Malmö högskola Lärarutbildningen. Examensarbete 15 högskolepoäng. Pascal Deraed. IT-classroom. Skolutveckling och ledarskap. Examinator: Jan Härdig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Malmö högskola Lärarutbildningen. Examensarbete 15 högskolepoäng. Pascal Deraed. IT-classroom. Skolutveckling och ledarskap. Examinator: Jan Härdig"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng IT-classroom Pascal Deraed Lärarutbildning 90 hp Examinator: Jan Härdig Handledare: Lisbeth Amhag 1

2 Sammanfattning I uppsatsen undersöks gymnasielärares relation till IT och lärande och hur deras synsätt befrämjar IT-inlärning. Undersökningar har under fler decennium i Sverige pekat på att datorer borde användas mer som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Idag finns tekniken och det borde falla naturligt in i rutinerna att använda datorer. Mitt källmaterial och egna erfarenheter redovisar att ungdomarna redan har skaffat sig en IT-vana. Dessvärre stödjer inte lärsituationen IT-användningen ändå. Målet med detta arbete är att försöka förstå varför Internet som ett pedagogiskt verktyg inte har hittat en naturlig plats ännu i klassrummet. Resultatet av undersökningen som utförts visar att informationstekniken inte är en självklar del i undervisningen. Det är möjligt att påstå att det behövs bättre rutiner för att Internetanvändningen bättre ska kunna användas som ett pedagogiskt redskap i undervisningen. Utvecklingen handlar om att lärare och elever ska interagera mera i klassrummet. Eleverna är mer initierade än sina lärare i digitala verktyg. Men det räcker inte att vara tekniskt kunnig, för elevernas källkritiska granskning måste också utvecklas med hjälp av deras lärare. 2

3 Förord IT som verktyg i undervisningen underlättar ofta för elever att lära sig (http://www.itkommissionen.se ) Alla barn och ungdomar har olika behov, förutsättningar och sätt att lära. Det finns ingen lösning som gäller för alla, utan det är viktigt att se till individen när man väljer sina alternativa verktyg i lärandet. Begreppet innebär att man kan använda både kompensatoriska hjälpmedel [ ] för att ge eleven rätt stöd vid rätt tillfälle. Det är viktigt att börja tidigt med datoriserade hjälpmedel så att eleverna till fullo kan utnyttja datorns möjligheter när ämnesstudierna blir mer avancerade och krävande. På det sätt får eleven möjlighet att ta ansvar för sitt eget lärande. (elevdata, 2009) 3

4 Innehåll Sammanfattning...2 Förord...3 Innehåll Inledning Internet i skolan Uppsatsens delar Informationstekniken IT: historia IT-klassrummet Syfte och problemformulering Avgränsning En jämförelse mellan en svensk och fransk gymnasieskola Litteraturöversikt IT och lärande av Papert Satsningen Datorn som pedagogiskt hjälpmedel , i Sverige Försöksverksamhet ute i skolorna Regionalt utvecklingsarbete Centralt utvecklingsarbete Kort översikt över Projektets utvärdering Satsning på området IT-didaktik En studie från WIP, World Internet Projekt En redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-kompetens i skolan Konstruktioniskt paradigm Hur kan användningen av IT i undervisningen, stödja det konstruktionistiska paradigmet? Samspel mellan lärare och elever Internet i lärsituationen Lärarrollen i denna miljö Summering Metod Kvalitativa intervjuer Urval Genomförande Validitet och reliabilitet Resultat Redovisning av intervjuerna Deltagarpresentation

5 4.3 Deltagarna Internetsvanor: Privat och Yrkesmässigt Internet som ett pedagogiskt redskap i undervisningen Internet: möjligheter och hinder Lärarnas syn på hur Internet skulle kunna utvecklas Slutsats Diskussion Referenslitteratur Internetkällor...46 Bilaga Intervjufrågor: Kan du berätta lite om dig själv? Hur länge har du varit lärare eller rektor på den här skolan? Hur använder du som lärare Internet som ett pedagogiskt redskap? Vilka möjligheter och hinder ser du finns med Internet? På vilket sätt skulle du vilja utveckla Internet som ett pedagogiskt redskap?

6 1. Inledning Vårt samhälle präglas allt mer av Informationsteknikens (IT) ständiga förändringar. Dagens ungdomar har väldigt lätt att ta till sig den ständiga utvecklingen av olika digitala verktyg, som att chatta, blogga, meddela sig via SMS, MMS etc. De har på egen hand ofta blivit väldigt kunniga inom vissa digitala områden (http://www.diu.se ). Detta är inte nytt! Regeringen har i sin skolpolitik försökt lyfta fram användningen av IT i skolan. Det finns även omfattande forskning om lärandet med kommunikations- och informationstekniken (IKT). Den nya medievärlden, innebär att bilder och audiovisuella medier istället kommer att få en större betydelse i människors erfarenhetsvärld. En redovisning av ett regeringsuppdrag från Skolverket visar en uppföljning av IT-användningen och IT-kompetens i svenska skolan. Studien fokuserar på hur gymnasielärare ser på sin IT-kunskap. Resultatet visar bland annat att två tredjedelar av gymnasielärarna bedömer att de är ganska eller mycket bra på IT. (http://www.regeringen.se ). Att tänka sig IT som ett pedagogiskt redskap är en sak, att kunna förhålla sig till det en annan. Jag tror att för att kunna använda sig av IT i lärsituationen krävs det en förändring i lärares attityd. Han/hon behöver vara intresserad. Det som verkar konstigt är att en del kollegor nästan verkar vara rädda för att visa att de inte behärskar digitala medier. Dessa lärare väljer istället att inte inkludera IT i sin undervisningssituation. Jag anser att IT-undervisningssituationen inte har sin grund i lärares IT-kunskap, men väl i lärares och elevers IT-intresse. Dessa lärare kan till exempel ta hjälp av sina elever. Personligen tror jag att det skulle kunna bli en riktigt bra lärsituation där elever och lärare samverkar. Här betonas vikten av att lärare och elev tillsammans löser ett problem. Olga Dysthe (1996) baserar sina tankar om dialogens betydelse utifrån Bakhtins teorier som framhäver vikten av att etablera dialog mellan lärare och elever. IT är ett redskap som de flesta elever redan behärskar. Det borde vara en självklarhet att utnyttja deras förkunskap och specialintresse för att komma vidare. 6

7 1.1 Internet i skolan När en del lärare på min skola inte tycker att IT kan göra lärsituationen bättre, konstaterar andra att det bidrar till en kvalitetsökning i undervisningen. För dessa lärare tycks användningen av Internet tagit mycket plats i undervisningen. Ett spännande resultat av detta är att vissa undervisningssalar till och med blivit utrustade med ett teambord, digitala skrivbord och en dator med Internet anslutning. Intresse, skapar ju möjligheter och vice versa. En studie som WIP, World Internet Projekt, gjorde visar att med användningen av Internet i undervisningen förändrar villkoren kolossalt. På Internet finns informationen undantagslöst och då krävs att användaren ska lära sig att sortera och bedöma den rätt (http://www.wii.se ). Här tycks Internet förse användaren med otrolig många möjligheter och skapar många nya förutsättningar i lärsituationen. Eleverna väljer kunskap utifrån sina egna förutsättningar och förmåga. Internet anses bland annat, underlätta i stor utsträckning för eleverna att hitta information. En del lärare anser till och med att det utvecklar elevernas vilja att samarbeta (http://www.regeringen.se ). Vi är på väg från att undervisa med till exempel OH-bilder och traditionella läromedel till den IT-stödda undervisningen. Ändå har Internet ännu inte kommit in alla klassrum. Jag undrar förstås varför? Riis (1991) som är professor i pedagogik vid Pedagogiska Institutet, hävdar att eleverna kommer att påskynda IT-utvecklingen. Hon hade rätt. Riis beskriver elevernas entusiasm över datoranvändningen som påfallande. Enligt henne, kommer de snart att ha en datorvana från fritiden. Det har de redan. Detta skrevs 1991! I samband med det, ökas elevernas förväntningar på datorstödd i undervisningen. I denna uppsats frågar jag mig alltså varför har IT inte fått större utrymme i undervisningen generellt. Därtill granskar jag användningen av Internet i IT-klassrummet och hur denna påverkar lärsituationen. 7

8 1.2 Uppsatsens delar I detta arbete kommer Seymour Paperts, professor i matematik vid Massachusetts Institute of Technology (MIT), konstruktionistiska synsätt på lärandet att beskrivas liksom grundprinciperna för användandet av IT som ett pedagogiskt hjälpmedel. Därtill diskuteras användningen av Internet som ett pedagogiskt verktyg i ITklassrummet. Det syftar till att skapa ett medvetande om hur användningen av IT i skolan kan vara för lärsituationen. Det tycks fortfarande kunna upplevas som vara ett problem för lärare som än så länge använt sig av behavioristiska inlärningsmetoder. Här menas att läraren förmedlar kunskap. I IT-klassrummet är lärare en del av inlärningssituationen. I slutet av den teoretiska delen, redogörs för resultatet som framkommit i en kvalitativ intervjustudie som jag gjorde. Undersökningen gjordes på två olika gymnasieskolor med sex lärare. Arbetet avslutas med en diskussion utifrån uppsatsens teoretiska del och intervjustudien. 1.3 Informationstekniken IT: historia Enligt Optimatika är ordet IT en akronym från engelska information technology. I sin tur, kan ordet Technology översättas både med teknik och teknologi- där teknologi är vetenskapen om teknik. Optimatika menar också att när vi normalt pratar om IT, menar vi informationsteknik och inte informationsteknologi. (http://www.optimatika.se ) Charles Baddage, matematiker vid Cambridge på 1900-talet investerade hela sin tid med att utveckla världens första numeriska dator (kalkylator). Baddage var beslutsam att hitta en mekanisk kalkyleringsmetod som skulle ta fram tabeller för astronomiska och matematiska beräkningar. (http://www.charlesbabbage.net/ ). Med hjälp av Lady Ada Byron, utvecklade Baddage maskinen Difference engine. Vi kan säga att tankarna till att utveckla den första computational 8

9 maskinen hade sin grund i Baggades uppfinningar. Lady Ada Byron skrev programmet till maskinen och anses vara världens första programmerare (a.a.) introducerades ENIAC, världens första dator (Electronic Numerical Integretor and Computer). Den hade elektronrör och vägde 30 ton var det dags att integrera kretsar (Integrated circuit, IC) (http://www.axzion.biz ). Den massiva och tunga tekniken hade då utvecklats till mikrokomponenter som inte var större än sex kvadratcentimeter. Den lilla enheten mikroprocessor ligger till grund för dagens persondatorer. Med hjälp av Paul Allen startade Bill Gates 1975, Microsoft (a.a.). MS-DOS utvecklades och 1980 tog IBM kontakt med Gates för att diskutera utvecklingen av persondatorer. Under tiden hade världens första moderna mikrodator konstruerats, Apple II. Jobs och Wozniaks (a.a.) Apple II gjordes i konkurrens med Microsoft och blev omedelbart populärt bland hemanvändare (a.a.). På uppdrag av Luxor byggde 1978, företaget Data Industrier AB (DIAB) den första svenska persondatorn. Den kallades för ABC80 och såldes i mer än exemplar lanserades IBM den första PC:n, en 16-bitars dator som styrdes av MS-DOS 1.0, ett Microsoft operativsystem. Mitten på 1980-talet hade MS-DOS blivit standard operativsystem för IBM-kompatibla datorer (a.a.). 1.4 IT-klassrummet I denna uppsats beskrivs IT-klassrummet som en datorstödd lärmiljö, där kunskapsbyggandets praktik är medierad genom tekniskt designade artefakter. Herskin (1999) skrev att IT till sin karaktär är sekventiellt och full av detaljer. Han menar att interaktionen med IT är sekventiell eller byggs på sekventiellt tänkande. För att utföra en uppgift, krävs kunskap om hur du utför uppgiften i steget dessförinnan. Med andra ord blöter personen håret innan schamponeringen. I ITklassrummet kan det handla om att känna till tangentbordets funktioner innan eleven börjar skriva i Word. Detta kan upplevas som ett problem. Herskin menar han att lärare och elever tillsammans lär sig att kompensera för dessa problem. Genom att 9

10 utnyttja lösningar, löser de inlärningsmässiga problem IT ger upphov till (Herskin, 1999:29). Här innebär IT-klassrummet, dels att IT används som ett pedagogiskt verktyg, dels att lärare och elever samverkar för att lösa ett problem. 1.5 Syfte och problemformulering Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i gymnasieskolan ser på sin egen och elevernas IT-kunskap och hur de kan nå ett högre och mer pedagogiskt utnyttjande av IT i skolan. 1.6 Avgränsning Jag begränsar min undersökning till två gymnasieskolor och till informationsteknikens användning som ett pedagogiskt redskap vid sidan av mer traditionellt material som böcker, papper och pennor. Gymnasieskolorna finns i en mellanstor stad i södra Sverige och i en större stad på Frankrikes västkust. Den svenska gymnasieskolan härbärgerar nio olika gymnasieprogram som sysselsätter ungefär 1100 elever och lite över 100 lärare. I dagens läge har dessa elever till sitt förfogande sju stycken datasalar med ungefär 20 datorenheter i varje. På den franska gymnasieskolan arbetar över 100 lärare. Dessa lärare undervisar ungefär 1200 elever. 1.7 En jämförelse mellan en svensk och fransk gymnasieskola Den stora skillnad mellan den franska och svenska skolan vad det gäller ITinfrastruktur ligger framför allt i den administrativa organisationen. Finansieringen av IT-utrustning på den svenska skolan bekostas av kommunen. Här menas att kommunen finansierar köpet av skolans datorer. Däremot i Frankrike styrs finansieringen av IT-utrusningen av regionen. Därutöver är det huvudsakliga syftet i båda skolorna att kunna med hjälp av informationstekniken stödja lärsituationen. På båda skolor finns ett IT-ombud som handledar och stöttar lärare och elever med ITpedagogiska frågor. 10

11 2. Litteraturöversikt I detta avsnitt används begreppen konstruktionism och konstruktivism. Dessa begrepp har nära koppling till varandra och definieras på följande sätt: I konstruktivistiskt utvecklingsperspektivet bestämmer barnet över sin egen utveckling. Elevens aktiva roll i lärandeprocessen upplevs som central. Här betonas att de själva får upptäcka och därefter applicera det de lärt sig (Säljö, 2005). Den konstruktionistiska teorin byggs på konstruktivism. I konstruktivistiska sammanhanget styr barnet sin egen utveckling med hjälp av datorer (Papert, 1992). Här menas att den påtagliga skillnaden är att datorer är medaktör inom den konstruktionistiska metoden. Med hjälp av tekniken så införs lärandet som bygger på konstruktivistiska teorier. Det konstruktionistiska synsättet på lärandet betonas i litteraturdelen. Därtill diskuteras grundprinciperna av IT- och Internets användning i undervisningen. Avsikten är att skapa en bild av hur bra användningen av IT, som ett pedagogiskt verktyg, är för lärsituationen. Litteraturavsnittet inleds med en kort forskningsöversikt om IT och lärande, i USA och i Sverige. Dessutom visas ett redovisningsresultat av ett IT-regeringsuppdrag som Skolverket fick. I uppdraget skulle Skolverket kontinuerligt följa upp elever och lärares IT-användning och IT-kompetens (http://www.regeringen.se ). 2.1 IT och lärande av Papert Boken The Children s Machine Rethinking school in the age of the computer (Papert, 1992) handlar om just förbättringen av barns utveckling i samverkan med tekniken och beskriver hur Papert försökte övertyga om att lärandets framtid kopplas till användningen av datorer. Redan på 1960-talet började Seymour Papert (1992), professor vid MIT i USA, framhäva vikten av att integrera IT med lärandet. Han arbetade aktivt med att få fram 11

12 alternativa lösningar för lärandet. Hans konstruktionism la fokus på hur datorer påverkar inlärningsprocessen. På den tiden kostade tekniken enorma summor pengar och många upplevde Paperts önskan om att använda datorer som ett pedagogiskt verktyg som ouppnåelig. Idag tillämpas Paperts forskning av miljoner barn över hela världen. Papert (1980) definierar lärandet som konstruktivistiskt. Han var inte överens med skolsystemet och försökte därför redan på tidigt 1980-talet påverka det. Han tyckte att det behövde förändras och ville istället att barn själva skulle få bestämma över sin egen inlärning genom att få upptäcka och applicera det som de lärt sig. Paperts synsätt baserades ursprungligen på utvecklingsperspektivet Piagetian learning, som belyser barns naturliga spontana inlärning i samverkan med sin omgivning. Han hävdade att kunskap inte bara kommer från läraren utan att ett barn lär sig genom att själv upptäcka och prova på. En intressant observation som Papert bland annat gjorde och som fortfarande är omtalad var att lärandet ofta sker utan formell undervisning. Här menar han att inlärningen är betydligt större, jämfört med lärandet i mer traditionella undervisningssituationer (a.a.). Här betonas learning by doing som ett bra alternativ till lärandet. Ju mer ett barn lär sig utan lärarens intervention, desto större blir inlärningssituationen. Papert (1992) ansåg att det var viktigt att studera barns utveckling i samspel med teknik. Han fortsatte sin forskning och bestämde sig för att bevisa att tekniken kunde bidra till att påverka barnens kognitiva egenskaper och utveckla deras tänkande och förverkligade sina tankar och utvecklade datorspråket LOGO. Under fem år arbetade Papert (1980) med Jean Jacques Piaget, som är väl känd för sitt konstruktivistiska begrepp. Paperts datorspråk LOGO har sin grund i Piagets konstruktivistiska synsätt. Avsikten var att få fram ett nytt kunskapsförmedlingssätt för barn, och anpassa tekniken till barns kognitiva strukturer. Här betonas att barnens utvecklingsprocess görs i olika faser och baseras på barns förmågor att lära sig. Det 12

13 var faktiskt i Paperts laboratorium som barn för första gången fick möjligheten att skriva och rita former med hjälp av datorer. 2.2 Satsningen Datorn som pedagogiskt hjälpmedel , i Sverige Samtidigt som Paperts forskning tog plats på 1960-talet i USA, började man i Sverige att framhäva vikten av att behöva starta relevanta studier inom IT och lärande. Idag finns det omfattande forskning och artiklar inom ämnet gjorde till exempel KK-stiftelsen en satsning inom IT-didaktik. Avsikten var att skapa fördjupad kunskap inom informationsteknik och lärande, samt hitta sambandet mellan dessa två faktorer. (http://www.learnit.org.gu.se ). Intressanta studier har också World Internet Institut, (WII) gjort (http://www.wii.se ). En intressant aspekt av detta är att all forskning som man har gjort i större utsträckning har sin utgångspunkt i olika utvecklingsperspektiv. Däremot byggs dessa utvecklingsperspektiv på exakt samma frågeställningar: Kan IT vara bra för lärandet? Vad? Varför? och Hur? Senare på 1970-talet tog Skolöverstyrelsen (SÖ), emot ett regeringsuppdrag som lade fokus på att skapa en förebild för vad undervisningen i datateknik i skolan skulle innebära. Tanken som utvecklades var att kunskap inom datalogi hade blivit en nödvändig förutsättning för samhället. Enligt Riis (1991) var detta oundvikligt eftersom näringslivet började kräva att arbetskraften skulle ha förtrogenhet och erfarenhet av datateknik. Det är ett slags hypotes att datorn som pedagogiskt hjälpmedel skall effektivisera den pedagogiska processen. För att skolan i framtiden skall kunna ge alla elever dessa förväntade och nödvändiga kunskaper [ ] beslutar riksdagen ställa statliga medel till förfogande (a.a. s12) beslutade vårriksdagen om ytterligare en satsning som skulle pågå under tre år en satsning på tre ben, (DOS), datorn och skolan. Treårssatsningen på dator som pedagogiskt hjälpmedel (Riis, 1991:9) skulle genomföras i den svenska 13

14 ungdomsskolan. Projektet hade som avsikt att skapa en förebild för datoranvändningens betydelse i skolan, och gjordes i tre olika stadier. De tre olika stadierna var försöksverksamhet ute i skolorna, regionalt utvecklingsarbete och centralt utvecklingsarbete (Riis, 1991) Försöksverksamhet ute i skolorna Den lokala försöksverksamheten innebar att lärare och elever från svenska skolor provade på datorstödd undervisning. Syftet med försöksverksamheten var att generera erfarenhet och omsatte ungefär 160 projekt som berörde samtliga skolnivåer, från lågstadiet till gymnasieskolan. Enligt Riis var målet uppnått med mycket god marginal, men användningen av datorer och programvaror visade sig vara mycket varierad. Projektets genomförande visade två olika tendenser: Dels försöksskolor med mycket bred verksamhet, dels skolor där projektet bedrevs ganska isolerat (Riis, 1991). Riis beskriver att det behövdes lärare som var entusiaster för att projektet skulle lyckas. Även om försöksverksamhetens avsikt var att generera goda resultat, har användningen av datorer som organisation och system, inte kommit lika långt som man hade velat; den hade inte blivit naturlig eller nått lärare i gemen. En spännande konsekvens var att flera lärare hade skaffat sig nya kompetenser inom ett nytt område. En annan intressant konsekvens som Riis tar upp, är att erfarenheten inte kunde spridas till skolorna som helhet. Riis menar då att det krävs mycket mer arbete för att datoranvändningen i skolan ska kunna beskrivas som intuitiv Regionalt utvecklingsarbete Det regionala utvecklingsarbetet omsatte 11 olika projekt, varav nio hade anknytning till högskolor med lärarutbildning. Precis som försöksverksamheten, visade satsningen olika tendenser. Skillnaden mellan dessa tendenser låg i datatekniktillämpningen, program och verksamhet. I vissa fall hade de regionala projekten, bedrivits i större omfattning och tillämpats efter vad lärare själva hade 14

15 efterfrågat. I vissa andra fall hade projekten fokuserat på att utveckla speciella datatekniktillämpningar och bedrivits utifrån ett mer nationellt perspektiv. Avsikten med det regionala utvecklingsarbetet var att förankra i praktiken den erfarenhet som hade ackumulerats under försöksverksamheten (Riis, 1991) I och med att förutsättningarna för lärandet hade förändrats, var det också viktigt att lärarutbildningen skulle förnyas riktade Utbildningsdepartementets budgetsproposition nya politiska direktiv, som la fokus på att lärarutbildningarnas innehåll förnyas i takt med att erfarenheten av datoranvändning växte i skolan Centralt utvecklingsarbete Det centrala utvecklingsarbetet har bedrivits från Skolöverstyrelsen (SÖ) som lade upp sin egen agenda från 1988 till I projektets tidigare del, delades verksamheten in i två olika projekt: stöd till skolprojekten och egen utveckling av programvaror. Tredje året ägnade man mest av tiden till programvaruutveckling. Det kallas för avancerade pedagogiska programkoncept (Riis, 1991). Satsningen kostade en del pengar och var en djärv satsning i och med att man inte hade provkört programmen i faktiska verksamheter. Det återstod att se huruvida dessa program var bra som pedagogiska verktyg. Enligt Riis var programmen bra, för att de byggde på en idé och var genomtänkta. De några få, och tillräckligt initierade, lärarna hävdade också att det var bra. I t ex programmet Räknegrottan representerar varje grotta en sådan möjlighet att träna matematiska färdigheter. I detta fall är programmet dessutom öppet i den meningen att den enskilda läraren själv kan skapa helt nya grottor, anpassade för klassen eller enskilda elevers behov (Riis, 1991:42). Femton pedagogiska programvaror, som till exempel ord- och textbehandlingsprogram, utvecklades. Därtill togs fram beslutsstödprogram, bland annat för träning av vårdplanering i vårdutbildningarna, och olika förlopp som simuleringsprogram. I dessa program simulerades till exempel kemiska processer och samhälleliga beslutseffekter på bytesbalans eller sysselsättning. Expertsystemskal och programmeringsspråk tillhörde också det som utvecklats. 15

16 Tack vara en satsning från Norden, hade man kunna byta till sig upp till 35 program (Riis, 1991) Kort översikt över Projektets utvärdering November 1988, skulle lärarna med hjälp av en lathund som SÖ tog fram, utvärdera det egna projektet. Februari 1989, anordnas en konferens. Filosofer, tekniker, politiker och högskolpedagoger diskuterar för- och nackdelar. I diskussionerna betonar deltagarna vikten av att öka medvetandet om teknikanvändningen. Februari 1990, blir dessa samma människor i en konferens, informerad om verksamhets fortsättning. Utvärderingen anses behöva göras på alla olika nivåer: lokalt, regionalt och centralt April 1990 samtliga projektledare i försöksverksamheten deltar i sju regionala konferenser. En enkät som visar vilka frågeställningar som skulle komma upp i utvärderingen delas ut till projektledarna (Riis, 1991) 2.3 Satsning på området IT-didaktik På 1990-talet kom KK-stiftelsen, stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling, fram till att det inte fanns tillräckligt med relevant forskning inom IT och lärande. I samband med det och för att skapa ett medvetande om det, beslutade KK-stiftelsens styrelse 1996, om en satsning på området IT-didaktik. Satsningen innebar att flera institutioner beviljades finansiering till totalt sju doktorandtjänster (http://www.learnit.org.gu.se ) 1997 blev Roger Säljö, professor vid Göteborgs universitet, ombedd att driva ett förberedande programarbete vid Linköpings universitet blev ytterligare elva doktorandtjänster finansierade av KK-stiftelsen för vidare forskning inom ramen för en större programsatsning (a.a.) 16

17 Samma år beslutade KK-stiftelsens styrelse att inrätta ett forskningsprogram om lärande och IT, LearnIT. Forskningen skulle innefatta två punkter som fokuserade på skolan och lärarutbildningen och gälla samspelet mellan lärande och informationsteknik mer generellt (a.a.). Den första punkten, betonade vikten av att forskningen skulle omfatta studier om lärande och informationsteknik från ungdomsskola till fortbildning och lärande i arbets- och samhällsliv i vidare bemärkelse. Den andra punkten, talade om att LearnIT fick i uppdrag att stödja uppbyggnaden av forskningsprofiler vid Trollhättan/Uddevalla, Högskolan i Kristianstad samt Högskolan i Borås (ersatte Halmstad). 2.4 En studie från WIP, World Internet Projekt World Internet Projekt är ett svenskt pågående forskningsprojekt som bedrivs av World Internet Institutet och som under flera år studerat och utvecklat en förståelse för hur datorer, digital kommunikationsteknik, Internet och dess användare formar och förändrar vårt samhälle. Projekten genomförs av de sociala, ekonomiska, kulturella och politiska förändringarna som den nya digitala kommunikationstekniken medför (http://www.wii.se ). Enligt WIP kommer Internet att passera tekniken som under de senaste 50 åren varit mest betydelsefull som t.ex. TV-apparater. Här visar studien att nästan alla barn i skolåldern, från nio och uppåt, är bekanta med Internet. Bland tioåringarna tycks det vara svårt att hitta barn som inte är Internet användare. Studien visar också att de använder Internet till flera saker och oftare, vilket leder till att de också ägnar mera tid åt det. Dessutom har dessa barn ofta blivit flitigare i sitt användande (a.a.) 17

18 2.5 En redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-kompetens i skolan Redovisningen av ett ITis-projekt (IT i skolan), från utbildningsdepartementet, visar att två tredjedelar av gymnasielärarna bedömer att de själva är ganska eller mycket bra på IT. I sammanhanget beskrivs dagens datortillämpningar som en stor potential för lärsituationen. Däremot anger en stor del av dessa lärare, behov av kompetensutveckling inom olika digitalmedier: bild, ljud och video. IT som ett pedagogiskt hjälpmedel upplevs också vara ett område som lärarna behöver fortbilda sig inom (http://www.regeringen.se ). Redovisningen visar ett brett spektrum av åsikter kring ämnet. När en del lärare gärna vill uppdatera sina IT-kunskaper, tycker andra att kompetensutveckling är överflödigt. Här upplever dessa lärare att de redan kan tillräckligt. I detta fall, anses bristen på tid, och stöd från skolan, vara en anledning till att kompetensutveckling inte upplevs som en potential för lärandet (a.a.). Vidare visar redovisningen att ett stort antal lärare på gymnasieskolan upplever IT som ett betydelsefullt pedagogiskt hjälpmedel. Av dessa lärare anser till och med den största delen att IT i undervisningen underlättar möjligheten att möta eleverna och att anpassa efter deras olika behov. Här tycks också detta öka elevernas motivation och stimulera inlärningssituationen (a.a.). För en del pedagoger är inte detta så självklart. Medan vissa belyser användandet av IT i skolan, betonar andra vikten av att IT inte är det enda läromedlet och att det inte kan bidra så mycket vid situationer som till exempel grupparbete. På gymnasieskolan, framförs även bland annat tankar om att IT i undervisningen försämrar elevernas koncentration och inlärning. 2.6 Konstruktioniskt paradigm Enligt Forcier (2005), presenteras lärandet ofta utifrån olika pedagogiska perspektiv. Vi kan säga att lärandets olika synvinklar byggs på vilket inlärningssätt som vid 18

19 tillfället tycks gällande. Every learning environment has a implied method of information presentation. Learning activities are based on the belief of how students best learn (Forcier & Don, 2005:89). Enligt Kafai (1996) är Paperts konstruktionism inte bara ett teoretiskt begrepp för lärandet utan också en pratisk inlärningsstrategi. Piagets konstruktivistiska begrepp ligger till som grund för Paperts teori, men inte enbart. Piaget menar vidare att kunskapen skapas på nytt av varje enskilt individ. Dysthe (1996) som också karakteriserar Piagets teori, menar att eftersom människor har olika referenser så varierar kunskapen beroende på vem det är som lär sig. Paperts teori om barns inlärningsförmåga, utvidgar Piagets observationer om barns kognitiva utveckling. Barns aktiva roll, beskrivs som central i utvecklingsprocessen, och att barns inlärningsförmåga är betydligt större om de själva får stå för tankeprocessen eller inlärningsprocessen. I det konstruktionistiska inlärningssättet anses att interaktion med computational artefakter (med hjälp av datorer) bidrar i större utsträckning till barnens utveckling. Papert (1980) tyckte att samspelet med datorspråket LOGO tydligt visade hur barnen kunde styra inlärningsprocessen. Att en enskild elev gers möjlighet att arbeta i egen takt [ ] lyfter fram datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel (Riis, 1991:68). Här precis som i det konstruktivistiska synsättet, tar eleven kontroll över inlärningsmomentet, och bestämmer över sin egen utveckling. Om ett barn tycker att det är roligt, då blir inlärningen intuitiv (Kafai, 1996). Detta förklarar tydligt att, förhållandet till kunskap är lika viktigt som kunskapen själv. Ju mer ett barn skapar, desto mer kommer han/hon på ett mer effektivt sätt att skapa. Den gamla kunskapen återanvänds och byggs på. Kafai (a.a.) menar att konstruktionism ligger fokus på att ett barn konstruerar kunskap genom att skapa. Ju mer ett barn skapar, desto mer lär han/hon sig. Det kan vara allt från att bygga ett sandslott till att skapa ett dataprogram. Utgångspunkten för att lära sig, handlar om att man ska vara intresserad eller engagerad i meningsfulla aktiviteter. Enligt Kafai är det viktigt att skapa en relation till kunskap för att förstår dess innebörd. 19

20 2.6.1 Hur kan användningen av IT i undervisningen, stödja det konstruktionistiska paradigmet? Användningen av IT i undervisningen härrör från Paperts teori på olika sätt. Den ena aspekten, grundar sig på att eleverna får, med hjälp av datorer, styra sin egen utveckling. Henry Egidius i Pedagogik för 2000-talet beskriver väldigt väl hur utvecklingen har gått från undervisning och inlärning till lärande. Förskjutningen från inlärning till lärande har påverkats av olika faktorer. Bland annat, den digitala revolutionen där eleverna får möjligheter att själva styra sin utveckling. Det finns ett par ställen hos Egidius som jag vill lyfta fram och som tydligt relaterar till IT-klassrummet. Det första är kapitlet om filosofiprofessorn Hans Larsson, som skrev flera böcker om intuition. Larsson var övertygad om att intuitionen ledde till ett mer sant och vettigt liv - och i djupaste mening mänskligt liv (http://www.info.uu.se ). Ju mer man förstår någonting, desto mer omedelbart blir resultatet. Lite grann som att köra bilen dit man ska, och anlända utan att ha funderat på vilken väg som har tagits. I en intuitiv situation, sätts autopiloten igång. Egidius tolkar Larssons definition av intuition som en kunskapsform som börjar fungera när man är så väl insatt i något att det räcker med en enda tanke, ett stickord, ett ljud eller en doft för att man ska känna att man är inne i ett helt och stort sammanhang (Egidius, 2002:133). Lärandet i denna miljö beskrivs utifrån ett konstruktivistiskt synsätt, där utvecklingen bestäms av hur mycket en elev har förstått. Ju mer en elev övar och provar på, desto större blir förståelsen. Ju större förståelse en elev har, desto mer kan han/hon åstadkomma (a.a.). Det andra stället är Egidius tankar om kompetensutveckling där kompetens beskrivs som förmågan att nå ett visst syfte, att kunna lösa både bekanta och oväntade uppgifter och att kompetensutveckling sker genom övning att lösa uppgifter. Edigius menar då att kompetens är förmågan att klara en uppgift och hävdar att det är genom övning, och inte i första hand genom lärarens föreläsningar (a.a.). Detta i sin tur 20

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2003 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan 1 2 3 Förord 5 Bakgrund 7 Undersökningens resultat... 7 Presentation av resultatet... 7 Undersökningens genomförande...

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo REVIDERAD IKT-STRATEGI LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SDU Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo Informations- och kommunikationsteknik integreras

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se]

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] Att förändra skolan med teknik IT i skolan är ett förändringsprojekt, inte i första hand ett

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan -kompletterande studie inför konferensen framtidens lärande är här och nu! Maj 2009 Utredare Torbjörn Skarin Torbjorn.skarin@metamatrix.se Tel: 073-944

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: TGDDI Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Study

Läs mer

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN ATT GÖRA EN SKILLNAD SOM GÖR EN SKILLNAD Lin Education lever efter mantrat Att göra en skillnad som gör en skillnad. För oss är det inte tekniken som utvecklar skolan, snarare är det så att förändrad pedagogik

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

NTA som skolutvecklingsprogram

NTA som skolutvecklingsprogram Sammanfattning NTA som skolutvecklingsprogram Utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå Margareta Ekborg Umeå Universitet

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Månadens fråga juni 2013. Standardrapport

Månadens fråga juni 2013. Standardrapport Månadens fråga juni 2013 Standardrapport Procent Antal Utbildning av eleverna inom IT och dess användning i olika verksamheter. 38,4% 713 Utbildning av lärarna inom IT-användning och IT-nytta. 75,5% 1402

Läs mer

Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten

Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten Ulrika Ryan Hur bygger jag den vetenskapliga grunden för min undervisning? Styrdokument Forskning Beprövad erfarenhet Matematik

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

IT-strategi för Strängnäs kommun

IT-strategi för Strängnäs kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildnings- och kulturkontoret Handläggare Tor-Erik Lillsebbas tor-erik.lillsebbas@strangnas.se 0709-429 211 Dnr BUN/2010:14-600 2010-05-11 1/5 Barn- och utbildningsnämnden IT-strategi

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Drift och underhållsteknik är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som bygger på samspel

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig -

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig - November 2013 januari 2014 Projektmedarbetare Jonas Johansson & Jessika Dahl Gidlund Uppdragsgivare: Eva Fors utbildningschef Nordanstig kommun Presentation - Utbildningskommun Nordanstig - Samverkan mellan

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Antal svar Antal enkäter som skickades ut till Ma/No-lärare 500 Antal svar 390 Antal ämnesansvariga av ovanstående 49 (12,5% av 390)

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

HELA BARNET HELA DAGEN

HELA BARNET HELA DAGEN EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM HELA BARNET HELA DAGEN - SAMVERKAN MELLAN SKOLA OCH FRITIDS Författare: Emma Ederyd (i samverkan med Johanna Fredman, Ru Hedefalk och Maria Johansson).

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap 2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Effekter av ITiS. Regeringen har haft en särskild satsning på IT i skolan som kallas ITiS. Har du varit med i ITiS eller ej?

Effekter av ITiS. Regeringen har haft en särskild satsning på IT i skolan som kallas ITiS. Har du varit med i ITiS eller ej? 85 7 Effekter av ITiS Nytt för 2004 är att vi undersökt om det är någon skillnad i attityder och användning av IT mellan lärare som deltog i regeringens satsning på IT i skolan (ITiS) 1999 2002, och de

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Kan utan tvekan säga att jag hade svårt för det här pusslet själv men med tiden så knäcker man koden och vet hur man skall lägga pusslet.

Kan utan tvekan säga att jag hade svårt för det här pusslet själv men med tiden så knäcker man koden och vet hur man skall lägga pusslet. Skapande skola Enligt grundskolans läroplan ska skolans elever fostras till medborgare som har en fri och kritisk analysförmåga. Skolans uppgift lär vara att förse dem med de kunskaper som de kan behöva.

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer