Översikt. Psykopatologi & Personlighet. Lärandemål. Psykopatologi: Vuxna
|
|
- Ingrid Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Översikt Psykopatologi & Personlighet Henrik Larsson 1) Psykopatologi: Vuxna Depression, ångest Betydelsen av arv och miljö? 2) Psykopatologi: Barn Autism, ADHD Betydelsen av arv och miljö? 3) Personlighet Five-Factor modellen Personlighetsstörningar Betydelsen av arv och miljö? 4) Komorbiditet och stabilitet/förändring 5) Kopplingen mellan psykopatologi och normalvariation 6) Lite om gener 27 oktober Lärandemål 1) Psykopatologi: Vuxna Kunna redogöra huvuddragen för vad beteendegenetisk forskning säger om arv och miljöns betydelse för psykopatologiska störningar bland vuxna. 2) Psykopatologi: Barn Kunna redogöra huvuddragen för vad beteendegenetisk forskning säger om arv och miljöns betydelse för Autism och ADHD 3) Personlighet Redogöra för vad beteendegenetisk forskning har att säga om Five-Factor Modellen (FFM) Kunna redogöra vad beteendegenetisk forskning har att säga om olika personlighetsstörningar. 4) Komorbiditet/stabilitet-förändring Förstå och kunna ge exempel på hur beteendegenetisk forskning bidrar till mer kunskap om komorbiditet mellan och stabilitet/förändring inom psykopatologiska störningar bland vuxna och barn. 5) Kunna ge exempel på hur beteendegenetisk forskning bidrar med kunskap om koppling mellan psykopatologi och normalvariation 27 oktober Psykopatologi: Vuxna Prevalens 1 av 2 = en allvarlig psykologisk episod Konsekvenser Lidande för patienter, familj, vänner Ekonomiska kostnader 27 oktober
2 Vuxna: Depression Vuxna: Depression Vad är Depression? Nedstämdhet Minskat intresse/glädje Självmordstankar Prevalens Egentlig depression = Ca 16% (vanligare bland kvinnor) Bipolär = Ca 3% (inga könsskilnnader) Onset = Ca 30 år BG studier bland vuxna: Depression Bipolär/manisk depression Hög ärftlighet (A= 70%, C= 0%, E= 30%) Tidig uppkomst mer ärftlig Egentlig depression Moderat ärftlighet (A= 40%, C= 0%, E= 60%) Mer allvarlig depression mer ärftlig Återkommande depression mer ärftlig 27 oktober oktober Vuxna: Ångest Vuxna: Ångest Vad är Ångest? Känslor av oro, rädsla eller fruktan Prevalens Ca 30% Onset = Ca 11 år Dubbelt så vanligt bland kvinnor BG studier bland vuxna: Ångest Moderat ärftlighet (A= 40%, C= 0%, E= 60%) Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom Fobi Posttraumatiskt stressyndrom Tvångssyndrom Tidig uppkomst är mer ärftlig! A, C, E varierar beroende på urval (kliniskt, normal population) 27 oktober oktober
3 Barn: Autism Barn: Autism Vad är Autism? Begränsningar i förmågan till ömsesidigt socialt samspel Begränsningar i verbal och ickeverbal kommunikation Kraftig begränsning av fantasi, lek, beteenden och intressen BG studier bland barn: Autism Miljö Fram till 80-talet: Hjärnskada eller känslokall uppfostran Prevalens Ca 0.5% 4 ggr vanligare bland pojkar 27 oktober oktober twin pairs 1995 extended with 24 twin pairs Folstein & Rutter, 1977, Nature Bailey, et al, 1995, Psychol Med 3
4 pairs from Nordic countries Autistic traits in the population 48%; N=788 twin pairs; The Social Responsiveness Scale (Constantino & Todd, 2003) 80%; N= 3419 twin pairs; The Childhood Asperger Syndrome Test (Ronald et al, 2006) 57%; N=379 twin pairs (+siblings + parents); Autism-Spectrum Quotient (Hoekstra et al, 2007) Steffenburg, et al 1987, J Child Psychol Psychiatry Barn: ADHD Barn: ADHD Vad är ADHD? Koncentrationssvårigheter Dålig impulskontroll Hyperaktivitet Glömska BG studier bland barn: ADHD Genetiska effekter är höga oavsett Om man mäter det som en kategori eller kontinuum Om man samlat info om ADHD via enkät eller intervju Om föräldrar eller lärare skattat barnen Prevalens 3-5% 4 ggr vanligare bland pojkar 27 oktober oktober
5 Correlation Barn: Uppförande störning Vad är Uppförande störning? Aggression Grymt beteende mot människor och djur Vandalism Lögn Prevalens 5-10% Återigen vanligare bland pojkar Figure 1. Estimated heritability of attention-deficit/hyperactivity disorder, based on pooled results from 20 twin studies. 27 oktober oktober Twin similarity Antisocial behavior: Boys 8 years old Heterogenitet 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Monozygotic Nonaggressive Dizygotic MZ more similar than DZ Genetic influences Both MZ and DZ similar Shared (family?) - Runaway environment - Steal - Truant Eley, Lichtenstein & Stevenson, 1999, Child Development 5
6 Correlation Twin similarity Antisocial behavior: Boys 8 years old Percentage of variance Antisocial behavior: Boys 8 years old 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Monozygotic - Fights - Threat others - Destroy others belongings Nonaggressive Dizygotic Aggressive Genetic Shared environment Nonshared environment 100% 80% 60% 40% 20% 0% Nonaggressive Shared environment more important for behavior Genes more important for temperament/personality Aggressive Eley, Lichtenstein & Stevenson, 1999, Child Development Eley, Lichtenstein & Stevenson, 1999, Child Development Barn: Uppförande störning Antisocialt beteende hos barn med (CU+) eller utan (CU-) känslokalla drag Personlighet Genetic Shared E Non-shared E Age 7 AB/CU+ Five-Factor Model Openness to experience - uppskattning av konst, känslor, äventyr, fantasier Conscientiousness - självdisciplin, vilja att prestera, planerat beteende Extraversion - energifullhet, positiva känslor, behov av omväxling Agreeableness - godhjärtlighet, medgörlighet Neuroticism ilska, ångest, emotionell instabilitet Genetic Shared E Non-shared E Age 7 AB/CU- Mindre Mer Viding et al., 2005; Viding et al., oktober
7 BG-studier: Personlighet Personlighetsstörningar 100% 80% 60% 40% 20% 0% Genetik Delad miljö Icke-delad miljö Openess to experience Conscientiousness Extraversion Agreeableness Neuroticism 10 olika störningar i DSM IV - Paranoid - Schizoid - Schizotyp - Tvångsmässig - Borderline - Histrionisk - Narcissistisk - Fobisk - Osjälvständig - Antisocial Mindre Normal variation Personlighetsstörning Mer 27 oktober oktober Personlighetsstörningar Meta-analys Vad är Antisocial personlighetsstörning? Bryter ofta mot sociala normer Irriterad Aggressiv Prevalens 4% bland män; 1% bland kvinnor Antisocial behavior (AB) Moderate heritability Some shared environmental influence Moderate non-shared environmental influence Genetic (A & D) Shared E Nonshared E Rhee & Waldman, oktober
8 Personlighetsstörningar Antisocial personlighetsstörning: BG-studier A= 40%, C= 10%, E= 50% (vuxna) Tonåren: Uppförande störning A= 10%, C= 40%, E= 50% Genetiska/miljö effekter kan förändras över tid! Sammanfattning Univariat BG forskning har visat att Genetiska faktorer är viktiga för psykopatologi och personlighet Vi vet idag betydelsen av A, C och E för många störningar och personlighetsdrag Viktig kunskap för bla molekylärgenetisk forskning Skillnader i ärtlighet Arv 60% och miljö 40%? Det beror på! (sjukdom?, ålder?, kliniskt vs normal? etc) Miljön är också viktig E har oftast större betydelse än C C:s betydelse minskar ofta med stigande ålder Vad i miljön har betydelse? 27 oktober Mats Forsman 27 oktober Komorbiditet Komorbiditet Multivariata BG metoder når djupare än att undersöka huruvida något är ärftligt eller inte Vad är komorbiditet? Närvaron av en eller flera sjukdomar utöver en primär sjukdom (dikotoma variabler, sjuk vs frisk ) Kovarians mellan en eller flera sjukdomar (kontinuerliga variabler, mer eller mindre ) Komorbiditet Hur hänger komponenterna inom olika sjukdomar ihop? Inom Autism Inom ADHD Hur hänger olika sjukdomar ihop? Mellan Depression och Ångest Mellan ADHD och Uppförande störning Komorbiditeten av psykopatologiska sjukdomar är hög 50% av alla med en sjukdom utvecklar en annan sjukdom inom 1 år Mats Forsman 27 oktober oktober
9 Komorbiditet Komorbiditet: Inom Autism Multivariat (minst 2 variabler) genetisk analys Principiellt Är sjukdom X hos tvilling 1 relaterat till sjukdom Y hos tvilling 2? Skillnader i denna relation mellan MZ och DZ tvillingpar (precis som intraklass korrelation) Genetisk korrelation Genetisk korrelation mäter i hur stor utsträckning samma genetiska faktorer påverkar två egenskaper på samma gång Korrelation för C och E är också möjlig att beräkna -1.0 till +1.0, precis som fenotypisk & intraklass korrelation The genetic relationship between individual differences in social and nonsocial behaviours characteristic of autism (Ronald et al., 2005) Tre komponenter Social Begränsningar i förmågan till ömsesidigt socialt samspel Icke-social Kraftig begränsning av variation i lek, beteenden och intressen Kommunikation Begränsningar i verbal och icke-verbal kommunikation Hur ser sambandet ut mellan Social och Icke-social? Mats Forsman 27 oktober Mats Forsman 27 oktober Komorbiditet: Inom Autism Komorbiditet: Inom Autism Höga genetiska effekter Lågt samband (r =.15) A 75% 65% A Social Icke-social Social Icke-social Komorbiditet på symptomnivå Univariata genetiska effekter Ronald et al., oktober Ronald et al., oktober
10 Komorbiditet: Inom Autism rg =.07 A A 75% 65% Lågt samband Komorbiditet: Inom Autism Preliminärt stöd för att komponenter inom autism har olika etiologi Dvs, olika gener påverkar Icke-social och Social När man studerar alla tre komponenter ser det lite annorlunda ut Högre genetisk korrelation mellan Icke-social och Kommunikation Social Icke-social Replikation! Genetisk komorbiditet Ronald et al., oktober oktober Komorbiditet: Inom ADHD Komorbiditet: Inom ADHD Genetic support for the dual nature of Attention Deficit Hyperactivty Disorder: Substantial genetic overlap between the inattentive and hyperactive-impulsive components (McLoughlin et al., 2007) Högt samband (r =.60) Två komponenter Hyperaktivitet/impulsivitet Uppmärksamhet Hyp./imp. Uppmärk. Komorbiditet på symptomnivå 27 oktober McLoughlin et al., oktober
11 Komorbiditet: Inom ADHD Höga genetiska effekter Komorbiditet: Inom ADHD rg =.60 Högt samband A 90% 80% A A 90% 80% A Hyp./imp. Uppmärk. Hyp./imp. Uppmärk. Univariata genetiska effekter Genetisk komorbiditet McLoughlin et al., 2005 McLoughlin et al., oktober oktober Komorbiditet: Inom ADHD Komorbiditet: Mellan Depression och Ångest ADHD ett enhetligt konstrukt? Mer än hälften av generna som påverkar Hyperaktivitet/impulsivitet påverkar också Uppmärsamhets problematik Nästan hälften av generna som påverkar Hyperaktivitet/impulsivitet påverkar inte Uppmärsamhets problematik Mer forskning Hur skiljer sig barn med båda komponenterna vs barn med ena eller andra Depression och Generaliserat ångestsyndrom Ca 80% av de med Generaliserat ångestsyndrom utvecklar depression Major depression and generalized anxiety disorder. Same genes, (partly) different environments? (Kendler et al., 1992) Ca 1000 tvillingpar, endast kvinnor Mats Forsman 27 oktober oktober
12 Depression och Ångest A E E A 42% 58% 31% 69% Depression Generaliserat ångest Depression och Ångest re= 0.51 A E E A 42% 58% 31% 69% Depression rg= 1.0 Generaliserat ångest Genetiskt sett är Depression och Generaliserat ångestsyndrom samma sak Det som Depression och Generaliserat ångestsyndrom olika beror på ickedelad miljö Kendler et al., 1992 Kendler et al., oktober oktober Komorbiditet ADHD och Uppförandestörning ADHD och Uppförandestörning Stort stöd för att ADHD och Uppförande störning är starkt relaterade Sämre kunskap om orsaker till sambandet Examining the comorbidity of ADHD-related behaviours and conduct problems using a twin study design (Thapar et al., 2001). A E A C E 80% 20% 47% 36% 17% ADHD Uppförande problem Starka genetiska effekter för ADHD, inget C Både A och C är viktiga för Uppförande problem 27 oktober Thapar et al., oktober
13 ADHD och Uppförandestörning Research examples: Kendler et al., 2003 A E A C E 80% 20% ADHD 3% 53% Uppförande problem Hög genetisk korrelation mellan ADHD och Uppförande problem 0% Effekter från delad miljö är unika för Uppförande problem 30% 14% Multivariate twin models Aim Explore how genetic and environmental risk factors contribute to different patterns of comorbidity Method A large population-based sample of male-male and female-female twin pairs (N=5600) Lifetime diagnoses for 10 psychiatric syndromes were obtained at a personal interview Classical Twin design Multivariate twin modeling Thapar et al., oktober Research example:kendler et al., 2003 Research example: Kendler et al., 2003 Kendler, K. S. et al. Arch Gen Psychiatry 2003;60: Kendler, K. S. et al. Arch Gen Psychiatry 2003;60:
14 Research example:kendler et al., 2003 Stabilitet och förändring Conclusions Genetic risk factors predispose to 2 broad groups of internalizing and externalizing disorders Substance use disorders have disorder-specific genetic risks 2 genetic factors predispose to disorders dominated by anxious-misery and fear Future research These genetics effects may be mediated via personality Genetically informative samples will be needed to test this hypothesis Gener Gener År: 0-5 År: 6-10 År: År: År: Gener Gener Gener Gener Stabilitet och förändring Stabilitet och förändring Input från miljöfaktorer År: 0-5 År: 6-10 År: År: År: Miljöinput Miljöinput Miljöinput Miljöinput Miljöinput 14
15 korrelation Stabilitet och förändring Bakgrund: Tidigare forskning har visat en hög heritabilitet for ADHD Vi vet dock inte om hur gentiska och miljomassiga effekter påverkar ADHD över tid Syfte: Studera betydelsen av genetiska och miljömässiga effekter för stabilitet och förändring av ADHD från 8 till 13 års ålder 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Genetiska och miljömässiga influenser för stabilitet i ADHD symptom mellan 8 och 13 års ålder Genetik Delad miljö Icke-delad miljö pojkar flickor Larsson et al., (2004), J Am Acad Child Adolesc Psychiatry Genetiska och miljömässiga influenser för förändring i ADHD symptom Stabilitet och förändring Genetik Delad miljö Icke-delad miljö pojkar flickor Slutsatser Är ADHD stabilt eller föränderligt? Relativt hög stabilitet Förklaras stabiliteten av genetiska eller miljömässiga effekter? Genetiska faktorer Förklaras förändring i ADHD av genetiska eller miljömässiga effekter? Både genetiska och miljömassiga faktorer Larsson et al., (2004), J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 15
16 Percentage Sammanfattning Sammanfattning Multivariat BG forskning ger oss Kunskap om varför sjukdomar är relaterade till varandra Kunskap om varför sjukdomar inte är relaterade till varandra Kunskap om stabilitet och förändring Idéer för kandidat gener (tex Depression och Generaliserat ångest) Idéer för förändring/förbättring av befintliga diagnostiska system? Idéer för behandling (tex Föräldrars inverkan på autism)? Multivariat BG forskning ger oss Kunskap om varför sjukdomar är relaterade till varandra Kunskap om varför sjukdomar inte är relaterade till varandra Kunskap om stabilitet och förändring Idéer för kandidat gener (tex Depression och Generaliserat ångest) Idéer för förändring/förbättring av befintliga diagnostiska system? Idéer för behandling (tex Föräldrars inverkan på autism)? Mats Forsman 27 oktober Mats Forsman 27 oktober Koppling mellan psykopatologi och normalvariation Personlighet personlighets störning Gener som påverkar ADHD påverkar också normal variation i symptom Gener som påverkar kognitiva problem (lässvårigheter) påverkar också normal variation DeFries Fulker (DF) extremes analysis Kapitel 7 sid Population mean Community twin sample Probands Proband mean Co-twins of MZ probands MZ co-twin mean Co-twins of DZ probands Mats Forsman 27 oktober DZ co-twin mean 16
17 Research example: Larsson et al 2011 Extremes analyses: DeFries-Fulker group estimates Research example: Larsson et al 2011 Conclusions Broad screening criteria (raw ADHD score 6.0) Strict diagnostic criteria (raw ADHD score 12.5) Heritability (95% CI).60 ( ).62 ( ) Non-shared environment (95% CI).40 ( ).38 ( ) Strong genetic link between the extreme and the sub-threshold range variation of DSM-IV based assessments of ADHD symptoms Genetic and environmental factors operate dimensionally throughout the full range of variation in inattention, hyperactivity and impulsivity Different research methods with different weaknesses in validity support notion of ADHD as an extreme end of a continuous trait Larsson et al 2011 JCPP Research example: Larsson et al 2011 Implications Not be fruitful for etiologic models of ADHD to only propose causes that are specific to rare diagnosed cases Gene identification efforts may benefit from examining the dimensional distribution of symptoms that underlie ADHD within the normal population Finding genetic links between the extreme and the subthreshold range of ADHD symptoms is also in line with the quantitative trait locus model of molecular genetics (Plomin, Haworth, & Davis, 2009) Identifiera gener Beteende är komplext. Därför Många gener snarare än 1 gen Har 1 specifik gen oftast väldigt liten effekt på beteendet/sjukdomen Man har hittat samband mellan gener och psykopatologi Depression: Kromosom 15q Panikångest: Kromosom 15q & 2q Autism: Kromosom 7q ADHD: 30 olika kandidatgener Larsson et al 2011 JCPP Mats Forsman 27 oktober
18 Identifiera gener Men Resultat har varit svåra att replikera med nuvarande metoder Man behöver stora urval för hitta signifikanta samband Framtid? Genomvid association (Patrik) Gen-miljö interaktion (Paul) Gen-Hjärna-Beteende (Tina) Mats Forsman 27 oktober
Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer
Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer Paul Lichtenstein, professor Department of Medical Epidemiology and Biostatistics Karolinska Institutet, Sweden Outline Autismspektrumstörningar
Läs merADHD från 8-18 års ålder
ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk
Läs merChildhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus
Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus Huvudhandledare: Clara Hellner Gumpert Bihandledare: Henrik Anckarsäter,
Läs merVälkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt
Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson
Läs merNeuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller
Läs merADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer
ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs merPsykologiskt beroende av opioider
Psykologiskt beroende av opioider Rickard Ahlberg, leg. psykolog, doktorand Beroendecentrum, Örebro Läns Landsting Hälsoakademin, Örebro Universitet Rickard.ahlberg@orebroll.se Ökat missbruk av smärtstillande
Läs merVårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?
Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård
Läs merCo-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression
Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.
Läs merPsykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar
Läs merÄtstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Läs merUngdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs merNeuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna. Mia Ramklint
Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna Mia Ramklint Vuxen personlighetsstörning hos individer som vårdats inom barnpsykiatrin Ramklint et al, European Child & Adolescent Psychiatry 2002
Läs merNEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET
NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET PETRA BOSTRÖM PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PETRA.BOSTROM@PSY.GU.SE Viktigast idag: Att se problem med nya glasögon. Förmågor och bristande förmågor vs.
Läs merStress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS
Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merConcentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014
Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th
Läs merVad är egentligen problemet?
Vad är egentligen problemet? Non-shared environment Gene-environment Heritability-miljö interaction Gene-environment environment interaction Epi-genetic effects Andel av variationen Livshändelser 100%
Läs merHur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Läs merADHD & SUD; Vad vet vi idag?
Samsjuklighet vid ADHD och Beroendesjukdom Etiologi och Farmakologisk Behandling Charlotte Skoglund M.D., PhD Department of Clinical Neuroscience, Centre of Psychiatry Research, Karolinska Institutet Vi
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5
Läs merPsykopatologi. Diagnos. Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut. Sjukgymnastutbildningen ht-10 2010-12-16
Psykopatologi Sjukgymnastutbildningen ht-10 2010-12-16 Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Sektionen för psykologi, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Psykologiska
Läs merPersonlighetsstörningar
Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande
Läs merPsykoanalytiska aspekter på neuropsykiatriska diagnoser. Växjö 2011 11 25
Psykoanalytiska aspekter på neuropsykiatriska diagnoser Växjö 2011 11 25 Diagnos Bedömning Det psykiatriska bedömningssystemet är beskrivande kategoriserande Det psykoanalytiska bedömningssystemet är inriktat
Läs merUngdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Läs merUse of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016
Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Introduction Introduction Adolescents as a group are particularly vulnerable
Läs merVarför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?
Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse? 1. Vill inte berätta Skäms Inte i ens intresse, rädd inte få jobbet 2. Kan inte
Läs merPsykopatologi & Psykiskt status
Personlighet och kommunikation: Psykopatologi & Psykiskt status 3 september 2015 PU T4 Malmö, Läkarutb, Lunds univ, HT15 Mats Lindström, univ lektor, överläk Psykiatri Malmö Psykiska sjukdomar en översikt
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merAD/HD i ett äldreperspektiv
AD/HD i ett äldreperspektiv Taina Guldberg Leg.psykolog, Minnesmottagningen Hässleholm Doktorand, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. AD/HD=Attention Deficit/ Hyperactivity Disorder (DSM-IV)
Läs merUngdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?
Läs merxx x Vad funkar på en arbetsplats? KAN gå bra, men fordrar ofta anpassning Depression x x Ofta bekymmer Ok, OM VÄL BEHANDLAD Bipolär sjukdom x x
Vad funkar på en arbetsplats? Ok, OM VÄL BEHANDLAD KAN gå bra, men fordrar ofta anpassning Depression x x Bipolär sjukdom x x Social fobi x x Tvångssyndrom x x Generaliserat ångestsyndrom x Paniksyndrom
Läs merSamsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri
Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet
Läs merNybesök på BUP sammanhang och fokus på individen
Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen BUP-kongressen 20-21 april 2016 Uppsala Initialvårdkontakt och diagnostik Vårdbegäran innehåller kontaktanledning ramar in första besöket. Fråga till klinikern.
Läs merFramgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga
Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga Charlotte Skoglund, M.D., PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs mer2011-05-24. Psykopatologi. Kriterier för störning/sjukdom. Diagnos. DSM-systemet. Diagnos (2) Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut
Psykopatologi Sjukgymnastutbildningen vt-11 2011-05-24 Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Sektionen för psykologi, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Psykologiska
Läs merKonsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk
Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!
Läs merNya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA
Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA Clara Hellner, Professor, verksamhetschef Centrum för Psykiatriforskning Projektägare Stockholmsnoden, NSP Johan Bjureberg & Hanna Sahlin Leg psykologer, doktorander
Läs merPersonlighetsstörningar
Personlighetsstörningar Niklas Hörberg, ST-läkare niklas.horberg@akademiska.se 2012-01-16 Vad är en personlighetsstörning? Vilka personlighetsstörningar finns? Varför får man en personlighetsstörning?
Läs merFamiljer med barn och unga med psykisk ohälsa
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix
Läs merLäs- och skrivsvårigheter, ADHD och autism: Hur hänger det ihop? Vilka är konsekvenserna för praktiken?
Läs- och skrivsvårigheter, ADHD och autism: Hur hänger det ihop? Vilka är konsekvenserna för praktiken? Jakob Åsberg Johnels: pedagog, docent och universitetslektor på Enheten för barnneuropsykiatri, DSBUS,
Läs merPsykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik
Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol-
Läs merCollaborative Product Development:
Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merPeik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam
. Motorik och percep,on vid ADHD, au,sm och uppförandestörning hos barn Ar#kel i Journal of Neurodevelopmental Disorders: 2014, 6(1):11:1-10 Motor func#on and percep#on in children with neuropsychiatric
Läs merPsykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd
Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel
Läs merDepression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65
Depression En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Life-time occurrence of major depression from 1968-2010 800 women examined by psychiatrist in 1968 285 (35.6%) had an episode of MDS up
Läs merStudenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg
Läs merUngdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?
Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Agenda Ungdomstiden
Läs merPsykopatologi. Ångestenheten & Internetpsykiatri. Psykopatologi? Jan Bergström. Sjukgymnastutbildningen ht-09
Psykopatologi Sjukgymnastutbildningen ht-09 Jan Bergström Leg psykolog Ångestenheten, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Psykiatri Nordväst, SLSO Doktorand Centrum för psykiatriforskning, Inst för
Läs merADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet
ADHD och stress Johan Isaksson Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet ADHD Symtomdiagnos, utifrån DSM-IV 1994 (2013) Huvudsakligen bristande Uppmärksamhet Huvudsakligen
Läs merAutism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog
Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier
Läs merPsykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
Läs merUppmärksamma den andra föräldern
Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg
Läs merGen-miljökorrelationer, epigenetik och vår förståelse av orsakerna till psykisk ohälsa
Gen-miljökorrelationer, epigenetik och vår förståelse av orsakerna till psykisk ohälsa Niklas Långström Professor i barn- och ungdomspsykiatri, Uppsala Universitet Gästprofessor psykiatrisk epidemiologi,
Läs merBorderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge
Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent
Läs merSpråkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU
Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta
Läs merPatienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid
Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens
Läs merPSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER
PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas
Läs merInstitutionen för Folkhälsoforskning Folkhälsoinstitutet. Steen.Fibiger@soc.regionsyddanmark.dk
Genetiska modeller för förståelse av stamning, språkstörning hos barn och skenande tal Steen Fibiger, Jacob v. B. Hjelmborg, Corrado Fagnani og Axel Skytthe Institutionen för Folkhälsoforskning Folkhälsoinstitutet
Läs merIntegritet och samarbete. Konflikt. Smärta
och samarbete Individ Originalitet Konflikt Smärta Grupp/samhälle Konformitet Signal/symtom 1 Överjaget Jaget Omvärldens krav Detet Personligt ansvar Socialt ansvar Konflikt Självkärlek självrespekt Smärta
Läs merKopplingen mellan språk- och läsutveckling hos elever med och utan neuropsykiatriska svårigheter
Kopplingen mellan språk- och läsutveckling hos elever med och utan neuropsykiatriska svårigheter Jakob Åsberg Johnels: pedagog, docent och universitetslektor på Enheten för barnneuropsykiatri, DSBUS, samt
Läs merSCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET
SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är
Läs merRöster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014
Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Hur blir diagnos och liv för barn med psykossymtom vid 11 års ålder? 1037 st barn i konsekutiv födelsekohort på Nya Zeeland undersöktes vid 3-5-7-9-11-13-15-18-21-26-32-38
Läs merKomorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels
Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels Vad är komorbiditet? Ur medicinskt-epidemiologiskt perspektiv definieras komorbiditet som samtidig förekomst av olika sjukdomar hos samma individ
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merMeasuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001
Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001 Diana Bartlett Immunization Registry Support Branch National Immunization Program Objectives Describe the progress of
Läs merBarn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion
Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion Ida Lindblad Leg psykolog Med.Dr ida.lindblad@gnc.gu.se Early Symptomatic Syndroms Elicting Neurodevelopmental Clinic Examination
Läs merUtsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk
Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,
Läs merADHD & Beroendesjukdom
ADHD & Beroendesjukdom Charlotte Skoglund, M.D., PhD Cereb Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Agenda Vad är ADHD och hur vanligt är det? Varför
Läs merCOMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC
Working with Imprecise methods: COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC Tord Ivarsson¹, Gudmundur Skarphedinsson², Nina
Läs merPsykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar
Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Helsingfors Universitet Kaffediskussion 16.1. 2008 Fredrik Almqvist Faktorer som påverkar barnets psykiska utveckling - bör beaktas Predisponerande Genetiska
Läs merBarn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?
Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,
Läs merOmrådesbeskrivning Norrköping
Stina Öberg 1(5) Områdesbeskrivning Norrköping -verksamheten i Norrköping Alla siffror avser relevanta enheter på Norrköping, det vill säga, mellanvården och gemensamt samt åldersgruppen 0-17 år. Fördelningen
Läs merXIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Mona Schlyter, Malmö Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt SECAMI The Secondary prevention and Compliance
Läs merHur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det!
Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det! Inna Feldman, docent i hälsoekonomi CHAP, Uppsala universitet Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många
Läs merSelektiv mutism och dess behandling
Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till
Läs merKänsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet
Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet Med dr, studierektor Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Specialist i klinisk psykologi Kompetenscentrum för Psykoterapi, KCP Institutionen
Läs merLindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE
Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE /E Fernell, Gillbergcentrum och Skaraborgs sjukhus DSM-5 (2013) Intellectual Disability (Intellectual Developmental Disorder) Hur blir den svenska
Läs merRegionala skillnader i användningen av adhd-läkemedel bland barn en fråga om psykosocial miljö?
Art.nr. 2018-10-26 Regionala skillnader i användningen av adhd-läkemedel bland barn en fråga om psykosocial miljö? Barn som får diagnosen adhd har ökat i Sverige under det senaste decenniet. Det är vanligt
Läs merSpel- och dataspelsberoende
Spel- och dataspelsberoende ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, PROFESSOR. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET. Förekomst av spelberoende och spelproblem Någonsin spelat: 60-90% i västvärlden Sverige spelberoende
Läs merUngdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv
Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv Katrin Häggström Westberg Leg. Sjuksköterska i psykiatri Doktorand Hälsa och Livsstil, Högskolan i Halmstad Att vara ung!!! 75 % av all psykisk sjukdom
Läs merThe impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction
The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction Mona Schlyter Kardiologiska klinken SUS Malmö ingen intressekonflikt Malmö Högskola Kardiologiska kliniken
Läs merPSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
ADHD och de fem personlighetsdimensionerna Anna Engdal Handledare: Maarit Johnson C-UPPSATS, PSYKOLOGI III, HT 2014 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN ADHD och de fem personlighetsdimensionerna
Läs merAutism Spectrum Disorder
Autism Spectrum Disorder DSM-IV Autistiskt Syndrom (Autistic Disorder) Aspergers Syndrom (Asperger syndrome) Atypisk Autism/Autismliknande tillstånd (PDD-NOS) DSM 5 Autism Spectrum Disorder (ASD) (Autismspektrumdiagnos,
Läs merLångtidsuppföljning av män med Asperger syndrom
Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom Adam Helles, Leg psykolog/medicine doktor Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin Psykiatriska kliniken Linköping, Region Östergötland Asperger syndrom(as)/högfungerande
Läs merVilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? Vad utmärker en frisk, sund och välfungerande personlighet?
Michael Rangne mrangne@gmail.com Mars 2015 Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? 1.Lära oss basal psykiatri för att veta hur det kan ta sig uttryck hos och påverkar klienterna
Läs merSSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009
SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 Recent advances in depression across the generations Weissman et al, Arch Gen Psychiatry 2007;62,
Läs merTidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende
Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,
Läs merKönsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF
Läs merVärt att veta om ADHD
Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?
Läs merFemfaktormodellen FFM -den moderna personlighetsteorin
Testdagen 2014 Femfaktormodellen FFM -den moderna personlighetsteorin Sara Henrysson Eidvall Leg psykolog/specialist i arbetslivets psykologi Inom personlighetsforskningen har allt större enighet uppnåtts
Läs merPersoner med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.
Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt
Läs merb) NY KURS (Ange kursnamn, årskurs, önskad läsperiod, schemablocksplacering. Bifoga utkast till kursplan.)
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniska fakultetskansliet FÖRSLAG TILL PROGRAMNÄMND INFÖR ÅR NÄMND/NÄMNDER: Förslagsställare (Namn, funktion, Inst/Enhet) FÖRSLAGET GÄLLER: a) EXISTERANDE KURS (Ange kurskod
Läs merLindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Läs mer13 nov -12 Shane MacDonald
Steven J. Linton and Markus Jansson Fröjmark Smärta i rygg, axlar eller nacke Emotion Emotion (Känslor): ett mönster av kognitiva, fysiologiska och beteendemässiga reaktioner på händelser Viktiga adaptiva
Läs merÅngestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa
Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -
Läs mer