Finns framtiden? Klockan tickar. Tiden går. Sekunder blir

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finns framtiden? Klockan tickar. Tiden går. Sekunder blir"

Transkript

1 Det är i år precis hundra år sedan Albert Einstein publicerade sina första revolutionerande verk. I Einsteins universum flyter rummet och tiden samman till rumtiden, och skillnaden mellan framtid och dåtid kan ses som en illusion. Jesper Sollerman Finns framtiden? FOTO: AP/PRESSENS BILD. Tid är ett komplicerat begrepp. Albert Einstein såg ingen skillnad på framtid och dåtid, och inte heller i elementarpartiklarnas värld verkar tiden ha någon riktning. Astronomen Jesper Sollerman funderar över vad tid är. Klockan tickar. Tiden går. Sekunder blir till minuter och strax är framtiden här. Men vad är egentligen tid? Kyrkofadern Augustinus (år ) skrev: Om ingen frågar mig, så vet jag. Men om någon människa skulle begära att jag berättade för honom, så kan jag inte. Kanske är det så att de allra flesta inte reflekterar särskilt mycket över begreppet tid. Att tiden går känns som en naturlig del av våra liv. Andra har ägnat mycket kraft åt att förstå tidens väsen. En av dessa var Albert Einstein, som i år står i fokus för FN:s instiftade Fysikens år. Det är nämligen hundra år sedan Einstein formulerade flera av sina viktigaste arbeten, som kom att fullständigt förändra vår bild av världen. Tiden har alltså alltid intresserat människan. Astronomin, den äldsta av vetenskaper, föddes ur observationer av periodiska fenomen på himlavalvet, solens upp- och 25

2 Tid FOTO: BRYAN REINHART/MASTERFILE IBL. Isaac Newton: Ett astronomiskt ur, som detta 1400-talsur på rådhuset i Prag, höll inte bara redan på tiden, utan också på solens och månens plats bland stjärnbilderna. Den absoluta, sanna och matematiska tiden flyter av sig själv och av sin egen natur med likformig hastighet utan hänsyn till någonting yttre. nedgång, månens alternerande faser och stjärnbildernas årliga gång över natthimlen. Kanske var det just dessa regelbundenheter som sådde fröet till det vi i dag kallar naturvetenskap med tanken att världen är ordnad och begriplig. LÄNGE VAR OCKSÅ astronomernas främsta uppgifter just tidmätning och tideräkning. Studierna av stjärnornas läge visade var man befann sig i årscykeln, och skapandet av kalendrar blev astronomernas uppgift. Än i dag är det astronomer som gör Den svenska almanackan, som utkommit årligen sedan Tiden har också alltid förbryllat oss. Många av de antika grekiska paradoxerna handlar om vårt tidsbegrepp, om tidens gång och om evigheten. Det var först på 1600-talet som naturvetenskapen på allvar försökte formulera vad tid är. Galileo Galilei använde sin egen puls för att mäta tid, och Isaac Newton postulerade tiden som absolut. Newtons tid flyter på med konstant hastighet, och både rummet och tiden får ses som själva scenen där de fysikaliska förloppen utspelar sig. Det är ett tidsbegrepp som rimmar väl med det sunda förnuftet och det är nog så som de allra flesta tänker sig tiden. Men Einstein skulle visa att det är fel. Newtons mekanistiska världsbild vidareutvecklades under 1700-talet till ett urverksuniversum, där alla beståndsdelar följer givna naturlagar. Om man känner alla universums partiklar vid en given tidpunkt kan man (åtminstone hypotetiskt) räkna ut exakt hur universum utvecklas. En sådan hypotetisk supermatematiker ofta kallad Laplace demon efter den franske matematikern Pierre Simon Laplace skulle alltså ha hela framtiden i sin hand. EN VETENSKAP MODELLERAD på 1700-talets fysik har därmed liten plats för den fria viljan. Snarare deltar vi i ett slags kosmisk film som redan har ett färdigt manus. Det tidsbegrepp som Einstein sedan introducerar 1905 är på många sätt främmande. Einsteins speciella relativitetsteori visar att tidsbegreppet alls inte är absolut, utan snarare elastiskt, och att det beror på hur vi rör oss. Beakta följande tankeexperiment: Lisa får en resa i tjugoårspresent av sin tvillingsyster Stina. Resan sker med en fantastisk rymdraket som skjuter iväg med en hastighet mycket nära ljusets hastighet. Efter några månader i rymden tröttnar Lisa på utsikten, bromsar in och vänder tillbaka till jorden i full karriär. 26

3 Väl tillbaka, efter vad hon själv uppfattar som ett knappt år, märker hon att syster Stina åldrats markant. Enligt systern har Lisa varit borta i tjugo år, men ser inte alls ut att ha åldrats. Tiden går alltså olika fort för observatörer som rör sig i förhållande till varandra. Tiden är relativ. DET LÅTER NÄRMAST bisarrt, men faktum är att Einsteins relativitetsteori har bekräftats gång på gång. Atomklockor som far runt jorden i jetplan går verkligen en smula saktare. I astrofysikens värld, bland kompakta neutronstjärnor som virvlar runt varandra i hisnande hastigheter, blir effekterna tydliga. Likaså i partikelfysikernas mikrokosmos där materiens minsta beståndsdelar skickas runt i höga hastigheter i olika experiment. Einstein har rätt det sunda förnuftet har fel. Det är bara i vårt vardagsliv, där vi aldrig rör oss med hastigheter nära ljusets hastighet, kilometer i sekunden, som tiden verkar flyta på i samma takt för alla åskådare. Albert Einstein: Skillnaden mellan förflutet, närvarande och framtid är bara en illusion, om än en efterhängsen sådan. När Einstein sedan formulerade sin allmänna relativitetsteori bakades tiden in i själva universums geometri. Rummet och tiden knådades samman till rumtiden, vars egenskaper i sin tur påverkas av materien. Det innebär exempelvis att tiden flyter långsammare nära mycket massiva objekt, som svarta hål. Om vi kunde studera hur någon olycksalig astronaut faller ner i ett svart hål skulle vi gradvis se hennes rörelser sakta in. I en avstannande slow-motion-föreställning skulle man i princip slutligen se hur tiden fryser för den stackars astronauten, som i sin tur åtminstone i princip skulle se hur SALVADOR DALÍ, GALA SALVADOR DALÍ FOUNDATION/BUS, FOTO: ERICH LESSING/IBL. Minnets beständighet, oljemålning från 1931 av Salvador Dalí kan kanske ses som en representation av Einsteins böjbara tid. 27

4 Tid NÄR MAN I SLUTET av 1800-talet applicerade denna princip på hela universum drog man slutsatsen att universums alla beståndsdelar en dag måste skingras i total oordning, den så kallade värmedöden (ett något missvisande namn eftersom det snarast skulle vara ofantligt kallt). Här är alltså tidspilen tydlig. I den moderna astronomin finns fler framtidsscenarier för universum. Vi vet att universum utvidgas, och det verkar till och med som om denna expansion går fortare och fortare. Däremot vet vi inte om expansionen kommer att fortsätta för evigt. Hur universums öde kommer att se ut är därför fortfarande en öppen fråga (se Framtider 2/2001). Den observerade expansionen pekar även på att universum måste ha skapats ur ett mycket hett och tätt tillstånd, någon gång för ungefär 13,7 miljarder år sedan. Efteruniversum utvecklas allt snabbare framför hennes ögon. Någon universell absolut tid finns alltså inte i Einsteins universum. Begreppet samtidighet existerar inte. Enligt Einstein-citatet ovan finns heller ingen absolut skillnad mellan förfluten tid och framtid. Händelser i den enas (exempelvis Lisas) framtid har i någon mening redan inträffat för den andra (Stina). Rumtidens väv finns redan utrullad, och vår upplevelse av denna beror bland annat på hur vi rör oss genom rumtiden. Einsteins dynamiska rumtidsbegrepp har gett upphov till allehanda funderingar. Det är inte bara sciencefictionförfattare som lekt med tanken på tidsmaskiner, flera teoretiska fysiker har arbetat med sådana koncept inom ramen för relativitetsteorin. Återigen bör påpekas att flera av de effekter som den allmänna relativitetsteorin förutsäger bekräftats i experiment och observationer. Det verkar därför trots allt som om Einsteins märkliga tidsbegrepp är verklighetsförankrat. Åtminstone mer verklighetsförankrat än Newtons stadigt flytande tid. MEDAN RELATIVITETSTEORIERNA beskriver världen bland snabba partiklar och tunga neutronstjärnor är det den andra av fysikens grundpelare, kvantmekaniken, som beskriver materiens allra minsta beståndsdelar. Kvantmekanikens beskrivning av protoner, elektroner, kvarkar och andra partiklar vi alla består av är inte mindre besynnerlig än relativitetsteorin. Även om Einstein var med och lade grunderna även för kvantmekaniken under sitt fantastiska år 1905, kunde inte ens han förlika sig med dess förutsägelser. Särskilt vände han sig mot kvantmekanikens användande av sannolikheter snarare än ett rent deterministiskt och förutsägbart universum. Tidsbegreppet inom kvantmekaniken är inte heller särskilt likt vår gängse tidsuppfattning. För de allra flesta händelser i partikelvärlden spelar det nämligen ingen roll åt vilket håll tiden går. Det är ingen fundamental skillnad mellan dåtid och framtid, precis som det inte är någon fundamental skillnad mellan höger och vänster. Det innebär alltså att om vi filmade en krock mellan två elektroner skulle sekvensen se lika rimlig ut även om vi spelade upp den baklänges. Tiden är symmetrisk och reversibel, den saknar riktning bland elementarpartiklarna. Detta strider återigen mot vår vanliga tidsuppfattning, och det är inte klart hur tidens pil faktiskt uppstår ur kvantmekanikens myller av partikelkrockar. Stephen Hawking ägnar en hel del utrymme åt att diskutera tidens pil i sin bästsäljande bok Kosmos (i engelskt original från 1988 med titeln A brief history of time). I vår vardagsvärld är det oftast ganska uppenbart åt vilket håll tiden går. Ett glas whisky som faller i golvet slås i spillror och drycken rinner ut, och skulle det omvända inträffa blev vi väldigt förvånade. Tidens pil finns också i termodynamiken, den gren av fysiken som traditionellt behandlar värmeegenskaper. Det är termodynamikens andra lag som säger att varje avgränsat system med tiden bringas i största möjliga oreda. Det är ett uttryck för att det är mer sannolikt för en samling partiklar att sprida ut sig huller om buller, än att samtliga lägger sig i en lång ordnad rad. 28

5 som universum per definition innefattar allt som finns, inklusive rumtiden, innebär detta att också tiden skapades i denna Big Bang. Tiden har alltså, i den meningen, en väldefinierad början. Kanske, men inte helt säkert, har den också ett slut. D E N K O S M O L O G I S K A T I D E N sedan universums skapelse, den termodynamiska tiden och den tid som vi själva tycker oss uppleva verkar därmed samtliga ha en (och samma) riktning. Hawking försöker i boken Kosmos övertyga oss om att det måste vara på det viset. Fysikern Paul Davies menar i stället, i boken I rättan tid Einsteins ofullbordade revolution (1995), att det sista ordet inte är sagt. Vi har ännu, hundra år efter 1905, inte fullständigt greppat konsekvenserna av Einsteins tidsbegrepp, menar Davies. För honom är det närmast ett mysterium hur vår psykologiska tidsuppfattning kan uppstå ur den fysiska världsbild som relativitetsteorin beskriver. Att framtiden bara är en illusion, som Einstein slår fast, är helt klart en tanke som lär ta tid att smälta. I artikeln Tid i Nationalencyklopedien har signaturen Kajenn (Caj Lundgren) sin fundering om tidens relativitet: Kan den vara timmar och sekunder, något som den själv förflyter under? Eller detta ingenting som finns mellan det som är och det du minns? Du får aldrig tag i själva tiden, fast du hela tiden lever i den. Jesper Sollerman är astronom vid Stockholms universitet samt vid Niels Bohr-institutet i Köpenhamn. LITTERATURTIPS Davies, Paul (1995), I rättan Tid Einsteins ofullbordade revolution. Stockholm: Rabén Prisma. Hawking, Stephen W. (1996), Kosmos en kort historik, Stockholm: Rabén Prisma. Sollerman, Jesper (2001), Framtidens universum. Framtider, 2001: 2. Den svenska almanackan: med utförligare astronomiska uppgifter för året (utk. årligen). Stockholm: Almanacksförlaget, FOTO: NASA, ESA, RICHARD ELLIS (CALTECH) SAMT JEAN-PAUL KNEIB (OBSERVATOIRE MIDI-PYRENÉES). Nästan samtliga ljusa objekt i bilden är avlägsna galaxer, stjärnsystem lika stora som vår egen Vintergata. De flesta ligger samlade i en galaxhop, som kallas Abell 2218, tre miljarder ljusår bort. Men man kan också se en del utsträckta objekt, bågar av ljus, som härrör från ännu avlägsnare stjärnsystem. Då ljuset från dessa bakomliggande galaxer passerar nära den massiva galaxhopen böjs ljuset av gravitationen, vilket ger upphov till de strängliknande strukturer som omger galaxhopen på bilden från Hubbleteleskopet. Denna effekt förutsades i Einsteins allmänna relativitetsteori, som visar hur rumtiden och materian i universum är relaterade. 29

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Fysik för poeter 2010 Professor Lars Bergström Fysikum, Stockholms universitet Vi ska börja med lite klassisk fysik. Galileo Galilei

Läs mer

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart.

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Av hänsyn till copyright innehåller den inga foton. Med vänlig

Läs mer

Tid vad är det? Clas Blomberg. Teoretisk fysik KTH

Tid vad är det? Clas Blomberg. Teoretisk fysik KTH Tid vad är det? Clas Blomberg Teoretisk fysik KTH Det finns här i världen en stor och ändå mycket vardaglig hemlighet. Alla människor har del i den, alla känner till den, men mycket få tänker någonsin

Läs mer

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin Innehåll Förord...11 Del 1 Inledning och Bakgrund 1.01 Vem var Martinus?... 17 1.02 Martinus och naturvetenskapen...18 1.03 Martinus världsbild skulle inte kunna förstås utan naturvetenskapen och tvärtom.......................

Läs mer

1 Den Speciella Relativitetsteorin

1 Den Speciella Relativitetsteorin 1 Den Speciella Relativitetsteorin På tidigare lektioner har vi studerat rotationer i två dimensioner samt hur vi kan beskriva föremål som roterar rent fysikaliskt. Att från detta gå över till den speciella

Läs mer

Från snökaos till kvantkaos

Från snökaos till kvantkaos 020302 Kaosforskning var högsta mode på åttiotalet. Sedan blev det tyst. Men för väderprognoser är kaosmatematiken fortfarande högaktuell, liksom för den nya nanotekniken. Från snökaos till kvantkaos Av

Läs mer

Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR!

Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR! Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR! 1 Introduktion = Ni kanske har hört nyheten i somras att mina kollegor i CERN hade hittat Higgspartikeln. (Försnacket till nobellpriset) = Vad är Higgspartikeln

Läs mer

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Solcellsbilar Våra bilar spyr ut smutsiga avgaser. Strömmen hemma i vägguttaget kommer delvis från smutsig kolkraft och vi slänger mycket som skulle kunna återanvändas. Många

Läs mer

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande). STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Materiens Minsta Byggstenar, 5p. Lördag den 15 juli, kl. 9.00 14.00 Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna

Läs mer

Crafoordpriset 2005. Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Crafoordpriset i astronomi 2005 till James Gunn, Princeton University, USA,

Crafoordpriset 2005. Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Crafoordpriset i astronomi 2005 till James Gunn, Princeton University, USA, P O P U L Ä R V E T E N S K A P L I G I N F O R M A T I O N Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Crafoordpriset i astronomi 2005 till James Gunn, Princeton University, USA, James Peebles, Princeton

Läs mer

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson 1 Hubbles lag Föreläsning 13/5 Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson Den amerikanske astronomen Vesto M. Slipher upptäckte redan på 1910-talet att ljuset från praktiskt taget alla

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2 Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9

Läs mer

Från Big Bang till universums acceleration

Från Big Bang till universums acceleration Från Big Bang till universums acceleration Rahman Amanullah Forskare vid Oskar Klein Center, Stockholms universitet http://okc.albanova.se/blog/ Hur vet vi att det vi vet är sant? Lånad av Per-Olof Hulth

Läs mer

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg

Läs mer

FRÅN MASSA TILL TYNGD

FRÅN MASSA TILL TYNGD FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok

Läs mer

ÖVNING: Träna läsförståelse!

ÖVNING: Träna läsförståelse! ÖVNING: INNEHÅLL... Vårt solsystem... Vintergatan 7... Stjärnbilder 8 9... En spännande tävling 10 11... Ord i rutor 1... Lånade ord 1 1... Vandring på månen 1 17... Ett rymdäventyr 18 19... Tänk efter!

Läs mer

DIKTA MOT STJÄRNORNA EN DIKTSAMLING MED RYMDTEMA

DIKTA MOT STJÄRNORNA EN DIKTSAMLING MED RYMDTEMA DIKTA MOT STJÄRNORNA EN DIKTSAMLING MED RYMDTEMA 7A OCH 7B BERGUNDASKOLAN, VÄXJÖ 2015 DIKTA MOT STJÄRNORNA En diktsamling av 7a & 7b, Bergundaskolan, Växjö 2015 LINUS Rymddikt Rymden skiner starkt av alla

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

Utbildningsutmaningar för ATLAS-experimentet

Utbildningsutmaningar för ATLAS-experimentet Utbildningsutmaningar för ATLAS-experimentet Erik Johansson Stockholms universitet 1 Projektledare Michael Barnett Lawrence Berkeley Nat. Lab. Erik Johansson Stockholms universitet 2 ATLAS utmaningar 1.

Läs mer

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Inledning ARBETE VAD ÄR DET? När vi till vardags pratar om arbete är det en helt annan sak än begreppet arbete i fysikens värld. Ett lönearbete är t ex att arbeta som vaktpost utanför Buckingham Palace.

Läs mer

Guld. fabriker. Kosmos nya

Guld. fabriker. Kosmos nya aktuell forskning Kosmos nya Guld fabriker Hur skapas materian runt omkring oss? Vissa kända metaller bildas på alldeles oväntade ställen, visar den senaste forskningen. Stephan Rosswog förklarar. Sedan

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser 7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Asterism En asterism är ett stjärnmönster bestående av stjärnor som lånats från en stjärnbild. Den mest berömda av dessa är Karlavagnen, som består av stjärnor

Läs mer

Kraft, tryck och rörelse

Kraft, tryck och rörelse Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

i frågan»hur bör vi leva?«

i frågan»hur bör vi leva?« i frågan»hur bör vi leva?« 1 Auktoriteterna Platon och Ari stoteles menar båda att filosofin börjar med förundran. Människor förundrades över olika naturfenomen som de fann förvånande. De förbryllades

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström ELEMENTA Pernilla Hägg Nordström Vad är då elementa - grundläggande, nödvändigt för livet på Jorden? Det är inte Dow-Jones index, inte en ständigt ökande BNP, inte tillgång på olja och billig el. Det är

Läs mer

Vad är en Mukti Deeksha?

Vad är en Mukti Deeksha? Vad är en Mukti Deeksha? HISTORIA I alla antika traditioner och speciellt inom skolan Guru Sishya Sampradhaya (tradition där kunskap ges från Mästare till lärjunge, direkt uppenbarelse) har Deeksha-cermonin

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse

Läs mer

Pluritoriska upplösningar av kvotsingulariteter

Pluritoriska upplösningar av kvotsingulariteter OCHALMERS TEKNISKA H GSKOLA GOTEBORG Pluritoriska upplösningar av kvotsingulariteter Den impopulärovetenskapliga versionen Samuel Bengmark Department of Mathematics Göteborg 1998 Populärvetenskaplig version

Läs mer

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio

Läs mer

Vad händer egentligen före en krasch? Svarta lådor och tidsmaskiner sparar pengar för företag

Vad händer egentligen före en krasch? Svarta lådor och tidsmaskiner sparar pengar för företag PRESSRELEASE 2003-02-07 Vad händer egentligen före en krasch? Res bakåt i tiden och se hur och varför programmet uppförde sig fel! Svarta lådor och tidsmaskiner sparar pengar för företag Svarta lådor och

Läs mer

UTMANING 4 Stjärnklart

UTMANING 4 Stjärnklart UTMANING 4 Stjärnklart 4 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 Lärarhandledning Astronomi är kunskapen om olika himlakroppar och kallas ofta för den äldsta av naturvetenskaperna. I alla tider har människan

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. NATIONELLT

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Vi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen.

Vi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen. 6 Galaxer Galaxerna är de synliga "byggstenarna" av universum. Man räknar med att det finns 170 miljarder galaxer i den observerbara delen av universum, dvs. inom ca 14 miljarder ljusår. Galaxernas storlek

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Det finns något där ute i universum, något som är. Mörk materia att mäta något man inte kan se. aktuell forskning. av Elin Bergeås Kuutmann

Det finns något där ute i universum, något som är. Mörk materia att mäta något man inte kan se. aktuell forskning. av Elin Bergeås Kuutmann aktuell forskning Gevärskulehopen ( Bullet cluster ). Två galaxhopar kolliderar med varandra. Det rödmarkerade i bilden är stoft som har bromsats upp i kollisionen. Det blåmarkerade innehåller det mesta

Läs mer

FYSIK. Lokal kursplan för ämnet Fysik. Kungsmarksskolan. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven:

FYSIK. Lokal kursplan för ämnet Fysik. Kungsmarksskolan. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven: Kungsmarksskolan FYSIK Lokal kursplan för ämnet Fysik. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven: - utvecklar kunskap om begreppen tid, rum, materia. tyngd, massa,

Läs mer

Forskningsmetodik 07 lektion 1

Forskningsmetodik 07 lektion 1 Forskningsmetodik 07 lektion 1 Per Olof Hulth Hulth@physto.se Introduktion Aktuell information om kursen ges på kursens hemsida: http://www.physto.se/hulth/undervisning/forskningsmetodik/ht08/forskningsmetodik-08.html

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur Själviskt att dö Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur vedertagen eller skonad från livets smädelser och kärlekar. Men

Läs mer

I BEGYNNELSEN. Hur skall vi förstå Bibelns tre första kapitel? Perspektiv från astrofysik och exegetik. Tryggve N.D. Mettinger

I BEGYNNELSEN. Hur skall vi förstå Bibelns tre första kapitel? Perspektiv från astrofysik och exegetik. Tryggve N.D. Mettinger I BEGYNNELSEN Hur skall vi förstå Bibelns tre första kapitel? Perspektiv från astrofysik och exegetik. Tryggve N.D. Mettinger T. Mettinger 2011 Du har tillstånd: att Dela att kopiera, distribuera och sända

Läs mer

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/19107 holds various files of this Leiden University dissertation.

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/19107 holds various files of this Leiden University dissertation. Cover Page The handle http://hdl.handle.net/1887/19107 holds various files of this Leiden University dissertation. Author: Velander, Malin Barbro Margareta Title: Studying dark matter haloes with weak

Läs mer

Gunga med Galileo matematik för hela kroppen

Gunga med Galileo matematik för hela kroppen Ann-Marie Pendrill Gunga med Galileo matematik för hela kroppen På en lekplats eller i en nöjespark finns möjlighet att påtagligt uppleva begrepp från fysik och matematik med den egna kroppen. Med hjälp

Läs mer

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN Lärarhandledning 1 Vad gör en astronaut egentligen? Hur påverkar tyngdlösheten det dagliga livet ombord på rymdstationen? Genom olika montrar, som Gravitationstratten och Planetvågarna,

Läs mer

Lutande torn och kluriga konster!

Lutande torn och kluriga konster! Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den

Läs mer

Upplägg. Övergripande problem. Astronomisk enhet. Hur lång tid tar det? Hur lång tid tar det? 2013-07-21

Upplägg. Övergripande problem. Astronomisk enhet. Hur lång tid tar det? Hur lång tid tar det? 2013-07-21 Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor Upplägg Hur lång tid tar en interstellär resa? Relativistiska effekter Tänkbar teknologi Tidsresor Davies: kapitel 6 Webb:

Läs mer

Fysiken i naturen och samhället

Fysiken i naturen och samhället Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll Engergins oförstörbarhet och flöde Energikällor och energianvändning Väder och väderfenomen Fysiken i naturen och samhället Fysiken och Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll

Läs mer

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur,

Läs mer

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Draken Bertas Experiment ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Vi har i vårt arbete med experiment i förskolan tagit avstamp i Läroplan för förskolan (Lpfö 98), som i den reviderade upplagan 2010 på

Läs mer

Ljusets inn väsen. om astronomi och kvantoptik

Ljusets inn väsen. om astronomi och kvantoptik Ljusets inn väsen om astronomi och kvantoptik Hur får vi kunskap om rymden? Varför finns egentligen astronomi? Och varför finns egentligen astronomer? Sådana frågor kan verka egendomliga, men det kan finnas

Läs mer

Mats Jansson m.j.h@telia.com

Mats Jansson m.j.h@telia.com November 2008. Under de senaste tio åren har många människor läst mina teorier. En hel del har kontaktat mig med funderingar och frågor. Hittills har jag inte träffat på en enda som har förstått vad jag

Läs mer

Anders Frisk GIH Stockholm. anders.frisk@gih.se. Undersökande dans med koreografiska nycklar

Anders Frisk GIH Stockholm. anders.frisk@gih.se. Undersökande dans med koreografiska nycklar Undersökande dans med koreografiska nycklar Anders Frisk, GIH Stockholm 2011 Leken är något av det mest grundläggande vi har när det gäller att komma i kontakt med kreativitet och fysisk aktivitet. Kan

Läs mer

NYHETSBREV maj 2015 SVALSTA FÖRSKOLA

NYHETSBREV maj 2015 SVALSTA FÖRSKOLA NYHETSBREV maj 2015 SVALSTA FÖRSKOLA Nu är det nära! Snart får vi tillträde till vår nya fina förskolebyggnad. Under v 23 lämnas nycklarna över från Byggmästarna, som gjort arbetet, till Nyköpings kommun.

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

en Universella Lagen - Anne Pedersen

en Universella Lagen - Anne Pedersen en Universella Lagen - Anne Pedersen Anne Pedersen är ordförande i det Danska Edgar Cayce Selskab och mycket insatt i Edgar Cayces readingar. Som en utgångspunkt för sin föreläsning hade hon filmen The

Läs mer

4-1 Tid och tidmätning Namn: Några viktiga tidpunkter. Inledning. I vilka enheter mäter vi tid? Sortförvandlingar

4-1 Tid och tidmätning Namn: Några viktiga tidpunkter. Inledning. I vilka enheter mäter vi tid? Sortförvandlingar 4-1 Tid och tidmätning Namn: Inledning Vad är tid? Har du någon aning? Ett enkelt svar är att det är någonting man måste passa om man har avtalat ett möte, men det rymmer ju inte hela sanningen. Tid tycks

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus 1. Hur är vår planet beroende av ljus? 2. Vad är ljus? 3. Vad är elektromagnetisk energi? 4. Vad kallas de partiklar som energin består av? 5. Hur snabbt är ljusets

Läs mer

Lärarfortbildningar 2010

Lärarfortbildningar 2010 Lärarfortbildningar 2010 Vetenskapens Hus och Naturens Hus Vi bjuder härmed in dig som lärare till flera intressanta fortbildningar i Vetenskapens Hus och Naturens Hus under våren och hösten 2010. Vi erbjuder

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Fotspår i naturen molekyler atomer

Fotspår i naturen molekyler atomer Fotspår i naturen (Utdrag ur kapitel 1) Fotspår som man ser på en sandstrand skulle principiellt ha kunnat uppkomma genom att sandkornen slumpmässigt hade råkat hamna på det viset. Men ingen vettig människa

Läs mer

SKOLPROGRAM FÖR HÖGSTADIET

SKOLPROGRAM FÖR HÖGSTADIET SKOLPROGRAM FÖR HÖGSTADIET läsåret 2013/2014 VÄLKOMMEN TILL BALTHAZAR! Vi finns här för att barn och ungdomar ska få uppleva, fascineras och utmanas av teknik, naturvetenskap och matematik! Vi vill att

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING UTMANING 5 Tyngdlöst 5 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 Lärarhandledning Astronauter upplever tyngdlöshet, vilket är lika med att falla fritt. Gravitationen på internationella rymdstationen ISS

Läs mer

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. MITT I RYMDEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

På fritiden tycker jag mycket om att åka båt och att fiska. Jag brukar grilla fisken över en eld, det är jätte-mysigt. Hälsningar Antonio Rodríguez

På fritiden tycker jag mycket om att åka båt och att fiska. Jag brukar grilla fisken över en eld, det är jätte-mysigt. Hälsningar Antonio Rodríguez Jag heter Antonio och jag arbetar som tandläkare. En tandläkare hjälper människor med deras tänder. Om du inte går till tandläkaren så kommer du att få hål i tänderna och väldigt ont. Att gå till tandläkaren

Läs mer

Lärarhandledning mellanstadiet

Lärarhandledning mellanstadiet Lärarhandledning mellanstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig

Läs mer

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl

Läs mer

Program för öppna föreläsningar och arrangemang

Program för öppna föreläsningar och arrangemang Program för öppna föreläsningar och arrangemang Välkommen till höstens Populärvetenskap! Universitetets uppgift är att förmedla kunskap men även att ifrågasätta och ompröva etablerade sanningar och att

Läs mer

TILLVERKA ETT EGET FORDON

TILLVERKA ETT EGET FORDON TILLVERKA ETT EGET FORDON Övningens mål Eleverna vet att alla transportmedel behöver energi för att ta sig fram, och att olika energikällor kan användas, med varierande effekt på miljön. Eleverna förstår

Läs mer

Min pappa har Asperger syndrom

Min pappa har Asperger syndrom Min pappa har Asperger syndrom Magnus Stephensen Min pappa är ingen Asperger-pappa. Min pappa har däremot diagnosen Asperger syndrom. En diagnos är ju, när det kommer till kritan, inte mer än en benämning

Läs mer

Tema - ljus. Sätt dig tillrätta och häng med!

Tema - ljus. Sätt dig tillrätta och häng med! på väg nr 2 2013 Tema - ljus Nu har sommaren tagit över i almanackan. Vi har upplevt dagar i ett gulgrönt pollenskimmer, äppelblom och de första riktigt varma kvällarna. Det härliga med sommaren är att

Läs mer

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå

Läs mer

Foto Petra Hellberg 1

Foto Petra Hellberg 1 Foto Petra Hellberg 1 Skuggfåglarna Om att ockupera sin plats i livet trots att ingen erbjuder dig den premiär på Unga Klara 25 januari 2007 Lärarmaterial av Monica Nyberg, lärare och dramapedagog. Det

Läs mer

På en dataskärm går det inte att rita

På en dataskärm går det inte att rita gunilla borgefors Räta linjer på dataskärmen En illustration av rekursivitet På en dataskärm är alla linjer prickade eftersom bilden byggs upp av små lysande punkter. Artikeln beskriver problematiken med

Läs mer

Om Martinus och hans kosmologi

Om Martinus och hans kosmologi Om Martinus och hans kosmologi Först om mig själv Började läsa Martinus-böcker på gymnasiet Tycker att det är intressant Är ingen expert Gillar att det är helt fritt och utan medlemskap Började äta vegetariskt,

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Chalmers. Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen

Chalmers. Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen Chalmers Teknisk fysik Teknisk matematik Arkitektur och teknik Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen Provtid: 2h. Hjälpmedel: inga. På sista sidan finns en lista över fysikaliska konstanter som eventuellt

Läs mer

Rum och. - ett projekt om bilder av universum. En sammanfattning av en seminarieserie. Projektledning: Marie Nordström. för forskare och konstnärer

Rum och. - ett projekt om bilder av universum. En sammanfattning av en seminarieserie. Projektledning: Marie Nordström. för forskare och konstnärer Rum och - ett projekt om bilder av universum En sammanfattning av en seminarieserie för forskare och konstnärer Projektledning: Marie Nordström Text: Markus Dencker 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Flum?

Läs mer

HEMPROV LJUD OCH LJUS

HEMPROV LJUD OCH LJUS HEMPROV LJUD OCH LJUS Utlämnat: 100329 Rekommenderat inlämningsdatum: 100412 Besvara frågorna handskrivet eller på dator. Lämna in för hand eller e-posta till kristian.bjornberg@bildning.habo.se Alla frågor

Läs mer

Läsförståelse 26. Magnetism. Jonas Storm, Kungsbroskolan, Tidaholm www.lektion.se. Bild från wikipedia. Pyramid av dankar och stavmagneter.

Läsförståelse 26. Magnetism. Jonas Storm, Kungsbroskolan, Tidaholm www.lektion.se. Bild från wikipedia. Pyramid av dankar och stavmagneter. Läsförståelse 26 Bild från wikipedia. Pyramid av dankar och stavmagneter. Magnetism Innehåll Permanentmagneter och naturliga magneter Kompassen och jordens magnetfält Elektromagneten Från magnetism till

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Massa och vikt Mass and weight

Massa och vikt Mass and weight Massa och vikt Mass and weight Massa beskriver hur mycket materia e> föremål innehåller, det är ju konstant oavse> vilken tyngdkraeen är. Kapitel 4: Newtons 2:a lag Vikten beror enbart på hur tyngdkraeen

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer