Dimensionering och konstruktion av Villa X

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dimensionering och konstruktion av Villa X"

Transkript

1 Dimensionering och konstruktion av Villa X GUSTAFSON ANDERS ISAKSSON MIKAEL EXAMENSARBETE Högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör Institutionen för bygg- och miljöteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg 2006 Examensarbete 2006:56

2 Examensarbete 2006:56 Dimensionering och konstruktion av Villa X Anders Gustafson Mikael Isaksson Institutionen för bygg- och miljöteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg 2006 ii

3 Design and construction of Villa X ANDERS GUSTAFSON, MIKAEL ISAKSSON, GUSTAFSON, ISAKSSON Diploma thesis: 2006:56 Department of Civil and Environmental Engineering Chalmers University of Technology SE Gothenburg Sweden Telephone +46(0) Omslag: 3D bild av Villa X ritad i Sketch up Chalmers Göteborg, Sweden 2006 iii

4 Sammanfattning Från början var Villa X tänkt att byggas helt i betong. Då det var svårt att hitta någon entreprenör som ville utföra byggnationen i betong, bestämdes det att villan istället skulle byggas med de två övre planen i trä. Materialens mycket olika egenskaper har medfört problem då beställaren varit angelägen om att behålla husets ursprungliga arkitektur. Syftet med det här arbetet har varit att med hållfasthetsberäkningar och litteraturstudier dimensionera den delen av huset som ska byggas i trä, samt att med hjälp av dataprogram ta fram en lösning till de stomstabilitetsproblem som uppkommit till följd av materialbytet. Trots viljan att behålla arkitektens ursprungliga idé har ett antal modifikationer varit ett måste för att klara dimensioneringen. Huset har blivit 146 mm högre till följd av att bjälklag plan tre och takbjälklaget har ändrats från betong till limträkonstruktion. På norrsidan har de två fönstren på plan två och tre sänkts ca en decimeter av samma skäl. Arbetet har också visat att det kommer krävas avväxlingar av stål för att klara brott och stora deformationer över fönster, dörrar, utstick och vid trappor. För att det inte ska uppkomma problem med stabiliteten i sidled är det nödvändigt att bygga in ett antal stålramar i väggar och bjälklag. Dessa ramar är konstruerade av HEA 160 och är således utrymmeskrävande. För att kunna gömma dessa i innerväggarna har den lilla terrassen mot söder utökats i storlek på bekostnad av den stora terrassen mot väster. Nyckelord: Dimensionering, stomstabilitet, avväxling iv

5 Abstract At the start of the project Villa X was supposed to be built in concrete. Due to lack of interest from contractors it was decided that the villa was going to be built with the two top floors in timber. As the orderer have been keen to keep the design as it was in concrete the different characteristics of the materials has led to complications. The aim of this work has been to, trough strength calculations and literature studies design the timber part of the structure, and with computer program- support solve the structures stability problems. Despite the orderers wish to retain the original design, a few modifications are necessary when redesigning in timber. As a result of thicker joists the building will become 146 mm higher when building in timber. On the north side of the building the windows on floor two and three needs to be lowered by 120 mm. Results from the work shows that it is necessary to put lintels of steel beams above windows and doors to prevent collapses and big defections. Four steel frames are needed to keep the structure stabile sideways. These frames have got the dimension HEA 160 and therefore takes a lot of space. Fore keeping the second frame in inner walls, the small terrace on the south side has been made smaller at the expense of the big terrace on the west side. Key words: Design, structure stability, lintel v

6 Förord Examensarbetet omfattar 11 poäng och är en obligatorisk del i utbildningen till byggnadsingenjör. Genom Arne Landmark, chef för bygg- och industriavdelningen på Reinertsen Sverige AB fick vi möjligheten till detta examensarbete. Reinertsen har tagit över detta projekt från PIAB. Tidigare var huset projekterat för en betongkonstruktion. När det stod klart att villan skulle omprojekteras för att ha de två övre planen i en träkonstruktion, fick vi förtroendet att genom detta examensarbete utveckla en tillämpbar lösning. På grund av känslig fas i projekteringen när detta examensarbete blir offentlig handling har villans namn bytts ut till Villa X. Vi vill tacka följande personer som hjälpt oss under arbetets gång: Sören Lindgren, vår examinator på Chalmers Emma Segesten, handledare på Reinertsen Arne Landmark, Reinertsen Martin Aronsson, Dataansvarig på Reinertsen Steve Svensson, Chalmers Göteborg Anders Gustafson Mikael Isaksson vi

7 Innehållsförteckning 1 Introduktion Syfte Metod Avgränsning Villans utformning Förutsättningar Dimensionering Takbjälklag Resultat takbjälklag Väggreglar Resultat väggreglar Golvbjälklag och avväxlingar Resultat golvbjälklag och avväxlingar Stomstabilitet Resultat stomstabilitet Skivverkan i bjälklag Resultat skivverkan i bjälklag Nedböjningar Resultat nedböjningar Slutsatser... 9 Referenser Litteratur Elektroniska källor Bilaga 1...Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 2...Fel! Bokmärket är inte definierat. Figurer Figur 1 vyer från nordväst och sydost... 2 Figur 2 kontinuerlig balk, tak... 4 Figur 3 utformning vägg... 5 Figur 4 inskärning i golvbjälke... 6 Figur 5 före samt efter förflyttning av vägg och visande av ramplacering... 6 Figur 6 3D figur av ramutformningar och placering... 7 vii

8 1 Introduktion 1.1 Syfte Uppgiften har bestått i att göra en ny dimensionering i trä av de två övre planen i Villa X, samt att göra konstruktionsritningar som visar dessa plan. Det har även krävts en analys av stomstabiliteten till följd av att villan tidigare varit dimensionerad i betong och att det finns mycket få tvärgående bärande väggar. Ett viktigt hänsynstagande har varit att göra den nya dimensioneringen utan att äventyra villans arkitektoniska kvalitéer. 1.2 Metod De metoder som används för att komma fram till resultatet har varit litteraturstudier i trädimensionering och lastframtagningar enligt gällande norm. Till ritningar och vissa figurer har AutoCad använts. MathCad har utnyttjats för redovisning av beräkningar och SketchUp för att kunna visa en enkel och tydlig bild av villan. För dimensionering av ramar och kontroll av stomstabiliteten har programmet PC-frame använts. 1.3 Avgränsning Arbetet har fokuserats på dimensionering av trädelen i huset, alltså de två övre planen, samt att genom ramutformningar och skivverkan få fram en fungerande stomstabilitet. Framtagning av konstruktionsritningar för de av oss dimensionerade lösningarna har också legat inom vårt område. Hänsyn till den redan existerande arkitektoniska utformningen har tagits. Dimensionering av markplan och grundläggning har däremot inte varit en del av arbetet. Förändring av husets termiska egenskaper till följd av materialbytet har inte heller varit en del av arbetet. 1

9 2 Villans utformning Villa Bosch har en stark arkitektur med tydliga influenser av funkisstil. Detta tydliggörs genom strikta linjer, kubiska former, plant tak och den vita putsade fasaden. Även känslan av betong går igen tydligt i rampen, terrasser och trappor. Figur 1 vyer från nordväst och sydost Varsamt ändrande och genomtänkta konstruktionslösningar var ett måste, för att kunna uppnå ursprungsidén även efter materialbytet. Resultatet blev bjälklag av limträbalkar med avväxlingar till utstick och trappor i stål, väggar av stående träreglar med avväxlingar till fönster och dörrar i stål samt fyra stålramar. Nedan följer en genomgång av villans olika delar med de dimensioner, som vi dimensionerat. Takbjälklag Takbjälklaget består av limträbalkar, L-40 med dimensionen 56x225 och cc-avståndet 600 mm. Två balkar har en annan dimension, L-40 66x225. Golvbjälklag Golvbjälklaget består av limträbalkar, L-40 med dimensionen 66x315 och cc-avståndet 600 mm. Väggar Väggarna består av stående träreglar, K12 virke med dimensionen 45x170 och cc- avståndet 600 mm. Avväxlingar Avväxlingar till fönster och dörrar består av VKR-profiler med dimensionen 160x80x6.3 mm. Avväxlingar till trappor och utstick består av HEA-profiler med dimensionen 120 mm respektive 100 mm, pelare med VKR-profiler dimension 100x100x5 mm och 120x120x5 mm. 2

10 3 Förutsättningar För att kunna utföra de olika hållfasthetsberäkningarna krävs att olika förutsättningar för material och laster finns. Det trä som använts i konstruktionen är av virkeskvalitet K12, limträet som använts är av kvalitet L40. Stålet som använts är stål Den murade skorstenen får inte bära någon last. Övriga förutsättningar som använts är säkerhetsklass 2, klimatklass 1, terräng typ 2, referensvind 25 m/s och snözon 1. Den densitet som räknats med för de olika materialen är: trä=600 kg/m 3, plyfaskiva=500kg/m 3, asfalt=1060 kg/m 3 gullfiber=90 kg/m 3 Övriga formfaktorer, konstanter och materialparametrar är hämtade ur Boverkets konstruktionsregler, Boverkets handbok snö- och vindlast samt handboken Byggformler och tabeller. 3

11 4 Dimensionering Dimensioneringen av villan har gjorts genom en lastnedräkning från taket ner genom konstruktionen. Vindlaser har lagts på där vinden påverkar. Därefter har en dimensionering av stomstabiliteten utförts. 4.1 Takbjälklag Takbjälklaget har dimensionerats genom att med snölast (huvudlast), hänsyn till snöficka och egentyngd räkna på en remsa av taket på en meter, och se det som en kontinuerlig balk. Genom att använda tabell med olika belastningsfall som hjälpmedel har vi sedan fått fram var den största stödreaktionen blir någonstans. Då det verkliga fallet har 30 stöd, se figur.2, har det inte funnits något belastningsfall i tabell som exakt motsvarar vårt fall, men konsekvensen är ändå att det blir ett tillräckligt bra värde att räkna med från elementarfallen. Stödkraften har sedan räknats som en utbredd last längs limträbjälken. Avväxling omkring skorstenen har gjorts Resultat takbjälklag De värsta stödreaktionerna är på stöd 2 och stöd 29 (balkarna). Bjälkarna har dimensionerats med ett litet cc-avstånd för att få en slimmad konstruktion och därmed inte inskränka allt för mycket på geometrin i arkitektritningarna. Kring skorstenen har en avväxling gjort. Två balkar får således extra last på sig. För att klara av kapaciteten och inte bygga på höjdmässigt har vi valt att använda en balk som ej finns i lager (66x225). Figur 2 kontinuerlig balk, tak 4.2 Väggreglar Vid dimensionering av väggreglarna blir vindlasten huvudlast. Reglarna påverkas även av normalkraft från snölasten och takets egenvikt. Dock föreligger ingen risk för knäckning i den veka leden, då regeln är stabiliserad av skivor. Det farliga blir kombinationen av moment och tryckande normalkraft Resultat väggreglar I det övre planets väggar blir reglarna något överdimensionerade p.g.a. att det värsta fallet för reglarna är i väggen ner till halvplanet på södra sidan. Det är framförallt en betydligt 4

12 större knäcklängd, som gör detta till det värsta fallet. Väggens utformning kan ses i figur 3. För att förhindra brott och för stora nedböjningar är det nödvändigt med avväxlingar ovanför fönster och dörrar med stålprofiler. Även pelarna runt avväxlingarna har bytts ut till stålprofiler. Figur 3 utformning vägg 4.3 Golvbjälklag och avväxlingar Golvbjälklaget har beräknats på samma sätt som takbjälklaget, men då snölasten och egentyngden från taket inte påverkar momentet blir den nyttiga lasten huvudlast. Hänsyn har även tagits till den snöficka som bildas på balkongen. För att inte inskränka på planlösningen har det varit nödvändigt att utreda eventuella avväxlingar för att bära golvbjälklaget. Detta ökar på konstruktionens höjd ytterligare och för att kunna bibehålla takhöjden, som den ska vara enligt arkitektritningar, har det gjorts inskärningar i limträbalkarna. Dessa inskärningar har kontrollerats med avseende på tvärkraftskapacitet, se figur 4. Sviktkontroll har kontrollerats enligt norm Resultat golvbjälklag och avväxlingar Den snöficka som bildas på balkongen blir inte dimensionerande. Tvärkraftskontroll, som gjorts på inskärning i limträbjälke, visar tydligt att det inte blir några problem att klara tvärkraften. Bjälklagen kommer dock att bli något tjockare än vad de hade blivit i betong. Sviktkontrollen ligger något över normens gränsvärde men ändå så nära att otrevlig svikt i bjälklaget inte befaras uppstå. För att förhindra brott och för stora nedböjningar blir det nödvändigt med avväxlingar vid trappor och utstick. Längs det långa utsticket har det lagts en kontinuerlig balk på stålpelare. Denna har dimensionerats och kontrollerats med avseende på deformationer i datorprogrammet PC-frame. Trappan har avväxlats genom att placera en balk på stålpelare i 5

13 väggen mellan trappa och badrum. Vid de korta utsticken har liknande konstruktion tilllämpats. Figur 4 inskärning i golvbjälke 4.4 Stomstabilitet Då huset tidigare varit konstruerat i betong, har det vid övergången till trä uppkommit problem med att klara stabiliteten i sidled. Skivorna på ytterväggarna i sidled är små och det finns endast en innervägg i denna ledd. För att klara stabiliteten har det därför blivit nödvändigt med ett antal ramar som stabiliserar huset i sidled. Ramarna har dimensionerats och kontrollerats med avseende på deformation och lyftkrafter i PC- frame. Analysen har gjorts i bruksgränstillstånd, då det är utböjningen som är kritisk. Vindlasten har räknats om till punktlaster som lagts på de olika planen. Till punktlasterna har även kraften från pelarnas snedställning adderats. Längs långsidan finns många stora skivor varför stabilitetsproblem osannolikt bör uppstå, men kontroll har ändå gjorts. Figur 5 före samt efter förflyttning av vägg och visande av ramplacering 6

14 4.4.1 Resultat stomstabilitet För att klara stabiliteten är det nödvändigt med ett antal ramar som stabiliserar huset i sidled. Vi har tagit fram ett förslag med fyra ramar placerade enligt figur 6. Med det här förslaget blir det nödvändigt att göra en ändring på arkitektritningarna. Ram 2 innebär två inskränkningar i arkitekturen. Dels måste väggen till den lilla terrassen flyttas 1,23 m mot väst för att ramen ska kunna gå i vägg hela vägen. Detta på bekostnad av den stora terrassen. Därtill kommer det vara tvunget att ha ett stabiliserande kryss i högra hörnet av ramen. Detta gör att fönstret vid skjutdörren till lilla terrassen kommer ha detta kryss synligt. Krysset är estetiskt utformat i 50 mm polerat rundstål. Speciellt ram 2 men även de andra ramarna får stora lyftkrafter i ena benet. Någon typ av förankring av rambenen kommer därför att vara nödvändig. Längs långsidan klarar de många skivorna att stabilisera huset. Figur 6 3D figur av ramutformningar och placering 4.5 Skivverkan i bjälklag Kraften från vindlasterna förs från väggarna via bjälklagen till ramarna. Viktigt är då att spikarna i skivan sitter tillräckligt tätt. Vi har valt att se bjälklagen som en fritt upplagd balk med två stöd. Därefter kontrolleras spridningsmåtten horisontellt och vertikalt där störst tvärkraft uppkommer. Samverkan mellan bjälklagen och ramarna måste också kontrolleras med avseende på infästning. Även dragkraften som uppkommer mellan rambenen i horisontalled måste kontrolleras. 7

15 4.5.1 Resultat skivverkan i bjälklag För att klara av tvärkrafterna som uppkommer har Sv och Sh beräknats till 230 mm. För att överföra kraften används vinkelplåtar som är svetsade i ramen och skruvade i balken. De är placerade både på över- och undersida om rambalken med ett cc avstånd på 1000 mm. För att klara av dragkraften, som uppkommer mellan ramarna, har en ledad stålvajer Ø12 mm placerats i mellan dem. Från ram till ram går den mellan de bärande reglarna i väggen och gipsskivan på insidan. 4.6 Nedböjningar Fönster med stora spännvidder och dörrar finns på ett flertal ställen i huset och lasterna som kommer ovanifrån blir relativt stora. För att undvika skada på andra byggnadsdelar måste därför nedböjningarna på stålprofilerna kontrolleras. För att undvika sprickor i gips och dylikt måste också några av golvbjälkarna kontrolleras. Då det varit svårt att förutse var det värsta fallet blir har vi valt att räkna på tre olika bjälkar Resultat nedböjningar Några problem kommer inte att uppkomma på de ställen där vi satt in stålprofiler över dörrar och fönster. I bjälklagen blir värsta fallet för bjälkarna i taket där vi får en nedböjning på 17.2 mm, ett något stort värde men klart godtagbart enligt norm. Det värsta fallet för fönster med 6.40 mm blir på plan två, norrsida. Detta medför inte heller något problem, då reglarna är placerade så att ställmåttet för fönster är 15 mm. 8

16 5 Slutsatser Att utföra materialbytet och samtidigt helt och hållet behålla den ursprungliga utformningen på huset är en omöjlighet, utan att ett antal förändringar måste göras. Förändringarna kan dock realiseras med en mycket liten påverkan på husets utformning som helhet. Vid ett materialbyte från betong till trä på Villa X utgör stomstabiliteten det största problemet. För att lösa stomstabilitetsproblemen krävs ett antal stålramar. Stora lyftkrafter kan komma att påverka rambenen varför en ordentlig förankring av dessa är viktig. Vid överföringen av vindlasterna från väggarna via bjälklagen till ramarna, är det av största vikt med hållbar skivverkan i bjälklagen. Bjälklagen och ramarna måste fästas samman med stålvinklar, och ramarna fästs samman via stålvajer för att klara dragkrafterna i bjälklagen mellan ramarna. Golv- och takbjälkar görs med litet cc-avstånd för att få en så slimmad konstruktion som möjligt. Av samma anledning görs även iskärningar i golvbjälkarna som ligger på avväxlingsbalkar för utstick. För att nedböjningar inte ska bli för stora och skada andra byggnadsdelar, fönster och dörrar, måste avväxlingar med stålprofiler införas på kritiska ställen. Det är tveksamt om det är ekonomiskt fördelaktigt att göra materialbytet. 9

17 Referenser Litteratur Boverket. (1998), Boverkets konstruktionsregler, BKR, upplaga 3:1, Boverket Boverket. (1997), Snö och vindlast, utgåva 2. Boverket. Johannesson, Paul och Vretblad, Bengt. (2002), Byggformler och tabeller. Nionde upplagan. Liber förlag Rehnström, Börje. (2001), Formler och tabeller för byggkonstruktioner. Femte upplagan. Rehnströms bokförlag. Elektroniska källor ( ), Styv skiva, Dimensioneringsanvisningar, Gasell Profil AB 10

18 Beräkningshänvisningar 0. Lägesbeskrivning 1. Snölaster 2. Vindlaster 3. Vistelselast 4. Egenvikt tak 5. Dimensionering takbjälke 5b. Dimensionering takbjälke avväxling skorsten 6. Dimensionering väggreglar, plan 3 7. Egenvikt vägg 8. Trapplast 9. Lastfall Bjälklag Dimensionering bjälklag 2, trappa 11. Dimensionering bjälklag 2, stor terrass 12. Dimensionering bjälklag 2, öppen spis 13. Spikförband avväxling öppen spis 14. Sviktkontroll bjälklag Cross metod avväxling trappa 16. Balk, stöd B avväxling trappa 17. Pelare, balk stöd B, avväxling trappa 18. Snedställning för Pelare, balk stöd B, avväxling trappa 19. Balk över entréutstick 20. Pelare vid entréutstick 21. Balk över utstick under altan 22. Tvärkraft vid inskärning balk, HEA Pelare vid utstick under altan 24. Dimensionering väggreglar, köksplan 25. Dimensionering väggreglar plan Laster till kontinuerlig balk 27. Pc-Frame, kontinuerlig balk 28. Kontroll av dimension, kontinuerlig balk 29. Tvärkraft vid inskärning balk, HEA Pelare under kontinuerlig balk 31. Snedställning för pelare under kontinuerlig balk 32. Skivverkan långsida 33. Vindlaster, ramar 34. Pc-Frame, ramberäkningar (1-4) 35. Kontroll av skivverkan i golvbjälklag 36. Samverkan golvbjälkar och ramar 37. Dragstänger mellan ramar 38. Fönsteravväxlingar 39. Stående stålreglar till avväxling fönster 40. Nedböjning takbalk 41. Nedböjning golvbjälke trappa 42. Nedböjning golvbjälke stor terrass 43. Nedböjning golvbjälke öppen spis 44. Nedböjning Balk över entréutstick 45. Nedböjning balk ovan fönster, söder plan Nedböjning balk ovan fönster, söder köksplan 47. Nedböjning balk ovan entréparti 48. Nedböjning balk ovan fönster, norr plan 2

19

20 1. Snölaster Snözon 1,0 µ := 0.8 ψ := 0.6 S o := 1.0 C t := 1.0 S k := µ C t S o S k = 0.8 Snöficka tak ρ := 2 S o := 1.0 h := 0.35 µ 1 := ρ h S o µ 1 = 0.7 µ 1 < µ medför att snöficka på tak ej är dimensionerande. Snöficka liten terass ρ := 2 h t := 3.5 µ 1t ρ h t := S o µ 1t = 7 µ 1t 2 S k := S o C t 2 S o := 1.0 medför µ 1t = 2 S k = 2 q ds := 1.3 S k q ds = 2.6 qds är lika stor som vistelselasten, vi räknar med vistelselasten! medför att snöficka på tak ej är dimensionerande. m 2

21 Snöficka stor terass ρ := 2 S o := 1.0 h st := 3.5 G := µ 1st ρ h st := S o µ 1st = 7 µ 1st 2 medför µ 1st = 2 S k := S o C t 2 qds är dim! S k = 2 q ds := 1.3 S k + G q ds = m 2 Medför att snöficka på tak är dimensionerande.

22 2. Vindlaster V ref := 25 m s Terrängtyp 2 β := 0.19 Z o := 0.05 Z min := 4 ρ := 1.25 h := q ref := 2 1 ρ V ref 2 q ref = N m 2 C dyn := 1 + vind plan 3 6 ln h Z o Z := C exp := β ln Z Z o 2 m C dyn = C exp = q k := C dyn C exp q ref q k = N m 2 vind plan 2 Z1 := 6.0 C exp1 := β ln Z1 Z o C exp1 = q k1 := C dyn C exp1 q ref q k1 = N m 2

23 3. Vistelselast Bundenlastdel q kb := 0.5 ψ := 0.33 Utbreddlastdel q ku := 1.5

24 4. Egenvikt tak papp m 2 isolering m 2 Takboard m 2 G tak := S k := 0.8 m 2 snölast h. last q d1 := G tak S k q d1 = m 2 vindlast h. last q d2 := G tak S k q d2 = m 2

25 Enligt BoT är värsta fallen R 2 och R 29 l := 0.6 R 2 = R 29 R 2s := q d1 R 2s = R 2v := m q d2 R 2v = m l l

26 5. Dimensionering takbjälke Limträ κ r := 0.75 f mk := 33 f mk f md := κ r γ m γ n f md = γ n := 1.1 γ m := 1.15 [ Mpa ] l := 5.8 G balk := 0.04 q dtot := q d + G balk l 2 M max := q dtot 8 m q d := 0.96 q dtot = 1 m m M max = [ m ] Limträ 40 dim 56x225 l e := 5.22 h := b := h λ m := l e b 2 λ m = medför κ inst := 0.65 W := 473

27 M rd := f md W κ inst M rd M max OK! M rd = [ Nm ] kontroll tvärkraft och skjuvning V sd := l q d 2 V sd = τ rd 1.5 V sd := Fvd bh τ rd = [ kpa ] τ rd F vd OK! välj dimension L40 56x225, cc 600

28 5b. Dimensionering takbjälke "avväxling skorsten" Limträ κ r := 0.75 γ n := 1.1 f mk := 33 γ m := 1.15 f mk f md := κ r γ m γ n f md = [ Mpa ] l := 5.8 F 1 := 1.88 F 2 := 1.5 G balk := 0.04 q dtot := q d + G balk q dtot = 1 m q dtot l 2 moment kring A: R b l + + F F = 0 R b := 4.69 R a := q dtot l + F 1 + F 2 R b R a = 4.49 m q d := 0.96 Vx ( ) = 0 vid x := 2.61 alltså M max vid x := 2.61 q dtot M max := R a F 2 1 M max = m m

29 Limträ 40 dim 66x225 l e := 5.22 h := b := h λ m := l e b 2 λ m = medför κ inst := 0.79 W := 557 M rd := f md W κ inst M rd M max OK! M rd = [ Nm ] kontroll tvärkraft och skjuvning f vk := 4 V sd := R b V sd = 4.69 τ rd 1.5 V sd := bh f vd := f vk κ r γ m γ n f vd = Mpa τ rd = [ kpa ] τ rd f vd OK! välj dimension L40 66x225

30 6. Dimensionering väggreglar, plan 3 vindlast dimensionerande fallet F 1 := F 2 := 0.93 q k := m 2 sno ψ utstick ψ := 1.3 f md := 7.9 f cd := 9.2 f cd90 := 3.8 vind h.last µ lov := 0.85 l := 2.6 m M max := ( q k ψ µ lov 0.6 ) l2 8 M max = m

31 provar 45x170 b := h := 0.17 stagad i veka leden kontroll i styva leden l c := 2.6 knäckfall 2 h := λ := l c h λ = medför κ c := 0.73 F rcd := b h κ c F rcd = N W := R md := Wf md R md = Nm interaktion M max R md F + 1 F rcd = OK! Sylltryck R scd R cd90 b s := 45 mm A := 7650 mm κ c := b s κ c = R c90d := κ c A f cd90 R c90d = N OK!

32 7. Egenvikt vägg l := 2.6 cc := 0.6 kg δ iso := 25 kg δ trä := 600 m 3 m 3 δ gips := 9 kg m 2 13 mm skiva δ gnu := 7.2 kg m 2 13 mm skiva q iso := ( ) δ iso l cc 9.82 q iso = N q gips := cc l δ gips 9.82 q gips = N q gnu := lcc δ gnu 9.82 q gnu = N q trä := ( l + cc 2) δ trä 9.82 q trä = N q puts := 150 N ( ) q gips + q gips + q gnu + q trä + q puts q väggcc600 := 1000 q väggcc600 = 0.707

33 8. Trapplast Räknar med max 8 pers samtidigt i trappan δ trä := = 800 kg = volym trappa V T := V T = m 3 g trappa := δ trä V T 9.82 g trappa = N R a = R b ( ) g trappa R a := R a = R a 2 = (Två stöd)

34 9. Lastfall bjälklag 2 vistelselast h.last. snölast ovanifran påverkar ej, snölast altan kan vid snöficka bli max lika stor som vistelselasten Bundenlastdel q kb := 0.5 Utbreddlastdelq ku := 1.5 ψ := 0.33 ( ) 1.3 q d1 := q ku + q kb q d2 := q kb q ku ψ q d1 = 2.6 q d2 = m 2 m 2 vid tex vind h.last Enligt BoT är värsta fallen R 2 och R 29 l := 0.6 R 2 = R 29 R 2v := R 2v = R 2vind := q d q d2 R 2vind = l m m l

35 10. Dimensionering bjälklag 2, "trappa" f vk := 4 κ r := 0.75 γ m := 1.15 f mk l := 5.8 f mk := 33 γ n := 1.1 f md := κ r f md = γ m γ n q d := q d = Ptrappa := m l 2 moment kring a q d Ptrappa Ptrappa R b l = 0 R b := 8.03 R a := q d l + 2 Ptrappa R b R a = M max := 5.61 q d x medför x := m x 2 M max := R a x 2 q d m M max = prova L40 66*315 l e := vippning rehnström T13 h := b := W := 1091 h λ m := l e b 2 λ m = medför κ inst := 0.65 κ inst M sd := f md W 1000 M sd = m

36 kontroll tvärkraft och skjuvning τ vd f vk f vd f vd := κ r f γ m γ vd = Mpa n R b 1.5 bh τ vd := τ 1000 vd = Mpa OK!

37 11. Dimensionering bjälklag 2, "stor terass" f vk := 4 γ m := 1.15 γ n := 1.1 f mk := 33 κ r := 0.75 l := 5.8 f mk f md := κ r f md = γ m γ n q ds := BoT, elementarfall q ds = R b = R a m l R a := q ds R 2 a = q ds l 2 M max := M 8 max = m prova L40 66*315 l e := h := b := W := 1091 vippning rehnström T13 h λ m := l e b 2 λ m = medför κ inst := 0.65 κ inst M sd := f md W M 1000 sd = m OK!

38 kontroll tvärkraft och skjuvning f vk τ vd f vd f vd := κ r f γ m γ vd = Mpa n R a 1.5 bh τ vd := τ 1000 vd = Mpa OK!

39 12. Dimensionering bjälklag 2, "öppen spis" f vk := 4 κ r := 0.75 f mk := 33 l := 5.8 γ m := 1.15 γ n := 1.1 f mk f md := κ r γ m γ n f md = ( ) q d := 2 P := 1.75 q d P = q d = m moment kring a l 2 q d 2 + P ( ) R b 5.8 = 0 R b := R a := q d l + 4P R b R a = M max := R a q d x P M max := R a x x 2 2 q d medfor x := 3.4 m M max = 9.23 m

40 prova L40 66*315 l e := h := b := W := 1091 vippning rehnström T13 h λ m := l e b 2 κ inst M sd := f md W 1000 λ m = M sd = medför m κ inst := OK! kontroll tvärkraft och skjuvning τ vd f vd R b 1.5 bh τ vd := 1000 f vk f vd := κ r γ m γ n τ vd = f vd = Mpa Mpa OK!

41 13. Spikförband "avväxling öppen spis" ankarspik dim 40x4.0 2 st. spikplåtar 80x300 κ r := 0.8 d := 4 γ m := 1.1 γ n := d = < 66 OK! S vd := 1.58 Bärförmåga R vk := d 1.7 R vk R vd := κ r γ m γ n R vk = R vd = N N F spik := S vd 8 F spik = medför R vd > F spik OK!

42 14. Sviktkontroll bjälklag 2 E k := vid deformationsberäkning I := L := 5800 P := 1000 N y mitt 1.5 mm PL 3 y mitt := y 48 E k I mitt = mm ymitt är något for stort men ända inom tolerans enligt handledare på reinertsen enligt BKR 5:323

43 15. Crossmetod "avväxling trappa" q d := L 1 := 3.2 L 2 := 1.5 m Vistelselast h.last transporttal r 1 = r 2 = 0 styvhetstal 3 S 2 = E I L 1 3 S 3 = E I L 2 S 2 := S 3 := 2 fördelningstal S 2 f 2 := S 2 + S 3 ( ) S 3 f 3 := S 2 + S 3 ( ) f 2 = f 3 = startmoment M s2 := M s3 := 2 q d L q d L 2 8 M s2 = 2.31 M s3 = m m

44 Cross beräkning 0,319 0,681-2,31-0,508 1,8 0,574-1,226-1,735-1,734 M b := 1.734m moment kring b R a := 2 L 1 M b + q d 2 L 1 R a = moment kring b R c := 2 L 2 M b + q d 2 L 2 R c = R b := q d 4.7 R a R c R b = 5.94 B-stöd beräknas på följande sidor C-stöd behöver ej beräknas nogrannare, har genom överslagsberäkning visat att balkens kapacitet är ca 20 ggr så stor som dess belastning: M sd M max > 0.72 m OK! τ vd f vd < 2.37 Mpa OK! Infästning stöd C Enligt tidigare infästningsberäkning ser vi även där en stor över dimensionering: R vd F spik > OK!

45 16. Balk "stöd B avväxling trappa" Vistelselast h.last F := 5.93 se crossmedtod avväxling R a = R b R a := F 6 2 R a = Mmax under tredje punktlasten M max := R a 1.2 F ( ) M max = m Prövar HEA 100 M rtd := Zf yd Z := 83 f yd := 223 Mpa M rtd = Nm OK! Tvärkraftsklasskontroll β f b f b w E k := β tf w := := 27.9 A f tww f w := 400 yk ( ) β f := 28 β f = = 8.37 ( ) β w := 5 β w = = < < OK TK 1 gäller!

46 Tvärkraftskontroll 1 λ w := 0.35 β w λ 27.9 w = ger ω v := 0.67 V rd := ω v A w f yd V rd = N < OK!

47 17. Pelare, "stöd B, avväxling trappa" Rb := G balk = G balk := l c := βcd l Stål 1412 E k := E k = f yk l c := 2600 Sk 2 f yk := f yd := 223 enl euler 2 F := Rb+ G balk F = provar en VKR 100x100x5 i := 38.7 A gr := 1890 l c λ c := E k π i f yk h b 1.2 ger kurva b λ c = ω c := 0.73 N rcd := ω c A gr f yd N rcd = < OK!

48 18. Snedställning för pelare, "balk stöd B, avväxling trappa" θ o := standard enl betong bok l := 2.6 m F := α h := l 2 3 α h 1 α h = 1.24 medför n=antal samverkande konstruktionsdelar i stabilitetsavseende n := 2 α h := 1.0 α m := n α m = 1 θ 1 := θ o α h α m θ 1 = H := F θ 1 H = 0.055

49 19. Balk över entrè- utstick Vistelselast h.last F 1 := 5.23 Bjälklag 2 F 2 := Egenvikt vägg F 3 := Tak vikt samt snölast F := F 1 + F 2 + F 3 F = R A = R B R A := 4 F R 2 A = Mmax där V=0 x := 0.85 M max := R A x F 0.6 M max = m Prövar HEA 100 M Rtd := Zf yd M Rtd ( ) Z := 83 f yd := 223 Mpa = Nm OK! Tvärkraftsklass kontroll b f b w E k β f := β tf w := := 27.9 A f tww fy w := 400 k ( ) β f := β 28 f = = 8.37

50 ( ) β w := β 5 w = = < < OK TK 1 gäller! Tvärkraftskontroll 1 λ w := 0.35 β w λ 27.9 w = ger ω v := 0.67 V Rd := ω v A w f yd V Rd = N < OK!

51 20. Pelare vid entrè- utstick R := l. c := βcd l l c := 2600 enl euler G balk := G balk = Stål 1412 Sk 2 E k := f yk := E k = f f yd := 223 yk F := R + G balk F = provar en VKR 100x100x5 i := 38.7 A gr := 1890 l c λ c := E k π i f yk h b 1.2 ger kurva b λ c = ω c := 0.73 N rcd := ω c A gr f yd N rcd = < OK!

52 21. Balk över utstick under altan Snöficka h.last F := F = Moment kring A R b 3.1 F ( ) = 0 R b := R a := F6 R b R a = Mmax vid tredje punktlasten M max := R b 1.8 F ( ) M max = m Prövar HEA 100 M Rtd := Zf yd Z := 83 f yd := 223 Mpa M Rtd = Nm OK! Tvärkraftsklasskontroll β f b f b w E k := β tf w := := 27.9 A f tww f w := 400 yk ( ) β f := β 28 f = = 8.37 ( ) β w := β 5 w = = < < OK TK 1 gäller!

53 Tvärkraftskontroll 1 λ w := 0.35 β w λ 27.9 w = ger ω v := 0.67 V Rd := ω v A w f yd V Rd = N < OK!

54 22. Tvärkraft vid inskärning balk, HEA100 κ r := 0.75 f vk := 4 R b := γ m := 1.15 γ n := 1.1 värsta fallet, vid balk vid entre utstick Limträ κ n := 6.5 h := 315 i := α := 2 1 he h b := 66 he := 215 x := 60 α = κ n 1 + κ v := κ v = ( ) h α 1 α 1.1 i 1.5 h 0.8 x 1 + h α α2 kontroll tvärkraft och skjuvning vid inskärning i balk τ vd f vd κ v R b 1.5 bh τ vd := f vk f vd := κ r γ m γ n τ vd = OK! f vd κ v = Mpa Mpa

55 23. Pelare vid utstick under altan Rb := G balk = G balk := l c := βcd l Stål 1412 E k := E k = f yk l c := 2600 Sk 2 f yk := f yd := 223 enl euler 2 F := Rb+ G balk F = provar en VKR 100x100x5 i := 38.7 A gr := 1890 l c λ c := E k π i f yk h b 1.2 ger kurva b λ c = ω c := 0.73 N rcd := ω c A gr f yd N rcd = < OK!

56 24. Dimensionering väggreglar, köksplan vindlast dimensionerande fallet vind h.last ψ := 1.3 µ lov := 0.85 f md := 7.9 f cd := 9.2 f cd90 := 3.8 l := 4.1 m F 1 := q k := M max := snö ψ m 2 ( q k ψ µ lov 0.6 ) l2 8 M max = provar 45x170 m b := h := 0.17 stagad i veka leden kontroll i styva leden l c := λ := l c h λ = knäckfall 2 medför h := 0.17 κ c := 0.38

57 F rcd := b h κ c F rcd = N R md := Wf md W := R md = Nm interaktion M max R md F + 1 F rcd = OK! Sylltryck R scd R cd90 b s := 45 mm A := 7650 mm κ c := b s κ c = R c90d := κ c A f cd90 R c90d = N OK!

58 25. Dimensionering väggreglar plan 2 F 2 := Från bjälklag vindlast dimensionerande fallet F 3 := Egenvikt vägg F 4 := 5.0 Från avväxling fönster F := F 2 + F 3 + F 4 F = q k1 := m ψ := 1.3 vind h.last f md := 7.9 µ lov := 0.85 f cd := 9.2 l := 2.6 m f cd90 := 3.8 M max := ( q k1 ψ µ lov 0.6 ) l2 8 M max = m provar 45x170 b := h := 0.17 stagad i veka leden kontroll i styva leden l c := 2.6 knäckfall2 h := λ := l c h λ = medför κ c := 0.73

59 F rcd := b h κ c F rcd = [ N 4 ] R md := Wf md W := R md = Nm interaktion M max R md F + 1 F rcd = OK! Sylltryck R scd R cd κ c := b s κ c = b s := 45 A := 7650 mm mm 2 R c90d := κ c A f cd90 R c90d = [ 10 N 4 ] F R c90d OK!

60 26. Laster till kontinuerlig balk cc := 0.6 m cc avstånd mellan reglar F 1 := 5.97 last från altan, snöficka h. last F 1e := egenvikt material altan F 2 := 5.23 bjälklag 2, vistelse last h. last F 3 := snö ψ samt egenvikt tak F 4 := egenvikt väggar cc 600 F 5 := 2.35 stödreaktion vid avväxling trappa F 6 := 0.93 stödreaktion från utstick F 7 := 4.75 från avväxling fönster F 8 := 4.25 från avväxling fönster utb 1 ( F 1 + F 1e + F 6 ) q 1 := q cc 1 = utb 2 ( ) F 2 + F 3 + F 4 + F 6 q 2 := q cc 2 = utb 3 ( F 4 + F 6 ) q 3 := q cc 3 = 2.68 utb 4 ( F 5 + F 3 + F 4 + F 6 ) q 4 := q cc 4 = utb 5 ( F 2 + F 3 + F 4 + F 6 ) q 5 := q cc 5 = P last1 m m m m m P 1 := F 2 + F 4 + F 7 P 1 = P last2 P 2 := F 2 + F 4 + F 8 P 2 = Beräkningar i PCframe följer

61

62

63

64

65

66

67

68

69 28. Kontroll av dimension för kontinuerlig balk Resultat från beräkningar med PC-Frame: M max := 16.1 m V sd := 25.0 HEA 120 M rtd := Zf yd M rtd = Nm f yd := 223 Mpa Z := OK! Tvärkraftskontroll β f b f b w E k := β tf w := := 27.9 A f tww fy w := 490 k ( ) β f := 28 β f = = 8.37 ( ) β w := 5 β w = = < < OK! TK 1 gäller! Tvärkraft kontroll 1 λ w := 0.35 β w λ 27.9 w = ger ω v := 0.67 V rd := ω v A w f yd V rd = N 25.0 < 73.2 OK!

70 29. Tvärkraft vid inskärning balk, HEA120 κ r := 0.75 f vk := 4 R := γ m := 1.15 γ n := 1.1 värsta fallet, största lasten på balken Limträ κ n := 6.5 h := 315 he := i := 1 α := he h b := 66 x := 80 α = κ n 1 + κ v := κ v = ( ) h α 1 α 1.1 i 1.5 h 0.8 x 1 + h α α2 kontroll tvärkraft och skjuvning vid inskärning i balk f vk τ vd f vd κ v f vd := κ r f vd κ v = γ m γ n R 1.5 bh τ τ vd = vd := Mpa 1000 Mpa OK!

71 30. Pelare under kontinuerligbalk Stål 1412 Sk 2 l c := βcd l l c := 2600 enl knäckfall G balk := 1000 G balk = E k := E k = f yk f yk := f yd := 223 R 2 := 59.3 se. PC-frame beräkning F := R 2 + G balk F = provar en VKR 120x120x5

72 i := 46.9 A gr := 2290 l c λ c := λ c = E k π i f yk h b 1.2 ger kurva b ω c := 0.76 N rcd := ω c A gr f yd N rcd = < OK!

73 31. Snedställning för pelare under kontinuerlig balk θ o := standard enl betong bok l := 2.6 m F := α h := l α h = 1.24 n=antal samverkande konstruktionsdelar i stabilitetsavseende n := α h 1 medför α h := 1.0 α m := θ 1 := θ o α h 1 n α m α m = θ 1 = H := F θ 1 H = 0.251

74 32. Skivverkan långsida spik dim 50x3.7 d s := 3.7 l s := 50 F := 8877 N kraft från vindlast på kortsida regel avst. cc 600 γ m := 1.1 b gips := 1.2 h gips := 2.6 m m γ n := 1.25 κ r := 0.8 moment kring C N := F h gips b gips Fh gips = N = Nb gips L 1 := l s 26 L 1 = 24 mm L 2 := 8 d s L 2 = 29.6 mm L 1 L 2 OK!

75 minsta virkestjocklek = 7 d s 7 d s = OK! 1.7 R vk := 150 d s R vk = N R vd := κ r R vk 1 γ m γ n R vd = N b gips R s vd h F s h R vd b gips F s h := R vd b gips F s h = m även s v := m

76 33. Vindlaster ramar avstånd ramar ram 1 till 2 l 12 := 10 m ram 2 till 3 l 23 := 8.7 m ram 3 till 4 l 34 := 5 m vindlast ψ := 1.0 µ lov := 0.85 q k := m 2 µ lä := 0.25 q lov := ψ q k µ lov q lov = q lä := ψ q k µ lä q lä = m 2 m 2 utberdda laster på ramar l 12 q 1lov := q lov 2 q 1lov = l 12 q 1lä := q lä 2 q lä = l 23 q 2lov := q lov + q 2 1lov q 2lov = l 23 q 2lä := q lä + q 2 1lä q 2lä = l 34 l 23 q 3lov := q lov + q 2 lov 2 q 3lov = m m m m m l 34 l 23 q 3lä := q lä + q 2 lä q 2 3lä = m

77 l 34 q 4lov := q lov 2 q 4lov = l 34 q 4lä := q lä 2 q 4lä = m m punklaster på ramar lovart Ram P 1 := 2 q 1lov P 1 = P 2 2 q 2.9 := 1lov + 2 q 1lov P 2 = Ram 2 3 P 1 := 2 q 2lov P 1 = P 2 2 q 2.9 := 2lov + 2 q 2lov P 2 = P 3 2 q 2.8 := 2lov + 2 q 2lov P 3 = Ram3 4.4 P 1 := 2 q 3lov P 1 = P 2 2 q 4.3 := 3lov + 2 q 3lov P 2 = Ram P 1 := 2 q 4lov P 1 = 3.725

78 punklaster på ramar läsida Ram P 1 := 2 q 1lä 2.8 P 2 := 2 q 1lä q 1lä P 1 = P 2 = Ram 2 3 P 1 := 2 q 2lä 3 P 2 2 q 2.9 := 2lä + 2 q 2lä 2.9 P 3 2 q 2.8 := 2lä + 2 q 2lä P 1 = P 2 = P 3 = 5.19 Ram3 4.4 P 1 := 2 q 3lä 4.4 P 2 := 2 q 3lä q 3lä P 1 = P 2 = Ram P 1 := 2 q 4lä P 1 = 1.095

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118 35. Kontroll av skivverkan i golvbjälklag µ t := 0.85 µ inv := 0.25 b s := 5.9 q k := H p := 5.9 l s := 10 κ r := 0.8 γ m := 1.1 γ n := 1.25 q s := 1.3 µ t + µ inv V := q s l s 2b s ( ) V = q k H p 0.5 m q s = m N := 2 q s l s 8b s N = R := q s l s 2 R =

119 moment kring C R 0.6 = H 5.9 medför H := 1714 N kamspik dim 60x3.7 d := 3.7 l 2 := l 2 = 38 mm 8d := d = 29.6 l 2 > 8d OK! spånskiva 2 m t := 22 t 7 d men 22 < medför reducering R vk := R vd := t 150 d 1.7 7d 1R vk κ r γ m γ n R vk = R vd = N spik N S h := S v S v := b s R vd R S v = mm

120 36. Samverkan golvbjälkar och ramar Ankarspik dim 40x4 fyra spik ovan och fyra på undersidan Infästningsvinklarna sätts med cc-avståndet 1000 mm R vd := Sedan tidigare V := V n N m n := 8 = < OK!

121 37. Dragstänger mellan ramar stål 1412 SK 2 f yd := 223 MPa N := 7140 N N Rtd := A gr f yd N A := A = mm 2 f yd A = π r 2 A r := r = π Tar en 12 Φ stålvajer som ledas i infästning

122 38. Fönsteravväxlingar Värsta fallet Plan 2 vid trappa, norrsida F 1 := 5.97 F 2 := 7.71 från altan från bjaälklag 2 plus punktlast från tak moment kring A F 1 ( ) + F 2 ( ) R b 2.6 := 0 medför R b := Tvärkraft R a := R a = Vsd := Ra M max := R a 1.2 F F M max = m tag VKR 160x80x6.3 stål 1412 SK 2 f yd := 223 M rd := f yd z MPa z := A w := 2290 mm 3 mm 2 M rd = Nm M rd M max OK!

123 Prova TK b f := 160 mm t f := 6.5 mm b f β f := t f E k β f = := 27.9.fyk E k β f < 1.0 Ok! TK 1 gäller f yk β f λ w := 0.35 λ 27.9 w = medför ω r := 0.67 V rd := ω r A w f yd V rd = N V rd > V sd sammanfattning balk över fönster följande kapaciteter Tvärkraft V rd := Moment M rd := m följande fönster har oxå kontrollerats och följande värden har tagits fram fönster plan 3 norr sida M max := 4.71 m V sd := 5.0 fönster plan 3 söder fasad M max := 3.14 m V sd := 4.745

124 fönster köksplanplan södersida M max := 3.79 V sd := 7.99 m dörr mot väster plan 2 M max := Vsd := m fönster och dörr vid entre utstick M max := 5.47 m V sd := 5.94 fönster vid långt utstick fönster1 V sd := 3.17 M max := 1.11 m

125 39. Stående stålreglar till avväxling till fönster F := värsta fallet, vindlast h.last q k := m 2 (plan två) ψ := 1.3 vind h.last ( ) l := 2.6 m µ lov := 0.85 stål 1412 SK 2 Tar dim 160x80x6.3 W := 94.1 E := f yk := f yd := 223 z := A gr := 2290 F = i := 57.4 mm 2 l c := 2.6 m enl euler 2 E = f yk M max := ( q k ψ µ lov 0.6 ) l2 8 M max = m kontroll styva leden veka är stagad ( ) f yd z M rtd := M 1000 rtd = m l c 1000 λ c := λ c = E π i f yk h b > 1.2 medför kurva a ger ω c := 0.91

126 styva leden ( ) ω c A gr f yd N rcd := 1000 N rcd = interaktion η z := η = W γ o := η 2 γ o = γ zc := γ o ω c γ zc = F N rcd γ zc Mmax M rtd F N rcd γ zc Mmax + = OK! M rtd överdimensionerat, dimensionen vald for att passa med balk ovan fönster

127 40. Nedböjning takbalk L40 56x225 x := 0.8 faktor för på enkelt sätt få brottgränslast till bruksgräns N q := ( 0.96 x ) q = mm l := 5800 E := I := q l 4 y mitt := y 384 E I mitt = mm

128 41. Nedböjning golvbjälke "trappa" L40 66x315 x := 0.8 F := q := 1587 x l := 5800 Fb 1 3l 2 2 4b 1 y mitt1 := 48 E I y mitt2 := faktor för på enkelt sätt få brottgränslast till bruksgräns F = E := N x q l E I b 1 := 300 q = ( ) b 2 := N mm ( ) Fb 2 3l 2 2 4b 2 48 E I I := y mitt := y mitt1 + y mitt2 y mitt = mm

129 42. Nedböjning golvbjälke "stor terrass" L40 66x315 x := 0.8 faktor för på enkelt sätt få brottgränslast till bruksgräns q := ( x ) q = l := 5800 N mm 5q l 4 y mitt := y 384 E I mitt = mm E := I :=

130 43. Nedböjning golvbjälke "öppen spis" L40 66x315 x := 0.8 faktor för på enkelt sätt få brottgränslast till bruksgräns F := 1580 x F = N E := I := l := 5800 q := Fb 1 3l 2 2 4b 1 y mitt1 := 48 E I y mitt2 := 5q l E I b 1 := x ( ) + b 2 := 1200 q = ( ) Fb 3 3l 2 2 4b 3 48 E I N mm ( ) Fb 2 3l 2 2 4b 2 b 3 := E + I ( ) Fb 4 3l 2 2 4b 4 48 E b 4 := 2400 I y mitt := y mitt1 + y mitt2 y mitt = mm

131 44. Nedböjning balk över enté- utstick VKR 160x80x6.3 x := 0.8 faktor för på enkelt sätt få brottgränslast till bruksgräns F := 7706 x F = N E := I := l := 2300 b 1 := 250 b 2 := 850 b 3 := 850 b 4 := 250 q := q = N mm Fb 1 3l 2 2 4b 1 y mittf12 := 48 E I y mittgf34 := ( ) 5q l E I + + ( ) Fb 4 3l 2 2 4b 4 48 E Fb 2 3l 2 2 4b 2 I ( ) 48 E I + ( ) Fb 3 3l 2 2 4b 3 48 E I y mitt := y mittf12 + y mittgf34 y mitt = mm

132 45. Nedböjning balk ovan fönster plan 3, söder VKR 160x80x6.3 x := 0.8 faktor för på enkelt sätt få brottgränslast till bruksgräns F := 1798 x F = N E := I := l := 2800 b 1 := 100 b 2 := 700 b 3 := 1300 b 4 := 300 b 5 := 900 q := Fb 1 3l 2 2 4b 1 y mitt1 := 48 E I Fb 3 3l 2 2 4b 3 y mitt2 := 48 E I q = ( ) ( ) ( ) Fb 5 3l 2 2 4b 5 y mitt3 := 48 E I N mm Fb 2 3l 2 2 4b 2 Fb 4 3l 2 2 4b 4 5q l E I ( ) 48 E ( ) 48 E I I y mitt := y mitt1 + y mitt2 + y mitt3 y mitt = mm

133 46. Nedböjning balk ovan fönster köksplan, söder bild VKR 160x80x6.3 x := 0.8 faktor för på enkelt sätt få brottgränslast till bruksgräns F := 2480 x F = N E := l := 2700 b 1 := 300 b 2 := 900 b 3 := 600 b 4 := 1200 q := Fb 1 3l 2 2 4b 1 y mitt1 := 48 E I y mitt2 := 5q l E I q = y mitt := y mitt1 + y mitt2 ( ) N mm + ( ) Fb 3 3l 2 2 4b 3 48 E I I := ( ) Fb 2 3l 2 2 4b 2 48 E + I ( ) Fb 4 3l 2 2 4b 4 48 E I y mitt = mm

134 47. Nedböjning balk ovan entréparti VKR 160x80x6.3 x := 0.8 faktor för på enkelt sätt få brottgränslast till bruksgräns F := 2700 x F = N E := I := l := 2000 b 1 := 200 b 2 := 800 b 3 := 600 q := Fb 1 3l 2 2 4b 1 y mittf := 48 E I y mittgf3 := ( ) 5q l E I + q = Fb 2 3l 2 2 4b 2 ( ) Fb 3 3l 2 2 4b 3 48 E N mm I ( ) 48 E I y mitt := y mittf + y mittgf3 y mitt = mm

135 48. Nedböjning balk ovan fönster plan 2, norrsida VKR 160x80x10 x := 0.8 faktor för på enkelt sätt få brottgränslast till bruksgräns F 1 := 5970 x F 1 = N E := I := F 2 := 7030 x F 2 = N l := 2650 b 1 := 250 b 2 := 850 b 3 := 600 b 4 := 1200 q := F 2 b 1 3l 2 2 4b 1 y mitt1 := 48 E I q = N mm ( ) ( ) F 1 b 4 3l 2 2 4b 4 y mitt2 := 48 E I + + ( ) F 2 b 2 3l 2 2 4b 2 48 E ( ) F 1 b 3 3l 2 2 4b 3 48 E I I + 5q l E I y mitt := y mitt1 + y mitt2 y mitt = mm

136 Bilaga 2

137

138

139

140

Tentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl

Tentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl Bygg och Miljöteknolo gi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 26 maj 2009 kl. 8.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter kan

Läs mer

1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.

1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik Uppgifter 2016-08-26 Träkonstruktioner 1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.

Läs mer

I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av

I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av Uppgift 2 I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av fackverkstakstol i trä, centrumavstånd mellan takstolarna 1200 mm, lutning 4. träreglar i väggarna, centrumavstånd

Läs mer

Tentamen i Konstruktionsteknik

Tentamen i Konstruktionsteknik Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 5 Juni 2015 kl. 14.00-19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamling Räknedosa OBS! I vissa uppgifter

Läs mer

(kommer inte till tentasalen men kan nås på tel )

(kommer inte till tentasalen men kan nås på tel ) Karlstads universitet 1(7) Träkonstruktion BYGB21 5 hp Tentamen Tid Tisdag 13 januari 2015 kl 14.00-19.00 Plats Ansvarig Hjälpmedel Universitetets skrivsal Carina Rehnström (kommer inte till tentasalen

Läs mer

Karlstads universitet 1(7) Byggteknik

Karlstads universitet 1(7) Byggteknik Karlstads universitet 1(7) Träkonstruktion BYGB21 5 hp Tentamen Tid Lördag 28 november 2015 kl 9.00-14.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Kenny Pettersson, tel 0738 16 16 91 Hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

4.3. 498 Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast

4.3. 498 Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast .3 Dimensionering av Gyproc DUROnomic Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast Gyproc GFR Duronomic förstärkningsreglar kan uppta såväl transversallaster

Läs mer

Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl Gasquesalen

Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl Gasquesalen Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl. 14.00 19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter

Läs mer

Översättning från limträbalk till stålbalk (IPE, HEA och HEB)

Översättning från limträbalk till stålbalk (IPE, HEA och HEB) Översättning från liträbalk till stålbalk (IPE, HEA och HEB) Beräkningarna är gjorda enligt BKR (www.boverket.se). För en noral balk behöver an kolla böjande oent och nedböjning. Tvärkraft är högst osannolikt

Läs mer

Karlstads universitet 1(7) Byggteknik. Carina Rehnström

Karlstads universitet 1(7) Byggteknik. Carina Rehnström Karlstads universitet 1(7) Träkonstruktion BYGB21 5 hp Tentamen Tid Tisdag 14 juni 2016 kl 8.15-13.15 Plats Ansvarig Hjälpmedel Universitetets skrivsal Kenny Pettersson Carina Rehnström Miniräknare Johannesson

Läs mer

BYGGNADSKONSTRUKTION IV

BYGGNADSKONSTRUKTION IV 2006-01-28 BYGGNADSKONSTRUKTION IV Konstruktionsuppgift 2: Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ Datablad Snözon... Åsavstånd a =... m Takbalksavstånd b =... m Egentyngd av yttertak g =...

Läs mer

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD Datum: 013-03-7 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel: Limträhandboken

Läs mer

1. Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ

1. Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ Tillämpad fysik och elektronik/ Byggteknik Fördjupningskurs i byggkonstruktion Annika Moström 2014 Sid 1 (5) Konstruktionsuppgift : Limträhall 1. Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ Uppgiften

Läs mer

Vår kontaktperson Direkttelefon E-post

Vår kontaktperson Direkttelefon E-post Vår kontaktperson Direkttelefon E-post Gabriel Kridih, Handläggande konstruktör 2016-04-11 1 (7) 08-560 120 53 gabriel.kridih@btb.se 1 Orientering om projektet 1.1 Allmän information och sammanfattning

Läs mer

Projekteringsanvisning

Projekteringsanvisning Projekteringsanvisning 1 Projekteringsanvisning Den bärande stommen i ett hus med IsoTimber dimensioneras av byggnadskonstruktören enligt Eurokod. Denna projekteringsanvisning är avsedd att användas som

Läs mer

Stabilisering och fortskridande ras

Stabilisering och fortskridande ras Stabilisering och fortskridande ras Horisontalstabilisering av byggnader Tålighet mot olyckslaster och fortskridande ras 1 Stabilisering - allmänt Stomstabilisering Disposition Stabilisering av flervåningsbyggnader

Läs mer

KONSTRUKTIONSTEKNIK 1

KONSTRUKTIONSTEKNIK 1 KONSTRUKTIONSTEKNIK 1 TENTAMEN Ladokkod: 41B16B-20151-C76V5- NAMN: Personnummer: - Tentamensdatum: 17 mars 2015 Tid: 09:00 13.00 HJÄLPMEDEL: Formelsamling: Konstruktionsteknik I (inklusive här i eget skrivna

Läs mer

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 016-05-06 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:

Läs mer

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 014-08-8 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:

Läs mer

Laster och lastnedräkning. Konstruktionsteknik - Byggsystem

Laster och lastnedräkning. Konstruktionsteknik - Byggsystem Laster och lastnedräkning Konstruktionsteknik - Byggsystem Brygghuset Del 2 Gör klart det alternativ ni valt att jobba med! Upprätta konstruktionshandlingar Reducerad omfattning Lastnedräkning i stommen

Läs mer

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD Datum: 013-05-11 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel: Limträhandboken

Läs mer

Tentamen i Konstruktionsteknik

Tentamen i Konstruktionsteknik Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 2 Juni 2014 kl. 14.00-19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter

Läs mer

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 016-0-3 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:

Läs mer

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 014-0-5 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:

Läs mer

Bild 1. Vy från älvenvid nästan färdigt montage. Inledning. Bild 2. Kalkylritningar principdetaljer.

Bild 1. Vy från älvenvid nästan färdigt montage. Inledning. Bild 2. Kalkylritningar principdetaljer. Bild 1. Vy från älvenvid nästan färdigt montage Inledning Bild 2. Kalkylritningar principdetaljer. Jag tänkte kort beskriva stommens uppbyggnad. Stommen består av bjälklagsintegrerade stålbalkar (1, 2,

Läs mer

Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Dimensionering Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar

Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Dimensionering Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar .. Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar. Dimensionering Gyproc Thermonomic reglar och skenor är tillverkade i höghållfast stål med sträckgränsen (f yk ) 0 MPa. Profilerna tillverkas av varmförzinkad

Läs mer

Exempel 7: Stagningssystem

Exempel 7: Stagningssystem 20,00 7.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera stagningssstemet enligt nedan. Sstemet stagar konstruktionen som beräknas i exempel 2. Väggens stagningssstem 5,00 Takets stagningssstem

Läs mer

BILAGA 1 INSTITUTIONEN FÖR MIKROELEKTRONIK CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA UTREDNING BETRÄFFANDE BRANDTEKNISK KLASS PÅ BÄRVERK (STÅL) 1. SAMMANFATTNING Beräkningar har utförts för en stålpelare i ett representativt

Läs mer

TRÄKONSTRUKTIONSTEKNIK

TRÄKONSTRUKTIONSTEKNIK UMEÅ UNIVERSITET 2012-01-26 Tekniska högskolan Byggteknik EXEMPELSAMLING I TRÄKONSTRUKTIONSTEKNIK Utdrag: Träförband och sammansatta konstruktioner (Ex. 4.1-2,5-8,10,13 innehåller gamla svar) Sammanställd

Läs mer

Föreläsning 4 del 1. Stomstabilisering. Konstruktionsteknik, LTH

Föreläsning 4 del 1. Stomstabilisering. Konstruktionsteknik, LTH Föreläsning 4 del 1 Stomstabilisering 1 Laster Stabilisering - allmänt Stomstabilisering Disposition Stabilisering av flervåningsbyggnader Vertikala stabiliserande enheter Bjälklag som styv skiva 2 Stomstabilisering

Läs mer

Exempel 2: Sadelbalk. 2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag. Exempel 2: Sadelbalk. Dimensionera sadelbalken enligt nedan.

Exempel 2: Sadelbalk. 2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag. Exempel 2: Sadelbalk. Dimensionera sadelbalken enligt nedan. 2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera sadelbalken enligt nedan. Sadelbalk X 1 429 3,6 360 6 000 800 10 000 10 000 20 000 Statisk modell Bestäm tvärsnittets mått enligt den preliminära

Läs mer

caeec302 Pelare stål Användarmanual Eurocode Software AB

caeec302 Pelare stål Användarmanual Eurocode Software AB caeec302 Pelare stål Beräkning av laster enligt SS-EN 1991-1-4:2005 och analys av pelare i stål enligt SS-EN 1993-1-1:2005. Användarmanual Rev: B Eurocode Software AB caeec302 Pelare stål Sidan 2(24) Innehållsförteckning

Läs mer

Oarmerade väggar utsatta för tvärkraft (skjuvväggar) Stomanalys

Oarmerade väggar utsatta för tvärkraft (skjuvväggar) Stomanalys Oarmerade väggar utsatta för tvärkraft (skjuvväggar) Stomanalys Generellt Beskrivs i SS-EN 1996-1-1, avsnitt 6.2 och avsnitt 5.5.3 I handboken Utformning av murverkskonstruktioner enligt Eurokod 6, beskrivs

Läs mer

BISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH

BISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH BISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH 1) En 9 m lång lina belastas av vikten 15 ton. Linan har diametern 22 mm och är av stål med spänning-töjningsegenskaper

Läs mer

Tentamen i Konstruktionsteknik

Tentamen i Konstruktionsteknik Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 3 Juni 2013 kl. 8.00 13.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter

Läs mer

Olle Bywall & Paul Saad Examensarbete Karlstads Universitet

Olle Bywall & Paul Saad Examensarbete Karlstads Universitet Innehåll, Bilaga 1 Lastberäkningar... 2 Egentyngd... 2 Nyttiglast... 2 Snölast... 3 Vindlast... 5 Väggdimensionering... 8 steg 1: Dimensionering från tak... 8 steg 2: Dimensionering från våning 5... 11

Läs mer

www.eurocodesoftware.se caeec502 Pelare trä Beräkning av laster enligt SS-EN 1991-1-4:2005 och analys av pelare i trä enligt SS-EN 1995-1-1:2004. Användarmanual Rev: A Eurocode Software AB caeec502 Pelare

Läs mer

Konstruktionsuppgift i byggnadsmekanik II. Flervåningsbyggnad i stål. Anders Andersson Malin Bengtsson

Konstruktionsuppgift i byggnadsmekanik II. Flervåningsbyggnad i stål. Anders Andersson Malin Bengtsson Konstruktionsuppgift i byggnadsmekanik II Flervåningsbyggnad i stål Anders Andersson Malin Bengtsson SAMMANFATTNING Syftet med projektet har varit att dimensionera en flervåningsbyggnad i stål utifrån

Läs mer

Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat

Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat Dimensionering av Dimensionering av Kursens mål: Kursen behandlar statiskt obestämda konstruktioner såsom ramar och balkar. Vidare behandlas dimensionering av balkar med knäckning, liksom transformationer

Läs mer

K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik

K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik K 1 Bestäm resultanten till de båda krafterna. Ange storlek och vinkel i förhållande till x-axeln. y 4N 7N x K 2 Bestäm kraftens komposanter längs x- och y-axeln.

Läs mer

Beräkningsstrategier för murverkskonstruktioner

Beräkningsstrategier för murverkskonstruktioner Beräkningsstrategier för murverkskonstruktioner Tomas Gustavsson TG konstruktioner AB 2017-06-08 Dimensionerande lastfall ofta endera av: 1. Vindlast mot fasad + min vertikallast 2. Max vertikallast +

Läs mer

Bilaga Övningsexempel

Bilaga Övningsexempel Obs! Detta är ett utdrag ur föregående upplaga av boken. Övningarna är inte uppdaterade till gällande standarder och EKS. Bilaga Avsikten med övningarna är att ge läsaren möjlighet att tillämpa innehållet

Läs mer

Exempel 5: Treledstakstol

Exempel 5: Treledstakstol 5.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera treledstakstolen enligt nedan. Beakta två olika fall: 1. Dragband av limträ. 2. Dragband av stål. 1. Dragband av limträ 2. Dragband av stål

Läs mer

Exempel 3: Bumerangbalk

Exempel 3: Bumerangbalk Exempel 3: Bumerangbalk 3.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera bumerangbalken enligt nedan. Bumerangbalk X 1 600 9 R18 000 12 360 6 000 800 10 000 10 000 20 000 Statisk modell

Läs mer

3. Bestäm tvärsnittsklass för en balk av VKR 120 x 120 x 4,5-profil i stålkvalitet S355 som endast är påverkad av moment.

3. Bestäm tvärsnittsklass för en balk av VKR 120 x 120 x 4,5-profil i stålkvalitet S355 som endast är påverkad av moment. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik Uppgifter 2016-08-26 Stålkonstruktion 1. Bestäm tvärsnittsklass för en svetsad balk med I-profil i stålkvalitet S275. Tvärsnittets totala höjd

Läs mer

Eurokod lastkombinering exempel. Eurocode Software AB

Eurokod lastkombinering exempel. Eurocode Software AB Eurokod lastkombinering exempel Eurocode Software AB Nybyggnad Lager & Kontor Stålöverbyggnad med total bredd 24 m, total längd 64 m. Invändig fri höjd uk takbalk 5,6m. Sadeltak med taklutning 1:10. Fasader

Läs mer

VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15

VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15 VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15 F1-F3: Bärande konstruktioners säkerhet och funktion 1 Krav på konstruktioner Säkerhet mot brott Lokalt (balk, pelare etc får ej brista) Globalt (stabilitet, hus får

Läs mer

Exempel 11: Sammansatt ram

Exempel 11: Sammansatt ram Exempel 11: Sammansatt ram 11.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera den sammansatta ramen enligt nedan. Sammansatt ram Tvärsnitt 8 7 6 5 4 3 2 1 Takåsar Primärbalkar 18 1,80 1,80

Läs mer

2 kn/m 2. Enligt Tabell 2.5 är karakteristisk nyttig last 2,0 kn/m 2 (kategori A).

2 kn/m 2. Enligt Tabell 2.5 är karakteristisk nyttig last 2,0 kn/m 2 (kategori A). Bärande konstruktioners säkerhet och funktion G k 0, 16 5+ 0, 4, kn/m Värdet på tungheten 5 (kn/m 3 ) är ett riktvärde som normalt används för armerad betong. Översatt i massa och med g 10 m/s innebär

Läs mer

HUNTON FANERTRÄBALK LVL

HUNTON FANERTRÄBALK LVL TEKNISK ANDBOK FÖR GOLV OC TAK UNTON FANERTRÄBALK LVL Fanerträbalk för höga krav SE - 04/18 FANERTRÄBALK LVL MLT Ltd. Werk Torzhok Z-9.1-811 MLT Ltd. Werk Torzhok Z-9.1-811 Kvalitet och effektivitet UNTON

Läs mer

Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)

Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp) Karlstads universitet 1(12) Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp) Tentamen Tid Torsdag 17/1 2013 kl 14.00 19.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Asaad Almssad tel 0736 19 2019 Carina Rehnström tel 070

Läs mer

Stomstabilisering KAPITEL 4 DEL 2

Stomstabilisering KAPITEL 4 DEL 2 Stomstabilisering KAPITEL 4 DEL 2 Stomstabilisering Innebär att man ser till att byggnaden klarar de horisontella krafter som den utsätts för Alla laster som verkar på en byggnad måste ledas ner i marken!

Läs mer

Lean Wood Engineering

Lean Wood Engineering Kompetenscenter Lean Wood Engineering Helena Johnsson KONSTRUKTIONSOPTIMERING Ramverk Utvecklingsprojekt som drivs tillsammans med ett flertal industripartner och är delat i två delar: - volymer. Lindbäcks

Läs mer

Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)

Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp) Karlstads universitet 1(11) Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp) Tentamen Tid Fredag 17/01 2014 kl. 14.00 19.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Asaad Almssad tel 0736 19 2019 Carina Rehnström tel 070

Läs mer

3.1. 3.1.15:204 och :205 :202 3.1.15:203. 186 Gyproc Handbok 8 Gyproc Projektering. Innerväggar. Elevation och typsektion av vägg

3.1. 3.1.15:204 och :205 :202 3.1.15:203. 186 Gyproc Handbok 8 Gyproc Projektering. Innerväggar. Elevation och typsektion av vägg Gyproc DUROnomic Innerväggar med stålstomme Typdetalj.15:01 0 Elevation och typsektion av vägg.15:0 och :05 :0 1. Förstärkningsregel Gyproc GFR DUROnomic. 1,5 mm Gyproc Gipsskivor Elevation.15:0 Typsektion

Läs mer

Gyproc DUROnomic Innerväggar med stålstomme

Gyproc DUROnomic Innerväggar med stålstomme .15 Gyproc DUROnomic Innerväggar med stålstomme .15 Gyproc DUROnomic Innerväggar med stålstomme Innehåll Stålprofiler Regel Gyproc GFR DUROnomic och skena Gyproc GFS DUROnomic... kap 6.2 Allmän beskrivning

Läs mer

CAEBSK10 Balkpelare stål

CAEBSK10 Balkpelare stål CAEBSK10 Balkpelare stål Användarmanual 1 Eurocode Software AB Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 TEKNISK BESKRIVNING...3 2 INSTRUKTIONER...3 2.1 KOMMA IGÅNG MED CAEBSK10...4 2.2 INDATA...4 2.2.1 GRUNDDATA...5

Läs mer

TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER

TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER Datum: 01-1-07 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström

Läs mer

Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON

Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON 1 Partialkoefficientmetoden Den metod som används oftast för att ta hänsyn till osäkerheter när vi dimensionerar Varje variabel får sin egen (partiell) säkerhetsfaktor

Läs mer

Exempel 13: Treledsbåge

Exempel 13: Treledsbåge Exempel 13: Treledsbåge 13.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera treledsbågen enligt nedan. Treledsbåge 84,42 R72,67 12,00 3,00 56,7º 40,00 80,00 40,00 Statisk modell Bestäm tvärsnittets

Läs mer

Följande ska redovisas/dimensioneras

Följande ska redovisas/dimensioneras K-uppgift Följande ska redovisas/dimensioneras Beskriv och dimensionera stomstabiliseringssystem med ingående komponenter (t.ex. vindförband och takplåt). Gör skisser som visar hur lasterna går ner i

Läs mer

Exempel. Inspecta Academy 2014-03-04

Exempel. Inspecta Academy 2014-03-04 Inspecta Academy 1 på stålkonstruktioner I princip alla stålkonstruktioner som består av balkar eller liknande ska dimensioneras enligt Eurocode 3 Vanligaste exempel Byggnader Broar Andra vanliga exempel

Läs mer

FÖRTECKNING, A-RITNINGAR ÄLGÖ KONSTHALL, MIKAEL RICHTER FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG 2006 05 14

FÖRTECKNING, A-RITNINGAR ÄLGÖ KONSTHALL, MIKAEL RICHTER FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG 2006 05 14 FÖRTECKNING, A-RITNINGAR, MIKAEL RICHTER DATUM SENAST REV 2006 05 14 SIDA1 AV 1 apolis AB, Körsbärsvägen 22, 114 23 Stockholm TEL 08-6730380 www.apolis.se RITNINGSNUMMER REV RITNINGENS INNEHÅLL FORMAT

Läs mer

Tekniskt Godkännande. Profilerad stålplåt TP128, TP200 med brandmotstånd R15-R60. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP SITAC) bekräftar att

Tekniskt Godkännande. Profilerad stålplåt TP128, TP200 med brandmotstånd R15-R60. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP SITAC) bekräftar att SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP SITAC) bekräftar att Profilerad stålplåt TP128, TP200 med brandmotstånd R15-R60 har bedömts uppfylla Boverkets Byggregler (BBR) i de avseenden och under de förutsättningar

Läs mer

Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Statik. 4.3 Statik

Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Statik. 4.3 Statik Statik Statik Byggnader uppförda med lättbyggnadsteknik stabiliseras vanligtvis mot horisontella laster, vind eller snedställningskrafter genom att utnyttja väggar och bjälklag som kraftupptagande styva

Läs mer

Sommarstuga med alla reglar

Sommarstuga med alla reglar Sommarstuga med alla reglar Planlösning och mått Golvreglar och plintar D=200 200x200 45x220 Golvreglarna har två funktioner. 1) att bära upp huset 2) att vara utrymme för golvisolering I vårt hus har

Läs mer

Material, form och kraft, F11

Material, form och kraft, F11 Material, form och kraft, F11 Repetition Dimensionering Hållfasthet, Deformation/Styvhet Effektivspänning (tex von Mises) Spröda/Sega (kan omfördela spänning) Stabilitet instabilitet Pelarknäckning Vippning

Läs mer

Karlstads universitet 1(5) Byggteknik

Karlstads universitet 1(5) Byggteknik Karlstads universitet 1(5) KursPM 11 (BYGA13) CAD för byggingenjörer (BYGA12) (BYGA11) (BYGB17) Kurser för byggingenjörsprogrammets årskurs 2. När man planerar och projekterar en byggnad är det en mängd

Läs mer

2006-05-22 Sidan 1 (1) PROJEKTERINGSANVISNING 1 ICKE BÄRANDE YTTERVÄGGAR MED STÅLREGLAR Konstruktionsförteckning 1; Typ 1.1 1.3 Allmänt Väggarna i konstruktionsförteckning 1 redovisas med minsta tillåtna

Läs mer

caeec301 Snittkontroll stål Användarmanual Eurocode Software AB

caeec301 Snittkontroll stål Användarmanual Eurocode Software AB caeec301 Snittkontroll stål Analys av pelarelement enligt SS-EN 1993-1-1:2005. Programmet utför snittkontroll för givna snittkrafter och upplagsvillkor. Rev: C Eurocode Software AB caeec301 Snittkontroll

Läs mer

Dimensionering i bruksgränstillstånd

Dimensionering i bruksgränstillstånd Dimensionering i bruksgränstillstånd Kapitel 10 Byggkonstruktion 13 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Bruksgränstillstånd Formändringar Deformationer Svängningar Sprickbildning 13 april

Läs mer

Gyproc Handbok 8 Gyproc Projektering. Funktionsväggar. Pelare. Statisk dimensionering av pelare. Horisontaler Väggar med pelarstomme

Gyproc Handbok 8 Gyproc Projektering. Funktionsväggar. Pelare. Statisk dimensionering av pelare. Horisontaler Väggar med pelarstomme .20 Väggar med pelarstomme Pelare Pelarna kan utföras av varmvalsade profiler eller kallformade tunnplåtsprofiler. Valet blir ofta beroende av väggtjockleken, eftersom tunnplåtsprofilerna måste göras högre

Läs mer

Ingenjörsinriktad yrkesträning

Ingenjörsinriktad yrkesträning Ingenjörsinriktad yrkesträning Olivia Eldh V07 2010-08-27 Lunds Tekniska Högskola Väg och vattenbyggnad Sweco Structures Sweco är ett internationellt konsultföretag med samlad kunskap inom teknik, miljö

Läs mer

Dimensioneringsgång med kontroll av HSQ-balkar

Dimensioneringsgång med kontroll av HSQ-balkar Dimensioneringsgång med kontroll av HSQ-balkar Dimensioning process and control of HSQ beams Tony Fransson BY1423 Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i byggteknik, 15 hp Sammanfattning Detta examensarbete

Läs mer

Allmänna profildata. *Gäller Z och C. Dessutom finns ofta udda planplåtsbredder för tillverkning av specialprofiler.

Allmänna profildata. *Gäller Z och C. Dessutom finns ofta udda planplåtsbredder för tillverkning av specialprofiler. Lättbalkar 1 Allmänna profildata Dessutom finns ofta udda planplåtsbredder för tillverkning av specialprofiler. *Gäller Z och C. Offereras vid förfrågan. (160 180 645 finns alltid från 1,5 mm tjocklek)

Läs mer

Stomstabilisering KAPITEL 4 DEL 1

Stomstabilisering KAPITEL 4 DEL 1 Stomstabilisering KAPITEL 4 DEL 1 Stomstabilisering Innebär att man ser till att byggnaden klarar de horisontella krafter som den utsätts för Horisontella laster De viktigaste horisontella lasterna i Sverige

Läs mer

Karlstads universitet Preliminärt 1(6) Byggteknik

Karlstads universitet Preliminärt 1(6) Byggteknik Karlstads universitet Preliminärt 1(6) Schema & läsanvisningar 11 Husbyggnadsteknik (BYGA11), Byggnads- och samhällsplanering (BYGA13), CAD för byggingenjörer (BYGA12) och Träkonstruktion (BYGB17) Vecka

Läs mer

Rapport Utredning befintliga bärande konstruktioner Påbyggnad av centrumfastighet

Rapport Utredning befintliga bärande konstruktioner Påbyggnad av centrumfastighet Rapport Utredning befintliga bärande konstruktioner Påbyggnad av centrumfastighet Beställare (kund): Fittja Centrumfastigheter AB Uppdragsnamn: Utredning Fittja centrum, etapp 1 Uppdragsnummer: 5356-001

Läs mer

BITREX SL ÖVNINGSEXEMPEL I TRÄBYGGNAD FÖR BYGGINGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CHALMERS

BITREX SL ÖVNINGSEXEMPEL I TRÄBYGGNAD FÖR BYGGINGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CHALMERS BITREX 090218-SL ÖVNINGSEXEMPEL I TRÄBYGGNAD FÖR BYGGINGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CHALMERS 1) Ett 11 m brett brädgolv skall läggas inomhus av 25x150 mm2 brädor. Relativa luftfuktigheten är 80 %. a) Hur stort

Läs mer

KONSTRUKTIONS- OPTIMERING. Helena Johnsson, 2009-03-11

KONSTRUKTIONS- OPTIMERING. Helena Johnsson, 2009-03-11 KONSTRUKTIONS- OPTIMERING Helena Johnsson, 2009-03-11 Ramverk Utvecklingsprojekt som drivs tillsammans med ett flertal industripartner. Är finansierat från TCN och företagen och delat i två delar: - volymer.

Läs mer

TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER

TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER Datum: 011-1-08 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:

Läs mer

Eurokod nyttiglast. Eurocode Software AB

Eurokod nyttiglast. Eurocode Software AB Eurokod nyttiglast Eurocode Software AB Eurokoder SS-EN 1991 Laster SS-EN 1991-1-1 Egentyngd, nyttig last SS-EN 1991-1-2 Termisk och mekanisk påverkan vid brand SS-EN 1991-1-3 Snölast SS-EN 1991-1-4 Vindlast

Läs mer

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Innehåll Material Spänning, töjning, styvhet Dragning, tryck, skjuvning, böjning Stång, balk styvhet och bärförmåga Knäckning Exempel: Spänning i en stång x F A Töjning Normaltöjning

Läs mer

Betongbalkar. Böjning. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström. Räkneuppgifter

Betongbalkar. Böjning. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström. Räkneuppgifter UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Räkneuppgifter 2012-11-15 Betongbalkar Böjning 1. Beräkna momentkapacitet för ett betongtvärsnitt med bredd 150 mm och höjd 400 mm armerad

Läs mer

CRAMO INSTANT STATISKA BERÄKNINGAR MODULTYP C40 KARLSTAD 110930. Tommy Lindvall

CRAMO INSTANT STATISKA BERÄKNINGAR MODULTYP C40 KARLSTAD 110930. Tommy Lindvall CRAMO INSTANT STATISKA BERÄKNINGAR MODULTYP C40 KARLSTAD 110930 Tommy Lindvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3 GOLV / VÄGG 4 TAK / STÅL 5 STABILITET 6 SAMMANFATTNING 8 Egna kommentarer

Läs mer

Monteringsanvisning Kapad pulpettakstomme

Monteringsanvisning Kapad pulpettakstomme Monteringsanvisning Kapad pulpettakstomme Rev.nr 140224 Borrmaskin/ Vinkelhake Skruvdragare+ Såg Torx & Kryssbits Skiftnyckel Vattenpass Hammare Trälim för utomhusbruk Tumstock Innehållsförteckning A Väggbalk

Läs mer

Dimensionering för moment Betong

Dimensionering för moment Betong Dimensionering för moment Betong Böjmomentbelastning x Mmax Böjmomentbelastning stål och trä σmax TP M σmax W x,max z I y M I z max z z y max x,max M W z z Bärförmåga: M R f y W Betong - Låg draghållfasthet

Läs mer

330 POSTLÅDA TOMTGRÄNS A22-01 A30-05 A30-04 YD1 A22-01 KLÄD 118 TYP TRAPPA A30-11 HALL 116 ENTRE 112 TYP A30-11 A30-09 ÖPPEN SPIS 1 A30-02 A22-02

330 POSTLÅDA TOMTGRÄNS A22-01 A30-05 A30-04 YD1 A22-01 KLÄD 118 TYP TRAPPA A30-11 HALL 116 ENTRE 112 TYP A30-11 A30-09 ÖPPEN SPIS 1 A30-02 A22-02 A0-07 A0-07 A-0 0 POSTLÅDA TOMTGRÄNS ANGÖRING TILL VÄGBANA ÅTERVINNINGS KÄRL ÖPPNINGSBAR PORT 0 VÄGG ARMATUR 90 00 00 A-0 A0-08 A0-0 NEDSÄNKT UTEPLATS ELSKÅP YD RAMP A0-0 A0-0 YD A0-0 : x0 c/c 600, 0 MINERALULL,

Läs mer

Exempel 12: Balk med krökt under- och överram

Exempel 12: Balk med krökt under- och överram 6,00 Exempel 12: Exempel 12: 12.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera fackverket med krökt under- och överram enligt nedan. Överram Underram R 235,9 det.2 R 235,9 1,5 det.1 10,00

Läs mer

Beräkningsprogram för dimensionering av gavelbalk i stålbyggnader

Beräkningsprogram för dimensionering av gavelbalk i stålbyggnader Beräkningsprogram för dimensionering av gavelbalk i stålbyggnader Calculation program for the design of gable beams in steel structures and industrial buildings Marcus Aiha Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng

Läs mer

Väglednings-PM. Väderskydd. 1. Bakgrund. 2. Definitioner. 3. Regler. Diarienummer: CTB 2004/34762. Beslutad datum: 2004-09-16

Väglednings-PM. Väderskydd. 1. Bakgrund. 2. Definitioner. 3. Regler. Diarienummer: CTB 2004/34762. Beslutad datum: 2004-09-16 1 Väglednings-PM Diarienummer: CTB 2004/34762 Beslutad datum: 2004-09-16 Handläggare: Väderskydd Åke Norelius, CTB 1. Bakgrund Detta dokument är avsett som vägledning för inspektionen i syfte att åstadkomma

Läs mer

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -

Läs mer

Skivverkan i tak. Board meeting

Skivverkan i tak. Board meeting Skivverkan i tak Stomstabilisering genom skivverkan i tak och samarbetet mellan stom- och plåtkonstruktör - Jörgen Håkansson, Teknisk byggsäljare, EJOT. Stålbyggnadsdagen 27e oktober 2016 Kistamässan Presentation

Läs mer

N:er L07085/1 1 Planeringsinformation (påverkar inte leveransinnehåll) Produkttyp Stuga Timmertyp Hyvladtimmer 120*170 T Grund Betongsockel Golvkonstruktion Betongplatta (+0.00) Grund, terass Plintgrund

Läs mer

Umeå Universitet Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik

Umeå Universitet Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik KONSTRUKTIONSUPPGIFT: FLERVÅNINGSBYGGNAD I STÅL 1. SYFTE Syftet med konstruktionsuppgiften är att studenterna skall få övning i att dimensionering av stålkonstruktioner samt se hur en bärande stomme till

Läs mer

TENTAMEN I KURSEN BYGGNADSMEKANIK 2

TENTAMEN I KURSEN BYGGNADSMEKANIK 2 UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN BYGGNADSMEKANIK Datum: 014-08-6 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström och Fredrik Häggström

Läs mer

KONSTRUKTION ANVÄNDNINGSOMRÅDE NYTTIG LAST ELLER SNÖLAST TOTAL LAST INKL. EGENVIKT

KONSTRUKTION ANVÄNDNINGSOMRÅDE NYTTIG LAST ELLER SNÖLAST TOTAL LAST INKL. EGENVIKT 4.4.1 Statik ensionering av våra byggelement Det är konstruktionsavdelningen på Lättelement AB som dimensionerar elementen till kunden men som vägledning för inledande val av element har vi tagit fram

Läs mer

Rit- och skriv-don, miniräknare Formelsamling: Johannesson & Vretblad: Byggformler och tabeller (inklusive här i eget skrivna formler)

Rit- och skriv-don, miniräknare Formelsamling: Johannesson & Vretblad: Byggformler och tabeller (inklusive här i eget skrivna formler) Byggnadsmekanik. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TENTAMEN 41B15B BYGGING 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 10:e januari 2017 Tid: 14:00 18:00 Hjälpmedel: Rit- och skriv-don, miniräknare

Läs mer

Jabo Wood Products AB ref till ritningsnummer 1168 sida 1(1)

Jabo Wood Products AB ref till ritningsnummer 1168 sida 1(1) KOLONISTUGA 5 N (Svenska 2014-11-05) LEVERANSBESKRIVNING TAK Råspont 17, takås 43 x 95, vindskiva / takfotsbräda 16 x 95. Taklutning ca 8 o. YTTERVÄGG Färdiga väggblock med liggande svansjöpanel 14 x 120,

Läs mer

Brandskydd av stålkonstruktioner

Brandskydd av stålkonstruktioner PROMATECT -00 Brandskydd av stålkonstruktioner Vers. 0-05 PROMATECT -00 PROMATECT-00 är en obrännbar skiva som används för att brandskydda stålkonstruktioner. Promatect 00 är en kalsiumsilikat skiva med

Läs mer