Tillsammans för tåg i tid. Resultatrapport 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillsammans för tåg i tid. Resultatrapport 2014"

Transkript

1 Tillsammans för tåg i tid Resultatrapport 2014

2 Titel: Tillsammans för tåg i tid Resultatrapport 2014 Publikationsnummer: 2014:116 ISBN: Utgivningsdatum: Oktober 2014 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Mats Gummesson, Trafikverket Produktion: BNG Communication Tryck: Ineko Distributör: Trafikverket

3 Innehåll 1. Inledning Beskrivning av arbetet Organisationsstruktur Angreppssätt Mål på övergripande nivå Analyser Angreppssätt Resultat på övergripande nivå Analys av sambandet mellan förseningstimmar och punktlighet Effektområden Infrastruktur Avgångstid Fordon Från utland Banarbeten Obehöriga i spår Resenärsnöjdhet Slutsatser och fortsatt arbete Oberoende granskarnas utlåtande Bilaga 1. Avsiktsförklaring om samverkan för ökad punktlighet i järnvägstrafiken Bilaga 2. Organisationsstruktur TTT

4 Sammanfattning Arbetet i Tillsammans för tåg i tid (TTT) handlar om att systematiskt och långsiktigt förbättra punktligheten inom järnvägstrafiken. Arbetet bedrivs cykliskt med hörnstenarna mätning/analys, planering, förbättringsarbete och synliggörande av resultat. Planering, analys och förbättringsåtgärder pågår löpande under året medan synliggörandet av analyser och resultat i första hand sker i samband med en årlig resultatkonferens. Förbättringsarbeten bedrivs såväl gemensamt som av aktörerna själva. Målet är att 95 procent av såväl persontågen som godstågen ska ankomma till slutstation på utsatt tid eller maximalt fem minuter efter utsatt tid. I år har punktligheten legat på 90 procent för persontåg och 77, 8 procent för godståg. Arbetet är strukturerat utifrån sex effektområden, vilka rymmer cirka två tredjedelar av samtliga förseningstimmar i järnvägstrafiken. Ett arbete återstår för att ta fram mål och indikatorer för samtliga effektområden. Dessutom finns ett mål för resenärsnöjdhet som avser information och hantering i stört läge. I nuläget finns ett beslutat effektområde till detta mål. För att följa upp och genomföra analyser av punktligheten i järnvägstrafiken är kvaliteten i det statistiska underlaget avgörande. Ett arbete har genomförts för att identifiera bristerna i underlaget, och ett förbättringsarbete har påbörjats för att förbättra kvaliteten i allt från orsakskodning till offentlig statistik. Analyserna fokuserar på det föregående året Det totala antalet förseningstimmar år 2012 var , och 2013 hade det minskat till (en minskning med cirka sju procent). Antalet fel/händelser som orsakade förseningstimmar år 2013 var Antalet fel/händelser är jämt fördelat mellan gods- och persontåg. Däremot fördelades förseningstimmarna olika: två tredjedelar för godstrafiken och en tredjedel för persontrafiken. Det huvudsakliga arbetet med TTT under det senaste året har bestått i att organisera verksamheten med bland annat effektområden, göra kartläggningar inom effektområdena samt påbörja arbeten för att kvalitetsdeklarera och öka kvaliteten i dataunderlagen. Det är för tidigt för att till denna resultatkonferens påvisa egentliga resultat av de arbeten som genomförts för punktlighet. Däremot kommer de kartläggningar och de förbättringsarbeten som nu kommer att göras allt från att orsakskoder sätts till att kvaliteten i dataunderlagen förbättras att ge förutsättningar för analyser som kan påvisa effekten av det arbete som utförs inom varje effektområde. 4

5 1. Inledning Punktlighet är en avgörande faktor för järnvägssystemets leveransförmåga och konkurrenskraft. Det är sannolikt också den faktor som är viktigast för förtroendet för järnvägstrafiken. Att tåg inte når sin slutstation i tid beror på fel i infrastrukturen, fordonsfel, olyckor och tillbud med mera. Samverkan mellan branschens aktörer är en förutsättning för att förbättra punktligheten. I det fortsatta arbetet tar vi med positiva erfarenheter från tidigare arbeten för att förbättra punktligheten, liksom erfarenheter från andra verksamheter där samverkan gett goda resultat. Det är svårt att nå samhällsmål enbart med egen verksamhet, men genom samverkan ökar möjligheterna att nå uppställda mål. Att kunna planera sin resa eller transport och veta att tåget kommer fram i tid är en grundförutsättning för förtroendet för järnvägen och helt avgörande för kundnöjdheten. Det senaste året har punktlighet varit i fokus bland allmänhet och medier, inte minst på grund av några större händelser som lett till betydande svårigheter för tågresenärerna och godstransportköparna. Branschens bedömning är att bristande punktlighet årligen leder till stora samhällskostnader. Trafikverket, branschföreningen Tågoperatörerna, Föreningen Sveriges järnvägsentreprenörer, Swedtrain, Jernhusen och Svensk kollektivtrafik startade 2013 ett långsiktigt samverkansarbete, Tillsammans för tåg i tid (TTT), för att öka punktligheten i järnvägstrafiken. En avsiktsförklaring som utgör grunden för samverkansarbetet undertecknades i samband med den första resultatkonferensen under hösten Arbetet inom TTT innebär övergripande att branschen tar fram gemensamma mål och indikatorer, analyserar och förbättrar samt synliggör utvecklingen vid en årlig resultatkonferens. Det långsiktiga systematiska arbetet bedrivs mot de mål som aktörerna gemensamt formulerat till år Målet för tågens ankomstpunktlighet har satts till 95 procent för såväl godståg som persontåg. Det har nu gått drygt ett år sedan arbetet startade, och successivt har analyser allt tydligare visat vad som är de viktigaste orsakerna till bristande punktlighet. Indikatorer har utvecklats för att vi ska kunna följa och styra utvecklingen, och ett systematiskt förbättringsarbete har inletts. Utifrån befintligt underlag och kunskap har branschen valt att fokusera på ett begränsat antal effektområden. Allteftersom underlagen stärks och kunskapen ökar kan fler områden komma att inkluderas. Vi i branschen bedömer att det finns goda förutsättningar för att det gemensamma systematiska arbetet ska bli framgångsrikt och leda till förbättrad punktlighet i järnvägstrafiken. 5

6 2. Beskrivning av arbetet Arbetet i TTT handlar om att systematiskt och långsiktigt förbättra punktligheten inom järnvägstrafiken. Arbetet bedrivs cykliskt med hörnstenarna mätning och analys, planering, förbättringsarbete (verksamhet) och synliggörande av resultat. Planering, analys och förbättringsåtgärder pågår löpande under året, medan synliggörandet av analyser och resultat i första hand sker i samband med en årlig resultatkonferens. Data och annat underlag samlas in och analyseras för att fånga de viktigaste orsakerna till störningar, deras påverkan på punktlighet och hur de kan åtgärdas. Mätning & analys Planering Med utgångspunkt i analyser identifieras, kvalificeras och planeras förbättringsområden in i det gemensamma samverkansarbetet. I en resultatrapport beskrivs förbättringsarbete och resultat och redovisas vid en årlig resultatkonferens. Oberoende granskare bedömer underlag och analyserar relevans och tillförlitlighet i såväl underlag som resultat av genomförd verksamhet. Synliggörande Verksamhet Förbättringar genomförs gemensamt och enskilt av medverkande företag och organisationer. Resultat rapporteras och effekter av indikatorer och mål beskrivs. 6

7 2.1. Organisationsstruktur Tillsammans för tåg i tid (TTT) är ett branschgemensamt långsiktigt arbete som bedrivs i samverkan mellan Trafikverket, Tågoperatörerna, Svensk kollektivtrafik, Jernhusen, Föreningen Sveriges järnvägsentreprenörer och Föreningen Sveriges järnvägsindustrier (Swedtrain). Arbetet tar sin utgångspunkt i en avsiktsförklaring som redovisas i bilaga 1. Styrgruppen representeras av gd, vd eller ordförande hos de medverkande aktörerna och har i uppdrag att följa och styra arbetet på strategisk nivå. Det löpande arbetet leds av en samordningsgrupp som bland annat tar ställning till frågor från analysgruppen, initierar verksamhet, ansvarar för resultatrapportens upplägg och innehåll samt tillsätter särskilda projekt- eller beredningsgrupper vid behov. Den gemensamma analysfunktionen har i uppgift att genomföra analyser och bidra med underlag till förbättringsverksamheten samt att årligen ta fram underlag till en resultatrapport. Analyserna ligger till grund för det fortsatta arbetet. Kommunikatörsgruppen arbetar utifrån en kommunikationsstrategi och en kommunikationsplan och ger stöd i både den interna och den externa kommunikationen. Dessutom har grupperingar bildats för planering och koordinering, förbättringsåtgärder, strategiska frågor samt forskning och innovation. När det gäller det sistnämnda är det särskilt viktigt att utveckla tydliga effektsamband, det vill säga en beskrivning av kostnader och nyttor som genereras av olika åtgärder. Förbättringsarbetet bedrivs inom effektområden med utpekade ansvariga. Organisationen av arbetet framgår av bilaga Angreppssätt Tillsammans för tåg i tid bedrivs utifrån en gemensam målsättning att öka punktligheten i järnvägstrafiken. Målet är att 95 procent av person- och godstågen ska ankomma till slutstation på utsatt tid eller maximalt fem minuter efter utsatt tid, inklusive akut inställda tåg. Arbetet är strukturerat utifrån sex effektområden, vilka rymmer cirka två tredjedelar av samtliga förseningstimmar i järnvägstrafiken. Vidare finns ett mål för resenärsnöjdhet som avser information och hantering i stört läge. I nuläget finns ett beslutat och måttsatt effektområde till detta mål. Analyser genomförs kontinuerligt och används som underlag till förbättringsverksamheten och till den årliga resultatrapporten. TTT bedrivs som ett kontinuerligt förbättringsarbete som ska vara hållbart på lång sikt, och det är därmed inte ett projekt med en definierad sluttid. Däremot bedrivs aktiviteter inom ramen för TTT enligt den traditionella projektprincipen, med definierad start- och sluttid, budget och etappmål. Dessa aktiviteter sker inom de framtagna effektområdena. För att uppnå ökad punktlighet krävs ett gemensamt förbättringsarbete inom branschen. För att säkerställa uthålliga resultat som ständigt förbättras behöver ett nytt arbetssätt genomsyra hela branschen. TTT bedrivs därför utifrån ett Lean-inspirerat arbetssätt för ständiga förbättringar. Detta 7

8 innebär att arbetet fokuserar på att skapa tillväxtmöjligheter genom att eliminera slöseri i arbetsprocesser. Daglig styrning och flödesoptimering är två moduler av Lean som TTT har valt som utgångspunkter och arbetsmetoder för styrningen. Dessa fokuserar på effektivitet i flöden och sätter kunden i fokus. Punktlighet är ett mått på hur väl flödet fungerar. I arbetet är det viktigt att synliggöra avvikelser för alla berörda. Med hjälp av fakta, analys och frekventa återkopplingar i hela ledningsstrukturen blir det möjligt att systematiskt arbeta bort avvikelser. Därmed kommer punktligheten att öka. Enligt principen om daglig styrning är det viktigt att alltid ha ett tydligt nuläge som visar aktuell status i arbetet. Tydliga mål och trender måste identifieras för att vi ska ha en klar bild av hur arbetet ska fortskrida. Det är också viktigt att det finns utarbetade arbetssätt och metoder för att nå målen. Nuläge Mål & trender Arbetssä2 och metoder Var är vi? Vart ska vi? Hur tar vi oss dit? 8

9 3. Mål på övergripande nivå De samverkande aktörerna har tagit fram två övergripande mål för arbetet. Det första målet avser tågens punktlighet till slutstation: Andelen av ankomster till slutstation och viktiga bytespunkter inom fem minuter efter ordinarie tid ska år 2020 uppgå till minst 95 procent för godsrespektive persontåg. Inställda tåg räknas som sen ankomst om de ställs in samma dag eller dagen innan planerad avgångstid. Definitionen avser inte ett medelvärde mellan gods- och persontåg utan innebär att 95 procent av såväl persontågen som godstågen ska ankomma på utsatt tid eller maximalt fem minuter efter utsatt tid. Utöver uppdelningen i gods- och persontåg bryts även persontåg ner i kort-, medel- och långdistans, för styrning och uppföljning internt. Indelningen av persontågen utgår från indelningen av tåg i Trafikverkets rapporteringssystem. Tågslag bestäms av respektive tågoperatör i samråd med Trafikverket och avser att avspegla såväl tågets transportuppgift som tekniska egenskaper:. långdistans: Resandetåg som avser att transportera resenärer interregionalt, annonseras normalt som fjärr-, natt- eller snabbtåg. medeldistans: Resandetåg som avser att transportera resenärer regionalt, annonseras normalt som regionaltåg. kortdistans: Resandetåg som avser att transportera resenärer lokalt, annonseras normalt som flyg- eller pendeltåg. När det gäller extern kommunikation av punktlighetsmålet kommer det att hanteras med fokus på persontrafiken. Statistik för både person- och godståg finns på Trafikverkets webbplats 1. För ett urval av stationer och viktiga bytespunkter redovisas punktlighet på respektive station, års- och månadsvis. Akut inställda tåg är inkluderade. Det andra målet, som berör resenärernas nöjdhet, är: X % av resenärerna är nöjda med både den information de fått vid störning och den hantering som syftat till att de ska nå sitt resmål i rätt tid. Målet berör resenärsinformation samt hantering vid stört läge och därmed inte hur den övergripande hanteringen och resenärsinformationen fungerar när allting går enligt normalläget. Inte heller hanteras frågor som rör resenärernas nöjdhet med exempelvis pris och komfort. Att målet innefattar två delar (information och hantering) beror på att båda delarna är viktiga komponenter för resenärens nöjdhet när en störning inträffar. Den information som lämnas i ett stört läge ger resenären en uppfattning om vad som har inträffat och varför tåget står still eller går långsammare än beräknat. Det ger även resenärerna möjligheter att göra egna val kring resan. Hantering vid stört läge handlar bland 1 9

10 annat om huruvida resenären erbjuds ersättningsresa till sin slutdestination, komfortabla väntemöjligheter och bemötande från den personal resenären möter. Initialt har ett effektområde definierats för den del av målet som avser nöjdhet med information i stört läge, och målet har satts enligt följande: 80 % av resenärerna är nöjda med den information de fått vid störning Målet (80 procent) har formulerats så, att det ska vara utmanande men möjligt att nå. I dag ligger nöjdheten på 75 procent när det gäller information ombord på tåget och på 66 procent när det gäller information i väntsal och på perrong. Aktörerna är eniga om att efter hand utveckla målet och redovisningen av resultat så att det i största möjliga utsträckning speglar kundperspektivet. Exempelvis kommer vi att undersöka möjligheterna att redovisa tågens ankomster även i form av förseningar i resenärstimmar. 10

11 4. Analyser 4.1. Angreppssätt Inom TTT finns en analysfunktion som består av analytiker från flera organisationer. Den bidrar till att säkerställa att analysresultaten är trovärdiga och av så hög kvalitet som möjligt. Uppdraget för analysfunktionen är att, utifrån sammanställda mätresultat och övriga data, analysera utvecklingen av punktligheten inom järnvägstrafiken, identifiera brister och ta fram efterfrågad statistik. Tidigare arbeten med att förbättra punktligheten har enbart utgått från störningar mätt i tid, för att identifiera brister i järnvägssystemet. En strävan för det fortsatta analysarbetet är att även identifiera och analysera antalet fel och händelser. Arbete har också påbörjats för att analysera och tydliggöra vad som krävs för en bättre kanalpunktlighet, det vill säga att tågen går enligt planerad tidtabell. En förbättrad kanalpunktlighet innebär att tågen inte stör varandra i lika hög utsträckning och därmed ökar möjligheterna att komma i rätt tid till slutstationen. I bilagan till rapporten Järnvägens kapacitetsutnyttjande och kapacitetsbegränsningar, som är ett underlag till Trafikverkets årsredovisning, visas banor och linjedelar utifrån kapacitetsbegränsningar. För varje linjedel finns även uppgifter om enkel- och dubbelspår, bantyp och antal gods- och persontåg. Ett arbete för att möjliggöra statistikuttag utifrån denna indelning pågår och beräknas vara klart denna höst. Med denna indelning förbättras möjligheterna att genomföra en rad olika analyser på mer detaljerad nivå än vad som tidigare varit möjligt. Den största delen av analysunderlaget hämtas från LUPP (Leverans Uppföljning) som är ett system där trafik- och anläggningsinformation från ett tiotal andra källsystem sammanställs. Vidare används resultat från rapporter som tas fram av såväl forskare som av aktörerna i TTT-arbetet. Detta innebär även att merparten av analyserna utgår från nuvarande infrastruktur och trafikering och att exempelvis effekter av stora investeringsprojekt som Hallandsås, Citybanan, Ostlänken, Mälarbanan och höghastighetsbanan Göteborg Borås inte studerats närmare. Under året har ett underlag tagits fram som redovisar förseningstimmar och antal fel eller händelser för år 2013, inklusive härledning av stört av annat tåg. Utifrån detta underlag har sex effektområden identifierats. Förbättringspotentialen i respektive effektområde har analyserats. På sträckorna Stockholm Katrineholm och Mora Uppsala har en indelning av förseningstimmar samt fel och händelser gjorts för sträcka respektive station, för att avgöra om denna metod är relevant vid analyser av bristande punktlighet. Det visade sig att metoden möjliggör förbättrade analyser, samtidigt som resultaten blir lättare att kommunicera. Vidare har ett underlag tagits fram för hur arbetet inom effektområde fordon kan fortsätta, liksom en sammanställning av vinterrelaterade störningar. Orsakskodningens kvalitet har undersökts och ett kunskapsdokument om forskningsresultat utifrån punktlighet håller på att tas fram. Kvaliteten i det statistiska underlaget är avgörande för att följa upp och analysera punktligheten i järnvägstrafiken. Ett arbete har därför genomförts för att identifiera bristerna i underlaget. Nedan nämns några områden som det helt eller delvis saknas rutiner för: framställning och fastställande av statistiska definitioner dokumentation av metoder för framställning av statistik 11

12 fastställelse, revidering och korrigering Trafikverkets officiella statistik ett systematiskt kvalitetsarbete. Arbete bedrivs för att identifiera och åtgärda brister i det statistiska underlaget. Arbetet omfattar hela flödet från indata till utdata. Som ett första steg fastställs statistiska definitioner. När dessa definitioner är framtagna kan dataunderlaget kvalitetsdeklareras. I det fortsatta arbetet har år 2013 valts som basår för de statistiska analyserna Resultat på övergripande nivå Det totala antalet förseningstimmar år 2012 var (rätt tid +5 min). År 2013 hade antalet minskat till (en minskning med cirka sju procent). Det var fel eller händelser som orsakade förseningstimmarna år Antalet fel eller händelser är jämt fördelat mellan gods- och persontåg. Däremot fördelas förseningstimmarna olika mellan tågslagen: två tredjedelar för godståg och en tredjedel för persontåg. Figuren nedan visar punktligheten (RT+5) till slutstation för godståg under perioden juli 2013 juli Punktligheten för godståg har under perioden varierat från 71,7 procent (januari 2014) till 84,2 procent (juli 2013). Godståg, punktlighet till slutstation RT +5 (%). Nedanstående figur visar persontågens punktlighet (RT+5) till slutstation, inklusive akut inställda tåg. Punktligheten har under perioden varierat från 85,8 procent (oktober 2013) till 93,0 procent (mars 2014). 12

13 Persontåg, punktlighet till slutstation RT +5 (%) inkl akut helt inställda tåg. Sommartrafiken på järnväg år 2014 drabbades av många störningar som påverkade punktligheten negativt. Det som påverkade punktlighetsstatistiken mest var arbetsmarknadskonflikten i början av sommaren, ställverksbranden norr om Stockholm samt att vi hade fler infrastrukturfel i sommar jämfört med tidigare år. Till exempel hade vi fler spårfel och kontaktledningsstörningar. Värmen och den åskrika sommaren bidrog till detta. Eftersom säkerheten alltid kommer först satte vi ner hastigheten vid flera tillfällen. Vi har haft fyra större urspårningar sedan i maj, varav två inträffade i juli. Men det är inte fler urspårningar jämfört med tidigare år. Det pågår utredningar för att ta reda på orsaken till urspårningarna. Tabellen nedan visar persontågens punktlighet till slutstation år 2013 fördelat på kort-, medel- och långdistans inklusive helt akut inställda tåg. Augusti månad avser endast perioden 1 10 augusti. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Medelvärde PT totalt 89,1% 90,2 % 91,5 % 90,5 % 89,6 % 89,9% 91,6 % 91,1 % 90,4 % Kortdistans 92,5 % 93,5 % 95,2 % 95,0 % 94,8 % 94,6 % 95,7 % 95,1 % 94,5 % Medeldistans 87,1 % 88,1% 89,1 % 87,7 % 86,7 % 87,4 % 88,9 % 89,2 % 87,9 % Långdistans 80,1 % 82,3 % 82,1 % 79,1 % 75,9 % 77,6 % 81,5 % 78,8 % 79,7 % Motsvarande tabell för 2014: Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Medelvärde PT totalt 89,8 % 92,9 % 93,0 % 92,3 % 89,3 % 85,8 % 87,3 % 86,6 % 90,0 % Kortdistans 93,6 % 96,2 % 96,1 % 95,6 % 92,6 % 92,0 % 91,8 % 89,8 % 93,8 % Medeldistans 87,2 % 90,6 % 91,3 % 90,6 % 88,4 % 82,5 % 85,5 % 85,4 % 88,0 % Långdistans 77,7 % 83,1 % 83,4 % 81,3 % 75,1 % 64,5 % 68,6 % 74,8 % 76,5 % 13

14 4.3. Analys av sambandet mellan förseningstimmar och punktlighet Ett analysarbete har gjorts för att undersöka det statistiska sambandet mellan förseningar och punktlighet till slutstation. Förklaringarna till effektområdenas inverkan på punktligheten skiljer sig en aning åt i de analyser som gjorts. Likaså kan ett enskilt år utmärka sig på ett sätt genom många liknande extrema händelser medan förklaringen över längre tid är en annan. Genom uttag av punktlighetsdata och data om förseningar från LUPP har data exporterats till Excel för att sedan importeras i verktyget Minitab. Där har sedan statistiska analyser genomförts. Analyserna har genomförts som regressionsanalyser för att se om volymen (antal timmar) i de olika effektområdena kan förklara punktligheten. Analyser har genomförts på förseningar för de sex effektområdena och förklaringsgraden till punktlighet (rätt tid + 5min) mätt som undervägspunktlighet respektive ankomstpunktlighet till slutstation samt antal påverkade tåg. Undervägspunktlighet innefattar alla avläsningspunkter under tågets färdväg. Förseningstimmarnas samband med punktlighet inom samtliga effektområden har analyserats. För att öka tydligheten i analyserna har effektområdet infrastruktur delats upp i spår och spårväxlar, kontaktledning och signal. Analyserna har utförts med alla data. Det förekommer observationer med stora variationer som inte är typiska för processen i övrigt, så kallade outliers. Man kan överväga att utesluta en eller flera observationer från analysen, efter kontroll av var och en av dem. Syftet med det är att analysen ska spegla det mer normala förseningsläget och inte inkludera extremhändelser. I den statistiska analysen jämförs samvariationen mellan effektområdenas förseningstimmar och dygnets samlade punktlighet, det vill säga i vilken grad de båda parametrarna varierar på ett likartat sätt. Ett område kan ett visst dygn ha ett stort antal förseningstimmar som bara drabbat ett fåtal tåg. Då påverkas inte dygnets punktlighet särskilt mycket och samvariationen blir liten. Om förseningstimmarna däremot är fördelade på många drabbade tåg sjunker troligen punktligheten och en större samvariation uppstår. Fyra undersökningar genomfördes som delvis ger olika resultat: Kan förseningstimmar förklara undervägspunktligheten? Kan förseningstimmar förklara punktligheten till slutstation? Kan antalet påverkade tåg förklara undervägspunktligheten? Kan antalet påverkade tåg förklara punktligheten till slutstation? Skillnaden i förklaringsgraden för dessa fyra undersökningar är liten. Alla fyra undersökningarna påvisar ett samband med punktlighet. Av de fyra undersökningarna är det två som har ett något starkare samband med punktlighet: förseningstimmar och punktlighet till slutstation samt antal påverkade tåg och punktlighet till slutstation. Förseningstimmar och punktligheten till slutstation Under 2013 är det områdena Spår och växel, banarbete och signal som väger tyngst när det gäller att förklara punktligheten (Spår och växel har den tyngsta vikten av de tre områdena). Under är det områdena spår och växel, avgångstid samt fordon som väger tyngst. I 14

15 denna undersökning inkluderades även 2012 för att bredda underlaget. Spår och växel har den tyngsta vikten av de tre områdena. Påverkade tåg och punktligheten till slutstation Under 2013 är det områdena el, avgångstid och fordon som väger tyngst när det gäller att förklara punktligheten. Kontaktledning har den tyngsta vikten av de tre områdena. Under är det områdena avgångstid, fordon och el som väger tyngst. I denna undersökning inkluderades även 2012 för att bredda underlaget. Avgångstid har den tyngsta vikten av de tre områdena. Resonemang om utfallen Här finns två sätt att se på störningarnas betydelse: det är antingen störningstimmarnas antal i sig eller antalet störda tåg av händelser inom effektområdena som ger låg punktlighet. Med kunskapen om att både förseningstimmar och antal påverkade tåg inverkar på punktligheten har alla effektområden stor vikt, med undantag för området från utland. Rimligen har även störningstiden från utland viss inverkan på punktligheten. Men vi kan inte statistiskt säkerställa det med denna modell. Här kan fördjupade analyser behöva göras. Förseningstimmarna för områdena spår och växel, banarbete och signal förklarar variationen i punktlighet rätt bra. Områdena el, avgångstid och fordon kanske inte skapar flest förseningstimmar, men de medför att antalet tåg som drabbas av störningarna förklarar variationen i punktlighet. Med fler påverkade tåg blir punktligheten lägre, förutsatt att tågen ankommer till slutstationen mer än 5 minuter försenade. Undersökningarna, där även 2012 inkluderades, gjordes för att se om utfallen för 2013 är representativa över tid. Exempelvis kan en enskild månad väljas, men då fångas bara de händelser som inträffar under denna månad. Det kan diskuteras vad som är rätt avgränsning i tid för dylika analyser. Ofta används 12 månader för att inkludera samtliga årstider, men det kan ändå under dessa 12 månader inträffa extrema händelser som kanske inte är representativa för järnvägssystemet sett över två, tre eller fler år. I resultaten ovan syns exempelvis att området banarbete utmärker sig år 2013 men är inte representerat i analysen för I ett långsiktigt förbättringsarbete bör analyser göras både över flera år och för enskilda år över flera år för att inte tillfälliga händelser under begränsad tid ska slå igenom för hårt, och för enskilda år för att följa utvecklingen över tid. Analyserna kommer att utvecklas vidare, bland annat genom att belysa sambandet mellan fel eller händelser och punktlighet. För att förklara varför det inte finns ett absolut samband mellan förseningsstimmar och punktlighet ges följande fiktiva exempel där 100 tåg inkommer till slutstationen per dag: 15

16 Exempel 1: Dag 1 inkommer 98 tåg i rätt tid + 5 minuter och 2 tåg är försenade 5 timmar vardera, sammanlagt 10 timmar. Punktligheten är då 98 procent på grund av att endast två tåg var opunktliga, trots att många förseningsstimmar genererades. Exempel 2: Dag 2 inkommer 90 tåg i rätt tid och 10 tåg inkommer med vardera 6 minuters försening. Totalt är förseningstiden 1 timme. Punktligheten denna dag är 90 procent på grund av att 10 tåg var försenade, trots att den totala förseningstiden var lägre än i exempel 1. Huruvida förseningstiden har ett samband med punktlighet beror därmed på hur förseningstiden fördelas mellan olika tåg. Ytterligare en faktor som påverkar sambandet är tåg som under resan får en försening på mer än 5 minuter men som kör in tid och anländer till slutstation i rätt tid +5 minuter. Dessa tåg drabbas av förseningar men påverkar ändå inte punktligheten eftersom de anländer till slutstation i rätt tid eller är maximalt 5 minuter försenade. 16

17 5. Effektområden En orsakskod anges när en försening är minst 3 minuter vid en av cirka avläsningspunkter som finns i järnvägssystemet. Orsakskodningen sker på tre nivåer. Den första nivån är övergripande och den tredje är mest detaljerad. Totalt finns det mer än 200 orsakskoder. En analys utifrån år 2013 visar att sex områden står för cirka två tredjedelar av alla förseningstimmar. Följande diagram visar fördelningen av förseningstimmar för år 2013: Förseningstimmar orsakade av fel och händelser per effektområde 6% Banarbete Infrastruktur 38% 17% 15% Avgångstid Fordon Obehöriga i spår Från utland Övrigt 8% 3% 14% Inom effektområde infrastruktur finns till exempel sju orsakskoder som står för cirka 86 procent av förseningstimmarna. Flertalet av de totalt 66 infrastrukturkoderna genererar få timmar. Utgångspunkten för urvalet av de nu valda effektområdena är de som genererar flest förseningstimmar. Därmed finns det potential för att förbättringsarbeten inom respektive effektområde kan minska antalet förseningstimmar och förbättra punktligheten. Vi har i nuläget inte en helt tillförlitlig kunskap om det definitiva sambandet mellan förseningstimmar och punktlighet (rätt tid + 5 minuter till slutstation). Det beror på att störningstid som genereras under en tågresa kan tas igen. Därför behövs ytterligare arbete för att säkerställa hur och i vilken omfattning registrerade förseningsminuter faktiskt påverkar ankomstpunktligheten till slutstation. Den tidigare beskrivna regressionsanalysen visar att en reducering av förseningstimmar inom så gott som samtliga områden med stor sannolikhet har en positiv påverkan på punktligheten. Ytterligare analyser behöver dock göras. En förenklad analys Det har gjorts en förenklad beräkning av hur stor reduceringen av förseningstimmar måste vara för att nå målet om 95 procents punktlighet för gods- respektive persontåg. Baserat på de följande två tabellerna av antal tåg till slutstation respektive antal tåg i rätt tid till slutstation samt 17

18 förseningstimmar, har ett antagande kunnat göras. Den första tabellen visar fördelningen mellan antal tåg till slutstation och antal tåg i rätt tid (RT+5) till slutstation Antal till slutstation Antal RT +5 till slutstation Andel RT +5 till slutstation Godståg ,0 % Persontåg ,2 % Totalt ,4 % Tabell 1. Antal tåg till slutstation, antal tåg RT +5 till slutstation och andel tåg RT +5 till slutstation. Vid ett antagande att förseningstimmar reduceras med 50 procent och att denna reducering fördelas jämt mellan alla tåg exempelvis att de tåg som är sex minuter försenade halveras till tre minuter, de som är tio minuter försenade halveras till fem minuter och så vidare kommer de tåg som i nuläget har en försening mellan sex och tio minuter att kunna räknas som punktliga tåg. Tabellen skulle då få detta utfall: Utgångspunkt 2013 Antal till slutstation Antal RT +5 till slutstation med en halvering av förseningsminuterna Andel RT +5 till slutstation Godståg ,4 % Persontåg ,4 % Totalt ,4 % Tabell 2. Hypotetisk beräkning av effekten av att alla tåg halverar antalet förseningsminuter. Ovanstående hypotetiska resonemang visar att även om förseningsminuterna till slutstation reduceras med 50 procent (med jämn fördelning) uppnås inte en total punktlighet på 95 procent. För att nå 95 procents punktlighet behöver förseningsminuterna för godstågen reduceras ytterligare. Eftersom alla samband mellan en reducering av förseningstimmar och förbättrad punktlighet inte är klarlagda, särskilt när det gäller olika effektområdens bidrag till det övergripande målet, har ett antal antaganden och sammanvägning av faktorer gjorts för att härleda förväntat bidrag per effektområde till målet om 95 procent punktliga tåg år De antaganden som gjorts och slutsatser som dragits är följande: Genomförda regressionsanalyser visar att en reducering av förseningstimmar för respektive effektområde leder till ökad punktlighet. Reduceringens samband med punktlighet varierar dock mellan effektområdena. Bidraget till det övergripande målet beräknas per effektområde utifrån genomförda regressionsanalyser. För att nå 95 procents punktlighet krävs åtminstone en halvering av antalet förseningstimmar. Detta utifrån att 10 procent av persontågen och 20 procent av godstågen var försenade i basåret 2013 och sammantaget hade drygt förseningstimmar. Det är viktigt att hålla isär det totala antalet förseningstimmar och antalet tåg till slutstation, se ovanstående tabeller. En halvering av förseningstimmarna är dock inte tillräckligt för att godstågen ska nå målet om 95 procent år En halvering är dessutom inte tillräcklig eftersom effektområdena endast täcker två tredjedelar av genererade förseningstimmar. Därför krävs ytterligare reduktion. 18

19 Risken att inte nå uppsatta mål har antagits variera mellan effektområdena. Risken har exempelvis bedömts vara mindre för åtgärder av management-karaktär eller administrativ karaktär, jämfört med åtgärder som betingar höga investeringskostnader. Utgångspunkt har tagits i mål för indikatorer inom effektområden där sådana finns redovisade Infrastruktur Antal förseningstimmar 17% De områden som behandlas inom infrastruktur är kontaktledning, signal, spår och växel. Kontaktledning Den största andelen, procent av förseningstimmarna på elkraftsanläggningar, beror på kontaktledningsfel. De fem största kontaktledningsfelen står för 25 procent av de totala kontaktledningsförseningarna år Antalet tågstörande kontaktledningsfel har inte förändrats nämnvärt de senaste 50 åren utan legat på lite drygt ett fel per dag. Däremot har förseningstimmarna ökat. Orsakerna till detta varierar, men den ökade tågtrafiken och införande av nya arbetssätt och regler är några viktiga faktorer som påverkar. Till exempel har det i Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter (JTF) införts krav på hastighetsnedsättning vid arbeten på ena spåret vid dubbelspår, vilket medfört längre driftstörningar. De senaste tre åren har Västra stambanan, Södra stambanan samt storstäderna stått för 50 procent av alla kontaktledningsförseningar. För att minska driftstörningarna på grund av elkraftanläggningar bedöms störst effekt uppnås genom att minska omfattningen på kontaktledningsfelen i Stockholm, Göteborg, Malmö samt Västra stambanan och Södra stambanan. Åtgärder som pågår eller kommer att vidtas i närtid: Optimerade Planering av Standardförbättringar: Denna aktivitet går ut på att dels se till att budgeterade medel förbrukas enligt tidplan för att undvika underförbrukning, dels att få en konstant årlig budget för standardförbättringar. Fortsatt trädsäkring: Minska risken att träd faller på kontaktledningarna. Stambanorna och en del andra sträckor har trädsäkrats under de senaste tio åren, men flera banor kvarstår. Totalt trädsäkras cirka 20 mil under Utbyte av slitna delar innefattas i samband med att nya underhållskontrakt tecknas, jämfört med dagens kontraktsform som endast kräver upprätthållande av befintlig status. Detta är ett sätt att höja kontaktledningens prestanda så att risken för kontaktledningshaverier minskar. 19

20 Extra satsning på Hagalund, med nya möjligheter att felsöka och koppla bort fel. Detta för att minska driftstörningar. Efter kontaktledningsnedrivningarna i Hagalund sommaren 2012 har flera åtgärder genomförts som alla syftar till att minska antalet förseningsminuter per kontaktledningshaveri. Fortsätta att spänningssätta ett antal skyddssektioner. I dag finns många spänningslösa skyddssektioner som orsakar stora problem. Varje år rivs mellan 5 och 10 ner och orsakar omfattande störningar. Detta beror bland annat på att förare glömmer bort att dra ner effektuttaget när de passerar en skyddssektion. För att minska kopparstölder byts ledningarna ut mot aluminium. Många stora kontaktledningshaverier resulterar i onödigt många förseningstimmar på grund av felaktiga val som de inblandade gör. Därför har en rutin för arbetsgång och trafikprioritering vid dessa händelser tagits fram. Till detta hör en översyn av säkerhetsregler som innebär förlängda felavhjälpningstider. Aktiviteten går ut på att identifiera säkerhetsregler som är negativa för punktligheten, men som endast har en marginell påverkan på säkerheten. Det finns även flera pågående och planerade standardförbättringar. Med standardförbättringar menas utbyte av större delen av kontaktledningsanläggningen. I vissa fall ingår endast utbyte av kontaktledningen och andra fall även utbyte av stolpar och övriga ledningar. De viktigaste standardförbättringar som planeras de närmaste åren är: Laxå Falköping ( ): ny kontaktledning, 11,5 mil dubbelspår. Kontaktledningen byts ut till en standard för 250 km/tim, med nya stolpar och fundament. Dals Rostock Kornsjö ( ): ny kontaktledning, 4,6 mil enkelspår. Kontaktledningen byts ut till modernare standard med nya stolpar och fundament. Hässleholm Lund ( ): ny kontaktledning, 6,8 mil dubbelspår. Kontaktledningen byts ut till en standard för 250 km/tim, med nya stolpar och fundament. Hagalund ( ): ny kontaktledning. Kontaktledningen som är gammal och sliten byts ut till en modernare standard. Gällivare Kiruna (2017 ): ny kontaktledning, 11 mil enkelspår. Kontaktledningen byts ut till modernare standard med nya stolpar och fundament. Ånge och Borås bangårdar. Kontaktledningen som är gammal och sliten byts ut till en modernare standard. Signal Under 2013 stod anläggningstypen signalställverk, radioblockeringssystem och linjeblockeringssystem för 50 procent av förseningsminuterna för signalanläggningar. Men det går inte att peka på någon enskild anläggning eller komponent, utan felen finns fördelade över samtliga anläggningar och komponenter. Den största enskilda orsaken för signalanläggningar år 2013 var ingen känd orsak. Antalet tågstörande fel på signalanläggningar har ökat varje år sedan Orsaken till detta är bland annat ökad tågtrafik. Åtgärder som pågår eller kommer att vidtas i närtid är: 20

21 Öka andelen förebyggande underhåll i underhållskontrakten. I dag är fördelningen 75 procent förebyggande och 25 procent avhjälpande underhåll. Driva igenom signalplanen. Åtgärdsprogrammet består av 25 åtgärder sammanförda i sju projekt: Organisation, Extern förvaltning, Optimal reinvestering, Säkerställa tillgången på komponenter, Ramavtal, Kompetens och Dokumentation. Denna aktivitet går ut på att få medel och byta ut utpekade komponenter. Det handlar bland annat om utbyte av signaler till LED- lampor, utbyte av opto-baliser till parallell- eller serie-baliser med mera. Förslag på åtgärder med syfte att minska antalet förseningar: Utbyte av FST-modem (en slags mikrodator som omvandlar reläernas signaler till ett telegram) till antingen konventionell linjeblockering (relä) eller till elektronisk linjeblockering. Utbyte av samtliga slingor i stlv85 till opto där problem konstaterats. Utbyte av samtliga vägskydds hinderdetektorer med slingor till radar eller laser. Utbyte av samtliga överspänningsskydd till senaste modell. Utreda borttagning av plankorsningar. Många plankorsningsanläggningar har passerat sin tekniska/ekonomiska livslängd och utgör därför ett problem som möjligen kan leda till en ökning av fel som får konsekvenser för punktligheten. Redan nu finns förslag om borttagning av sex plankorsningar på Västra stambanan. Att konsekvent bygga bort plankorsningar skulle minska antalet förseningsminuter. Skapa möjligheter för en effektivare och snabbare felavhjälpning samt en mer driftsäker signalanläggning genom fortbildningar samt uppföljning i underhållskontrakten och reservdelshanteringen. Montera överspänningsskydd på spårledningar. Det skulle eliminera ett antal stora störningar per år, där kurar och ställverk förstörs på grund av överspänningar som uppstår vid kontaktledningshaverier där kontaktledningen kommer i kontakt med I-rälen. ERTMS Ingen ytterligare sträcka med ERTMS kommer att tas i bruk före Därför är vår bedömning att ERTMS inte kommer att påverka punktligheten, varken positivt eller negativt, fram till år Spår och spårväxlar Av det totala antalet fel år 2013 inom detta område stod spårväxlar för knappt tre fjärdedelar och spår för drygt en fjärdedel. Däremot orsakade de två anläggningstyperna ungefär lika många förseningstimmar. Spår: 13 procent av förseningstimmarna beror på rälsfel (rapporterat som rälsbrott, men även brott i skarv). Rälsfel representerar den största enskilda anläggningsdelen inom spår. Så mycket som 66 procent av alla fel är klassade i kategorin Spår Övrigt. Posterna i potten Spår Övrigt består av felärenden som saknar tydlig information eller kräver ingående manuell analys för att klassa. År 2013 registrerades 87 misstänkta solkurvor i Ofelia, varav endast 56 konstaterades som solkurvor efter analys. Majoriteten av solkurvorna förekom på skarvfritt huvudspår. 21

22 Spårväxlar: Det är i huvudsak växelns rörliga delar som står för den största mängden fel (omläggningsanordning, kontrollanordning, tunganordning men även växelvärmesystemet under den kalla delen av året). Kategorin övrigt utgör den största andelen förseningar, även för spårväxlar. Åtgärder som pågår eller kommer att vidtas i närtid är: Ett arbete pågår för att förbättra orsakskodningens kvalitet och minska antalet felkodade händelser i Ofelia och Basun. Detta kommer i sin tur att förbättra möjligheten att analysera och följa upp felhändelser. Aktiviteten går ut på att se över de krav och användarkategorier som används för felrapporteringsinformation i 0felia/Basun. Några av åtgärderna är: tydligare kravställning på systemet, förändringar i gränssnitt samt instruktioner, utbildning och information för användare. Spårbyten enligt nationell plan: 200 kilometer år 2014, 250 kilometer år 2015, 130 kilometer år Främst avses spår med föråldrad komponentstandard för att eliminera sprickor och rälsfel där det fortfarande finns äldre stålsorter/rälsmodeller. Växelbyten enligt nationell plan: år 2014 byts 38 växlar, 2015 byts 51 växlar och 2016 byts 48 växlar. Planen är inriktad på att minska antalet spårväxlar som är extra underhållskrävande. Förtydligad Handlingsplan för Spårläge: handlar bland annat om att urspårningsfarliga fel ovillkorligen måste minimeras i anläggningen. Projektet Förebyggande Underhåll Storstad: fokuserar på förebyggande underhåll av spårväxlar i Stockholm och Hallsberg. I ett pilotprojekt mellan Trafikverket, berörda entreprenörer och operatörer ska system, arbetsmodeller och kravspecifikationer tas fram, och de ska gå att införa i nuvarande och kommande underhållsavtal. Förslag på åtgärder med syfte att minska antalet förseningar: Utökad spårriktningsverksamhet: Fokus ska ligga på hur verksamheten organiseras och på den periodicitet som ska hållas. Utökad spårbytesplan: Fler bandelar bör ingå i utbytesplanen med avseende på den tekniska livslängden. Utökad växelbytesplan: Fler spårväxlar bör ingå i utbytesplanen med avseende på den tekniska livslängden. Planen grundar sig främst på att minska antalet spårväxlar som är extra underhållskrävande. Handlingsplan spårläge: Aktiviteten går ut på att eliminera urspårningsfarliga fel i anläggningen. Avsikten är att åstadkomma säkerhet genom att styra underhållet av spårläget mot de lägre gränsvärdena. Mål till år 2020: Reducera andelen förseningstimmar med 75 procent utifrån basår

23 5.2. Avgångstid Antal förseningstimmar 15% En förutsättning för att tåg anländer i rätt tid till slutstation är att de avgår i rätt tid. Effektområdet avgångstid syftar till att öka avgångspunktligheten från depåer/bangårdar genom en genomlysning och förbättring av befintliga rutiner och processer. En viktig del är att minska antalet förseningstimmar som kodas som sent från depå. Antalet förseningstimmar för sent från depå inklusive stört av annat tåg var år 2013 cirka timmar. Antalet förseningstimmar i direkt anslutning till depåer/bangårdar var samma år cirka timmar. De femton depåer/bangårdar som genererat flest förseningstimmar har valts ut för att följa utvecklingen inom detta effektområde. Dessa femton depåer genererade år 2013 cirka av alla förseningstimmar för sent från depå. Det underlag som använts är en sammanställning av förseningstimmar för år 2013 samt specifika uttag för alla depåer och bangårdar. Avgångspunktligheten för de femton utvalda depåerna var 84 procent för 2013 (som avgångspunktligt räknas tåg som är upp till 5 min sena och alla tidiga avgångar). Två indikatorer föreslås till detta effektområde: avgångspunktlighet och förseningstimmar för sent från depå. Alla tåg kommer att ingå i uppföljningen, såväl person- och godståg som tjänstetåg. Konceptet för arbetet har testats på Malmö godsbangård. Arbetet delas in i två faser. Den första fasen är informationsinhämtning och kartläggningar och den andra fasen är att genomföra förändringar. Förbättringsaktiviteter har under perioden startas i två pilotprojekt, Hagalund och Malmö godsbangård. Aktiviteterna utgår från ett Lean-inspirerat arbetssätt med fokus på daglig styrning, flödesoptimering och ständig förbättring. I Hagalund har daglig styrning startats utifrån varje aktörs behov. Gemensamt fokus på punktlighet har skapats. Förbättringskulturen är gemensam och regelbundna möten genomförs. På Malmö godsbangård har det startats en analys av rot-orsaker till förseningar genom att operatörerna och Trafikverket tillsammans regelbundet går igenom de senaste dygnens försenade tåg. Förslag har tagits fram till utökat program för ytterligare tretton utvalda depåer/bangårdar för att förbättra avgångspunktligheten och minska förseningstimmarna i järnvägssystemet. Konceptet för att driva och genomföra fortsatt förbättringsarbete är det som tagits fram och testas på Malmö godsbangård. Utgångspunkten är att på respektive depå/bangård bedriva ett förbättringsarbete med stöd av förseningstimmar som genereras inne på depån samt utifrån avgångspunktligheten. Arbetet är indelat i följande faser: 23

24 1. Informationsinhämtning, kartläggning av grundorsaker samt åtgärdsplan 2. Genomförande av beslutade åtgärder och effekthemtagning Kvantifierade resultat från de arbeten som pågår inom effektområdet kan ännu inte redovisas. Mål till år 2020: Avgångspunktlighet för de 15 utvalda depåerna/bangårdarna ska överstiga 98 procent. Förseningstimmar sent från depå för de 15 utvalda depåerna/bangårdarna < Fordon Antal förseningstimmar 14% Fordon hör till de områden där följdorsaken stört av annat tåg har stor påverkan på antalet förseningstimmar. Stört av annat tåg är en följdorsak som går att härleda tillbaka till grundorsaken hos det störande tåget. Med stört av annat tåg fördubblas antalet förseningstimmar inom detta effektområde. Ett underlag för fungerande fordon har tagits fram av analysgruppen utifrån antal fel/händelser och förseningstimmar som beskriver utvecklingen av fordonsstörningar för åren Underlaget delar in fordonsfel i olika allvarlighetsgrader. Förbättringsområden inom detta område är bland annat att förbättra inrapportering och rätt orsakskodning samt ta bort allmänna koder för att kvaliteten ska öka. Ett förslag till fortsatt arbete är att analysera relationen mellan producerade kilometer och antalet fel/händelser. De fordonsrelaterade brister som kan påverka punktligheten är inom följande områden: korg, boggi, kraftförsörjning, traktion, hjälpsystem, broms, interiör, styrning och kommunikation. För varje brist finns förslag till förbättringsområden. Underlaget avslutas med ett antal förslag för nästa steg där maskinfel, orsakskodning och ATC-fel anges som de områden som bör ges högst prioritet. En annan viktig del är att höja kvalitén i upphandling och leverans av fordon och fordonsunderhåll. Underlaget visar de olika punktlighetspåverkande delsystemen, exempelvis kraftförsörjning och broms. Inom varje delsystem föreslås ett antal förbättringsområden. Förslag till indikatorer är: stoppande fel prestationsnedsättande fel. 24

25 Underlaget avslutas med förslag på fortsatt arbete i prioritetsordning. Ett arbete för att öka punktligheten genom driftssäkrare fordon har initierats. Arbetet påbörjades med en utredning som ska beskriva omfattning och effekter av fordonsfel samt analysera primärorsak till olika typer av fordonsfel. Det ska också sammanfatta vilket underhållsarbete och förbättringsarbete som redan sker. Arbetet ska också utreda och föreslå åtgärder för att minska antalet fordonsfel. Fordonsbesiktning av tåg är en av åtgärderna som utreds. Utredningen behöver diskutera och prioritera vilka åtgärder som bäst åtgärdar primärorsakerna till att tekniska fel uppstår. Utredningen ska också belysa om åtgärderna är genomförbara utifrån ett juridiskt perspektiv, med hänsyn till bland annat EU-lagstiftning. Fordonsbesiktning för tåg ska vara ett förslag som utreds, och det behöver utredas om det är möjligt att upprätta ett sådant nationellt system enligt EU. Mål till år 2020: Reducera andelen förseningstimmar med 75 procent utifrån basår Från utland Antal förseningstimmar 8% Inom effektområdet sent från utland finns inget enhetligt statistiskt underlag, utan endast en klumpsumma vid olika gränspassager. Antalet förseningstimmar för från utland var timmar år 2013, vilket motsvarar drygt åtta procent av alla förseningstimmar. Närmare 60 procent av förseningarna vid de sex gränspassagerna registreras vid Pepparholmen (Peberholm). Därför fokuseras arbetet i detta effektområde på denna gränspassage. Persontågen ackumulerade en tredjedel av förseningstimmarna och godstågen två tredjedelar. För att effektområdet ska kunna identifiera bakomliggande förseningsorsaker och bidra med åtgärder till det uppsatta punktlighetsmålet, krävs en internationell samverkan. Ett första möte hölls därför i juni i år i Köpenhamn, med representanter från Danmark och Tyskland. Mötet har lett till att vissa operativa åtgärder har vidtagits, bland annat veckovisa avstämningar. Vidare har information om kommande banarbeten som kan störa punktligheten tagits fram, och en dialog har förts om hur negativa effekter kan reduceras. Ett nytt möte är inplanerat i september i år. Inom ramen för PÖLS (Punktlighet i Öresundstrafiken genom ledningarnas samverkan) och Scanmed RFC (Scandinavian Mediterranean Rail Freight Corridor) kommer det fortsatta arbetet inom detta effektområde att utvecklas. 25

26 Bland dem som ingår i PÖLS finns Trafikverket, Banedanmark, den danska Trafikstyrelsen, Øresundsbro Konsortiet samt en rad svenska och danska järnvägsföretag och operatörer. Syftet med PÖLS är att alla tåg ska avgå och ankomma enligt fastställd tidtabell, och varje organisation bedriver ett eget kvalitets- och punktlighetsarbete. EU-kommissionen har beslutat om en förordning som handlar om att skapa nio godskorridorer i ett europeiskt järnvägsnät. Scanmed RFC (godskorridor Stockholm Palermo) är en av dessa nio godskorridorer. En av uppgifterna i arbetet med Scanmed RFC är att inrätta gemensamma regler för operativ trafikledning, samt anta riktlinjer för störningar. Innan mål och åtgärdsplaner kan skapas måste en gemensam databas med bakomliggande förseningsorsaker för internationella tåg etableras. Detta arbete har påbörjats Banarbeten Antal förseningstimmar 6% Under år 2013 genererade banarbeten drygt förseningstimmar. Banarbeten består av dels planerade, dels akuta arbeten och kan delas in i tre typer: planerade större banarbeten (PSB) banarbeten i banarbetsplan, BAP/ tågplan banarbeten som läggs in löpande under pågående tågplan. För att minska antalet förseningstimmar för banarbeten ska ett förslag tas fram på hur banarbetsplaneringen kan optimeras med syfte att möjliggöra nödvändiga investerings- och underhållsåtgärder, samtidigt som trafikeringsbehoven beaktas. Detta görs genom ett antal förbättringsförslag som införs i pilotprojekt under 2014 på Södra stambanan och Västra stambanan, för att under etableras bredare. I detta arbete ingår det pågående projektet Optimerad banarbetshantering (OBS). Projektet Analys och simulering (AoS) ska under perioden februari till november 2014 ta fram en samlad bild av vilka analyser och simuleringar som genomförs kopplat till pågående banarbeten, vilka aspekter de beaktar och vilken metodik som används. Utifrån detta ska potentialen med analys och simulering beskrivas och en handlingsplan tas fram. Ett 11-punktsprogram med förbättringar har under våren 2014 införts på Västra stambanan och Södra stambanan. Åtgärderna har bland annat omfattat anpassning av banarbeten, samutnyttjande, förebyggande åtgärder samt kommunikation mellan berörda parter. Nyttan som har observerats 26

27 hittills är bland annat god punktlighet förbi pågående banarbeten, längre framförhållning, förbättrad dialog och att flera olika arbeten har genomförts på samma banarbetstid och därmed inte behövt separat tid i spåret. Ett koncept för servicefönster, vilket skapar längre sammanhållna tider i spår för underhåll, har tagits fram och används till att börja med i två upphandlingar av underhållskontrakt. Nyttan med servicefönster är att tillräckligt med banarbetstid ska finnas tillgänglig och att mer förebyggande underhåll kan utföras. Mål till år 2020: Reducera andelen förseningstimmar med 80 procent utifrån basår Obehöriga i spår Antal förseningstimmar 3% Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet och innebär att vi arbetar för att skapa ett transportsystem där ingen dödas eller skadas allvarligt. Det förebyggande arbetet inom järnvägsområdet omfattar bland annat plankorsningar, säkerhet vid arbete i spårområdet och obehörigt spårbeträdande. Obehöriga i spår innefattar personpåkörningar, obehöriga i spårområde samt sabotage och hot. Störst andel av förseningstimmarna, totalt cirka år 2013, orsakades av obehöriga i spårområde och personpåkörningar. Mellan 70 och 90 suicid inträffar varje år på landets järnvägar. År 2013 omkom 84 personer vid personpåkörningar. Av samtliga personer som årligen omkommer på järnvägen utgörs cirka 80 procent av konstaterade suicid. Att minska denna typ av obehörigt beträdande i spår har störst potential för att minska antalet dödade i järnvägstransportsystemet. Det är även åtgärder mot suicid som ger störst effekt för ökad punktlighet inom detta effektområde. Det innebär exempelvis att plankorsningsolyckor inte kommer att följas inom ramen för effektområdet. Målet är att halvera antalet suicid till år 2020, vilket innebär en minskning med under perioden. Det finns inga säkra effektsamband för påverkan på punktligheten. Som arbetshypotes har vi därför antagit att de åtgärder som vidtas för att halvera antalet suicid även leder till en minskning av obehöriga i spår, vilket innebär en halvering av antalet förseningstimmar. Baserat på kostnader för stängsling och kameraövervakning uppskattas den totala kostnaden för att uppnå halveringsmålet, inklusive årliga underhålls- och driftkostnader, till cirka 1 miljard kronor. 27

28 Drygt 60 procent av dödsfallen inträffar på 6 7 procent av järnvägsnätet. Särskilt problematiska platser är i viss utsträckning redan kända och tekniska och organisatoriska åtgärdslösningar finns framtagna. Stabila planeringsunderlag är framtagna och verksamheten består främst av stängsling och kameraövervakning och bedrivs enligt nationell åtgärdsplan 2. Exempel på genomförda eller pågående åtgärder som bidragit eller som under året förväntas bidra till att uppfylla resultatmål är: pilotprojekt med nya kameror i Skåne stängsling enligt program, cirka 10 bandelar i Skåne och Jönköping inventering och åtgärder, sträckorna Uppsala Samnan, Mosås Örebro C, Hallsberg Kumla, Dingtuna Västerås V Tortuna och Vikingstad Linköping stängsling i Borlänge, Gävle och Ljusdal inventering av ett tiotal sträckor och platser i Uppland, Södermanland, Örebro och Västmanland. Mål till år 2020 Halvera antalet förseningstimmar orsakade av personpåkörning, suicid, från basår Indikatorer för området är: antalet personpåkörningar, suicid med dödlig utgång antalet meter säkrad anläggning på de mest suicidtäta delarna av järnvägsanläggningen. Utgångsvärde 2013 Mål X meter X meter Ett programarbete har inletts enligt ovanstående beskrivning, och för år 2014 är ett förväntat teoretiskt resultat en minskning av antalet suicid med cirka sex personer. Utifrån ett antagande om ett linjärt samband med punktlighet skulle detta teoretiskt leda till cirka färre förseningstimmar

29 5.7. Resenärsnöjdhet Målet för resenärsnöjdhet omfattar såväl information som hantering i stört läge. Med hanteringen menas bland annat om resenären erbjuds alternativa resvägar till sin slutdestination, om det finns komfortabla väntemöjligheter och om resenären får bra service och bemötande från personalen. Målet berör resenärsinformation samt hantering vid stört läge och därmed inte hur den övergripande hanteringen och resenärsinformationen fungerar när allting går enligt normalläget. Inte heller hanteras frågor om hur nöjda resenärerna är med exempelvis pris och komfort. Att målet innefattar två delar (information och hantering) beror på att båda delarna är viktiga komponenter för resenärens nöjdhet när en störning inträffar. Informationen som lämnas i stört läge ger resenären en uppfattning av vad som har inträffat och varför tåget står still eller går långsammare än beräknat. Informationen ger även resenären möjlighet att göra egna val kring resan. Initialt har mål satts till 80 procent nöjda resenärer år 2020 för effektområdet information. Enligt Trafikverkets senaste mätning angav 66 procent att de var nöjda med informationen på perrong och ombord på tåget. Den mätning som genomförts under 2014 visar att nöjdheten med informationskanalerna vid den senaste resan ligger kvar på samma nivå som vid föregående tertial, både i normalt och stört läge. Nöjdheten med trafikinformationen i väntsal och perrong är kvar på samma nivå i alla trafikledningsområden. En större andel av resenärerna än vid föregående mätning är missnöjda eller mycket missnöjda med trafikinformationen i väntsal och perrong, än vid föregående tertial i stört läge. Det är mycket små förändringar i nöjdhet med informationen ombord på tåget, jämfört med föregående mätning. En något mindre andel av resenärerna är missnöjda med informationen ombord i stört läge. Se figurer nedan. Nöjdhet med trafikinformationen ombord i stört läge Nöjdhet med trafikinformation i väntsal och perrong i stört läge 29

30 6. Slutsatser och fortsatt arbete Drygt ett år har gått sedan branschen gemensamt bestämde att bedriva ett långsiktigt och systematiskt arbete i syfte att förbättra punktligheten i järnvägstrafiken. Arbetet har initialt handlat om att bygga en gemensam plattform och skapa ett gemensamt förhållningssätt till bland annat problem, möjligheter, mål och angreppssätt. En viktig del har också varit att säkerställa att korrekta fakta finns som underlag för de beslut som tas och de arbeten som genomförs. Precis som erfarenheter från andra områden visat är det tydligt att de ovan nämnda delarna utgör en komplex process som kräver stora insatser. För att kunna uppnå bästa möjliga resultat måste omfattande utredningar av brister göras för att vi ska kunna identifiera långsiktigt effektiva lösningar. Vi arbetar systematiskt och långsiktigt med att förbättra punktligheten tillsammans med hela järnvägsbranschen. Vissa åtgärder är enkla och går att göra omgående medan andra är mer tids- och kostnadskrävande. Det har nu gått drygt ett år sedan starten och vi kan konstatera att det krävs ytterligare arbete för att åstadkomma samsyn kring problem, lösningar och angreppssätt samt för att säkerställa att beslutade åtgärder verkligen genomförs. Först då uppnås full kraft i arbetet, och tydliga resultat kommer att kunna presenteras. Följande framsteg har gjorts det senaste året: Branschen har satt upp gemensamma mål och indikatorer för hur punktligheten ska förbättras. En gemensam värdegrund finns beskriven, och den betonar kundperspektivet, anger inriktning för hur förbättringsarbetet ska bedrivas samt klargör hur punktlighetsarbetet vid behov ska prioriteras i relation till säkerhet, arbetsmiljö och andra faktorer. Problem och förbättringsmöjligheter i faktaunderlag och arbetsprocesser har identifierats och förbättringsarbeten i dessa delar har påbörjats. Vi har identifierat de viktigaste orsaksområdena till bristande punktlighet, utsett ansvariga för vart och ett av dessa och påbörjat förbättringsarbetet. Ett antal gemensamma förbättringsåtgärder har påbörjats. Vi har en gemensam kommunikationsplan och har påbörjat arbetet med att nå ut i våra organisationer. Mycket arbete återstår för att vi ska nå upp till målet för punktlighet För att nå detta behöver vi i princip åtminstone halvera de drygt förseningstimmar som uppkom Man kan säga att grunden nu till stor del har lagts, och det närmaste årets aktiviteter kommer att ha fokus på att genomföra förbättringsåtgärder målmedvetet och systematiskt inom områden där vi har identifierat sådana åtgärder säkerställa att motsvarande åtgärder identifieras och börjar genomföras inom de områden där så ännu inte skett ytterligare förbättra faktaunderlag och arbetsprocesser kommunicera punktlighet systematiskt i aktörers organisationer, med utgångspunkt i kommunikationsplanen utifrån det förbättrade statistiska underlaget göra en riskbedömning av möjligheterna att nå målen säkerställa att lärande exempel sprids och införs identifiera och initiera forskning och innovationsinsatser. 30

31 7. Oberoende granskarnas utlåtande Tillsammans för tåg i tid (TTT) syftar till att systematiskt och långsiktigt förbättra punktligheten inom järnvägstrafiken. En första resultatrapport har presenterats avseende verksamheten från starten i augusti 2013 fram till sommaren Undertecknade organisationer har ombetts fungera som granskare av kvalitén på det arbete som bedrivs. Den utförda granskningen avser kvalitén på underlag och metoder samt dess betydelse för redovisade slutsatser. Detta är vår bedömning mot bakgrund av det rapportkoncept som kommit oss tillhanda den 18 augusti samt vissa redovisade underlag. Fokus i den kvantitativa resultatredovisningen ligger av naturliga skäl på rättidigheten under Som framgår av rapportsammanfattningen är det inte möjligt att i detta skede redovisa några resultat av den verksamhet som bedrivits i förhållande till uppsatta mål. Fokus i TTT har således legat på en kartläggning och strukturering av det fortsatta arbetet. Det är positivt att notera den vilja att finna effektiva åtgärder som genomsyrar rapporten, tillsammans med en ödmjukhet för dataunderlagens brister. Det är uppenbart att ett mycket stort informations material finns tillgängligt för analys. Vår bedömning är dock att man fortfarande har lång väg att gå när det gäller att analysera och redovisa vilka åtgärder som både är ekonomiskt motiverade och som bidrar till att uppnå målet för TTT. Detta kan bero på att man inte tillräckligt tydligt formulerat den fråga man vill ha svar på. I en sådan situation är det lätt att redovisa en mängd uppgifter, som i och för sig har koppling till det ambitiösa målet att radikalt förbättra rättidigheten under de närmaste åren, men som inte nödvändigtvis är de mest centrala. Rapporten presenterar resultat som om underlaget vore entydigt och okomplicerat. Samtidigt som man i kapitlet Analyser redovisar fyra centrala åtgärder för kvalitetssäkring, konstaterar man i det följande stycket att detta arbete knappt har påbörjats. I kapitlet Slutsatser glömmer man dock att nämna vad denna brist betyder för möjligheten att identifiera de effektivaste åtgärderna. Vi saknar en konkret redovisning av hur och när olika kvalitetsförbättringar ska genomföras. Med tanke på järnvägssystemets viktiga samhällsfunktion väcker det förvåning att målsättningar och analyser har ett så svagt kundperspektiv och ett så starkt produktionsperspektiv. Vi anser att en avgörande framgångsfaktor för TTT är en transparent och rättvisande redovisning av att åtgärder som vidtagits leder till en förbättring och att de aktörer som medverkar levererar enligt sitt åtagande. Samtidigt är det också viktigt att påpeka att även om det föreligger ett stort behov av att förbättra kvalitén i underlag och att tydliggöra olika samband, går det inte att komma ifrån att förtroendet för järnvägen måste säkras. Inte minst mot bakgrund av de stora samhälleliga kostnader en bristande punktlighet riskerar att leda till. Det kan därför finnas anledning att överväga alternativa metoder för att redovisa resultat. Av resultatrapporten framgår att några sådana ansatser har prövats. 31

32 Detta granskningsutlåtande bygger på ett antal detaljobservationer som inte redovisas här. Granskarnas uppgift är inte att delta i arbetets framdrift, men vi delar gärna med oss av våra tankar i lämpligt forum. Jonas Bjelfvenstam Staffan Widlert Brita Saxton generaldirektör generaldirektör generaldirektör VTI Transportstyrelsen Trafikanal 32

33 34

34 Bilaga 2. Organisationsstruktur TTT

35 TRAFIKVERKET. PUBLIKATION:2014:116 ISBN: OKTOBER PRODUKTION: BNG COMMUNICATION. FOTO OMSLAG: TRAFIKVERKET. TRYCK: INEKO Trafikverket, Borlänge, Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: , Texttelefon:

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Innehållsförteckning Våren är på väg! 3 Resandeutveckling 4 Information en del av resande 7 Punktlighet - andel tåg som kommer i rätt tid 11 Orsaken till

Läs mer

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft Ett gemensamt gränsöverskridande trafikstyrningssystem för järnvägen Europa ska få en gemensam och konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2014 Kvartal 1

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2014 Kvartal 1 Norrtågs kvalitetsredovisning År 214 Kvartal 1 1 Innehållsförteckning Resandet håller i sig!... 3 Resandeutveckling... 4 Punktlighet andel tåg som kommer i rätt tid... 1 Regularitet andel avgångar som

Läs mer

Trafikverkets beredskapsplan för sommar 2015, järnväg

Trafikverkets beredskapsplan för sommar 2015, järnväg [ NY] 1(17) Entreprenörer Järnvägsföretag Trafikverket Kopia till: Diariet Trafikverkets beredskapsplan för sommar 2015, järnväg Trafikverket har sammanställt denna nationella beredskapsplan för sommaren

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Hur svårt kan det vara?

Hur svårt kan det vara? TMALL 0141 Presentation v 1.0 Hur svårt kan det vara? 2 Nationell operativ ledning Tågtrafiken står just nu helt still mellan Uppsala och Stockholm C pga av nedriven kraftledning. Prognos saknas 3 Förseningsorsaker

Läs mer

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Blandad trafikering Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Disposition Svårigheter med blandad trafik Kapacitetssituationen 2008 Planeringsförutsättningar Fördefinierad trafikstruktur Kapacitetssituation

Läs mer

Verkliga förseningar för tågpendlare. Jämförelse med officiell statistik

Verkliga förseningar för tågpendlare. Jämförelse med officiell statistik Verkliga förseningar för tågpendlare Jämförelse med officiell statistik Föreningen TIM-Pendlare www.timpendlare.se Januari 2015 1 Sammanfattning Förseningar i tågtrafiken är ett stort problem för resenärerna

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning

Järnvägsnätsbeskrivning 2013-10-18 Järnvägsnätsbeskrivning Piteå Kommun spåranläggning Piteå Kommun 2013-10-18 2013-10-18 Innehållsförteckning 1 Allmän information 5 1.1... INLEDNING 1.2... JURIDISK STATUS 1.2.1... ANSVAR...

Läs mer

Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys

Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys KTH Järnvägsgrupp 1-- Anders Lindfeldt, Hans Sipilä Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys Bakgrund En av slutsatserna från projektet Kapacitetsutnyttjande i det svenska järnvägsnätet.

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Tjänstekvalitetsrapport SJ AB 2014

Tjänstekvalitetsrapport SJ AB 2014 Tjänstekvalitetsrapport SJ AB 2014 Innehåll SJ AB... 2 Verksamhet... 2 Tillstånd och certifikat... 2 Tjänstekvalitetsrapport... 3 Information och biljetter... 4 Förbindelsernas punktlighet och allmänna

Läs mer

Strategiska processer för att säkerställa och öka värdet i verksamheten

Strategiska processer för att säkerställa och öka värdet i verksamheten Strategiska processer för att säkerställa och öka värdet i verksamheten Värdeväxlaren guidar ledning och strategiskt förändringsarbete Mission Rikta Beskriva Prioritera Förändra Mäta. management M. M.

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Bilaga 4.4 Kapacitetsförutsättningar

Bilaga 4.4 Kapacitetsförutsättningar Bilaga 4.4 Kapacitetsförutsättningar Innehåll 1 Banarbeten... 2 2 Förplanerade tåglägen för internationella korridorer... 2 3 Trångsektorsplaner... 2 3.1 Trångsektorsplan Mälardalen... 2 3.2 Trångsektorsplan

Läs mer

Trångsektors plan Göteborg

Trångsektors plan Göteborg Trångsektors plan Göteborg T15 T15 [Ange dokument ets underrubr ik] RIKTLINJE 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Omfattning... 4 Definitioner... 4 Infrastruktur... 4 Trafikstruktur... 5 Allmänt...

Läs mer

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Bo-Lennart Nelldal, adj prof RAILWAY GROUP KTH Center for Research and Education In Railway Engineering Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Sammanfatting av

Läs mer

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2 Drift och underhåll Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg 1 Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar

Läs mer

Värdering av underhållskostnad och trafikpåverkan för servicefönster på Norra Stambanan

Värdering av underhållskostnad och trafikpåverkan för servicefönster på Norra Stambanan Värdering av underhållskostnad och trafikpåverkan för servicefönster på Norra Stambanan KAJT-dagarna 2015, Borlänge, 2015-05-06 TOMAS LIDÉN, LIU, ITN, KOMMUNIKATIONS- OCH TRANSPORTSYSTEM LARS BRUNSSON,

Läs mer

Enkät om rapportering av förseningar

Enkät om rapportering av förseningar 2006:06 TEKNISK RAPPORT Enkät om rapportering av förseningar BIRRE NYSTRÖM Avd för Drift och underhållsteknik Järnvägstekniskt centrum Luleå tekniska universitet Regnbågsallén, Porsön, Luleå Postadress:

Läs mer

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Produktivitetsprogram Underhållskontrakt Järnväg Sammanfattning Produktivitetsprogram för underhållskontrakt järnväg Basentreprenaderna

Läs mer

Kort historia. Norrtåg

Kort historia. Norrtåg Kort historia Norrtåg 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland Stråkmöte inför tågplan 2016 2004

Läs mer

Utredningen om järnvägens organisation

Utredningen om järnvägens organisation Utredningen om järnvägens organisation Gunnar Alexandersson Särskild utredare Presentation av delbetänkande 16 april 2015 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation Klar

Läs mer

Kort historia. Norrtågstrafiken

Kort historia. Norrtågstrafiken Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Skapat av (Efternamn, Förnamn, org.) Dokumentdatum Version. Ulrica Sörman/Mats Lindqvist [Dokumentdatum] 1.0 Ev. dokumentid Ärendenummer Projektnummer

Skapat av (Efternamn, Förnamn, org.) Dokumentdatum Version. Ulrica Sörman/Mats Lindqvist [Dokumentdatum] 1.0 Ev. dokumentid Ärendenummer Projektnummer FRÅGOR, SVAR, SYNPUNKTER 1 (7) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org.) Dokumentdatum Version Ev. dokumentid Ärendenummer Projektnummer Fastställt av (Efternamn, Förnamn, org.) Dokumenttitel Frågor, svar och

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Utforma säkerhetsprocesser

Utforma säkerhetsprocesser Utforma säkerhetsprocesser www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

vad är lean? professionalism engagemang inbyggd kvalitet stoppa vid fel minimera slöserierna

vad är lean? professionalism engagemang inbyggd kvalitet stoppa vid fel minimera slöserierna handbok vad är lean? professionalism engagemang värderingar principer arbetssätt resultat professionalism engagemang lärande inbyggd kvalitet inbyggd kvalitet stoppa vid fel standardisering utjämning normalläge

Läs mer

Skånetrafikens kvalitetsrapport Januari 2015. Kundnöjdhet - Punktlighet Resande

Skånetrafikens kvalitetsrapport Januari 2015. Kundnöjdhet - Punktlighet Resande Skånetrafikens kvalitetsrapport Januari 2015 Kundnöjdhet - Punktlighet Resande 1 Bakgrund Kvalitetrapporten kommer månadsvis och beskriver Skånetrafikens aktuella läge samt resultatet hittills under året.

Läs mer

Trafiksäkerhetsinstruktion Jernhusens Infrastruktur, Göteborg, Olskroken skötselhall

Trafiksäkerhetsinstruktion Jernhusens Infrastruktur, Göteborg, Olskroken skötselhall Dokumenttyp Verksamhetsområde Trafiksäkerhetsinstruktion Jernhusens Infrastruktur (6) Upprättad av Ansvarig utgivare Giltig från Jimmy Ahl Lennart Forslin 20-0-25 Trafiksäkerhetsinstruktion Jernhusens

Läs mer

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför Uppdraget Att ge förslag på en handlings-och åtgärdsplan för äldres säkerhet (fall, trafik, brand, drunkning, suicid, våld och andra brott) Ett regeringsuppdrag i samverkan mellan Socialstyrelsen, MSB,

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

2009-10-26 F08-149/TR00 SÄNDLISTA

2009-10-26 F08-149/TR00 SÄNDLISTA SÄNDLISTA Green Cargo AB Svenska Tågkompaniet AB Helsingborgs stad Tekniska förvaltningen Örebro SJ AB Branschföreningen Tågoperatörerna Banverkets webbplats 2/17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Yttranden och kommentarer

Läs mer

RAPPORT Trafikverkets förbättringsarbete med att åtgärda inrapporterade fel

RAPPORT Trafikverkets förbättringsarbete med att åtgärda inrapporterade fel RAPPORT Trafikverkets förbättringsarbete med att åtgärda inrapporterade fel Version 1.0 Ärendenummer: TRV 2013/92996 TMALL 0004 Rapport generell v 1.0 Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge. Besöksadress:

Läs mer

Ansökan om behörighet görs på en särskild blankett som kan hämtas på Banverkets webbplats Banportalen (http://www.banverket.se/banportalen).

Ansökan om behörighet görs på en särskild blankett som kan hämtas på Banverkets webbplats Banportalen (http://www.banverket.se/banportalen). 1.7 Publicering Järnvägsnätsbeskrivningen, inklusive avvikelsemeddelanden, publiceras på Banverkets webbplats Banportalen. Där finns också ytterligare information som hör till respektive utgåva av järnvägsnätsbeskrivningen.

Läs mer

JÄRNVÄGSSKOLAN. ett steg till din framtid

JÄRNVÄGSSKOLAN. ett steg till din framtid JÄRNVÄGSSKOLAN ett steg till din framtid Vad är järnväg? Järnvägssystemet är avancerat och består av flera olika tekniska delsystem. Det behövs spår och växlar att köra på, el till tågen och signaler som

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

FLOAT - (FLexibel Omplanering Av Tåglägen i drift) OT8 2 Väl fungerande resor och transporter i storstadsregionen

FLOAT - (FLexibel Omplanering Av Tåglägen i drift) OT8 2 Väl fungerande resor och transporter i storstadsregionen - (FLexibel Omplanering Av Tåglägen i drift) OT8 2 Väl fungerande resor och transporter i storstadsregionen Styrning genom planering Transparens, användaren förstår vad som händer - hur har algoritmen

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice

Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Östersunds kommuns kvalitetspris Återföringsrapport 2008-10-03 Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Sammanfattande bedömning Östersunds Städ och Hemservice arbetar med kundorienterad verksamhetsutveckling

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

TRI lokala tillägg järnvägsinfrastruktur Örebro

TRI lokala tillägg järnvägsinfrastruktur Örebro Dokumentnamn Process Sida TRI lokala tillägg järnvägsinfrastruktur Örebro 1(7) Dokumentbeteckning Version Giltig fr o m Giltig t o m Ersätter Driftsplats/Driftsplatsdel C-02-00-28 5.0 2012-11-02 EM 41-121

Läs mer

Division Leverans preliminära upphandlingstidplan

Division Leverans preliminära upphandlingstidplan Uppdaterad 2007-06-21 Division Leverans preliminära stidplan Uppdrag Ramavtal konsulttjänster bro, inspektion och besiktning Tjänst Stockholm juni -07 september -07 Uppgradering Ebicos NT för ERMTS Tjänst

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål V 4.2, fastställd av direktionen 2011-12-08 Innehåll Inledning... 2 1. Uppdrag... 3 2. Ledningsfilosofi... 4 Värdegrund... 4 Ledningssystem i kvalitet...

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Bilaga 5 Administration och kontroll

Bilaga 5 Administration och kontroll Administration och kontroll Administration och kontroll 2 (8) Innehåll 1 Allmänt 3 2 Administration och kontroll 4 2.1 Medverkan 4 2.2 Kvalitetsansvarig 4 2.3 Meddelande vid planerade arbeten 4 2.4 Rapporter

Läs mer

Samhällsutveckling 2014

Samhällsutveckling 2014 Samhällsutveckling 2014 i Blekinge, Skåne, Småland och Öland Innehåll Tydlig inriktning... 2 Smidigt, grönt och tryggt... 3 Grunden: god planering... 4 och bygger nytt... 6 i förebygger och avhjälper...

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Granskning av kontroller i investeringsprocessen. Trosa kommun

Granskning av kontroller i investeringsprocessen. Trosa kommun Revisionsrapport Granskning av kontroller i investeringsprocessen Matti Leskelä Februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Vårt uppdrag 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte 2 2.3 Metod 2 3

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning. Västerviks Kommun

Järnvägsnätsbeskrivning. Västerviks Kommun Jämvägsnätsbeskrivning Västerviks Kommun Järnvägsnätsbeskrivning Västerviks Kommun För tågp1an med början 2006-12-10 Revidering 2013-12-15 Järnvägsnätsbeskrivning Västerviks Kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Gruppdialoger. Planerade större banarbeten Järnvägsdata och tjänster Kapacitetsförutsättningar Avgifter och allmänna avtalsfrågor 3 2014-10-10

Gruppdialoger. Planerade större banarbeten Järnvägsdata och tjänster Kapacitetsförutsättningar Avgifter och allmänna avtalsfrågor 3 2014-10-10 7 oktober 2014 2 2014-10-10 Gruppdialoger Planerade större banarbeten Järnvägsdata och tjänster Kapacitetsförutsättningar Avgifter och allmänna avtalsfrågor 3 2014-10-10 Jonas Westlund Utblick över tilldelningsprocessen

Läs mer

Handlingsplan för att hantera prövningsärenden

Handlingsplan för att hantera prövningsärenden Tillstånd och upplysning Agneta Westerberg Avdelningschef -. Handlingsplan för att hantera prövningsärenden Justitiekanslerns beslut Justitiekanslern (JK) har våren 2015 riktat allvarlig kritik mot Kemikalieinspektionen

Läs mer

Tillsammans skapar vi Sveriges bästa busslinje - Hur gick det då? Malena Möller Fredrik Palm Ola Beckman

Tillsammans skapar vi Sveriges bästa busslinje - Hur gick det då? Malena Möller Fredrik Palm Ola Beckman Tillsammans skapar vi Sveriges bästa busslinje - Hur gick det då? Malena Möller Fredrik Palm Ola Beckman Upplägg denna presentation Kort om projektet Hur gick det då? Hur gick det med fordonen? Hur gick

Läs mer

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758 2013:1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation centralen.indd 1 2013-01-29 09.55 Utmaningarna i korthet Stockholms Centralstation

Läs mer

Trafiksäkerhetsinstruktion:

Trafiksäkerhetsinstruktion: förvaltning 1 (8) spåranläggning i Malmö förvaltning 2 (8) 1. Introduktion Detta är en del av trafiksäkerhetsinstruktionen (TRI) för sidospår vid Jernhusens godsvagnsverkstaden. 2. Beskrivning 2.1. sinstruktionens

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

Revisionsrapport. Genomförande av Kvalitetsmätning. Inledning 2008-06-11 32-2008-0580. Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm.

Revisionsrapport. Genomförande av Kvalitetsmätning. Inledning 2008-06-11 32-2008-0580. Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm. Revisionsrapport Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm Datum Dnr 2008-06-11 32-2008-0580 Genomförande av Kvalitetsmätning Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Tullverket (TV) granskat

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

Effektivisering av det förebyggande underhållet

Effektivisering av det förebyggande underhållet Effektivisering av det förebyggande underhållet Vi har härmed nöjet att presentera följande beskrivning av utbildningsinsatser i Effektivisering av det förebyggande underhållet. Bakgrund Utbildningen är

Läs mer

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

3.6.6 Trafikplatser för resandeutbyte. 6.3.4 Tilläggstjänster enligt 5.4. Stuvsta (Sta) är trafikplats för resandeutbyte (hållställe).

3.6.6 Trafikplatser för resandeutbyte. 6.3.4 Tilläggstjänster enligt 5.4. Stuvsta (Sta) är trafikplats för resandeutbyte (hållställe). 3.6.6 Trafikplatser för resandeutbyte Stuvsta (Sta) är trafikplats för resandeutbyte (hållställe). 6.3.4 Tilläggstjänster enligt 5.4 6.3.4.1 Tillhandahållande av drivmotorström Bedömning av framtida pris

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Nu bygger vi framtid nära dig

Nu bygger vi framtid nära dig Nu bygger vi framtid nära dig En skrift om järnvägsspecifika arbeten längs Botniabanan Botniabanan AB Nu bygger vi järnvägen B otniabanan är en 19 mil ny järnväg som byggs för både godstrafik och persontrafik.

Läs mer

Att motverka missförhållanden. En modell för risk- och händelseanalyser

Att motverka missförhållanden. En modell för risk- och händelseanalyser Att motverka missförhållanden En modell för risk- och händelseanalyser Bakgrund - Nya Lex Sarah - Bättre stöd till utsatta barn - Samordning, effektivitet och klientsäkerhet - Kvalitetsparagrafen i SoL

Läs mer

RUTINBESKRIVNING 1 (8) Skapat av (Efternamn Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer

RUTINBESKRIVNING 1 (8) Skapat av (Efternamn Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer RUTINBESKRIVNING 1 (8) Skapat av (Efternamn Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Hiltunen Timo, UHass TDOK 2013:0601 Fastställt av Dokumentdatum Chef VO Samhälle 2014-05-01 1.0 Dokumenttitel Växlar-manövrering

Läs mer

Järnvägar 1996-97. A. Allmänna uppgifter TK0601

Järnvägar 1996-97. A. Allmänna uppgifter TK0601 Järnvägar 1996-97 TK0601 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Bantrafik A.2 Statistikområde Transporter och kommunikationer A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.4 Beställare

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Trafiksäkerhetsinstruktion för Borlänge Energis industrispår

Trafiksäkerhetsinstruktion för Borlänge Energis industrispår 1(11) Trafiksäkerhetsinstruktion för Borlänge Energis industrispår Spårägare: Infrastrukturförvaltare: Borlänge kommun AB Borlänge Energi Box 834, 781 28 Borlänge 2(11) Dokumenthistorik Datum Författare

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Bakgrund. Problemidentifiering. Fleet Management. Utveckling av verktyg för estimering av underhållskostnader

Bakgrund. Problemidentifiering. Fleet Management. Utveckling av verktyg för estimering av underhållskostnader Fleet Management Utveckling av verktyg för estimering av underhållskostnader Isac Alenius Marcus Pettersson Produktionsekonomi, Lunds Universitet, Lunds Tekniska Högskola Den danska trafikoperatören Arriva

Läs mer

RAPPORT Marknadsundersökning Färja 2014 Trafikverket Färjerederiet Huvudrapport. Undersökning bland passagerarna Projektnummer: TRV 2013/45076

RAPPORT Marknadsundersökning Färja 2014 Trafikverket Färjerederiet Huvudrapport. Undersökning bland passagerarna Projektnummer: TRV 2013/45076 RAPPORT Marknadsundersökning Färja 14 Trafikverket Färjerederiet Huvudrapport Undersökning bland passagerarna Projektnummer: TRV 13/45 Dokumenttitel: Marknadsundersökning Färja 14 Skapat av: Markör Marknad

Läs mer

En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier

En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier 0(6) September 2013 Bilaga ärende 4 En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier Detta PM har tagits fram av MÄLAB med stöd av Bengt Hultin, Järnvägshuset

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod

Läs mer

Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015

Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015 Foto: Olof Thiel Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015 Foto: SL Stockholm växer och fler behöver åka kollektivt ETT STEG PÅ VÄGEN ÄR ATT BYGGA UT PENDELTÅGSTRAFIKEN Arbetet med att förstärka

Läs mer

Introduktion... 2. Funktioner... 2. Ansökan om behörighet och tillgång till Här&Nu... 2. Kontaktuppgifter... 3. Att använda Här&Nu...

Introduktion... 2. Funktioner... 2. Ansökan om behörighet och tillgång till Här&Nu... 2. Kontaktuppgifter... 3. Att använda Här&Nu... Ert datum Er beteckning 2009-11-26 F 09-12806/IT10 Leverans Anläggning www.banverket.se Information Här&Nu i Banportalen Kopia till: Diariet Innehåll Introduktion... 2 Funktioner... 2 Ansökan om behörighet

Läs mer

Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) för sidospår

Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) för sidospår Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) för sidospår Utgåva: 7 Gäller fr.o.m. 2014-05-20 Infrastrukturanläggning: Terminaler vid Brogärdet/Marjarp Infrastrukturförvaltare: Falköpings kommun Innehåll 1. Inledning...

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

Järnvägsutredning. Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll. Storstadsträngselproblematik. John Fridlund 2008-10-29

Järnvägsutredning. Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll. Storstadsträngselproblematik. John Fridlund 2008-10-29 Järnvägsutredning Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll Storstadsträngselproblematik Mälarbanan Två utredningskorridorer Projektorganisation CBRÖ CBRÖT Extern styr- /samordningsgrupp Intern styrgrupp Projektledare

Läs mer

Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage.

Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage. Etapp 1c Flyttat stationshus och passage (G1c) Utrymmet mellan stationshuset och spår 1 är för smalt för att uppfylla dagens krav på plattform och används därför bara som gångpassage. Om huset flyttas

Läs mer

Svetslagning av järnvägsfordon - krav och verklighet. Marcel Gustafsson, Stf Svetsansvarig EMR Stefan Helgée, Svetsansvarig EMR

Svetslagning av järnvägsfordon - krav och verklighet. Marcel Gustafsson, Stf Svetsansvarig EMR Stefan Helgée, Svetsansvarig EMR Svetslagning av järnvägsfordon - krav och verklighet Marcel Gustafsson, Stf Svetsansvarig EMR Stefan Helgée, Svetsansvarig EMR Marknaden i förändring Igår Idag 2 Trender Avreglering har gett nya aktörer

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Skånetrafikens kvalitetsrapport Mars 2015

Skånetrafikens kvalitetsrapport Mars 2015 Skånetrafikens kvalitetsrapport Mars 2015 Kundnöjdhet - Punktlighet Resande Fotograf: Karl-Johan Hjertström 1 Bakgrund Kvalitetrapporten kommer månadsvis och beskriver Skånetrafikens aktuella läge samt

Läs mer

Är järnvägen på rätt spår?

Är järnvägen på rätt spår? Är järnvägen på rätt spår? Järnvägsinvesteringar i Sverige en historisk och internationell jämförelse 2013-06-27 WSP Analys & Strategi Inledning Att det svenska järnvägsnätet lider av betydande brister

Läs mer

RAPPORT Regeringsuppdrag Redogörelse för pågående förändringsarbete i syfte att förbättra underhållsverksamheten inom järnvägen.

RAPPORT Regeringsuppdrag Redogörelse för pågående förändringsarbete i syfte att förbättra underhållsverksamheten inom järnvägen. RAPPORT Regeringsuppdrag Redogörelse för pågående förändringsarbete i syfte att förbättra underhållsverksamheten inom järnvägen. Version 1.0 TRV2015/59646 Yta för bild I Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se

Läs mer

Division Leverans preliminära upphandlingstidplan

Division Leverans preliminära upphandlingstidplan Uppdaterad 2007-09-05 Division Leverans preliminära stidplan Uppdrag Drift och underhållsentreprenad, Norra Stambanan, dvs sträckan Storvik-Gävle, Gävle-Ånge. Upphandling av Totalentreprenad med funktionsinriktning

Läs mer