Leader Ystad-Österlenregionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Leader Ystad-Österlenregionen"

Transkript

1 Leader Ystad-Österlenregionen Utvecklingsstrategi för åren Remiss Här ska bilder läggas in! 1

2 Till dig som läser remissen Materialet som du håller i din hand är remissversionen av utvecklingsstrategin för Leaderområde Ystad-Österlenregionen. Texten är i hög utsträckning ett arbetsmaterial och således inte färdigformulerad och därmed inte heller korrekturläst. Efter remissrundan kommer inkomna synpunkter att arbetas in, och efter det färdigställer och layoutar vi materialet samt lägger till bilder. Den färdiga utvecklingsstrategin lämnas sedan in till Länsstyrelsen i Skåne för bedömning, vilket beräknas ske innan maj månads utgång. På sina ställen i texten finns avsnitt skrivna med kursiv text. Det är kommentarer och information från författarna till dig som läsare av remissen och de kommer inte att finnas i den färdiga versionen. Om du inte har möjlighet att läsa hela ansökan, är det kapitel 6 (främst 6.2) och 7 som är viktigast. Den 16 april är du välkommen på stormöte (Gamla rådhuset i Ystad kl 18.00) där vi kommer att presentera huvuddragen i remissen. Där får du möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter till oss som har jobbat med analysen och texten. Ystad-Österlenregionen är ett samlingsnamn som man enats om på politisk nivå för vår del av Skåne. Termen används redan och dess användning lär öka med tiden. Att Skurup inte ingår i denna utvecklingsstrategi utgör inget hinder för att använda termen. Texten är i huvudsak formulerad i dåtid, av den anledningen att den är formulerad som om den vore skriven i slutet av maj (då den skall sändas till länsstyrelsen). Alltså har vi tagit oss friheten att beskriva vissa planerade aktiviteter som genomförda. Givetvis kommer detta att kontrolleras och kompletteras i efterhand. Svara på remissen: du kan lämna dina synpunkter på remissen antingen via vanlig post eller e-post. Det är viktigt att det klart och tydligt framgår vilka synpunkter du har, och var i materialet du föreslår en förändring. Skicka dina synpunkter senast söndagen den 29 april till: SÖSK/Europa Direkt Skåne Att. Madeleine Lundin Gamla rådhuset Ystad Vänliga hälsningar, Arbetsgruppen Vi ser fram emot dina synpunkter! 2

3 Förord Leader är erkänd metod för landsbygdsutveckling inom Europeiska unionen. Namnet är en förkortning av Liaison Entre Actions de Développement de l Economie Rurale eller, på svenska, samverkande åtgärder för ekonomisk utveckling på landsbygden. Metoden bygger på ett antal hörnstenar: nytänkande, lokal förankring, samverkan, nätverk, partnerskap och överförbarhet. Detta är en ansökan om att få bilda Leaderområdet Ystad-Österlenregionen under programperioden Här ska det skrivas mer. 3

4 Innehållsförteckning Observera att sidnumren är lite felaktiga (bl a ska inget sidnummer finnas på försättsbladet), detta kommer förstås att rättas till när texten layoutas så småningom. Till dig som läser remissen... 2 Förord... 3 Innehållsförteckning Vår framtidsvision Sammanfattning Förankringsarbetet Analys Bakgrundsfakta om Ystad-Österlenregionen Landskap och geografi och kulturmiljö Befolkningsstruktur och demografisk utveckling Näringslivsstruktur, arbetsmarknad och utbildning Nulägesanalys (SWOT) Genomförande Styrkor och möjligheter Svagheter och hot Temaområden som resultat av SWOT Leaderområde Geografisk avgränsning Avgränsning till intilliggande Leader- och fiskeområde (CAG) Strategi Målet Strategiska val Den företagsamma Ystad-Österlenregionen Den hållbara Ystad-Österlenregionen Den kreativa och aktiva Ystad-Österlenregionen

5 6.2.4 Den välkomnande Ystad-Österlenregionen Den närande Ystad-Österlenregionen Landsbygdsprogrammets tre insatsområden Axel Axel Axel Horisontella mål Jämställdhet Ungdomar Integration Hållbar utveckling Kompetensutveckling Konkurrenskraft Samverkan Andra program och regionala planer Samarbete Regional och nationell samverkan Internationellt samarbete Urvalskriterier Paraplyprojekt LAG och Leaderkontoret Den ideella föreningen Medlemskap Årsstämma LAG Sammansättning och organisation Ungdomsråd/Ungdomslag Ansvarsfördelning och arbetsrutiner Verksamhetskontoret Resursbehov och medfinansiering Budget för perioden Medfinansiering Plan för kvalitativ utvärdering och uppföljning

6 1 Vår framtidsvision Vi har inte formulerat någon färdig bild/framtidsvision, utan vill hålla denna möjlighet öppen för er att bidra särskilt till. Vilka är din bild och dina tankar om vår regions framtid? Utöver en beskrivande bild av vår framtidsvision, vill vi gärna också knyta till oss en devis eller slogan, som kännetecknar vårt Leaderområde. Hittills har följande förslag på inkommit: Ystad-Österlenregionen något för alla sinnen! Ystad-Österlenregionen platsen för alla sinnen! Mötesplats Ystad-Österlenregionen Sinnrika Ystad-Österlenregionen Ystad-Österlenregionen det bästa av två världar! Kom gärna med DITT förslag! Eller vilken av ovanstående skulle du rösta på? 1

7 2 Sammanfattning Leader är erkänd metod för landsbygdsutveckling inom Europeiska unionen och på svenska betyder: samverkande åtgärder för ekonomisk utveckling på landsbygden. Metoden bygger på ett starkt underifrånperspektiv med lokal förankring, där den ideella-, privata- och offentliga sektorn i samverkan utarbetar en utvecklingsstrategi för regionen. Syftet är att förena alla goda krafter för en stark lokal utveckling. Under hösten och vintern 2007/2008 har ett intensivt arbete bedrivits i de fem kommunerna i sydöstra Skåne i syfte att arbeta fram ett Leaderprogram för Ystad- Österlenregionen. Under resans gång valde invånarna i Skurups kommun att ansluta sig till det angränsande Leaderområdet Söderslätt. Leaderområde Ystad- Österlenregionen består av kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Skurup. Arbetet har skett i en bred förankring och inledningsvis genomfördes ett informationsmöte i varje kommun där en översiktlig analys av regionen gjordes. Efter det tillsattes en arbetsgrupp och åtta olika temagrupper som jobbade vidare med underlaget som framkommit vid de kommunala mötena. I nästa steg formerades fem strategiska inriktningar för utvecklingsarbetet i Leaderområde Ystad-Österlenregionen: Den företagsamma Ystad-Österlenregionen, som syftar till att stärka entreprenörer, öka företagsamheten, öka kompetensen kring företagande, höja den generella kompetensnivån i regionen samt initiera samverkan mellan företag och mellan forskning och företag. Den hållbara Ystad-Österlenregionen handlar om att vi måste ha fokus på hållbar utveckling, i allt vi gör, stort som smått. Det rör bl.a. energieffektivitet, hållbart resande, ett förvaltande av natur- och kulturlandskap som bevarar dess värden och ett hållbart brukande av jorden. Den kreativa och aktiva Ystad-Österlenregionen avser att förstärka vår bygd genom att bl.a. ta vara på att regionen är ett framgångsrikt kluster för kreativitet och skapande. Insatser kommer att uppmuntras för att utveckla kulturlivets olika dimensioner, stärka byarna och skapa mötesplatser där alla är välkomna oavsett bakgrund. Den välkomnande Ystad-Österlenregionen handlar om att fortsätta utveckla Ystad-Österlenregionen som ett attraktivt besöksmål. Vi har mycket att erbjuda 2

8 men måste bli bättre på att samverka och utveckla våra produkter. Häri ingår ett behov av att höja kunskapsnivån och samarbeta kring bl.a. marknadsföring. Vidare måste vi verka för att förlänga säsongen och öka tillgängligheten. Den närande Ystad-Österlenregionen innehåller bl.a. satsningar på att utveckla den småskaliga lokala livsmedelsproduktionen och upplevelsen av mat, utveckla primärproduktionen och initiera nya marknadskanaler för vår regions produkter och tjänster. Vidare återfinns här insatser för att stärka hälsan och livskvaliteten för boende och besökare genom att t.ex. uppmuntra initiativ som syftar till ökad rekreation eller samverkan mellan aktörer för att erbjuda hälsopaket för besökare och boende. När denna utvecklingsstrategi är godkänd av Länsstyrelsen och arbetet med Leader i Ystad-Österlenregionen kommer igång, ska en ideell förening bildas av alla som är intresserade av att ta del av detta utvecklingsprojekt. Styrelsen för föreningen, den s.k. LAG (Local Action Group), beslutar sedan om vilka projekt som ska beviljas projektstöd. För att en projektansökan ska godkännas, ska projektet omfatta satsningar som återfinns i ovanstående strategiska inriktningar och projektets resultat ska komma flera till del. Till sin hjälp i arbetet har LAG ett kansli, Leaderkontoret, med en verksamhetsledare vars uppgift är att leda verksamheten. För hela perioden fram till 2013 kommer det till utvecklingen i Leaderområde Ystad-Österlenregionen finnas ca xxx kr att tillgå för olika projekt. Arbetet kommer ständigt att utvecklas och utvärdering av resultaten är en självklar del av arbetet med Leader i Ystad-Österlenregionen. 3

9 3 Förankringsarbetet Arbetet med att bilda ett Leaderområde i Ystad-Österlenregionen inleddes våren 2007, då kommunerna i Sydöstra Skånes Samarbetskommitté (SÖSK) beslutade att initiera processen. Under augusti och september hölls fem lokala mobiliseringsträffar 1 om Leader runt om i regionen, till vilka företagare, föreningar, byalag och allmänhet bjöds in. Syftet med mötena var trefaldigt: - Att informera om Leader och undersöka intresset i förenings- och näringslivet för att bilda ett Leaderområde. - Att finna personer från den privata respektive ideella sektorn som ville arbeta mer intensivt med projektansökan. - Att genomföra en SWOT-analys i syfte att se vilka gemensamma behov och möjligheter som fanns för området och med det lägga grunden för det fortsatta analyserandet. Sammanlagt deltog ca 200 personer i träffarna och samtliga syften uppnåddes. Den 25 september avslutades mobiliseringsfasen med ett uppföljningsmöte, där ca 45 personer deltog. Syftet med mötet var dels att fastlägga formerna för det fortsatta arbetet samt att ta nästa steg i analyserandet av vår region. Man enades om att organisera trepartnerskapet i området i åtta temagrupper och en arbetsgrupp. Temagruppernas fokusområden är helt baserade på de analyser som genomfördes vid mobiliseringsträffarna. Temagrupperna består främst av personer ur den ideella och den privata sektorn och har som regel bestått av mellan 10 och 20 medlemmar. Gruppmedlemmarna har dels varit personer som anmält intresse i samband med mobiliseringsträffarna, men också personer som senare medvetet har knutits till grupperna på grund av kompetens och erfarenhet rörande temat i fråga. Uppgiften har varit att analysera respektive ämnesområde på djupet och på så vis producera ett grundmaterial till den övergripande strategin. Grupperna har träffats regelbundet under perioden december till mars, huvudsakligen gruppvis, men flera gränsöverskridande träffar har också arrangerats, eftersom ämnena till viss del har överlappat varandra och ett helhetsperspektiv har setts som nyckeln till en fullgod analys. Ledarna för varje temagrupp sitter även med i arbetsgruppen (ibland benämnd skrivargruppen), som består av representanter för samtliga tre sektorer och har haft till uppgift att samordna temagruppernas arbete och sammanställa analyserna 1 Mötena hölls i Ystad den 22 augusti, i Skurup den 30 augusti, i Ö Tommarp den 6 september, i Bjärsjölagård den 11 september samt i Skåne Tranås den 17 september. 4

10 till en gemensam utvecklingsstrategi. Arbetsgruppen har under förstudien haft sju möten. Utöver samordnandet av strategiarbetet har arbetsgruppen bland annat haft ansvaret att diskutera och planera kompetensutveckling för arbetsgruppen och temagrupperna samt att kommunicera och samverka med övriga Leaderområden i Skåne. Miljö, klimat & ekologi Unga Arbetsgrupp Infrastruktur Landsbygdens näringar & resurser Entreprenörskap Besöksnäring Hälsa Kultur Den kompetensutveckling som har genomförts under förstudien har främst skett i form av föredrag och frågestunder med inbjudna Leaderexperter i form av verksamhetsledare och annan personal från tidigare eller blivande (redan godkända) svenska Leaderområden 2 samt ett studiebesök hos Leader Bornholm. Syftet med dessa erfarenhetsutbyten har förstås varit att inhämta kunskaper om hur Leader kan fungera och bidra till i en bygd, liksom om analys- och skrivarstadiet som sådant, men också att träffarna skulle fungera som inspiration och motivation för våra aktiva ideella krafter i temagrupperna. Arbetet med att förankra Leaderarbetet och utvecklingsstrategin lokalt har setts som arbetsgruppens viktigaste uppgift. För att säkerställa en bred och tydlig informationsspridning om Leader i regionen samt för att finna lämpliga kommunikationskanaler mellan regionens invånare och arbetsgruppen, utarbetades tidigt i processen en kommunikationsstrategi för hela förstudieperioden (se bilaga X). Informationen och kommunikationen har strömmat genom flera olika medier. SÖSK:s hemsida och kommunernas respektive hemsidor har uppdaterats kontinuerligt med aktuell information om Leader och strategiarbetet. Sedan december produceras ett nyhetsbrev en gång i månaden, som skickas ut elektroniskt (i vissa fall per post) till en sändlista på ca 250 mottagare och som även publiceras på hemsidorna. Både hemsidor och 2 Leader Blekinge, Leader Smålandsgruppen och Leader KalmarÖland. 5

11 mailutskick har också använts för att sprida tidiga versioner av utvecklingsstrategin och förfrågningar om synpunkter. Utöver de fem (sex inklusive uppföljningsmötet) mobiliseringsträffarna har flera mindre informations- och diskussionsträffar arrangerats, bland annat med byalag från olika delar av regionen och lokala livsmedelsproducenter. Förankringsarbetet har också skett genom andra former av personliga möten och kontakter, exempelvis med aktiva inom idrottsrörelsen (Skåneidrotten Sydost, Föreningen Idrott För Handikappade), och den största invandrarföreningen i regionen. Vidare har vi verkat särskilt för att ha en aktiv approach gentemot lokalpressen genom nyhetsbrevet, särskilda pressmeddelanden och direkta kontakter med syftet att väcka medialt intresse för Leader och därigenom få möjlighet att utnyttja medias spännvidd för att bredda informationsspridningen om Leaderarbetet. Arbetsgruppen har alltså vinnlagt sig om att etablera en god kommunikation kring Leaderarbetet till invånarna i Ystad-Österlenregionen och att skapa goda möjligheter för allmänheten att bli delaktiga i processen och bidra till arbetet med utvecklingsstrategin. Detta har skett kontinuerligt under processens gång, men den enskilt största möjligheten till insyn och påverkan var den remissomgång av arbetsgruppens förslag till strategi, som genomfördes i april. Här ska det läggas till text om remissrundan och stormötet 16 april. Stycket avslutas med en skrivning om perioden fram till att ansökan skickas in, främst om stormötet den 20 maj: Det sista steget i förstudiearbetet togs i samband med ett stormöte den 20 maj, då strategin godkändes (hoppas vi!) för att skickas in som ansökan om att bilda ett Leaderområde. Hur många närvarade vid mötet? Vilka synpunkter fanns på strategin? Något annat viktigt som hände? Vid mötet tillsätts även en beredningsgrupp tillika valberedning med uppgiften att under sommaren och hösten förebereda det faktiska bildandet av Leaderområdet. Ska beskrivas närmare. 6

12 4 Analys För att på bästa möjliga sätt kunna se utvecklingsstrategin som en helhet är det nödvändigt att ge en nulägesbild, en analys, av Ystad-Österlenregionen sett ur olika perspektiv. I detta kapitel beskrivs området genom statistiska fakta och en bakgrundsbeskrivning, liksom genom sammanfattningen av en genomförd SWOT-analys. 4.1 Bakgrundsfakta om Ystad-Österlenregionen Kommunerna i Ystad-Österlenregionen har ett flerårigt etablerat samarbete kring strategiska utvecklingsfrågor. För att ytterligare förstärka regionens framtida utveckling och förvaltning, beslutade man 2007 att ta fram ett gemensamt landsbygdsprogram för regionen (med nationella och regionala program som utgångspunkt) och att ansöka om att få bilda ett Leaderområde. Här ska det skrivas lite till om samverkan mellan olika aktörer i Ystad- Österlenregionen Landskap och geografi och kulturmiljö I Leader Ystad-Österlenregionen ingår de fyra kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad. Landskapet är mångfacetterat och erbjuder en rik variation av naturtyper och är vida känt för sin skönhet, vilket förstärks av det ständigt närvarande havet. I områdets sydöstra del dominerar Österlenslätten med sitt kuperade landskap för att i väster och norr övergå i det som karaktäriseras som mosaikartat backlandskap bestående dels av odlingsmark, men också av skogsmark med lövskog och gran. Rör man sig mot nordväst i området växlar landskapet återigen till att i delar av Sjöbo kommun utgöras av slättlandskap. Odlingslandskapet har kvar många av sina specifika kännetecken som grusvägar, lundar och stenmurar och alléträd som ger landskapet karaktär och som samtidigt är viktiga småbiotoper för växter och djur. Förekomsten av vattenbiotoper är låg till följd av utbredd dikning och kulvertering av vattendrag. Åkermarken är i stora delar dominerande och skiljer sig i sin utbredning mellan stora fält vid de större gårdarna och godsen till ett mer småbrutet åkerlandskap i backlandskapet. Naturbetesmarkerna är av skiftande karaktär från öppna hedmarker till trädklädda betesmarker. 7

13 Regionens byar och gods har hög ålder och har under århundraden påverkat formandet av kulturlandskapet. Här finns många spår från tidigare invånare genom bl.a. hällristningar, gravar och skepps- och stensättningar. Området är i sin helhet tämligen rikt på kulturbärande landskapselement Befolkningsstruktur och demografisk utveckling Detta stycke ska kompletteras med en del statistiska uppgifter och utvecklas något. Leaderområde Ystad-Österlenregionen har totalt invånare (2007) 3 varav personer (2007?) bor på landsbygden, i orter med mindre än 3000 invånare. I regionen finns ingen tätort med fler än invånare, vilket innebär att alla invånare i Leaderområde Ystad-Österlenregionen ingår i projektområdet och kan söka Leadermedel. Den demografiska utvecklingen i regionen som helhet följer den generella utveckling som återfinns på riksnivå, med en ökande medelålder. I Ystad- Österlenregionen orsakas detta dels av utflyttande ungdomar, som inte återvänder efter studier eller annan sysselsättning på annan ort, samt inflyttning av grupper i åldern 55+. Det ska emellertid framhållas att denna trend inte förekommer i alla kommunerna, framför allt Sjöbo kommun uppvisar motsatta tendenser med en positiv inflyttning av barnfamiljer. Andelen utrikes födda i projektområdet har ökat under en längre period och jämnats ut mellan kommunerna. Idag befinner sig samtliga kommuner i intervallet 7-8 % utrikes födda. 4 Den största gruppen utrikes födda är födda i Integrationen Näringslivsstruktur, arbetsmarknad och utbildning Detta stycke ska kompletteras med en del statistiska uppgifter, vissa uppdateringar och något tillägg, exempelvis ett jämställdhetsperspektiv, före inlämning. Ystad-Österlenregionen har ett varierat näringsliv där enmans- och fåmansföretagen dominerar. Ett antal större arbetsgivare finns men inget företag har mer än 325 personer anställda. Överlag ligger företagandet och nyföretagandet i regionen över nationellt snitt för jämförbara kommuner. I regionen som helhet är lantbruket den dominerande branschen. Därutöver skiljer det sig något mellan kommunerna vilka sektorer som är stora. I Sjöbo och 3 Fördelning per kommun: Simrishamn , Sjöbo , Tomelilla, och Ystad Källla: SCB, Utrikes födda

14 Simrishamn är hantverks- och byggsektorn stor, i Simrishamn även fiske. I Tomelilla och Ystad utmärker sig handeln som en av de större sektorerna. I flera av kommunerna utgör företag inom besöksnäringen en betydande del och trenden är att besöksnäringen växer. Arbetsmarknaden skiljer sig något mellan kommunerna. I stort för Skåne är arbetslöshetssiffrorna lägre ju längre västerut man kommer och detta går igen även i Leaderområde Ystad-Österlenregionen, där Ystad och Sjöbo har en arbetslöshet om 2,9 % respektive 2,8 % procent medan Tomelilla och Simrishamns siffror är 3,8 % respektive 3,6 % (februari 2008). Snittet för Skåne som helhet är 3,0 %. Regionen har en större utpendling än inpendling av arbetstagare och självklart förekommer inomregional arbetspendling. Med rätt kommunikationsförutsättningar finns det en stor arbetsmarknad att verka inom för dem som kan tänka sig att pendla, dels norrut mot Kristianstad men kanske framförallt till Malmö/Lund och Köpenhamn. En befolkning med hög kunskapsnivå är en viktig faktor för en god samhällsutveckling. En generellt hög utbildningsnivå ökar möjligheterna för kvalitativa problemlösningar och kompetenta affärsidéer. Närhet till utbildningsinstitutioner ökar även ett samhälles attraktionskraft och kan således också motverka utflyttning. I alla kommuner i Ystad-Österlenregionen erbjuds utbildning upp till gymnasienivå. I Ystad erbjuds filmvetenskap på universitetsnivå och regionens närhet till högre utbildning i Malmö/Lund samt till Kristianstad möjliggör utpendling för att studera. Vuxenutbildning erbjuds i alla kommuner och i vissa fall genom samverkan kommunerna emellan. Vidare finns en folkhögskola i regionen, Österlens folkhögskola samt en KY-utbildning i Ystad inriktad på turism och besöksnäring. 4.2 Nulägesanalys (SWOT) Som komplettering till den mer statistiskt inriktade beskrivningen har en nulägesanalys genom SWOT-metoden genomförts under förstudien och området diskuterats utgångspunkt från dess styrkor, möjligheter, svagheter och hot (SWOT = Strengths, Weaknesses, Opportunities, and Threats) Genomförande Vid de kommunala mobiliseringsmöten som arrangerades under hösten genomfördes gruppdiskussioner om ca åtta personer per grupp. Uppdraget var att från ett helhetsperspektiv analysera regionens styrkor, svagheter, hot och möjligheter. Nedan följer en översiktlig sammanställning och analys av de synpunkter som framkom. I en bilaga till utvecklingsstrategin återfinns analysen i sin helhet (se bilaga X). 9

15 4.2.2 Styrkor och möjligheter Naturen och det geografiska läget återkommer flera gånger som en styrka för regionen. Exempelvis framhävs landskapets karaktär, ljuset och havet, som inspirerar och attraherar till både besök och boende. Områdets geografiska läge ger också fördelar både vad gäller boendet och näringslivsverksamheter. Detta gäller framförallt närheten inom området, men även närheten utåt. Också kulturen är ett område som många lyfter som en styrka för området. Det är tydligt att kulturen präglar både näringslivet och dess utveckling, men även invånarna, som genom kulturen får utlopp för kreativitet, samhörighet och välbefinnande. Människorna och deras bakgrund och många goda kvaliteter ses av flera som en stor tillgång i regionen. Framförallt nämns entreprenöranda, kreativitet och viljan till samverkansmöjligheter. Även människors önskan om en god livskvalitet nämns som en styrka för utvecklingen. Småskaligt näringsliv kopplade till livsmedel, turism och kultur är några av möjligheterna som lyfts fram av invånarna i vår region. Många av exemplen i SWOT-analysen bygger på de styrkor som området besitter. Boendet är en central faktor för områdets utveckling enligt väldigt många. Här har den offentliga sektorn en nyckelroll, eftersom allt från områdesplaner till barnomsorg och utbildning påverkar attraktionskraften för inflyttning av både nya invånare och företagen. Områdets utvecklingspotential knyts till attraherandet av barnfamiljer, vilket överlag anses mycket viktigt för regionens framtid. Mötesplatser, både fysiska och virtuella, såväl för företag som för människor, efterfrågas i hög utsträckning och bör således ha goda förutsättningar att utformas. Detta gagnar både människors livskvalitet och näringslivsutvecklingen Svagheter och hot Boendesituationen belyses av många som ett problem i avseenden såsom förekomsten av hus som står tomma på vintern, brist på lägenheter, brist på tomtmark och risken att regionen utvecklas till en sovbygd till Malmöregionen. Kommunikationer lyfts också fram som en svaghet av vissa, som menar att möjligheterna till kollektivt resande är begränsade och att vägnätet är bristfälligt vad gäller utbyggnad och underhåll. Vidare fungerar inte den digitala kommunikationen tillfredsställande i alla delar av vår region. Intolerans, trångsynthet, negativ bymentalitet, utestängning och osund konkurrens mellan kommunerna är annat som återkommer som svagheter. Röster höjs också för att det finns för lite aktiviteter för unga, särskilt vintern upplevs av många som händelsefattig. Till detta ska tilläggas att turistsäsongen är för kort och avgränsad, vilket anses vara ett problem av många. Ett tänkbart hot som har framkommit mot utveckling i vår region är scenariot att regionen stagnerar och bekvämligheten tar överhanden, att man inte orkar engagera sig, att allt fortsätter som vanligt. Samt att konservatism och misstänksamhet kan hämma vår utveckling genom att vi inte släpper in nya 10

16 intryck och invånare. En negativ befolkningsutveckling och/eller en skev sådan är inte heller bra. Vidare upplever många exploatering/överexploatering som ett hot för bygden. Det handlar dels om naturtillgångar, men även risken att det byggs för mycket fritidsbebyggelse i känslig miljö. Sist men inte minst finns miljöhoten, däribland klimatförändringarna, i fokus hos många som ett hot mot regionens framtida utveckling Temaområden som resultat av SWOT Efter att de första fem mobiliseringsmötena hade genomförts kallades som sagt till ett uppföljningsmöte, med öppen inbjudan för dem som kunde tänka sig att arbeta med att föra arbetet vidare. Avsikten med detta möte var att summera de genomförda SWOT-analyserna och vaska fram temaområden att arbeta vidare kring. Även vid detta möte genomfördes gruppövningar. Summeringen och kategoriseringen av framkomna styrkor, möjligheter, svagheter och hot ledde till bildandet av åtta temaområden med rubrikerna: Entreprenörskap och företagande Kultur Hälsa Besöksnäring Ungdomar Miljö, klimat och ekologi Naturresurser och landsbygdens näringar Infrastruktur och kommunikationer Till dessa grupper inbjöds intresserade personer att delta för att föra analysen vidare och arbeta fram ett underlag för utvecklingsstrategin. Resultatet av detta återfinns under rubrik 6.2 Strategiska val. 11

17 5 Leaderområde Här ska det skrivas en kort inledningstext om kapitlet 5.1 Geografisk avgränsning Leaderområde Ystad-Österlenregionen består av kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad och områdets geografiska yta motsvarar de fyra medlemskommunernas geografi. Området har en sammanlagd landareal på 1641 km 2. 5 Karta ska läggas till! Tycker du att texten nedan säter fingret på vad som kännetecknar vår region? Lämna gärna synpunkter på vad vi ska lyfta fram som typiskt och utmärkande för Ystad-Österlenregionen! De fyra kommunerna i Leaderområde Ystad-Österlenregionen har en rad gemensamma nämnare. Kanske allra tydligast bland dessa är regionens funktion som städernas lunga, genom de goda förutsättningar som finns för hög livskvalitet med god hälsa och välmående i centrum. Ett annat utmärkande kännetecken som förenar regionen är den stora omfattningen av kultur, konst och andra skapande verksamheter. Den vackra naturen och det omtalade ljuset ger området särskilt goda förutsättningar för kreativa aktiviteter. Vurmen för naturmiljön märks inte enbart i konstnärliga sammanhang, utan är ett återkommande inslag i flera sammanhang och något som utgör kärnan i livet i regionen och som utgör grunden för vår gemensamma identitet. Inom projektområdet finns ett högst varierat naturlandskap. Alla tre huvudkategorierna från det skånska Landsbygdsprogrammet finns i regionen, dvs låglänt landskap, höglänt landskap och backlandskap. Regionen omfattar åtta av de sammanlagt 26 karaktärsområden som finns i Skåne. Området är därtill ett havsnära område. 6 Denna mångsidighet kan vi ta tillvara och utnyttja till vår fördel, eftersom det bäddar för goda möjligheter att tillgodose olika preferenser 5 Källa: SCB, Kommunarealer Källa: Landsbygdsprogram för Ystad-Österlenregionen (SÖSK) och Det skånska landsbygdsprogrammet: ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv, Skåne i utveckling 2007:10. 12

18 och önskemål. Leaderområde Ystad-Österlenregionen har därmed mycket att erbjuda, både åt besökare och åt människor som är verksamma och bosatta i regionen. Projektområdets geografiska läge är i flera avseenden en fördel, då det möjliggör en harmonisk livsstil och erbjuder en paus från storstadens stressiga och bullriga miljö. Det finns emellertid en viss risk för att läget kan upplevas som ofördelaktigt, om området ses som för avsides beläget i förhållande till Öresundsregionens innersta nav och som att man därmed hamnar i dess skugga. I ett riksperspektiv hör Leaderområde Ystad-Österlenregionen knappast till kategorin periferisk zon, men ur ett snävare, skånskt, perspektiv kan det uppstå svårigheter och konkurrensnackdelar om projektområdet uppfattas som svårtillgängligt. För att motverka sådana tendenser behöver området påvisa de goda kommunikationsmöjligheterna till urbana centra såsom Malmö/Lund och Köpenhamn och även fortsatt satsa på infrastrukturfrågor i ett framtidsperspektiv. Man behöver inte välja mellan antingen eller, utan genom goda kommunikationsmöjligheter säkras möjligheten till pendling mellan arbete i staden och boende på landsbygden, liksom till goda rekreationsmöjligheter för den som både bor och arbetar i staden. Regionens åldersstruktur Vi ska skriva om detta efter att vi analyserat färdigt regionens demografiska utveckling. Situationen ser olika ut i olika kommuner och därför är det viktigt att göra grundlig analys som belyser olikheterna. En ytterligare gemensam nämnare för regionen är behovet att höja den generella utbildningsnivån och förbättra möjligheterna att studera på högre nivå och tillgodogöra sig expertkunskaper och specialkompetens. Vid de många möten som har hållits under förstudieperioden, har det framkommit att det i området finns en uttalad vilja att verka för ökat samarbete mellan alla aktörer i regionen, såväl mellan som inom kommunerna. Genom ökat samarbete och gemensamma målsättningar för regionen i dess helhet vill man bidra till att motverka tendenser av konkurrenstänkande och dålig kommunikation mellan byar, aktörer och sektorer i regionen. 5.2 Avgränsning till intilliggande Leader- och fiskeområde (CAG) Den geografiska avgränsningen av Leaderområdet Ystad-Österlenregionen baseras i hög utsträckning på ett mångårigt kommunövergripande samarbetsområde i sydöstra Skåne. I den traditionella tappningen ingår också Skurups kommun i samarbetet, men i Leadersammanhanget har Skurup valt att i nuvarande programperiod istället ingå i Leaderområde Söderslätt, som angränsar till Ystad-Österlenregionen i väster. Inledningsvis ingick Skurup i båda områdenas förstudier och dialogen mellan de två förstudieprojekten har varit tät. Bland annat har en särskild träff, med gränsdragningsfrågan som enda punkt på 13

19 dagordningen, arrangerats för invånarna i Skurup. Slutligen föll valet alltså på att Skurup i sin helhet skulle ingå i Leaderområde Söderslätt. Det ska dock betonas att den formella gränsdragningen inte ska utgöra något hinder för samverkan och projektsamarbete mellan de två områdena. Tvärtom uppmuntras gränsöverskridande projekt, inte minst av hänsyn till de aktörer i gränsområdena som har uttryckt intresse för gemensamma projekt, exempelvis inom områden såsom hästverksamhet, kulturverksamhet, rid-, cykel- och vandringsleder, ungdomsverksamhet, natur- och vattenvård samt utveckling av kustlandskapet. 7 Under förstudien har diskussioner också förts med andra angränsande områden, däribland södra Kristianstads kommun (trakterna kring Maglehem Hörröd Degeberga) och Hörby kommun. Utfallet av diskussionerna var att områdena ska följa kommungränserna, men även här uppmuntras till gränsöverskridande samarbeten i frågor som är intressanta för fler Leaderområden än ett. Vi avvaktar information angående ett fiskeområde (Costal Action Group) i regionen, det kommer sedan att skrivas en text om det här. 7 Jämför Leaderområde Söderslätts utvecklingsstrategi. 14

20 6 Strategi Här ska det skrivas en kort inledningstext om kapitlet 6.1 Målet Vår huvudsakliga målsättning är att skapa en levande landsbygd och en attraktiv region för människor att bo i, verka i och besöka. Här kommer vi troligen att lägga till något som baserar sig på analysen av den demografiska utvecklingen. Genom att uppmärksamma och stödja lokala och samfällda initiativ vill vi ge människor inflytande över sin egen bygds utveckling och sin egen situation för att därmed skapa engagemang och delaktighet. Vidare vill vi, med grund i hållbar utveckling och livskvalitet, initiera nya och nyskapande projekt och aktiviteter som verkar för en utveckling av hela regionen. 6.2 Strategiska val Förstudien har resulterat i slutsatserna att utvecklingsarbetet i Leaderområde Ystad-Österlenregionen i första hand ska fokusera på fem strategiska inriktningar och målområden. Här kommer vi också att kort beskriva hur vi tänker om unga och motivera varför de inte utgör ett eget strategiskt val/fokusområde, men ändå verkligen finns i fokus i vår strategi (in minst genom paraplyprojektet, se längre fram). Varje underkapitel nedan ( ) ska avslutas med en ruta om unga. Där ska finnas en beskrivning av kopplingen mellan det strategiska valet i fråga och ungas situation och villkor på landsbygden. Efter varje ruta om unga ska det formuleras en punktlista med korta, konkreta målsättningar (en beskrivning av vad det är som projekt i detta fokusområde ska bidra till att uppfylla). Observera att punkterna inte är färdigformulerade, hjälp gärna till! Den företagsamma Ystad-Österlenregionen 15

Leader Ystad-Österlenregionen

Leader Ystad-Österlenregionen Leader Ystad-Österlenregionen Utvecklingsstrategi för åren 2008-2013 Senast uppdaterad: 2008-09-24 Fotografer: Bengt Bengtsson, Marie Carlberg, Fredrik Ekblad, Peggy Eklöf, Elinor Engman, Björn Gran och

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Leader Höga Kusten. Kramfors Härnösand Örnsköldsvik

Leader Höga Kusten. Kramfors Härnösand Örnsköldsvik Leader Höga Kusten Kramfors Härnösand Örnsköldsvik Så är det i Höga Kusten 2013 - Leader Höga Kustens vision Höga Kusten präglas av en livskraftig landsbygd, där invånarna känner gemenskap och samarbetar

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET

Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET 2 Det behövs företagsamma människor för att skapa en konkurrenskraftig och attraktiv landsbygd. Leadermetoden är ett sätt att lyfta

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund Bilaga 1 Projektplan Platsorganisation Åhus Projektidé Projektidén är att samla ett brett spektrum av lokala krafter föreningar, företag och boende i en nybildad förening som blir ett forum för att stärka

Läs mer

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101)

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-03-30 Ert datum Beteckning 300-20899-06 Er beteckning Jordbruksdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Jan Enler 036-395078 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Det här är en sammanfattning av åtta dialogmöten under

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Näringslivsnyheter från Simrishamns kommun. Glad påsk! Seminarium om offentlig upphandling 28 april

Näringslivsnyheter från Simrishamns kommun. Glad påsk! Seminarium om offentlig upphandling 28 april Nyhetsbrevet Näringslivsnyheter från Simrishamns kommun Nr 3/2014 Glad påsk! Frukostmöte 16 maj Reservera redan nu fredag 16 maj för nästa frukostmöte för företagare! Frukostmötet blir denna gång tillsammans

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Samverkan i byn Journalnummer: Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Gästrikebygden Kontaktperson

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning. Namn på förslaget: ECO trails LAG Doboj-Maglaj- LAG Söderslätt Journalnummer: 2011-1261

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Protokoll L02-2011. LAG Terra et Mare 30 maj 2011. Tid: 16.00-18.40. Stenungsögården, Stenungsund

Protokoll L02-2011. LAG Terra et Mare 30 maj 2011. Tid: 16.00-18.40. Stenungsögården, Stenungsund L02-2011 Protokoll LAG Terra et Mare 30 maj 2011 Tid: 16.00-18.40 Plats: Stenungsögården, Stenungsund Medverkande: Arne Lernhag (ordf.) Lars Strömberg Gösta Andersson Bert Olsson Tomas Börgesson Rolf Andersson

Läs mer

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS MARKARYDS Regionförbundet Södra Småland Kulturens Open Space Kosta Glascenter 2014-01-24 BAKGRUND Idédiskussion Idéskiss Hösten 2011 Förstudie Januari mars 2012 Dialogmöten

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Leader Timråbygd. Org nr 802441-9189. får härmed avge. Årsbokslut. för räkenskapsåret 1 januari 2009 31 december 2009

Leader Timråbygd. Org nr 802441-9189. får härmed avge. Årsbokslut. för räkenskapsåret 1 januari 2009 31 december 2009 Org nr 802441-9189 får härmed avge Årsbokslut för räkenskapsåret 1 januari 2009 31 december 2009 Innehåll: sida Verksamhetsberättelse 1-3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Underskrifter styrelse/lag 6

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Närodlad politik i Nybro kommun

Närodlad politik i Nybro kommun Närodlad politik i Nybro kommun Bodil Johansson, Lars-Gunnar Hellström och Christina Davidson. Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma valet för Dig! 1 Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista

Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Ålhajking- Konst o Gourmetvandringar Journalnummer: 2010-1490 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014

Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Förvaltningen Datum (2015-01-27) Thomas Mattsson 0477 441 54 Thomas.mattsson@tingsryd.se Till KSAU Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014 Förslag till beslut KSAU förslås

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Leader Södertälje Landsbygd LAG 2011-10-26

Leader Södertälje Landsbygd LAG 2011-10-26 Datum: 2011-10-26 Mötesprotokoll Möte: LAG-möte Tid: 8.30-12 Plats: Stadshuset, sal Opus Beslutande: Tage Gripenstam Anna Nienhaüsen Lars-Gunnar Thor Anita Wennberg Henrik Åström Björn Jonsson Övriga deltagare:

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Paraply Företag startgas stimulans

Paraply Företag startgas stimulans Paraply Företag startgas stimulans Projektnamn: Paraply Företag startgas stimulans Journalnummer: 2009-4450 Projektägare: Leader Skånes Ess Projektperiod: 2009-04-08 2014-12-30 Kort sammanfattning Projektidén

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer