SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT IDAG

Transkript

1 Antagen SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT IDAG Fördjupning av översiktsplanen för Skellefteå kommun SKELLEFTEDALEN Del 1: Förutsättningar

2 Skellefteå kommun Skellefteå Fördjupning av översiktsplanen för Skellefteå kommun: Skelleftedalen Projektledare: Lars Berg och Rebecca Bohman Projektgrupp: Lars Hedqvist, Thorbjörn Johansson, Maria Liinasaari, Peter Lundström Jens Tjernström, Richard Widman, Harriet Wistemar Styrgrupp: Lars Hedqvist och kommunstyrelsens arbetsutskott Tjänstmän från kommunens förvaltningar har deltagit i framtagandet av handlingarna

3 FÖRUTSÄTTNINGAR UTGÅNGSPUNKTER INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 Läsanvisning 5 2 HÅLLBAR UTVECKLING OCH FRAMTIDSVISION 7 Hållbar utveckling 7 Kommunvisionen 9 Den politiska visionen för Skelleftedalen 10 Politiska styrdokument 11 3 STADEN 16 Historisk bakgrund 16 Historisk bakgrund planer 20 Bebyggelsestruktur och landskapsbild 25 Stadsdelarna 30 Fysisk struktur 49 Grönstruktur 54 Omgivande grönska 55 Bostadsnära natur 61 Gröna stråk 63 Gröna oaser 64 4 STADENS INNEHÅLL (INTRESSEN) 66 Befolkning 66 Näringsliv och företagande 69 Utbildning 71 Bostäder 73 Vård och omsorg 74 Kultur, fritid och turism 75 5 KOMMUNIKATION OCH TEKNISK FÖRSÖRJNING 82 Resvanor 83 Vägtrafiknätet 83 Trafiknätsanalys 85 Trafikmängder 86 Trafiken och luftföroreningar 86 Skellefteåprojektet 87 Brister i vägnätet 89 Gång- och cykelvägnät 89 Parkering 91 Hastighetsöversyn 91 Kollektivtrafik 92 Järnväg 92 Godshantering 93 Vatten och avlopp 95 Avfall 96 Energi/fjärrvärme/el 96 6 MILJÖSKYDD, HÄLSA OCH SÄKERHET 99 Skred- och erosionsrisker 100 Vattendirektivet 100 Översvämningsrisker 100 Framtida klimatscenarier 100 Uppvärmning 102 Extrema havsnivåer 102 Buller 104 Miljökvalitetsnormer 105 Risker runt kommunikationsleder 105 Förorenad mark 105 Skyddsavstånd till industrier och andra verksamheter 106 Verksamheter som kräver särskild hänsyn ÖVRIGA INTRESSEN, RIKSINTRESSEN 109 Kulturmiljöer 109 Riksintressen 116

4 1 INLEDNING 1 INLEDNING

5 1 Inledning tagit fram en vision och ett antal mål. För att nå dit krävs uppoffringar och resurser. Planen ska visa på vilka de är och hur man tillsammans ska arbeta för att nå dit man vill. Ambitionen är att översiktsplanen ska vara reglerande samtidigt som den ska vara inspirerande och uppmanande. Målet är att förbättra välfärden och livsmiljön. Det förutsätter både ekonomisk tillväxt och en bra hushållning med resurserna. Ekonomisk tillväxt kräver att många utför ett effektivt arbete och drar åt samma håll. Det är också viktigt att utvecklingen är hållbar - den ska vara stabil och långsiktig. LÄSANVISNING Fördjupningen av översiktsplanen för Skellefteå kommun staden (FÖP Skelleftedalen) presenteras i tre delar: FÖRUTSÄTTNINGAR OCH UTGÅNGSPUNKTER I delen Förutsättningar och utgångspunkter redovisas dels vilka mål, beslutade i och utanför kommunen, som har styrt planens utformning, dels vilka hänsyn till allmänna intressen och anspråk som behöver tas i planen. I dokumentet redovisas de förutsättningar som finns inom planområdet. Dessa är riktgivande för hur planen utvecklats. De olika intressena redovisas var för sig. PLANFÖRSLAG OCH KONSEKVENSER I delen Planförslag och konsekvenser illustreras med kartor och text de huvudstrategier som är utgångspunkt för utformningen av planen. Här redovisas också den föreslagna framtida mark- och vattenanvändningen och vilka rekommendationer som bör följas då planens intentioner genomförs. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Tredje och sista delen beskriver planens konsekvenser tillsammans med en miljökonsekvensbeskrivning enligt reglerna om miljöbedömning av planer och program. 1 INLEDNING Skellefteå kommun har beslutat att upprätta en ny fördjupning av översiktsplanen för Skellefteå tätort och dess omgivningar, Skelleftedalen. Tanken är att planen ska spegla Skelleftebornas behov och syn på samhällsutveckling, alltså vad som bör utvecklas och hur det ska ske. Utgångspunkten har varit att försöka bestämma hur samhället ska se ut år Kommunen har 5

6 2 HÅLLBAR UTVECKLING OCH FRAMTIDSVISION

7 2 HÅLLBAR UTVECKLING OCH FRAMTIDSVISION I detta kapitel lyfts de visioner och kommunala styrdokument som Skellefteås politiker antagit. De utgör en mycket stor del av de förutsättningar som format planförslaget om Skelleftedalens utveckling fram till HÅLLBAR UTVECKLING I Brundtlandskommissionens rapport Vår gemensamma framtid påpekades att den nuvarande livshållningen inte är långsiktigt hållbar och att samhället förbrukar mer resurser än som kan återskapas. Denna rapport stod för spridningen av begreppet hållbar utveckling. Enligt Världskommissionen föreligger en hållbar utveckling om: de förändringar som vidtas i samhället tillfredställer nu levande människors och framtida människogenerationers behov utan att produktionsförmågan hos de understödjande ekosystemen hotas eller att grundläggande mänskliga rättigheter kränks. Hållbar utveckling handlar alltså i stora drag om att människan bör vara rädd om de resurser som hon är beroende av idag och i framtiden. I mars 2006 redovisade Sveriges regering en strategi för hållbar utveckling. Skrivelsen Strategiska utmaningar - en vidareutveckling för hållbar utveckling behandlar ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter. Strategin tar sin utgångspunkt i en vision för hållbar utveckling i ett längre tidsperspektiv. I dokumentet står fyra utmaningar i fokus: BYGGA SAMHÄLLET HÅLLBART Det innebär att vidareutveckla goda levnadsvillkor genom fysisk planering, regional utveckling, infrastruktursatsningar samt utveckling av boende- och stadsmiljöer. STIMULERA EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Det innebär att skapa förutsättningar för en god hälsa för alla oavsett kön, etnisk tillhörighet, social eller kulturell bakgrund, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. MÖTA DEN DEMOGRAFISKA UTMANINGEN Det innebär att vidta åtgärder inom ett flertal politiska områden för att klara befolkningens åldersstruktur och utmaningen i dess ekonomiska och sociala dimensioner. FRÄMJA EN HÅLLBAR TILLVÄXT Det innebär att tillväxten drivs av dynamiska marknader, en stark välfärdspolitik och en progressiv miljöpolitik. Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet 2 HÅLLBAR UTVECKLING OCH FRAMTIDSVISION Hållbar utveckling i Skelleftedalen måluppfyllelse på lokal och regional nivå 7

8 HÅLLBAR UTVECKLING I TRE DIMENSIONER EKONOMISK HÅLLBARHET Ekonomisk hållbarhet innebär en balanserad tillväxt som inte på sikt bygger på skuldsättning eller på att reserver försvinner. En hållbar ekonomi behövs för att samhället ska kunna fungera. Viktigast är egentligen att få till stånd en långsiktig planering för stadsbilden så Skelleftedalen blir hållbart i framtiden. Det bör även understrykas att ekonomisk hållbarhet ska ses på sikt och därför är viktigt att investera idag för att undvika stora utgifter i framtiden. EKOLOGISK HÅLLBARHET I skrivelse 1998/99:5 talar regeringen om tre målsättningar som ska leda till ett ekologiskt hållbart samhälle: skyddet av miljön, effektiv användning och hållbar försörjning. Skyddet av miljön innebär att utsläppen av föroreningar inte ska skada människans hälsa eller överskrida naturens förmåga att ta emot eller bryta ner dem. Effektiv användning innebär att nyttjande av energi och andra naturresurser ska bli mycket effektivare än den är i dag. Hållbar försörjning innebär att ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga måste säkras. 2 HÅLLBAR UTVECKLING OCH FRAMTIDSVISION SOCIAL HÅLLBARHET Den sociala hållbarheten sätter människors behov och välbefinnande i centrum. En social hållbarhet strävar efter att alla människor, oavsett kön, ålder, socioekonomisk tillhörighet och etnisk eller kulturell tillhörighet har samma möjligheter att ta del av det goda samhället. Hållbarhetsrådet anger trygghet, hälsa och delaktighet som centrala begrepp i den sociala hållbarheten. 8

9 KOMMUNVISIONEN Skellefteå kommun har fastställt en vision och fyra övergripande mål. Visionen och målen anvisar strategin och dimensionerar den önskade utvecklingen. Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. Visionen är en framtidsbild av ett samhälle som attraherar såväl stor som liten. Det ska vara en välkänd och viktig del av Sverige där entreprenörskap och företagande genomsyrar hela samhället. Skellefteå ska vara lockande för alla och vara en bra grogrund för ett näringsliv med stor bredd. Ett näringsliv som är i ständig utveckling för att skapa fler arbetstillfällen och goda resultat. Kommunen ska ha goda kommunikationer och samhället ska organiseras så att avstånden blir korta. Samhällssystemet ska vara tydligt med snabba beslutsvägar. Skellefteå ska vara jämställt och tillgängligt för alla. Ett samhälle som är nära, enkelt och öppet, som alla talar väl om. Skellefteå ska vara en dynamisk och öppen kommun med många, spännande och intressant delar för långt fler än sina egna invånare. Möjligheterna till fritids- och kulturverksamheter ska attrahera nya människor. Karaktären ska vara en robust och trygg kommun med valfrihet i boende och aktiviteter. En väl fungerande samhällsservice särskilt med god vård och omsorg är självklar. Skellefteå ska vara en del av världen där befolkningen ökar, särskilt starkt bland yngre människor. Möjligheterna till utbildning och forskning ska vara i världsklass. ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR KOMMUNEN Befolkning - antalet invånare i kommunen ska öka Utbildning - utbildningsnivån ska höjas Företagande - antalet företag ska öka i antal och redan etablerade företag ska växa Livskvalitet - livsmiljön ska förbättras och levnadsvillkoren ska vara rättvisa Kommunikationer - goda och säkra samband samt bra rese- och transportmöjligheter Skellefteå kommuns vision och övergripande mål innebär en expansiv utveckling. För arbetet med den fördjupade översiktsplanen bryter vi ner visionen och de övergripande målen till stadsvision och stadsmål för tätortsområdet Skelleftedalen. 2 HÅLLBAR UTVECKLING OCH FRAMTIDSVISION 9

10 DEN POLITISKA VISIONEN FÖR SKELLEFTEDALEN Skellefteå ska vara en spännande, attraktiv, vacker och trygg stad med ett starkt näringsliv, ett rikt fritids- och kulturliv samt erbjuda en god välfärd och infrastruktur. Tanken är att Skellefteå ska bli ett centrum i norr med stark utveckling. Utgångspunkten är att Skelleftedalen ska stärkas och förutsättningarna för välfärden ska bli bättre. En god bärkraft och stor konkurrenskraft behöver skapas. Det finns ingen enskild grund för detta utan istället krävs en mängd samverkande faktorer. Basen utgörs av den fysiska miljön och befolkningens kompetens. För det måste man tillvarata: mark- och vattentillgångar befolkningens idérikedom och utvecklingsförmåga den kompetens som finns inom olika verksamhetsområden SEX SEKTORSMÅL FÖR SKELLEFTEDALEN Målsättningarna för området utgår från de övergripande målen för kommunen. Ambitionen är att vara en småstad med inslag av många av de goda egenskaper och fördelar som stora städer har. Skellefteå har antagit en kommunikativ strategi med ledorden nära, enkelt och öppet. Den ska symbolisera viljan att välkomna nya invånare och skapa en god livskvalitet. En viktig faktor för Skellefteås attraktivitet är möjligheten att nå låga levnadsomkostnader. Låga boendekostnader och begränsade avgifter bidrar starkt. Grönstruktur för livskvalitet och folkhälsa är ett annat viktigt och levande inslag i stadsmiljön. Den fortsatta utvecklingen måste kännetecknas av ansvar för de kulturella och arkitektoniska kvaliteterna. BEFOLKNING personer. Förbättrad integration och jämställdhet. Hållbar struktur för sysselsättning, offentlig och kommersiell service. UTBILDNING Effektivisering av skolans lokaler. Skolorna lokalisering ska spegla barnens boendemiljö. Goda skol- och utomhusmiljöer bör skapas samtidigt som resor och transporter begränsas. Fortsatt utbyggnad av Campus. Mer forskning och utbildning samt plats för bostäder och näringslivsutveckling. FÖRETAGANDE Goda etableringsmöjligheter för allt från tjänsteverksamhet och handel till tung industri. Inom handel och tjänstesektor bedöms ytterligare personer kunna ges arbete. En fortsatt expansion innebär att behov av nya kontorslokaler, industriell verksamhet (800) och tung industri (300) uppstår. Detaljhandeln fokuseras till centrum. Solbacken är vårt stora externa handelsområde med funktion för volymhandel och vissa sällanköpsvaror. Industri- och handelsområdet Hammarängen är tänkt att främst profilera mot industrietablering och tyngre handel. LIVSMILJÖ En rundare struktur En spännande och trygg stadskärna En skön grönstruktur Nya bostäder En god omsorg En hög tillgänglighet Kultur och nöjen Vår fritid REN LUFT OCH VATTEN Arbetet med införande av alternativa uppvärmningskällor måste fortsätta. Arbetet att minska energiförbrukningen i byggnader måste intensifieras. En tydlig strategi måste till för att uppnå de målsättningar som kommunen satt upp i sina miljömål. KOMMUNIKATIONER Samordnade transporter Digital kommunikation Kollektivtrafik för alla En ny järnväg Sjöfarten klarar det tyngsta Ett mer hållbart vägtransportsystem Mer gång och cykel 2 HÅLLBAR UTVECKLING OCH FRAMTIDSVISION 10

11 POLITISKA STYRDOKUMENT AGENDA 21 Agenda 21 är en handlingsplan för global hållbar utveckling, som antogs under FN-konferensen i Rio de Janeiro Handlingsplanen består av tre perspektiv: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Skellefteå kommunstyrelse tog 1997 beslut om att Agenda 21:s intentioner skulle sätta sin prägel på alla verksamhetsgrenar i kommunen. Det handlade inte enbart om miljöfrågor utan om samhällsfrågor i stort. Övergripande mål blev att vi i Skellefteå kommun ska: utnyttja naturens resurser så skonsamt som möjligt och belasta miljön så lite som möjligt. utarbeta konkreta sektorsvisa miljömål och handlingsprogram. ta hänsyn till miljökonsekvenser vid planering av nya verksamheter. genom dialog och information göra alla anställda medvetna om sitt miljöansvar. ha tydliga miljökrav på våra entreprenörer och leverantörer. visionen för Skellefteå år 2025 är att användningen av fossila bränslen ska minska på bred front. Oljan ska ersättas av förnyelsebar energi för uppvärmning och transporter. NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖKVALITETSMÅL De svenska miljömålen beskriver de kvaliteter som är nödvändiga för en ekologiskt hållbar natur- och kulturmiljö. Miljömålsvisionen är att kunna överlämna ett samhälle till nästa generation, där de stora miljöproblemen är lösta. Av Sveriges 16 miljömål har vi i Skellefteå kommun utarbetat ett miljöprogram som består av 4 grupperingar av miljömålen. Tanken är att dessa ska lösas etappvis fram till år Nedan redovisas ett utklipp av de uppsatta mål som berör Skelleftedalens fysiska planering på översiktlig nivå. LOKALA MILJÖKVALITETSMÅL LEVA OCH BO Det lokala miljömålet Leva och Bo bygger på de nationella miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Giftfri miljö, Levande kust och skärgård samt Säker strålmiljö. Leva och Bo handlar bland annat om att det ska vara trivsamt och hälsosamt att bo i Skellefteå kommun. Maten ska vara hälsosam och människor ska inte utsättas för buller, föroreningar och farliga kemikalier i boendet eller livsmiljön för övrigt. Boendets påverkan på den yttre miljön ska minimeras. Lokala förnyelsebara tillgångar tas tillvara som t ex skogen till byggnationer och biobränsle. I kommunen skapas gröna jobb och nya tekniker utvecklas som kan vara till gagn för andra. FRISK LUFT UTOMHUS Visionen är att luften ska vara ren i Skellefteås tätorter och på landsbygden. Luften ska inte tillföras fossila växthusgaser, ozonnedbrytande ämnen eller föroreningar som kan vara skadliga för människor, djur, växter, byggnader, mark eller vatten och den totala energianvändningen ska minska. LEVANDE VATTEN Vattnet ska vara livgivande. På sin väg från inlandet till havet ska det inte transportera föroreningar som förändrar livsbetingelserna för växter, djur och människor. Vattnet utmed kommunens kust ska vara rent och skapa förutsättningar för livskraftiga populationer av växter och djur. Vatten som finns i marken ska skyddas och varhelst det påträffas kunna drickas av människor och djur. Påverkade vatten ska i möjligaste mån återställas till sitt ursprungliga tillstånd. Det lokala miljömålet Levande vatten bygger på de nationella miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning. De delmål som utgör det kommunala målet behandlas på detaljnivå och innebär till stor del att inventera läget i kommunen. NATUR I BALANS Visionen är att Skellefteå kommun ska nyttja, skydda och bevara naturen så att det unika för orten utvecklas och förvaltas på ett hållbart sätt. Det öppna land 2 HÅLLBAR UTVECKLING OCH FRAMTIDSVISION 11

12 skapet ska värnas om och jord- och skogsbruket ska leva vidare och utvecklas på ett hållbart sätt. Marken ska vara fri från föroreningar och dess vattenhållande funktion bevaras. Alla ska ha möjlighet till ett rikt friluftsliv. Miljöer med kultur- och fornlämningar ska bevaras i största möjliga utsträckning. Det lokala miljömålet Natur i balans bygger på de nationella miljökvalitetsmålen Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Giftfri miljö. BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM FN:s barnkonvention fastslår att barn har medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter utifrån fyra grundläggande principer: alla barn har samma rättigheter, barnens bästa ska beaktas vid alla beslut, barn har rätt till liv och utveckling, barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad. Tack vare detta har riksdagen bestämt att beslutsfattare ska tillämpa ett barn- och ungdomsperspektiv i ärenden som berör unga. Arbetet med barn- och ungdomsfrågor är prioriterat i Skellefteå kommun. I kommunen finns en lång erfarenhet av dessa frågor och det är kommunens inställning att en ständig utveckling ska ske. Syftet med det barn- och ungdomspolitiska programmet är att barn och unga ska ha möjlighet att delta i och påverka utvecklingen av samhället. Målgruppen är främst barn och unga upp till 20 år. Programmet har också utblick mot unga vuxna över 20 år. Det är viktigt att barn och unga får möjlighet att delta i demokratiska processer på lokal nivå eftersom det är där de flesta besluten som påverkar deras livssituation tas. Olika verksamheter i kommunen arbetar med barns och ungas inflytande och delaktighet. En del gör det på grund av lagar, planer eller direktiv. Andra möter barn och unga på ett naturligt sätt utifrån uppdrag och verksamhet. Vissa verksamheter berör barn och unga mer men det är viktigt att barn och unga får möjlighet till inflytande i alla frågor. SKELLEFTEDALEN I FOLKHÄLSOPERSPEKTIV Skellefteå har sedan oktober 2006 ett inriktningsprogram för folkhälsan med visionen att år 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa. Det folkhälsopolitiska programmet bygger på den nationella folkhälsopolitikens 11 målområden. Det innebär att samhället ska skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. De områden som berörs mest av översiktsplanen redovisas nedan. DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET (DELMÅL 1) Det finns ett stort behov av mötesplatser där man kan diskutera förhållandet och gemensamt sprida framtidsplaner på sin ort. Det är en stor del i folkhälsoarbetet. SUNDA OCH SÄKRA MILJÖER (DELMÅL 5) Delar av detta delmål ingår också i miljömålen samt i handlingsprogram för skydd mot olyckor. Målområdet är uppdelat i ett antal delområden: 1. Sund yttre miljö/luftkvalitet 2. Sunda produkter 3. Sund inomhus- och närmiljö (inkl. buller) 4. Säkra miljöer 5. Säkra produkter ÖKAD FYSISK AKTIVITET (DELMÅL 9) Framtidsvisionen är: Skellefteå är en föregångare i Sverige som erbjuder alla sina kommuninvånare de bästa förutsättningarna för daglig fysisk aktivitet livet genom. TILLGÄNGLIGHETSMÅL För att Skellefteå ska kunna vara en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, måste också tillgängligheten och användbarheten för personer med funktionsnedsättning genomsyra hur kommunens övergripande mål ska uppfyllas. T ex är tillgängligheten till den byggda miljön ett av tre allmänna intressen som är så väsentliga att de bör ha företräde framför enskilda intressen. Det anges i kommittédirektiv till Plan- och byggutredningen. Detta preciseras också i Plan- och bygglagen. I Skellefteå ska medborgare med funktionsnedsättning kunna ha goda levnadsförhållanden, känna trygghet och uppleva att de har en hög livskvalitet. Kommunen arbetar med ett handikapp-politiskt program. Detta ska vara riktgivande för planeringen i Skelleftedalen. 2 HÅLLBAR UTVECKLING OCH FRAMTIDSVISION 12

13 NATIONELLA KOMMUNIKATIONSMÅL DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN De transportpolitiska målen står som grund för både statlig och kommunal planering av åtgärder inom vägtransportsektorn. Regeringens strävan är att de transportpolitiska målen bör kunna vara en utgångspunkt för regionala och lokala målformuleringar. Förhoppningen är att målen ska uppmuntra till ett transportpolitiskt engagemang bland olika aktörer i kommuner och regioner, i näringslivet och i ideella organisationer. FUNKTIONSMÅL TILLGÄNGLIGHET Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. HÄNSYNSMÅL - SÄKERHET, MILJÖ OCH HÄLSA Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen dödas eller skadas allvarligt. Det ska även bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Regeringen bedömer att följande preciseringar bör gälla för att uppfylla hänsynsmålet för miljö och hälsa: Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet fossilberoende. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. NOLLVISIONEN Riksdagen beslutade i oktober 1997 att nollvisionen ska utgöra det långsiktiga målet för trafiksäkerheten inom vägtransportsystemet. Målet är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. REGIONALA OCH LOKALA KOMMUNIKATIONSMÅL Det finns en gemensam målbild för de fyra nordligaste länen. Den är utformad utifrån ett helhetsperspektiv för samhällsutveckling och transportmöjligheter inom och mellan regionerna, till övriga landet och internationellt. Målbilden baseras på länens regionala utvecklings- och tillväxtprogram (RUP och RTP) och består av ett övergripande mål och fem inriktningsmål. ÖVERGRIPANDE MÅL De fyra nordligaste länen ska vidmakthålla och vidareutveckla långsiktigt hållbar tillväxt med väl fungerande arbetsmarknadsregioner. Näringslivet ska vara fortsatt konkurrenskraftigt. Basnäringarnas bidrag till landets ekonomi ska bevaras och utvecklas och näringslivets kompetensförsörjning tryggas. Näringslivet behöver differentieras och dess framtidsinriktning behöver stärkas genom högkompetenta tjänsteföretag. Besöksnäringen ska attrahera människor såväl inom regionen, som nationellt och internationellt, samt bidra till differentierade arbetsmarknader och mera intressant region och närmiljö för alla i samhället. Livsmiljön ska utvecklas genom bred attraktivitet, bättre hälsa och livskvalitet samt minskad klimatpåverkan. INRIKTNINGSMÅL 1. Gränsöverskridande samarbete 2. Tillgänglighet och infrastruktur 3. Livsmiljö och attraktionskraft 4. Konkurrenskraft och entreprenörskap 5. Kompetensutveckling och arbetskraftsförsörjning RESE- OCH TRANSPORTPOLICY Under 2007 tog tekniska kontoret fram ett förslag till rese- och transportpolicy för Skellefteå kommun. Syftet med policyn är att minska kommunens kostnader för resor och transporter samt för att eget och upphandlat resande och transporter ska ske trafiksäkert och miljöanpassat. Vägverket Region Norr gav ekonomiskt stöd till arbetet. Policyn är ännu inte antagen av kommunfullmäktige. 2 HÅLLBAR UTVECKLING OCH FRAMTIDSVISION 13

14 FRAMTIDSVÄGEN - MILJÖANPASSADE TRANSPORTER Inom vägtransportsektorn pågår samverkan mellan flera aktörer för att uppnå en långsiktig hållbar utveckling genom åtgärder som påverkar efterfrågan på transporter. Arbetet med hållbart resande syftar bland annat till att förmå människor att välja andra färdsätt än egen bil vid resor till och från arbetet, i arbetet, till och från skola och utbildning samt i samband med resor vid olika evenemang. Skellefteå kommun deltar i ett projekt kallat Framtidsvägen. Det övergripande målet med projektet är att minska koldioxidutsläppen från vägtrafiken genom att öka andelen som nyttjar miljöanpassade resealternativ till ensambilåkande. Arbetet bedrivs utifrån de trafikpolitiska delmålen. 2 HÅLLBAR UTVECKLING OCH FRAMTIDSVISION 14

15 3 STADEN

16 3 STADEN I detta kapitel redovisas Skelleftedalens historiska bakgrund samt bebyggelsestruktur och landskapsbild. Kapitlet ger en kort introduktion om stadsdelarna och vilka naturliga förutsättningar som vi måste planera efter. Avslutningsvis så redovisas vår grönstruktur, det vill säga de gröna områdena som är viktiga ur ekologiska och sociala aspekter. HISTORISK BAKGRUND SKELLEFTEDALEN FÖRE 1845 Kring stränderna längs Skellefteälvens nedre lopp finns under 1800-talets första hälft dels området kring landskyrkan, nyinvigd 1800, dels en lång rad byar och begynnande industribebyggelse, allt från Myckle och Lund i väster till Sävenäs i öster. Den huvudsakliga näringen är jordbruket men bredvid det uppstår binäringar som bondeseglation, tjärbränning, pottasketillverkning och salpeterberedning. I Bergsbyn finns sedan gammalt ett kalkbrott. Under denna period växer flera varv upp för att tillgodose böndernas behov av skutor. Exporten av trävaror och tjära ökar och fjärrhandeln förmedlas via hamnlägena i Ursviksfjärden där mellan 1845 och 1850 drygt 600 fartyg utgår varav 400 till utrikes orter. Området kring landskyrkan, med Prästbordet norr om älven och Sunnanå söder älven, har i början av 1800-talet utformats till ett centrum med marknadsplats, skeppsvarv, sågverk, kyrkstadskvarter, värdshus mm. Det förmånliga kommunikationsläget vid älven har ännu äldre anor, redan på 1300-talet finns här en träkyrka, efterhand gästgiveri med hållhästar, marknad och ting. På Brännan, i Gammelstaden och Kläppen är bebyggelsen tätast och har en närmast stadsliknande karaktär. Efter branden 1835 byggs den nuvarande kyrkstaden upp. Marknadsplatsen flyttas till Körran nedanför Majorsbostället Nyborg. Körran används för verksamheter som inte direkt hör samman med det kyrkliga livet, tjuderplats för hästar, tjärhov, exercisplats, efter kyrkstadsbranden marknadsplats. Majorsbostället, tidigare kaptensboställe uppförs på Körran av allmogen för det lokala militära befälet. 3 STADEN 16

17 bli ett centrum för nedre Skelleftedalen. Skeppshandel och gästgiveri byggs. Sjöfarten gör också att lotsar och sjömän flyttar hit. All denna verksamhet gör att antalet fartyg som lämnar Skellefteå ökar till omkring Varvsnäringen blomstrade och flera stora varv startar, bl a Alderholmens varv 1855 och Furunäsviken. Även längre upp i älven finns varv t ex vid Karlgård öster om nuvarande Sunnanå kyrkogård. 3 STADEN Karta som visar Skelleftedalen kring 1845 med delar av stadsplanen för den nya staden. STADEN De otaliga bränderna i rikets städer medför en nationell byggnadsstadga med bl a bestämmelser för att för hindra bränder. En åtgärd är breda trädplanterade gator för att förhindra spridning av bränder. En ny stadsplan för den unga staden lanserar nu esplanaderna Kanalgatan och Viktoriaesplanaden. Staden växer och de första husen öster om Viktoriaesplanaden byggs. Torget flyttas till nuvarande plats intill Kanalgatan STADEN Året 1845 får Skellefteå stadsrättigheter på mark som köpts in av Norrböle by. Redan året före antas den första stadsplanen för den nya staden. De första husen byggs redan under stadens första år. SKELLEFTEDALEN Vid Skellefteälvens mynning anläggs nu flera ångsågar vilket medför att många småbrukare kombinerar jordbruket med arbete på sågarna. Vid Gran- näsudden förvärvar Ytterursviksbönderna mark och utvecklar där ett nytt samhälle med arbetarkaserner, kontor, bruksbod, stall och förrådsbyggnader. Grunden för detta är det järnbruk som doktor Salomon Säve får privilegium för 1858 samt intilliggande såg. Några år senare, 1866, står ytterligare ett sågverk klart i Klemensnäs. År 1856 stadfästes hamnen i Inre Ursviken som stadens hamn vilket påverkar Ursvikens samhälle till att SKELLEFTEDALEN De olika industrierna utvecklas vidare under denna period, byter ägare och upphör. Nytt är den mekaniska verkstad som uppstår i Ursviken. Till verkstaden hör också ett gjuteri, det enda i Sverige norr om Gävle. Under perioden tillkommer på 1880-talet Skellefteå älvs flottningsförening och ett sorteringsverk anläggs i Södra Bergsbyn. Mot slutet av perioden får de seglande fartygen allt hårdare konkurrens av de ångdrivna och/eller järnbyggda fartygen. År 1878 byggs på Alderholmens varv barkskeppet Antoinette, som var det näst största 17

18 fartyget byggt i länet. Detta kan ses som slutet för skeppsbyggnadstraditionen i Skelleftetrakten. Förutom i staden och kring Landskyrkan är bebyggelsen längs älven fortfarande glest bebyggd av bondgårdar och mindre gårdsanläggningar. Kring industrierna sker dock en förtätning. År 1880 har byarna följande invånarantal, Morön 184, Hedensbyn 377, Bergsbyn 484, Inre Ursviken 395 och Yttre Ursviken STADEN Vid sekelskiftet var den gamla stadsplanen så gott som fullbyggd varför stadens styrande kände ett behov av ny mark för fortsatt tillväxt. De nya stadsplanerna omfattar området norr om Kanalgatan fram till den kommande järnvägen samt områden norr och öster om staden. För detta köps mark in av Norrböle by, delar av nuvarande Norrböle samt delar av Älvsbacka. Redan 1916 stod det nya centrallasarettet färdigt och på Norrböle finns redan en del bebyggelse t ex längs nuvarande Åsgatan. Även väster och söder om stadens gränser växer en mer stadsartad bebyggelse fram, dels på Prästbordet dels längs älven på Sörböle och Sunnanå. I Klemensnäs grundades Skellefteå Trämassefabrik på platsen för tidigare sågverksamhet och i Bergsbyn bildades Kalkbolaget är järnvägen mellan Bastuträsk och Kallholmen färdig och hamnverksamheten i Ursviken flyttar till Kallholmen. Tjugo år senare påbörjas anläggningsarbetet för smältverket på Rönnskär. Bebyggelsen är fortfarande i huvudsak av jordbrukskaraktär men förtätningar i bebyggelsen fortsätter att breda ut sig främst på älvens norra sida vid Ursviken och Furunäs. Under 1930-talet börjar egnahemsbebyggelse växa fram med hjälp av s k egnahemslån. I takt med att smältverket växer ökar bostadsbyggandet i Skelleftehamn där Bolidenbolaget står för byggandet kring kyrkan och kommunen/enskilda för delen väster om kyrkan STADEN Från 1941 växer staden, då förenas Morön och Sävenäs samt en mindre del av Prästbordet till staden omfattar staden ett sammanhängande område fram till Skelleftehamn. I väster däremot gränsar staden mot landskommunen redan i Högströmsgatan. SKELLEFTEDALEN Smältverket på Rönnskär har nu varit igång tio år och antalet anställda är nu uppe i ett par tusen. Många av de anställda bor i orterna längs älven varför den nya järnvägen kommer att spela en stor roll för pendlingen till och från arbetet. Efter hand upphör denna roll för järnvägen och istället tar bussen och bilen över som de viktigaste transportmedlen. Den mer stadsartade bebyggelsen växer allt mer. Det byggs större flerbostadshus men även sammanhållen bebyggelse i form av rad- och kedjehus. 3 STADEN Framdragande av järnvägens till Kallholmen och anläggandet av en ny hamn gör att staden även förvärvar delar av dagens Skelleftehamn. SKELLEFTEDALEN Under perioden läggs flera sågverk ned och några enstaka verksamheter startar, t ex Ursvikens Ångsåg. I och med att staten tar ett stort ansvar för bostadsfinansiering och ställer upp regler för byggandet ändrar bebyggelsen karaktär, dels till en mer storskalig bebyggelse med trevånings lamellhus och dels till en mer småskalig egnahemsbebyggelse. På 1950-talet får Skellefteå sina första höga hus genom punkthusen på Getberget. 18

19 SKELLEFTEDALEN 1965 TILL IDAG STADEN Efter 1965 försvinner stadsbegreppet och städerna blir kommuner. Samtidigt slås många små kommuner samman. I Skellefteå sker detta successivt till 1975 byggdes i landet ett mycket stort antal bostäder, cirka 1 miljon. Stadsbyggnadsmässigt karaktäriseras perioden av en ideologi där man bl a ville skilja på olika stadsfunktioner, bostäder, arbetsplatser, handel etc och lägga var och ett på sin plats i staden. De olika delarna binds samman med trafikleder för den starkt framväxande bilismen. I Skellefteå byggs nu staden ut med de nya stadsdelarna Sjungande Dalen, Anderstorp och Morö Backe. Industriområdet Hedensbyn kommer också till under den här perioden. Kring 1990 sker ytterligare en stark utbyggnadsperiod, dock tidsmässigt kortare än den ovan nämnda. Nu växer t ex Sunnanå starkt upp mot Falkträsket och norr om Morö Backe påbörjas ett nytt industriområde - Solbacken. Efter 2000 sker en utbyggnad med centralt belägna flerbostadshus samt att ett nytt externt handelsområde etableras på Solbacken. Småhusbyggandet fortsätter på Västra Sunnanå. Även på Anderstorp sker stora förändringar för handelskvarteren när trafiksystemet läggs och en del ny tomtmark etableras. SKELLEFTEDALEN Under denna period växer också Bergsbyn och Ursviken starkt, i mindre mån Skelleftehamn. Under perioderna 1990 respektive 2000 sker ingen byggnadsverksamhet liknande den i staden. En del saker händer dock, hamnen byggs ut och vid reningsverket på Tuvan byggs en anläggning för omvandling av komposterbart avfall till biogas. På Scarinsområdet läggs verksamheten ner och kontroll av markföroreningar inleds. I Ursviken och Skelleftehamn rustas centrum upp med bl a nya torg. SKELLEFTEÅ I VÄRLDEN Skellefteås situation de senaste decennierna är i mångt en spegling av den nationella utvecklingen. Den har påtagligt präglats av den rådande industrikonjunkturen och den nationella politiken. Kommunen har en bas i råvaru- och tillverkningsindustri som är starkt exportberoende. Under perioden 1960 till 1990 stärktes landets och kommunens exportindustri. Både nationellt och lokalt var den ekonomiska utvecklingen god. Samtidigt bedrev staten en regionalpolitik som var både kompenserande och omfördelande. För Skellefteås del innebar detta resurser till en stark samhällsutveckling. Kommunen ökade sin befolkning och offentlig sektor och näringsliv expanderade. En stor del av den nuvarande bebyggelsestrukturen skapades samtidigt som samhällsservicen förbättrades och levnadsstandarden ökade talet innebar istället en ekonomisk nedgång i industrin med försämrade statsfinanser och åtstramningar i offentlig sektor. I Skellefteå kommun kulminerade befolkningsutvecklingen och en period inleddes där folkmängden minskade. Tillväxten i näringslivet avtog parallellt. Det minskande befolknings- och skatteunderlaget innebar samtidigt ett krympande underlag för samhällsservice. Under 2000-talet har konjunkturen successivt förbättrats. Både näringslivets och offentliga sektorns ekonomiska utveckling har blivit bättre. Ett omfattande arbete med effektivisering och strukturomvandling har pågått sedan lågkonjunkturen. Konjunkturen har svängt uppåt och näringslivet har genomgått en stark effektivisering. Men en god utveckling kräver att effektiviseringar och rationaliseringar fortgår oavbrutet. Konjunkturerna skiftar och därför är det viktigt att kommunens planering ger förutsättning för en stark ekonomisk tillväxt. Vilket möjliggör en god samhällsutveckling. 3 STADEN 19

20 HISTORISK BAKGRUND PLANER TIDEN FÖRE 1845 Skellefteås grundande som stad Innan dess var den administrativa indelningen socknar, län o s v. Den första stadsplanen tas fram i samband med stadsrättigheterna. Karta på sidan 18 visar hur bebyggelsestrukturen såg ut vid tiden för stadens grundande. 3 STADEN STADSPLANEN 1845 Den första stadsplanen var en enkel rutnätsplan med kvadratiska kvarter cirka 100*100 meter mellan de 20 alnar (12 meter) breda gatorna. Rutnätet var utlagt så att Landskyrkan bildar fond i Storgatan mot väster. Ungefär i planens mitt mellan Nygatan och Strandgatan var två kvarter utlagda för stadshus respektive torg. STADSPLANEN 1883 I den följande stadsplanen tillämpades reglerna i 1874 års byggnadsstadga. Dålig stadsmiljö och rikliga stadsbränder gjorde att hälsa och säkerhet sattes i fokus. Riktlinjer om grönska och breda esplanader skrevs in i stadgan. I den nya stadsplanen för staden medförde detta tre esplanader Kanalgatan, Viktoriaesplanaden och en esplanad längs älven öster om Boströmsbäcken. Kvarteren i denna del fick också brandgator. 20

21 3 STADEN STADSPLANEN års stadsplan av P O Hallman utvidgade stadens rutnät mot norr och den nya järnvägen ner till Kallholmen. Dessutom utvidgades stadsområdet mot norr på Norrböle, mot öster på Älvsbacka och mot väster på Prästbordet. Denna utvidgning gavs en helt annan utformning än rutnätsstadens med inspiration från trädgårdstadsidéerna från England och det tyska medeltidsidealet. Denna plan fastställdes aldrig men genomfördes i vissa delar, t ex den snedställda allén mot den kommande samrealskolan och Stationsgatan norr om Kanalgatan. STADSPLANEN års stadsplan av Albert Lilienberg byggde vidare på den förra planen men anpassade sig mer till den bebyggelse och fastighetsstruktur som förelåg vid upprättandet. Kännetecken i denna plan är bl a stadskyrkan i fonden av Nygatan och Kanalskolan vid Kanalgatan samt stora delar av den gatu- och platsstruktur och bebyggelse som bestått fram till våra dagar. 21

22 3 STADEN STADEN VÄXER På 1930-talet behövdes plats för hamn och smältverk för malmen från Boliden varför det blivande Skelleftehamn inkorporerades med staden och en stadsplan upprättades. FÖRSTA ÖVERSIKTSPLANEN GENERALPLANEN 1949 På 1940-talet kom en ny byggnadslagstiftning, och ett mer storskaligt och planmässigt byggande med bl a översiktsplanering. Generalplaner kom på modet och planförfattare var ofta arkitekter från Stockholm, så också i Skellefteå. Uno Åhrén upprättade 1949 generalplan för staden och Skelleftehamn, en plan med funktionalistiska förtecken. Det innebär att marken i planen delades upp för olika användningsändamål, t ex bostäder, industri och centrum. 22

23 REVIDERING AV GENERALPLANEN 1955 Kommunen reviderade Åhréns plan några år senare. Den viktiga frågan i de planerna gällde om Torsgatan eller Järnvägsgatan skulle vara huvudgatan österut mot hamnen. 3 STADEN TRAFIKPLANERING PÅ 1960-TALET Ett årtionde senare hade biltrafiken ökat så mycket att staten ansåg att den borde planeras på ett mer regelmässigt sätt. Trafikplaner började upprättas runt om i landet av särskilda trafikkonsulter. Sålunda upprättade Orrje & Co en trafikplan för Skellefteå I denna lanserades viktiga trafikleder som delvis genomförts, delvis fortfarande är aktuella till exempel Östra Leden, Centrumbron m m. Föreslagna kringfartsleder i norr, den så kallade Silvervägen, och i söder har inte fått något genomförande. 23

24 3 STADEN GENERALPLANESKISS 1970 I samband med trafikplanerna tog kommunen fram två generalplansskisser 1968 och I dem finns resultatet av trafikplanerna tillsammans med tillhörande markanvändningsansatser. Här lanseras de nya stadsdelarna Sjungande Dalen, Moröhöjden, Östra Moröhöjden (Morö Backe) och Anderstorp. NYA FORMER FÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING Några år senare togs en s k Strukturanalys fram för att ge underlag för olika långsiktliga exploateringsalternativ för Skellefteå centralort. Analysen kom att omfatta hela Skelleftedalen samt Boviken. Analysen har sedan varit vägledande för många exploateringsområden. Analysen följdes upp på 1970-talet med olika ansatser för Skelleftedalen, trafikprognos, resvaneundersökning och cykelplan. Generalplaneskiss 1970 Strukturanalys Skelleftedalen 1974 ÖVERSIKTSPLAN ENLIGT PLAN- OCH BYGGLAGEN I översiktsplanen från 1991 upprättades också en markanvändningskarta för området kring Skellefteå. Även den baserades i hög grad på strukturanalysen vad gäller mark för ny bostadsbebyggelse. Sedan mitten av 1970-talet har också fördjupade översiktsplaner tagits fram för flera av stadsdelarna. Översiktsplan

25 BEBYGGELSESTRUKTUR OCH LANDSKAPSBILD Stadens och Skelleftedalens utformning vilar på ett antal strukturbildande element som varit styrande under historiens gång. Dessa element är älven med biflöden, järnvägen och dalgångens sluttningar. Det gäller framför allt den norra sidan av dalgången med de längsgående huvudvägarna på båda sidor om älven samt de tvärs dalgången nordsydliga vägarna. Dessa element har inledningsvis format en östvästlig bandstruktur som successivt blivit tätare. De nordsydliga vägarna har sedan medfört att staden vuxit ifrån älven bl a utefter vägarna och stadsområdet har därmed fått en rundare karaktär. Stadsbebyggelsen har en relativt låg och grön karaktär där bebyggelse och gröna ytor växlar. Skalan med flerbostadshus i upp till och med tre våningar från olika årtionden dominerar med undantag för högre byggnader bl a Getbergets punkthus i sju våningar från 1950-talet, byggnader i Morö Backes centrala delar och kvarteret Lidgärdet på Norrböle och 90-tal, 2000-talets byggande av höghus i kvarteret Nipan, Älvsbacka Strand och kvarteret Ekorren. Ett antal verksamhetsbyggnader sticker också upp i den lägre omgivningen, t ex byggnader i kvarteret Sirius, punkthuset i Medlefors folkhögskola, kraftverkets byggnader i Hedensbyn samt en kontorsbyggnad i Ursviken. Småhusbebyggelsen är omfattande och finns överallt i Skelleftedalen. Den varierar mycket vilket framgår av beskrivningen nedan. BEBYGGELSEN I SKELLEFTEDALEN Staden Skellefteå har utifrån centrum som äldsta del byggts ut i form av årsringar. Det gjordes tydligt fram till 1960 för att därefter bli allt otydligare. Utvecklingen i Bergsbyn, Ursviken och Skelleftehamn/Örviken har skett efter i stort sett samma principer. Även de byar som fanns redan vid stadens grundande har under Skellefteå landskommun förtätats till allt mer stadsliknande karaktär. Med start i centrum görs nedan ett försök att beskriva bebyggelsen i Skelleftedalen. TÄT KVARTERSSTAD (CENTRALA STAN) Skellefteå centrum är till karaktären en rutnätsstad med relativt smala gator där byggnaderna ligger i kvartersgränsen mot gatan. De överlag tre våningar höga husen med lokaler i bottenvåningen ger intima och livfulla gaturum. De breda gatorna - esplanaderna - Kanalgatan och Viktoriagatan samt Stationsgatan med sina trädplanteringar bryter radikalt med de smala centrumgatorna. De är ett resultat av byggnadsstadgan 1874 som bl a betonade sundhet, hälsa och trygghet mot brand. Centrum norr om Kanalgatan har i vissa delar en mindre sträng rutnätsstruktur med en del kvarvarande verksamhetsbebyggelse tillsammans med äldre träbyggnader från tidigt 1900-tal och tidigare. Här finns också rivningstomter med parkeringsytor och det centrala busstorget. Mot järnvägen ligger det tidigare stationshuset i fonden av Stationsgatan samt tidigare lagerbyggnader som idag rymmer många olika verksamheter. TRÄDGÅRDSSTADSBEBYGGELSE I de nya planerna lämnas den byggda delen av rutnätsstaden orörd för att utanför denna lägga till trädgårdsstadsdelar med oregelbundna kvarter, vindlande gator, platsbildningar med byggnader i fonden för vissa centrumgator t ex Nygatan med kyrka och Stationsgatan med järnvägsstation. Ett annat exempel på offentlig byggnad utanför rutnätsstaden var den nya samskolans placering sidoordnad i förlängningen av Strandgatan. Den kommande järnvägen från Bastuträsk till hamnen i Kallholmen hade sin plats i planen. Gatorna i de nya kvarteren runt rutnätsstaden får sin trädgårdsstadsprägel främst genom de fristående husen, maximerade till två våningar och fem lägenheter samt sättet att placera husen antingen direkt mot gatan eller indragna med förgårdsmark. Mellan de enskilda husen planteras ofta träd som tittar ut i gaturummet. Stadsdelar med denna karaktär är delar av Norrböle, Älvsbacka och Prästbordet som ligger närmast Centrala stan. FLERBOSTADSBEBYGGELSE, FUNKTIONALISM (DELAR AV NORRBÖLE, ÄLVSBACKA) De politiska målen om ett folkhem formulerades under 1930-talet och började förverkligas kring Bostadsförsörjningen var en hörnsten i uppbyggnaden mot bakgrund av den rådande delvis eländiga bostadssituationen i landet. Den bostadssociala utredningen tillsattes 1933 och blev klar i början på 40-talet. Ordnandet av byggandets finansiering resulterade i samhällsstöd och kvalitetskrav. Kommunernas engagemang i bostadsproduktionen blev viktig. Den översiktliga fysiska planeringen och planeringen av bostadsförsörjningen växte fram. De 3 STADEN 25

26 allmännyttiga och kooperativa bostadsföretagen kom till och drev på utvecklingen av bostadsproduktionen som övergick från hantverk till industri. Egnahemsrörelsens traditioner med bl a självbyggeri blev en viktig utgångspunkt i småhusbyggandet och HSB var en drivande kraft. I 1947-års byggnadslag och byggnadsstadga lades den lagliga grunden för den nya inriktningen, bl a med översiktliga planinstitut som general- och regionplan. Bostadssociala utredningens förslag om lägenheter per år uppnåddes inte de första åren efter kriget. Till början av 50-talet byggdes endast cirka lägenheter per år och först under den senare hälften av 50-talet nådde man upp till målet. En lång rad välkända bostadsområden skapades under denna tid av landets mest framstående arkitekter. Stilmässigt sker under denna period en övergång från 30-talets stränga funktionalism till ett formspråk som hämtar inspiration från tidigare perioder, nationalromantiken och 20-talsklassicismen. Däremot behöll man mycket av funktionalismens sakliga förhållningssätt till frågor om bostadskvalitet mm. Denna revision av 30-talets stilideal, som har kallats The New Empiricism eller The New Humanism, gjorde Sverige berömt ute i världen. öppna takfötter. De ursprungliga entrépartierna i ek kan studeras i Älvsbackahusen. Parallellt med dessa större hus byggdes en lång rad egnahem, små enfamiljshus i en våning med källare, på Norrböle i kvarteren Odlingen och Fårtickan, på Älvsbacka i kvarteren Järpen och Ärlan. GRANNSKAPSENHETER (NORRBACKA, GETBERGET) In på 1950-talet utvecklades folkhemstanken så att bl a byggandet skulle ske i enheter lagom stora för att invånarna skulle känna en gemenskap och ansvar för sin del av staden. För att stödja detta skulle enheten - grannskapet - ha ett litet centrum med butiker, post och kanske en bankfilial. Exempel på grannskapsenheter är Norrbacka och Getberget med delar av Morön. STORSKALIGA BOSTADSOMRÅDEN Miljonprogrammet d v s statens mål att bygga en miljon lägenheter på tio år från 1965 orsakades av en fortsatt stor omflyttning in till städerna från landsbygden. För att göra ett så stort projekt möjligt satsade staden medel och stimulanser för industriella byggnadsmetoder. Programmet har satt sina spår även i Skellefteå. Främsta exemplen på detta storskaliga byggande är Moröhöjden och flerbostadsdelen i Sjungande Dalen men även kvarteren längs Läkarvägen, bebyggelsen kring Nyckelgatan och Bogårdsvägen i Sunnanå. De karaktäriseras av storskaliga två- och trevåningshus, i Moröhöjden med souterrrängvåning, placerade i skogster- 3 STADEN I Skellefteå var det HSB som engagerade sig tidigt och nya hus byggdes i första hand i stadsdelarna kring centrum men även i centrum. På Norrböle hindrade bestämmelserna i Lilienbergs stadsplan såväl trevånings lamellhus som egnahem vilket gjorde en stadsplaneändring nödvändig. Bebyggelsen kring Oskarsvägen på Norrböle och den i kvarteren Uranus och Sälen på Älvsbacka har en utpräglad funkisstil med husen i tre våningar placerade enbart i nord-sydlig riktning. Detsamma gäller de släta putsade fasaderna, de flacka sadeltaken med enkla 26

27 räng. Husen nås trafikmässigt av en matargata (s k utifrånmatning) med angöring genom stora samlade parkeringsytor närmast gatan. I Skelleftehamn finns några kvarter med denna typ av bebyggelse. Flerbostadskvarteren på Morö Backe, som är av något senare årtionde, kan räknas till denna kategori även om stadsbyggnadsättet här är mer omväxlande och levande bl a på grund av att våningsantalet är skiftande i bebyggelsen. Stadsdelen Anderstorp kan räknas till storskaliga bostadsområden men är inspirerad av låg-tättrörelsen. Det innebär i stort sett att alla byggnader är i två våningar förutom den fem våningar höga centrumbyggnaden. I övrigt är kännetecknen lika som ovan, långa byggnadskroppar, utifrånmatning och stora parkeringsområden. Flerbostadsbebyggelse från 1970-talet och framåt i mindre enheter finns här och var i Skelleftedalen, t ex i Degerbyn, Sunnanå, Sörböle, Anderstorp och Ursviken. SMÅSKALIG BEBYGGELSE Inom Skelleftedalen finns en utspridd småskalig bostadsbebyggelse av olika karaktär och ålder. Äldst är den agrara bebyggelsen som finns på flera avsnitt längs älven men även efter Klintforsån. Det är aktiva och före detta jordbruk, hästgårdar samt enstaka avstyckningar med äldre och nyare villor. Tydliga exempel är Myckle, Stämningsgården, Lund, Tuvan/ Södra Bergsbyn och Gunsen. Egnahemsbebyggelse finns från tidigt 1900-tal och fram in på 1950-talet. Tydliga exempel är 1940-talets små enplanshus med källare på Norrböle, Älvsbacka och Skelleftehamn. Tomterna avgränsas ofta med häckar och stora björkar som inramar gatorna i dessa kvarter. Tiden har i många fall gått hårt åt byggnadernas ursprunglighet genom om- och tillbyggnader, nya fönster och fasadbyten. I och med smältverket på Rönnskär tog ägaren Bolidenbolaget också ett ansvar för byggandet av bostäder, kyrka m m. Stadsplan för detta upprättades av Bolidens arkitekt John Åkerlund som också ritade kyrkan och bostadshusen runt om. Karaktären är trädgårdsstaden med byggnader i 1920-talsklassicism, en-, två- och flerbostadshus tillsammans med en rik växtlighet. Förutom kyrkan ritade Åkerlund ett Folkets Hus för den nya stadsdelen talets villabebyggelse utgör stadsbyggnadsmässigt en fortsättning på trädgårdsstaden med traditionella gator i rutnätsmönster med lite olika karaktär. Några större grönytor förekommer sällan med undantag för ett fåtal lekplatser. Byggnaderna är företrädesvis i ett plan eller ett- och halvt plan med fasadmaterialet trä eller fasadtegel som kommer på modet under 50-talet. Kvarteren ger en mycket grön prägel med stora uppvuxna träd m m. Tydliga exempel på villastadsbebyggelse är Eriksberg, delar av Sörböle och Sunnanå, Älvsbacka, Prästbordet. Nyare villabebyggelse är stadsplanemässigt utformade efter den trafikplaneringsideologi som introducerades under senare delen av 1960-talet. Den innebär en strävan efter trafiksäkerhet och framkomlighet vilket medför byggande av vägar och gator för olika trafikslag: övergripande trafik, lokaltrafik, samt gång- och cykeltrafik. För att inte få genomfartstrafik utformades gatusystemet som ett träd där entrégatan till den enskilda bostaden är den yttersta grenen i trädet. För att nå ett närliggande kvarter måste man tillbaka i systemet för att söka sig utåt till det nya målet. Gatorna är av lite olika karaktär beroende på ålder, de äldre har traditionell karaktär med trottoarer, de nyare utan med gräsytor fram till tomtgränsen. Villaområde med denna karaktär finns i hela Skelleftedalen. Samtidigt med byggandet av ovan nämnda villabebyggelse uppförde byggföretag småhusenheter i en mer enhetlig karaktär i form av radhus, parhus och kedjehus. Parhus uppfördes redan på 1930-talet i Skelleftehamn i kvarteren runt kyrkan. Från 1950-talet kan nämnas kedjehusen på Norrböle ritade av dåvarande stadsarkitekten Paul Stampe. Bebyggelse av denna karaktär finns väl representerat i Sjungande Dalen, Morön, Morö Backe, Bergsbyn och Ursviken. Inom Skelleftedalen finns även inslag av rena fritidshus och fritidshus som övergått till hus för permanent boende. De förekommer företrädesvis i lägen nära vatten som Falkträsket, Skellefteälven (Bergsbyn, S Tuvan) och i havsnära lägen (Skelleftehamn och Örviken). Längs Skellefteälven kan fritidsbebyggelse vara blandad med den agrara bebyggelsen. INSTITUTIONSBEBYGGELSE Stora tydliga inslag i stadsbilden är institutioner som lasarettet, Campus, gymnasieskolorna, stora idrottsanläggningar och så vidare Lasarettet ligger norr om Järnvägsleden i Klockarbergets sydsluttning och tar upp hela denna del av Norrböle mellan Lasarettsvägen och Klockarbergsvägen. Det utgör en 3 STADEN 27