Enzym som indikator för mögelproblem i byggnader

Transkript

1 1 Enzym som indikator för mögelprolem i yggnader Slutrapport Sna och enkel mögelkontroll Svenska Byggnadsindustrins Utvecklings Fond projekt Ragnar Rylander 1 Thomas Hulander 2 Morten Reeslev 3 1. BioFact Environmental Health Research Center e-post envhealth@iofact.se 2. Fuktskadeteknik AB, Frillesås, Sweden e-post fuktkadeteknik@telia.com 3. Mycometer ApS, Köpenhamn, Danmark e-post mreeslev@mycometer.dk

2 2 Enzym som indikator för mögelprolem i yggnader Projektledare har varit Kyösti Tuutti, Skanska Project Support AB. Projekthandledare har varit Ragnar Rylander, professor emeritus vid Göteorgs Universitet, verksam vid BioFact Environmental Health Research Center, tillsammans med Morten Reeslev, Mycometer A/S i Köpenhamn som svarar för specialkunskap rörande analyserna av mögelcellsenzym och Thomas Hulander, Fuktskadeteknik AB, som svarat för den tekniska undersökningen av yggnader. Värdefulla synpunkter på projektet och rapporten har lämnats av Susanne Svegerud, NSS Construction, Sverige och Jonas Gräslund, Skanska. Som akgrundsmaterial redovisas de medicinska effekterna av mögelexponering i Appendix 1. I en första del av projektet har materiel och teknisk utrustning prövats för optimering av metoden. Denna del redovisas i Appendix 2. Den standardiserade metoden har använts vid mätningar i yggnader, som därefter genomgått en teknisk esiktning för att undersöka förekomst av mögelskada. Resultaten av esiktningarna redovisas i Appendix 3 som kan rekvireras separat.

3 3 Sammanfattning Mögelskada varför mäta enzym? 1. Vad är enzym i mögel? Mögelceller innehåller flera olika enzym som reglerar tillväxt och ämnesomsättningen. Aktiviteten hos ett av dessa - N-eta-.acetylhexosaminidas (NAHA) - kan mätas med en enkel analysmetod. NAHA finns också i andra mikroorganismer och i pollen men mängderna är särskilt höga i mögelceller. 2. Vilken nytta har man av NAHA-mätningar? Mögelceller finns normalt i vår miljö. Mätningar av NAHA kan visa om mängderna är högre än normalt på ytor eller i luftprover inomhus. Höga halter NAHA i ett rum tyder på förekomst av onormalt höga halter mögelceller, vilket kan orsakas av synliga eller dolda mögelskador samt förklara förekomst av medicinska symptom relaterade till yggnaden. Mätning av mängden NAHA inomhus kan användas för att: 1. vid yggnadsrelaterade ohälsosymptom, undersöka om det finns en mögelskada 2. få ett underlag till edömning om det finns en dold mögelskada eller inte 3. lokalisera var i yggnaden eller i vilken yggnadskonstruktion skadan är elägen 4. få information om utförda saneringsåtgärder varit effektiva 3. Var kan man mäta NAHA? NAHA kan mätas på ytor, i luften och inne i yggnadskonstruktionen. För ytmätning stryker man över en definierad yta med en vaddpinne på den plats där man misstänker att det finns mögel och pinnen analyseras. För luftmätning sugs luft i det undersökta rummet genom ett filter och mängden NAHA på filtret analyseras. För prover i yggnadskonstruktioner sugs luft genom ett filter kopplat till ett rör som sticks in i yggnadskonstruktionen.

4 4 4. Hur skall man tolka resultaten? I analysen mäter man aktiviteten av NAHA som uttrycks i enheter (E). Utgående från erfarenheter från tidigare undersökningar kan man avgöra om ett visst värde är normalt, om det inneär misstanke på onormal förekomst av mögel eller om det med stor sannolikhet indikerar mögelskada. Om ett ytvärde understiger 25 E är detta ett normalvärde. Ligger det mellan 25 och 450 är det misstanke på mögelväxt och överstiger det 450 tyder detta på mögelväxt på den plats där provet tagits. I luftprover tagna med och analyserade med en standardiserad metod finns normalt upp till 20 E/m 3. Vid värden överstigande 30 E/m 3 finns det med stor sannolikhet en mögelskada i yggnadskonstruktionen i närheten av den plats där mätningen gjordes eller en mögelhärd i rummet. Värden mellan 20 och 30 tyder på att det kan finnas en mögelskada, men en närmare edömning måste göras utgående från en esiktning av yggnaden och annan information. 5. Begränsningar Resultat från mätningar av NAHA måste, precis som från andra slags mätningar av mögel, tolkas med försiktighet. Luftprovet ger information om mängden NAHA i det rum där provet tas och vid detta tillfälle mätningar vid andra tidpunkter kan ge annorlunda resultat. Eftersom mögel normalt finns i luften och ansamlas i golvdamm kan kraftigt eftersatt städning ge förhöjda värden, särskilt om det finns luftrörelser i rummet förorsakade av personer som förflyttar sig. Mätningar i luften ger inte information om mögelskador i yggnadskonstruktionen om inte luftförindelse finns med det rum där mätningen utförs. Normala värden är alltså ingen garanti för att det inte finns dolda mögelskador i yggnadskonstruktionen.

5 5 Beträffande ytprover ör de tas på ett ställe där mögelväxt misstänks (missfärgning av materialet, fuktskada etc). Ett negativt resultat utesluter inte att det kan finnas mögel på en angränsande yta. I jämförelse med andra metoder för att estämma förekomst av mögel är enzymmetoden säker med liten variation mellan upprepade provtagningar, tekniskt lätt att genomföra och ger snat tillgängliga resultat. 7. Vem kan göra mätningar? Luftprover kan tas av skadeutredare med hjälp av en luftpump och de filter som anges i metodeskrivningen. Analyserna av NAHA måste göras på laoratorier eller av personer, som fått särskild utildning i analystekniken. För närmare information kan författarna till rapporten kontaktas.

6 6 Projektrapport Innehåll sid Bakgrund 6 Metodeskrivning 8 Fältmätningar 11 Resultat 12 Kommentar 15 Sammanfattning 15 Referenser 16 Appendix 1. Hälsorisker till följd av mögel Appendix 2. Metodutveckling Appendix 3. Besiktningsilaga 1. Bakgrund Mögelväxt är ett allvarligt prolem i yggnader [1] och det finns en omfattande vetenskaplig dokumentation som visar att mögelväxt ger upphov till olika typer av hälsoprolem [2-5]. Metoder för att estämma exponering för mögel är därför viktiga för såväl fastighetsägare, yggentreprenörer som rukare av yggnader. Forskningsprojektet har omfattat mätningar i olika yggnader för att undersöka samandet mellan NAHA-aktivitet och förekomst av mögelskada. I andra undersökningar har samandet mellan NAHA och risk för lungsjukdomen sarkoidos studerats [6]. I pågående forskningsprojekt elyses samandet mellan astma relaterad till vistelse inomhus och mögelexponering. I det följande redovisas en översikt av de vanligaste metoderna som kan användas för estämning av mögelväxt. Prov kan tas från ytor genom att stryka med en fuktig pinne eller genom att applicera en klistertape. Från luften tas prover genom att suga luft genom filter, vätskeimpinger eller speciella apparater (sporfällor).

7 7 I de olika proven kan antalet sporer räknas i mikroskåp och uttryckas som antal per ytenhet eller m 3 luft. Det är en stor variation i resultaten mellan olika laoratorier eroende på skillnader i metoderna för insamling samt räkningsprecision. Cellfragment, som också innehåller de iologiskt aktiva ämnena från mögelcellerna, kan inte estämmas med denna metod. Om provet förs över till ett sustrat eller provet tas direkt på sustratet kan man estämma antalet levande mögelceller och olika mögelarter. Metoden är endast delvis kvantitativ eftersom ett aggregat av flera levande mögelceller ger upphov till en enda koloni. Utväxten är eroende av temperatur, inkuationstid och typ av sustrat alla faktorer som påverkar antalseräkningen. Döda mögelsporer och fragment av celler påvisas inte. Med odlingsprover påvisas cirka 10% av den totala mögelcellsmassan. Mängden mögelcellmassa kan estämmas med metoder som analyserar olika ämnen på eller i cellväggen. Ett mått på mängden mögelcellsmassa inneär den ästa eskrivningen av riskerna för medicinska effekter eftersom iologiskt aktiva ämnen i cellväggen ehåller sin effekt även om cellen är död. Mätningar av mängden mögelmassa innefattar också fragment av mögelceller och sporer som inte eaktas med sporräkning men som kan utgöra upp till hälften av den totala mögelcellsmassan. Ergosterol finns i mögelsvamparnas cellmemran och β-glukan finns i cellväggen och kan analyseras med kemiska, iologiska och immunologiska metoder. Mängden DNA kan estämmas genom en kemisk reaktion (polymerase chain reaction, PCR). Metoden påvisar DNA från såväl döda som levande celler och genom karakteristik av DNA kan artestämning göras. Med hjälp av specifika antikroppar kan celleståndsdelar t ex allergiframkallande ämnen estämmas. En annan metod estämmer mängden ATP i levande och nyligen döda celler, men direkt relation till mängden mögelcellmassa saknas och även andra källor till ATP påverkar resultatet.

8 8 Växande mögelceller avger olika organiska ämnen (microial volatile organic compounds MVOC). Mängden MVOC har tidigare använts som indikator på mögelförekomst, men l.a. eftersom den huvudsakligen indikerar en metaolisk aktivitet hos mögelceller har dessa estämningar visat sig ha ett egränsat värde. De ovan eskrivna metoderna för estämning av mögel är, förutom estämning av ATP, komplicerade och kräver speciallaoratorier. Det tar flera dagar upp till veckor att få resultaten och mätmetoderna är inte standardiserade, varför resultaten från samma prov kan variera mellan olika laoratorier. En tekniskt enklare och snaare metod att estämma mögelcellsmassa är att analysera mängden N-eta-acetylhexosaminidas (NAHA). I ett tidigare forskningsprogram har en metod för att estämma mängden lufturet NAHA inomhus utaretats [7]. Metoden visade sig vara sna och enkel och det gick att med hög specificitet identifiera mögelskadade yggnader. Den i projektet använda apparaturen för insamling av luftprover var dock komplicerad och dyr och därför kunde metoden inte förväntas få allmän användning. I det här redovisade projektet har metoden för estämning av lufturet enzym utvecklats för filterprovtagning, optimerats avseende insamlingsteknik, filtermaterial och analysförfarande samt standardiserats. 2. Metodeskrivning I det följande ges en slutlig metodeskrivning för enzymanalysen aserad på det utvecklingsarete som redovisas i Appendix Luftprovtagning För att få för inomhusluften representativa värden skall fönster och dörrar till de rum där mätningar görs vara stängda sedan föregående kväll. Fläktsystem med tillförsel av luft utifrån skall vara avstängda. Luftprover tas med en kommersiellt tillänglig filterenhet som är förladdad med ett cellulosaacetatfilter (Mixed Cellulose Esters, 25 mm PCM Cassettes, 0,8µm pore size,

9 9 Zefon International, Inc., Ocala, FL, USA). Filtret placeras ca 60 cm ovanför golvytan riktat nedåt för att undvika sedimentering av större partiklar på filtret och hela locket avlägsnas. För provtagningen används en luftpump och man samlar in ca 300 liter luft, I detta projekt har använts en pump med kapaciteten 20 L/min. Om filtret inte kan analyseras inom någon dag från provtagningen, måste det förvaras i kyla. Mängden lufturet mögel i ett rum är enligt tidigare undersökning eroende på avståndet till mögelhärden. Därför ör mätningar göras i flera rum i de yggnader som undersöks. Eftersom golvdamm normalt innehåller mögelpartiklar skall man vid provtagningen se till att luften inte virvlas upp till följd av kraftiga rörelser i rummet eller skakning av textiler eller gardiner. Finns det tecken på mycket eftersatt städning t ex dammtussar, ör en grundlig städning göras några dagar före provtagningen för att få relevanta resultat vad avser eventuell mögelskada i yggnadskonstruktionen. 2.2 Enzymanalys Filterhållaren placeras med filtret uppåt på ett lämpligt underlag och det stora locket avlägsnas. Sustratet (Mycometer test sustrat, Mycometer A/S, Köpenhamn, Danmark) färdigställs genom att tillsätta vätska till sustratpulver och skaka tills pulvret lösts fullständigt. Denna vattenlösning är hållar några dagar i kylskåpstemperatur. Om överlivet sustrat skall förvaras längre tid måste det frysas. Med en spruta förs 1 ml sustrat till filtret och man kontrollerar att vätskan sprids över hela filterytan. Efter en inkuationstid som exakt estäms av rumstemperaturen runt 30 minuter tillsätts framkallaren, varefter vätskan i filterhållaren sugs ut underifrån med en spruta och överförs till en kyvett. Fluorescensen hos denna vätska avläses i en fluorimeter (Picofluor, Turner Designs, Sunnyvale, CA, USA) och det avlästa talet anger aktiviteten hos mögelenzym i vätskan. Talet justeras för mängden luft som gått genom filtret, divideras med 10 och avrundas till närmaste heltal för att utesluta icke informativa siffror och det slutliga resultatet uttrycks som E/m 3. Analysförfarandet illustreras i Figur 2.

10 10 Enzymanalys 1 ml sustrat på filtret Inkuera ca 30 min 2 ml framkallare Sug vätskan genom filtret Vätskan placeras i kyvett och fluorescensen avläses Figur 2. Analys av mögelenzym på filter Resultaten är avhängiga av temperaturen som estämmer inkuationstidens längd, varför denna måste hållas med stor noggrannhet. Föreskrivna utgångsdatum på analysvätskorna måste eaktas Metod för ytprover Prov tas på den yta där mögelväxt misstänks eller på en sanerad yta. En vaddpinne fuktas med sterilt vatten och förs 2-3 gånger över ytan (3x3 cm, estämt av en pappersram). Vaddpinnen förs över i ett rör som ör förvaras i kylskåp. Vid analysen sätts vaddpinnen till ett rör med sustrat och efter en inkuationstid på ca 30 minuter, eroende på rumstemperaturen, förs 100µL av sustratet över till en kyvett med 2 ml framkallare. Fluorescensen avläses på samma sätt som vid luftprov men av tradition rapporteras resultaten som fluorescensenheter utan korrigering för yta.

11 11 3. Fältmätningar 3.1 Ojekt För att få ett underlag till fältmätningar annonserades i lokaltidningar efter hus med misstänkta mögelprolem. De som svarade på annonsen ville undersöka mögelförekomst eftersom de känt källar- och mögellukt någonstans i yggnaden, hade oserverat fuktskador i vägg eller golv, eller ville säkerställa att resultaten av en saneringsåtgärd gett tillfredsställande resultat. I några fall fanns inga misstankar på mögelskada men man ville utnyttja möjligheten att få en mätning utförd. Dessutom kontaktades yggare för att få tillgång till leveransfärdiga, inflyttningsklara och slutstädade hus. Vidare gjordes mätningar i samand med sedvanlig skadeutredning. Mätningarna utfördes enligt ett standardiserat mätprotokoll. Taell 1 visar de olika kategorier av yggnader som undersökts samt antalet rum där mätning av NAHA gjorts. Taell 1. Olika kategorier av yggnader och antal rum där estämning av lufturet NAHA utförts Kategori antal rum Leveransfärdiga småhus 6 11 Enfamiljsvillor/radhus Lägenheter Övriga 2 7 Sammanlagt gjordes mätningar i 189 rum i 69 yggnader och lägenheter. I projektet har mer än 800 analyser av NAHA företagits i samand med mätningarna och utprovning av metoden.

12 Mögelskadeedömning En yggnad klassificerades som mögelskadad om synlig mögelväxt och/eller tydlig mögellukt förekom eller om det fanns annan källa till höga mögelhalter. I de yggnader där synlig mögelväxt eller tydlig mögellukt inte förekom, gjordes en teknisk skadeesiktning. Förekommande riskkonstruktioner identifierades och en erfarenhetsmässig edömning gjordes huruvida dessa riskkonstruktioner, välkända som mögelojekt i andra yggnader, skulle kunna påverka inomhusmiljön i det aktuella fallet och om huset skulle edömas som med eller utan mögelskada. 4. Resultat 4.1 Mätningar i yggnader I Appendix 3 ges en eskrivning av de olika yggnaderna och esiktningsresultaten. Mängden NAHA varierade mellan 0 och 164 E/m 3. I yggnader utan mögelskada var medelvärdet 15,6 E/m 3 och standardavvikelsen 6,5. I yggnader med mögelskada var medelvärdet 41,8 och standardavvikelsen 28,0. Skillnaden mellan yggnader utan och med mögelskada var statistiskt signifikant (Mann-Whitney, p < 0,001). I den föregående undersökningen [6] visades att mängden lufturet NAHA i olika rum var eroende av avståndet till mögelhärden. Därför valdes det högst uppmätta värdet i yggnaden som underlag till klassificering av mögelskada. Figur 3 visar fördelningen av det högst uppmätta NAHA-värdet i yggnader med och utan påvisad mögelskada.

13 13 Antal hus/lägenheter < >30 NAHA E/m 3 Figur 3. Fördelningen av det högst uppmätta enzymvärdet i yggnader utan mögelförekomst (ljusa staplar) och med mögelförekomst (mörka staplar). I yggnader med mögelskador uppmättes, med två undantag, enzymvärden överstigande 20 E/m 3. I yggnader där mögelskador inte kunde påvisas, hade 4 yggnader värden överstigande 20 men de övriga hade lägre värden. Bland nyproducerade yggnader hade 10 rum ett värde mindre än 10 och ett rum värdet 14 NAHA E/m 3. Taell 2 redovisar sensitivitet och specificitet vid gränsvärdena 20 resp 30 NAHA E/m 3. Talell 2. Specificitet och sensitivitet för gränsvärdena 20 och 30 NAHA E/m 3. Gränsvärde sensitivitet% specificitet% Förutom ovan redovisade resultat är det av intresse att redovisa tre enskilda fall.

14 14 Mätningar gjordes i två yggnader med en enstegstätad putsad fasad på cellplast, som saknade akomliggande luftspalt mot mineralullsisolerad träregelstomme. Fasaden uppvisade rikligt med fuktfläckar, vattenutflöde från utrymmet akom fasaden och det fanns synliga fuktskador i flera lägenheter. Mätningar gjordes i 23 rum. I samtliga rum var värdet högre än 20 NAHA E/m 3 och i 7 rum över 30 NAHA E/m 3. I en yggnad hade man noterat ostadsrelaterade esvär med irritation i luftvägarna etc. Eftersom det fanns en gammal vattenskada i taken anmälde man sig till undersökningen. Värdena på lufturet enzym var normala och det fanns inga tecken på mögelskada i taket. Senare framkom att man i ett av rummen hade en soffa som stått i ett ouppvärmt lager under flera år. När soffans kuddar skakades uppmättes 198 E/m 3. I en villa med åtgärdad fuktskada i taket uppmättes höga enzymvärden men några tecken på mögelskada i yggnadskonstruktionen kunde inte påvisas. Det framkom att gardinerna i huset inte tvättats sedan mögelskadan inträffat (ca 10 år). Gardinerna skakades och luftprovet visade 175 E/m 3. Gardinprovet upprepades i en annan yggnad i ett rum med eftersatt städning och gav till resultat E/m 3. Dessa fall visar att höga mängder damm kan ge upphov till höga värden lufturet NAHA. 4.2 Mätningar i utomhusluft I tidigare undersökning [6] visade att det inte fanns något samand mellan enzymvärden uppmätta inomhus och utomhus. Eftersom NAHA finns i pollen gjordes 12 mätningar av utomhusluften under pollensäsongen i april-juni. Värdena varierade mellan 0 och 23 E/m 3 och hade ett medeltal på 9 E/m 3. Vidare gjordes ytprov på en veranda med synligt lager av pollen men NAHA värdet visade endast misstanke på förhöjt värde. Det är alltså inte troligt att de höga värden NAHA som uppmätts i vissa yggnader i undersökningen eror på förekomst av pollen. 5. Kommentarer Resultaten från undersökningen ekräftar dem som redovisats i den tidigare undersökningen [7]. I jämförelse med denna tillämpades en mer exakt och standardiserad metod såväl vid insamling av luftprover som vid analyserna. Upprepade mätningar vid

15 15 samma tillfälle eller i samma lokal vid olika tillfällen visade stor överensstämmelse mellan uppmätta värden (se Appendix 2). Med en här redovisade metoden kan alltså förekomst av mögelskada och mögelansamlingar i en yggnad estämmas med hög specificitet och hög sensitivitet. Resultaten från mätningar i leveransfärdiga hus visade genomgående låga värden. Mätningar av NAHA kan således användas för en kvalitetskontroll avseende mögelförekomst vid leverans. Vid mätningar i en yggnad återfanns de högsta NAHA-värdena i närheten av mögelskadan. Detta ekräftar erfarenheterna från tidigare forskningsprojekt och visar att mätningar av NAHA kan vara till hjälp vid lokalisering av en mögelskada i en yggnad. I detta projekt gjordes ingen systematisk kartläggning av yggnadsrelaterade symptom. Erfarenheterna från det tidigare projektet visade dock på ett nära samand mellan förekomst av symptom och höga NAHA värden. Mätningar av NAHA är således av värde för att kartlägga om yggnadsrelaterade symptom eror på en förekomst av mögelskada eller onormalt höga halter mögel till följd av eftersatt rengöring. I projektet gjordes endast enstaka mätningar med ytprover. Från metodologisk synvinkel är metodprövningar av ytmetoden inte nödvändiga den används regelmässigt i Danmark och det finns en stor erfarenhetsas för edömning av förekomst av mögel på ytor. 6. Sammanfattning och rekommendationer Sammanfattningsvis visar resultaten att halten NAHA inomhus, med den metodik som användes, normalt är upp till 20 E/m 3. Låga värden kan inte alltid utesluta mögelförekomst eftersom en mögelhärd kan vara avgränsad i yggnadskonstruktionen varifrån mögelceller inte kommer in till det rum där mätningen gjordes. Enzymvärden mellan 20 och 30 E/m 3 inneär en viss sannolikhet för mögelskada. Värden överstigande 30 E/m 3 inneär stor sannolikhet för mögelskada i yggnadskonstruktionen eller onormal ansamling av mögelceller i rumsdamm.

16 16 Mätning av NAHA är en säkrare estämning av mögelexponering än tidigare metoder t ex sporräkning och kan inneära ett värdefullt komplement vid skadeutredning eller utredning av symptom relaterade till vistelse i viss yggnad. 7. Referenser 1. Singh J (ed). Building mycology. E&FN Spon, London, UK 1994 pp Strauss DC (ed). Sick uilding syndrome. Advances in applied microiology 2004; 55: Park J-H, Cox-Ganser J, Rao C, Kreiss K. Fungal and endotoxin measurements in dust associated with respiratory symptoms in a water-damaged office uilding. Indoor Air 2006; 16: Hyvärinen A, Seastian A, Pekkanen J, Larsson L, Korppi M, Putus T,et al. Characterizing microial exposure with ergosterol, 3-hydroxy fatty acids, and viale microes in house dust: determinants and association with childhood asthma. J Env Occup Health 2006; 61: Lignell U, Meklin T, Putus T, Vepsäläinen A, Roponen M, Torvinen E, et al Microial exposure, symptoms and inflammatory mediators in nasal lavage fluid of kitchen and clerical personnel in schools. Int J Occ Med Env Health 18: Terčelj M, Saloir B, Rylander R. Airorne enzyme in homes of patients with sarcoidosis. Lung 2009 (sumitted). 7. Rylander R, Reeslev M, Hulander T. Detektering av mögelskada genom mätning av mögelenzym. Slutrapport från SBUF forskningsprojekt feruari 2008 (tillgänglig på

17 17 Appendix 1 Mögel inomhus och hälsorisker Vad är mögel? Mögel är en landning av olika sorters svampar (fungi) som ofta förekommer tillsammans med olika slags akterier. Det finns överallt i vår miljö och växer på fuktiga ytor. Mögel estår av celler i olika former omgivna av en polysackaridkapsel men utan klorofyll. De kan växa på de flesta ytor under förutsättning att fuktigheten i luften eller i materialet är tillräckligt hög. Under tillväxten ryts det underliggande materialet ned och används som näringsmedel av mögelcellen. Mögel kan också växa på levande organismer och är då i praktiken parasiter. Det finns mer än olika arter av svampar. Vanliga mögelsvampar som finns i den yttre miljön är Cladosporium och Alternaria medan Penicillium och Aspergillus är vanligare inomhus. Under tillväxten ildar de flesta mögelarterna sporer som är motsvarigheten till växternas frön. I naturen sprids sporerna långa distanser och i alla lager av lufthavet samt örjar växa när de faller ned på en lämplig yta. Antalet mögelceller i utomhusluften varierar med årstiden med lägre halter under vinter och vår och högre halter under sommar och höst. Höga värden kan förekomma när det låser starkt. Mögelcellernas cellvägg innehåller flera olika ämnen med iologisk effekt. Det finns många olika enzymer samt en speciell polyglukosförening 1-3-β-glukan som tillsammans med kitin utgör ett slags skelett för mögelcellen. De olika ämnena i cellväggen ehåller sin struktur också när mögelcellen dör, varför mätningar av levande mögelceller inte ger ett säkert mått på risken för medicinska effekter. Vissa mögelsorter producerar giftiga ämnen under tillväxten. Vidare produceras flyktiga ämnen av olika slag som ger upphov till mögellukten. Luktämnen fastnar även i textilier och kläder som hänger i garderoer nära mögelväxten.

18 18 Mögel inomhus Kunskap om riskerna med mögelväxt inomhus har funnits länge och instruktioner hur man skall åtgärda mögelskador ii yggnader finns redan i Bieln (3e Moseok kap 33-45). Mögelceller och sporer kommer in i yggnader via luften eller via kläder och skor. De sjunker ned till golvytan och ingår som en naturlig eståndsdel i vanligt golv- eller hylldamm. Mängden mögelceller är vanligen lägre inomhus än utomhus eroende på filtrationseffekten när luften tränger in i yggnaden. Höga värden kan finnas om det finns en inomhuskompost eller om städningen är eftersatt. I yggnadskonstruktioner finns ett stort antal platser där mögel kan växa till om fuktighetshalten är för hög. Mögel tillväxer om relativa fuktigheten överstiger 70-80% i luft eller 17 % fuktkvot i trämaterial. Det finns en mångfald källor till hög fuktnivå inomhus läckande vattenrör, otäta tak, skador i fasad och husets grundläggning, översvämning av avloppssystemet samt otiilräcklig ventilation som medför kondens, särskilt i våtutrymmen. Under tillväxten ökar mögelmassan dramatiskt. Under en vecka kan cellmassan öka 20 miljoner gånger. Förorenade material kan innehålla miljontals sporer per kvadratcentimeter. Mikroklimatet inomhus försvårar sporildningen vilket leder till att den lufturna mängden mögelceller är låg eftersom mögelcellerna kliar till ytan. När skadan torkas t ex med torkaggregat ökar risken för att mögel virvlas upp i luften och sprider sig inne i yggnadskonstruktionen genom sprickor och otäta fogar och ventilationskanaler. Även när orsaken till fuktskadan är åtgärdad, finns mögelceller kvar, varför åtgärder också måste omfatta utyte av det påvuxna samt luktsmittade yggnadsmaterialet kring de platser där mögelskada funnits. Normalt damm inne i yggnader innehåller alltid mögelceller. Tillräcklig ventilation och städning motverkar hälsoesvär från denna exponering. Vid aktiviteter i rummet som virvlar upp damm eller skakning av textilier, avlägsnande av heltäckningsmatta etc. kan dock tillfälligt höga halter av lufturna mögelceller uppträda och förorsaka esvär.

19 19 Medicinska effekter av mögel Inandning av mögelceller eller sporer kan ge upphov till flera olika medicinska effekter. Infektioner med mögel är ovanliga och uppträder oftast hos personer med nedsatt immunförsvar eller som ehandlas med cancerekämpande medicin. Lokal växt av mögelceller kan förkomma hos normala personer på huden, särskilt på fötter eller i underlivet. Mögelceller som inandas påverkar immunförsvaret i lungorna och i kroppen. Detta kan leda till uppkomst av antikroppar mot mögel, vilket hos vissa personer kan utvecklas till en allergi. Detta är dock relativt ovanligt. Vanligare är att man utvecklar en ospecifik inflammation i luftvägarna. Både allergi och den ospecifika inflammationen yttrar sig genom irritation i luftvägarna, hosta och iland klåda. Många personer anger också trötthet och koncentrationssvårigheter vilket eror på att inflammationsframkallande ämnen från lungan sprids till andra delar av kroppen. Även om mögelskadan åtgärdas eller om man flyttar till en annan yggnad kan esvären från andningsvägarna kvarstå under många år tillsammans med en överkänslighet för lukter, parfym och toaksrök. Om man utsätts för mycket höga mängder mögelceller, vilket kan förekomma i yrkeslivet, kan en allvarlig inflammation med granulom i lungan utvecklas. Den var redan tidigt känd som lantrukarlunga men har också rapporterats i vanliga inomhusmiljöer. Det finns också data som tyder på att en annan allvarlig lungsjukdom sarkoidos kan förorsakas av mögelexponering inomhus. Vissa mögelsorter kan ilda giftiga ämnen toxiner - som kan påverka lever och centrala nervsystemet. Det finns inga säkerställda samand mellan lufturna mögelgifter och hälsoprolem inomhus. Vanligtvis förekommer mögelceller tillsammans med olika slags akterier särskilt s k Gramnegativa akterier, som på sin yta har ett kraftigt inflammationsframkallande ämne endotoxin. Detta etyder att vissa av de effekter man satt i samand med exponering för mögelceller kan ha förorsakats av endotoxin eller av en komination av de åda exponeringarna.

20 20 Referenser Singh J (ed) Building mycology E&FN Spon, London, UK 1994 pp Strauss DC (ed) Sick uilding syndrome in Advances in applied microiology 2004; 55: Gravesen S, Frisvad JC, Samson RA Microfungi, Munksgaard 1994, pp Park J-H, Cox-Ganser J, Rao C, Kreiss K. Fungal and endotoxin measurements in dust associated with respiratory symptoms in a water-damaged office uilding. Indoor Air 2006; 16: Hyvärinen A, Seastian A, Pekkanen J, Larsson L, Korppi M, Putus T,et al. Characterizing microial exposure with ergosterol, 3-hydroxy fatty acids, and viale microes in house dust: determinants and association with childhood asthma. J Env Occup Health 2006; 61: Lignell U, Meklin T, Putus T, Vepsäläinen A, Roponen M, Torvinen E, et al Microial exposure, symptoms and inflammatory mediators in nasal lavage fluid of kitchen and clerical personnel in schools. Int J Occ Med Env Health 18: Terčelj M, Saloir B, Rylander R. Airorne enzyme in homes of patients with sarcoidosis. Lung 2009 (sumitted). Rylander R Doktorn, min ostad gör mig sjuk! BioFact rapport 5/06, Rylander R Moulds in uildings and health risks. BioFact rapport 1/09

21 21 Appendix 2 Utprövning av material och metoder för mätning av lufturet enzym inomhus 1. Prövning av olika filter Partiklar i luften kan insamlas med filter, vätskeimpinger (OMNI-apparat i den tidigare undersökningen) samt jonisator. För praktiskt ruk är uppsamling med filter den enklaste metoden och är välkänd land skadeutredare och skyddsingenjörer. Utrustningen är enkel och relativt illig samt lätt transportael. Mot den akgrunden eslöts att inrikta forskningsprogrammet på att utveckla en filtermetod för estämning av lufturet enzym som indikator på mögelcellsmassa. Det finns många olika filter för insamling av lufturna partiklar. Tidigare har man för att estämma mängden lufturet damm i huvudsak använt sig av cellulosaacetatfilter. För iologiska agens såsom endotoxin och glukan har glasfierfilter rekommenderats eftersom de ger en större retention på filtret. Mot denna akgrund prövades cellulosaacetatfilter som lades i hållare med stödmemran (Millipore HAWP 03700), ett cellulosaacetatfilter färdigladdat i kassett (Mixed Cellulose Esters, 25 mm PCM Cassettes, 0,8µm pore size, Zefon International, Inc., Ocala, FL, USA) och glasfierfilter (Millipore Glass fier APFA 35 mm). Inledningsvis estämdes lankvärdet dvs det värde för fluorescens som erhölls med enzymsustrat och framkallare samt sustrat och framkallare med filter utan att någon luft passerat filtret. Taell 1 visar lankvärden för cellulosaacetatfilter och glasfierfilter direkt, efter uppvärming till 150º C och efter tvättning med sterilt vatten och natriumhydroxid (10 min kontakttid, sköljning med sterilt vatten och torkning).

22 22 Taell 1. Blankvärden för cellulosaacetatfilter och glasfierfilter direkt och efter tvättning med sterilt vatten och natriumhydroxid prover för varje filtertyp. Filtertyp medelvärde spridning Enzymsustrat+framkallare Cellulosaacetat Cellulosacetat kassett Glasfier Glasfier värme Glasfier/vatten Glasfier/NaOH Blankvärdet för de åda cellulosacetatfiltren översteg endast oetydligt lankvärdet för enzymsustrat och framkallare. Värdet för glasfierfilter var ca 3 ggr högre än för cellulosaacetatfilter och i enstaka fall mycket högt. Värmeehandling av glasfierfilter påverkade inte lankvärdet. Tvättning med vatten minskade lankvärdet och efter tvättning med NaOH var värdet liknande det för cellulosaacetatfilter. 2. OMNI och cellulosaacetatfilter Prov togs från luften i olika yggnader med de tre metoderna parallellt. (flterprovtagning med cellulosaacetat, cellulosaacetat med kassett och glasfier på samma pump under 15 min, 20 L/min samt OMNI 5-10 minuter efter filterstart, 300 L/min, 5 min). Sammanlagt gjordes 25 provtagningar. En jämförelse mellan resultaten visade att det fanns ett signifikant samand mellan mängden NAHA uppmätt med OMNI och cellulosaacetat med kassett (p = 0.010) och glasfierfilter (p = 0,001 Wilcoxon signed rank test). Korrelationen var måttlig vilket är förväntat eftersom de från luften insamlade partiklarna ehandlas olika (i impinger kraftig earetning med vätska och på filter uttorkning). 3. Val av filter Från praktisk synpunkt är ett förfarande där de filter som används först måste tvättas med NaOH för att få acceptala lankvärden inte tillfredsställande. Med tvättningsprocessen

23 23 införs också ett potentiellt fel med höga lankvärden i enstaka filter om tvättningen inte utförts korrekt. Filter i kassett är lätt att hantera vid mätningar och aretsmomentet att ladda en hållare med filter medför risk för kontaminering. Mot denna akgrund eslutades att i de fortsatta undersökningarna använda cellulosaacetatfilter färdigladdade i kassett. För detta filter gjordes ytterligare en metodjämförelse med parallell provtagning med den mindre luftkanalen i locket öppen och locket helt avtaget. Resultaten från 5 mätningar visar genomgående högre värde då hela locket var avtaget med i medeltal 1,6 gånger högre enzymvärde. Alla efterföljande mätningar gjordes med locket avtaget. 4. Analys av enzym I det tidigare projektet togs 1 ml vätska ut från den då använda OMNI-ehållare i vilket luftprovet uppsamlats och filtrerades genom ett Milliporefilter. Till detta sattes 2 ml enzymsustrat och efter inkuationstidens slut 2 ml framkallare varefter vätskan trycktes ned i en kyvett och fluorescensen avlästes. Detta förfarande innear många moment och krävde extra materiel i form av sprutor och filter. I försöken med luftprovtagning med filter gjordes försök att sätta sustratet direkt till filtret. De värden som erhölls överensstämde i stort med dem som erhölls vid provtagning med OMNI-kapsel varför olika volymkominationer av sustrat och framkallare prövades. Den slutliga metoden lev att man till filtret sätter 1 ml sustrat, inkuerar under ca 30 minuter (exakt tid estäms av temperaturen) och sedan tillsätter 2 ml framkallare, omedelart suger vätskan nedifrån genom filtret och överför den till kyvetten för fluorescensmätning. Försöken visade också att vätskan måste sugas genom filtret om den togs direkt från filterytan lev enzymvärdena lägre. Värdena vid avläsning av fluorescensen varierade mellan 0 och sedan lankvärdet fråndragits. Från analyssynpunkt är det ingen skillnad mellan värden som varierar i tiotal t ex mellan 567 och 578 eller 98 och 106. Det avlästa värdet innehåller därför onödig sifferinformation. Bedömningen under aretet med projektet var att det avlästa värdet dividerat med 10 samt avrundat till jämnt heltal ger ett roust och lätthanterligt värde.

24 filter Lagring av filter För att undersöka hållarheten av NAHA under lagring after provtagningen togs flera prover samtidigt i olika rum och filtren analyserades med olika mellanrum. Resultaten visade att enzymvärdet inte påverkades under lagring. Med tanke på att prov iland tas under fuktiga förhållanden rekommenderas dock att filtren förvaras i kyla om analysen inte kan göras de närmaste dagarna efter provtagningen. 6. Parallella provtagningar. I några yggnader gjordes provtagning med två filter samtidigt. Resultaten redovisas i figur filter 1 Figur 1. NAHA E/m 3 från två filter med parallell provtagning. Det fanns ett mycket nära samand mellan aktiviteten av NAHA på de två filtren (r 2 = 0,927, p < =0,0001)

25 25 7. Upprepade provtagningar I visa yggnader gjordes förnyade provtagningar i samma rum 1 6 veckor efter den första provtagningen. Resultaten visas i figur mätning mätning 1 Figur 2. NAHA E/m 3 i prover i samma rum tagna med 1-6 månaders mellanrum. Det fanns ett starkt samand mellan värden uppmätta vid två tillfällen (r 2 =0,630, p = < 0,001, Spearmans). Av de mätningar som uppvisade värden överstigande 30 NAHA i den första mätningen, understeg två värdet 30 i den andra mätningen.