Synpunkter på Revidering av Boverkets byggregler avsnitt 3 och 8 med följdändringar i avsnitt 1 och 6

Transkript

1 1 Sundbyberg Vår referens: Karin Månsson, Stefan Eklund Åkerberg Diarienummer Boverket Box KARLSKRONA Ange diarienummer vid all korrespondens Synpunkter på Revidering av Boverkets byggregler avsnitt 3 och 8 med följdändringar i avsnitt 1 och 6 Handikappförbundens Samarbetsorgan består av 43 självständiga handikappförbund med tillsammans enskilda medlemmar. Den byggda miljöns utformning är av största betydelse för många av medlemmarna och deras möjligheter att självstädigt vara delaktiga och jämlika i samhällslivet. Bebyggelsens utformning blir också betydelsefull för närstående och eventuell personal. Handikappförbunden lämnar synpunkter på rubricerat förslag. Synpunkterna baserar sig på av Handikappförbunden i andra sammanhang framförda synpunkter samt av medlemsförbunden till Handikappförbunden framförda synpunkter. Flera av förbunden lämnar samtidigt egna synpunkter vilka vi hänvisar till vad gäller deras respektive intresseområde. Inledande synpunkter Byggreglerna har omarbetats, kompletterats i enlighet med ALM och HIN och flera behov som är viktiga för personer med nedsatt funktionsförmåga har flyttats från allmänna råd till föreskrift. Handikappförbunden förutsätter att regeländringarna kommer att följas av information, utbildning, granskning och kontroll så att dessa för oss så värdefulla förändringar också får genomslag i produktionen.

2 2 Viktigt förändringsarbete pågår både internationellt och nationellt. FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet liksom den nationella handlingsplanen för handikappolitiken, Från patient till medborgare, omfattar människor med nedsatt funktionsförmåga, betonar den byggda miljöns betydelse och mainstreaming av handikappfrågorna samt kräver samråd med berörda personer. ICF:s relativt nya klassificeringssystem för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa betonar omgivningsfaktorernas roll för delaktighet. FN har nyligen tagit beslut om en ny konvention för att tillgodose de mänskliga rättigheterna för funktionshindrade i vilken tillgänglighet är en grundläggande princip vilket är en strakare ställning än att vara en rättighet och en skärpning i förhållande till standardreglerna. En ny diskrimineringslag planeras i Sverige enligt vilket bristande tillgänglighet kommer att utgöra diskrimineringsgrund. Det gemensamma övergripande målet enligt dessa dokument är ett samhälle för alla. Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga som regleras i byggreglerna täcker inte in alla de behov som måste tillgodoses i den byggda miljön för att motsvara dagens och morgondagens krav. Många av de krav som måste ställas vad gäller t ex luftkvalitet, elektromagnetisk strålning och andra omgivningsfaktorer av fysisk och social karaktär regleras i andra föreskrifter än byggreglerna och av andra myndigheter än Boverket. Även skötselinstruktioner, ordningsregler o dyl måste omfattas av mainstreaming för att en byggd miljö som fungerar för alla skall kunna åstadkommas och upprätthållas. Handikappförbunden menar att Boverket i sin roll som sektorsmyndighet för byggd miljö måste ta ansvar för att den byggda miljön som helhet möjliggör ett samhälle för alla och ger förutsättningar för delaktighet och jämlikhet. Handikappförbunden understryker behovet av mainstreaming och samordning myndigheterna emellan samt granskning av att inga faktorer faller mellan stolar. Behovet av mainstreaming för att uppnå övergripande mål kan exemplifieras med bostadsutformning där utformningsregler måste samordnas med principer, resurser och prioriteringar inom vård och omsorg. Skillnaden mellan att själv kunna välja boendeform och att på grund av nedsatt funktionsförmåga ha behov av en viss boendeform måste uppmärksammas. Ungdomar och andra skall naturligtvis, för en längre eller kortare tid, kunna välja olika grad av kollektivt boende. Detta får emellertid inte innebär att personer som på grund av ett livslångt behov av vård och omsorg skall bli hänvisade till ofullständiga individuella bostäder. På liknande sätt måste målsättning och tillvägagångssätt för postutdelning och avfallshantering samordnas med utformningsreglerna så att övergripande målsättningar för självständighet och delaktighet inte motverkas. Handikappförbunden menar att utgångspunkten alltid måste vara att funktionskraven gäller på individ-, inte hushållsnivå. För såväl avfallshantering som posthämtning möts vi av argument som att så länge det finns någon i hushållet som kan kasta soporna eller hämta posten så behövs inga speciella insatser. Vi menar att utformningen från början så långt möjligt skall vara tillgänglig och användbar. Handikappförbunden menar att generellt sett kan ekonomiska skäl inte vara grund för att avstå nödvändiga åtgärder. Synnerliga skäl i enskilda fall, baserat på om det över huvud taget är praktiskt möjligt utifrån rent tekniska aspekter, måste vara utgångspunkten för undantag. Ett resonemang som

3 3 måste tillämpas exempelvis kring balkonger och terrasser vid ombyggnationer och vid inredning av vindar och likande. Den föreslagna dispositionen av byggreglerna där inga krav från andra myndigheter upprepas utan hänvisningar istället görs har Handikappförbunden förståelse för. Vi vill emellertid peka på de svårigheter det medför i samband med samråd och annat lekmannainflytande. Som exempel kan nämnas hänvisningar till standarder vilka är svåråtkomliga. Problemet kan avhjälpas med handböcker och andra vägledande dokument och att göra de dokument man hänvisar till tillgängliga. BBR Synpunkt 1:XX 1. 3:111 Att låta såväl ordet tillgänglig som användbar representera hela begreppet tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga innebär en önskvärd språklig förenkling som Handikappförbunden förstår. Handikappförbunden ser emellertid en uppenbar risk att den medvetenhet om behovet av användbarhet som börjar komma kan motverkas genom att det återigen blir tillgängligheten och då även indirekt rörelsehinderaspekten som fokuseras. Redan i detta förslag till byggregler kan vi konstatera att ordet tillgänglighet används även i sammanhang där kravet på användbarhet är minst lika viktigt som t ex i samband med toaletter. BBR Synpunkt 3:XX 1. 3:111 Exemplen på såväl nedsatt rörelse- som orienteringsförmåga är många fler än vad som kan nämnas i rådstexten. Gränsen mellan nedsatt och inte nedsatt förmåga är flytande och bl a beroende av vald utformning. Handikappförbunden menar att man bör understryka att det som är nödvändigt för somliga erbjuder andra bekvämlighet och säkerhet. Särskilt säkerhetsaspekten måste finnas med då förslagen bedöms. 2. 3:112 Handikappförbunden menar att utomhus och i vissa publika lokaler måste utomhusrullstol vara dimensionerande samt att utrymmen för uppställning av rullstol och rollator och överflyttning mellan olika hjälpmedel måste finnas. Byggreglernas måttangivelser måste ser över med avseende på en sådan här ändring. 3. 3:122 Handikappförbunden menar att angöringsplats måste finnas och parkering kunna ordnas inom 10 m. 4. 3:122 Handikappförbunden värdesätter att ramplutningen föreslås regleras i 2 föreskrift. Lutningen 1:12 utgör emellertid en säkerhetsrisk vilket lutningen1:20 normalt sett inte gör. Handikappförbunden menar att de allmänna råden om

4 4 rampers utformning, inklusive lutningen1:20, av säkerhetsskäl måste utgöra föreskrift. 5. 3:13 Handikappförbunden anser att lås, porttelefoner och passagesystem kan vara oerhört komplicerade. Därför måste krav på såväl tillgänglighet som användbarhet ställas på dessa. 6. 3:131 Handikappförbunden anser att möjligheten att göra avsteg från tillgängligheten för arbetsplatser är alltför stor. Medges undantag måste det vara bara för åtgärder som motsvarar just det funktionshinder som omöjliggör arbetet ifråga. 7. 3:132 Handikappförbunden vänder sig i princip mot att vissa entréer bara behöver göras tillgängliga om de utgör enda förbindelsen till målpunkten ifråga. Avståndet och orienteringsaspekter måste beaktas. Den föreslagna texten tillåter att de som har svårast att ta sig fram kan får de längsta och krångligaste förbindelserna. Handikappförbunden menar också att för småhus måste entrén göras tillgänglig från början. Handikappförbunden menar dessutom att det krav som finns i BVF på att bostäder som inte har entré från markplanet och heller inte omfattas av hisskravet skall vara förberedda för hissinstallation, måste tydliggöras. 8. 3:142 Handikappförbunden menar att måttet för fri bredd måste vara föreskrift eftersom en för smal passage utgör ett hinder som under inga omständigheter kan forceras. 9. 3:142 Se 3: :142 5 Handikappförbunden menar att likvärdiga krav på att kunna tillgodogöra sig en skylts budskap måste gälla oavsett med hjälp av vilken teknik budskapet förmedlas :143 Handikappförbunden menar att passagemåttet måste var föreskrift :145 Handikappförbunden menar att många fler lokaler än samlingslokaler och receptioner måste utrustas med IR-system eller annan teknik. Informationsdiskar, undervisningslokaler och mindre sammanträdesrum är andra exempel. Även porttelefoner måste omfattas :146 1 Handikappförbunden menar att vid nyproduktion måste såväl balkonger som takterrasser och uteplatser göras tillgängliga. Vid ombyggnad och nyinredning av bostäder inser vi att problem kan uppstå. Om inte synnerliga skäl av teknisk karaktär föreligger måste dock utgångspunkten även i dessa fall vara att de ska göras tillgängliga. Ekonomiska skäl kan inte ensamt utgöra tillräcklig grund för att avstå. Handikappförbunden vänder sig mot uttrycket våningsplan som skall vara tillgängliga Vi menar utgångspunkten måste vara tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Vissa undantag tillåts. Att hiss inte krävs till vissa våningsplan får inte medföra att alla krav på tillgänglighet och användbarhet för både rörelsehindrade och

5 5 personer med nedsatt orienteringsförmåga slopas :22 Handikappförbunden menar att i eller i omedelbar anslutning till entréutrymmet måste plats för uppställning av rullstol samt plats för överflyttning finnas. Handikappförbunden menar också att även i de minsta bostäderna med gemensamma utrymmen för umgänge, måltider och matlagning måste minst en avskiljbar sängplats kunna ordnas. Det är välkänt att sömnen har stor betydelse för hälsa och välbefinnande och att en sovplats utan störande intryck för många är ett villkor för en god sömn :221 Handikappförbunden menar att i en bostad i flera våningar avsedd för mer än en person måste sovrum för två personer kunna avskiljas på entréplanet. Handikappförbunden menar också att utrymmet med inredning och utrustning för matlagning måste vara bostadens primära, d v s bostadens riktiga kök. Handikappförbunden menar dessutom att bostäder i mer än ett plan måste förberedas så att det är möjligt att installera hiss eller lyftplatta. Enbart trapplift är ingen acceptabel lösning vid nyproduktion :23 Handikappförbunden menar att möjlighet att ordna förvaring/uppställningsplats för rullstolar och rollatorer måste finnas nära och med inomhusförbindelse från bostaden. Handikappförbunden menar också att postboxar måste placeras inomhus och vara både tillgängliga och användbara. Dessutom måste manöverutrymme finnas framför dem :41 Handikappförbunden menar att det måste klargöras att möjligheten att hushålla med avfall måste gälla alla boende :422 Handikappförbunden menar att avståndet 50 för att kasta hushållssopor är alldeles för långt. Jämför förslaget om 25 m till angöringsplats. 10 m måste gälla i båda fallen. Handikappförbunden menar dessutom att sopsorteringssystemet måste vara utformat i enlighet med krav på tillgänglighet och användbarhet. BBR Synpunkt 6:XX 1. 6:253 Handikappförbunden menar att beslagen måste vara så placerade och utformade att de är tillgängliga och användbara för rörelsehindrade. En principiell fråga är att hitta utformningar som samtidigt är barnsäkra. BBR 8:XX Synpunkt

6 6 1. 8:1 Handikappförbunden menar att generellt måste utformningen vara sådan att olyckor förhindras och om de trots allt inträffas skall konsekvenserna vara så lindriga som möjligt. Handikappförbunden menar också att en översyn av texten bör göras med avseende på begreppen nedsatt synförmåga och nedsatt orienteringsförmåga. De skydd och markeringar som regleras i detta avsnitt behövs för alla som har nedsatt uppmärksamhet permanent eller bara går i andra tankar. 2. 8:22 Handikappförbunden menar att stödhandtag i dusch i all sin enkelhet är en mycket värdefull åtgärd liksom att väggen är så gjord att handtaget kan flyttas efter personliga behov. Detta bör vara föreskrift. Kostnadsberäkningarna visar att det bör vara möjligt. I den ekonomiska kalkylen kan också minskat hjälpbehov och bibehållen/ökad integritet vägas in. Handikappförbunden menar också att ett absolut högsta mått på de trösklar som inte kan undvikas måste anges. 3. 8:231 Se 6: :232 För att en trappa skall vara säker måste man kunna uppfatta var den börjar och slutar. I föreskriften måste stå att trappor skall markeras. Handikappförbunden menar att detta måste gälla alla trappor. Vi menar dessutom att med tanke på besökstillgängligheten så måste också trappor i enoch tvåbostadshus omfattas. Handikappförbunden menar att dörrar på trapplan måste placeras så att man inte riskerar att falla nerför trappan. 5. 8:31 I allmänna råden står blinda och synsvaga, uttrycket nedsatt synförmåga används annars i dokumentet, jämför 8: :351 Handikappförbunden menar att små rutor i allmänna råden bör preciseras. Med vänlig hälsning HANDIKAPPFÖRBUNDENS SAMARBETSORGAN - 43 handikappförbund i samverkan - Ingemar Färm Ordförande