Malmö högskola Lärarutbildningen. Examensarbete 15 högskolepoäng. Pascal Deraed. IT-classroom. Skolutveckling och ledarskap. Examinator: Jan Härdig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Malmö högskola Lärarutbildningen. Examensarbete 15 högskolepoäng. Pascal Deraed. IT-classroom. Skolutveckling och ledarskap. Examinator: Jan Härdig"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng IT-classroom Pascal Deraed Lärarutbildning 90 hp Examinator: Jan Härdig Handledare: Lisbeth Amhag 1

2 Sammanfattning I uppsatsen undersöks gymnasielärares relation till IT och lärande och hur deras synsätt befrämjar IT-inlärning. Undersökningar har under fler decennium i Sverige pekat på att datorer borde användas mer som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Idag finns tekniken och det borde falla naturligt in i rutinerna att använda datorer. Mitt källmaterial och egna erfarenheter redovisar att ungdomarna redan har skaffat sig en IT-vana. Dessvärre stödjer inte lärsituationen IT-användningen ändå. Målet med detta arbete är att försöka förstå varför Internet som ett pedagogiskt verktyg inte har hittat en naturlig plats ännu i klassrummet. Resultatet av undersökningen som utförts visar att informationstekniken inte är en självklar del i undervisningen. Det är möjligt att påstå att det behövs bättre rutiner för att Internetanvändningen bättre ska kunna användas som ett pedagogiskt redskap i undervisningen. Utvecklingen handlar om att lärare och elever ska interagera mera i klassrummet. Eleverna är mer initierade än sina lärare i digitala verktyg. Men det räcker inte att vara tekniskt kunnig, för elevernas källkritiska granskning måste också utvecklas med hjälp av deras lärare. 2

3 Förord IT som verktyg i undervisningen underlättar ofta för elever att lära sig (http://www.itkommissionen.se ) Alla barn och ungdomar har olika behov, förutsättningar och sätt att lära. Det finns ingen lösning som gäller för alla, utan det är viktigt att se till individen när man väljer sina alternativa verktyg i lärandet. Begreppet innebär att man kan använda både kompensatoriska hjälpmedel [ ] för att ge eleven rätt stöd vid rätt tillfälle. Det är viktigt att börja tidigt med datoriserade hjälpmedel så att eleverna till fullo kan utnyttja datorns möjligheter när ämnesstudierna blir mer avancerade och krävande. På det sätt får eleven möjlighet att ta ansvar för sitt eget lärande. (elevdata, 2009) 3

4 Innehåll Sammanfattning...2 Förord...3 Innehåll Inledning Internet i skolan Uppsatsens delar Informationstekniken IT: historia IT-klassrummet Syfte och problemformulering Avgränsning En jämförelse mellan en svensk och fransk gymnasieskola Litteraturöversikt IT och lärande av Papert Satsningen Datorn som pedagogiskt hjälpmedel , i Sverige Försöksverksamhet ute i skolorna Regionalt utvecklingsarbete Centralt utvecklingsarbete Kort översikt över Projektets utvärdering Satsning på området IT-didaktik En studie från WIP, World Internet Projekt En redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-kompetens i skolan Konstruktioniskt paradigm Hur kan användningen av IT i undervisningen, stödja det konstruktionistiska paradigmet? Samspel mellan lärare och elever Internet i lärsituationen Lärarrollen i denna miljö Summering Metod Kvalitativa intervjuer Urval Genomförande Validitet och reliabilitet Resultat Redovisning av intervjuerna Deltagarpresentation

5 4.3 Deltagarna Internetsvanor: Privat och Yrkesmässigt Internet som ett pedagogiskt redskap i undervisningen Internet: möjligheter och hinder Lärarnas syn på hur Internet skulle kunna utvecklas Slutsats Diskussion Referenslitteratur Internetkällor...46 Bilaga Intervjufrågor: Kan du berätta lite om dig själv? Hur länge har du varit lärare eller rektor på den här skolan? Hur använder du som lärare Internet som ett pedagogiskt redskap? Vilka möjligheter och hinder ser du finns med Internet? På vilket sätt skulle du vilja utveckla Internet som ett pedagogiskt redskap?

6 1. Inledning Vårt samhälle präglas allt mer av Informationsteknikens (IT) ständiga förändringar. Dagens ungdomar har väldigt lätt att ta till sig den ständiga utvecklingen av olika digitala verktyg, som att chatta, blogga, meddela sig via SMS, MMS etc. De har på egen hand ofta blivit väldigt kunniga inom vissa digitala områden (http://www.diu.se ). Detta är inte nytt! Regeringen har i sin skolpolitik försökt lyfta fram användningen av IT i skolan. Det finns även omfattande forskning om lärandet med kommunikations- och informationstekniken (IKT). Den nya medievärlden, innebär att bilder och audiovisuella medier istället kommer att få en större betydelse i människors erfarenhetsvärld. En redovisning av ett regeringsuppdrag från Skolverket visar en uppföljning av IT-användningen och IT-kompetens i svenska skolan. Studien fokuserar på hur gymnasielärare ser på sin IT-kunskap. Resultatet visar bland annat att två tredjedelar av gymnasielärarna bedömer att de är ganska eller mycket bra på IT. (http://www.regeringen.se ). Att tänka sig IT som ett pedagogiskt redskap är en sak, att kunna förhålla sig till det en annan. Jag tror att för att kunna använda sig av IT i lärsituationen krävs det en förändring i lärares attityd. Han/hon behöver vara intresserad. Det som verkar konstigt är att en del kollegor nästan verkar vara rädda för att visa att de inte behärskar digitala medier. Dessa lärare väljer istället att inte inkludera IT i sin undervisningssituation. Jag anser att IT-undervisningssituationen inte har sin grund i lärares IT-kunskap, men väl i lärares och elevers IT-intresse. Dessa lärare kan till exempel ta hjälp av sina elever. Personligen tror jag att det skulle kunna bli en riktigt bra lärsituation där elever och lärare samverkar. Här betonas vikten av att lärare och elev tillsammans löser ett problem. Olga Dysthe (1996) baserar sina tankar om dialogens betydelse utifrån Bakhtins teorier som framhäver vikten av att etablera dialog mellan lärare och elever. IT är ett redskap som de flesta elever redan behärskar. Det borde vara en självklarhet att utnyttja deras förkunskap och specialintresse för att komma vidare. 6

7 1.1 Internet i skolan När en del lärare på min skola inte tycker att IT kan göra lärsituationen bättre, konstaterar andra att det bidrar till en kvalitetsökning i undervisningen. För dessa lärare tycks användningen av Internet tagit mycket plats i undervisningen. Ett spännande resultat av detta är att vissa undervisningssalar till och med blivit utrustade med ett teambord, digitala skrivbord och en dator med Internet anslutning. Intresse, skapar ju möjligheter och vice versa. En studie som WIP, World Internet Projekt, gjorde visar att med användningen av Internet i undervisningen förändrar villkoren kolossalt. På Internet finns informationen undantagslöst och då krävs att användaren ska lära sig att sortera och bedöma den rätt (http://www.wii.se ). Här tycks Internet förse användaren med otrolig många möjligheter och skapar många nya förutsättningar i lärsituationen. Eleverna väljer kunskap utifrån sina egna förutsättningar och förmåga. Internet anses bland annat, underlätta i stor utsträckning för eleverna att hitta information. En del lärare anser till och med att det utvecklar elevernas vilja att samarbeta (http://www.regeringen.se ). Vi är på väg från att undervisa med till exempel OH-bilder och traditionella läromedel till den IT-stödda undervisningen. Ändå har Internet ännu inte kommit in alla klassrum. Jag undrar förstås varför? Riis (1991) som är professor i pedagogik vid Pedagogiska Institutet, hävdar att eleverna kommer att påskynda IT-utvecklingen. Hon hade rätt. Riis beskriver elevernas entusiasm över datoranvändningen som påfallande. Enligt henne, kommer de snart att ha en datorvana från fritiden. Det har de redan. Detta skrevs 1991! I samband med det, ökas elevernas förväntningar på datorstödd i undervisningen. I denna uppsats frågar jag mig alltså varför har IT inte fått större utrymme i undervisningen generellt. Därtill granskar jag användningen av Internet i IT-klassrummet och hur denna påverkar lärsituationen. 7

8 1.2 Uppsatsens delar I detta arbete kommer Seymour Paperts, professor i matematik vid Massachusetts Institute of Technology (MIT), konstruktionistiska synsätt på lärandet att beskrivas liksom grundprinciperna för användandet av IT som ett pedagogiskt hjälpmedel. Därtill diskuteras användningen av Internet som ett pedagogiskt verktyg i ITklassrummet. Det syftar till att skapa ett medvetande om hur användningen av IT i skolan kan vara för lärsituationen. Det tycks fortfarande kunna upplevas som vara ett problem för lärare som än så länge använt sig av behavioristiska inlärningsmetoder. Här menas att läraren förmedlar kunskap. I IT-klassrummet är lärare en del av inlärningssituationen. I slutet av den teoretiska delen, redogörs för resultatet som framkommit i en kvalitativ intervjustudie som jag gjorde. Undersökningen gjordes på två olika gymnasieskolor med sex lärare. Arbetet avslutas med en diskussion utifrån uppsatsens teoretiska del och intervjustudien. 1.3 Informationstekniken IT: historia Enligt Optimatika är ordet IT en akronym från engelska information technology. I sin tur, kan ordet Technology översättas både med teknik och teknologi- där teknologi är vetenskapen om teknik. Optimatika menar också att när vi normalt pratar om IT, menar vi informationsteknik och inte informationsteknologi. (http://www.optimatika.se ) Charles Baddage, matematiker vid Cambridge på 1900-talet investerade hela sin tid med att utveckla världens första numeriska dator (kalkylator). Baddage var beslutsam att hitta en mekanisk kalkyleringsmetod som skulle ta fram tabeller för astronomiska och matematiska beräkningar. (http://www.charlesbabbage.net/ ). Med hjälp av Lady Ada Byron, utvecklade Baddage maskinen Difference engine. Vi kan säga att tankarna till att utveckla den första computational 8

9 maskinen hade sin grund i Baggades uppfinningar. Lady Ada Byron skrev programmet till maskinen och anses vara världens första programmerare (a.a.) introducerades ENIAC, världens första dator (Electronic Numerical Integretor and Computer). Den hade elektronrör och vägde 30 ton var det dags att integrera kretsar (Integrated circuit, IC) (http://www.axzion.biz ). Den massiva och tunga tekniken hade då utvecklats till mikrokomponenter som inte var större än sex kvadratcentimeter. Den lilla enheten mikroprocessor ligger till grund för dagens persondatorer. Med hjälp av Paul Allen startade Bill Gates 1975, Microsoft (a.a.). MS-DOS utvecklades och 1980 tog IBM kontakt med Gates för att diskutera utvecklingen av persondatorer. Under tiden hade världens första moderna mikrodator konstruerats, Apple II. Jobs och Wozniaks (a.a.) Apple II gjordes i konkurrens med Microsoft och blev omedelbart populärt bland hemanvändare (a.a.). På uppdrag av Luxor byggde 1978, företaget Data Industrier AB (DIAB) den första svenska persondatorn. Den kallades för ABC80 och såldes i mer än exemplar lanserades IBM den första PC:n, en 16-bitars dator som styrdes av MS-DOS 1.0, ett Microsoft operativsystem. Mitten på 1980-talet hade MS-DOS blivit standard operativsystem för IBM-kompatibla datorer (a.a.). 1.4 IT-klassrummet I denna uppsats beskrivs IT-klassrummet som en datorstödd lärmiljö, där kunskapsbyggandets praktik är medierad genom tekniskt designade artefakter. Herskin (1999) skrev att IT till sin karaktär är sekventiellt och full av detaljer. Han menar att interaktionen med IT är sekventiell eller byggs på sekventiellt tänkande. För att utföra en uppgift, krävs kunskap om hur du utför uppgiften i steget dessförinnan. Med andra ord blöter personen håret innan schamponeringen. I ITklassrummet kan det handla om att känna till tangentbordets funktioner innan eleven börjar skriva i Word. Detta kan upplevas som ett problem. Herskin menar han att lärare och elever tillsammans lär sig att kompensera för dessa problem. Genom att 9

10 utnyttja lösningar, löser de inlärningsmässiga problem IT ger upphov till (Herskin, 1999:29). Här innebär IT-klassrummet, dels att IT används som ett pedagogiskt verktyg, dels att lärare och elever samverkar för att lösa ett problem. 1.5 Syfte och problemformulering Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i gymnasieskolan ser på sin egen och elevernas IT-kunskap och hur de kan nå ett högre och mer pedagogiskt utnyttjande av IT i skolan. 1.6 Avgränsning Jag begränsar min undersökning till två gymnasieskolor och till informationsteknikens användning som ett pedagogiskt redskap vid sidan av mer traditionellt material som böcker, papper och pennor. Gymnasieskolorna finns i en mellanstor stad i södra Sverige och i en större stad på Frankrikes västkust. Den svenska gymnasieskolan härbärgerar nio olika gymnasieprogram som sysselsätter ungefär 1100 elever och lite över 100 lärare. I dagens läge har dessa elever till sitt förfogande sju stycken datasalar med ungefär 20 datorenheter i varje. På den franska gymnasieskolan arbetar över 100 lärare. Dessa lärare undervisar ungefär 1200 elever. 1.7 En jämförelse mellan en svensk och fransk gymnasieskola Den stora skillnad mellan den franska och svenska skolan vad det gäller ITinfrastruktur ligger framför allt i den administrativa organisationen. Finansieringen av IT-utrustning på den svenska skolan bekostas av kommunen. Här menas att kommunen finansierar köpet av skolans datorer. Däremot i Frankrike styrs finansieringen av IT-utrusningen av regionen. Därutöver är det huvudsakliga syftet i båda skolorna att kunna med hjälp av informationstekniken stödja lärsituationen. På båda skolor finns ett IT-ombud som handledar och stöttar lärare och elever med ITpedagogiska frågor. 10

11 2. Litteraturöversikt I detta avsnitt används begreppen konstruktionism och konstruktivism. Dessa begrepp har nära koppling till varandra och definieras på följande sätt: I konstruktivistiskt utvecklingsperspektivet bestämmer barnet över sin egen utveckling. Elevens aktiva roll i lärandeprocessen upplevs som central. Här betonas att de själva får upptäcka och därefter applicera det de lärt sig (Säljö, 2005). Den konstruktionistiska teorin byggs på konstruktivism. I konstruktivistiska sammanhanget styr barnet sin egen utveckling med hjälp av datorer (Papert, 1992). Här menas att den påtagliga skillnaden är att datorer är medaktör inom den konstruktionistiska metoden. Med hjälp av tekniken så införs lärandet som bygger på konstruktivistiska teorier. Det konstruktionistiska synsättet på lärandet betonas i litteraturdelen. Därtill diskuteras grundprinciperna av IT- och Internets användning i undervisningen. Avsikten är att skapa en bild av hur bra användningen av IT, som ett pedagogiskt verktyg, är för lärsituationen. Litteraturavsnittet inleds med en kort forskningsöversikt om IT och lärande, i USA och i Sverige. Dessutom visas ett redovisningsresultat av ett IT-regeringsuppdrag som Skolverket fick. I uppdraget skulle Skolverket kontinuerligt följa upp elever och lärares IT-användning och IT-kompetens (http://www.regeringen.se ). 2.1 IT och lärande av Papert Boken The Children s Machine Rethinking school in the age of the computer (Papert, 1992) handlar om just förbättringen av barns utveckling i samverkan med tekniken och beskriver hur Papert försökte övertyga om att lärandets framtid kopplas till användningen av datorer. Redan på 1960-talet började Seymour Papert (1992), professor vid MIT i USA, framhäva vikten av att integrera IT med lärandet. Han arbetade aktivt med att få fram 11

12 alternativa lösningar för lärandet. Hans konstruktionism la fokus på hur datorer påverkar inlärningsprocessen. På den tiden kostade tekniken enorma summor pengar och många upplevde Paperts önskan om att använda datorer som ett pedagogiskt verktyg som ouppnåelig. Idag tillämpas Paperts forskning av miljoner barn över hela världen. Papert (1980) definierar lärandet som konstruktivistiskt. Han var inte överens med skolsystemet och försökte därför redan på tidigt 1980-talet påverka det. Han tyckte att det behövde förändras och ville istället att barn själva skulle få bestämma över sin egen inlärning genom att få upptäcka och applicera det som de lärt sig. Paperts synsätt baserades ursprungligen på utvecklingsperspektivet Piagetian learning, som belyser barns naturliga spontana inlärning i samverkan med sin omgivning. Han hävdade att kunskap inte bara kommer från läraren utan att ett barn lär sig genom att själv upptäcka och prova på. En intressant observation som Papert bland annat gjorde och som fortfarande är omtalad var att lärandet ofta sker utan formell undervisning. Här menar han att inlärningen är betydligt större, jämfört med lärandet i mer traditionella undervisningssituationer (a.a.). Här betonas learning by doing som ett bra alternativ till lärandet. Ju mer ett barn lär sig utan lärarens intervention, desto större blir inlärningssituationen. Papert (1992) ansåg att det var viktigt att studera barns utveckling i samspel med teknik. Han fortsatte sin forskning och bestämde sig för att bevisa att tekniken kunde bidra till att påverka barnens kognitiva egenskaper och utveckla deras tänkande och förverkligade sina tankar och utvecklade datorspråket LOGO. Under fem år arbetade Papert (1980) med Jean Jacques Piaget, som är väl känd för sitt konstruktivistiska begrepp. Paperts datorspråk LOGO har sin grund i Piagets konstruktivistiska synsätt. Avsikten var att få fram ett nytt kunskapsförmedlingssätt för barn, och anpassa tekniken till barns kognitiva strukturer. Här betonas att barnens utvecklingsprocess görs i olika faser och baseras på barns förmågor att lära sig. Det 12

13 var faktiskt i Paperts laboratorium som barn för första gången fick möjligheten att skriva och rita former med hjälp av datorer. 2.2 Satsningen Datorn som pedagogiskt hjälpmedel , i Sverige Samtidigt som Paperts forskning tog plats på 1960-talet i USA, började man i Sverige att framhäva vikten av att behöva starta relevanta studier inom IT och lärande. Idag finns det omfattande forskning och artiklar inom ämnet gjorde till exempel KK-stiftelsen en satsning inom IT-didaktik. Avsikten var att skapa fördjupad kunskap inom informationsteknik och lärande, samt hitta sambandet mellan dessa två faktorer. (http://www.learnit.org.gu.se ). Intressanta studier har också World Internet Institut, (WII) gjort (http://www.wii.se ). En intressant aspekt av detta är att all forskning som man har gjort i större utsträckning har sin utgångspunkt i olika utvecklingsperspektiv. Däremot byggs dessa utvecklingsperspektiv på exakt samma frågeställningar: Kan IT vara bra för lärandet? Vad? Varför? och Hur? Senare på 1970-talet tog Skolöverstyrelsen (SÖ), emot ett regeringsuppdrag som lade fokus på att skapa en förebild för vad undervisningen i datateknik i skolan skulle innebära. Tanken som utvecklades var att kunskap inom datalogi hade blivit en nödvändig förutsättning för samhället. Enligt Riis (1991) var detta oundvikligt eftersom näringslivet började kräva att arbetskraften skulle ha förtrogenhet och erfarenhet av datateknik. Det är ett slags hypotes att datorn som pedagogiskt hjälpmedel skall effektivisera den pedagogiska processen. För att skolan i framtiden skall kunna ge alla elever dessa förväntade och nödvändiga kunskaper [ ] beslutar riksdagen ställa statliga medel till förfogande (a.a. s12) beslutade vårriksdagen om ytterligare en satsning som skulle pågå under tre år en satsning på tre ben, (DOS), datorn och skolan. Treårssatsningen på dator som pedagogiskt hjälpmedel (Riis, 1991:9) skulle genomföras i den svenska 13

14 ungdomsskolan. Projektet hade som avsikt att skapa en förebild för datoranvändningens betydelse i skolan, och gjordes i tre olika stadier. De tre olika stadierna var försöksverksamhet ute i skolorna, regionalt utvecklingsarbete och centralt utvecklingsarbete (Riis, 1991) Försöksverksamhet ute i skolorna Den lokala försöksverksamheten innebar att lärare och elever från svenska skolor provade på datorstödd undervisning. Syftet med försöksverksamheten var att generera erfarenhet och omsatte ungefär 160 projekt som berörde samtliga skolnivåer, från lågstadiet till gymnasieskolan. Enligt Riis var målet uppnått med mycket god marginal, men användningen av datorer och programvaror visade sig vara mycket varierad. Projektets genomförande visade två olika tendenser: Dels försöksskolor med mycket bred verksamhet, dels skolor där projektet bedrevs ganska isolerat (Riis, 1991). Riis beskriver att det behövdes lärare som var entusiaster för att projektet skulle lyckas. Även om försöksverksamhetens avsikt var att generera goda resultat, har användningen av datorer som organisation och system, inte kommit lika långt som man hade velat; den hade inte blivit naturlig eller nått lärare i gemen. En spännande konsekvens var att flera lärare hade skaffat sig nya kompetenser inom ett nytt område. En annan intressant konsekvens som Riis tar upp, är att erfarenheten inte kunde spridas till skolorna som helhet. Riis menar då att det krävs mycket mer arbete för att datoranvändningen i skolan ska kunna beskrivas som intuitiv Regionalt utvecklingsarbete Det regionala utvecklingsarbetet omsatte 11 olika projekt, varav nio hade anknytning till högskolor med lärarutbildning. Precis som försöksverksamheten, visade satsningen olika tendenser. Skillnaden mellan dessa tendenser låg i datatekniktillämpningen, program och verksamhet. I vissa fall hade de regionala projekten, bedrivits i större omfattning och tillämpats efter vad lärare själva hade 14

15 efterfrågat. I vissa andra fall hade projekten fokuserat på att utveckla speciella datatekniktillämpningar och bedrivits utifrån ett mer nationellt perspektiv. Avsikten med det regionala utvecklingsarbetet var att förankra i praktiken den erfarenhet som hade ackumulerats under försöksverksamheten (Riis, 1991) I och med att förutsättningarna för lärandet hade förändrats, var det också viktigt att lärarutbildningen skulle förnyas riktade Utbildningsdepartementets budgetsproposition nya politiska direktiv, som la fokus på att lärarutbildningarnas innehåll förnyas i takt med att erfarenheten av datoranvändning växte i skolan Centralt utvecklingsarbete Det centrala utvecklingsarbetet har bedrivits från Skolöverstyrelsen (SÖ) som lade upp sin egen agenda från 1988 till I projektets tidigare del, delades verksamheten in i två olika projekt: stöd till skolprojekten och egen utveckling av programvaror. Tredje året ägnade man mest av tiden till programvaruutveckling. Det kallas för avancerade pedagogiska programkoncept (Riis, 1991). Satsningen kostade en del pengar och var en djärv satsning i och med att man inte hade provkört programmen i faktiska verksamheter. Det återstod att se huruvida dessa program var bra som pedagogiska verktyg. Enligt Riis var programmen bra, för att de byggde på en idé och var genomtänkta. De några få, och tillräckligt initierade, lärarna hävdade också att det var bra. I t ex programmet Räknegrottan representerar varje grotta en sådan möjlighet att träna matematiska färdigheter. I detta fall är programmet dessutom öppet i den meningen att den enskilda läraren själv kan skapa helt nya grottor, anpassade för klassen eller enskilda elevers behov (Riis, 1991:42). Femton pedagogiska programvaror, som till exempel ord- och textbehandlingsprogram, utvecklades. Därtill togs fram beslutsstödprogram, bland annat för träning av vårdplanering i vårdutbildningarna, och olika förlopp som simuleringsprogram. I dessa program simulerades till exempel kemiska processer och samhälleliga beslutseffekter på bytesbalans eller sysselsättning. Expertsystemskal och programmeringsspråk tillhörde också det som utvecklats. 15

16 Tack vara en satsning från Norden, hade man kunna byta till sig upp till 35 program (Riis, 1991) Kort översikt över Projektets utvärdering November 1988, skulle lärarna med hjälp av en lathund som SÖ tog fram, utvärdera det egna projektet. Februari 1989, anordnas en konferens. Filosofer, tekniker, politiker och högskolpedagoger diskuterar för- och nackdelar. I diskussionerna betonar deltagarna vikten av att öka medvetandet om teknikanvändningen. Februari 1990, blir dessa samma människor i en konferens, informerad om verksamhets fortsättning. Utvärderingen anses behöva göras på alla olika nivåer: lokalt, regionalt och centralt April 1990 samtliga projektledare i försöksverksamheten deltar i sju regionala konferenser. En enkät som visar vilka frågeställningar som skulle komma upp i utvärderingen delas ut till projektledarna (Riis, 1991) 2.3 Satsning på området IT-didaktik På 1990-talet kom KK-stiftelsen, stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling, fram till att det inte fanns tillräckligt med relevant forskning inom IT och lärande. I samband med det och för att skapa ett medvetande om det, beslutade KK-stiftelsens styrelse 1996, om en satsning på området IT-didaktik. Satsningen innebar att flera institutioner beviljades finansiering till totalt sju doktorandtjänster (http://www.learnit.org.gu.se ) 1997 blev Roger Säljö, professor vid Göteborgs universitet, ombedd att driva ett förberedande programarbete vid Linköpings universitet blev ytterligare elva doktorandtjänster finansierade av KK-stiftelsen för vidare forskning inom ramen för en större programsatsning (a.a.) 16

17 Samma år beslutade KK-stiftelsens styrelse att inrätta ett forskningsprogram om lärande och IT, LearnIT. Forskningen skulle innefatta två punkter som fokuserade på skolan och lärarutbildningen och gälla samspelet mellan lärande och informationsteknik mer generellt (a.a.). Den första punkten, betonade vikten av att forskningen skulle omfatta studier om lärande och informationsteknik från ungdomsskola till fortbildning och lärande i arbets- och samhällsliv i vidare bemärkelse. Den andra punkten, talade om att LearnIT fick i uppdrag att stödja uppbyggnaden av forskningsprofiler vid Trollhättan/Uddevalla, Högskolan i Kristianstad samt Högskolan i Borås (ersatte Halmstad). 2.4 En studie från WIP, World Internet Projekt World Internet Projekt är ett svenskt pågående forskningsprojekt som bedrivs av World Internet Institutet och som under flera år studerat och utvecklat en förståelse för hur datorer, digital kommunikationsteknik, Internet och dess användare formar och förändrar vårt samhälle. Projekten genomförs av de sociala, ekonomiska, kulturella och politiska förändringarna som den nya digitala kommunikationstekniken medför (http://www.wii.se ). Enligt WIP kommer Internet att passera tekniken som under de senaste 50 åren varit mest betydelsefull som t.ex. TV-apparater. Här visar studien att nästan alla barn i skolåldern, från nio och uppåt, är bekanta med Internet. Bland tioåringarna tycks det vara svårt att hitta barn som inte är Internet användare. Studien visar också att de använder Internet till flera saker och oftare, vilket leder till att de också ägnar mera tid åt det. Dessutom har dessa barn ofta blivit flitigare i sitt användande (a.a.) 17

18 2.5 En redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-kompetens i skolan Redovisningen av ett ITis-projekt (IT i skolan), från utbildningsdepartementet, visar att två tredjedelar av gymnasielärarna bedömer att de själva är ganska eller mycket bra på IT. I sammanhanget beskrivs dagens datortillämpningar som en stor potential för lärsituationen. Däremot anger en stor del av dessa lärare, behov av kompetensutveckling inom olika digitalmedier: bild, ljud och video. IT som ett pedagogiskt hjälpmedel upplevs också vara ett område som lärarna behöver fortbilda sig inom (http://www.regeringen.se ). Redovisningen visar ett brett spektrum av åsikter kring ämnet. När en del lärare gärna vill uppdatera sina IT-kunskaper, tycker andra att kompetensutveckling är överflödigt. Här upplever dessa lärare att de redan kan tillräckligt. I detta fall, anses bristen på tid, och stöd från skolan, vara en anledning till att kompetensutveckling inte upplevs som en potential för lärandet (a.a.). Vidare visar redovisningen att ett stort antal lärare på gymnasieskolan upplever IT som ett betydelsefullt pedagogiskt hjälpmedel. Av dessa lärare anser till och med den största delen att IT i undervisningen underlättar möjligheten att möta eleverna och att anpassa efter deras olika behov. Här tycks också detta öka elevernas motivation och stimulera inlärningssituationen (a.a.). För en del pedagoger är inte detta så självklart. Medan vissa belyser användandet av IT i skolan, betonar andra vikten av att IT inte är det enda läromedlet och att det inte kan bidra så mycket vid situationer som till exempel grupparbete. På gymnasieskolan, framförs även bland annat tankar om att IT i undervisningen försämrar elevernas koncentration och inlärning. 2.6 Konstruktioniskt paradigm Enligt Forcier (2005), presenteras lärandet ofta utifrån olika pedagogiska perspektiv. Vi kan säga att lärandets olika synvinklar byggs på vilket inlärningssätt som vid 18

19 tillfället tycks gällande. Every learning environment has a implied method of information presentation. Learning activities are based on the belief of how students best learn (Forcier & Don, 2005:89). Enligt Kafai (1996) är Paperts konstruktionism inte bara ett teoretiskt begrepp för lärandet utan också en pratisk inlärningsstrategi. Piagets konstruktivistiska begrepp ligger till som grund för Paperts teori, men inte enbart. Piaget menar vidare att kunskapen skapas på nytt av varje enskilt individ. Dysthe (1996) som också karakteriserar Piagets teori, menar att eftersom människor har olika referenser så varierar kunskapen beroende på vem det är som lär sig. Paperts teori om barns inlärningsförmåga, utvidgar Piagets observationer om barns kognitiva utveckling. Barns aktiva roll, beskrivs som central i utvecklingsprocessen, och att barns inlärningsförmåga är betydligt större om de själva får stå för tankeprocessen eller inlärningsprocessen. I det konstruktionistiska inlärningssättet anses att interaktion med computational artefakter (med hjälp av datorer) bidrar i större utsträckning till barnens utveckling. Papert (1980) tyckte att samspelet med datorspråket LOGO tydligt visade hur barnen kunde styra inlärningsprocessen. Att en enskild elev gers möjlighet att arbeta i egen takt [ ] lyfter fram datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel (Riis, 1991:68). Här precis som i det konstruktivistiska synsättet, tar eleven kontroll över inlärningsmomentet, och bestämmer över sin egen utveckling. Om ett barn tycker att det är roligt, då blir inlärningen intuitiv (Kafai, 1996). Detta förklarar tydligt att, förhållandet till kunskap är lika viktigt som kunskapen själv. Ju mer ett barn skapar, desto mer kommer han/hon på ett mer effektivt sätt att skapa. Den gamla kunskapen återanvänds och byggs på. Kafai (a.a.) menar att konstruktionism ligger fokus på att ett barn konstruerar kunskap genom att skapa. Ju mer ett barn skapar, desto mer lär han/hon sig. Det kan vara allt från att bygga ett sandslott till att skapa ett dataprogram. Utgångspunkten för att lära sig, handlar om att man ska vara intresserad eller engagerad i meningsfulla aktiviteter. Enligt Kafai är det viktigt att skapa en relation till kunskap för att förstår dess innebörd. 19

20 2.6.1 Hur kan användningen av IT i undervisningen, stödja det konstruktionistiska paradigmet? Användningen av IT i undervisningen härrör från Paperts teori på olika sätt. Den ena aspekten, grundar sig på att eleverna får, med hjälp av datorer, styra sin egen utveckling. Henry Egidius i Pedagogik för 2000-talet beskriver väldigt väl hur utvecklingen har gått från undervisning och inlärning till lärande. Förskjutningen från inlärning till lärande har påverkats av olika faktorer. Bland annat, den digitala revolutionen där eleverna får möjligheter att själva styra sin utveckling. Det finns ett par ställen hos Egidius som jag vill lyfta fram och som tydligt relaterar till IT-klassrummet. Det första är kapitlet om filosofiprofessorn Hans Larsson, som skrev flera böcker om intuition. Larsson var övertygad om att intuitionen ledde till ett mer sant och vettigt liv - och i djupaste mening mänskligt liv (http://www.info.uu.se ). Ju mer man förstår någonting, desto mer omedelbart blir resultatet. Lite grann som att köra bilen dit man ska, och anlända utan att ha funderat på vilken väg som har tagits. I en intuitiv situation, sätts autopiloten igång. Egidius tolkar Larssons definition av intuition som en kunskapsform som börjar fungera när man är så väl insatt i något att det räcker med en enda tanke, ett stickord, ett ljud eller en doft för att man ska känna att man är inne i ett helt och stort sammanhang (Egidius, 2002:133). Lärandet i denna miljö beskrivs utifrån ett konstruktivistiskt synsätt, där utvecklingen bestäms av hur mycket en elev har förstått. Ju mer en elev övar och provar på, desto större blir förståelsen. Ju större förståelse en elev har, desto mer kan han/hon åstadkomma (a.a.). Det andra stället är Egidius tankar om kompetensutveckling där kompetens beskrivs som förmågan att nå ett visst syfte, att kunna lösa både bekanta och oväntade uppgifter och att kompetensutveckling sker genom övning att lösa uppgifter. Edigius menar då att kompetens är förmågan att klara en uppgift och hävdar att det är genom övning, och inte i första hand genom lärarens föreläsningar (a.a.). Detta i sin tur 20

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN 2 (7) Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 4 IT... 4 Sammanfattning... 7 LULEÅ KOMMUN 3 (7) Bakgrund Elever ska ha tillgång till

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer

Läs mer

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg. 2013-09-01 It-plan NKC Lokal IT-strategi Nättrabyskolans övergripande målsättning med användandet av digitala verktyg är att förbereda våra elever inför framtida studier och arbetsliv. Samt vara väl förtrogna

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo REVIDERAD IKT-STRATEGI LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SDU Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo Informations- och kommunikationsteknik integreras

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag. LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Jonas.Granfeldt@rom.lu.se Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor

Läs mer

Utbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography

Utbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography GÖTEBORGS UNIVERSITET Konstnärliga fakultetsnämnden Högskolan för fotografi Utbildningsplan Utbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography Examen:

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2003 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan 1 2 3 Förord 5 Bakgrund 7 Undersökningens resultat... 7 Presentation av resultatet... 7 Undersökningens genomförande...

Läs mer

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S IT/IKT IT informationsteknik IKT informations och kommunikationsteknik IKT pedagogik kommunikationen och

Läs mer

IT i skolan. - en studie av hur datorer används i skolan. Dimitrios Niotis

IT i skolan. - en studie av hur datorer används i skolan. Dimitrios Niotis IT i skolan - en studie av hur datorer används i skolan Dimitrios Niotis GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 5p 84:2007 Grundskollärarutbildningen: 1999-2003 Handledare: Pia Lundquist Wanneberg

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Lärarexamen Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet Nationella strategier för lärares kompetensutveckling Kristina Malmberg Uppsala universitet Några studier Malmberg, K.1997 Formella och faktiska strategier för lärares kompetensutveckling i en decentraliserad

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se]

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] Att förändra skolan med teknik IT i skolan är ett förändringsprojekt, inte i första hand ett

Läs mer

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan -kompletterande studie inför konferensen framtidens lärande är här och nu! Maj 2009 Utredare Torbjörn Skarin Torbjorn.skarin@metamatrix.se Tel: 073-944

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BÄTTRE UTVECKLING OCH LÄRANDE GENOM IT I ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR 2012

HANDLINGSPLAN FÖR BÄTTRE UTVECKLING OCH LÄRANDE GENOM IT I ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR 2012 ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM SID 1 (8) 2011-11-07 HANDLINGSPLAN FÖR BÄTTRE UTVECKLING OCH LÄRANDE GENOM IT I ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR 2012 Barn kommer tidigt i kontakt med IT och det är

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik Dnr: L 2015/143 Fastställd av FUN: 2015-10-08 Versionsnr: 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras som teknik

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-2072-10 Sid 1 (5) CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: TEKNISK DATAVETENSKAP SPECIALISATION: COMPUTING SCIENCE AND ENGINEERING 1 Fastställande

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Yttrande över betänkandet En digital agenda i människans tjänst SOU 2014:13 N2014/1345/ITP

Yttrande över betänkandet En digital agenda i människans tjänst SOU 2014:13 N2014/1345/ITP YTTRANDE 2014-10-07 Svenska Läromedel Norrtullsgatan 6 113 29 Stockholm Näringsdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet En digital agenda i människans tjänst SOU 2014:13

Läs mer

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet

Läs mer

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse

Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse Digital kompetens Styrdokumenten IT Datapolitik för skolområdet datorn som ett redskap... bland andra datorstöd i undervisningen

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

Rapport skolutveckling och digitalisering

Rapport skolutveckling och digitalisering Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök Ärendenr BUN 2016/360 GVN 2016/86 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 30 maj 2016 1 (7) Barn- och utbildningsnämnden/ Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

ipad strategi i förskolan

ipad strategi i förskolan ipad strategi i förskolan - en strategi för att utveckla pedagogernas förhållningssätt till och användande av ipad i förskolorna i Lindesbergs kommun. Datum: 20131029 För revidering ansvarar: Förskolechef

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1482-14 Sid 1 (8) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 INRIKTNING:

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Styrdokument, plan Skolstrateg 2014-02-04 Per Kornhall 08-590 976 50 Dnr SVV/2013:112 per.kornhall@upplandsvasby.se IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Nivå: Nämndspecifikt styrdokument

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Malmö högskola/fakulteten för teknik och samhälle Fakultetsstyrelsen 2016-12-02 dnr FO 4.1 2016/323 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Computer Science 1. Ämnesbeskrivning

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Balthazar Science Center. Skolprogram. Upplev, prova, bygg och lär. Låt dig inspireras, experimentera och väck lusten till nya upptäckter!

Balthazar Science Center. Skolprogram. Upplev, prova, bygg och lär. Låt dig inspireras, experimentera och väck lusten till nya upptäckter! Balthazar Science Center Skolprogram 2016 Upplev, prova, bygg och lär. Låt dig inspireras, experimentera och väck lusten till nya upptäckter! Var med och testa teknik! Temalådor! Utöver våra skolprogram

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer