Innehållsförteckning del 2

Transkript

1 Innehållsförteckning del 2 Måndag den 31 oktober FÖRMIDDAGENS FÖRHANDLINGAR sid 3 Full sysselsättning arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkring (forts behandling sid 7 arbetsmiljö, arbetsliv och arbetsrätt sid 27 Berättelser och fråga om ansvarsfrihet sid 49 EFTERMIDDAGENS FÖRHANDLINGAR sid 51 Val av partiorgan sid 51 val av partiordförande, val av partisekreterare, val av fem övriga ledamöter i verkställande utskottet Full sysselsättning sid 54 arbetsmiljö, arbetsliv och arbetsrätt Full sysselsättning sid 61 ekonomisk politik och skefrågor Konkurrera med kunskap inte med låga löner sid 80 förskola, grund- och gymnasieskola KVÄLLENS FÖRHANDLINGAR sid 104 Konkurrera med kunskap inte med låga löner livslångt lärande, högskola, forskning, kultur och media sid 143 handel näringspolitik, infrastruktur, regionalpolitik samt jordbruk, skog och fiske sid 173 Protokollet är uppdelat i tre delar. En samlad innehållsförteckning över beslut och anföranden finns sist i del 3. Motioner, partistyrelsens utlåtanden över motioner och partistyrelsens förslag till politiska riktlinjer finns tryckta i separata volymer.

2 2

3 Måndagen den 31 oktober 2005 Förmiddagens förhandlingar Förmiddagens förhandlingar inleddes klockan Dagordningens punkt 9.2 Politiska riktlinjer Full sysselsättning Dagordningens punkt 12 Partistyrelsens utlåtanden över motioner som rör full sysselsättning Forts behandling (tidigare behandlade på sidan 253, del 1). Ordförande: Ulla Lindqvist Sekreterare: Bengt Harju och Berit Stockhaus Föredragande: Pär Nuder och Wanja Lundby-Wedin Inledning Pär Nuder, partistyrelsens föredragande: Partivänner! Låt mig gå rakt på sak: Jag skulle inte bli förvånad om Arbetsmarknadsstyrelsen i dag kommer redovisa antalet nyanmälda lediga jobb nu ökar kraftigt. Så har skett under en ganska lång tid. Och märk väl detta sker två månader innan regeringens politik för fler jobb träder i kraft vid årsskiftet. Det är ju först då hushållen får stärkt köpkraft i form av höjda barnbidrag. Det är då som småföretagen får förbättrade villkor. Det är då högskolan får nya resurser. Det är också då ni i kommuner och landsting kan börja anställa de plusjobben. Redan nu vet vi vi även nästa år kommer kunna säga: Sverige har högre tillväxt, lägre inflation, starkare offentliga finanser, betydligt högre sysselsättningsgrad och lägre arbetslöshet än övriga Europa. Vad beror det här på? Beror det på vi har låga sker i Sverige? Beror det på vi har en liten offentlig sektor? Beror det på det är lätt avskeda människor i Sverige? Eller beror det på, för ta nyliberalernas senaste Columbi ägg, vi har låga ersättningsnivåer i trygghetsförsäkringarna? 3

4 4 Nej, det beror inte på det. Vi har höga sker i Sverige. Vi har en stor gemensam sektor. Vi har en rättvis arbetsrätt och vi har generösa ersättningsnivåer i de sociala försäkringarna. Vad beror det alltså på? Det är viktigt svara på den frågan. Det är svaret på vilka som är Sveriges konkurrensfördelar, och det är dem vi ska förstärka ytterligare med ny och bättre politik. Mitt svar är följande: Vår första stora konkurrensfördel är vi i Sverige har en tradition av vara öppna mot omvärlden. Vi är frihandelsvänner. Vi är internationellt orienterade. Vi är en supermakt på den afrikanska kontinenten till följd av långvarigt solidaritetsarbete. Att vara öppen mot omvärlden är i en globaliserad ekonomisk miljö en konkurrensfördel i sig själv. Men det räcker inte. Vi tar inte till vara globaliseringen som finns mitt ibland oss. Om sysselsättningsgraden hade varit lika hög bland de invandrade svenskarna som bland oss infödda svenskar hade fler människor haft arbete. Och kom då ihåg tumregeln: Om fler är i arbete i privat sektor ökar BNP med 1 procent, och när BNP ökar med 1 procent ökar inkomsterna och minskar utgifterna till den offentliga sektorn med sammanlagt miljarder kronor. Där har ni finansieringen till den satsning på äldreomsorgen som vi ska göra under de kommande åren. Vår andra stora konkurrensfördel har göra med vi är välutbildade och yrkesskickliga. Förskola, grundskola, gymnasieskola, högskola, forskning, spjutspetsforskning i världsklass allt detta satsar vi miljardbelopp på. Det stärker Sverige i kunskapsekonomin. Det skapar konkurrenskraft. Men det räcker inte. Det duger inte vi har ungdomar, inte minst många unga pojkar och män, som alltför tidigt lämnar skolan med alltför dåliga kunskaper. De växande överskott som vi kan se framför oss komma under de kommande åren måste i ökad utsträckning riktas till denna mycket, mycket sköra grupp. Vi måste finna och formulera en politik som fångar upp den grupp som inte kommer gå direkt från gymnasieskolan till högskolan. Den tredje stora konkurrensfördelen är vi har en stark samhällsekonomi. Visst, man kan diskutera justera en sk här eller ett system där, men det kan aldrig förta det grundläggande för skapa arbete och tillväxt, nämligen överskott i stället för underskott, låg inflation och låga räntor. Men detta får vi aldrig ta för givet. Just nu rycks det och dras i vårt skesystem. En sk ska sänkas här, en sk ska sänkas där. Och det är precis den deben de vill ha, som inte behöver och vill ha sker för finansiera en stor, generös gemensam sektor. Vi behöver i stället ta ett samlat grepp om skepolitiken, göra det som Ingvar Carlsson gjorde för 15 år sedan, samla ihop oss kring en stor ny skereform, och den ska vi sjösätta direkt efter nästa val. Och då, mina vänner, ska fördelningspolitiken stå i förgrunden för våra reformambitioner. Den fjärde stora, viktiga konkurrensfördelen har göra med vi är

5 bäst i världen på jämställdhet och familjepolitik. Mödravård, bvc, dagis, maxtaxa, föräldraförsäkring vi lever på en annan planet jämfört med andra länder när det gäller en modern familjepolitik. Och den är inte bara bra för barn och föräldrar. Den gagnar också en hög kvinnlig förvärvsfrekvens. Det är en enorm konkurrensfördel i en globaliserad ekonomisk miljö där vi ser den demografiska utmaningen runt hörnet. Jämställdhet bygger konkurrenskraft. Men det räcker inte vara bäst på jämställdhet, Vi måste bli bättre. Särskilt måste kvinnors arbetsvillkor förbättras. Om människor i framtiden vänder ryggen till arbete i vården och omsorgen därför de inte får växa som människor även på sina arbetsplatser, då kommer kvaliteten i välfärdstjänsterna gå ned. Då kommer de som har råd köpa sig tidigare och snabbare vård och tryggare omsorg. Och då kommer skerevolten komma som ett brev på posten. Därför, mina vänner, måste vi nästa mandatperiod klättra betydligt mycket högre upp på den kompetensstege som vi har rest för dem som jobbar i vården och omsorgen. Den femte konkurrensfördelen är Sverige har kommit väldigt långt i omställningen till ett hållbart samhälle. Nya marknader öppnas för företag som har förstått morgondagens konsumenter kommer efterfråga gröna produkter och gröna tjänster i större utsträckning. Men här gäller det undvika det bästa blir det godas fiende, som kanske är risken. Miljöpolitiken måste därför i framtiden i större utsträckning bygga på stimulanser och samarbetslösningar. Det ska vara lönsamt och raktivt handla och tänka grönt. Miljöteknikexporten omsätter i dag kan ni tänka er fantastiska 25 miljarder kronor. Den är en framtidsbransch, och den ska vi stödja än mer. Och staten, den sektor som vi just nu har direkt ansvar för, måste gå före. Därför ska upphandlingen av gröna bilar i den statliga sektorn öka till 35 procent. Vår sjätte stora konkurrensfördel är vi har ett samarbetsklimat i Sverige, inte minst på arbetsmarknadens område. Vi har insett Sverige är konkurrenskraftigt utan stora konflikter. Det går en röd tråd från 1930-talets Saltsjöbadsavtal till det sena 1900-talets industriavtal. Men det räcker inte luta sig mot gårdagens segrar (läs Vaxholm). Dessutom måste nya konflikter undvikas i framtiden, särskilt där vi vet de nya jobben kommer finnas. Rörmokaren, hårfrisörskan, hantverkaren, butiksföreståndaren många gånger är villkoren för småföretagarna betydligt mycket mer lika villkoren för en löntagare än de är för villkoren för optionsdirektörerna i de stora börsbolagen. Det är med den utgångspunkten vi måste formulera en progressiv socialdemokratisk politik för landets småföretagare byggd på samverkan i stället för konflikt. Den sjunde konkurrensfördelen är Sverige är mer förändringsbenäget än många andra länder. Vi har gått igenom enorma strukturomvandlingar. 5

6 6 Varven, teko, Bergslagen, regementsstäderna hela tiden en successiv omvandling av Sverige som många gånger har varit fruktansvärt tuff och jobbig för de människor som direkt har berörts. Ändå har vi bejakat förändringar. Till och med de fackliga organisationerna som per definition har kämpa för jobben har ställt upp på rationaliseringarna. Varför? Det berättade Göran Persson i sitt inledningstal häromdagen. Vi har byggt broar för människor gå på från det gamla till det nya. En planka i den bron kallar vi för a-kassa, en annan för aktiv arbetsmarknadspolitik, en tredje för komvux och kunskapslyft. Men det räcker inte, vi måste öka tilliten och tilltron till trygghetsförsäkringarna. Vi ska ha generösa ersättningsnivåer. Just därför måste vi se till a-kassan och sjukförsäkringen verkligen är omställningsförsäkringar och ingen permanent försörjning. Återigen broar från gammalt till nytt, inte en livboj vid det gamla. Att finna en väg tillbaka till arbetslivet för dem som är långtidsarbetslösa, långtidssjuka, arbetshandikappade för dem som är förtidspensionerade och som fortfarande kan arbeta är en huvuduppgift för oss socialdemokrater. Vad är det jag har linjerat upp här? Jo, en dagordning för nästa mandatperiod. Bejaka öppenheten mot omvärlden, stärk integrationen, utbildning för alla i livets olika skeden, en stark offentlig ekonomi med ett robust skesystem, jämställdhet som konkurrenskraft, en grön omställning som hävstång för tillväxt, samarbete på arbetsmarknaden, en stärkt tillit till välfärden. Klarar vi detta, då klarar vi jobben. Och klarar vi jobben, då klarar vi både vara och förbli världens mest barnvänliga samhälle och i framtiden bli det bästa samhället åldras i klassisk socialdemokratisk ekonomisk politik. Men en sak till som den ekonomiska politiken med socialdemokratiskt signum måste innehålla är alltid utjämna skillnader. Jag vill ge två bilder för illustrera vad det handlar om. Jag har varit på BB tre gånger i mitt liv, en gång för 43 år sedan jag ska erkänna jag inte kommer ihåg särskilt mycket av det en gång för tolv och år sedan och en gång för nio år sedan. Den där gången för tolv år sedan slog det mig hur små, hur sköra och lika de små bebisarna är. Visst, de har lite olika hårfärg, men de är ändå små, sköra och väldigt lika. Den andra bilden är från Åkersberga sjukhem, där min mormor tillbringade sina sista dagar i livet. Det som slog mig när jag kom dit var hur små, hur sköra och lika de gamla är i livets slutskede. Så lika är vi i början och i slutet, men så väldigt olika däremellan. Visst, vi är olika. Men ska det behöva vara så olika? Den största olikheten och den största orättvisan finns mellan dem som har jobb och dem som inte har jobb. Därför är det allt annat överskuggande målet för en socialdemokratisk

7 ekonomisk politik full sysselsättning, arbete åt alla precis det vi nu håller på diskutera. Dagordningens punkt Politiska riktlinjer Trygghet på vägen från gamla jobb till nya Dagordningens punkt 12.1 Partistyrelsens utlåtanden över motioner som rör arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkring Forts behandling (tidigare behandlade på sidan 254, del 1) Ordförande: Annika Nilsson Sekreterare: Bengt Harju och Berit Stockhaus Föredragande: Hans Karlsson, Anneli Hulthén och Luciano Astudillo Deb Hans Karlsson, partistyrelsens föredragande: Jag kommer ta upp några områden i ganska stora sjok, och jag börjar med frågan om det lokala inflytandet som vi deberade i går. För rekonstruera det vi pratade om i går ska jag läsa det lilla stycket i det nya förslaget till riktlinjer som handlar om det lokala inflytandet: Arbetsmarknadspolitiken ska utformas utifrån lokala, regionala och nationella behov. Sedan föreslog jag en ny mening som ska infogas där, som lyder Ambitionen ska vara vidareutveckla och stärka det reella, lokala inflytandet över arbetsmarknadspolitiken. Bara på så sätt kan vi effektivt matcha de arbetslösas resurser med arbetsmarknadens behov och ligga steget före och gripa in när företagens, den offentliga sektorns behov skiftar eller bristyrken riskerar uppstå. Detta kan nästan inte sägas tydligare om vi är ense om vi ska ha en nationell arbetsmarknadspolitik, men med bättre fungerande och starkare lokalt inflytande än i dag. Syftet med yrkandena i de motioner och de förslag till ändringar i riktlinjerna som ni har fört fram är, menar jag, faktiskt uppfyllda med dessa ändringar i riktlinjerna. Därmed kan vi manifestera en stark enighet om en av socialdemokratins kärnfrågor, den aktiva arbetsmarknadspolitiken, som innebär nya livschanser för hundratusentals arbetslösa och som internationellt blivit ett kännemärke för svensk arbetarrörelse. 7

8 8 Nu går jag över till yrkandena om lokal samverkan. Motionerna som tar upp behovet av bättre samverkan mellan arbetsförmedling, fack, arbetsgivare och andra aktörer är, menar jag, tillgodosedda i förslaget till riktlinjer efter de ändringar som vi gjorde inför deben i går. Nästa område som jag vill ta upp är ungdomarna och ungdomsarbetslösheten. Det är många som har yrkat på nya skrivningar när det gäller ungdomsarbetslösheten. Vi har tagit till oss detta, och utifrån era förslag har vi skärpt texten i riktlinjerna. Den text som finns under rubriken Krafttag mot ungdomsarbetslösheten skulle med det förslag som jag nu lägger fram få följande lydelse: Många unga har stora svårigheter komma in på arbetsmarknaden. Det föder ett utanförskap som vi inte kan acceptera. Allra mest utsa är de som inte har avslutat grundskola och gymnasium. Ingen ung människa ska behöva gå utan arbete eller utbildning. Alla ska ges möjlighet till egen försörjning. Kampen för ungdomar ska få jobb, utbildning eller del av aktiva åtgärder är därför extra viktig. Vi vill införa lärlingsplatser där utbildningen i kärnämnen och yrkesanpassade ämnen förläggs till en eller flera arbetsplatser. Vi vill också göra särskilda satsningar på arbetslösa akademiker genom praktikplatser i privata företag och tidigarelägga anställningar inför kommande generationsväxlingar i offentlig sektor. Nästa område som jag vill beröra lite utförligare är a-kassan. Många har yrkat på tydligare skrivningar om a-kassan, om nivån och om taket ska följa löneutvecklingen. Jag menar detta är tillgodosett i partistyrelsens tydliga motionsutlåtande på sidan 65. Jag ska ändå läsa upp stycket, eftersom det är viktigt vi samlas kring det som är partistyrelsens förlag när det gäller a-kassan. En del av det utlåtandet lyder: Partistyrelsen vill taket i arbetslöshetsförsäkringen ska höjas så de allra flesta löntagare verkligen får 80 procent i ersättning. Några rader längre ned kommer följande: Partistyrelsen prioriterar nu en höjning av taket i arbetslöshetsförsäkringen framför en höjning av ersättningsnivån och avskaffandet av karensdagar. Inriktningen ska också vara taket i arbetslöshetsförsäkringen ska följa löneutvecklingen. I en höjning av taget ligger också stegvis avveckla den så kallande hundradagarsregeln. Sedan går jag över till några separata förslag som jag vill kommentera. Teres Lindberg, Stockholm, har ett förslag som gäller sidan 7, rad 30 i förslaget till utlåtandet. Hon vill tillfoga en ny mening efter meningen som slutar med från samhället. Den nya föreslagna meningen från Teres lyder: För detta krävs en utvecklad samverkan mellan myndigheter och organisationer. Det här hör alltså hemma under integrationsavsnittet jag glömde säga det. Jag yrkar bifall till Teres Lindbergs förslag.

9 Det finns två förslag till ändringar i riktlinjerna från Marie-Louise Dangardt, Gävleborg, och Susanne Stenlund, Örebro län. Jag yrkar avslag på era förslag. Detta avser också avsnittet om integration i de politiska riktlinjerna men jag föreslår en alternativ förändring på sidan 7, rad 28 efter meningen som slutar med ska får börja arbeta. Den nya, korta meningen lyder: Etableringen för nyanlända måste därför förbättras. Jag yrkar bifall till denna mening, som är partistyrelsens förslag till förändring med anledning av Susannes och Marie-Louises förslag. Leif Hård, Södermanland, har i riktlinjerna på sidan 7, rad 11, yrkat vi ska byta ut ordet hjälp i en mening mot stöd. Jag tycker detta är lysande, och jag yrkar bifall till Leif Hårds förslag. Slutligen förslaget från Britt-Marie Glad, Jönköpings län, till ändring av riktlinjerna på sidan 7, rad 43, ändra ordet jobbmöjlighet till arbetstillfälle. Jag yrkar bifall till Britt-Marie Glads förslag. Jag yrkar därefter avslag på övriga förslag, bifall till partistyrelsens utlåtande över motionerna och bifall till partistyrelsens förslag till politiska riktlinjer avsnitt 2.2. Britt Westerlund, Norrbotten: Jag uppfade inte, Hans Karlsson, om du yrkade avslag eller tillstyrkte mina förslag. Annika Nilsson, tjänstgörande ordförande: De förslag Hans inte nämnde yrkar partistyrelsen avslag på. Han har nämnt de yrkanden som han föreslår bifall till; övriga är det avslag på. Britt Westerlund, Norrbotten: Jaha; det var alltså förslaget om tidigare insatser för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Då vill jag yrka bifall till den -satsen. Annika Nilsson, tjänstgörande ordförande: Alla förslag ligger kvar. Lilly Bäcklund, Västerbotten: Jag är nöjd med partistyrelsens nya skrivning under avsnittet om ungdomsarbetslösheten, utifrån man har tagit med de förslag som jag hade i går, nämligen använda begrepp som utbildning, praktik och arbete. Som en konsekvens av det tycker jag partistyrelsen borde ha justerat texten längst ned på sidan 3, genom även där använda de begreppen, utbildning, praktik och arbete. Då kan jag också vidhålla den formuleringen. Annika Nilsson, tjänstgörande ordförande: Alla yrkanden som ni lämnade in under gårdagen kommer vi ta ställning till. Partistyrelsen har yrkat bifall till några och avslag på de flesta, och vi kommer ställa dem emot varandra. 9

10 Förslag motioner Följande förslag förelåg: Partistyrelsens utlåtanden över motionerna C1:1-3, C2, C3:1-3, C4:1-4, C5:1-5, C6, C7:1-4, C8, C9:1-2, C10:5-10 samt 12 och 14, C11, C12, C14:1-3, C15:1-2, C16, C17, C18:1-2 och 4, C19:1-4, C20:1-3, C21:1-2, C22, C23, C24:1-5, C25, C26, C27, C28:1-3, C29:1-2, C30, C31, C32:1-2, C33:1-3, C34:1-2, C35, C36:1-2, C37:1-2, C38:1-2, C39, C40, C41,C42:1-2, C43, C44, C45, C46:1-3, C47, C48, C49:1-2, C50, C51, C52, C53, C54:1-2, C55, C56, C57:1-2, C58, C59:1-2, C60, C61:1-3, C62:1-2, C63:1-5, C65, C66, C67, C68, C69, C70, C71, C72, C73:1-2, C74, C75, C84:7, C87, C104:3, C116:1 och 3 samt C141:1: bifalla motionerna C3:1 och 3, C5:1-2, C15:2 och C116:1 och 3, avslå motionerna C11, C14:1, C16, C20:2-3, C43, C47, C56 och C72, anse motionerna C1:1-3, C2, C3:2, C4:1-4, C5:3-5, C6, C7:1-4, C8, C9:2, C10:5 och 7, C9:1, C10:6, 8-10, 12 och 14, C12, C14:2-3, C15:1, C17, C18:1-2 och 4, C19:1-4, C20:1, C21:1-2, C22, C23, C24:1-5, C25, C26, C27, C28:1-3, C29:1-2, C30, C31, C32:1-2, C33:1-3, C34:1-2, C35, C36:1-2, C37:1-2, C38:1-2, C39, C40, C41, C42:1-2, C44, C45, C46:1-3, C48, C49:1-2, C50, C51, C52, C53, C54:1-2, C55, C57:1-2, C58, C59:1-2, C60, C61:1-3, C62:1-2, C63:1-5, C64:1-2, C65, C66, C67, C68, C69, C70, C71, C73:1-2, C74, C75, C84:7, C104:3 och C141:1 besvarade med hänvisning till partistyrelsens utlåtanden. Under deben framfördes följande förslag: Sven-Erik Bucht, Norrbotten: Bifall till motion C6, C19:1 2 och C25:1. Ewa-Leena Johansson, Örebro län: Bifall till motion C10:12. Jan Anders Lindfors, Blekinge: Bifall till motion C45. Annelie Karlsson, Skåne: Bifall till motion C51. Carina Grönhagen, Gotland: Bifall till motion C63:1. 10

11 Lorents Burman, Västerbotten: Bifall till motion C69. Margreth Johnsson, Norra Älvsborg: Bifall till partistyrelsens utlåtanden över motionerna C3:1, C5:1-2 och C116:1. Sven-Åke Thoresen, Gävleborg: Bifall till motionerna C22, C24:1, C25:1, C26:1, C27 och C32:1 och 2. Carina Blank, Gävleborg: Bifall till motion C25:1. Jana Nilsson, Halland: Bifall till motion C25:1. Greger Lindqvist, Västerbotten: Bifall till motion C25:1. Anna-Caren Sätherberg, Jämtland: Bifall till motion C6. Jasenko Omanovic, Västernorrland: Bifall till motion C19:1 och 4. Peter Persson, Jönköpings län: Bifall till motion C1:1-2. Jeanette Andreasson Sjödin, Blekinge: Bifall till motion C8:1. Beslut motioner Kongressen beslöt: efter votering med röstsiffrorna 195 mot 140 (5 ombud avstod) bifalla partistyrelsens utlåtande över motion C6, bifalla motion C19:1, efter votering med röstsiffrorna 178 mot 153 (10 ombud avstod) bifalla motion C19:4, efter votering med röstsiffrorna 194 mot 139 (9 ombud avstod) bifalla motion C1:3, efter försöksvotering bifalla motion C22:1, bifalla motion C25:1, bifalla motion C26:1, 11

12 efter votering med röstsiffrorna 181 mot 148 (10 ombud avstod) bifalla motion C32:2, efter försöksvotering bifalla partistyrelsens utlåtande över motion C40:1, efter försöksvotering bifalla partistyrelsens utlåtande över motion C19:2, efter försöksvotering bifalla partistyrelsens utlåtande över motion C19:3, efter försöksvotering bifalla partistyrelsens utlåtande över motion C10:12, efter votering med röstsiffrorna 199 mot 135 (6 ombud avstod) bifalla motion C45:1, efter försöksvotering bifalla partistyrelsens utlåtande över motion C63:1, efter försöksvotering bifalla motion C63:2, efter försöksvotering bifalla partistyrelsens utlåtande över motion C66:1, efter votering med röstsiffrorna 166 mot 158 (14 ombud avstod) bifalla partistyrelsens utlåtande över motion C69:1, i övrigt bifalla partistyrelsens utlåtanden över motioner som rör arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkring. Förslag politiska riktlinjer Följande förslag förelåg: Partistyrelsens förslag till politiska riktlinjer kapitel 2.2 Trygghet på vägen från gamla jobb till nya, med de förändringar som partistyrelsens föredragande föreslagit i det dokument som delats ut till kongressen: 12

13 2.2 Trygghet på vägen från gamla jobb till nya Att fundera över om det inte är dags byta arbete kan vara en bra känsla. Det finns en lockelse i det våga klivet, få lära sig nya saker, ta ett växande ansvar, lära känna nya arbetskamrater. Det är också något som är bra för samhället. När människor växer med nya uppgifter ökar våra gemensamma kunskaper och resurser. Men varje människa som fått värk i rygg och nacke, eller som börjar få svårt sova på grund av jobbiga tankar om arbetet och chefen, eller plötsligt blivit varslad vet också hur oändligt tungt det kan vara lämna sitt arbete. Man blir i ett slag av med den trygghet, gemenskap och mening som jobbet har stått för. I tider av snabb omvandling kommer fler behöva ta det tunga steget. Drabbas man därtill av en personlig ekonomisk katastrof kan uppgiften bli övermäktig. Vi socialdemokrater vägrar se en utveckling där en period av arbetslöshet innebär man tvingas oroa sig för sin ekonomi, kanske förklara för barnen man behöver flytta till ett billigare boende i stället för ägna sig helhjärtat åt söka ett nytt jobb. Krav ska ställas, men det är ovärdigt ett välfärdssamhälle lägga hela den ekonomiska bördan av arbetslösheten på den enskilde som oftast inte själv kan påverka om jobbet försvinner. Tvärtom är vi är övertygade om trygghet är avgörande för hur väl vi som människor klarar en snabb omvandling. Tryggheten är produktiv, den skapar utveckling, eftersom trygga människor vågar. Trygga människor orkar ställa om, se också det positiva, ta nya tag. Den som är otrygg klamrar sig hellre fast vid det gamla. Här går en tydlig ideologisk skiljelinje: Ska vi möta arbetslösheten med sänkta löner eller chans till utbildning? Ska den arbetslöse och sjuke skylla sig själv, eller har vi ett gemensamt ansvar för varandra? Är ensam stark, eller är vi starka tillsammans? Varje person som behöver hjälp med ta sig in på arbetsmarknaden eller som befinner sig i övergången från ett gammalt jobb till ett nytt ska få individuell hjälp oavsett om det gäller värdering av kunskaper, kompetenshöjning, rehabilitering, specialisering eller flytt till en ny ort. Arbetsmarknadspolitiken ska utformas utifrån lokala, regionala och nationella behov. Bara på så sätt kan vi effektivt matcha de arbetslösas resurser med arbetsmarknadens behov och ligga steget före och gripa in när företagens och den offentliga sektorns behov skiftar eller bristyrken riskerar uppstå. Alla kan bidra till utvecklingen inte bara de med hög kompetens och lång erfarenhet, inte bara de fullt friska eller svenskfödda. 13

14 14 Svenska löntagare utmanas nu av krav på kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring och en nedrustad arbetsmarknadspolitik. Arbetarrörelsen vill öka tryggheten och ta kampen mot arbetslösheten: En arbetsmarknadspolitik som ligger steget före. Vi vill utveckla nya broar gå på, från det gamla till det nya. Alla som förlorar sitt arbete ska få hjälp snabbt, och hjälpen ska vara anpassad efter var och ens individuella förutsättningar. För klara de utmaningar som finns på arbetsmarknaden krävs ett bättre samarbete mellan arbetsförmedling, fackliga organisationer, arbetsgivare och andra aktörer. Alla ska veta man kan vända sig till arbetsförmedlingen för kvalificerad hjälp. Praktikplatser, plusjobb, prova-på-jobb ska utvecklas Arbetsmarknadspolitiken måste också samverka med de insatser som görs genom trygghets- och omställningsavtal av arbetsmarknadens parter. Krafttag mot ungdomsarbetslösheten. Många unga har stora svårigheter komma in på arbetsmarknaden. Ingen ung människa ska behöva gå utan arbete eller utbildning. Alla ska ges möjlighet till egen försörjning. Vi vill införa lärlingsplatser där utbildningen i kärnämnen och yrkesanpassade ämnen förläggs till en eller flera arbetsplatser. Vi vill också göra särskilda satsningar på arbetslösa akademiker genom praktikplatser i privata företag och tidigarelagda anställningar inför kommande generationsväxlingar i den offentliga sektorn. Ett jämlikt samhälle bättre integration. Att som invandrare få ett arbete med arbetskamrater och nya arbetsuppgifter är ofta det bästa sättet lära känna ett nytt land. Vi vill alla som har kommit till Sverige som flyktingar så snabbt som möjligt ska få börja arbeta. Alla ska få en tydlig handlingsplan där gemensamma åtaganden specificeras från den enskilde och från samhället. Språkstudier ska kunna ske parallellt med arbete och praktik, och arbetet med validering och certifiering ska intensifieras. Särskilda satsningar behövs mot diskriminering och långtidsarbetslöshet. Vi vill se generösa anställningsstöd och andra satsningar för dem som har varit arbetslösa länge. Sysselsättningen bland invandrade svenskar måste öka kraftigt. Alla behövs. Att ha ett fysiskt eller psykiskt funktionshinder är ännu förtvivlat ofta lika med bli diskriminerad. Att känna sig utesluten, nonchalerad, isolerad eller kränkt är ingen ovanlighet vare sig i vardagslivet eller i yrkeslivet. Som grupp har funktionshindrade sämre ekonomi, sämre utbildning och svårare få arbete än andra. Det är en signal till många människor deras insatser inte behövs en signal som för oss socialdemokrater är oacceptabel. Vi vill alla ska ha samma självklara rätt till ett aktivt liv. Ett handikapperspektiv måste genomsyra politiken, på alla nivåer, i alla delar. För upprätthålla och skapa fler

15 jobbmöjligheter och stärka människor som därigenom får arbete vill vi också höja taket i lönebidraget. Vi vill säkerställa höjningen medför fler kan anställas i allmännyttiga organisationer. För allmännyttiga organisationer ska ersättningen fortsätta vara 90 procent. Höjt tak i a-kassan. Inkomsttryggheten ska inte urholkas av prisstegringar. I dag får långt ifrån alla ut 80 procent av sin lön vid arbetslöshet. Det är en oroande utveckling. Inga arbetslösa ska tvingas acceptera underbetalda jobb med dåliga arbetsvillkor. Under nästa mandatperiod vill vi höja taket i a-kassan kraftigt så de allra flesta får 80 procent av sin lön i ersättning vid arbetslöshet. Fackföreningarnas ansvar för a-kassan ska bevaras och finansieringen av försäkringen får inte vältras över på individerna. Under deben framfördes följande förslag: Hans Karlsson, partistyrelsens föredragande: Tillägg till fjärde stycket, efter meningen Arbetsmarknadspolitiken ska utformas utifrån lokala, regionala och nationella behov : Ambitionen ska vara vidareutveckla och stärka det reella lokala inflytandet över arbetsmarknadspolitiken. Leif Gren, Örebro län: Tillägg på sidan 6, rad 49: Arbetsmarknadspolitiken ska utifrån lokala, regionala och rikstäckande behov aktivt matcha de arbetslösas resurser med arbetsmarknadens behov och ligga steget före och gripa in när företagens och den offentliga sektorns behov skiftar eller bristyrken riskerar uppstå. Förslaget återtogs. Sven-Åke Thoresen, Gävleborg: Tillägg på sidan 7, rad 10-15: Vi vill se ett bättre samarbete mellan arbetsförmedling, fackliga organisationer, offentlig sektor och näringsliv. Alla ska veta man kan vända sig till arbetsförmedlingen för kvalificerad hjälp. Nya lösningar ska utvecklas för möta en ny tids krav. För klara detta så måste arbetsmarknadspolitik och reglerverk utformas så förutsättningarna ökas för ett reellt samarbete mellan kommunen, landsting och försäkringskassa. Förslaget återtogs. Carina Blank, Gävleborg: Ändring på sidan 7, rad 12 under rubriken En arbetsmarknad som ligger steget före : Vi vill se ett bättre samarbete mellan arbetsförmedling, näringsliv, fackliga organisationer och offentlig sektor. Alla ska veta man kan vända sig till arbetsförmedlingen för kvalificerad hjälp. Nya lösningar ska utvecklas för möta en ny tids krav. För klara detta måste arbetsmarknadspolitik och regelverk utformas så förutsätt- 15

16 ningarna ökar för ett reellt samarbete mellan kommuner, landsting, försäkringskassa och andra lokala och regionala aktörer. Stefan Fredriksson, Kronoberg: Ändring på sidan 7, rad 11: Vi vill se ett bättre samarbete mellan den samlade fackföreningsrörelsen, arbetsförmedling, näringsliv och den offentliga sektorn. Förslaget återtogs. Sven-Erik Bucht, Norrbotten: Ändring på sidan 7, rad 10-11: Alla som förlorar sitt arbete ska få hjälp snabbt, och hjälpen ska vara anpassad efter den enskilde arbetssökande samt lokala och regionala förhållanden. Förslaget återtogs. Britt Westerlund, Norrbotten: Tillägg på sidan 7, rad 11: Därför ska även arbetsmarknadspolitiska åtgärder erbjudas snabbt. Leif Hård, Södermanland: Ändring på sidan 7, rad 11: Byt hjälp till stöd, och hjälpen till stödet. Pär Göran Björkman, Norra Älvsborg: Tillägg på sidan 7, rad 12 efter stycket Vi vill se ett bättre samarbete : Vi vill kraftfullt arbeta för ett socialt partnerskap där alla samhällsaktörer samarbetar och tar ansvar för motverka utanförskap i alla dess former. Lilly Bäcklund, Västerbotten: Ändring på sidan 7, rad 14: Orden praktikplatser, plusjobb och prova-på-jobb ersätts med utbildning, praktik och arbete. Birgitta Johnsson, Skaraborg: Strykning på sidan 7, rad av Praktikplatser plusjobb prova på-jobb, samarbeten mellan arbetsförmedlingen och bemanningsföretag. Birgitta Johnsson, Skaraborg: Tillägg på sidan 7, rad Arbetsmarknadspolitiken måste här samverka med de instanser som görs inom ramen för trygghets-, omställningsavtal av arbetsmarkandens parter. Gunnel Akinder, Kalmar län: Tillägg på sidan 7, rad 16: Vi vill stärka de lokala och regionala inslagen i arbetsmarknadspolitiken som ska utgå från funktionella arbetsmarknadsregioner, inte från administrativa läns- och kommungränser. Birgitta Johnsson, Skaraborg: Tillägg på sidan 7, rad 16: Det lokala och regionala inflytandet i arbetsmarknadspolitiken är viktigt. 16

17 Christer Carlsson, Norrbotten: Tillägg på sidan 7, rad 16: I framtiden måste betydligt större hänsyn tas till lokala och regionala förutsättningar på arbetsmarknaden. Jasenko Omanovic, Västernorrland: Tillägg på sidan 7, rad 21: Människor med yrkeserfarenhet som saknar formell kompetens ska få möjlighet validera sin kompetens. Anna Sjödin, SSU: Tillägg på sidan 7, rad 24: Alla former av åldersdiskriminering måste försvinna såsom exempelvis ungdomslöner. Leif Hård, Södermanland: Tillägg på sidan 7, rad 25-31: Att som invandrare få ett arbete är ett bra sätt lära känna ett nytt land och en del av invånarna i det nya landet. Vi vill de som invandrat till Sverige snabbt ska finna ett arbete som tillvaratar deras kunskaper och erfarenheter. Alla ska ha en tydlig handlingsplan där gemensamma åtaganden specificeras. Arbetspraktik, validering av utländska meriter, kompletterande utbildning och språkundervisning måste kunna ske parallellt. Förslaget återtogs. Teres Lindberg, Stockholm: Ändring på sidan 7, rad 28: Ordet en ska strykas under i meningen som börjar Alla ska få en tydlig handlingsplan. Hans Karlsson, partistyrelsens föredragande: Tillägg under rubriken Ett jämlikt samhälle bättre integration, sidan 7, rad 28: Etableringen för nyanlända måste därför förbättras. Teres Lindberg, Stockholm: Tillägg på sidan 7, rad 30: För detta krävs en utvecklad samverkan mellan myndigheter och organisationer. Marie-Louise Dangardt, Gävleborg: Ändring på sidan 7, rad 34: Meningen Sysselsättningen bland invandrade svenskar måste öka kraftigt ersätts med Alla ska beredas möjlighet komma in på arbetsmarknaden. För nå detta mål måste flyktingmottagandet och integrationspolitiken förbättras. Susanne Stenlund, Örebro län: Tillägg på sidan 7, rad 35: För nå detta mål måste det kommunala flyktingmottagandet förbättras. Teres Lindberg, Stockholm: Tillägg på sidan 7, rad 35: Diskriminering i arbetslivet. Ett jämlikt samhälle måste bygga på allas lika värde och rätt, på lika möjligheter och förutsättningar. Alla har rätt bli likvärdigt behandlade. Diskriminering kan bero på klass- och könstillhörighet, etnicitet, funktionshinder, ålder och sexuell läggning. Oavsett användning är diskri- 17

18 minering oacceptabel. Vi ska ta fram en samlad strategi med lika rättigheter som grund för det fortsa arbetet mot diskriminering. Anna Grön, Västmanland: Tillägg på sidan 7, rad 36: Målet om full sysselsättning ska på lång sikt gälla även våra invandrade svenskar. Förslaget återtogs. Leif Hård, Södermanland: Tillägg på sidan 7, rad 37 efter Alla behövs : Vi vill alla ska ha samma självklara rätt till ett aktivt liv, oavsett om man har fysiskt eller psykiskt funktionshinder. Om inte, är det betrakta som diskriminering. Att känna sig utesluten, nonchalerad, isolerad eller kränkt är inget ovanligt vare sig i vardagslivet eller i yrkeslivet. Som grupp har funktionshindrade sämre ekonomi, sämre utbildning och svårare få arbete än andra. Ett handikapperspektiv måste genomsyra politiken, på alla nivåer, i alla delar. För skapa fler jobbmöjligheter och genom dessa arbeten stärka människor, vill vi också höja taket i lönebidraget. Vi vill säkerställa höjningen medför flera kan anställas i allmännyttiga organisationer. Förslaget återtogs. Britt-Marie Glad, Jönköpings län: Ändring på sidan 7, rad 43: I meningen som börjar För upprätthålla och skapa fler jobbmöjligheter byts ordet jobbmöjligheter mot arbetstillfällen. Jasenko Omanovic, Västernorrland: Ändring på sidan 7, rad 43: För upprätthålla och skapa fler jobbmöjligheter och stärka människor som därigenom får arbete vill vi också höja taket i lönebidraget till kronor samt i fortsättningen följa den genomsnittliga löneutvecklingen. Förslaget återtogs. Maria Bosdotter, Stockholm: Tillägg på sidan 7, rad 45, efter höja taket i lönebidraget : det därefter följer löneutvecklingen. Leif Hård, Södermanland: Ändring på sidan 8, rad 2: Under nästa mandatperiod vill vi förbättra arbetslöshetsförsäkringen så den blir en inkomstbortfallsförsäkring för majoriteten av befolkningen. Inriktningen ska också vara taket i arbetslöshetsförsäkringen ska följa löneutvecklingen. Maria Bosdotter, Stockholm: Ändring på sidan 8, rad 2-4: I ett första skede vill vi höja taket i a-kassan så 70 procent av de försäkrade får 80 procent av sin tidigare inkomst om de blir arbetslösa. Taket bör dessutom indexeras så det följer löneutvecklingen. Det är i dag alltför svårt bli medlem i a-kassan. Inträdesvillkoren måste ses över. 18

19 Carina Grönhagen, Gotland: Ändring på sidan 8, rad 3-5: I ett första skede vill vi höja taket i a-kassan så 70 procent av de försäkrade får 80 procent av sin tidigare inkomst om de blir arbetslösa. Taket bör dessutom indexeras så det följer löneutvecklingen. Eva Strömqvist, Blekinge: Ändring på sidan 8, rad 4-5: Taket ska följa löneutvecklingen. Vi ska också avveckla 100-dagarsregeln. Mias Jonsson, Göteborg: Ändring på sidan 8, sista meningen enligt det reviderade förslaget: Ersätt bevaras med stärkas. Samuel Stengård, Västmanland: Ändring på sidan 8, sista meningen enligt det reviderade förslaget: Ersätt bevaras med stärkas. Annelie Karlsson, Skåne: Tillägg på sidan 8, rad 4: De fem karensdagarna i arbetslöshetsförsäkringen ska avskaffas. Anna Sjödin, SSU: Tillägg på sidan 8, rad 4: Avskaffa 17-timmarsregeln i a-kassan och minska därmed utanförskapet för många ungdomar. Hans Karlsson, partistyrelsens föredragande: Bifall till Teres Lindbergs tillläggsförslag på sidan 7, rad 30, till Leif Hårds ändringsyrkande på sidan 7, rad 11 samt till Britt-Marie Glads ändringsförslag på sidan 7 rad 43. Beslut politiska riktlinjer Kongressen beslöt: bifalla partistyrelsens ändringsförslag i fjärde stycket, tredje meningen, avslå Carina Blanks tilläggsförslag på sidan 7, rad 12, under stycket En arbetsmarknad som ligger steget före, avslå Stefan Fredrikssons ändringsförslag på sidan 7, rad 11, efter stycket Vi vill se ett bättre samarbete, avslå Britt Westerlunds tilläggsförslag på sidan 7, rad 11, bifalla Leif Hårds ändringsförslag på sidan 7, rad 11, 19

20 avslå Pär Göran Björkmans tilläggsförslag på sidan 7, rad 12, efter stycket Vi vill se ett bättre samarbete, avslå Birgitta Johnssons strykningsförslag av text på sidan 7, rad 4-15, efter försöksvotering avslå Lilly Bäcklunds ändringsförslag på sidan 7, rad 14, avslå Birgitta Johnssons tilläggsförslag på sidan 7, rad 14-15, avslå Birgitta Johnssons tilläggsförslag på sidan 7, rad 16, avslå Gunnel Akinders tilläggsförslag på sidan 7, rad 16, avslå Birgitta Johnssons tilläggsförslag på sidan 7, rad 16, avslå Christer Carlssons tilläggsförslag på sidan 7, rad 16, bifalla partistyrelsens ändringsförslag under rubriken Krafttag mot ungdomsarbetslösheten, efter försöksvotering bifalla Jasenko Osmanivics tilläggsförslag på sidan 7, rad 21, efter försöksvotering avslå Anna Sjödins tilläggsförslag på sidan 7, rad 24, avslå Leif Hårds tilläggsförslag på sidan 7, rad 25-31, avslå Teres Lindbergs ändringsförslag på sidan 7, rad 28, bifalla Teres Lindbergs tilläggsförslag på sidan 7, rad 30, avslå Marie-Louise Dangardts ändringsförslag på sidan 7, rad 34 bifalla partistyrelsens tilläggsförslag på sidan 7, rad 28, avslå Susanne Stenlunds tilläggsförslag på sidan 7, rad 35, efter votering med röstsiffrorna 215 röster mot 103 (6 ombud avstod) avslå Teres Lindbergs tilläggsförslag på sidan 7, rad 35, 20