administrativ kollaps Biskoparna (romerska) ersätter

Läs mer

använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används. Historia Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter,

Läs mer

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket

Läs mer

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj 1 Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj Bakgrund Erik den helige, kung och martyr, är Sveriges nationalhelgon och skyddspatron som också givit namn till vår katolska Domkyrka i Stockholm.

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Kvinnors villkor Antiken o Medeltiden

Kvinnors villkor Antiken o Medeltiden Kvinnors villkor Antiken o Medeltiden Kvinnoliv under Antiken i Aten, Sparta o Rom Kvinnor i Aten 400-300-t f Kr Kvinnounderskott Kort medellivslängd 35 år kvinnor, (män 40) infektionssjukdomar, pest,

Läs mer

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Före 1600 Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

medeltiden 1050-1523 Malin Hägg, Emådalskolan, Mörlunda www.lektion.se

medeltiden 1050-1523 Malin Hägg, Emådalskolan, Mörlunda www.lektion.se medeltiden 1050-1523 Medeltiden Medeltiden varade i Sverige i ungefär 500 år. Mellan åren 1050 1523. Under medeltiden hände det mycket både inom kyrkan och med handeln. Jordbruket utvecklades också genom

Läs mer

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige?

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Kunskapsinventering: Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 8, När startar stormaktstiden? Del 9, När börjar stormaktens fall? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Del 11, När sker

Läs mer

MEDELTIDEN. ca

MEDELTIDEN. ca MEDELTIDEN ca1050-1520 Medeltiden var en intensiv expansionsperiod, både materiellt och andligt. Under medeltiden utvecklades jordbruket i takt med att nya jordbruksmetoder och uppfinningar togs i bruk.

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Stormaktstiden 1611-1718 (1721)

Stormaktstiden 1611-1718 (1721) Stormaktstiden 1611-1718 (1721) v Stormaktstiden kallas den period i Sveriges historia, framför allt på 1600-talet, när Sverige var ett betydande rike i Europa. v Det var militärt starkt och hade ett stort

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

FÖRE 1814: 300 ÅR AV KRIG

FÖRE 1814: 300 ÅR AV KRIG 1 ERIK NORBERG 2 november 2014 FÖRE 1814: 300 ÅR AV KRIG Sammanfattning I detta avsnitt tecknas den långa period av krig som föregick den tvåhundraåriga freden. Från Gustav Vasa till konventionen i Moss

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern. SO: Grovplanering åk 4-5 år 1 Hösttermin Historia Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.. Nordens kulturmöten

Läs mer

Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden

Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden SAMMANFATTNING

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Historiens historia. Före Medeltiden. Cyklisk determinism. ! Målet var sanningen! Exempel Herodotos Perserkrigen

Historiens historia. Före Medeltiden. Cyklisk determinism. ! Målet var sanningen! Exempel Herodotos Perserkrigen Före 1600 Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det

Läs mer

Företagsamheten Västernorrlands län

Företagsamheten Västernorrlands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland Direktör GONTER TRIESCH: Medbestämmanderätt i västtyska företag Direktör Gunter Triesch, f. 1926, är direktör för Deutsches Industrieinstitut i Köln, som arbetar med industriforskning och handlägger gemensamma

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Före 1600 Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det

Läs mer

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.

Läs mer

Företagsamheten Kalmar län

Företagsamheten Kalmar län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 län län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling... 6 Företagsamheten

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap

Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Uppståndelsen, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6: Reformationen

Läs mer

Nationaldagen 6 juni 2012. Bästa ängelholmare!

Nationaldagen 6 juni 2012. Bästa ängelholmare! 1 Nationaldagen 6 juni 2012 Bästa ängelholmare! Idag är det Sveriges Nationaldag, 6 juni, 2012. En sådan här dag känner vi historiens vingslag sväva över oss alla. Vår svenska historia i forntid och nutid

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia) Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia) Centralt innehåll Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Att leva tillsammans Trafikregler och hur man beter sig

Läs mer

Frankrike 1780-talet KRIS

Frankrike 1780-talet KRIS Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime

Läs mer

Södervångskolans mål i SO

Södervångskolans mål i SO Södervångskolans mål i SO Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fösta skolåret ha kunskap om våra vanligaste trafikregler och visa ett moget och säkert beteende i trafiken känna till några

Läs mer

Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan

Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan Kyrkans första 300 år Kyrkans förföljelse slutade med kejsarens Konstantin toleransdekret. Han arrangerade Första konciliet (kyrkomötet) i

Läs mer