ETT EFFEKTIVT SKATTESYSTEM

Transkript

1 ETT EFFEKTIVT SKATTESYSTEM FÖRSLAG FÖR ETT ENKLARE, SYNLIGARE OCH MER EFFEKTIVT SKATTEUTTAG CASPIAN REHBINDER ISAK KUPERSMIDT GUSTAV KARRESKOG ESTRID FAUST ANDREAS HÄMÄLÄINEN Ung Liberal STUREPLAN 1

2 INNEHÅLL Sammanfattning och slutsatser 3 1 Inledning 4 2 Kvalitativa skatter 5 3 Moms Differentiering Effektivitet Administration Rent seeking Budgetneutral övergång 11 4 Inkomstskatt Grundavdraget Kommunal inkomstskatt Statlig inkomstskatt Jobbskatteavdraget Arbetsgivaravgifter Platt skatt 15 5 Räkneexempel på inkomstskatt 17 6 Diskussion 23 Litteratur 25 2

3 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER I vår rapport går vi igenom litteratur om moms, inkomstskatt och jobbskatte avdrag. Vi tittar på olika utredningar och rapporter, och undersöker skattesystemet utifrån mått på kvalitativ skattelagstiftning. Vi presenterar också två räkneexempel på hur ett alternativt skattesystem skulle kunna utformas. Vi finner ett starkt stöd i litteraturen för att en differentierad moms skapar ineffektivitet, administrationsproblem, bristande likformighet och problem med rent seeking. Moms är också ett ineffektivt verktyg för att skapa bete endeförändringar och uppnå fördelningspolitiska mål. Samtidigt är det en effektiv intäktskälla för staten som skapar små negativa externa effekter. Vi föreslår att momsen ska sättas till en enhetlig nivå anpassad för att ge samma skatteuttag och enbart ha rollen som statlig inkomstkälla. Vi går även igenom inkomstskatter och finner ett flertal problem. Krångliga regler gör skattesystemet svåröverskådligt. Det differentierade grundavdraget gör det svårt att veta hur stor del av ens inkomst som skattebefrias. Jobb skatteavdraget beror i sin tur på det differentierade grundavdraget, vilket gör hela inkomstbeskattningen svåröverskådlig. Den övre brytpunkten i den statliga inkomstskatten är inte bara samhällsekonomiskt, utan även stats finansiellt skadlig. Slutligen finns ett stort synlighetsproblem med arbetsgivaravgifterna, som i praktiken är skatt på lön, men inte syns för lön tagaren. Dagens system där progressivitet uppnås genom en extra skatt på de sista intjänade kronorna ger upphov till onödigt höga marginaleffekter i relation till den omfördelning de genererar. Vi föreslår att arbetsgivaravgiften omvandlas till en statlig inkomstskatt och att den nuvarande statliga inkomstskatten görs platt. Den kommunala skatten lämnar vi oförändrad, men vi vill göra grundavdraget enhetligt. Vi föreslår även att dagens statliga inkomstskatt tas bort och att eventuell progressivitet i skattetrycket uppnås med hjälp av höjt grundavdrag. 3

4 1 INLEDNING Sveriges skatter står för intäkter på sammanlagt miljarder kronor till den offentliga sektorn. Vi har ett skatteuttag motsvarande 44,4 procent av BNP, vilket placerar Sverige näst högst i världen, efter Danmark. Genomsnittet i EU är nästan tio procentenheter lägre 35,6 procent (Eurostat 2012, s. 157). I och med att offentlig verksamhet och skatter är en så stor del av Sveriges ekonomi är det av största vikt att skatteuttaget är av hög kvalitet. Rapporten diskuterar inte nivåerna för skatteuttaget. Hur stora statens åtaganden bör vara, eller vilka utgiftsposter som bör prioriteras, är en viktig diskussion, men en som ligger utanför våra ramar. Vi försöker inte heller teckna en fullständig bild av Sveriges skattesystem, utan fokuserar på de största offentliga intäktskällorna skatt på arbete och skatt på konsumtion. Med utgångs punkten att dagens intäkter ska vara oförändrade genomför vi även några räkneexempel på möjliga skattesatser. Vi inleder med en genomgång av vad som är en kvalitativ skattelagstiftning: vilka kriterier man kan och bör ställa upp för att en skattelagstiftning ska kunna räknas som god. Detta ligger sedan till grund för den följande diskussionen om inkomstskatt och moms, samt analysen av problemen med dagens system. I avsnittet om moms redogör vi för hur systemet ser ut idag, och vilket teoretiskt och empiriskt stöd det har. Vi beskriver förändringar av momsen som föreslagits i utredningar. I synnerhet kommer ett flertal skillnader mellan dagens system med differentierad moms och ett system med enhetlig moms belysas. I vår genomgång av inkomstskatt redogör vi för dagens system, och de viktigaste komponenterna i form av den kommunala och statliga inkomstskatten, arbetsgivaravgiften, grundavdraget och jobbskatteavdraget. Vi jämför också med hur en proportionell skatt skulle kunna utformas och vad den skulle få för effektivitetsoch fördelningseffekter. Vi följer upp detta med egna modeller över hur ett platt skattesystem skulle kunna utformas. Vi avslutar med en sammanfattning av och diskussion kring de största problemen med dagens system. Här presenterar vi också policyförslag som ger lösningar på problemen och kan uppnå en bättre kvalitet på skattelagstiftningen i Sverige. 4

5 2 KVALITATIVA SKATTER Det finns ett flertal skäl att ha skatter. Det främsta är förstås att generera intäkter till den offentliga sektorn, men många andra skäl kan anföras. Fördelningspolitiska skäl, miljöskäl och andra konsumtionsstyrande effekter har betydelse och finns ofta med i motiven bakom förändringar av skattesystemet. Dessa anledningar ligger ofta till grund för hur en skatt slutgiltigt konstrueras. De grundläggande principer som bör styra utformandet av ett skattesystem uppmärksammades redan av Adam Smith, som i The Wealth of Nations anförde fyra grundprinciper:»equality, certainty and not arbitrary, con venience, economy in collection«(smith 2003 [1776]). I och med den ökade rörligheten av människor, varor, företag och kapital som såväl EU som globaliseringen av ekonomin har inneburit blir också skattesystem mycket känsligare för medborgares och företags reaktioner på hur skatterna tar sig uttryck. Om man vill undvika oönskade effekter är det viktigare än någonsin att skattelagstiftningens tekniska kvalitet och utformning är hög (Lodin 2007a, s. 17; se även OECD 2005). Hur ska då ett skattesystem utformas idag? För att en skatt ska kunna ses som kvalitativ finns ett antal kriterier som lagstiftningen måste hålla sig till (Lodin 2007a; Lodin 2007b). Lodin visar med ett flertal exempel att»även mycket moderna lagstiftningsprodukter innehåller allvarliga brister i flera hänseenden«. En dålig skattelagstiftning får större konsekvenser ju större skatteuttaget är som andel av ekonomin. En diskussion kring kvalitativa skatter blir därför särskilt viktig i länder som Sverige. Vi tittar på följande kriterier: legitimitet effektivitet enkelhet proportionalitet förutsebarhet rättssäkerhet kontrollerbarhet likformighet synlighet fördelningspolitiska effekter Legitimitet är det viktigaste målet. Medborgarna som drabbas av skatten måste anse att den är legitim. Legitimiteten skapas utifrån medborgarnas uppfattning om hur välfungerande skatten är, och kan därför ses som en följd av de andra kriterierna. Om till exempel kontrollerbarheten eller effektiviteten av en skatt minskar, kommer uppfattningen att skatten är legitim förlora kraft. Ett exempel på en skatt med bristande legitimitet är den numera avskaffade fastighetsskatten. Trots att den var effektiv och hade stort teoretiskt stöd bland ekonomer, gillades 5

6 den inte av medborgarna och behövde därmed avskaffas (Lodin 2007a, s ; se även Finanspolitiska rådet 2008, s ). Effektivitet är ett av de mest uppenbara kriterieriet för varje skattelagstiftning. Varje skatt ska ha ett uttalat syfte. Det behöver inte vara fiskala mål utan kan vara miljömål, konsumtionsmål och så vidare. Oavsett hur målet är utformat måste skatten vara konstruerad så att målet uppnås på ett så effektivt sätt som möjligt. En dålig skatt ur ett effektivitetsperspektiv innebär att målet i mycket liten grad uppnås i förhållande till insatsen. Ett exempel på ineffektiva skatter är den omfördelningspolitiska effekten av livsmedelsmomsen, som för en hög kostnad uppnår sitt mål endast i mycket liten grad. Ett annat exempel är värnskatten, som har som enda effekter att minska skatteuttaget och sänka höginkomsttagares levnadsstandard. Här är förlusten inte bara samhällsekonomisk utan även statsfinansiell (Lodin 2007a, s ; SOU 2011:11, s ). En skatt måste också konstrueras med god enkelhet och proportionalitet. Det ska vara enkelt att tillämpa skatten för skattebetalare och myndigheter. Gränsdragningsproblem ska vara så få och små som möjligt, och det ska vara lätt att förstå hur skatten fungerar. Proportionalitet innebär en god balans mellan skattebelastningen och fullgörandebördan, det vill säga kostnaden för att veta hur mycket skatt som ska betalas (Lodin 2007a, s ). Ett exempel på skatter som här kan kritiseras är den differentierade momsen, som i förhållande till en enhetlig moms ger fler gränsdragningsproblem och större fullgörandekostnad: med andra ord mindre enkelhet och sämre proportionalitet. För att beteendeändrade skatter ska fungera krävs att skattesystemet är enkelt. I Sverige döljer komplexa regler skattesystemets verkliga funktionssätt, vilket exempelvis har negativa effekter på de skatter som försöker förändra människors agerande. Långtidsutredningen 2011 konstaterar att flera studier visar att»skatteinstrument som är tänkta att påverka människors beteende [ ] inte alltid är effektiva eftersom grupperna de riktar sig mot inte förstår hur systemet fungerar«(finansdepartementet 2011, s. 136). Det är ett problem som skulle kunna lösas genom ett enklare skattesystem med färre skiktgränser, differentieringar och specialregler. Ytterligare viktiga perspektiv är förutsebarhet, rättssäkerhet och kontrollerbarhet, det vill säga att man ska kunna förutse effekterna av sitt handlande, att lag stift ning som kan innebära godtycklighet undviks samt att skatten är lätt att kontrollera och svår att kringgå. Ur ett legitimitetsperspektiv kan dessa kriterier i många fall väga tyngre än effektivitetsfrågan. Hit kan man också räkna likformigheten, att likartat agerande ska beskattas på likartat sätt. Synlighet är ett kriterium där svensk skattelagstiftning ofta anses undermålig. Medborgarna ska vara medvetna om skattebelastningens storlek och utform ning. Skatten ska vara uppenbar för de som drabbas. Lodin gör bedömningen att»av den svenska offentliga sektorns totala skatteintäkter år 2007 på miljarder kr 6

7 tillhör nära miljarder kr gruppen skatter med begränsad eller låg synlighet«(lodin 2007a, s. 24). Det motsvarar 90 procent av statens skatteintäkter. Bedömningar om hur synlig till exempel arbetsgivaravgift eller moms egentligen är för skattebetalaren kan förstås diskuteras. Det är emellertid uppenbart att mycket stora delar av skatten inte uppnår en tillfredsställande synlighet idag. Fördelningspolitiska effekter räknar Lodin inte som ett kvalitetskrav i sig, men som en förutsättning för andra krav. Det går inte att säga exakt hur fördelningspolitiska effekter ska se ut för att systemet ska kunna sägas vara kvalitativt. Det är dock en aspekt som kraftigt påverkar den upplevda legitimiteten. Det är därför viktigt att fördelningspolitiska aspekter analyseras noga (Lodin 2007a, s ). Utöver det gäller förstås effektivitetskravet i de fall då man vill uppnå en viss fördelningspolitisk effekt. 7

8 3 MOMS Moms är en konsumtionsskatt som läggs på tillfört värde på en vara. Standardmomsen är 25 procent av försäljningspriset. Momsen står för skatteintäkter på 350 miljarder kronor årligen, vilket motsvarar cirka 42 procent av statens inkomster (kommunalskatten är alltså inte inräknad). Momsen anses allmänt vara en välfungerande skatt, med minimala beteendestörande element. I och med att momsen inte betalas i varje produktionsled snedvrider den inga incitament för effektiv produktion av varor genom specialisering. Däremot kan skatten påverka konsumtionens sammansättning och nivå, då det är konsumenten som betalar (SOU 2005:57, s ). Det finns teoretiska skäl att beskatta mer elastiska varor lägre än mer oelastiska. Ett differentierat momsuttag kan motiveras av effektivitetsskäl, om differentieringen baseras på observerade efterfråge- och utbudsmönster (SOU 2005:57, s ). Dessa vinster är dock inte teoretiskt självklara (se till exempel Crawford m.fl. 2008, s ) och måste dessutom vägas mot praktiska svårigheter som uppstår till följd av ett differentierat system, exempelvis administrativa bördor och problem kring gränsdragning och rent seeking. I och med att EU-lagstiftning kraftigt begränsar hur momsen får differentieras skulle den optimala beskattningen inte heller vara tillåten, och det mesta pekar på att svårigheterna som skulle uppstå skulle vara större än vinsterna. 3.1 DIFFERENTIERING Momsen höjdes tillfälligt från 23,46 till 25 procent 1990 för att stabilisera ekonomin. Sedan den borgerliga regeringen 1992 valde att sänka momsen på vissa varor istället för att genomföra en generell återgång till den tidigare momssatsen har ett flertal förändringar och differentieringar skett (Bergh 2012, s. 57). Idag har vi tre momssatser: en normal momssats på 25 procent och två reducerade momssatser på 12 respektive sex procent. Utöver det är vissa produkter momsbefriade. Sedan 1992 har ett stort antal momsförändringar tillkommit, på allt från restaurangoch cateringtjänster till skidliftar och djurparker (Riksrevisionen 2010, s. 34, Finansdepartementet 2012, se även SOU 2011:70). 3.2 EFFEKTIVITET SOU 2005:57 konstaterar att om momsen var en optimalt utformad skatt skulle den bli svagt regressiv istället för, som idag, svagt progressiv. Det skulle motverka de fördelningspolitiska mål som finns med till exempel den sänkta livsmedelsmomsen. En likformig moms skulle däremot få mycket små fördelningspolitiska konsekvenser (SOU 2005:57, s ). Ett av målen med differentierad moms har varit att uppnå en jämnare 8

9 inkomst fördelning. Statens offentliga utredning konstarerar dock att»momssatsreducering i flera fall inte synes ha varit en effektiv metod för att uppnå de mål som angivits för åtgärden«(sou 2005:57, s. 449). Utredningen gör en genomgång av argument för de selektiva momssänkningar och differentieringar som gjorts, samt de effekter de har fått (kapitel 13). Även om resultaten är något skiftande mellan de olika sektorerna, är de sammanfattande slutsatserna följande: Genomgången i detta kapitel visar att momssatsreducering i flera fall inte synes ha varit en effektiv metod för att uppnå de mål som angivits för åtgärden. Detta gäller framför allt då målet inte är direkt kopplat till den vara som fått sänkt moms utan varit av mer övergripande slag som att gynna vissa hushållsgrupper eller regioner. (SOU 2005:57, s. 449) Det är med andra ord svårt att motivera den differentierade momsen på fördelningspolitisk grund, och det är också sällan de önskade beteendeförändringarna har fått genomslag. Om en momssänkning får ett litet prisgenomslag blir effekten på efterfrågan och köpkraft liten, medan förlusten av skatteintäkter ofta blir högre. Om däremot prisgenomslaget är stort tenderar det vara de befintliga konsumenterna av varan som tjänar på det. I den mån konsumtionen skiljer sig mellan hushåll med olika ekonomisk standard kan momssänkningar vara ett sätt att påverka fördelningen av köpkraft, men skillnaderna i konsumtionsmönster är i allmänhet för små för att det ska vara effektivt (SOU 2005:57, s. 450, se även Häkkinen & Kosonen 2011 för ett exempel). 3.3 ADMINISTRATION En effekt av differentierad moms är att de administrativa kostnaderna ökar. För att hantera ett skattesystem med olika skattesatser och undantag krävs merarbete jämfört med om enbart en skattesats skulle tillämpas. I de flesta fall är det inte särskilt kostsamt att avgöra vilken momssats som ska tillämpas. Ibland ifrågasätts dock företagets bedömning av Skatteverket, vilket i förlängningen kan komma att kräva domstolsbeslut för ett avgörande. Det finns också mer än bara dessa administrativa förluster. Företag kan vara missnöjda med hur olika skattesatser bedöms, och istället för produktiv verksamhet ägna sig åt lobbying för ändrade momsregler, eller andra former av rent seeking (SOU 2005:57, s. 289). I en uppskattning av kostnaderna för administration som direkt följd av differentierad moms konstaterar utredningen att myndigheternas (främst Skatteverket, men även Tullverket, domstolar m.fl.) kostnader uppgår till 164 miljoner kronor (s. 317). Kostnaderna för de företag i näringslivet som måste hantera mer än en momssats är miljoner kronor mer än om momsen hade varit enhetlig (s. 476). Peter Birch Sørensen beräknar att den långsiktiga effektivitetsvinsten skulle vara långt större, och uppgå till 9,4 miljarder kronor (Sørensen 2010, s. 167). SOU sammanfattar: 9

10 Den sammanfattande bedömningen är att det visats att tillämpningen av reducerade skattesatser belastar både administrationen och företagen på ett negativt sätt. Vid införande av en enhetlig skattesats skulle de administrativa problem och fullgörandekostnader som beror på de reducerade skattesatserna försvinna. Om målsättningen är att minska dessa kostnader talar detta avsnitt för att en enhetlig skattesats införs. (SOU 2005:57, s. 319) 3.4 RENT SEEKING Rent seeking innebär att aktörer lägger resurser på att få fördelar ur systemet istället för att använda samma medel för att nå produktivitet. Med många olika momssatser för ett flertal sektorer skapas många gråzoner och svåra gränsdragningsproblem. Bland annat Skatteverket anser av den anledningen att momsen bör vara enhetlig (Skatteverket 2011). Många av de sektorer som fått lägre moms antyder också att rent seeking-problematiken är mycket reell. Det är sannolikt inte fördelningspolitiska skäl som ligger till grund för den sänkta momsen på biobiljetter, djurparker och skidliftar. Tolkningen ifråga får också stöd av Riksrevisionens granskning av argumentationen för avsteg från den enhetliga momsen. Varje nytt lågmomsområde har medfört gränsdragningsproblem, vilket framgår av att riksdagen varje år behandlar ett flertal motioner med yrkanden om att låg mervärdesskatt ska införas för nya verksamheter. (Riksrevisionen 2010, s. 36) Den differentierade momsen har också snedvridande konkurrensaspekter som är svåra att undvika. För att inte missgynna djurparker i förhållande till museer sänktes momsen på djurparksinträde till sex procent, men sänkningen gäller inte t.ex. botaniska trädgårdar (SOU 2005:57, s ). Musikframträdanden vid danstillställningar, som har normal moms på 25 procent, missgynnas på liknande sätt jämfört med musikframträdanden vid konserter som har sex procent moms. Motionsbad har nedsatt moms till sex procent, medan äventyrsbad har standardmoms på 25 procent. Simhallar som erbjuder båda formerna måste hantera bägge momssatserna. Konkurrensaspekter och ineffektiviteter av liknande slag är omöjliga att kringgå om man differentierar momsen. Utifrån strävan efter välfungerande konkurrens och en marknad utan snedvridningar bör man försvara en enhetlig momssats, vilket också utredningen drar som slutsats (SOU 2005:57, s ). Riksrevisionen konstaterar i sin granskning av argumentationen för avsteg från principen om likformig beskattning att»särregler har skapat krav på nya särregler, vilket är särskilt tydligt inom momsområdet«(riksrevisionen 2010, s. 52). Finanspolitiska rådet kritiserar också differentierade skattesatser i allmänhet och restaurangmomssänkningen i synnerhet, då»det riskerar att öka incitamenten 10

11 för lobbying från intressegrupper som ser möjligheter till branschstöd«(finanspolitiska rådet 2012). Det finns också starka skäl att bibehålla en enhetlig moms på längre sikt: En fara om fler branscher skulle gynnas av reducerade skattesatser är att konsumtionsskatten som skattebas urholkas. Skattesystemets förmåga att ta in intäkter till låg kostnad är betydelsefullt för statens finanser på lång sikt. I en globaliserad värld med allt rörligare skattebaser är konsumtionsskatter förenade med relativt små effektivitetsförluster. (Finanspolitiska rådet 2012, s. 146) 3.5 BUDGETNEUTRAL ÖVERGÅNG Om man skulle införa en budgetneutral övergång till ett system med likformig moms måste momssatsen beräknas genom att vikta de olika momssatser som idag finns (6, 12 och 25 procent) mot omsättningen av varje varukategori. En sådan sammanvägning skulle år 2005 ge en enhetlig moms på 21,7 procent (Morin 2005, s ; SOU 2005:57, s. 384). Sedan 2005 har större justeringar av olika momssatser gjorts. År 2010 skulle momssatsen vara 19,5 procent (Sørensen 2010, s. 167). Idag skulle siffran vara ännu något lägre. Införandet av en enhetlig moms torde dock medföra stora dynamiska effekter, varför en beräkning på längre sikt är mycket svår att genomföra. Innan en sådan övergång sker måste momssatsen utredas närmare. En annan möjlig lösning är att sätta momsen till exempelvis 20 procent, och använda överskottet till investeringar eller att sänka andra skatter. Den nivå som SOU 2005:57 föreslår på den likformiga momsen, 21,7 procent, är nära det europeiska genomsnittet på 21,3 procent, och Sørensens uträkning på 19,5 procent skulle vara lägre än snittet (Eurostat 2012, s ). Det finns dessutom en ökande trend i momssatser inom EU, vilket pekar på att Sveriges momsnivå inte skulle utgöra några problem ur ett skattekonkurrensperspektiv, utan tvärtom vara gynnsamt (Lodin 2006, s ). 11

12 4 INKOMSTSKATT Skatter på arbete står för 60 procent av skatteintäkterna i Sverige. Bara de direkta skatterna på arbete motsvarar 25,9 procent av BNP, vilket är den högsta nivån i EU (Eurostat 2012, s. 255). Sverige har även bland världens högsta marginalskatter. Bara i kraft av sin storlek är inkomstskatten den viktigaste formen av beskattning i Sverige. Ett effektivt och kvalitativt skattesystem är alltså synnerligen viktigt när det gäller beskattning av arbete. Trots detta finns stora problem, och Långtidsutredningen 2011 konstaterar att»det svenska systemet har traditionellt karaktäriserats av såväl höga tröskeleffekter som höga marginalskatter«(sou 2011:11, s. 148). Den svenska beskattningen av arbete består i huvudsak av ett grundavdrag som beror på inkomsten, en proportionell arbetsgivaravgift, en proportionell kommunal skatt, en progressiv statlig skatt i två steg, samt jobbskatteavdraget. 4.1 GRUNDAVDRAGET Grundavdraget är den del av inkomsten som inte behöver beskattas. År 2012 varierade det mellan och kronor beroende på inkomstnivå (Skatteverket 2012). Har man inkomster under kronor behöver man inte betala någon skatt alls. Denna del av avdraget är riktade till ungdomar, säsongsarbetare och andra grupper med låga och oregelbundna inkomster. Den nuvarande varianten med varierande nivå på grundavdraget av skapar ett stort transparensproblem. Avdragets komplicerade struktur innebär att skattesystemet blir mer svåröverskådligt. Redan där finns kritik mot dess uppfyllande av kravet på transparens, och Långtidsutredningen rekommenderar bland annat därför att göra grundavdraget enhetligt (SOU 2011:11, s. 144). Det finns ytterligare ett transparensproblem med det komplicerade grundavdraget: att det i praktiken fungerar som ett sätt att dölja en stor variation i marginalskatter. Progressiviteten i skattesystemet blir större, utan att det marknads förs som en progressivitet. Även detta är ett allvarligt synlighetsproblem, som lätt kan åtgärdas. Långtidsutredningen konstaterar att det kan ske på två sätt. Antingen tas grundavdraget bort helt, eller så ersätts det med ett enhetligt avdrag som är samma för alla inkomsttagare. Om man avskaffar det helt kan det behöva kompenseras med transfereringar för att väga upp fördelningskonsekvenserna för låginkomsttagare. Om man inför ett enhetligt grundavdrag skulle inga betydande negativa fördelningseffekter uppkomma. Utredningen lämnar ingen rekommendation kring vilket av förslagen som är att föredra, men konstaterar att båda uppfyller alla krav på transparens (SOU 2011:11, s ). Ett grundavdrag minskar skattetrycket främst för låginkomsttagare. För en person som ligger på gränsen till att kunna försörja sig själv är det väldigt avgörande om 30 % av inkomsten försvinnger i skatt eller inte. Ett lågt grundavdrag kan därför 12

13 skapa ett artificiellt bidragsberoende där personer som skulle kunna försörja sig tvingas söka bidrag efter att de betalat skatt. Detta kan medföra stora humana och ekonomiska kostnader. Med ett högt grundavdrag skulle den problematiken kunna undvikas. 4.2 KOMMUNAL INKOMSTSKATT Samtliga inkomsttagare som tjänar mer än sitt grundavdrag betalar en proportionell kommunal inkomstskatt. Den kommunala skattesatsen skiljer sig från kom mun till kommun, men variationen är liten. Det viktade genomsnittet ligger på 31,6 procent. Högsta kommunalskatt har Hofors med 34,32 procent, och lägst har Vellinge med 28,89 (SCB 2012). Kommunalskatten står för ett totalt värde om 585 miljarder kronor, som direkt tillfaller kommunerna. 4.3 STATLIG INKOMSTSKATT Den statliga inkomstskatten har två nivåer. Alla inkomster över den första skiktgränsen beskattas med 20 procent utöver den kommunala skatten. Inkomster över den andra skiktgränsen beskattas med ytterligare fem procent. Det är det andra steget som kallas värnskatt. Den första skiktgränsen är kronor, och den övre är kronor. I och med grundavdraget innebär detta att man måste tjäna över kronor för att betala statlig inkomstskatt och över kronor för att betala värnskatt. Idag betalar 19 procent av löntagarna statlig skatt. Bland heltidsarbetande är det 36 procent. SNS Konjunkturråd föreslog 2008 att skiktgränserna för den statliga inkomstskatten borde höjas, så att inte fler än 15 procent av löntagarna betalar statlig inkomstskatt (Lundgren red. 2008, s. 69). Detta skulle vara i linje med ambitionerna i 1991 års skattereform (Flood s 22 24). Kritiken mot det övre steget i den statliga inkomstskatten är kraftig. Finanspolitiska rådet konstaterar att ett avskaffande av värnskatten skulle vara samhällsekonomiskt gynnsam, och åtminstone till hälften självfinansierande ur ett statsfinansiellt perspektiv (Finanspolitiska rådet 2011, s. 277). Utifrån uppskattningar av skattebaselasticiteten i Sverige och internationella uppskattningar av skillnader i elasticitet för låg- och höginkomsttagare har Pirttilä & Selin (2011) konstaterat att för rimliga antaganden kring hur känsligt arbetsutbudet är för höginkomsttagare, skulle ett avskaffande av värnskatten leda till oförändrade eller ökade skatteintäkter. Detta stöds också av analyser i Holmlund & Söderström (2008), som visar att det räcker med en elasticitet på 0,16 för att ett avskaffande av värnskatten ska vara helt självfinansierat. Då elasticiteten bedöms vara 0,2 0,3 för män, och ännu högre för kvinnor, skulle ett avskaffande av värnskatten med största sannolikhet vara självfinansierande (Holmlund & Söderström 2008, s. 9). Långtidsutredningen konstaterar: 13

14 Det innebär att den högsta marginalskatten i Sverige svårligen kan motiveras skatter som har så snedvridande effekter att de inte genererar några intäkter alls innebär en samhällsekonomisk förlust enligt alla rimliga värderingar av fördelningspolitiska aspekter. (SOU 2011:11, s. 143) Av de totala skatteintäkterna på miljarder årligen står den statliga inkomstskatten för skatteintäkter på endast 45 miljarder eller cirka 2,7 procent (Finansdepartementet 2012). Detta är en ganska liten andel med tanke på hur mycket högre marginalskatter och därmed beteendeförändringar den statliga inkomstskatten ger upphov till. 4.4 JOBBSKATTEAVDRAGET Sedan 2007 har beskattningen av arbetsinkomst förändrats väsentligt i och med införandet av jobbskatteavdraget, som innebär att arbetsinkomster beskattas lägre än beskattningsbara bidragsinkomster. Jobbskatteavdraget har sänkt marginalskatterna för låg- och medelinkomsttagare, och den genomsnittliga skatten för alla löntagare. Den sänker dock inte marginalskatten för höginkomsttagare (över kronor i månaden) utan bara det totala skatteuttaget från denna grupp (SOU 2011:11, s ). Jobbskatteavdragen innebär skattesänkningar för 86 miljarder kronor över budgetåret 2013, och har tidigare beräknats öka antalet arbetade timmar med 2,6 procent (Andersson & Antelius 2010). Trots den enkla målsättningen, att öka den ekonomiska avkastningen av arbete, har jobbskatteavdraget fått mycket kritik för att vara komplicerat, bland annat från SNS Konjunkturråd, Riksrevisionen och Finanspolitiska rådet. Det beror huvudsakligen på att jobbskatteavdraget är en funktion av såväl grundavdraget (och således indirekt en funktion av andra inkomstkällor än arbetsinkomst) som kommunalskatten (Flood 2010, s. 6). Långtidsutredningen konstaterar: Jobbskatteavdraget har designats med detta komplicerade grundavdrag i åtanke och har i och för sig minskat antalet trappsteg i marginalskatterna som grundavdraget ledde till. Men detta innebär att formeln för hur jobbskatteavdraget beräknas har blivit komplicerad [ ]. (SOU 2011:11, s. 144) Vidare är jobbskatteavdragets effektivitet omstridd. En genomgång av utvärderingar av Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, Riksrevisionen, Finanspolitiska rådet och SNS visar på olika men liknande siffror: arbetade timmar uppskattas ha ökat cirka 2,6 procent och antal personer i arbete cirka (Finanspolitiska rådet 2010, s. 182). 14

15 4.5 ARBETSGIVARAVGIFTER Arbetsgivaravgifter är avgifter som läggs som en procentuell pålaga på arbetsgivarens lönekostnad. Arbetsgivaravgiften är alltså inte formellt en del av inkomstskatten, men bör analyseras på samma sätt som inkomstskatt, då de båda är skatt på arbete. Långtidsutredningen konstaterar: Skatt på arbete innebär att arbetsgivaren får betala mer än vad arbetstagaren får ta emot. Detta gäller oavsett om skatten betalas som arbetsgivaravgift eller som inkomstskatt, och i huvudsak bör dessa skatter därför analyseras som en enhet. (SOU 2011:11, s. 146) Det kan dock finnas skäl att skilja på inkomstbeskattning och arbetsgivaravgifter. Om och endast om nominella löner inte anpassar sig, kan sänkta arbetsgivaravgifter visa sig vara ett mer effektivt sätt än sänkta inkomstskatter för att skapa mer sysselsättning på kort sikt. Både i Sverige och i Finland har sådana försök genomförts. Utvärderingarna av dessa försök visar dock att sysselsättningen inte verkar påverkas nämnvärt, utan att sänkta arbetsgivaravgifter helt enkelt innebär en överföring av medel från den offentliga kassan till arbetsmarknadens parter. En generell sänkning av arbetsgivaravgiften är i sig med andra ord ett ineffektivt sätt att nå just sysselsättningsmål (SOU 2011:11, s , se dock Flood & Manuchery 2012 för en diskussion om effekter på kort sikt). På grund av Sveriges sammanpressade lönestrukturer skapas ett högre lönegolv och starkare utlåsningseffekter för de med minst utbildning och lägst kvalifikationer. Eftersom den sammanpressade lönestrukturen är en följd av en stark facklig rörelse antyder det att man snarare bör använda sig av sänkta arbetsgivaravgifter än sänkta inkomstskatter om man vill rikta skattesänkningar till svaga grupper, då det minskar lönekostnaden för arbetsgivaren, men inte lönespridningen för de anställda (SOU 2011:11, s. 147). Den generella nivån på arbetsgivaravgifterna i Sverige är 31,42 procent. Denna skattesats är helt platt och påverkas inte av grundavdrag (men måste inte betalas ut för lönekostnader mindre än tusen kronor per år). Det finns dock en mängd undantag från den generella nivån för framför allt pensionärer och sedan 2007 även personer under 26. Det finns ingen egentlig skillnad mellan arbetsgivaravgifter och övriga inkomstskatter mer än hur de redovisas. I enlighet med definitionen av skatt på arbete som gavs är det uppenbart att även arbetsgivaravgiften är just en sådan. Den stora effekten av arbetsgivaravgiftens nuvarande utforming är att den gömmer undan en stor del av skatten så att den inte blir synlig för löntagaren. Detta tillsammans med att man med lön alltid menar lön efter betald arbetsgivaravgift leder till mycket stora brister i transparens. Samtidigt 15

16 som många tror att de betalar cirka 30 procent i effektiv skatt betalar en person med en lön på kronor inklusive arbetsgivaravgift i snitt kronor (Ahrengart 2012). Det innebär en skatt på ca 52 procent av den totala lönekostnaden. Det är mycket högre än vad de flesta tror, vilket innebär ett stort transparensproblem. En lösning på detta är att göra om arbetsgivaravgiften till en statlig inkomstskatt och låta den synas på samma sätt som dagens kommunala och statliga inkomstskatt gör. 4.6 PLATT SKATT Något som ofta förespråkas är en övergång till en proportionell beskattning, så kallad platt skatt. Det skulle bland annat lösa effektivitets- och synlighetsproblem med dagens komplexa och svårförståeliga system. Flood (2010) föreslår ett slopat jobbskatte- och grundavdrag som ersätts av ett bottenavdrag på kronor, det vill säga ett höjt och enhetligt grundavdrag. Ovanpå detta förespråkar Flood en enhetlig inkomstskatt på 25 procent, en enhetlig arbetsgivaravgift på 25 procent och en enhetlig moms på 25 procent. I redogörelsen betonas förenklingen: det skulle bli mycket synligare och enklare skatter, vilket har en positiv legitimitetseffekt (Flood 2010, s. 25). En statisk analys av Floods modell visar att skatteintäkter från arbete skulle minska med 86 miljarder kronor per år, medan intäkter från momsen skulle öka med 21 miljarder. Totalt skulle det alltså innebära ett minskat skatteuttag om 65 miljarder kronor per år. När Flood däremot räknar med dynamiska effekter (folks beteendeförändringar till följd av ändrade incitament) konstaterar han att arbetsutbudet kan förväntas öka med motsvarande cirka heltidsanställningar, vilket skulle innebära att reformen skulle vara självfinansierande till 88 procent (Flood, s. 26). Idag har Sverige mycket höga marginalskatter, framför allt för de som når upp till brytpunkten för statlig inkomstskatt, samtidigt som progressiviteten i systemet är relativt låg. Av de totala skatteintäkterna på miljarder årligen står den statliga inkomstskatten för skatteintäkter på endast 45 miljarder eller cirka 2,7 procent av de totala skatteintäkterna (Finansdepartementet 2012). Den inbyggda progressiviteten i form av statlig inkomsskatt och värnskatt har alltså en ganska låg omfördelande effekt. Det är viktigt att komma ihåg att även med en platt skatt så betalar höginkomstagare mer skatt: en person som tjänar dubbelt så mycket betalar också dubbelt så mycket i skatt. Även om de svenska skatterna idag är inte är särskilt progressiva har vi en stor omfördelning i och med offentligt finansierade tjänster, så som skola och omsorg, samt direkta transfereringar i form av bidrag. De offentliga transfereringarna står för en dubbelt så hög omfördelande effekt som skattesystemets progressivitet (Flood m.fl. 2013, s ; se även Andersson m.fl. 2012, s. 42, figur 2). 16

17 5 RÄKNEEXEMPEL PÅ INKOMSTSKATT Med bakgrund av diskussionen ovan finns det stark anledning att tro att det skulle gå att utforma ett effektivare skattesystem utifrån de kriterier för ett kvalitativt skattesystem som tidigare beskrivits. I det här kapitlet kommer vi att presentera två räkneexempel för att visa hur två alternativa skattesystem skulle kunna utformas. Den ena modellen innebär en platt skatt utan grundavdrag, och den andra en platt skatt med ett grundavdrag. Modellerna berör alltså grundavdrag, inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Beräkningarna är baserade på SCB:s data om taxerad inkomst för personer i Sverige år 2010 mellan 20 och 64 år och våra modeller bygger på att det statiska skatteintaget inte ska förändras. Dynamiska effekter är helt utelämnade från beräkningarna då dessa är mycket svåra att kvantifiera. Det finns dock god anledning att tro att de skulle verka i positiv riktning i enlighet med vår redogörelse för skattesystemets brister. Vi har inte heller skiljt på arbetsgivaravgifter och annan inkomstskatt. I de modeller som föreslås utgår vi alltså inte ifrån det som i vardagligt tal kallas lön, utan istället från arbetsgivarens lönekostnad, det vill säga lönen plus arbetsgivaravgiften. Detta är framför allt för att öka transparensen och enkelheten i systemet. Skatteuttaget påverkas alltså inte av detta. Då kommunalskatten varierar mellan olika kommuner har den viktade genomsnittliga kommunalskatten på 24,0 procent av lönekostnaden (31,6 % av lönen) använts. Resultatet i uträkningarna blir därför den genomsnittliga skatten som en person i ett givet inkomstintervall skulle betala på hela lönekostnaden. Modell A Modell B Nuvarande system Kommunalskatt* 24,0 % 24,0 % 24,0 % Statlig inkomstskatt 19,5 % 28,9 % 0 %, 15,2 % eller 19,0 %, beroende på inkomst. Arbetsgivaravgift 0 % 0 % 23,9 % Grundavdrag , beroende på inkomst. Jobbskatteavdrag Se avsnitt 4.4 om jobbskatteavdraget Tabell 2. Skatt som andel av lönekostnad. *Baseras på det viktade genomsnittet 2010 (källa: SCB). Modell A består av en helt platt inkomstskatt utan grundavdrag. All progressivitet i skatteskalan försvinner därmed och marginalskatterna blir lägre för nästan alla inkomsttagare. I modell B har vi med en enkel linjär regression anpassat grundavdrag och skattenivå för att fördelningen av skattebördan ska vara så lik dagens system som möjligt. 17

18 I modell A avskaffas grundavdraget, jobbskatteavdraget, de statliga inkomstskatterna och arbetsgivaravgiften, medan kommunalskatten kvarstår. Istället införs en platt statlig inkomstskatt på 19,5 procent. Tillsammans med den kommunalskatten skulle det innebära en skattesats på 43,5 procent, inklusive arbetsgivaravgifter. För jämförelse med dagens system där de sociala avgifterna inte redovisat svarar detta mot total inkomstskatt på 27 procent. Detta är en anmärkningsvärt låg procentsats som ligger under de marginalskatter som de flesta löntagare har idag. Om grundavdraget och skattesatsen istället anpassas med en regressionsmodell för att minimera omfördelningarna gentemot dagens system blir den totala skattesatsen 52,9 procent och grundavdraget kronor. Det innebär en statlig inkomstskatt på 28,9 procent och en kommunalskatt på 24,0 procent, vilket skulle innebära en högre marginalskatt för alla som idag tjänar mellan kr och per år. Det finns framför allt två aspekter att titta på för att jämföras med de olika förslagen med dagens system. Dels hur marginalskatten påverkas samt hur det total skattetrycket för olika grupper förändras. Diagram 1. Marginalskatt efter årslönekostnad. Den grå linjen visar dagens system, den röda modell A, och den oranga modell B. Idag har vi flera progresiva steg, medan modell A har en nivå, och modell B har två. Diagram 1 redogör för skillnader i marginalskatter mellan dagens system, modell A och modell B. Från diagrammet framgår det tydligt att modell A skulle sänka marginalskatten för nästan alla löntagare, mer specifikt för alla som idag har en lön över ca i månaden. Modell B där emot skulla sänka marginalskatten för alla som idag betalar statlig inkomstskatt samt de som idag inte når upp över grundavdraget. Det senare beror på att om de sociala avgifterna gjordes om till 18

19 en inkomstskatt skulle dessa inte behöva börja betalas innan brytpunkten för grundavdraget var uppnått för en löntagare. Om vi istället ser till den totala och relativa omfördelningen av skattetryck så ligger modell B mycket nära dagens system, medan modell A avviker lite mer. I diagram 3 och 4 är totalt skattetryck och relativt skattetryck redovisat efter årslönekostnad. Det är dock tydligt att inget av system skulle innebära en större omfördelning. Diagram 2. Totalt skattetryck efter årslönekostnad. Den grå linjen visar dagens system, den röda modell A, och den orange modell B. Diagram 3. Relativt skattetryck efter årslönekostnad. en grå linjen visar dagens system, den röda modell A, och den orange modell B. Om vi ser till omfördelning av disponibel inkomst så sker inga större omför del 19

20 ningar. I modell A sker en mindre omfördelningfrån dem som idag ligger under statlig inkomstskatt, till de som ligger över. En person med en årslönekostnad på kr skulle få ca kr mer i månaden, medan de som förlorade mest skulle förlora ca kr i månaden. I modell B sker en omfördelning från alla som har en årslönekostnad mellan och till de som ligger över och under. Dessa resultat syns i diagram 5. Diagram 4. Skillnad i disponibel inkomst efter årslönekostnad. Den röda linjen visar modell A, och den orange modell B. Det är tydligt att modell A och modell B har båda för- och nackdelar. Modell A sänker marginalskatten för nästan alla som arbetar, men på bekostnad av en högre skatt för vissa låginkomsttagare. Modell B kan verka mer tilltalande då ett högt grundavdrag skapar en progresivitet och ger låginkomsttagare bättre möjligheter att att klara sig på sin lön och därmed inte behöva söka bidrag. Samtidigt leder model B till högre marginalskatter. Det finns därför anledning att tro att ett bra system ligger någon stans där emellan. I diagram 6 redovisas vad en eventuell platt skatt skulle behöva ligga på för nivå för varje givet grundavdrag. 20

21 Diagram 5. Nivå på skatten efter grundavdrag. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns ett stort utrymme för att sänka marginalskatterna utan att minska skatteintaget och att det går att skapa en stor progressivitet i skatteskalan utan att införa brytpunkter och flera olika skattenivåer. 21

22 6 DISKUSSION Vi har i vår genomgång av skatt på arbete och moms kunnat visa på problem med nuvarande system för uttag av skatt. Många av de skatter som tas ut strider mot ett flertal av de kriterier Lodin (2007a) definierar för ett kvalitativt skatteuttag. Synligheten är bristfällig i många skatter, ofta brister effektiviteten och förutsebarheten är otillfredsställande i de många gråzoner som finns för olika momssatser. Grundavdraget är differentierat och skiljer sig för olika inkomstnivåer. Det ger en svårförutsebar effekt och stora transparensproblem, varför Långtidsutredningen konstaterat att det borde göras enhetligt. Att grundavdraget förändras beroende på inkomstnivå betyder också att en ökad progression i skatteskalan döljs. Liksom Långtidsutredningen menar vi att om ett grundavdrag är aktuellt bör det vara enhetligt. Kommunalskatten är proportionell, enkel och förutsebar. Vi ser inga skäl att förändra detta system. Den statliga inkomstskatten skapar däremot tröskeleffekter och mycket höga marginalskatter för högre inkomster. Ett av de största synlighetsproblemen i det svenska skattesystemet är att arbetsgivaravgifterna inte alls syns för löntagaren. Vi föreslår att man överför arbetsgivaravgiften på den statliga inkomstskatten och tar bort de två nuvarande stegen i inkomstskatten, så som det ser ut i denna rapports två förslag. En av momsens främsta styrkor är de relativt små snedvridande effekter den har på marknaden. Trots detta har den använts för att uppnå beteendeförändringar, med genomgående svaga resultat. De beteendeförändringar och fördelningspolitiska effekter som emellanåt varit målet kan inte sägas uppnå effektivitetskriteriet. På grund av de stora problem momsen haft i att uppnå önskade beteendeförändringar och fördelningspolitiska effekter anser vi att momsen inte bör användas som styrmedel, utan enbart ha en fiskal uppgift. Det finns avsevärda effektivitetsförluster i att ha en differentierad moms. Det skapar stora administrativa bördor för såväl företag som myndigheter när det ska bedömas vad som ska beläggas med vilken momssats, och leder till en administrativ belastning som skulle försvinna vid en enhetlig moms. Förutom effektivitetskriteret går detta också stick i stäv med målet om att ha en enkel skattelagstiftning. Att ha en enkel lagstiftning måste inte innebära att allting beskattas lika, men vi bedömer att effektiviteten i de beteende- och fördelningspolitiska målen är för låg för att kunna motivera den reducerade enkelheten. Den differentierade momsen har som nämnt ovan även snedvridande konkurrensaspekter. Det är ofrånkomligt att det kommer finnas gråzoner vid 22

23 bestämningen av vilka verksamheter som får vilken moms. Detta kommer slå mot de som råkar hamna utanför sänkningen och gynna de som hamnar innanför, vilket skapar rent seeking-problem och gränsdragningstvister som starkt talar för en enhetlig momssats (se även SOU 2011:11 s ). Mot denna bakgrund drar vi slutsatsen att momsen bör vara enhetlig. Hur hög momsen ska vara i förhållande till inkomstskatten är en mycket intressant fråga. Men den kräver större utredningar än det finns tillgång till idag för att kunna få ett svar, och med anledning av bristen på sådana utredningar väljer vi att inte förändra de relativa storlekarna mellan moms och inkomstskatt. Vi föreslår följaktligen att en enhetlig moms på 19,5 procent införs. Utöver dessa resultat vill vi poängtera att stora fiskala områden fortfarande kvarstår att granska. Vi har inte gått igenom de många avdrag som finns, vad de får för ekonomiska och fördelningspolitiska konsekvenser och om det skulle vara möjligt och önskvärt att avskaffa alla eller vissa avdrag för att till exempel ersätta det med en motsvarande sänkning av inkomstskatt. Det finns också anledning att titta på statens omfattning för att kunna genomföra större reformer och stärka Sveriges konkurrenskraft. För framtida undersökningar kan också en genomgång av internationella skattetryck vara intressant att titta på. Genom en effektivisering och strukturell reform av skattesystemet kan man åstadkomma en mycket god förändring, men för att klara den internationella skattekonkurrensen måste man förmodligen utöver detta även se över statens storlek och det totala skatteuttaget (se t.ex. Lodin 2006, s. 46). 23

24 LITTERATUR Ahlqvist, Eva-Lena (2012),»Sänkta marginalskatter möjliga steg i rätt riktning«, i Peter Santesson (red. 2012), Fem reformer som inte kostar en spänn, Timbro Ahrengart, Maria (2012), Vart tar våra skattepengar vägen?, Institutet för privatekonomi, Swedbank Andersson, Christian & Jesper Antelius (2010),»Jobbskatteavdraget bra tänkt men illa känt«, i Ekonomisk debatt 2010:2 Andersson, Fredrik, Leif Johansson & Karin Olin (2012),»Hur välfärdstjänsterna används och omfördelar hushållens ekonomiska resurser«, i Ekonomisk debatt 2012:8 Bergh, Andreas (2012),»Sänk skatten på anställningar och inför höjd enhetlig moms«, i Peter Santesson (red. 2012), Fem reformer som inte kostar en spänn, Timbro Bergh, Andreas & Magnus Henrekson (2011),»Government Size and Growth: A Survey and Interpretation of the Evidence«, Research Institute of Industrial Economics Crawford, Ian, Michael Keen & Stephen Smith (2010), Value Added Tax and Excises, i Stuart Adam, Timothy Besley, Richard Blundell, Stephen Bond, Robert Chote, Malcolm Gammie, Paul Johnson, Gareth Myles, & James Poterba (red. 2010), Dimensions of Tax Design, Oxford University Press Eurostat (2012), Taxation Trends in the European Union: Data for the EU member states, Iceland and Norway, EU-kommissionen Finansdepartementet (2012), Budgetpropositionen för 2013, Prop. 2012/13:1 Finanspolitiska rådet (2008), Svensk finanspolitik: Finanspolitiska rådets rapport 2008 Finanspolitiska rådet (2009), Svensk finanspolitik: Finanspolitiska rådets rapport 2009 Finanspolitiska rådet (2010), Svensk finanspolitik: Finanspolitiska rådets rapport 2010 Finanspolitiska rådet (2011), Svensk finanspolitik: Finanspolitiska rådets rapport 2011 Finanspolitiska rådet (2012), Svensk finanspolitik: Finanspolitiska rådets rapport 2012 Flood, Lennart (2010), En skattepolitik för både innan- och utanförskap: Utvärdering av jobbskatteavdraget samt några alternativ, SNS rapport Flood, Lennard & Chiya Manuchery (2012), Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning?, Fores 24

25 Flood, Lennart, Katarina Nordblom & Daniel Waldenström (2013), Dags för enkla skatter!, Konjunkturrådets rapport 2013, SNS förlag Holmlund, Bertil & Martin Söderström (2008), Hur påverkas inkomsterna av skatteförändringar?, IFAU 2008:28 Häkkinen, Iida & Tuomas Kosonen (2011),»Sänkt moms på frisörverksamhet och restauranger i Finland: Blev det verkligen lägre priser och högre sysselsättning?«i Ekonomisk debatt 2011:5 Lodin, Sven-Olof (2006),»Beskattningen i EU och Sverige«, i Ekonomisk debatt 2006:5 Lodin, Sven-Olof (2007a),»Kvalitetskriterier för en god skattelagstiftning«, i Ekonomisk debatt 2007:8 Lodin, Sven-Olof (2007b),»Några kvalitetskrav på en god skattelagstiftning«, i Skattenytt 2007 Lundgren, Stefan (red. 2008), Vägar till full sysselsättning, SNS Förlag Morin, Mats (2005), Samhällsekonomiska effekter vid genomförandet av en budgetneutral förändring av momssatsstrukturen metoder och utgångspunkter, bilaga 5 till SOU 2005:57 OECD (2005), OECD Guiding Principles for Regulatory Quality and Performance Pirttilä, Jukka & Håkan Selin (2011),»Skattepolitik och sysselsättning: Hur väl fungerar det svenska systemet?«, bilaga 12 till Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Riksrevisionen (2009), Jobbskatteavdraget, RiR 2009:20 Riksrevisionen (2010), Enhetlig beskattning?, RiR 2010:11 Sanandaji, Tino (2006),»Platt skatt effektivare skatter kan bli dyrbara«, Ekonomisk debatt 2006:2 SCB (2010),»Taxerad förvärvsinkomst år 2010«Sjögren, Tomas (2006),»Platt skatt ett realistiskt alternativ?«, Ekonomisk debatt 2006:2 Skatteverket (2011),»Skatteverkets yttranden: Sänkt restaurang- och cateringmoms Delbetänkande av utredningen om sänkt moms på vissa tjänster«, remissvar till Finansdepartementet

26 Skatteverket (2012), Tabell för beräkning av grundavdrag 2012 Smith, Adam (2003 [1776]), The Wealth of Nations, Bantam Classic SOU 2005:5, Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt?, Finansdepartementet SOU 2011:11, Långtidsutredningen 2011, Finansdepartementet SOU 2011:24, Sänkt restaurang- och cateringmoms, delbetänkande SOU 2011:70, Sänkt moms på vissa tjänster?, slutbetänkande Sørensen, Peter Birch (2010), Swedish Tax Policy: Recent Trends and Future Challenges, Finansdepartementet 26