Ladda Sverige. El & jobb. El & transporter. El & boende. El en lösning för klimatet. jobben i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ladda Sverige. El & jobb. El & transporter. El & boende. El en lösning för klimatet. jobben i Sverige"

Transkript

1 Svenskarna: El en lösning för klimatet

2 Innehåll Ladda Sverige El & boende El & transporter El & jobb El en lösning för klimatet Det här är en studie om svenskarnas syn på el och klimat. Bakgrunden till studien är att samhället står inför en stor klimatutmaning där användningen av el kommer att spela en betydande roll svenskar har svarat på frågor om el och boende, el och transporter samt el och jobb. SVENSKARNA: Elanvändningen kommer att öka Tre av tio svenskar tror att de kan påverka klimatet genom att minska elanvändningen hemma. Men bara en av tio tror att vi i själva verket kommer att använda mindre el i Sverige i framtiden. 44 procent av svenskarna tror på ökad användning av el i framtiden. SVENSKARNA: Mer el i transporterna bra för klimatet Klimatvänliga transporter är den bästa lösningen för att minska koldioxidutsläppen, anser svenska folket. Nära hälften kan tänka sig att välja bort semesterflyget till förmån för tåget. Sju av tio vill att den egna kommunen ska satsa på elbilar. SVENSKARNA: Billig och klimatvänlig el kan rädda jobben i Sverige El och inte minst priset på el är mycket viktigt för industrin och jobben, bedömer svenska folket. Två av tre tycker att elproduktionen ska byggas ut för att kunna stärka svenska företags konkurrenskraft. Sid 8-17 Sid Sid Några av Sveriges främsta experter kommenterar svenskarnas svar på frågorna och helt vanliga familjer utvecklar och resonerar kring de frågor som ställs i studien. Resultaten i den här studien är baserade på en undersökning som analysföretaget United Minds har genomfört på uppdrag av Svensk Energi. Undersökningen genomfördes i april Svarsinsamlingen skedde via digitala enkäter enligt riksrepresentativa kvoter avseende kön, ålder och region. Totalt deltog 3013 personer som är 18 år eller äldre bosatta i Sverige. Totalt antal svarande 3013 Könsfördelning Män 50 % Kvinnor 50 % Åldersfördelning Födda på 80- och 90-talet 26 % Födda på 60- och 70-talet 36 % Födda på 40- och 50-talet 34 % Födda tidigare 4 % 2 LADDA SVERIGE LADDA SVERIGE 3

3 Inledning Svensk el EU :s mest klimatvänliga Sex av tio svenskar tror att el som produceras i Sverige generellt är mer klimatvänlig än el som produceras i andra länder. Samtidigt vet inte tre av tio att så är fallet, trots att den el som produceras i Sverige till cirka 95 procent är fossilfri. Svensk el är därmed efter norsk el mest klimatneutral i hela Europa. De låga utsläppen från elproduktionen i Sverige ger inte bara hushållen, utan även industrin, tillgång till el med liten klimatpåverkan. Varje kilowattimme el som en fabrik i Sverige använder ger till exempel i snitt mindre än en tjugondel av de klimatutsläpp som motsvarande elanvändning vid en fabrik i Tyskland ger. 1 1 Eurelectric/Svensk Energi/SCB Hög elanvändning ger låga koldioxidutsläpp Jo, du läste rätt. Samtidigt som vi svenskar använder nästan mest el i hela EU, har vi också bland de lägsta koldioxidutsläppen. Hur går det ihop? Svaret ligger i frågan. Det är elanvändningen som är förklaringen. Elanvändningen står för cirka en tredjedel av den totala energianvändningen i Sverige 1, men mindre än 3 procent av kolodioxidutsläppen. 2 Vi befarar att det finns ett kunskapsglapp mellan fakta och svenskarnas syn på el och hur den el som produceras i Sverige påverkar klimatet. Det märker vi när vi ställt frågor om el i boendet, el i transporterna och el i industrin till svenskar. Sedan 1970 har elproduktionen och elanvändningen mer än fördubblats. 3 Samtidigt har den totala energianvändningen under samma period stigit med mindre än 10 procent. 4 Vår höga elanvändning per person kan delvis förklaras med den höga andelen elintensiv industri, något vi delar med Finland. Men den ökade elanvändningen har inte lett till ökade utsläpp av växthusgaser. Tvärtom har de totala koldioxidutsläppen sedan 1970 nära nog halverats. 5 Detta har kunnat ske tack vare att vi i Sverige har mött vårt energibehov med el som ger mycket liten klimatpåverkan. Sveriges förhållandevis höga elanvändning och låga utsläpp är en bra början, men det räcker inte. Vi behöver ytterligare minska utsläppen för att komma ner till en utsläppsnivå som är långsiktigt hållbar. Och globalt är utmaningarna ännu större. Elens betydelse kommer att öka än mer i framtiden. Den globala energianvändningen kommer fram till år 2035 att ha fördubblas jämfört med Framför allt växer efterfrågan och användningen i de snabbt växande utvecklingsekonomierna utanför OECD. Där gör nu människor samma resa från fattigdom till välstånd som vi i Sverige gjorde för hundra år sedan. Sedan några år har Kina gått om USA och är nu det land i världen som använder mest energi. I takt med att levnadsstandarden stiger i utvecklingsländer, stiger också efterfrågan på energi. Samtidigt övergår användningen från enklare och mer primitiva lösningar som småskalig förbränning till mer storskalig, effektiv och mer miljövänlig produktion och användning av elektricitet. Miljoner människor lämnar ett liv med matlagning över öppen eld till ett liv med elspis, kylskåp, elektriskt ljus och renare luft. År 2035 kommer elproduktionen i världen att ha tredubblats jämfört med Detta är perspektiv som ställer oss inför stora utmaningar, och minst lika stora möjligheter. Elens betydelse kommer att öka, och Sverige är redan ett exempel på den positiva roll elen kan spela i framtiden. Ska detta lyckas kommer det att krävas kloka beslut i vårt boende, våra transporter och våra jobb. I den här rapporten har vi undersökt vad svenska folket tänker och tycker i dessa frågor. Kjell Jansson, VD Svensk Energi 1 Energiläget Elåret ,4 Energiläget Ekonomifakta (CDIAC och Energimyndigheten) 6,7 IEA, International energy outlook 2011 Svensk el gör Sverige till ett klimatföredöme Svensk el bäst för klimatet Den tyska miljöorganisationen German watchs 'climate change policy index 2012' baserat på en sammanvägning av utsläpps-nivåer, utsläppsreduktioner och klimatpolitikens inriktning. Den tyska miljöorganisationen German watchs climate change policy index 2012 baserat på en sammanvägning av utsläppsnivåer, utsläppsreduktioner och klimatpolitikens inriktning. Sverige Storbritannien Tyskland Brasilien Frankrike Schweiz Mexico Slovakien Danmark Belgien Portugal 68,1 67,4 67,2 66,9 66,3 65,1 64,6 64,0 63,9 63,8 62,9 På ursprungslistan ligger inga länder på top 3 då organisationen inte anser att något land möter deras krav. Sverige ligger dock högst upp, på listan som är framtagen av 200 experter från flera länder. Svenskarnas elanvändning Svenskarnas kommer att elanvändning öka kommer att öka Tror du att svenskarnas privata elanvändning kommer Tror du att svenskarnas användning av el kommer att öka eller minska under de kommande tio åren? att öka eller minska under de kommande åren? Öka 44% Varken öka eller minska 31% Vet ej 18% Minska 7% 4 LADDA SVERIGE LADDA SVERIGE 5

4 elproduktion är mer klimatvänlig Förord Hur väl instämmer du i följande påståenden? - Elproduktionen i Sverige är mer klimatvänlig än i de flesta andra länder Stämmer inte alls 5% Vet ej 10% Stämmer mycket bra 20% Att släcka lampan påverkar inte koldioxidutsläppen Sverige har ett mycket klimatvänligt elsystem, något som långt ifrån alla svenskar känner till. Denna studie om svenskarnas syn på el och klimat är därför en utmärkt plattform för en bredare diskussion kring den svenska energi- och klimatpolitikens utformning, skriver Bengt Kriström, professor i resursekonomi vid SLU, och ordförande i regeringens expertgrupp för miljöstudier. Fyra av tio känner inte till att svensk el är klimatvänlig Hur väl instämmer du i följande påståenden? Elproduktionen i Sverige är mer klimatvänlig än i de flesta andra länder Stämmer ganska dåligt 22% Stämmer 42% ganska bra Den studie hos svenskar som Svensk Energi genomfört illustrerar hur komplexa klimat- och energifrågorna är. Det mest tänkvärda är när de svarande bedömer svensk elproduktion i termer av dess klimatvänlighet. Bara sex av tio anser att Sverige har ett mer klimatvänligt elsystem jämfört med andra länder. Fyra av tio vet inte vad som är rätt. Sveriges elsystem är i allt väsentligt fritt från fossila bränslen. Man kunde kanske ha förväntat sig mer kunskap hos svenskarna om vårt elsystem. Exakt vad denna brist på insikt beror på vore intressant att studera närmare. Vidare finner vi att hushållen tänker minska elanvändningen i framtiden (den näst mest planerade åtgärden) för att minska växthusgaserna. Eftersom åtminstone koldioxidutsläppen inte påverkas alls av vår minskade elanvändning (energisektorn har ett utsläppstak och utsläppen kan inte öka totalt sett i EU) reser detta ett antal frågor. Att släcka en lampa i Sverige påverkar alltså inte koldioxidutsläppen i EU. Föreställningen att vi genom att göra åtgärder i energisektorn i Sverige kan minska koldioxidutsläppen i EU är dock vida spridd, till exempel i beskrivningar av alternativa elproduktionssätt. Det förefaller dock orimligt att begära att de svenska hushållen skall antas veta vilka sektorer som råkar ingå i den europeiska utsläppshandeln. Utsläppshandel är heller inte alldeles lätt att förklara, särskilt inte EUs system, då endast en delmängd av alla tänkbara aktörer är med i detta system. När det gäller jobben och välfärden i en vidare mening har ekonomhistorikerna identifierat tre intressanta trender i västvärlden: vi blir rikare, äldre och får mer fritid. Med ökad inkomst följer också ökad elanvändning och ökat resande. En majoritet av respondenterna förutspår också en ökad elanvändning, liksom att resandet ökar generellt. Ett sätt att bli rikare är att våra företag blir mer konkurrenskraftiga och de flesta svarande i undersökningen anser att elpriset bör vara konkurrenskraftigt. Här finns det utrymme för en del eftertanke, då den alltmer integrerade elmarknaden gör att priset på el blir mer internationellt och därmed riskerar att stiga. Den elintensiva industrin kan i så fall tappa en konkurrensfördel de haft med billig el i Sverige. Sammanfattningsvis ger denna studie en utmärkt plattform för en bredare diskussion kring den svenska energi- och klimatpolitikens utformning, särskilt vad gäller åtgärder som berör hushållen. Den ger matnyttig information kring hushållens beteende och attityder i energifrågor. Framförallt blottlägger den kunskapsluckor, varav vissa inte är så förvånande och kanske skall lämnas därhän, medan andra tarvar en mer ingående analys. Det gäller inte minst kopplingen mellan klimatpåverkan och det svenska energisystemets struktur. Bengt Kriström, professor i resursekonomi SLU Man kunde kanske ha förväntat sig mer kunskap hos svenskarna om vårt elsystem. Vad okunskapen beror på vore intressant att studera närmare. Om Bengt Kriström Bengt Kriström är professor i naturresursekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå, forskningsledare för Centrum för miljö- och resursekonomi och ordförande för Expertgruppen för miljöstudier. Bengt har också flera internationella uppdrag, bland annat för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), där han utreder hushållens beteenden och miljöpolitik. GRAFIK Sverige har ett mer klimatvänligt elsystem jämfört med de flesta andra länder. Fyra av tio svenskar vet inte att Sveriges elsystem i allt väsentligt är fritt från fossila bränslen. 6 LADDA SVERIGE LADDA SVERIGE 7

5 El & boende Tre av tio svenskar planerar att minska sin elanvändning för att på så sätt minska sin påverkan på klimatet. Men klimateffekten uteblir eftersom svensk el i stort sett är helt koldioxidfri samtidigt som elproduktionen ingår i EU :s utsläppshandelssystem. Sedan 1970 har hushållens elanvändning nästan fyrfaldigats - men koldioxidutsläppen i Sverige har halverats. Generellt är viljan att påverka sin elanvändning stor bland svenskarna. Allra störst är den bland yngre. Åtta av tio födda på 80-och 90-talen kan tänka sig att producera sin egen el i framtiden. Fyra av tio svenskar tror att elanvändningen generellt kommer att öka. Tre av tio tror att de kommer att ha fler elprodukter i hemmen. Det framgår när svenskar har svarat på frågor om el och boende. Maria Tropp tillhör generationen som är mest positiv till att producera egen el. 8 LADDA SVERIGE LADDA SVERIGE 9

6 El & boende Grafik 5 Främsta åtgärd: byte till mer effektiva elprodukter Främsta åtgärd: byte till mer effektiva elprodukter Om du skulle göra något för att minska eller effektivisera energianvändningen i ditt hem, vilket av följande skulle du göra då? Om du skulle göra något för att minska eller investera i energianvändningen i ditt hem, vilket av följande skulle du göra då? SVENSKARNA: Elanvändningen kommer att öka Tre av tio svenskar tror att de kan påverka klimatet genom att minska elanvändningen hemma. Men bara två av tio tror att vi svenskar i själva verket kommer att använda mindre el i framtiden. Nästan hälften av svenskarna tror på ökad användning av el. Investera 67% Minska Övrigt 22% 12% Byta till mer effektiva elprodukter 41% Investera i isolering 14% Investera i ny uppvärmningsform 12% Minska användningen av elprodukter 15% Sänka inomhustemperaturen 7% Inte minska eller effektivisera energianvändning 6% Vet ej 5% Annat 1% Viljan att dra ned elanvändningen för att minska utsläppen av växthusgaser, trots att det bara har en mycket liten klimateffekt, kan bero på kunskapsbrist eller missförstånd. Troligtvis finns en önskan om att faktiskt kunna göra något för klimatet. Viljan att minska sin elräkning spelar sannolikt också in. Oavsett vilket, bör orsaken till kunskapsbristen om el utredas vidare. En möjlig förklaring är att det är relativt enkelt att minska elanvändning i hemmet utan att ge avkall på bekvämlighet eller rörelsefrihet. Att byta ett 15 år gammalt kylskåp ger en stor elbesparing. En ny platt-tv använder i snitt 60 procent mindre el än en fem år gammal. 1 Att byta till mer effektiva elprodukter är den överlägset mest populära åtgärden för att minska sin elanvändning. Fyra av tio (41%) anser att byte till mer energieffektiva produkter är att föredra, medan bara var sjunde (15%) föredrar minskad användning av elprodukter. Den här studien visar dock att svenskarna vet att andra åtgärder har större effekt för att minska klimatpåverkan än att minska användning av el. Att resa mindre och att ändra sina matvanor anses vara mer effektivt för klimatet än att dra ned på el. Att sänka inomhustemperaturen och att använda mindre varmvatten anses inte vara särskilt effektiva åtgärder för att minska energianvändningen, och är inte heller något vi som privatpersoner planerar att göra i någon större utsträckning enligt studien. Drygt fyra av tio (44%) tror att den privata elanvändningen i sin helhet kommer att öka, medan färre än två av tio (18%) tror att den kommer att minska. Tre av tio (31%) tror att den kommer vara ungefär som idag. Bakom tron på ökad användning av el i hemmen ligger sannolikt förväntan att antalet elapparater och elfunktioner kommer att bli fler. Nästan en av tre svenskar (28%) tror att de om tio år kommer att ha flera elapparater än idag, medan bara en av tio (9%) tror att de kommer att ha färre apparater. 1 Sust-it, electricials energy efficiency website, Mer el minskar utsläppen från boendet Utsläppen av växthusgaser har minskat kraftigt från boendesektorn i Sverige de senaste decennierna. Samtidigt har de svenska hushållens elanvändning nästan fyrfaldigats sedan Förklaringen är att elanvändning ofta innebär en energibesparing när det ersätter någon annan form av energianvändning. En diskmaskin använder till exempel mindre än en tredjedel av den energi det går åt att handdiska samma mängd disk. Och en värmepump, till exempel bergvärme, ger en energibesparing på procent jämfört med oljeeldning. Samtidigt kan bytet från oljeldning till värmepump reducera utsläppen på kg CO2 per år till nära noll. Den ökade elanvändningen tillsammans med utbyggnad av fjärrvärmen har gjort att oljeeldning som uppvärmningsform kunnat fasas ut de senaste decennierna. Fjärrvärmen dominerar i flerfamiljshus. I småhus är olika elbaserade lösningar vanligast. Det är dels direktverkande el eller elpannor, dels i ökande omfattning olika typer av värmepumpar som med viss mängd tillförd el utvinner energi från luft, berg eller sjövatten. Svenskarna tycker bilen är en klimatbov För att minska dina utsläpp, vad tror du är mest effektivt? Göra färre bilresor 35% Göra färre flygresor 22% Förändra dina matvanor 16% Minska din användning av hushållsel 8% Vet ej 7% Ingen av ovanstående 6% Sänka inomhustemperaturen hemma 4% Använda mindre varmvatten hemma 1% Vad av följande planerar du att göra för att minska dina utsläpp av växthusgaser de närmaste åren? Göra färre bilresor Minska din användning av hushållsel Förändra dina matvanor Göra färre flygresor Sänka inomhustemperaturen hemma Använda mindre varmvatten hemma Annat Jag planerar inte att minska mina utsläpp Vet ej 35% 31% 30% 19% 15% 16% 3% 18% 9% 10 LADDA SVERIGE LADDA SVERIGE 11

7 El & boende familjer och experter reflekterar över studien>> Oavsett hur anspråkslöst det är finns det inget bättre än ens hem. - John Howard Payne Lars Johansson Bergström, Umeå gör sin egen el 12 LADDA SVERIGE LADDA SVERIGE 13

8 El & boende fallstudier Familjen Tropp-Samuelsson, Linköping Bostad: Villa med jordvärme Transport: Tre bilar, två bensin och en diesel samt cykel Jobb: Linköpings universitetssjukhus Familjen Johansson Bergström, Umeå Bostad: Villa med egenproducerad el Transport: Två bilar, en elhybrid och en miljödiesel samt cykel Jobb: Umeå Energi samt Norrlands universitetssjukhus Familjen Tropp-Samuelsson, Linköping: Vi funderar inte så mycket på vår energianvändning Familjen Tropp-Samuelsson tror inte att de gör mer än svensken i allmänhet för att minska sin energianvändning. De har en optimistisk syn på utvecklingen och tror att dagens miljöproblem går att lösa genom tekniska innovationer. Familjen Johansson Bergström, Umeå: Vi är helt självförsörjande på elektricitet Vid havet några mil norr om Umeå bor familjen Johansson Bergström. Huset var tidigare en sommarstuga som familjen har byggt om och gjort i det närmaste självförsörjande på energi. Sin energi får de från solen, vinden och vattnet. Kersti Samuelsson bor tillsammans med Hans Tropp i en villa strax utanför Linköping tillsammans med sin yngsta dotter Maria, 22. Huset får sin värme genom jordvärme, direkt från tomten. Systemet installerade Kersti och Hans för att i första hand skära ned på sina energikostnader. De tror att hushållets energianvändning kommer att minska dramatiskt den dag då Maria lämnar hemmet för att börja studera på universitetet, men några åtgärder för att minska elanvändningen planerar de inte i dagsläget. De tror alla att de kommer att använda lika mycket energi om tio år som idag. Vi får fler och fler elapparater med åren, samtidigt så blir de ju mer och mer effektiva. Jag tror att det går ungefär jämt ut, säger Hans. Maria känner sig ibland osäker på vad som är det miljömässigt rätta. En ny dator kanske drar mindre energi än den gamla, men samtidigt kostar det ju på miljön att producera en ny. Kersti och Hans arbetar båda inom sjukvården, Maria arbetar extra i väntan på besked från Högskoleverket. Vilken påverkan på miljön deras vardagsliv har är inget någon i familjen går omkring och funderar över. Miljömedvetenhet handlar ofta om en viss inställning, och kanske i mindre utsträckning om vad människor faktiskt gör för att förändra sitt leverne, menar Kersti som inte tror de skulle leva så mycket annorlunda om de skulle fundera mer över sin energianvändning. Familjen försöker värna om miljön utifrån de praktiska förutsättningar som finns. Samtidigt tror de inte att lösningen på dagens miljöproblem är att människan tar ett steg bakåt i utvecklingen. Istället tror de alla att den tekniska utvecklingen kommer att lösa problemen med utsläpp av växthusgaser. Historiskt sett har mänskligheten alltid sett till att reda ut situationen penicillinet är uppfunnet, ozonlagret har vuxit till sig och jag är övertygad om att vi kommer att klara även klimathotet, säger Hans Tropp. Historiskt sett har mänskligheten alltid sett till att reda ut situationen penicillinet är uppfunnet, ozonlagret har vuxit till sig och jag är övertygad om att vi kommer att klara även klimathotet En klar dag kan man från familjens veranda se timmerfartygen angöra Umeå hamn och, lite längre bort i horisonten, de kooperativa vindkraftverk som familjen äger andelar i. Vindkraften driver den värmepump som vintertid hämtar energi direkt från havet, via en lång slang som förankrats på havsbotten. Under sommarhalvåret är det istället solfångare på garagetaket som ger familjen energi till varmvatten och golvvärme. Du kan alltid ta en soldusch hemma hos oss, brukar Lars Johansson säga. Det är gratis och bra energi. Lars bor tillsammans med sin fru Gunnela och sonen Tim, 19 år. De två övriga sönerna har flyttat hemifrån. Både Lars och Gunnela ser sig som relativt miljömedvetna personer. För Tim är energi och miljö däremot inget som han funderar särskilt mycket över. Samtidigt tror han att hans generation har medvetandet i ryggraden. Jag kanske inte går omkring och tänker på min energianvändning jämt och ständigt. Däremot är det ju självklart för de flesta unga att inte lämna TV:n på när vi inte tittar och att släcka ljuset efter oss när vi lämnar ett rum. Det kanske det inte var för 30 år sedan, när mina föräldrar var unga. Att ha ett hem som drivs på grön energi är viktigt för Lars och Gunnela. Samtidigt är den ekonomiska vinsten också stor familjens totala årliga energikostnader brukar ligga omkring kronor. Intresset är något som kommit naturligt för Lars genom sitt arbete på Umeå Energi. För Gunnela, som arbetar på Norrlands universitetssjukhus, och Tim som läser sista året på teaterlinjen, är inte energifrågor samma del av vardagen. Gunnela får ofta fungera som lite av en motvikt till sin makes iver att spara energi. Hon tycker exempelvis att det kan vara trevligt att tända ett par extra lampor för att skapa stämning i hemmet. Lågenergilampor då, förstås. Folk tror att det kostar en förmögenhet och kräver en ingenjörsexamen att byta till den här typen av elsystem. Men det enda som krävs är intresse. 14 LADDA SVERIGE LADDA SVERIGE 15

9 El & boende experten experten: Unga vill ta kontrollen över elen Viljan finns att ta kontrollen över elanvändningen. Störst är den bland yngre. Men steget därifrån till att helt ändra ett beteende är stort. Det menar Agneta Persson, affärsutvecklare på WSP Group, med över 30 års erfarenhet av energieffektiviseringar för bland annat hushåll och boende. Ska hushållen påverka sin elanvändning finns inget enkelt svar på hur det ska gå till, menar Agneta Persson. Det krävs ett ökat engagemang på individnivå från var och en av oss och det behövs en kombination av åtgärder där statliga och internationella regleringar förmodligen är de mest verkningsfulla följt av utvecklingen av ny teknik. Nya produkter har stor betydelse för elanvändningen. Lågenergilampor är ett sådant exempel och nu även LED-tekniken, säger Agneta Persson affärsutvecklare på WSP Group. Studien som gjorts visar att det finns ett stort intresse för att producera sin egen el och därmed ta kontrollen över produktion och kostnad. Störst är intresset bland 80- och 90-talister, där 82 procent kan tänka sig att producera den egna elen. För att ambitionen ska bli verklighet behövs tydliga exempel på hur det praktiskt ska genomföras, framhåller Agneta Persson. Unga har generellt en större nyfikenhet inför ny teknik och teknikutveckling. Man ser på framtiden med större tillförsikt än äldre och det finns en vilja att göra skillnad. Elapparaterna i hemmet, kommer enligt studien inte bli färre, utan fler. Däremot bedömer Agneta Persson att marknadspenetrationen för de större vitvarorna som kyl, spis, frys har nått sin topp sett till antal per hem. Det har skett och kommer att fortsätta ske en förflyttning av elanvändningen från nytta till nöje. Tidigare hade vi en tv, idag har vi tre och dessutom multimediacenter med spelkonsoller och en uppsjö fjärrkontroller. Förut kokade vi kaffe på spisen eller i en bryggare idag har vi flera olika kaffemaskiner, allt efter tycke och smak. Alla individer har ett ansvar för en beteendeförändring, menar Agneta Persson. Men stora aktörer som elproducenter har genom sitt kunskapsövertag i förhållande till enskilda individer ett särskilt ansvar. Detsamma gäller större elanvändare, som exempelvis SL (Storstockholms Lokaltrafik) som genom att visa vilken el-effekt ett ändrat resebeteende får kan skapa förändring. Ändrade matvanor kan även det få betydelse för elanvändningen. Matkedjorna skulle till exempel kunna visa hur mycket koldioxid man spar i kronor genom att köpa vissa matvaror. En sådan tydlig exemplifiering skulle på sikt kunna ändra ett beteende, säger Agneta Persson. Det sker en förflyttning av elanvändningen från nytta till nöje. Tidigare hade vi en tv, idag tre plus ett multimediacenter med spelkonsoler och en uppsjö fjärrkontroller. Agneta Persson, affärsutvecklare WSP Group. Unga: Vi vill spara el för klimatets skull Unga svenskar födda på 80- och 90-talen vill gärna spara på hushållsel för klimatets skull i större utsträckning än äldre. Samtidigt förutspår de fler elprodukter i framtiden än vad äldre generationer gör. De unga vill minska sin användning av hushållsel som den främsta åtgärden för att minska utsläppen av växthusgaser, enligt studien. Frågan bör därför ställas hur medvetna unga är om att svensk el till 95 procent är fossilfri. Samtidigt förutspår flest unga att de kommer ha fler elprodukter i framtiden. De unga använder till exempel torktumlare och torkskåp något mer än äldre generationer som lufttorkar oftare. Unga vill producera egen el i större utsträckning än äldre generationer De yngre generationerna har generellt ett större intresse för miljöfrågor. De är ofta snabba på att ta till sig nya idéer och söka egna lösningar. Det avspeglas sannolikt i den här studien genom att 80-och 90-talister är mer positiva än äldre generationer till att producera egen el med till exempel solpaneler och vindsnurror. Fler elprodukter att vänta i hemmen Tror du att du kommer att ha fler eller färre elprodukter hemma om tio år? Yngre mest öppna för egen el Skulle du i framtiden kunna tänka dig att producera din egen el (t.ex. med solpaneler). Ungefär som idag Fler Färre Vet ej 9% 6% 28% 58% 80- och 90-talister 60- och 70-talister 40- och 50-talister 16 LADDA SVERIGE LADDA SVERIGE 30-talister 82% 75% 62% 50% 17

10 El & boende ytterligare perspektiv Han tror på kraft från ovan Kyrkans byggnader är utmärkta för att fånga kraften i solen med solpaneler. Det säger ärkebiskop Anders Wejryd och väcker liv i debatten om kyrkans solenergiplaner som Regeringsrätten hittills satt stopp för. Förutom att fånga solenergi förvaltar Svenska kyrkan skog, en jättereserv för biobränsle. Och flera stift engagerar sig i vindkraft. Teknikutvecklingen går snabbt. Det kommer inte att dröja länge förrän det finns solpaneler som inte påverkar kyrkornas utseende. Våra kyrkor har en väldigt bra takresning och de är byggda i öst-västlig riktning vilket gör dem utmärkta för ändamålet, säger Anders Wejryd. Jag är övertygad att solenergi, biobränsle och vindkraft kommer att vara viktiga dellösningar på klimatfrågan. Klarar vi bara överföring och lagring av energin, så finns det enorm kraft i solen, skogen och vinden. Den tyska kyrkan är ett föredöme. För några år sedan startade den ett arbete med målet att 100 kyrktak skulle täckas med pane- En mycket viktig sak som politiker i alla länder kan bidra med är att sätta ett högre pris på koldioxid, en åtgärd som skulle snabba på den globala omställningen till nya energikällor. ler för solceller. Idag räknar man med att mer än 700 kyrkliga byggnader i Tyskland har solelpaneler. Den svenska kyrkans 900 ekonomiska enheter är självständiga, så Anders Wejryds tankar i energi- och klimatfrågor är rekommendationer för diskussion i de fristående stiften och församlingarna. Många inom kyrkan vill vara goda förvaltare. Därför tror jag att det finns stora möjligheter för att använda taken på kyrkobyggnaderna. Men först måste man lösa utseendet på solpanelerna och göra det ekonomiskt möjligt att bidra med el i näten. Anders Wejryd är engagerad i klimatfrågan sedan många år, då den enligt honom är en viktig global rättvisefråga. Wejryd arrangerade en interreligiös klimatkonferens, Interfaith Climate Summit, i Uppsala för några år sedan. Företrädare för de stora religionerna samlades för att tillsammans kunna påverka FN:s klimatarbete, särskilt med tanke på klimatmötet i Köpenhamn Religioner har långa tidsperspektiv, då vi har kommande generationer i åtanke. I sådana fall är det nog inte så stor skillnad på religionerna. Vi resonerar likartat när det gäller vad som är långsiktigt gott för människor. Den högsta förvaltningsdomstolen satte stopp för installation av solpaneler på kyrkor 2007 för att de skulle minska kyrkornas kulturhistoriska värde. Fläckebo kyrka, som var pionjär, installerade därför solpanel på en intilliggande byggnad, så att kyrkan ändå kunde värmas av solen. Svenska kyrkan är också involverad i utbyggnad av vindkraft. Lund, Härnösand, Skara, Växjö och Karlstad är några av de stift som redan tagit initiativ med vindkraft. Svenska kyrkan förvaltar hektar skog i Sverige, vilket är en enorm reserv av biobränsle. Skara stift har även ett biogasprojekt på gång på en grisgård. Jag tycker att politikerna borde våga stå upp litet mer för dessa långsiktiga frågor. En mycket viktig sak som politiker i alla länder kan bidra med är att sätta ett högre pris på koldioxid, en åtgärd som skulle snabba på den globala omställningen till nya energikällor. Anders Wejryds engagemang i klimatfrågan grundar sig i kyrkans viktigaste uppgift, att göra gott. Vi gör inte anspråk på att vara några energiexperter. Men vi vill bidra. Vi vill hjälpa till att skapa en bra framtid. Klimatutmaningen är en avgörande framtidsfråga för mänskligheten, säger Anders Wejryd. Majoriteten av svenskarna öppna för egen elproduktion Skulle du i framtiden kunna tänka dig att producera egen el? Ja, absolut Ja, troligtsvis 32% 40% Nej, troligtvis inte Ärkebiskop Anders Wejryd tror på el från solen, skogen och vinden. Nej, absolut inte Vet ej 18 LADDA SVERIGE LADDA SVERIGE 19

11 El & transporter Under en livstid reser svensken i snitt 30 varv runt jorden och i framtiden vill svenskarna resa mer med tåg, hybrid- och elbilar. Var fjärde svensk kan tänka sig att ha en elbil inom tio år. Bland yngre är siffran högre - en av tre vill ha en elbil inom tio år. Sju av tio svenskar vill att den egna kommunen ska satsa mer på elbilar. Klimatvänliga transporter är den bästa lösningen för att minska koldioxidutsläppen, enligt svenska folket, som kan tänka sig att välja bort flyget för att ta tåget. Att ställa bilen säger svensken är den mest effektiva åtgärden för att minska utsläppen av växthusgaser. Gunnela och Lars Johansson Bergström cyklar, kör elhybrid och miljödiesel. 20 LADDA SVERIGE LADDA SVERIGE 21

12 El & transporter SVENSKARNA: Mer el i transporterna räddar klimatet Klimatvänliga transporter är den bästa lösningen för att minska koldioxidutsläppen anser svenska folket. Nära hälften kan tänka sig att välja bort semesterflyget till förmån för tåget. Sju av tio vill att den egna kommunen ska satsa mer på elbilar. Därför ökar utsläppen från transporter Mellan 1990 och 2010 minskade Sveriges utsläpp av växthusgaser med nio procent. Samtidigt ökade transportsektorns utsläpp med 32 procent. 1 Den stora ökningen beror på att resor och transporter ökar i kombination med fortsatt stor användning av fossil energi. Ökad elanvändning inom transporter är därför sannolikt en viktig del av lösningen för att möta klimatutmaningen. Transporter står idag för nära en fjärdedel av all energianvändning, men nära en tredjedel av utsläppen. Elanvändningen inom transportsektorn (läs: järnvägstransporter) motsvarar cirka tre procent av sektorns totala energianvändning. Samtidigt står järnvägstransporterna för bara drygt tre promille av de totala utsläppen. Övriga 99,7 procent av transportsektorns klimatutsläpp kommer från vägtrafiken, sjöfarten och flyget. 2 1 Trafikverket, 2 Energimyndigheten, Naturvårdsverket Effektivare energianvändning med el Utöver lägre klimatutsläpp och renare luft finns också effektivitetsvinster att göra på ökad elanvändning i transportsektorn. Huvudförklaringen är enkel: verkningsgraden för en förbränningsmotor är i genomsnitt cirka 20 procent medan elmotorns är cirka 90 procent. I en förbränningsmotor försvinner en stor mängd energi i form av värme, istället för att omvandlas till rörelseenergi som driver bilen framåt. I verkligheten behöver energiförluster i produktions- och distributionsledet också vägas in. Men även i en mer heltäckande jämförelse faller eldriften mycket väl ut. I en elbil når 70 procent av den producerade energin (elen) fram till bilens drivhjul. Motsvarande siffra för bensinbilen är mindre än 20 procent. Eldrift av transporter är alltså 3-4 gånger mer effektivt än bensindrift. Samma principer gäller inte bara för jämförelse av elbilar och bensinbilar. Principen är densamma vid jämförelser mellan en buss som går på diesel eller annan förbränning i förhållande till spårvagn (som går på el), eller mellan elektrifierade tåg och tåg som drivs av ett diesellok vilket är vanligare i vårt grannland Danmark. Svenskarna har höga förväntningar på el som en viktig del av lösningen för framtidens transporter och för att klara klimatutmaningen. Det framgår av svaren från svenskar i denna studie. I snitt reser varje svensk fyra mil per dag, eller 30 varv runt jorden under en livstid. Det är en fyrdubbling på femtio år och i framtiden förväntar sig svenskarna att resa ännu mer. Hälften av svenskarna tror att vi reser mer om tio år jämfört med idag. Bara en av tio tror att vi kommer att resa mindre. Även här finns en stark tro på ny och grön teknik för att möta klimatutmaningen. Tre av fyra svenskar anser att klimatvänliga transportslag och drivmedel är den bästa lösningen för att minska koldioxidutsläppen. En av fem svenskar tror på minskat resande och färre transporter för att minska utsläppen som den främsta lösningen. Men svenskarna förefaller vara beredda att göra personliga uppoffringar för klimatets skull. Färre bilresor toppar listan över de åtgärder flest svenskar planerar att göra, vilket också anses vara det mest effektiva man kan göra för att minska utsläppen som privatperson. Studien visar också att nära hälften av svenskarna kan tänka sig att välja bort semesterflyget till förmån för tåget av miljöskäl. En av fyra svenskar tror att de skaffar elbil inom tio år När det gäller personbilarna sätter många svenskar sin tro till el som lösning för framtiden. Sju av tio svenskar vill att den egna kommunen satsar mer på elbilar. En av fyra tror att de själva skaffar en elbil inom tio år. I väntan på att den rena elbilen ska bli ett konkurrenskraftigt alternativ till förbränningsmotorn seglar hybridbilen (elmotor och förbänningsmotor) upp som det populäraste alternativet när svenska folket listar vilken miljöbil de skulle välja vid ett köp idag. Majoriteten tror på ett ökat resande Tror du att svenskarna generellt kommer att resa mer eller mindre om tio år jämfört med idag? Mycket mer Något mer Oförändrat 29% 7% 43% Något mindre 10% Mycket mindre 2% Vet ej 9% 22 LADDA SVERIGE LADDA SVERIGE 23

13 El & transporter familjer och experter reflekterar över studien>> Vad är det att resa? Att byta plats? Absolut inte! Att resa är att ändra sina åsikter och sina fördomar. - Anatole France 24 LADDA SVERIGE LADDA SVERIGE 25

14 El & transporter fallstudier Familjen Tropp-Samuelsson, Linköping: Våra resvanor bestäms uteslutande av ekonomin I framtiden kan familjen Tropp-Samuelsson tänka sig att byta ut någon av sina tre bilar mot en miljöbil så länge priset är det rätta. Men i luften kommer de troligen att färdas mer än idag. Möjligheten för familjen att spendera tid tillsammans när barnen har lämnat boet väger tyngre än viljan att minska klimathotet. Där familjen bor finns små möjligheter till lokaltrafik. Att både Kersti och Hans har sin egen bil är mer en nödvändighet än ett aktivt val. Den tredje är de på väg att sälja och vid nästa bilköp kan familjen tänka sig att köpa en elhybrid eller någon annan, mer klimatsmart variant. Det förutsätter dock att ekonomin tillåter. Våra resvanor bestäms uteslutande av ekonomin. Vi väljer det färdsätt som är billigast och är det dessutom miljövänligt, är det en stor bonus, säger pappa Hans. Dottern Maria tror att hon kommer att skaffa sig en egen bil den dag hon är klar med studierna och börjar arbeta. Känslan av frihet och att inte behöva förlita sig på någon annan än sig själv överväger fördelarna med att resa kollektivt tycker hon. Att resa tillsammans är ett sätt för oss att spendera tid med våra barn. Det är inget vi kommer att göra mindre av framöver. Kersti Samuelsson lastar familjens dieselbil. Hans och Kersti reser ofta i arbetet och den typen av resande tror de kommer att minska i takt med att möjligheterna att arbeta på distans ökar. Vissa upplevelser går dock inte att få den digitala delen, och de tror inte att de kommer att förändra sättet de semestrar på i framtiden. Förra sommaren var hela familjen på kryssning i Medelhavet och när dotter nummer två snart flyttat hemifrån blir de gemensamma semestrarna ännu viktigare för Kersti och Hans. Att resa tillsammans är ett sätt för oss att spendera tid med våra barn. Det är inget vi kommer att göra mindre av framöver. Och troligtvis inte heller på något annat sätt, säger Kersti. För att de skulle ta tåget istället för flyget skulle det krävas att förbindelserna förbättrades avsevärt, men i grunden tycker de alla att det är ett bekvämare sätt att färdas. Men tyvärr verkar det inte ha hänt så mycket med tåget i Sverige sedan i slutet av 1800-talet samtidigt som vägnätet och flygtrafiken moderniserats oerhört. När jag var student tog det sex timmar att ta tåget mellan Mellerud och Uppsala. Det gör det än idag, säger Hans. Familjen Johansson Bergström, Umeå: Vi kan tänka oss att betala mer för vårt flygande Familjen Johansson Bergström har två bilar, en elhybrid och en miljödiesel. Men så ofta de kan så cyklar eller går de. Utlandsresorna är dock inget de kommer att sluta med behovet av sol under de mörka norrländska vintrarna är för stort. Under sommarhalvåret brukar Lars cykla till sitt arbete en resa på 21 kilometer enkel väg. Och Gunnela brukar ofta gå de två kilometrarna till affären för att handla några matvaror. Tim, som varken har körkort eller moped, utnyttjar oftast lokaltrafiken om än något motvilligt. Jag vill gärna ha körkort och en egen bil en dag, men det är svårt när man lever på studiebidrag, säger han. Att förlita sig på lokaltrafiken är inte alltid det lättaste. Gunnela berättar att den lokala busslinjen nyligen slutat att stanna vid det stora köpcentrum som ligger mellan deras hem och Umeå. Det är inte lika lätt som i storstäderna att åka kommunalt här. Det är lätt för politikerna i Stockholm att säga att vi bör resa mer kollektivt. Nästan hälften kan tänka sig att välja bort semesterflyget av miljöskäl Låt säga att du planerar en flygresa under din semester i sommar. Skulle du kunna tänka dig att av miljöskäl välja bort flygresan till förmån för till exempel tåg? Lars och Gunnela är nyligen hemkomna från en semester i Mexiko. Tim kunde inte följa med, en teaterföreställning i skolan kom emellan. Men ingen i familjen har några planer på att skära ned på sina flygresor för att minska sin klimatpåverkan. Bor man så långt norrut som vi behöver man lite D-vitamin för att undvika vinterdepressioner, menar Tim. Familjen klimatkompenserar mer än nog genom att vara självhushållande på elektricitet, enligt Lars, som dock inte är främmande för att börja betala extra för sitt flygande i framtiden. Ingen i familjen tror att svenskarna kommer att förändra sina resemönster i någon större utsträckning de närmaste åren istället sätter de sitt hopp till mer energieffektiva färdmedel. Lars ser dock Ja, absolut Ja troligtvis 29% 17% Vet ej 8% Nej, absolut inte 11% en möjlighet för tågresor och kryssningar att öka i popularitet och att lokala upplevelser blir vanligare. Se bara på Hurtigrutten, det är en enorm naturupplevelse bara några tiotals mil bort, på många sätt minst lika bra som Kanarieöarna. Sonen Tim har dock svårt att se att han skulle välja Norge framför något mer avlägset resmål. Miljön i all ära, men man måste leva också, konstaterar han. Det är inte lika lätt som i storstäderna att åka kommunalt här. Det är lätt för politikerna i Stockholm att säga att vi bör resa mer kollektivt. Nej, troligtvis inte 36% 26 LADDA SVERIGE LADDA SVERIGE 27

15 El & transporter experten Elbilen mest populär bland yngre Tror du att du kommer att köpa en elbil inom en tioårsperiod? experten: Det behövs fler klimatvänliga sätt att resa Elbilen är en betydande del av lösningen på klimatutmaningen. Sju av tio svenskar vill att deras kommun köper in elbilar. Vad beror det på att försäljningen av elbilar inte kommer igång? talister 31% Ja talister 23% talister 18% Ja Ja Än så länge är elbilarna för dyra för de vanliga konsumenterna, säger Henrik Wingfors, Svensk Energis expert på elfordon. På kort sikt handlar det om att demonstrera elbilen och bygga laddstationer. Ökad synlighet är en del av omställningen. Det behövs också fler incitament för att äga elbil. På litet längre sikt är det inte rimligt att miljöbilsdefinitionen tillåter fossila bränslen. Och kommunerna måste redan nu planera för sin nyckelroll nämligen att ge plats åt infrastruktur som laddstationer, biogasstationer och fungerande kollektivtrafik, säger Henrik Wingfors. Klart är att transporter är en betydande energi- och utsläppsutmaning. Men att minska resandet skulle vara lösningen tror inte svenskarna på. De anger istället mer klimatvänliga transportslag och drivmedel som vägen framåt. Idag körs över 90 procent av personbilarna på fossila bränslen. Regeringen har som mål att fordonsflottan ska vara fossiloberoende år Hybridbilen är mest populär bland kvinnor då var fjärde kvinna väljer att helst köra en sådan. Detta medan 31 procent av männen föredrar diesel. Henrik Wingfors förklarar: Det är väntat att hybriden kommer så högt. Elbil är ett för oprövat och dyrt kort. Vi är fortfarande inne i långfärdstänkande när det kommer till bil, trots att snittresan är kortare än 5 mil per dag och långresorna per år är få. Här överskattar konsumenter sina resbehov. Hybridbilen blir därför ett tryggt alternativ. Diesel är tryggt och i alla fall lite miljövänligare. En annan utmaning är de tunga transporterna. Det finns kapacitetsbrist inom järnvägen och att bygga bort flaskhalsar är en förutsättning. Ett mer fantasifullt, men billigare alternativ än ny järnväg, är att sätta upp kontaktledningar längs motorvägarna för ellastbilar. Något som just nu utreds av Trafikverket. Inställningen till tåg som alternativ är annars positiv då närmare varannan svensk kan tänka sig att byta ut flygresor mot tåg. Något motsägelsefullt är 80- och 90-talisterna den grupp som är minst benägna att ge upp flyget, trots att de annars är de som är mest öppna för beteendeförändringar. Jag är övertygad om att det har med upptäckarlust att göra och att yngre generationer till naturen är mer rörliga. Det är inget man ska försöka stoppa. Det positiva är att unga gör klokare energival i andra sammanhang. Kollektivtrafik är en ytterligare pusselbit. En aspekt som lätt glöms bort i debatten är skillnaderna mellan landsbygd och storstad. I storstaden finns inbyggda tidsincitament. Det vill säga, man slipper sitta i bilkö. På orter som inte är lika täta är förhållandena ofta de omvända, alltså, det tar längre tid att åka kollektivt. Jag tror på vardagsnära lösningar som mer hjälper än stjälper, säger Henrik. Om två personer samåker idag får de totalt sett halva milersättningen jämfört med om de hade tagit varsin bil. Det finns inget skatteincitament att samåka. Den offentliga sektorn kan också göra annat, som inte kostar. I Norge får till exempel elbilar köra i bussfilen. Men, om allt från personbilar till tunga fraktfordon ska drivas av el, kommer då inte behovet av el bli enormt? Produktionen kommer inte att behöva ökas märkbart. Utfasningen av den klassiska glödlampan innebär en besparing om två TWh per år. Det motsvarar bilar som kör 1500 mil per år. Det är mindre än två procent av Sveriges elanvändning. Det tar oss inte hela vägen till målet år 2030, men en bra bit i alla fall. År 2030 kommer våra resbehov inte att vara så mycket mer annorlunda än idag, men sätten att resa miljövänligt blir fler. Kollektivtrafiken känns som om du redan kommit hem: trivsamt, ombonat och bekvämt. Jag hoppas också att alla stora städer blir cykelstäder och att även flygplan drivs med biobränslen. Henrik Wingfors är ansvarig för energieffektivisering och elfordon på Svensk Energi. Henrik har tidigare arbetat på Näringsdepartementet med bland annat energieffektivisering och miljöfrågor. Unga: Gärna resa mer - helst klimatvänligt Unga svenskar tror att de kommer resa mer i framtiden jämfört med äldre generationer. Om tio år kör tre av tio unga gärna i en elbil. När det gäller synen på framtidens resande utmärker sig den yngre generationen födda på 80- och 90-talen i sin tro att de kommer resa mer i framtiden. Sex av tio 80- och 90-talister tror att de kommer att resa mer om tio år än de gör idag. En förklaring till de ungas reseintresse har förstås att göra med livssituationen: att vilja resa och upptäcka världen är en del av att vara ung. De unga vill gärna resa klimatvänligt. 45 procent av de som uppger att de är beredda att byta bort flygresor mot andra transportsätt, till exempel tåg, av miljöskäl. De unga har generellt en mer utbredd tro på el som lösning när det gäller framtidens färdmedel. Tre av tio unga tror att de kommer att köpa en elbil om tio år, fler än äldre generationer. 28 LADDA SVERIGE LADDA SVERIGE 29

16 El & jobb Nio av tio svenskar tror att priset på el är viktigt för industrin. Drygt hälften av svenskarna anser till och med att priset är mycket viktigt. Sju av tio svenskar tycker att elproduktionen ska byggas ut för att stärka svenska företags konkurrenskraft. Fyra av tio är positiva till att bygga ut elproduktionen för att även kunna exportera svensk el. Mer än hälften av svenskarna menar samtidigt att Sverige ska vara ett föregångsland och minska koldioxidutsläppen i snabbare takt än omvärlden. 30 LADDA SVERIGE LADDA SVERIGE 31

17 El & jobb SVENSKARNA: Billig och klimatvänlig el kan rädda jobben i Sverige El och inte minst priset på el är mycket viktigt för industrin och jobben, anser svenska folket. Två av tre tycker att elproduktionen ska byggas ut för att kunna stärka svenska företags konkurrenskraft. De flesta svenskarna (91 %) tror att priset på el är viktigt för industrin. Drygt hälften av svenskarna anser till och med att priset på el är mycket viktigt för industrin i Sverige. Detta i ett relativt pessimistiskt läge, där svenskarna väntar sig att fler svenska företag kommer att flytta utomlands och färre utländska företag etablerar sig i Sverige. Det visar studien som gjorts bland svenskar. Vad den mycket starka tilltron till billig svensk el för industrin beror på bör utredas vidare. Tron på elens betydelse verkar djupt rotad hos svenskarna. Två av tre tycker att elproduktionen bör byggas ut för att stärka svenska företags konkurrenskraft. Fyra av tio är även positiva till en utbyggnad av elproduktionen för att kunna exportera svensk el. Generellt vill en majoritet av svenskarna att svensk industri ska föregå med gott exempel. Fler än varannan, 55 procent, anser att industrin i Sverige bör minska koldioxidutsläppen i snabbare takt än omvärlden. Tre av tio anser inte att Sverige bör minska koldioxidutsläppen snabbare än omvärlden. Istummen upp för ren svensk el vid Facebooks etablering i Luleå. Det kan finnas risk för att svenskarna har en övertro till betydelsen av billig svensk el. Den alltmer internationella elmarknaden gör att elpriserna jämnas ut länderna emellan. Det kan skapa en besvikelse på effekterna av internationaliseringen av elmarknaden och kanske en förväntan på lägre skatt för el för att behålla konkurrensfördelen. Tre av fyra vill se industrin i Sverige växa, även om den kräver mycket el Vilket av följande stämmer bäst in på din uppfattning om hur industrin i Sverige bör utvecklas framöver? Industrin i Sverige bör växa även om den kräver mycket el Det kan finnas risk för att svenskarna har en övertro till betydelsen av billig svensk el. 73% El viktig för traditionell industri Basindustrins företrädare menar att de behöver tillgång till el till konkurrenskraftiga priser för att klara sig bra på världsmarknaden. Bakgrunden är att skogen, kemin, gruvorna och stålet använder nästan 40 TWh elkraft, en fjärdedel av Sveriges totala elanvändning, per år. Elen är således en stor kostnadspost för den svenska basindustrin, som sysselsätter svenskar och står för en dryg fjärdedel av Sveriges exportintäkter. Därför arbetar industrin hårt för att få bygga ut kraftproduktionen, även kärnkraften, i Sverige. Tanken är att ökad elproduktion ger ett lägre och mer stabilt elpris. Luleå vann etableringen av Facebooks datacenter i hård konkurrens. Stabil tillgång på el genererad av vattenkraft angavs som en viktig orsak till att valet föll på just Luleå. och ren el för framtidens industri Facebook bygger sitt tredje datacenter i Luleå. Det blir företagets första i Europa och kommer att serva över 800 miljoner Facebookanvändare när det är färdigt Serverhallarna, stora som fyra fotbollsplaner, är den enskilt största företagsinvesteringen i Luleå sedan stålverket etablerades 1940, enligt kommunalrådet. Luleå vann etableringen av Facebooks datacenter i hård konkurrens. Stabil tillgång på el genererad av vattenkraft angavs som en viktig orsak till att valet föll på just Luleå. Facebooks nya datacenter i Luleå är resultatet av en megatrend i världen där användningen av sociala medier och olika former av e-handel växer mycket snabbt. Därför byggs stora datacentra på lämpliga platser som kan ta hand om den exploderande stora mängd bilder och filmer som skickas via internet. Facebooks anläggning i Luleå har elbehov jämförbart med en mindre stad eller ett stålverk. I Luleås fall kommer det nya datacentret ha en effekt på upp till 120 megawatt för att driva servrarna. Hur många megawatt-timmar el per år det blir är ännu inte känt. Vet ej 17% Industrin i Sverige bör inte växa eftersom den kräver mycket el 10% 32 LADDA SVERIGE LADDA SVERIGE 33

18 El & jobb familjer och experter reflekterar över studien >> Det som skiljer en människa från en annan är inte enbart förmåga det är energi. - Thomas Arnold (Bild kommer) 34 LADDA SVERIGE LADDA SVERIGE 35

19 El & jobb fallstudier Två av tre är för att bygga ut elproduktionen för att stärka svenska företags konkurrenskraft Stämmer mycket bra 33% Stämmer ganska dåligt 18% Hur väl instämmer du i följande påstående? Elproduktionen i Sverige bör byggas ut för att svenska företags internationella konkurrenskraft ska öka Familjen Tropp-Samuelsson delar svenskarnas syn att el är viktigt för industrin. Stämmer ganska bra 33% Vet ej 10% Stämmer inte alls 7% Familjen Tropp-Samuelsson, Linköping: Elpriset är viktigt för industrin Frågan om ett lågt elpris är viktigare än en hållbar framtid är ett dilemma som delar generationerna i familjen Tropp-Samuelsson. Att elpriset har en avgörande inverkan på den svenska tillväxten är de däremot helt överrens om. Dottern Maria är inte främmande för att höja elpriserna för att få den svenska industrin att producera mindre och därmed lindra den påverkan som de har på miljön. Det är inget som hon tror skulle ha någon inverkan på henne, åtminstone inte på kort sikt. Pappa Hans, å sin sida, tycker att vi behöver producera mer el än idag för att Sverige ska stå sig i den internationella konkurrensen. De som vill begränsa energins utbyggnad finner alltid argument menar han. Först var det utbyggnaden av vattenkraft i Norrlandsälvarna som var farliga, sedan kärnkraft. Nu är det koldioxidutsläppen som är boven, säger Hans. Att ett lågt elpris är en nyckelfaktor för Sveriges konkurrenskraft är de alla eniga om. Det är svårt att utlokalisera vården, säger Kersti. Maria, som planerar att bli psykolog, tror att det ekonomiska läget i Sverige kommer att vara ungefär som idag när det är dags för henne att ta plats på arbetsmarknaden. Alla i familjen Tropp-Samuelsson anser att Sverige ligger långt fram på miljöområdet. Och det räcker bra så, tycker de. Dramatiska förändringar som sätter vår industri i en dålig konkurrenssituation är inte jag beredd att göra, säger Kersti. Ingen kan göra allt själv, och Sverige är ett för litet land för att påverka på egen hand, tycker Maria. Jag tycker egentligen inte att man ska behöva tänka så om Sverige, att vår insats inte gör skillnad. Men det gör jag. Familjen Johansson Bergström, Umeå: Alternativa energikällor är lösningen Medlemmarna i familjen Johansson Bergström har alla en ljus syn på Sveriges ekonomiska framtid. Och att landet samtidigt är ett föredöme på miljöområdet väcker stolthet. Vi måste ju fortsätta producera för att kunna leva i ett välfärdssamhälle, säger Gunnela som svar på frågan om hon tycker att Sverige bör höja sina elpriser för att få svensk industri att ställa om sin produktion. Lösningen är istället att främja användandet av alternativa energikällor, tror Lars. Om sin generations ekonomiska framtid vågar sonen Tim inte sia allt för mycket, för det är hans kunskaper för låga men han tror ändå att han inte kommer att få det sämre än sina föräldrar när han blir äldre. Det oroar mig lite att så många företag lämnar Sverige. Jag har lite svårt att se vart nästa Ikea kommer ifrån. Både Lars och Gunnela är stolta över att leva i ett land som ligger i framkant i energi- och miljöfrågor. De tycker definitivt att Sverige bör fortsätta att ligga steget före, även om det innebär att miljökraven är hårdare på de svenska företagen än deras utländska konkurrenter. Vi har kommit ganska långt, och det tycker jag är oerhört viktigt och bra för oss. Jag tror dessutom att det kan bli en konkurrensfördel för oss i framtiden, säger Lars innan Gunnela tar vid: Med lågt elpris har våra företag råd att producera och skapa arbetstillfällen. Jag ser inte hur det skulle kunna vara dåligt, säger Hans. Kersti tror att tillverkningsindustrin kommer att lämna Sverige i större utsträckning än idag. Men sina egna jobb är de inte oroliga för. Först var det utbyggnaden av vattenkraft i Norrlandsälvarna som var farliga, sedan kärnkraft. Nu är det koldioxidutsläppen som är boven. Samhället har ju blivit bättre och bättre i princip oavbrutet sedan vår tideräkning började. Det vore maximal otur om det skulle börja vända just nu, säger Tim. Tim planerar att bli lärare och är inte orolig för att inte hitta jobb. Han tror att det kan bli svårare för de som söker sig till tillverkande företag. Jag känner mig faktiskt stolt över det, jag tycker det är jättekul att Sverige är en föregångare. Sverige bör fortsätta ligga steget före när det gäller miljökrav på företag. 36 LADDA SVERIGE LADDA SVERIGE 37

20 El & jobb experten experten: Koldioxidfri energi måste vara billigare! Politikerna måste bli bättre på att hjälpa till att göra koldioxidfri energi billigare. Då kan vi lösa den stora klimatutmaningen. Det menar Sveriges främste energiekonom, professor Lars Bergman, avgående rektor vid Handelshögskolan i Stockholm. Yngre inte lika positiva till växande elintensiv industri Vad är din uppfattning om industrins utveckling i Sverige? Industrin bör inte växa, eftersom den kräver mycket el 80- och 90-talister Industrin bör växa, även om den kräver mycket el Industrin bör inte växa, eftersom den kräver mycket el 40- och 50-talister 58% 81% Industrin bör växa, även om den kräver mycket el Lars Bergman har arbetat med frågan om energi och ekonomisk tillväxt under hela sin karriär. Han är ordförande i Ingenjörsvetenskapsakademins expertgrupp för energipolitiska vägval och ordförande i The International Association for Energy Economics (IAEE). Att el till bra pris är viktigt för jobben, det är Lars Bergman helt överens med svenskarna om. Undersökningen i denna studie visar att nio av tio svenskar bedömer att elpriset är viktigt för industrin i Sverige. Det är helt rätt tänkt när det gäller den elintensiva basindustrin. Men svensk basindustri har inte längre några särskilda fördelar av ett lågt elpris då priserna sätts på en nordisk och snart nordeuropeisk marknad. Även utan denna integration hade svenska elpriser närmat sig omvärldens. Studien visar även att sex av tio svenskar bedömer att svensk el är klimatvänlig. Ja, Sverige har ett av världens mest koldioxidsnåla elsystem. Det gäller att klara av att fortsätta ha det så. Men så länge frågan om kärnkraften är olöst är det svårt att se hur det ska gå. Kärnkraften är extremt känslig och splittrar partierna internt vilket gör politikerna handlingsförlamade. Jag tycker att det är brist på ledarskap att inte kunna forma opinion och fatta trovärdiga beslut om energin, som är så viktig för både ekonomin och klimatet, säger Lars Bergman. Världens beroende av kol, gas och olja genomsyrar nästan alla samhällen. Att ersätta detta under några decennier är en industriell omställning som medför kostnader som saknar motstycke. Jag vågar inte ens räkna på det. Det kommer att kosta så mycket att lösningen på den här utmaningen ligger i att hitta det som kostar minst. Tankesättet är hämtat ur den ekonomiska teorin. Individer, hushåll, företag och organisationer väljer det som kostar minst. Om vi med ekonomiska styrmedel hjälper till att göra till exempel koldioxidsnåla transporter, uppvärmning och industriproduktion billigare, så kommer omställningen att gå snabbt. När det blir billigare med koldioxidfri energi så väljer man det. Ingen är egentligen emot det här synsättet, när de ställs inför frågan hur vi ska lösa klimatutmaningen. Ändå är det svårt att skapa bra incitament och stödsystem, enligt Lars Bergman, som ställer två viktiga krav på dem. Åtgärderna måste vara långsiktiga och de ska inte vara specifika, utan generella. Tydlighet och långsiktighet är avgörande för stora investeringar. Ta kärnkraften till exempel. Jag är övertygad om att eftersatt underhåll och driftstopp av kärnkraftverk i Sverige beror på osäkerheten kring deras framtid. Det andra misstaget är att fatta beslut om specifika incitament. Ta till exempel stödet till etanolbilarna här i Sverige som skapade en flotta av törstiga oekonomiska bilar. Generella incitament för minskade koldioxidutsläpp är mycket bättre inom alla områden. Det ger en dynamisk teknisk utveckling som är snabb. Även om Lars Bergman är bekymrad över att den största frågan, den om kärnkraften, fortfarande är olöst, så är han optimistisk. Att på kort tid stänga ned kärnkraft eller lägga ned kolanvändningen i världen, det går inte. Men att dra ut tidshorisonten och sätta upp mycket tydliga ekonomiska incitament för ny teknik, det kan gå. Professor Lars Bergman är en av Sveriges och världens främsta experter på energiekonomi. Han har skrivit avhandling i ämnet, är vice ordförande i The International Association for Energy Economics och är ordförande i Ingenjörsvetenskapsakademins expertgrupp för energipolitiska vägval. Lars Bergman är avgående rektor på Handelshögskolan i Stockholm och är inte knuten till något företag eller annat särintresse. Unga: Sverige bör vara ett föregångsland De unga ser i mindre utsträckning betydelsen av el för att skapa jobb och välfärd jämfört med äldre generationer. 80- och 90-talister är också mest skeptiska till att svensk elproduktion är klimatvänlig. Inom i stort sett varje fråga i studien minskar den positiva synen på el inom industrin ju yngre de tillfrågade är. Det gäller oavsett om frågan handlar om elproduktionen ska öka eller minska, byggas ut för att stärka svenska företags konkurrenskraft, byggas ut för att exporteras till andra länder eller hur viktigt elpriset är för industrin. Även när det gäller frågan om svensk elintensiv industri överhuvudtaget bör växa går en tydlig ålderstrend. Bara sex av tio 80- och 90-talister instämmer i uppfattningen att svensk industri bör växa även om den kräver mycket el, medan åtta av tio 30-talister håller med om detta. Den ungas högre tveksamhet till el kan sannolikt spåras till att färre unga uppfattar svensk el som klimatvänlig. 58 procent av 80- och 90-talisterna anser att svensk el är klimatvänlig, jämfört med 67 procent av 30-talisterna. De unga anser också i högre utsträckning att Sverige bör vara ett föregångsland för att minska koldioxidutsläppen. 38 LADDA SVERIGE LADDA SVERIGE 39

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008 Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö Rapport oktober 2008 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige?

Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige? Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige? My Nörrelökke 9c, 19/5 2010 Innehållsförteckning Inledning: s.2 Bakgrund: s.2 Syfte: s.2 Metod: s.2 Resultat: s.2 Slutsats: s.5 Felkällor: s.

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! 1 Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren än på spisen. Ha lock på kastrullen så ofta du kan och se

Läs mer

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Elbilens utmaningar och möjligheter Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Verkningsgrad hos elbil % Transmissionsförluster på nätet 8 Förluster vid laddning av batterierna 5 Batteriernas självurladdning

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Effektivisera din elkonsumtion

Effektivisera din elkonsumtion Effektivisera din elkonsumtion L nsamma tips Ett projektarbete Av Tim Vesterberg & Martin Persson Introduktion av folder I denna folder presenteras ekonomiskt lönsamma energieffektiviseringstips. Syftet

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Stocksundsskolans Fyror!

Stocksundsskolans Fyror! Stocksundsskolans Fyror! På Stocksundsskolan i Danderyd har vi under några veckor arbetat med Energijakten. Vi har pratat om hur viktigt det är att försöka dra ner på vår energianvändning både hemma och

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Bilen och miljön Våren 2013

Bilen och miljön Våren 2013 Bilen och miljön Våren 2013 OM SBM Bilägarpanel SBM Bilägarpanel är en konsument- och användarpanel sammansatt av ett stort antal bilägare med varierande ålder, kön, social bakgrund, trafikvana och bilerfarenhet.

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Positiv attityd till pellets.

Positiv attityd till pellets. Undersökningen. Målgrupp: 25-75 år, boende i fristående hus Rekrytering via e-post, genom CINTs panel 2 screeningfrågor: Boende i fristående hus? Är med vid beslut om energiform? Fältarbete 22 29 juni

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Medlemsnytt December 2013

Medlemsnytt December 2013 Medlemsnytt December 2013 Kära O2-medlem, Vi kan glädjas åt att det blåst riktigt bra under oktober och november, vilket är bra eftersom vi i övrigt har haft ett något sämre vindår än föregående år. Nu

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Ett klimatsmart projekt

Ett klimatsmart projekt Ett klimatsmart projekt För att stoppa klimatförändringarna måste våra utsläpp av växthusgaser minska dramatiskt. Det krävs konstruktiva samarbeten för att ta oss från individuellt koldioxidsnåla produkter

Läs mer

Medlemsnytt September 2013

Medlemsnytt September 2013 Medlemsnytt September 2013 Kära O2-medlem, Den här veckan presenterar IPCC, FNs klimatpanel en rapport om förändringarna i världens klimat. Det är den första delen av fyra olika delrapporter och beskriver

Läs mer

Min energi TILL DIG SOM ÄR KUND HOS VATTENFALL VÅR 2013

Min energi TILL DIG SOM ÄR KUND HOS VATTENFALL VÅR 2013 Min energi TILL DIG SOM ÄR KUND HOS VATTENFALL VÅR 2013 Premiär för Mina Sidorappen Med Vattenfall i mobilen får du koll på elen Nyhet! Styr ditt hem med Smart Plug Få energi från solen FOTO: Henrik Trygg,

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Stockholm 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se

Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se Vi tror att el kommer att vara ett självklart drivmedel för bilar i framtiden Elbil Dalarna

Läs mer

Egen El för hållbar utveckling Finansieras av ELAN-programmet och Göteborgs Energi

Egen El för hållbar utveckling Finansieras av ELAN-programmet och Göteborgs Energi Egen El för hållbar utveckling Finansieras av ELAN-programmet och Göteborgs Energi Jenny Palm & Per Gyberg Linköpings universitet Tema Teknik och social förändring Koncept att producera sin egna el: lanseras

Läs mer

Rapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS 2013-06-14 P-1527159

Rapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS 2013-06-14 P-1527159 : Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel På uppdrag av Etanolpartiet TNS -06- P-525 Innehåll Sammanfattning av resultaten 0 2 Miljöpåverkan genom bilkörning 0 Kunskap om olika drivmedels

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Stark tro på fortsatt prisökning

Stark tro på fortsatt prisökning SOMMAR 2014 Stark tro på fortsatt prisökning i Norge Stabilt i Sverige och Danmark Het marknad för sjönära fritidshus Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Sommar 2014

Läs mer

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

siemens.se/ehighway ehighway Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter på elvägar.

siemens.se/ehighway ehighway Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter på elvägar. siemens.se/ehighway ehighway Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter på elvägar. Utmaningen klimatutsläppen måste minska snabbt ehighway en del av lösningen I denna broschyr beskrivs kortfattat

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Uppvärmning? Tänk 100%!

Uppvärmning? Tänk 100%! Uppvärmning? Tänk 1%! 1% värmande besked till dig som vill ha både värme och framtid. Funderar du på smarta alternativ till att värma upp ditt hus? Egentligen är det enkelt du vill förmodligen ha ett system

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Tolv slutsatser från projektet 1. Möjligt att minska fossila drivmedel med 80 % 2. Klarlägg begreppet

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

tokiga transporter Fakta

tokiga transporter Fakta Inför briefingmötet Inför briefingmötet behöver alla grupper inom er SPN-avdelning göra en noggrann undersökning. Ta reda på mer om transporter: hur vi reser, om utsläpp, om våra ekologiska fotavtryck

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Nu måste vi bygga en hållbar

Nu måste vi bygga en hållbar Nu måste vi bygga en hållbar Mälarenergi har sedan starten för 150 år sedan varit med och format framtiden. I tidigare artiklar har vi kunnat följa utvecklingen från de första gaslyktorna i Västerås till

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el Egen el direkt till uttaget Dala Elfond Ett avtal som passar alla Tillsammans är vi stora Dala Solel Använd solsidan - gör din egen el Visste du att... Melbourne i Australien har 2100 soltimmar per år.

Läs mer