Slutrapport Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

Transkript

1 Slutrapport Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Ansvarig för projektet ska i enlighet med överenskommelsen om medfinansiering lämna en slutrapport om projektets genomförande enligt dispositionen i denna blankett. Samtliga avsnitt ska vara ifyllda eller kommenterade. Den finansiella slutrapporten, redovisad i en särskild excelmall, ska bifogas samtidigt. Läs Fondhjälpredan och följ de detaljerade anvisningarna och hjälpfrågorna som framgår av den. Uppgifter om projektet EF-nummer E Projektets namn Meritportfölj Västmanland Projektets hemsida Projektägare Organisation Länsstyrelsen i Västmanlands län Redovisningen gäller perioden Kontaktperson Karin Tilly Underskrift Härmed intygas att uppgifterna i denna redovisning är fullständiga och korrekta. Ort och datum Förnamn Efternamn Behörig firmatecknare eller motsvarande 1

2 1. Genomförd projektverksamhet För att få en överskådlig bild av genomförda aktiviteter presenteras nedan planerad aktivitet och status vid projektslut. (Fet text motsvarar innehållet (språkligt justerad) i projektansökan och följande text under respektive rubrik inkluderar status och kommentarer). Avtal skrivs mellan Länsstyrelsen i Västmanland och tio kommuner (Västerås stad, Hallstahammar, Surahammar, Sala, Köping, Kungsör, Arboga, Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg), om projektets målsättning och kommuners åtagande. Huvudsakligen utfördes avtalsskrivningen av den personal vid Länsstyrelsens som ansökt om projektet. Beslutsnivåerna vid avtalsteckningen varierade stort mellan kommunerna. Rekrytering av projektledare. Projektledaren tillsattes Projektledaren och personal vid Länsstyrelsen konkretiserade tillsammans arbetsuppgifterna. Före projektets start och tillsättning av projektledare förekom en dialog mellan Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingens huvudkontor angående Arbetsförmedlingens Meritportfölj i etableringsreformen. Arbetsförmedlingen ansåg att Länsstyrelsen mycket gärna kunde driva projektet. Två SFI-lärare med vardera 50 procents tjänstgöring fungerar som metodstöd i Meritportföljsarbetet. Resterande 50 procents tjänstgöring för respektive lärare är förlagd till ordinarie arbete som SFI-lärare. På förslag av projektledaren tog styrgruppen beslut om att en av SFI-lärarna skulle ersättas med en arbetsförmedlare med anledning av att Arbetsförmedlingens beslut om en Meritportfölj i egen regi inom ramen för Etableringsreformens försöksverksamhet, där Västerås utsetts till en av de 29 försökskommunerna. Syftet med förändringen var att samordna metodutvecklingen och därmed underlätta den kommande implementeringen i samband med etableringsreformens ikraftträdande. Ett omfattande arbete för att stödja rekryteringen iscensattas med utformning av annons, lobbying genom samtal, e-post etc, hos utbildningsansvariga och Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL). Arbetsförmedlingen i Fagersta informerade i mitten av april att de kunde bidra med en arbetsförmedlare. Arbetsförmedlingen informerade dock under slutet av maj att de inte hade möjlighet att fullfölja sitt åtagande med anledning av den uppkomna arbetsbelastningen vid den lokala Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlaren kunde dock kvarstå som Arbetsförmedlingens representant i projektgruppen. 2

3 När det slutligen stod klart att ingen anmält eller skulle anmäla intresse som SFI-lärare och Arbetsförmedlingen inte ansåg sig ha möjlighet att medverka anställdes istället en, vid Miroi i-learning 1 projektmedarbetare, på heltid som metodstödjare i projektet. Medarbetaren saknade behörighet som SFIlärare. Kommuner i länet och andra samverkansparter informeras om projektets genomförande. Med samtliga samverkansparter förekom frekvent dialog och information i form av styrgruppsmöten, projektgruppsmöten, rektor/utbildningsansvariga samt ett antal informations- och dialogmöten med SFI-lärare och Studieoch yrkesvägledare (SYV). Styrgrupp bildas för Meritportföljen. Styrgruppen var i stora drag formerad redan vid projektstart. Flera av deltagarna i styrgruppen kommer från projektet Flyktingsamverkan Västmanland (som tillika initierade projektansökan) där frågan om Meritportföljen initierades. Våren 2010 bildades en projektgrupp bestående av Folkhälsobyrån, Integrationsenheten i Västerås, regionchef från Miroi i-learning (som tillkom senare med anledning av uppdraget från Arbetsförmedlingens Meritportfölj), tre SYV från Fagersta, Arboga respektive Sala samt en arbetsförmedlare från Fagersta (som lämnade projektgruppen i mars 2011 pga. för hög arbetsbelastning). Varje länsdel ställer en kontaktperson till förfogande för arbete med och samordning av Meritportföljen inom kommunen, totalt 40 procent av en heltid fördelat på fyra personer. På grund av svårigheten att hitta en samverkansmodell med parterna kom projektgruppen som bestod av samverkansparter inom alla områden att fylla den funktion som kontaktpersonerna skulle gjort. Här fanns SYV, SFI. Af (se ovan) och andra viktiga aktörer. Folkhälsobyrån leder och administrerar arbetet med sina flerspråkiga handledare som ska delta i utbildning för att sedan ge handledning på modersmål. De så kallade språkassistenterna bistod med stöd i undervisningen (lärarassistenter på varierande modersmål). Flertalet blev utbildade i Meritportföljen enligt Malmömodellen. Inledningsvis bokade projektledaren och metodstödjaren språkassistenter till utbildarna från Folkhälsobyrån. Successivt övergick ansvaret för bokningarna till SFI-lärarna. Folkhälsobyrån fakturerar kostnad till projektet. Implementeringsprocessen varierade i kommunerna, det tog längre tid att hitta ett gemensamt system än väntat. Initialt saknades fastlagda rutiner/system för effektiv bokning. Efterhand kom rutinerna att fungera tillfredsställande. 1 Miroi in Learning hade uppdragits att genomföra Arbetsförmedlingens Meritportfölj i Västerås under försöksverksamheten för Etableringsuppdraget 3

4 Språkassisternas bakgrund varierar. Flera av språkassistenterna har tidigare arbetat som samhällsinformatörer och var därför vana vid att själva lägga upp arbetet. I de fall där rollfördelningen mellan lärare och språkassistenter inte, trots omfattande information från projektledningen, uppfattat sina roller, kom det bristande samarbetet att påverka resultatet negativt. Detta inträffade hos ett par utbildningsanordnare. Västerås har sex privata utbildare som upphandlats av kommunens vuxenutbildningscentrum (VUC). Vid informationsträffar med utbildningsansvariga framkom att de fått mycket lite information om projektet. Rollerna lärare-språkassistenter har uppfattats olika hos Sfi lärarna. Gemensamma riktlinjer tas fram för hur arbetet med Meritportföljen ska samordnas mellan olika parter. En handbok för handledare tas fram. Projektledningen hade enskilda träffar med såväl varje rektor/utbildningsansvarig som varje lärarlag där undervisningsmaterial från Malmös Meritportfölj delades ut. De Sfi-lärare. Arbetsförmedlare och SYV som genomgått utbildningen Meritportfölj Malmö-modellen fick under utbildningen arbetsmaterial om modellen. Projektledare och Metodstödjare tog också kontinuerligt fram material till lärare under projektets gång. Träffarna genomfördes innan utbildningsanordnarna hade påbörjat det elevinriktade arbetet med Meritportföljen. Med stöd av tolk informerades alla Sfi elever om syfte och innehåll i Meritportföljen. Gruppen elever i projektet dvs. flyktingar, utgör ca 20 % av eleverna inom Sfi. För Sfi lärarna var det viktigt att klargöra även för de elever som inte skulle omfattas av projektet, vad metoden Meritportfölj innebar i Sfi undervisningen. Utöver befintligt material från meritportfölj Malmö tog projektledningen fram ett kompletterande stödmaterial till samtliga samverkansparter "Liten handbok för Meritportfölj", bilaga. Samtliga lärare har haft tillgång till metodstödjare och språkassistenter. Stödets utformning och omfattning har baserats på lärarnas uttalade behov. Sedan mars 2011 är det Migrationsverket som delar ut den fysiska Meritportföljen 2 till den nyanlände som han/hon sedan tar med sig till Arbetsförmedlingen, Sfi med flera. I paketet ingår även en informationsbroschyr som finns översatt till flera språk. Broschyren baseras på Malmös material men har tagits fram inom projektet för att anpassats efter projektets behov. Handledareutbildning i Malmömodellen av Malmö stad. Utbildningsinsatsen inkluderade totalt tre utbildningsdagar. I juni 2010 genomfördes en två-dagars utbildning där 41 personer deltog, fyra personer deltog i utbildningen i Växjö november Utbildningen hölls av Vägledningscentrum Malmö stad (VLC) och var förlagd till Arboga. Sfilärare, arbetsförmedlare och SYV var inbjudna via projektets 2 Mapp med från början tomma fack som efterhand fylls på med deltagarens personliga material ( egenmakt). 4

5 utbildningsansvariga. Tre SYV:are från respektive Arboga, Fagersta och Sala, samtliga i projektgruppen, anmälde intresse och deltog i handledarutbildningen. Den tredje utbildningsdagen bestod av uppföljning relaterad till upplevda erfarenheter av det operativa arbetet med SFI-elever den 13 april SYV:are i sfi-utbildningarna informeras och utbildas i meritportfölj för att identifiera behov av yrkesidentifiering och yrkeskompetensbedömning. Tre SYV:are från respektive Arboga, Fagersta och Sala, samtliga i projektgruppen, anmälde intresse och deltog i utbildningen. En referensgrupp etableras bestående av Nyanlända sfi-studerande flyktingar. Fokusgruppsintervjuer genomförs med yrkeslärare/ yrkesidentifierare vid två tillfällen. Genomfördes inom ramen för utvärderingen av Ramböll. Se bifogad utvärdering från Ramböll. Upphandling av datastöd för meritportfölj och samordning. Elevernas tillgång till datorer varierade stort mellan utbildningsanordnarna. Incitamentet för att bygga ut ett datorstöd inom kommunerna försvann i och med Etableringsreformen inträde och Arbetsförmedlingen fick i uppdrag att registrera utbildning/yrke, samt samla statistik. Som ett alternativ tillhandahöll projektet USB-minnen till samtliga elever i projektet. Eventuell utveckling och justering av datastödet Se ovan. Kick-off anordnas för att tillvarata Malmö och Västerås stads erfarenheter från arbete med Meritportfölj för att vidareutveckla modellen och anpassa metoden till förutsättningarna i hela länet. De båda konferenserna/utbildningsdagarna i december 2010 respektive april 2011 utgjorde projektets kick-off med föreläsningar, nätverkande, diskussioner, pep-talk och fortbildning (bilaga). Vid länsträffen 2011 diskuterades och poängterades Meritportföljen värde. Handledarutbildning av Malmö stad köps upp och startas för 40 personer, däribland projektledaren, de tilltänkta framtida utbildarna/handledarna samt flerspråkiga personer som ska ge handledning på modersmålet vid kartläggning, dokumentation och datoranvändning. De två sfi-lärarna som ska ge metodstöd ger fortsatt utbildning för dem som behöver. Avsaknaden av interna ambassadörer (Sfi-lärare) i Sfi-undervisningen fick stor negativ betydelse i implementeringsarbetet i Sfi-undervisningen. Samma sak gäller vid Arbetsförmedlingen, där den tilltänkta arbetsförmedlarens frånträde påverkade implementeringen av Meritportföljsprojektet negativt. 5

6 Plan upprättas för hur metoden ska övergå i ordinarie verksamhet. Har haft projektgruppsmöten, styrgruppsmöten, konferenser, information om Meritportfölj och vikten av implementering till VKL/rektorsmöten/samarbetsgrupper i övrigt. Projektledaren deltog i det nybildade Etableringsrådets möte 26 maj 2011 med kommuners högsta chefer samt landshövdingen. Etableringsrådet ska fungera som ett forum för integrationsfrågor i länet. Inom denna samverkansmodell finns bland annat etableringsplan, boende, pendling, praktik, Sfi med yrkesinriktning (Sfx), meritportfölj. Vad gäller sfi har rådet beslutat följande: Mål: Nyanlända i länet erbjuds yrkesinriktad Sfi-utbildning oavsett bostadsort. Förslag: Ta fram ett interkommunalt samverkansavtal inkl ekonomiska-organisatoriska och administrativa lösningar för regional samverkan kring yrkesinriktad Sfi i länet. Ansvariga: Kommunerna-arbetsgrupp med kommunernas Sfi ansvariga och upphandlingsansvariga jurister/ekonomer. VKL, Arbetsförmedlingen samt Länsstyrelsen. Mälardalens Högskola adjungeras vid behov. Länsstyrelsen är sammankallande. Tidsplan: Q Därigenom finns en regional samverkansmodell kring sfi där meritportföljsarbetet kan leva vidare. Den rekryterade sfi-läraren och arbetsförmedlaren förbereder och påbörjar ge metodstöd till övriga sfi-lärare och andra handläggare i metoden. Metoden används inom sfi-utbildningarna i länet tillsammans med datastödet. Det blev inga arbetsförmedlare eller sfi-lärare tillgängliga för projektet. Metodstödjare rekryterades från Miroi i- earning, som hade avtal med Arbetsförmedlingen i Västerås i försöksprojektet Arbetsförmedlingen Meritportfölj. Miroi fick inte det underlag som beräknats från AF och hade därmed möjlighet att avvara en person, som arbetat som metodstödjare hos Miroi Projektledaren har gjort diskussionsunderlag för avtal att Vägledningscentrum Malmö Stad, ska kunna ha fortbildning för Meritportfölj Malmö modellen. Detta är presenterat i VKL Rektorsgrupp. Metodstödjaren arbetar operativt utifrån schemaläggning tillsammans med Sfi-lärare. Detta har sett olika ut hos utbildningsansvariga. Dels på grund av olika förutsättningar, såsom tillgång till data och lektionssalar. En del utbildare har valt att ha undervisning i meritportfölj en gång per vecka, medan andra har valt varannan vecka. Orsaken har varit dels att få in meritportföljen i ordinarie schema ( Sfi med lärarledda lektioner är i de flesta fall max 15 tim/vecka ). Det stora problemet för lärarna har varit den övriga gruppen Sfi-elever (som inte tillhör projektet). Det är inte möjligt att dela klasserna, medan projektets resurser såsom språkassistenter endast har omfattat deltagarna i projektet. I vissa fall har metodstödjaren fått agera lärare och även språkassistenterna, då läraren haft lektioner med övriga Sfi elever. 6

7 Skapa ett nätverk och en överenskommelse för att ha tillgång till yrkeslärare och yrkesmän/kvinnor som kan genomföra yrkesidentifieringar. Projektledaren har nätverkat och kontaktat yrkesgymnasium i länet via bland annat rekryteringsmässor, personliga kontakter och företagsföreningar. För att den nyanlände skall få ett intyg efter yrkesidentifiering som är kvalitetssäkrat, inte bara på den lokala orten utan även nationellt, så kontaktades vissa av länets yrkesgymnasier för yrkesidentifiering. Offerter togs in under 2011 från yrkesgymnasium för yrkesidentifiering (innehåll och typ av testning ser olika ut mellan skolor, beroende på vilket yrke som ska identifieras). Intygen som lämnas från skolan är förankrade hos Arbetsförmedlingen via projektgruppen. Intyg och anmälningsblanketter framtagna av Länsstyrelsen. Se bifogat material Metodstödjarna (sfi-lärare och arbetsförmedlaren) ska få ytterligare fortbildning för att kunna stötta yrkeslärarna i vad yrkesidentifieringen och dokumentationen/intyget ska innehålla. Framtagandet av riktlinjer för intygets innehåll ska göras i samarbete med AF. Förankrat genom projektgruppen. Det är projektledaren tillsammans med projektgruppen som tagit fram anmälningsblanketter och underlag för yrkesidentifiering. Yrkesidentifieringen görs på gymnasieskolor i länet. Projektgruppen har arbetat fram ett flödesschema, se bilaga. Vi har kallat den Arbogamodellen Vid andra etableringssamtalet är SYV med och intervjuar personen om tidigare yrkeslivserfarenhet studier etc. Personen får information om eventuell komplettering behövs gällande studier för att utöva yrket i Sverige. Bedömning görs tillsammans om behov finns för yrkesidentifiering. Därefter väljer eleven yrkesspår på Sfi Under projekttiden har en person yrkesidentifierats enligt metoden och fått intyg från Hahrska gymnasiet byggprogrammet, se bilaga yrkesidentifiering. Det var planerat att under juni och augusti 2011 fortsätta med yrkesidentifieringen för ca 30 personer. På grund av att ERF i juni avslog ansökan om förlängning (till ) som var inlämnad i mars 2011 och som projektledaren uppfattat i kommunikation via telefon och mail skulle beviljas, fanns inte tid för ytterligare yrkesidentifieringar. De i kommunerna utsedda kontaktpersonerna i samarbete med projektledaren ser till att metod och datastöd implementeras i samtliga sfi-utbildningar samt fortlever efter projektets slut. Kontaktpersonerna är egentligen projektgruppen. Projektgruppen består av personer som arbetar i ordinarie verksamheter som samverkanspartner i projektet. Här har framförallt studie och yrkesvägledarnas roll lyfts fram. Det har visat på mycket bra resultat där SYV varit delaktig vid Arbetsförmedlingens etableringssamtal. Detta har 7

8 provats vid flera utbildare, men vid projekttidens slut var det bara Arboga som tagit gemensamt beslut om metoden. Indikatorerna mäts vid projektets slut. Se bifogad rapport från Ramböll Spridning av projektet genom att ta fram informationsmaterial/broschyrer. Undervisningen i Sfi utbildningen pågår till 30/ Djupintervjuer med elever, lärare, syo, projektledare, styrgrupp, projektgrupp, kommunledning. Slutarbete: Utvärdering av projektet. Projektet har tagit fram ett antal broschyrer och material, se bilagor. Det har också spridits via mässor, bl. a. Integrationsmässan i Göteborg Konferenser, länsträffar, rekryteringsmässor. Den schemalagda utbildningen i meritportfölj pågick till vecka 25. Detta varierade något, vissa utbildare har olika avtal med lärare utifrån det gamla systemet med sommarlov. Projektledare har under juni 2011 besökt de flesta utbildare och träffat elever, lärare, syv och rektorer/utbildningsansvariga. Djupintervjuer - se bifogad rapport från Ramböll Utvärdering av projekt - se bifogad rapport från Ramböll. 2. Måluppfyllelse och uppnådda resultat Enligt ansökan till ERF hade projektet ett antal kvalitativa och kvantitativa mål och förväntningar. Nedan kommenteras och redovisas dessa punkt för punkt (fet text utgör text från ansökan). Förväntningar Att Meritportföljsarbetet ger en helhetsbild över behoven hos länets nyanlända och därmed en vägbeskrivning över hur samverkan bör utformas och i vilka frågor kommunerna kan profilera sig. Kommentar: Genom projektet har det skapats fler forum för samverkan och det har även för många involverade aktörer skapats en bättre helhetsbild. Den nya etableringsreformen som lanserades mitt under projekttiden ändrade förutsättningar för samverkan radikalt men projektet lyckades bibehålla en god process. Att projektet leder till att nyanlända får större möjlighet att påverka sin situation. Kommentar: Projektet har för alla de nyanlända som deltagit inneburit ett större mått av delaktighet och därmed även en indirekt möjlighet att påverka sin situation i större utsträckning än tidigare. Framförallt har Meritportföljsarbetet inneburit att nyanlända fått större möjligheter att förstå sammanhanget som deras introduktion äger rum inom, tack vare språkassistenter och större fokus på den individuella kompetensen. 8

9 Att projektet bidrar till att samarbetet mellan kommunernas sfiutbildningar, sfi-lärare, studie.- och yrkesvägledare, introduktionsenheter, arbetsförmedlingen m.fl. ökar och att detta synliggör det utbud av insatser som hela länet kan erbjuda de sfistuderande. Detta ska ge sfi-studerande ökade valmöjligheter. Kommentar: Projektet har inneburit ett ökat samarbete mellan nämnda aktörer under projekttiden. Som tidigare nämnts har förutsättningarna för samverkan radikalt förändrats och Arbetsförmedlingen har i dag en helt annan och central roll att fylla än tidigare. Det som ses som ett lyckat resultat är samarbetet enligt Arbogamodellen som fler kommuner ser över möjligheterna att arbeta efter. Att Meritportföljen kan fungera som ett verktyg för kommunen och arbetsförmedlingen för en gemensam planering. Kommentar: Meritportföljen har utvecklas som ett gemensamt verktyg. Tidsmässigt har det inte varit möjligt att finna en samverkansmodell mellan Arbetsförmedlingens Meritportfölj (upphandlingen inte klar under våren 2011) som tänkt mellan kommun och Arbetsförmedling. Däremot har meritportföljen implementerats med start hos Migrationsverket vid PUT samtalet. Projektledaren har under våren följt upp att portföljen finns med vid Arbetsförmedlingens första etableringssamtal och vidare till Sfi-utbildare. Kvantitativa mål Vid projektets slut ska det finnas en gemensam plan, antagen av samtliga kommuner i länet samt arbetsförmedlingen, för hur projektet övergår till ordinarie verksamhet vad gäller finansiering och organisation. Kommentar: Detta mål har inte uppfyllts på grund av etableringsreformens ikraftträdande. Alla Sfi-utbildare i länet som ingått i projektet arbetar i dag med meritportföljs metodiken. Det ser olika ut i olika kommuner, beroende på resurser, såsom ekonomi,lärare och tillgång till SYV för den aktuella gruppen. Senast vid projektets slut ska metoden meritportfölj i samarbete med arbetsförmedlingen användas i samtliga kommuner i länet. Kommentar: Metoden används av samtliga kommuner. Samarbete med Arbetsförmedlingens Meritportfölj har inte kunnat genomföras, i hela länet, av skäl som angivits ovan. Vid projektets slut ska metoden meritportfölj i länet ha gemensamma riktlinjer. Kommentar: Då det inte varit möjligt att implementera metoden enhetligt i hela länet finns det inte heller förutsättningar för gemensamma riktlinjer i dagsläget. Frågan har lyfts i VKL rektorsgrupp och målsättningen är att hitta gemensamma riktlinjer, vilket man arbetar vidare med. Frågan är också aktualiserad i Etableringsrådet. 9

10 31 december 2010 ska sammanlagt ett 40-tal sfi-lärare, handledare på modersmål, arbetsförmedlare samt yrkesvägledare i länet vara utbildade i metoden Meritportfölj. Kommentar: 41 personer har deltagit i utbildningen Meritportfölj Malmömodellen den 31 december Projektledare och metodstödjare har kontinuerligt haft handledning till lärare och språkassistenter. Vid projektets slut ska det finnas ett etablerat system för att erbjuda yrkesidentifiering i samband med arbetet med meritportföljen. Kommentar: Det finns idag en modell för yrkesidentifiering. Arbetsförmedlingen ansvarar för yrkesidentifiering, Viktigt är att den kvalitetssäkras, vilket projektet anser att man får när yrkesgymnasie- skolor utför identifieringen med intyg. Att SYV är med vid samtal se bilaga flödesschema. Vid projektets slut ska 80 procent av Västmanlands sfi-elever med introduktions- eller etableringsersättning arbeta med meritportfölj under introduktions/etableringstiden. Kommentar: Under projekttiden har 200 elever arbetat med sin meritportfölj vid en majoritet av länets sfi-utbildningar. Alla Sfi-elever hos respektive utbildare har deltagit i meritportföljs utbildningen. De elever som inte omfattats av projekt, har inte haft tillgång till språkassistenter på hemspråk och inte USB-minnen. Vid projektets slut ska minst 30 procent av Västmanlands sfi-elever med introduktions eller etableringsersättning fått en yrkesidentifiering. Kommentar: Då projekttiden inte medgav en full lansering av metoden yrkesidentifiering är det endast en person som erhållit detta. Metoden finns för användning men ägarskapet är idag oklart. 3. Uppföljning och utvärdering Projektet har utvärderats av Ramböll Management Consulting och en rapport från utvärderingen bifogas denna slutredovisning 4. Erfarenheter Den främsta erfarenheten från projektet är att Meritportföljen har en hel del förtjänster för den enskilde nyanlända. Samtidigt är den andra stora erfarenheten att metodutveckling och implementering är två skilda ting och båda tar lång tid och kan omkullkastas av omständigheter som ligger utanför projektets ramar (som t ex etableringsreformen). En annan viktigt erfarenhet är att Yrkesidentifieringsarbetet som endast nådde fram till test av en person, har mycket goda förutsättningar att leva vidare om någon tar på sig ägarskap för processen. För att tydligt lyfta relevanta och viktiga erfarenheter från projektet delas dessa upp i utmaningar och framgångsfaktorer nedan. 10

11 Framgångsfaktorer Projektet har nått en hel del framgångar, i huvudsak relaterade till mötet mellan nyanländ och representanter för Sfi eller annan offentlig aktör. En viktig erfarenhet här är att det går att skapa delaktighet och inflytanden för den enskilde som på så sätt upplever ett större ägande och en högre motivation för sin fortsatta resa mot etablering på arbetsmarknaden. Framförallt är det följande som utmärker en framgång på detta område: Motiverade lärare Pådrivande skolledare God samverkan mellan Sfi och Språkassistenter En öppenhet inför att testa något nytt i klassrummet Någon som äger processen Utmaningar Under projektets gång har det funnits ett antal stora utmaningar och ett par mindre. I huvudsak har det varit tal om utmaningar relaterade till samverkan och förankring men även en betydande utmaning relaterad till yttre omständigheter. Beträffande samverkan har det i för projektets goda utfall varit en förutsättning att samverkan fungerar mellan alla de aktörer som äger introduktionsfrågan på olika sätt. Fram tills den 1 december 2010 hade kommunerna ett övergripande ansvar medan Arbetsförmedlingen endast hade ett sektorsansvar. Efter den dagen var rollerna delvis ombytta. Att driva ett samverkansprojekt under dessa omständigheter har varit mycket krävande och många käppar har satts i hjulen. Det förankringsarbete som föregick initiering av projektet utgick från inte längre gällande samverkansformer, där kommunens och Arbetsförmedlingens roller nu är helt annorlunda. Under projektets uppstartstid mars-augusti 2010 blev förankringsarbetet till stora delar påverkat av Etableringsreformen. Projektet fick börja med att kontakta Vägledningscentrum Malmö för att beställa utbildningen. Vid första kontakten meddelar de att de inte längre utbildar utanför egna länet. Det krävs större tidsåtgång än beräknat för att få igenom utbildningen. Arbetsförmedlingen Västerås ingick i försöksverksamheten AF Meritportfölj. Projektledaren kontaktade Arbetsförmedlingens projektledare Allan Waktmar. Frågan var: Bygger AF:s Meritportfölj på Malmö modellen? När detta blev bekräftat så såg projektet vikten av att knyta samman till en meritportfölj, som följer den nyanlände från PUT och vidare. Migrationsverket-Arbetsförmedlingen-yrkesidentifiering-validering- Sfi/yrkeskompletering-praktik. Kontakt togs med Miroi i-learning som fått avtalet med Arbetsförmedlingen i Västerås. Miroi fick få deltagare till meritportföljen under försöksperioden, men projektet hade ett gott samarbete under perioden. Stor ovisshet rådde under 2010, inom kommunerna vad som skulle hända efter reformens ikraftträdande. Även Arbetsförmedlingens personal visade osäkerhet, vad som skulle ingå i nya arbetsuppgifter efter 1 december

12 Beträffande de stora förändringar som ägt rum under projekttiden är det tydligt för projektledaren att stödet från Fondenheten varit svagt. Det hade behövts mycket mer guidning i syfte att komma till rätta med de svårigheter ett paradigmskifte av denna dignitet innebär. Exempelvis uppstod det flera frågetecken i relation till medfinansiering via etableringsersättning när Försäkringskassan ansvarade för detta och inte var avtalstecknande medfinansiär i projekt. 5. Implementering i ordinarie verksamhet Genom projektets alla olika led har det funnits en ambition om att nå en fortsättning inom ramen för ordinarie verksamhet. Då projektets alla delar påverkades i grunden av den nya etableringsreformen som trädde i kraft den 1 december 2010 kom även framtida arbete med Meritportföljen att bli något helt annat än vad som gällde vid start av projektet. Fokus för projektet från den 1 december 2010 fram till och med projektslut 30 juni 2011 kom att bli att få metoden att fungera inom ramen för de verksamheter som berördes. Att nå en långsiktigt fortsättning hade krävt betydligt längre tid än avsatt. 6. Spridning av erfarenheter och resultat Under projekttiden har det skett ett kontinuerligt arbete med spridning och lärande. I konkreta termer har det handlat om både konferenser och enskilda möten såväl som mer utbildningsbetonande träffar. Resultatet från projektet sprids i huvudsak med den utvärderingsrapport som Ramböll tar fram och som bifogas denna redovisning. För mer detaljerad information om spridningsaktiviteter se aktivitetschema ovan, samt bilagor. För att den enskilde individen ska kunna ta eget ansvar och vara ägare till sin etableringsplan, krävs att alla parter/myndigheter arbetar med individuell planering. Arbetsförmedlingen har huvudmannaskapet och kunskapen om arbetsmarknaden. Yrkesidentifieringen bör vara Arbetsförmedlingens ansvar och de bör också ansvara för att den säkerställs kvalitetsmässigt. Den nyanlände ska med sin yrkesbakgrund/utbildning, snabbt kunna få en identifiering, för att gå vidare med rätt val av yrkessvenska/sfi. Detta innebär att har man en akademisk examen: högskola eller universitet med betyg, ska dessa valideras snarast. Skulle det visa sig att personen behöver komplettera sin utbildning eller helt göra om den i Sverige, måste personen få information om valmöjligheter i den individuella situationen. Detta ska ske före val av Sfi yrkesspår och av SYV tillsammans med Arbetsförmedlingen. De med akademisk examen, som ska kompletteras med Sfi bör få möjlighet till lärarledd intensiv svenska på heltid Det som visat sig vara ett av problemen med implementering, säkert inte bara av detta projekt är hur fördelning av ekonomi ser ut i kommuner. För att man ska kunna erbjuda individuella program och kunna samarbeta över kommungränser behöver en skolpeng införas och följa den nyanlände! Den enskilde individen måste få tillgång till de yrkesutbildningar som passar honom/henne. 12

13 Regional samverkan kan uppnås genom att som exempel språkassistenterna finns i ett mobilt team. Detta skulle också kunna gälla studie och yrkesvägledare. Oftast har SYV kommit in i slutet av Sfi perioden och vissa har inte alls haft någon kontakt med SYV. Ett mobilt team skulle kunna innebära inte bara ekonomi utan också att några SYV blir specialiserade inom gruppen nyanlända. Yvonne Göransson Projektledare: Meritportfölj Västmanland Länsstyrelsen Västmanland 13