årgång 13 FÖR ALLA sid 8 AF sid 20 Anläggning sid 30 HUS sid 48

Transkript

1 nummer 1 maj 2008 årgång 13 FÖR ALLA sid 8 AF sid 20 Anläggning sid 30 HUS sid 48 VVS/KYL sid 66 EL Sid 76

2 Byggkatalogens MaterialForum! nyhetsbrevet som specialbevakar nya produkter för byggsverige MaterialForum ges ut i anslutning till Byggkatalogen, Sveriges ledande informationskälla av byggvaror och materialleverantörer för föreskrivande led och inköpare. MaterialForum är ett redaktionellt nyhetsbrev som i första hand vänder sig till dig som följer teknikutveckling och bevakar produktnyheter inom bygg, installation och anläggning. Nyhetsbrevet är gratis, kommer ut med 11 nummer per år och distribueras via e-post. Nyhetsbrevet kompletteras dessutom med dagliga nyheter på MaterialForums webbplats. Prenumerera på Byggkatalogens MaterialForum genom att gå in på och fyll i prenumerationsformuläret.

3 LEDARE AMAs användning i skolorna ökar stadigt AMA är inne i ett nytt jämviktsläge AMA Anläggning sjösattes programenligt vid årsskiftet och böckerna kom under mars månad. Vi har beskrivit arbetet med framtagandet i ledaren till Anläggningsdelen längre bak i denna utgåva av AMA-nytt under rubriken Ljuset i tunneln. Jag tänker därför inte gå in på detaljer i det arbetet på annat sätt än att tacka alla involverade, ingen nämnd och ingen glömd. Att jag är nöjd med att vi höll både tidplan och budget behöver kanske inte påpekas. AMA Hus 08 är i full gång och remissutgåvan ska finnas på nätet vecka 17. Redan för ett år sedan gav vi ut AMA AF 07 som var den första i AMA-serien att revideras och just nu pågår även arbete med AF Köp 08 som är administrativa föreskrifter för köp av byggvaror. Den bygger på ABM 07, allmänna bestämmelser för köp av varor i yrkesmässig byggverksamhet. Vi kommer även här att skicka ut den reviderade texten på remiss under april månad. En färdig AF Köp 08 ska finnas i augusti. I takt med globaliseringen har vi också översatt AMA AF 07 till engelska och vi har även kompletterat AMA AF med texter om offentlig upphandling. Vi har också startat förberedelserna för AMA VVS 09 och AMA El 09 med tillhörande RA, råd och anvisningar, som alla ska vara klara i slutet av När det är klart har vi kompletterat den första rundan av AMAs förnyelse fortsätter vi sedan med nästa generation av AMA Anläggning. I samband med Nordbygg anordnade Svensk Byggtjänst ett seminarium om BIM. Vi valde att låta sju olika föredragshållare ge sin syn på BIM. Som ofta med trebokstavskombinationer varierar tolkningen av vad det betyder beroende på mottagare. Det blev därför ett uppskattat seminarium genom att vi visade på komplexiteten i begreppet BIM som inte är en programvara utan något mycket större en förändrad byggprocess. Vi fick också fick tillfälle och förklara vilken nytta alla har av att använda BSAB-systemet i modellen. På Nordbygg lanserade vi också en ny sökmotor för den svenska bygg- och fastighetsmarknaden, Detta är den första nischade sökmotorn inom B2B i Europa. Tidigare har detta funnits inom B2C, resesajter och liknande. Bygglo fick ett varmt mottagande på Nordbygg och vi hoppas att den nya sajten kan bidra till att det blir enklare att finna rätt företag, person, nyhet, produkt eller begrepp för alla er proffs inom bygg- och fastighetssektorn i Sverige. Själv börjar jag nu varje dag med att läsa nyhetsfliken. Den indexerar regelbundet mer är 100 nyhetssajter. Ett bra sätt att hålla sig àjour med vad som händer i byggsverige. En annan nyhet är AMA-utbildningar som vi startade efter att AMA Anläggningböckerna kom ut i mars. Svensk Byggtjänst har tagit fram ett aktuellt utbildningsmaterial för AMA Anläggning där vi samarbetar med utbildningsföretag som genomför utbildningarna. I skrivande stund är mer än 250 personer inbokade fram till semestern och redan finns ytterligare ett antal kurser inlagda till hösten. AMAs användning ute i skolorna ökar stadigt. Vi har nu en befattning på heltid som hanterar detta. Även här var Nordbygg en bra inkörsport, bara på fredagen fick vi fem nya skolor registrerade. Erik Hellqvist, VD, AB SVENSK BYGGTJÄNST erik.hellqvist@byggtjanst.se»i takt med den ökande globaliseringen har vi på Svensk Byggtjänst också översatt AMA AF 07 till engelska. «AMA-nytt Ledare 1/2008

4 redaktion PROJEKTLEDARE AMA Bo Samuelsson Produktchef AMA gustav anderson PROJEKTASSISTENT petra marteus TEKNISK REDAKTÖR ansvarig ama-webb olle thåström ANSVARIG STANDARDER/BSAB jozef hornak Anläggning redaktör Bengt Pellebergs redaktör Bo Wahlquist REFERENSGRUPP ANLÄGGNING Andreas Hult Vägverket Jönköping Projektledare Jan Johansson SKANSKA Stockholm Marknadschef Mårten Lindström More10 AB Lidingö Konsult Bengt Marklund Representant för Banverket Borlänge Konsult Leif Norling Täby Kommun Täby Projektledare mikael odervång SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm Projektledare mats werner FB Engineering AB Göteborg Uppdragsledare johanna ågren NCC Construction Sverige AB, Region Stockholm/Mälardalen Affärschef e l REFERENSGRUPP EL redaktör Anders Wester anders.wester@byggtjanst.se redaktör per andersson per.andersson@byggtjanst.se Magnus Andersson Gmki Elkonsult AB Eskilstuna VD Göran Berg Team TSP AB Täby VD Sture Björklund Vägverket, Region Stockholm, Solna Ingenjör kraft och belysning Örjan Borgström Elbranchens Utvecklingsoch Utbildningscenter, EUU Nyköping Produkt- / Utbildningsansvarig joakim Carlsson Elektriska Installatörsorganisationen, EIO Stockholm Teleingenjör Anders Elrud SEK Svensk Elstandard Kista Teknisk chef Kjell Gustavsson Statens Fastighetsverk Stockholm Ingenjör Kåre Nordin Elektriska Installatörsorganisationen, EIO Stockholm Ingenjör Joakim Strand Banverket Östra Banregionen Bansystem, Elteknik Sundbyberg Ingenjör signalteknik AMA-nytt Redaktion 1/2008

5 REDAKTION hus redaktör Sören Danielsson redaktör yvonne brinck REFERENSGRUPP HUS hans ahlm JM AB Stockholm Utvecklingsingenjör Carl-Göran Ek Husbyggnadsvaror HBV Förening Stockholm Utvecklingsansvarig Arkitekt MSA Erik Geete SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm Chef Bygg- och Anläggningsstandardisering gunnar josefson JM AB Stockholm Inköpschef SUSANNA UHLIN Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB Stockholm Arkitekt SAR/MSA Börje Wahlgren Skanska Sverige AB Stockholm Projekteringsledare Ivar Westerlund Tyréns AB Stockholm Byggnadsingenjör, SBR Torbjörn Osterling Bentab Byggkonsult AB Stockholm Byggnadsingenjör, SBR vvs/kyl redaktör Jan Fredriksson redaktör martin brunnkvist REFERENSGRUPP VVS KYL Rolf Alm TeknikFörmedling AB Enköping Utbildare Johnny Andersson Ramböll AB, Sverige Stockholm Teknisk direktör Tord Ekberg Jarl Magnusson AB Stockholm Uppdragsansvarig CHRISTER FOHLSTRÖM Condo Consult AB Stockholm Konsult Håkan Genberg Gentek Konsult Stockholm Konsult kjell-åke henriksson JM AB, Region Stockholm Installationsansvarig Klas Kjellman Klas Kjellman Konsultbyrå AB Stockholm Konsult Göran Kölgren Vasakronan AB Stockholm Projektledare Carl Larsson Bravida Sverige AB, Div. Stockholm Stockholm Civilingenjör Per Ossmer VVS Företagen Stockholm Affärsjurist och vvd AMA-nytt På detta uppslag presenteras AMA-nytts referensgrupper och den redaktion som svarar för innehållet i AMA-nytt. AMA utvecklas genom den regelbundna publiceringen av nyheter och komplement i AMA-nytt. På det sättet hålls AMA levande och aktuell och användarna tillförs ny kunskap. Referensgrupper Svensk Byggtjänsts ambition är att AMA:s innehåll ska ha en bred förankring inom byggsektorn. Därför arbetar vi kontinuerligt med ett kontaktnät av kunniga personer inom olika yrkesområden och i olika roller i byggprocessen. Alla fackområden inom AMA har en referensgrupp som har möten regelbundet 4 6 gånger om året. Där diskuteras aktuella tekniska frågor, förslag till nya texter för AMA-nytt Beskrivningsdel, standarder samt kommande artiklar i informationsdelen. Referensgruppen tar på eget initiativ upp frågor och har kontakter utåt inom sitt nätverk. Ledamöterna deltar ibland som författare för artiklar i AMA-nytt. Gruppernas sammansättning förändras över tiden. Nya deltagare utses på egna meriter och vi strävar efter att varje grupp som helhet ska ha en bred representation och förankring i branschen. Redaktion På Svensk Byggtjänst finns en redaktion som förbereder ärenden för referensgruppernas möten, sköter kallelser och protokoll och deltar aktivt i gruppernas arbete. Ämnesredaktören ansvarar både för AMA:s Infodel och Beskrivningsdel. Redaktören är också huvudansvarig för textframställning och den slutliga granskningen av innehållet, samt sammankallande till referensgruppens möten. AMA-nytt Redaktion 1/2008

6 innehåll Nummer 1 maj ::: Ledaren AMA är inne i ett nytt jämviktsläge 08 ::: För alla 08 AMA webbtjänst bakom fasaden 10 Byggtjänsts Bygglo kompletterar Google 12 Ledningssystem och personcertifiering 16 Beloppsgränser vid upphandling 17 Säker elektronisk mottagning av anbud 18 Etiska upphandlingskrav 19 KRÖNIKA: Byggandet industrialiseras leve hantverket! 20 ::: AF 20 Ersättningsformer 26 AMA AF 07 vid offentlig upphandling 27 Missad mängd är noll 30 ::: Anläggning 30 Nu finns AMA, RA och MER Anläggning KRÖNIKA: Ljuset i tunneln 39 Förstå mer av MER 44 Om det blir fel ett exempel 45 Arbete på väg 48 ::: Hus 48 Nyheter i reviderad BSK KRÖNIKA: Så rätt kan det bli 51 Rostskydd i BSK Ny standard för ljudklassning av utrymmen i byggnader 55 Monteringstekniska kommittén om glas och ljud 57 Byggvägledning 11 om bullerskydd 58 Hur användbart är satellitmätning vid husbyggnad? 62 Infästning i färdigt våtrum 63 Vägledning till BBRs fuktkrav 65 Hantering av tillsyn vid fuktoch energikrav 66 ::: VVS Kyl 66 Inga läckor under byggnad 67 KRÖNIKA: Det är mycket att hålla reda på 68 Kanalmontering utan nit eller skruv 69 Självverkande skydd mot spridning av brandgaser 70 Nytt namn på gamma skrift AMA-nytt rättar 71 Nu kommer beskrivningstext för väggnära golvbrunnar 74 Nya typgodkännanden för brandisolering 76 ::: El 76 Ljusa lokaler kräver högre luminans 77 KRÖNIKA: Tankevurpa undanbedes 78 Likströmsdrift minskar energibehov 80 Upphovsrätt för standard 81 Gränssnitt mellan människa och maskin 82 Ny standard för nödstoppsutrustning 84 Medicinska rum 86 Nya riktlinjer för informationsöverföring 91 Standard för belysning av sport och arbete 94 Tillämpningsföreskrifter för EMC 96 ::: Fråga & Svar 96 FÖR ALLA: Femstreckare i mängdförteckning För alla AF Anläggning AMA-nytt Innehåll 1/2008

7 INNEHÅLL AMA-nytt består av två delar AMA-nytts informationsdel innehåller artiklar som är till hjälp vid beskrivningsarbete, upphandling med mera. Artiklarna syftar i första hand till att ge fördjupad information i anslutning till de ändringar och tillägg som görs i beskrivningsdelen. Vidare behandlas andra mer allmänna ämnen om tekniska beskrivningar, administrativa föreskrifter och tillämpning av AMA. Informationsdelen innehåller också ett avsnitt med frågor och svar som berör AMA på olika sätt. Frågorna som kommer direkt från användarna kan gälla hur texter i AMA ska tolkas eller varför AMA föreskriver ett visst utförande eller var i beskrivningen en viss produkt ska beskrivas. AMA-nytts informationsdelar är numera samlade i en publikation för alla fackområden. Den har kvar sin indelning av innehållet efter dessa. Vi har märkt sidorna med färg och text så att du lätt kan hitta ditt område. De artiklar som är av allmän inriktning är samlade under rubriken För alla. Men vi hoppas att du kan få intressant läsning även utanför din egen specialitet. Byggande handlar ju mycket om samverkan mellan olika teknikområden. Spara informationsdelen, den innehåller artiklar som kan komma till nytta fler gånger. Artiklarna finns också tillgängliga i AMA webbtjänst där det är lätt att söka i innehållet. Den andra delen är beskrivningsdelen där förslag till nya och ändrade beskrivningstexter publiceras. Bakgrunden till ändringarna kan vara nya normer, föreskrifter och anvisningar och inte minst nya och ändrade standarder. Nya koder och rubriker tillkommer då det är motiverat av nya material och metoder. Texterna i beskrivningsdelen ackumuleras, varför endast det senaste numret av beskrivningsdelen behöver användas. Spara dock denna utgåva, som är den sista anpassad för AF AMA 98. Frågor och synpunkter Frågor och synpunkter om artiklarna, innehållet i AMA-nytts beskrivningsdel och övriga AMA-publikationer kan ställas till redaktionen. E-postadresser och telefonnummer finns på föregående uppslag. AMA-nytt utkommer två gånger om året. Abonnemang kan beställas från AB Svensk Byggtjänst. ansvarig redaktör Thord Sköldekrans thord.skoldekrans@byggtjanst.se produkt- och utvecklingsansvarig AMA Gustav Anderson gustav.anderson@byggtjanst.se Formgivare Beate Pytz textredigering Olle Thåström, Mette Ramel teknisk bildredaktör / repro Harald Holm vd Erik Hellqvist erik.hellqvist@byggtjanst.se Ansvarig utgivare Mats Hultgren mats.hultgren@byggtjanst.se AB svensk byggtjänst St. Eriksgatan 117, Stockholm tfn: , omslagsbild Foto: Thord Sköldekrans Motiv: Skarvning av foderrör för sekantpålning vid Norra Länken, Stockholm. tryckeri Alfa Print, Solna 2008 AB Svensk Byggtjänst Hus VVS Kyl El AMA-nytt Innehåll 1/2008 7

8 FÖR ALLA Formatmallar Alla Word-filer för AMA 98 liksom AMA-nytt och beskrivningstexterna är välstrukturerade genom att texten är formaterad med formatmallar. Formatmallar?? Det vet väl alla vad det är! Styckestil kan man också säga. Man bestämmer teckensnitt, storlek, eventuella indrag, avstånd mellan rafoto : thord s kö ldekrans AMA webbtjänst bakom fasaden De flesta ägnar nog inte en tanke åt hur tekniken bakom en webbplats fungerar det viktigaste är att den fungerar som den ska. Men lite nyfikna kanske ni är ändå. För det är faktiskt både avancerad teknik och en komplex miljö som ska samverka för att ge er som användare en användbar tjänst. o lle thåström olle thåström AMA-redaktör & Ansvarig AMAwebb, AB Svensk Byggtjänst. När AMA webbtjänsts första version utvecklades 2004 fanns många idéer om hur applikationen skulle fungera. Tyvärr visade det sig svårt eller omöjligt att realisera en del av dem. Webbtekniken var inte mogen. När den tredje versionen skapades fanns de verktyg som krävdes och stora förändringar kunde göras. Många kunder har uttryckt sin uppskattning över hur bra det fungerar nu. Som klippt och skuren Eftersom AMA-skrifterna baseras på den logiska BSAB-strukturen kan man säga att de är som klippta och skurna för att lägga in i en databas. AMA 98 skrevs i programmet Microsoft Word (bland annat, får man tillägga) och all text finns i Word-filer. I princip är det alltså ganska enkelt att föra in innehållet i en databas. Men det är inte bara att kopiera in all text rakt av från dessa. Varje kod och rubrik i AMA kan omfatta flera olika typer av text. Först och främst beroende på vilken publikation den ingår i, alltså AMA, RA, MER, Motiv eller AMA-nytt. Varje typ har sedan sina underkategorier, beroende på om det är brödtext eller listor av olika slag. Alla dessa måste lagras var för sig i databasen. Vi har även lagt in beskrivningstext till alla koder i databasen. AMA-nytt För alla 1/2008

9 FÖR ALLA der och stycken och alla andra egenskaper och så namnger man dessa som en grupp. Nästa gång man behöver göra ett stycke likadant markerar man och använder formatmallen. För den som är bekant med cad så är det här ungefär som att använda lager med förbestämda egenskaper. XML Word-filerna för AMA-publikationerna konverteras till XML-filer och nu är det bara att läsa in dem i databasen. Formatmallarna som i själva verket markerar olika typer av text kan lätt omvandlas till XML-taggar. XML är en förkortning av extensible Markup Language och det är ett mycket flexibelt sätt att ordna text till en datastruktur. SQL-databasen tar villigt emot dessa data och nu är AMA klart att presentera för webbanvändarna. SQL Ännu en mystisk förkortning! Databasen, SQL Server, är den som tar emot AMA. Det stora arbetet med att lägga in AMA i den bestod i att beskriva strukturen av texten med hjälp av tabeller och relationer mellan dessa. Data lagras i tabeller förenklat kan man säga att varje textstycke i böckerna finns som egna poster i dessa tabeller. Styckena tillhör en kod och ett stort antal koder tillsammans utgör en publikation, Hus AMA 98 till exempel. För att göra datatabellerna läsbara och användbara behövs sedan ett användargränssnitt, det vill säga en presentation och navigation i webbläsaren. Servern jobbar SQL SQL är en akronym för ett standardiserat språk som används för att ställa frågor om och ändra data i en relationsdatabas. Det finns flera olika databasprogramvaror som använder SQL. ASP.NET ASP.NET används för att skapa dynamiska webbsidor och är utvecklat av Microsoft. ASP.NET är baserat på.net Framework. Den största fördelen med ASP.NET i jämförelse med andra tekniker inom samma genre är att ASP.NET är komponent- och händelsebaserat samt att det bygger på fullfjädrade programspråk i stället för enklare skriptspråk som vissa konkurrerande tekniker använder. AJAX AJAX är en akronym för Asynchronous JavaScript and XML (Asynkron JavaScript och XML) som är ett samlingsnamn för ett antal olika tekniker som kan användas för att bygga applikationer för webben med bättre interaktivitet än tidigare webbapplikationer. Kända tjänster som använder dessa lösningar är Gmail och Google Maps. Källa: Wikipedia Du som använder AMA webbtjänst får i din webbläsare en textsida med en mängd länkar från vilka man kan starta olika aktiviteter på vår server. Där hämtas texter och bilder ur databasen som skickas tillbaka till din webbläsare. Innan de sänds bearbetas de på olika sätt för att bilda nya sidor där texten formateras på lämpligt sätt, nya länkar läggs in med mera. På webbservern finns alltså program som är baserade på en nu väl etablerad teknik som går under namnen Microsoft.NET respektive AJAX. För att sätta samman alla processer som behövs har utvecklarna till sin hjälp en omfattande verktygslåda. Men likväl som en hantverkare behöver kunna både verktyg och material, behöver utvecklarna även förstå materialet, i det här fallet AMAskrifterna. Och vi har fått IT-specialister som är duktiga på AMA! Pillegöra Att tillverka AMA är verkligen ett jobb för specialister! Först anlitas duktiga utredare som går igenom texterna med avseende på teknik. Därefter går AMA-redaktörerna igenom texten, det vill säga ser till att ordval och formuleringar är konsekventa, att hänvisningar är korrekta med mera och kollar att texten i RA stämmer med AMA och med MER. Sen behöver texterna korrekturläsas av andra personer för att hitta felstavningar och felaktiga meningsbyggnader. Sådana enkla saker ser nämligen inte de tekniska redaktörerna som vid det laget har blivit hemmablinda på texten. Korrekturläsningen omfattar också många andra detaljer som glömda eller dubbla mellanslag, punkter, kommatecken och andra skiljetecken. I AMA används dessutom ett antal specialtecken som fasta mellanslag och fasta bindestreck. Vidare finns en del matematiska och grekiska tecken som alla måste kontrolleras. Vid det här laget har ni som läsare säkert tröttnat, men med detta vill vi säga att det är massor av kontroller som måste göras innan det blir bok eller webbtjänst av Word-filerna. AMA-nytt För alla 1/2008

10 FÖR ALLA foto : m a x n ys tröm Mats Hultgren och Erik Hellqvist, vd på Svensk Byggtjänst, hoppas att Bygglo ska bli ytterligare ett nödvändigt verktyg för proffsen i byggsverige. Söktjänst för byggsverige ska ge yrkesfolket bättre svar Byggtjänsts Bygglo kompletterar Google Utvecklingstakten när det gäller digitala verktyg är hög nu på Svensk Byggtjänst som ni kan se av denna artikel och den om AMA webbtjänst. Det börjar bli påtagligt att IT förändrar den svenska byggsektorn. thord s kö ldekrans Byggbranschen blir bland de första i svenskt näringsliv som får en riktig söktjänst för yrkesfolk. Tjänsten heter Bygglo och har utvecklats av Svensk Byggtjänst. Genom att fokusera på att enbart göra rätt information sökbar ska söksvarens kvalitet och aktualitet förbättras. Många gånger är det både frustrerande och tidskrävande att gräva fram adekvat information på nätet. Via vanliga sökmotorer som exempelvis Google riskerar man att få många ovidkommande träffar när man söker. Och den information man egentligen är på jakt efter ligger gömd på sidor långt ner bland svaren. Med hjälp av Svensk Byggtjänsts senaste webbtjänst Bygglo ska användaren kunna undvika den frustrationen och hitta rätt information snabbare. I Bygglo är informationen redan sållad sökthord sköldekrans Ansvarig redaktör, AB Svensk Byggtjänst. tjänsten omfattar enbart byggrelaterade källor, förklarar Erik Hellqvist som är vd på Svensk Byggtjänst. Lätt och logiskt Det är genom att avgränsa det som görs sökbart som det är möjligt att höja kvaliteten på svaren. Annars ser Bygglo ut och fungerar som en söktjänst förväntas göra. Användaren fyller i det hon söker i en sökruta, trycker på en knapp och får svaren presenterade i en svarslista. Det som särskiljer Bygglo är alltså att om man söker på»foder«får man relevanta svar om dörrfoder och inte ett ord om djurfoder. Är man på jakt efter en entreprenör så presenteras aktörerna från relevanta branscher. Bygglo har också en speciell nyhetssektion där 10 AMA-nytt För alla 1/2008

11 FÖR ALLA användaren kan hålla sig ajour och söka bland information från över hundra utvalda digitala mediekällor. Bland dem finns branschpressens och nyhetsmediernas webbplatser samt pressavdelningarna hos de myndigheter som är viktigast för byggsektorn. Vår förhoppning är att Bygglo ska bli ett standardhjälpmedel i byggsverige. Ett nytt och nödvändigt verktyg som löser många informationsbehov snabbt och effektivt, menar Erik Hellqvist. Söktjänst inte katalogtjänst Bygglo är utvecklad med hjälp av modern sökmotorteknik och tar fasta på det sökorienterade beteende som nätanvändarna använder sig av idag. Det är ett långt steg från de katalog- och hierarkiorienterade tjänsterna som användare i branschen har varit hänvisade till i många fall. Fram till nu. Vid lanseringtillfället letar Bygglo kontinuerligt igenom nära fem miljoner webbsidor och gör dem sökbara. De fem miljoner sidorna hämtas från fler än webbplatser i det som Svensk Byggtjänst definierar som byggsverige. Användardialogen avgörande Mats Hultgren är ansvarig för projektet Bygglo. Han poängterar att webbplatser bara är början: Vi utvecklar Bygglo tillsammans med användarna och webbplatsägarna. Genom att de kan rekommendera webbplatser som ska läggas till eller tas bort kommer innehållet i Bygglo att justeras och förfinas hela tiden, säger han. Rekommendationerna och tipsen utvärderas av redaktörer hos Svensk Byggtjänst som genom sin kunskap om branschen gör sin bedömning om webbplatsen är relevant eller inte. Just dialogen med användarna utgör grundstommen i utvecklingen av Bygglo. Överallt i Bygglo uppmuntrar vi användarna att skicka feedback till oss, allt från att önska nya funktioner eller göra oss uppmärksamma på svar som inte uppfyller förväntningarna, till uppmuntrande tillrop, förklarar Mats Hultgren. Han understryker att dagens Bygglo är en så kalllad betaversion och indikerar att det finns utrymme för många fler funktioner framöver. Han vill inte gå in i detalj på vilka de är utan hänvisar dels till en utvecklingsplan, dels till den lista över användarönskemål som kommer att börja ta form nu när Bygglo finns allmänt tillgängligt. Gratis att använda Bygglo finansieras genom traditionell bannerannonsering och är öppen och kostnadsfri för både användarna och de webbplatsägare som finns med i sökmotorn. För webbplatsägare som vill synas tydligare i Bygglo finns det också en abonnemangstjänst där söksvaren kan förses med extra funktionalitet och formatering. Det handlar enbart om formateringen, det går inte att köpa sig till bättre placering under några omständigheter. Vi är extra tydliga med att söksvaren endast är baserade på en avancerad relevansalgoritm. Vår objektivitet är enormt viktig i det här sammanhanget. Vi kan inte blunda för att även vi ses som en del av byggsverige, förtydligar Mats Hultgren. Att det är just Svensk Byggtjänst som går i bräschen för denna typ av söktjänst ser vd Erik Hellqvist som naturligt. Svensk Byggtjänst kan byggsverige. Vi vet var och hur man hittar rätt information, tack vare vår branschkunskap och vår position. Tillsammans med vår förmåga att nyttja befintlig teknik kan vi förpacka och förmedla denna information på ett effektivt sätt. På Svensk Byggtjänst tror man att behovet av specifika sökmotorer är stort även inom andra branscher. Med Bygglo visar vi vägen, säger Erik Hellqvist och fortsätter: Jag tror att vi kommer att se flera exempel på det i framtiden. Det finns en väldig marknad för sökmotorer som riktar sig till tidspressade professionella användare inom andra branscher också. Han avslutar med att påpeka att tiden är en bristvara i byggbranschen idag. Och det är som tidsbesparande verktyg för proffsen som Hellqvist också vill se Bygglo. Bygglo i korthet Webbadress: Antal webbplatser från start: stycken Antal sökbara sidor från start: 4,7 miljoner Uppskattad mängd data: 360 gigabyte Sökmotor: Fast ESP 5.1 Operativsystem: Red Hat Linux Enterprise Edition, Microsoft Windows Server Hårdvara: 7 hp Proliant rackservrar AMA-nytt För alla 1/

12 FÖR ALLA Ledningssystem och personcertifiering Kraven som ska uppfyllas för att bli certifierad varierar kraftigt mellan olika system. I en del fall krävs både formell utbildning, bevisad kompetens och granskning av en oberoende part, medan det i andra fall räcker med en enkel anmälan. a lf k a r l s s o n o c h joz e f h o r n a k jozef hornak Ansvarig standarder/bsab, AB Svensk Byggtjänst. Inom bygg-, anläggnings- och fastighetsbranschen finns ett 60-tal system för ackreditering, certifiering, auktorisation eller diplomering av företag, deras ledningssystem eller deras personal. Dessutom finns det ett antal system för certifiering av produkter. Vilka system finns, vad innebär de och vad står de egentligen för är några av frågor som författare till slutrapporten Hjälpmedel vid värdering av ledningssystem i samhällsbyggnadssektorn 2007 försöker besvara. I slutrapporten inventeras och sammanställs de generella system som idag används inom bygg-, anläggnings- och fastighetsbranschen och innehåller också förslag till krav som bör ställas på ledningssystem och en bedömning av hur de olika systemen idag uppfyller dessa krav. Projektet har genomförts dels genom sammanställning av material från webbplatser och annan dokumentation dels genom intervjuer med ett antal företrädare för beställare, konsult- och entreprenörsorganisationer. Nomenklatur Det finns en betydelseskillnad mellan begreppen ackreditering, certifiering, behörighet, auktorisation och diplomering. I rapportens avsnitt Definitioner och begrepp definieras 37 olika begrepp som till exempel: Ackreditering En kompetensprövning enligt europeiska och internationella standarder som görs av ackrediteringsorgan. Inom några områden finns författningskrav på att företag eller personer ska vara ackrediterade. Det gäller till exempel energideklarationer, installation eller ingrepp i köldmediesystem och trycksättning med gas vid provning. Ackrediteringen görs av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC). Certifiering Förfarande då ett certifieringsorgan skriftligt intygar att ett system, en produkt, process eller tjänst är i överensstämmelse med krav avseende hälsa, miljö, säkerhet eller kvalitet, vanligen specificerade i föreskrift eller standard. Certifiering kan vara obligatorisk (påbjuden av myndighet) eller frivillig (önskad av leverantör eller efterfrågad av kund). Auktorisation Begreppet avser i första hand tillstånd från en branschorganisation att bedriva viss verksamhet under en viss benämning. Kraven på auktorisation varierar från en enkel anmälan och inbetald avgift, till ett system som i allt väsentligt motsvarar en formell certifiering enligt ovan. Diplomering Begreppet innebär formellt inget annat än att någon utfärdat ett diplom, till exempel efter genomförd utbildning. Används vanligen som ett förenklat förfarande som ska efterlikna en certifiering, och som ibland ses som ett första steg på vägen mot en formell sådan. Kraftigt varierande krav Kraven som ska uppfyllas för att bli certifierad varierar kraftigt mellan de olika systemen. I en del fall krävs både formell utbildning, bevisad kompetens och granskning av en oberoende part, medan det i 12 AMA-nytt För alla 1/2008

13 FÖR ALLA andra fall räcker med en enkel anmälan. När utbildning krävs, räcker det i en del fall att bara delta i utbildningen, medan i andra fall den uppnådda kunskapen ska bevisas genom teoretiska och/eller praktiska prov. Graden av oberoende hos den som granskar varierar också. I några fall godkänner den som ordnar utbildningen på egen hand, medan granskningen i andra fall görs av en helt oberoende revisor som är anställd av ett ackrediterat certifieringsorgan. Kriterier för värdering av ledningssystem I rapporten förslås vilka krav som bör ställas på innehåll, omfattning samt metoder för att ge systemen trovärdighet utifrån en beställares perspektiv. Kraven baseras dels på projektgruppens egna erfarenheter, dels på de svar och synpunkter som inkommit från de tillfrågade organisationerna. Kriterierna har fastställts av projektets styrgrupp och av styrelsen för BQR. Kraven rangordnas i minimikrav, tilläggskrav och övriga krav. Kraven beskrivs närmare i rapporten under rubriken Kriterier för värdering av ledningssystem på sidan 52. En förteckning över hur de olika systemen bedöms uppfylla kraven, redovisas i rapportens bilaga 1 på sidan 96. Ledningssystem Det finns en stor mängd system för att certifiera företag (eller andra organisationer) och deras ledningssystem inom bygg-, anläggnings- och fastighetsbranschen. De flesta av dessa certifieringar syftar till att visa för en köpare att leverantören av varan eller tjänsten har en viss kompetens. Några system är generella och oberoende av företagets verksamhetsområde men det finns en del system som avsedda enbart för en viss typ av verksamhet. Några exempel på generella system: ISO 9000 Ledningssystem för kvalitet är en hel familj av standarder för ledningssystem för kvalitet. Krav på ett ledningssystem för kvalitet finns i standarden ISO 9001:2000. ISO 9000 bygger på militära, nationella och branschvisa standarder, utarbetade från 1940-talet och framåt. Den senaste utgåvan bygger på följande åtta principer för ledningssystemet: Kundfokus Ledarskap Medarbetarnas engagemang Processinriktning Systemangreppssätt för ledning Ständig förbättring Faktabaserade beslut Ömsesidigt fördelaktiga relationer till leverantörer. Certifiering utförs av ett ackrediterat certifieringsorgan. För stora företag bestående av många enheter (lokalkontor, filialer etc.), finns möjligheten att få ett certifikat för hela organisationen i stället för att certifiera varje ingående enhet. ISO Miljöledningssystem är precis som ISO 9000 en hel familj av standarder. De avser miljöledning och innefattar både organisation och produkter. Standardens uppbyggnad beskrivs på följande sätt: Miljöpolicy Planering Införande och drift Kontroll och korrigerande åtgärder Ledningens genomgång Ständig förbättring. Certifiering utförs av ett ackrediterat certifieringsorgan. Det finns möjligheten för stora företag att få ett certifikat som gäller hela organisationen. EMAS är förkortning för Eco Management and Audit Scheme och är EUs frivilliga miljöstyrnings och miljörevisionsordning. I korthet innebär EMAS att kraven i ISO ska uppfyllas (dock krävs ingen separat certifiering), samt att: miljöpolicy, miljömål, miljöprogram, miljöledningssystem och viktigare miljöprestanda redovisas för allmänheten i en miljöredovisning miljölagar ska efterlevas miljöprestanda ska ständigt förbättras. Miljöstyrningsrådet registrerar godkända företag, organisationer och anläggningar, ger dem ett registreringsnummer och för in dem i ett särskilt register som publiceras. Några exempel på branschinriktade ledningssystem: För byggföretag finns bland annat följande ledningssystem BF9K för Entreprenör i byggbranschen, Poveldiplomering, Anslutning till SBS-kontrollen, Måleribranschens Våtrumskontroll, Auktoriserad rostskyddsmålning, Auktoriserad Fönsterspecialist, GVK-auktoriserat företag, PERs auktorisation och MTK-auktorisation. För VVS-företag finns bland annat följande ledningssystem Ackreditering för Energideklarationer, Auktoriserad gasinstallatör och Auktoriserad alf karlsson Alf Karlsson är konsult med erfarenhet av kvalitets- och miljöledningssystem i byggbranschen. Han är målarmästare och har varit verksam inom måleriyrket sedan 1950-talet. Han har varit medlem i styrelsen för Rådet för Byggkvalitet, BQR och är ordförande för SFK Bygg Stockholmssektion. Han har också varit examinator och utvärderingsledare för Utmärkelsen Svensk Kvalitet. I den pågående revideringen av Hus AMA är Alf Karlsson kapitelutredare för målningsavsnittet. AMA-nytt För alla 1/

14 FÖR ALLA Tabell 1: Kriterier för värdering av ledningssystem. Minimikrav Tilläggskrav Övriga krav INNEHÅLL 1. Kundfokus 2. Styrning av dokument och data 3. Avvikelsehantering - korrigerande åtgärder 4. Förbättringar 5. Internrevision och ledningens genomgång 6. Processorientering TROVÄRDIGHET 7. Tydlighet 8. Extern revision 9. Korrigerande åtgärder 10. Giltighet och indragning av certifikat 11. Utbildning av personal 12. Öppenhet 13. Kompetensförsörjning 13. Kompetensförsörjning OMFATTNING 15. Miljöledning 16. Arbetsmiljö VVS-installatör. För elinstallationsföretag finns EIO-Q Ledningssystem. Personcertifiering Systemcertifiering och personcertifiering (kallas i- bland behörighet eller personauktorisation) kan ibland gå in i varandra, exempelvis genom att företaget för att upprätthålla en viss (system)certifiering måste ha en eller fler certifierade personer i företaget som utför de aktuella arbetsmomenten. Några exempel på personcertifiering För byggbranschen finns bland annat följande personcertifieringar Kvalitetsansvarig enligt PBL, Certifierad projektledare, Yrkesbevis för byggarbetare, Certifierad arbetsledare för montage av betongelement (CA), RBK-godkända handledare ställningsbyggnad, GVK-behörighet för golvläggare och platt- sättare och MTK-behörighet. För VVS-installatörer finns bland annat följande personcertifieringar Certifierad Ventilationsmontör, Behörig ventilationsrengörare, Certifierad värmepumpsinstallatör och Certifiering för arbete på kylanläggningar. För elektriker finns följande personcertifieringar ECY-certifikat för elektriker eller hissmontör, Elteknikbranschens telecertifiering, Certifierad fibertekniker (CFT) och Övrig svagströmscertifiering. Mer att läsa Mer detaljerad information om olika ledningssystem och personcertifieringar finns i rapporten Hjälpmedel vid värdering av ledningssystem i samhällsbyggnadssektorn, Rapporten är resultatet av en studie som har genomförts inom BQR Rådet för Byggkvalitets projektverksamhet och kan hämtas på webbplats flik Projekt, Avslutade projekt. 14 AMA-nytt För alla 1/2008

15 FÖR ALLA AMA-nytt För alla 1/

16 FÖR ALLA Foto : ulf söderlund Beloppsgränser vid upphandling Nya tröskelvärden ska tillämpas vid offentlig upphandling från och med 1 januari En kammarrättsdom ger även en fingervisning om vilken beloppsgräns som kan tillämpas vid direktupphandling. n i l s v e r n e r s s o n EG-kommissionen har beslutat om ändrade tröskelvärden för upphandling enligt lagarna om offentlig upphandling. Det är inte bara beloppen i svenska kronor som ändrats utan även värdena angivna i euro. Vid en upphandling vars värde är högre än tröskelvärdet ska de mer strikta reglerna i lagarna om offentlig upphandling följas. De nya tröskelvärdena ska tillämpas från den 1 januari De speciella beloppsgränser som fanns för förhandsannonsering har tagits bort. Detta medför att tröskelvärdena även är tillämpliga på förhandsannonsering. Beloppsgräns för direktupphandling Då kontraktets värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl kan direktupphandling utan föregående upphandlingsförfarande tillämpas. Någon beloppsgräns för lågt värde finns inte reglerat i lagen. I en nyligen avkunnad dom har frågan om lågt värde behandlats. Kammarrätten infordrade ett yttrande från Nämnden för offentlig upphandling som ansåg att beloppet kr eller 5,3 prisbasbelopp skulle kunna inrymmas under begreppet»lågt värde«, med hänsyn till att upphandlingen avsåg köp av intellektuella tjänster. Nya tröskelvärden från och med 1 januari 2008 EURO SEK nils vernersson Redaktör och informatör Bygginfo. AB Svensk Bygtjänst. Byggentreprenader Varor och tjänster Upphandlande enheter (försörjningslagen) Statliga upphandlande myndigheter (klassiska lagen) Övriga upphandlande myndigheter (övriga myndigheter, kommuner, landsting och vissa av deras bolag m fl.) Källa: Tillkännagivande av tröskelvärden vid offentlig upphandling, SFS 2008:32. Kammarrätten i Sundsvalls dom , mål nr AMA-nytt För alla 1/2008

17 FÖR ALLA Säker elektronisk mottagning av anbud Regeringen har utfärdat en förordning till lagarna om offentlig upphandling. Förordningen innehåller föreskrifter om annonsering, säkerhetsanordningar för utrustning för elektronisk mottagning samt föreskrifter om innehållet i protokoll som ska upprättas vid upphandling över tröskelvärdena. n i l s v e r n e r s s o n En offentlig beställare som vill tillämpa kortare tidsfrister för sin upphandling kan göra det genom att i god tid förhandsannonsera om denna. Förhandsannonsen kan offentliggöras på beställarens upphandlarprofil. Enligt förordningen ska ett meddelande om att så är gjort skickas till EG-kommissionen med elektroniska medel. Förhandsannonsen får inte offentliggöras på upphandlarprofilen innan meddelandet har skickats till kommissionen. Digitala säkerhetsanordningar Om den offentliga beställaren tillåter att anbud lämnas elektroniskt ska utrustningen ta emot anbudet på ett säkert sätt. Utrustningen ska, enligt den nya förordningen, vara försedd med sådana säkerhetsanordningar att bara behöriga personer får tillgång till uppgifterna, efter att angivna tidsfrister löpt ut, och under förutsättning att behöriga personer agerar samtidigt. Det ska gå att spåra om någon obehörig har tagit del av uppgifterna och det AMA-nytt För alla 1/

18 FÖR ALLA Regelverk offentlig upphandling Lagar Lagen om offentlig upphandling, SFS 2007:1091 Lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, SFS 2007:1092 Lagen om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling, SFS 1994:615 Förordningar Förordning om offentlig upphandling och upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, SFS 2007:1099 Förordning om antidiskrimineringsvillkor i upphandlingskontrakt, SFS 2006:260 Förordning om statlig inköpssamordning, SFS 1998:796 Tillkännagivande Tillkännagivande av de försvarsprodukter som avses i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, SFS 2007:1108 Tillkännagivande (2008:32) av tröskelvärden vid offentlig upphandling, SFS 2008:32 EG-förordningar om offentlig upphandling EG-förordning om gemensam terminologi (CPV), Kommissionens förordning 2195/2002 EG-förordning om standardformulär vid annonsering, Kommissionens förordning 1564/2005 ska gå att få fram en exakt tidpunkt när handlingarna togs emot. Innehållet i protokoll Enligt lagen om offentlig upphandling ska den upphandlande myndigheten för varje upphandling över tröskelvärdet upprätta ett protokoll där det bland annat ska framgå skälen till att anbud har förkastats eller varför en leverantör inte tilldelats ett kontrakt. En upphandlande myndighet är skyldig att på EG-kommissionens begäran sända protokollet eller huvuddragen i det till kommissionen. Enligt förordningen ska protokollet, utöver det som anges i lagen, innehålla uppgifter om den upphandlande myndighetens namn och adress samt föremålet för och värdet av kontraktet. Även namnet på den anbudsgivare som tilldelats kontraktet ska anges samt skälen till varför anbudet valts och, om det är känt, uppgift om hur stor del av kontraktet som den utvalda anbudsgivaren avser att lägga ut på tredje man. I förekommande fall ska skälen anges till att den upphandlande myndigheten har beslutat att inte tilldela något kontrakt eller ramavtal. Källa: Förordningen om offentlig upphandling och upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, SFS 2007:1099 Etiska upphandlingskrav Om en upphandlande myndighet ställer särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras ska dessa villkor anges i annonser om upphandling eller i förfrågningsunderlag.. n i l s v e r n e r s s o n Även om det inte finns något avgörande från EGdomstolen bedömer Sveriges kommuner och landsting, SKL, att det är tillåtet att ställa etiska krav i en upphandling. Det har också bekräftats av både Nämnden för offentlig upphandling och EG-kommissionen. SKL arbetar för att ta fram en uppförandekod för vilka etiska krav som kan ställas. Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne har redan gemensamt tagit fram en sådan som ska tillämpas från och med 1 januari Uppförandekod Enligt uppförandekoden ska leverantörerna följa en rad regelverk, bland annat FNs barnkonvention samt åtta kärnkonventioner för International Labour Organization ILO, FNs organ för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. Den leverantör som tecknar avtal förbinder sig att följa koden. 18 AMA-nytt För alla 1/2008

19 FÖR ALLA Hus byggs inte bara av information Byggandet industrialiseras leve hantverket! På allas läppar är nu BIM, denna magiska förkortning som ska lösa byggsektorns alla problem. BIM kan betyda flera olika saker, det kunde vi höra på ett seminarium som Svensk Byggtjänst anordnade under Nordbygg. För mig innebär det bland annat en del i byggandets industrialisering. Denna har i sin tur stark koppling till informationshantering. Ju fler komponenter och delar av hus som tillverkas på fabrik utanför byggplatsen desto viktigare är informationen om delarna och informationens logistik. Alla parter i byggprocessen måste ha den information som är nödvändig för sin del av produktionskedjan. Projektören» AMA innehåller en god portion erfarenhet av bygghantverk som vi inte kan vara utan.«har en viktig roll i att samla in, ordna och samordna mycket av denna information. Entreprenören kan tillföra ytterligare detaljer och tillverkaren har naturligtvis allt som behövs för att producera. Informationen behöver delas och transporteras friktionsfritt mellan aktörer och datorsystem. Om det fungerar bidrar det till färre fel och högre produktivitet. Och lägre kostnader, vilket är vad många hoppas på. AMA kan bidra till detta genom de många standardiserade informationspaket som finns i den och som kan användas av alla. BSAB-systemet tillhandahåller användbara strukturer för att ordna informationen och fungerar som ett enhetligt språk för byggsektorn. Men hus byggs inte bara av information. Oberoende av om delarna byggs på fabrik eller på plats behövs skickliga hantverkare som gör ett bra jobb. På fabriken kan de få bättre arbetsmiljö och bättre förutsättningar att tillämpa sitt yrkeskunnande. AMA innehåller också en god portion erfarenhet av bygghantverk som vi inte kan vara utan hur mycket BIM vi än får. Ännu kräver BIM i sig en hel del handpåläggning av projektörerna. Alla programvaror är inte anpassade och standardiserade än. Så vi behöver även informationshantverkare som förstår vilken information som behövs i processen och som vet var den finns att hämta. Nämnde jag inte vad BIM betyder? En förklaring på förkortningen som jag gillar är Building Information Management (trots att den är på engelska). Olle Thåström, AMA-redaktör & ansvarig AMA-webb AMA-nytt För alla 1/

20 AF AF foto : thord s kö ldekr a n s Det träffas ytterligt sällan avtal som innebär att entreprenörens pris inte ska förändras under några som helst förutsättningar. Ersättningsformer Det finns en mångfald olika sätt att bestämma priset för en entreprenad. De vanligaste varianterna har fått bestämda namn, om vars innebörd man i branschen är någorlunda överens. l a r s - ot to liman Lars-Otto Liman Advokaterna Liman & Partners; advokat med inriktning på entreprenad- och konsulträtt, författare till böcker och tidningsartiklar inom dessa områden. Följande text är hämtad ur Lars-Otto Limans bok Entreprenad- och konsulträtt, 8e utgåvan som utkom Fast pris, med eller utan indexreglering Ett fast pris innebär att parterna kommit överens om en klumpsumma som ersättning för samtliga kontraktsarbeten. Om inte omfattningen av åtagandet ändras (vilket dock i praktiken alltid sker), ändras inte heller priset. Det är i allmänhet olämpligt att använda termen fast pris utan att tillägga orden med indexreglering eller utan indexreglering, eftersom missförstånd annars lätt uppstår. Någon enstaka gång används termen fixt pris som liktydigt med fast pris utan indexreglering. Uttrycket är oklart och bör undvikas. Ett angivet fast pris, med eller utan indexreglering, innefattar normalt inte mervärdesskatt, vilket framgår av bestämningen av begreppet Kontraktssumma i AB 04 samt av 6:8, där det sägs att beställaren, utöver entreprenadsumman, ska utge därpå belöpande mervärdesskatt. Till följd av dessa regler är det fast praxis att alla prisangivelser är exklusive mervärdesskatt (utom när beställaren är en konsument, det vill säga en privatperson som beställer något för sitt privata bruk; i sådana fall brukar inte AB 04 tillämpas). Mängdkontrakt En ersättningsform som ofta används vid markarbeten kallas mängdkontrakt. Denna innebär att beställaren anger en viss mängd för ett antal olika arbetsoperationer, exempelvis jordschakt och bergschakt. Mängderna redovisas i en mängdförteckning, som beställaren överlämnar till anbudsgivarna, vilka sätter à-priser samt summerar de erhållna delbeloppen. Anbudssumman är sålunda summan av ett 20 AMA-nytt AF 1/2008