Kvalitetsprojektet Projekt Q. Ulrika Jörgensdotter - Projektledare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2007-2008. Kvalitetsprojektet Projekt Q. Ulrika Jörgensdotter - Projektledare"

Transkript

1 Kvalitetsprojektet Projekt Q Ulrika Jörgensdotter - Projektledare Kvalitet. Vad menar vi med det? Menar vi samma sak oavsett om vi är elev, förälder, lärare, ledare eller politiker? Går det att mäta kvalitet inom musik- och kulturskolan? Helt klart är att vi lever i en tid när kvalitet är ett hett begrepp. Allt ska kvalitetssäkras, kvalitetsmätas och deklareras. Även för oss, i musik- och kulturskolan, har kraven ökat på uppföljning och utveckling. Vi saknar verktygen. Därför startade SMoK, med stöd från Ungdomsstyrelsen, Projekt Q. Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Industrivägen 33, Hallstavik Tel: , Fax:

2 Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Genomförande... 4 Mål Projektkommuner Projektets upplägg Kartläggningen Seminarieserien Arbetsgrupperna Vad är kvalitet? Vad är kvalitet ur olika intressenters perspektiv? Hemsidorna ur ett kvalitetsperspektiv Vad kan få dig att välja kulturskolan? Vad kan vi lära av de elever som slutar? Verktygslådan tips och råd Mätbara mål Utvärdering Organisera för kommunikation och delaktighet i kvalitetsarbetet Mått att kunna jämföra över kommungränserna Mätmetoder som vi provat på eller diskuterat mer ingående inom Projekt Q Enkät som metod Fokusgrupp som metod Struktur kring kvalitetsarbete Olika hjälpmedel för granskning Detta har hänt i kommunen under året med Projekt Q Karlskoga Kulturskola Mölndals Kulturskola Umeå Musikskola Slutsatser av projektet Målen Projektkommuner Tankar framåt kring kvalitetsarbete på en musik- och kulturskola Lärdomar av projektupplägget Utvärderingar från projektdeltagarna av Projekt Q Litteraturförteckning 2

3 Förord En chef för en kulturskola sa vid ett tillfälle att SMoK var musik- och kulturskolornas utvecklingsavdelning. Att satsa i vart fall någon procent av budgeten på utvecklingsarbete är nödvändigt. Då gällde diskussionen vad det är värt rent ekonomiskt för en enskild musikskola att ha en nationell intresseförening. Den svenska musik- och kulturskolan präglas i hög grad av att vara varje kommuns enskilda ansvar. Varje kommun sätter upp egna mål, utvärderar efter eget huvud och definierar exempelvis elev eller deltagare på helt olika sätt. Detta försvårar naturligtvis jämförelser och utvecklingsarbete. I kvalitetsprojektet Q har vi nu för första gången fått möjlighet att över kommungränserna diskutera och analysera dessa frågor. SMoK har verkligen fått rollen som utvecklingsavdelning. Det har känts otroligt värdefullt, inspirerande och utmanande! Jag tror att det arbete vi nu startat är väldigt viktigt för framtiden inom SMoK och den svenska musikoch kulturskolan. Kan vi inte beskriva vår verksamhet på ett begripligt sätt, och jämföra våra verksamheter över kommungränserna, kommer vi få allt svårare båda att argumentera för betydelsen av vår verksamhet och arbeta med lokal kvalitetsutveckling. En mycket intressant slutsats i denna rapport är att gemensamma styrdokument ses både som en möjlighet och ett hot. Vid närmare eftertanke är det inte så konstigt. Tillsammans blir vi starka men naturligtvis finns det också en risk att den lokala rörelsefriheten minskar. Vår uppgift blir att få fram så mycket av det goda som möjligt och så lite av det negativa som möjligt. Det blir utmaningen när vi nu förhoppningsvis går vidare i det viktiga arbete som startats i Projekt Q Karlskoga i augusti 2008 Per Sjöberg Ordförande i SMoK Ungdomsstyrelsen Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som verkar för att unga ska få verklig tillgång till makt och välfärd. Det görs genom att: - ta fram och förmedla kunskap om ungas levnadsvillkor - följa upp riksdagens och regeringens mål för den nationella ungdomspolitiken och stödja kommunerna i deras ungdomspolitiska arbete - fördela bidrag till och stödja metodutveckling inom ungas fritid och föreningsliv samt inom internationellt ungdomssamarbete 3

4 SMoKs Projekt Q Rapport av projektets första år Bakgrund Våren 2007 sökte SMoK medel av Ungdomsstyrelsen för att starta ett kvalitetsprojekt. Bakgrunden till detta var att det inom vår organisation sedan en lång tid funnits en önskan att hitta bra metoder att beskriva kvalitet inom verksamheten. Trycket från den politiska organisationen att få bra kvantitativa mått på verksamheten, som bör kunna jämföras över kommungränserna, har också ökat. Kvalitet är ett begrepp som diskuterats mycket inom organisationen och det blev därför även temat för SMoKs rikskonferens I ansökan till Ungdomsstyrelsen formulerades målsättningen med projektet såhär: Det främsta målet är att hitta metoder att öka kvaliteten i verksamheten. Det andra målet är att hitta metoder att beskriva denna förhoppningsvis ökade kvalitet. Många musik- och kulturskolor får idag krav på att redovisa verksamheten och dess kvalitet. Enhetliga definitioner och metoder saknas. Detta gör det omöjligt att i dagsläget jämföra verksamheten mellan olika kommuner, ett önskemål som finns såväl inom verksamheten som på den politiska nivån. Målet för projektet är att ta ett steg i riktning mot mer enhetliga definitioner och metoder att utvärdera verksamheten. Varje kommun är dock helt självständig att använda de metoder som önskas. En ökad samordning och gemensamt utvecklingsarbete på lång sikt kan därför sättas upp som målsättning. Genomförande Projektet drogs igång den 1 september. Tidigare under sommaren hade vi skapat en projektorganisation. Den har bestått av styrgrupp med SMoKs verkställande utskott; ordförande Per Sjöberg, vice ordförande Winni Sandström, kanslichef Dag Krafft och projektledare Håkan Sandh. Andrine Bendixen Mangs, Mölndals kulturskola, samt Mats Gripenblad, Norrköpings kulturskola, utsågs till styrelsens kontaktpersoner. En projektledare, Ulrika Jörgensdotter, anställdes för projektet. Hon fick, i samverkan med projektledaren Håkan Sandh, ansvar för att leda projektet. Mål I och med att projektet startades upp konkretiserades de mål som fanns i ansökan. Dessa, som vi ska ha uppnått vid projektets slut, blev formulerade enligt följande: Det finns beskrivning på nuläget Det finns beskrivning på vad kvalitet är ur olika intressenters perspektiv Det finns förslag på struktur kring kvalitetsarbete Det finns förslag på mätmetoder och mått Resultat, slutsatser och förslag i projektet är kända för deltagarna Det finns förslag på hur man kan gå vidare med dessa frågor Projektet skulle vara ett år och en tidsplan för projektets olika delar skapades. 4

5 Projektkommuner Det första steget i projektet, som även det var förberett under sommaren, var att gå ut med information till alla våra medlemskommuner och undersöka intresset av att aktivt delta i arbetet med projektet. Det visade sig snart att intresset för kvalitetsfrågorna var större än vad vi förväntat oss. Inte mindre än 36 kommuner anmälde sig. De kommuner som deltagit i projektet är: Alingsås, Arvika, Berg, Boden, Botkyrka, Falköping, Gotland, Göteborg Kulmus, Halmstad, Hjo, Hörby, Järfälla, Karlskoga, Karlstad, Kiruna, Kramfors, Kristinehamn, Kungsbacka, Lidköping, Ludvika/Smedjebacken, Lund, Mark, Mölndal, Norrköping, Norrtälje, Nyköping, Sigtuna, Skövde, Solna, Stockholm Kungsholmen, Stockholm Norrmalm/Östermalm, Umeå, Vara, Åre, Örnsköldsvik samt Östra Göinge. Projektdeltagarna representerades i de flesta fall av chefer, alternativt biträdande, samt i några fall av lärare. Denna grupp kallas framöver för projektdeltagarna. Projektets upplägg Det övriga arbetet lade vi upp som fyra olika delar: 1. Kartläggning Vi ville göra en kartläggning av hur kvalitetsarbetet såg ut i de kommuner som anmält sitt intresse för projektet. Genom detta val avstod vi från att göra en beskrivning av hur ett representativt urval av kommuner arbetar med frågorna. Vi ansåg att de kommuner som deltog i projektet gott kunde ge en rimlig bild av hela landet då de bestod av både små och stora kommuner, både musik- och kulturskolor samt fanns spridda över hela landet. Dessutom har vi genomfört SWOTanalys på kvalitetsarbete samt -redovisning. 2. En seminarieserie Vi ville erbjuda, främst de deltagande projektkommunerna, fortbildning genom ett antal seminarier. Flera av seminariedagarna tänkte vi oss skulle vara öppna även för andra deltagare. 3. Arbetsgrupper Projektkommunerna skulle, utifrån deltagarnas olika intressen, bilda arbetsgrupper som kunde ta sig an någon del av de frågeställningar vi inom projektet sett som viktigast. Vi såg också detta som en form av motprestation då projektkommunerna erbjöds fortbildning utan kostnad, men avkrävdes ett aktivt deltagande i arbetsgrupperna. 4. Fokusgrupper För att ta reda på vad som är kvalitet ur olika intressenters perspektiv genomförde SMoKs tjänstemän fokusgrupper. Vi var i Alingsås, Arvika och Vara där vi träffade grupper med elever, föräldrar, lärare samt politiker. Därutöver fick projektdeltagarna bistå med sina åsikter i tre olika fokusgrupper för att skapa en helhetsbild. Projektdeltagarna gick in under benämningen ledare. Kartläggningen I samband med att Projekt Q drogs igång skickades en enkät ut till de medverkande projektkommunerna. Genom denna ville vi ta reda på om man arbetade med kvalitetsarbete idag på sin arbetsplats och för det fall på vilket sätt samt eventuella styrkor eller svagheter med detta. Vi frågade också efter om det fanns någon centralt i kommunen som arbetade med kvalitetsredovisningar och om man som musik- och kulturskola ingick i den. En annan viktig aspekt var givetvis om det fanns politiska mål uppsatta för verksamheten samt krav på politiskt nivå att genomföra kvalitetsredovisningar. 5

6 Hur man arbetar med kvalitetsarbete före Projekt Q I stort sett alla musik- och kulturskolor arbetar med kvalitetsarbete på något eller flera sätt. De vanligaste metoderna är att använda sig av enkäter samt pedagogiska samtal, såväl i hela kollegiet som i grupper. Mindre vanliga, men även förekommande, är utvecklingssamtal med brukare, elevråd och föräldraföreningar, fokusgrupper och klagomålshantering. Inte många har spontant tagit upp att man följer upp nyckeltal, men alla har troligtvis någon form av mått på elevtal som ska redovisas varje år. Framför allt kan det bero på att man inte ser det som kvalitetsarbete utan mer som ett uppdrag. Någon kommun använder sig av balanserade styrkort och ett par andra har utarbetat egna system för att säkra kvaliteten. Pedagogiska samtal Enkät Utv.samtal med brukare Fokusgrupp Klagomålshantering Övrigt Figur 1 En översikt över de vanligaste sätten att arbeta med kvalitetsarbete före Projekt Q Finns det någon centralt i kommunen som arbetar med kvalitetsredovisning och för det fall ingår musik- och kulturskolan i den? 75 % av kommunerna uppger att det finns någon som arbetar centralt med kvalitetsredovisning och 53 % att man ingår i denna. Övriga lite intressanta svarsformuleringar är ja, men glöms bort samt inte nu längre på grund av ny politisk majoritet. Finns det politiska mål uppsatta för verksamheten? På denna fråga svarar 83 % att det finns politiska mål alternativt att målen skriver vi själva i verksamhetsplanen och sedan ger politikerna sitt samtycke eller ogillande. På de som svarat nej anger en kommun att de mål som är satta, är redan uppnådda och några nya har inte tillkommit. En annan kommun skriver att det finns en vision, men dock inga politiska mål. Finns det krav på politisk nivå att musik- och kulturskolan ska genomföra kvalitetsredovisning? 64 % anger att de har krav på att genomföra kvalitetsredovisningar, varav en skola uppger att kravet inte kommer från politiskt håll, utan det är förvaltningen som har bestämt det. 36 % har inga krav på kvalitetsredovisningar, varav en inte kände till hur det förhöll sig. Styrkor respektive svagheter med dessa sätt Styrkor vid pedagogiska samtal är styrkan att alla är med och känner delaktighet i processen, det är rätt fokus det vill säga vem vi är till för pedagoger som genomför utvecklingssamtal med sina elever upplever en ökad säkerhet i sin yrkesroll och möter en större respekt från föräldrarna för kulturskolans verksamhet fokusgrupper ungdomarna kan komma till tals på ett enklare sätt än via enkäter kvalitetsarbete driver oss att analysera verksamheten Svagheter svarsfrekvensen på en enkät blir en svaghet om man inte får in minst 70 % svårt att ställa rätt frågor och uttrycket som man frågar får man svar gäller att försöka anpassa sig till grundskolornas kvalitetsarbete, då detta inte riktigt är anpassat för våra verksamheter, målfrågor hamnar lätt på undantag 6

7 alla pedagoger har inte utvecklingssamtal med sina elever vi är ovana vid att mäta och mätas vissa pedagoger blir rädda, rädda för att avslöjas, att inte duga och för att bli för styrda kvalitetsarbete tar tid! vi har inga bra redskap eller nyckeltal att mäta vår verksamhet med, vad är mätbara mål? hur mäter man en elevs växande, trygghet, social kompetens, lust etc? kvalitetsarbetet är fragmentarisk och just översiktlig, saknas närhet och tydlig beröring till det lokala arbetet fokusgrupper - det är svårt att få tag på ungdomar och föräldrar som representerar en mångfald det är svårt att hitta mätbara utvecklingsfaktorer SWOT-analys på kvalitetsarbete samt kvalitetsredovisning Projektdeltagarna har fått analysera kvalitetsarbete alternativt kvalitetsredovisning med hjälp av SWOT 1. SWOT-analys på kvalitetsarbete Styrkor Kollegiets medvetenhet ökar Synliggör vårt arbete inför politikerna Särart Till utveckling Kompetenser Varumärke/stolthet Pedagogiska diskussioner/utveckling Flexibilitet/våga prova Nöjda brukare Utövande kulturarbetare Svagheter Brist på omvärldsanalys Utvecklar våra egna metoder Långsam metodutveckling För smal/fel kompetens Ovilja att utvecklas Svårt att upprätta levande mål Marknadsföring snedrekrytering Möjligheter Feedback från kunderna Hip -faktor Förtydliga hög personalkompetens Till utveckling Kunna utveckla levande mål Estetiska lärprocesser Marknadsföring Kulturcheck Kulturombud Sponsring Dialog med politiker Ungdomsgårdskulturen Korsbefruktning av kulturskolan Skall vi ge eleverna det de inte vet att de vill ha? Hot Avfolkning/demografisk ändring Fel politiker/ingen dialog Passiviserande kulturombud Låglönearbete Privata aktörer Saknar nationella krav/styrdokument Vikande elevtal Figur 2 Tankar som en eller flera personer i grupperna kom fram till vid diskussionerna 1 Detta sätt att analysera har fått sitt namn efter de engelska orden strenght, weakness, opportunities och threats. Att använda SWOT är ett strukturerat sätt att bedöma styrkor, svagheter, möjligheter respektive hot inom en organisation. Man brukar säga att styrkor och svagheter är parametrar som den egna organisationen kan påverka själv, det vill säga genom egna beslut. Möjligheter och hot är således något som den egna organisationen inte kan påverka själv. När väl själva analysen är gjord ska man se vad som organisationen bör göra och prioritera för att utvecklas. 7

8 SWOT-analys på kvalitetsredovisning Styrkor Verksamhetsutvecklande Struktur Tydlighet Långsiktig målmedvetenhet Flöde trygghet utmaning Vad varför hur? Tvingas göra omvärldsanalys Bra att bli granskad Fokusera på visionsmål Svagheter Tidsbrist Otydlighet Analys uppföljning Avsaknaden av delaktighet Olika förhållningssätt (ovana, rädsla) Hyllvärmare Svårt att mäta processer Svårt att mäta mjuka värden Gemensamt styrdokument Styra verksamheten Legitimitet Gemensam värdegrund Statushöjning Konkurrensutsättning Möjligheter Hot Ekonomistyrning Inre frustationer Toppstyrning (politisk styrning) Gemensamt styrdokument för musik- och kulturskolorna Gemensamt likartat kvalitetsarbete Figur 3 Tankar som en eller flera personer i grupperna kom fram till vid diskussionerna Enligt analysen av kvalitetsarbete kan man utläsa att det är viktigt för att synliggöra vårt arbete inför politikerna och mot kollegiet så att kollegiets medvetenhet ökar. Att det ska leda till utveckling och nöjda brukare är andra viktiga faktorer som belyses. När vi kommer till analysen av redovisning är det intressant att begrunda Gemensamt styrdokument, som både kan ses som en möjlighet samt ett hot. Margita Strandell - Umeå och Susanne Sörbring Järfälla, in action vad gäller struktur för kvalitetsarbete 8

9 Seminarieserien Vi har under projektets gång fått höra Emma Öhgren, Myndigheten för skolutveckling samt Lars Stridh, Sveriges Kommuner och Landsting, som berättade om deras syn på kvalitetsarbete och kvalitet. Några viktiga saker som etsat sig kvar i minnet är vikten av fokusgrupper samt för att vi ska ha möjlighet att uppnå en hög kvalitet handlar det om att kunna infria brukarnas förväntningar. Dialog med brukarna och icke-brukarna är oerhört viktig och värdefull. Jan Håkansson, Växjö universitet, föreläste om Mål och kvalitetsarbete inom musik- och kulturskolan. Vi fick ta del av principer och metoder för arbetet med mål såsom styrning, analys, formulering samt struktur för måldokument. Dessutom utvärderingens huvudprinciper, organisation och delaktighet i kvalitetsarbetet. Lotten von Heijne och Ritva Norrby, Gotlands kommun, gav sig på temat Smörgåsbordet á la kvalitet en presentation av olika modeller och system, med skillnader och likheter samt fördelar och nackdelar. Numera har vi en processmodell som vi benämnt Gotlandsmodellen. Vidare har vi ägnat oss åt Enkäter i ett kvalitetsarbete När? Var? Hur? Varför? med Ulf Blomdahl, Stockholms stad. Att få ägna sig åt enkäter som metod blev en naturlig del då det är många som idag använder sig av detta, men har stött på en del svårigheter såsom svarsfrekvens, bra urval samt hur man ska hantera svaren. När Ungdomsstyrelsens rapport, Systematiskt kvalitetsarbete i öppen ungdomsverksamhet, gavs ut kunde vi bland annat läsa om de fritidsgårdar som hade bildat nätverket KEKS och blev intresserade av deras sätt att arbeta med kvalitet. KEKS ordförande, Jonas Agdur, från Mölndals kommun bjöd på Spaning på andra verksamheters kvalitetsarbete, fritidsgård samt nätverket KEKS. Givetvis, är det av största vikt att snegla på vad andra gör för bra saker i sitt kvalitetsarbete, och helt krasst anamma de delar man finner lämpligt. Som så klokt har sagts ska man inte uppfinna hjulet igen! Vi har även fått möta Lena Dahlstedt och Carina Legerius, från Nacka kommun. De berättade om Nacka i skarpt läge vad gäller kvalitetsutvärdering! Kanhända är Nacka en föregångare till hur det kommer att se ut i fler kommuner i framtiden? Det är i alla fall ett mycket intressant upplägg med ett sådant reellt medborgarinflytande, vi levererar det kunden önskar. De fördelar detta innebär bör dock ställas mot den folkbildning som sedan lång tid tillbaka har varit musikskolans tradition. Kommer orkesterverksamheten att leva kvar i en sådan framtid, kommer det finnas möjligheter att få åka på läger oavsett om det är musik-, dans-, konst- eller någon annan konstnärlig verksamhet vi talar om, vad kommer att hända med musiklivet i Sverige om alla barn och ungdomar väljer att spela gitarr och piano och sist men inte minst är vi i så fall beredda på den utmaning det kommer att innebära för vår del...? Kvalitet ur ett politiskt perspektiv fick Madeleine Sjöstedt, Kulturborgarråd i Stockholm stad, stå för. Sjöstedts inslag blev något av en kontrast till hur man valt att lägga upp verksamheten i Nacka. Vi fick även en presentation av den genomlysning som gjorts av Stockholms kulturskola. Eva Sundberg - Alingsås, Michael Brolund - Sigtuna och Winni Sandström Gotland, i planeringstagen för arbetet med hemsidorna ur ett kvalitetsperspektiv 9

10 Arbetsgrupperna I projektet bildade vi åtta arbetsgrupper med mycket vitt skilda ämnen att fördjupa sig i dock med den gemensamma nämnaren kvalitet. Spaning på andra verksamheters kvalitetsarbete och lärdomar av detta Fokusgrupper på hemmaplan och lärdomar av detta Den omätbara kvaliteten som slutligen blev Vad vi kan lära av de elever som slutar Struktur kring kvalitetsarbete och system för säkring och utveckling Skola Kulturskola, skillnader och likheter relevant uppföljning Webbsidor ur perspektivet Gustavsson och Rektorn Vad har vi för hårda mått och hur ska vi kunna jämföra dem över kommungränserna Vad har vi plockat fram som väsentliga kvalitativa aspekter på verksamheten utifrån brukarperspektivet samt verktygsbank med resultatmått som slutligen blev Vad kan få dig att välja kulturskolan? Slutsatserna av dessa resultat presenteras under Vad är kvalitet? samt Verktygslådan tips och idéer. Dessutom återfinns varje arbetsgrupps rapport i Bilaga Arbetsgruppernas material i sin helhet. Lars Graneheim - Vara, Peter Ström - Falköping, Thorbjörn Jakobsson - Kiruna, Gunnel Johansson - Skövde, Per Sjöberg - Karlskoga och Uno Karlsson Botkyrka, i en intressant diskussion om andra verksamheters kvalitetsarbete 10

11 Vad är kvalitet? Begreppet kvalitet kommer ursprungligen från latin och betyder av vad eller hurudant. Det är ett begrepp som ska fånga någontings egenskaper. Slår man på Wikipedia kan man läsa att kvalitet avser ett värde eller unikhet som ett subjekt eller objekt har i tid och rum, vare sig det gäller konstnärligt verk eller produkter. Ny management definierar kvalitet som en produkts (vara eller tjänst) förmåga att tillfredsställa lagstiftarens krav och helst överträffa, kundernas framtida behov och förväntningar i miljön. En av de ledande auktoriteterna inom kvalitetsområdet, Dr Edward Deming, säger att Quality should be aimed at the needs of the customer, present and future. Demings kollega Joseph Juran definierade mycket kortfattat kvalitet som Fitness for use. En juridiskt sett vanlig men mycket snäv kvalitetsdefinition är Uppfyllande av ställda krav, vilket inte tar hänsyn till underförstådda förväntningar eller ens rena självklarheter. Som mått på kvalitet brukar man tala om så kallade kvalitetsdimensioner. Dimensionerna på tjänst kan ses som pålitlighet, trovärdighet, tillgänglighet, kommunikationsförmåga, tjänstvillighet, artighet, inlevelseförmåga, omgivning. I dagligt tal används ordet kvalitet mer som en indikator på något som är bra eller dåligt. På en hemsida 2 kan man läsa följande: Det finns ingen entydig sanning om vad kvalitet är även om de flesta människor rent instinktivt vet vad det är. Därför är det viktigt att förklara vad man menar med kvalitet/ / Vi har insikten att kvalitet är en färskvara/ /Det innebär att kvalitetsarbetet är en oupphörlig process och man behöver kontinuerligt se över arbetssätt och rutiner. En framgångsrik verksamhet bygger ofta inte på stora åtgärder utan på en ständig förbättringsprocess i det lilla. Därför gäller det att dagligen, och i detalj efter detalj, se till att fortsätta kvalitetsarbetet/ /. Detta stämmer väl överens med de erfarenheter vi tagit i projektet. Så vad menar vi egentligen när vi säger kvalitet? Menar vi samma sak oavsett om vi är elever, föräldrar, lärare, ledare eller politiker? Vilka kvalitativa aspekter på våra verksamheter finns det från brukar- samt medborgarperspektivet? Är det en självklarhet att dessa grupper tycker lika? Som medborgare i en kommun kan det vara viktigt att kön till verksamheten är kort och därmed tillgängligheten hög, men har man väl kommit in i verksamheten, blivit brukare, är troligtvis inte det perspektivet längre det viktigaste, utan man har andra krav för att uppleva en hög kvalitet. Granskar man statistik över tid är musik- och kulturskolan en verksamhet med många flickor. I samband med att kulturskolan gör sitt intåg med ämnen såsom dans, drama och bild har detta genusperspektiv även förstärkts. Kanhända är genusperspektivet också en kvalitetsfaktor att arbeta med? Vidare är det intressant att fundera på varför vi når de vi gör? Hur skulle vi kunna nå andra som valt bort vår verksamhet? I projektet har vi gett oss i kast med att definiera några av dessa saker. Vad är kvalitet ur olika intressenters perspektiv? På många håll i landet försiggår, mer eller mindre frekvent, diskussioner om kvalitet respektive kvantitet. När Projekt Q drog igång var det många lärare runt om i Sverige som gärna bidrog med sina tankar om vad som är kvalitet på en musik- och kulturskola. I flera fall hänvisade man till att man var professionell och visste vad det handlade om, vilket givetvis stämmer i alla fall ur pedagogens perspektiv. På frågan vad som är kvalitet på en musik- och kulturskola finns det inget självklart svar eftersom det kommer vara präglat av vem man har frågat. Finns det fler individer eller grupper som bör få göra sin stämma hörd? Ja, eftersom det finns flera olika intressenter att ta hänsyn till i våra verksamheter. Detta gör att det inte enbart handlar om att definiera vad som är kvalitet utan även i vems perspektiv. En oerhört intressant diskussion samt en viktig del i ett kvalitetsarbete. I projektet arbetade vi bland annat i fokusgrupper där vi träffade grupper med elever, föräldrar, lärare, ledare samt politiker då vi ansåg att det var dessa grupper som tillhörde den målgrupp vi fann intressant, se bilaga 2. Målet var att få en beskrivning på vad som är kvalitet ur olika intressenters perspektiv samt likheter respektive skillnader i de olika gruppernas svar. Faktorer som återfanns i alla gruppernas resultat 2 11

12 rörde både elever, personal, tillgänglighet, sociala aspekter, ekonomi och miljö. Gemensamt för alla var att man anser att lärarna är viktiga. Lärarna ska vara engagerade förebilder, skickliga, kompetenta, positiva, tålmodiga, utvecklingsbenägna, välutbildade m.m. Eleverna ska ha kul, roligt, känna lust etc. Skillnaderna som framkom var att lärargruppens faktorer handlade mer om deras egen arbetsmiljö och arbetssituation i förhållande till eleverna som hade ett brett spektra av faktorer. I en kommun tog eleverna upp vikten av relationer mellan elever, det sociala samspelet. Vare sig lärare, föräldrar eller politiker hade med detta. Det vi kunde se som ett mönster var att man lyfte fram saker utifrån sina respektive positioner. Eleverna pratade mycket kring den sociala betydelsen elever emellan. Lärarna tyckte det var viktigt med de ekonomiska resurserna/möjligheterna för att bedriva verksamheten. Föräldrarna ville ha en engagerad ledning som jobbar för att få stöd inom kommunen och politikerna ville bredda skolans utbud. Mats Gripenblad - Norrköping och Johan Kjellberg Lidköping, i diskussion med Andrine Bendixen Mangs Mölndal (ej med i bild) om fokusgrupper och lärdomar av detta Hemsidorna ur ett kvalitetsperspektiv Ett annat kvalitetsperspektiv på musik- och kulturskolan är information av olika slag, varav hemsidorna är ett exempel, se bilaga 6. Hur ser våra hemsidor ut? Till vilken målgrupp vänder sig dessa? Inom projektet diskuterade vi att hemsidorna bör vara riktade såväl till befintliga elever och deras föräldrar som till personer som är nyinflyttade till kommunen. Rektorn på en grundskola som önskar se vad vi har att erbjuda skulle kunna vara en annan målgrupp. Är våra hemsidor tillgängliga för personer med funktionshinder eller för de som talar andra språk än svenska? De resultat som framkommit under projektet, över vad man vill läsa samt inte läsa på hemsidan, är följande; Resultat 5 i topp 1. Utbud ämneskurser 2. Kursavgifter 3. Föreställningar/konserter 4. Lärare 5. Sjukdom/lärarfrånvaro Resultat - 5 i botten 1. SMoK s nulägesrapport 2. Åldersfördelning 3. Skolfördelning av Musik- och Kulturskolornas elever 4. Kompetensutveckling till salu 5. Enkäter Resultatet anser vi ska läsas med något kritiska ögon då metoderna för att ta fram svaren har skett på olika sätt samt att de olika valmöjligheterna har varit förbestämda från ett professionellt perspektiv. Vår 12

13 uppfattning är att de som ska tillfrågas bör få välja lite mer fritt vad som kan vara lämplig information på en hemsida och för det fall så vore det lämpligt att i ett första skede göra fokusgrupper och därefter gå vidare med enkätförfarandet enligt någon av de bägge modellerna som anges. Vad kan få dig att välja kulturskolan? Varför når vi de elever vi gör och hur skulle vi kunna nå andra som, medvetet eller omedvetet, valt bort vår verksamhet? Har vi fel utbud för dessa elever, eller kan det vara så illa att man inte vet vad musikoch kulturskolan är för något? Hur kan vi skapa förståelse för gruppen icke-elever för att på så sätt kunna nå även dem? I projektet träffade vi sammanlagt 11 grupper med barn och ungdomar för att ge oss i kast med frågeställningen Vad kan få dig att välja kulturskolan? I intervjuerna ställdes även ett antal följdfrågor såsom kursutbud, enskild eller gruppundervisning, undervisning på skoltid eller efter skolan, lovverksamhet samt klippkort, dvs prova på verksamhet på längre eller kortare tid, se bilaga 8. Resultat Totalt fick vi fram resultat från 8 grupper. Åsikter kommer från en eller flera elever i intervjugrupperna. I fem grupper framkom åsikten att det kostar för mycket Fyra grupper ville spela på skoltid Tre grupper visste inte att det fanns en kulturskola, man ville göra egen musik och spela med kompisar Två grupper ville göra musik samt techno på datorn som man därefter kan lägga ut på You Tube, man ville ha prova på verksamhet med ex teater, dans, skrivarskola, serieteckning, musikal, hiphop, gitarr (både el- samt akustiskt) och trummor. Prova på skulle vara max 5 tillfällen alternativt på en studiedag och man ändå är ledig Området är intressant, dock är det viktigt att fundera på om det inte mer var intervju som metod som prövades på, kontra att få fram relevanta svar på frågeställningen. Att genomföra intervjuer kräver sitt av den som ska intervjua och det framkom även att man i ett par fall hade styrt svaren genom att ställa ledande frågor. Däremot är det av största vikt att arbeta vidare på detta sätt och ställa frågorna till den målgrupp man vill ha svar av. Det är bara att inse att dagens barn och ungdomar inte tänker såsom vi Vad kan vi lära av de elever som slutar? I ett kvalitetsarbete är det värdefullt att även fånga upp synpunkter och tankar från elever som väljer att inte längre delta i musik- och kulturskolans verksamhet. Vad kan vi lära oss av dessa? Vad finns det för rutiner? Önskvärt vore att finna bra strukturer för att återkoppla viktig kunskap från denna målgrupp. Inom projektet har vi ägnat oss åt att även studerade olika forskningsrapporter och målsättning var att detta skulle kunna bli en del av ett systematiskt kvalitetsarbete för Sveriges musik- och kulturskolor samt generera kraft till gott utvecklingsarbete, se bilaga 3 samt 3 1. Den viktigaste insikten är att det gäller att ta reda på vad eleven vill, känner och upplever medan den fortfarande finns i vår verksamhet. Har man inte brytt sig om det under den tiden är det svårt att få reda på det i efterhand då svarsfrekvensen blir låg på utskickade enkäter. Det finns mycket kunskap och undersökningar redan gjorda där resultaten ofta blir de samma oavsett verksamhet. Anledningarna till varför barn slutar med sin fritidsverksamhet är att de tröttnat eller att det inte längre är kul. Här gäller det att vi ska kunna förhålla oss till vad som är på väg in i och vad som är på väg ut ur ungdomskulturen, där 13

14 det viktigaste att ha kul är på väg in. Ny forskning visar även på att man lär sig bättre när man har roligt 3. Stein Gloppestad - Botkyrka, Patrik Vannerberg Östra Göinge, Berit Lindh - Åre och Anna Hjelm-Woll Kungsbacka, planerar inför presentationen av deras arbetsgrupps resultat och lärdomar Verktygslådan tips och råd Mätbara mål Musik- och kulturskolor har oftast inga tydliga mål att utgå från. Här finns en hel del att arbeta vidare med inom respektive skola. I detta arbete ska man först definiera var man är innan man startar samt beskriva nuläget så att man kommer ihåg hur det var och kan följa processens gång. Vad kan mål för musik- och kulturskolan vara? Deltagarna 4 hade idéer såsom: hungrigare efter musikoch kulturskolan än före, lust att lära, kan samspela, social utveckling, kul, vill bli sedd - bli kändis, utveckla modet att våga, utveckla färdigheter, trivsel osv. Är detta pedagogiska mål eller kundens mål? Vilka är kundernas egna målbilder? Allt för lätt hamnar man i det professionella tänket och vet vad som är bra mål, men kvalitet handlar också om att lyckas infria barn och ungdomars egna målbilder. Självklart måste vi även ge det som de inte vet att de behöver men dialogen är viktig. 3 Källa; Lärarnas tidning nummer 12, 22 augusti-4 september 2008 årgång 19 4 Källa; Föreläsning med Jan Håkansson 14

15 Viktiga komponenter i ett kvalitetsarbete är mål uppföljning utvärdering och kvalitetsredovisning. Att enbart säga att kvalitet handlar om kundnöjdhet är att ta kvalitetsbegreppet för lättvindigt. Brukarna kan ju vara nöjda, men man når inte målen Är man tydlig om vad som ska levereras är det givetvis lättare att gå på kundnöjdheten än om man är luddig. Anledningen till att man ska ha tydliga mål i skolan är för att: Mål fokusera på väsentliga områden styra insatser och resurser välja väg såsom olika metoder och åtgärder underlätta och fördjupa lärande möjliggöra utvärdering skapa samling och engagemang förenkla kommunikation och undvika missförstånd visa hur skattepengar används något man vill uppnå, förvärva, förverkliga genom att använda vissa medel tillstånd, produkt, förmåga eller liknande som beslut och handlingar riktas mot för att nå eller förverkliga Mål att sträva mot en önskvärd utveckling Målverb Mål att uppnå: - känna igen och namnge, - känna till, - ha kännedom om, - ha egen erfarenhet av, - ha inblick i, - ha grundläggande/fördjupade kunskaper om, - behärska, - ha insikt om, - vara medvetna om, - förstå osv Mål att sträva mot: - utvecklar, - befäster, - lär sig, - inhämtar, - tillägnar sig osv När man ska formulera mål 1) Skilj på mål och medel (är det ett mål eller vägen till ett mål?) 2) Skilj på olika måltyper (sträva mot eller att uppnå) 3) Välj subjekt 4) Förtydliga målet genom målkriterier (Vad är det minsta vi kräver för att ha uppnått målet?) Lösning på otydliga mål Utifrån ett strävansmål som t ex Kulturskolan utvecklar ett nära samarbete med förskolor, grund- och gymnasieskolorna i kommunen, bestämmer man sig för en grundnivå. Som exempel; Ett nära samarbete pågår när: osv, där det även finns med tidsangivelser Från honnörsord till tydliga mål! Vad gäller saken? Målets innehåll definieras på ett begripligt sätt och förses eventuellt med målkriterier Vem gäller det? Verksamheten, eleverna, personalen, ledningen, föräldrarna När kan målet vara uppnått? Tidsangivelse, såsom: Vid läsårets slut Från och med den 1 januari Senast den 30 maj 15

16 Struktur för måldokument 1) Mål 2) Målkriterier 3) Aktiviteter 4) Utvärdering Utvärdering Det finns juridiska, pedagogiska och demokratiska skäl till varför man ska utvärdera. Det är angeläget att vi följer lagar, förordningar och läroplaner. De pedagogiska skälen är för att skapa motivation, få bekräftelse på framgång, förståelse för brister och kvalitetsutveckling. I ett demokratiskt perspektiv är det centralt med öppenhet (visa förtjänster och brister) samt insyn (berätta vad som händer med pengarna). Att planera utvärdering Varför? motivfrågan För vem? intressentfrågan Vad? urvalsfrågan Hur? metodfrågan Vilka källor/underlag? När ska underlaget samlas in? Av vem ska det göras? Utvärderingens källor Intervjuer eller samtal Enkäter Dagböcker Portfolios Observationer Självvärdering Dokument (minnesanteckningar, protokoll, pedagogiska dokumentation) Organisera för kommunikation och delaktighet i kvalitetsarbetet För att uppnå delaktighet i organisationen kan man ge särskilda personer (kvalitetsgrupper, utvecklingsgrupper etc) ansvar för planering och genomförande av olika delar i kvalitetsarbetet. En idé kan även vara att låta olika intressenter med olika perspektiv (personal, chef, elever, föräldrar och politiker) medverka i kvalitetsarbetet. När man arbetar med att definiera mål gäller det att komma ihåg ordspråket att det inte är målet som är det viktigaste utan vägen till målet. Likadant är det diskussionerna som är det viktigaste och inte den slutliga målformuleringen! Mått att kunna jämföra över kommungränserna Det finns en stark önskan om hårda mått att kunna jämföra i ett nationellt plan. I ett politiskt perspektiv samt som ett ledningsredskap vore det guld värt. Men det är inte helt enkelt att finna dessa mätbara mått som betyder samma sak i de olika kommunerna. Vad menar man med elev i Solna? Är definitionen den samma i övriga Sverige? Är kvalitet detsamma som individuell undervisning? Långa lektioner? Gruppspel med sina kompisar? Eller varianter av olika upplägg? Den frågan kan varken SMoK eller någon annan svara på utan den enskilde har bevisbördan vad gäller kvalitet. 16

17 Tittar man på produktiviteten handlar det om betyg/kostnad. Vad kan betyg vara i våra verksamheter? Exempel som kommit upp, att det skulle kunna vara, är hur länge man stannar i våra verksamheter (ett kvantitativt mått). Då skulle det se ut på följande sätt: Hur länge stannar man kvar / kostnad = produktiviteten. Effektivitet är produktivitet x kvalitet. Vill kommunen ha ut en hög effektivitet gäller det att både produktiviteten och kvaliteten är så höga som möjligt. Om produktiviteten är hög, men kvaliteten är låg blir inte effektiviteten bra och tvärtom. T ex kommunen vill ha effektiva processer, men om man struntar i den individuella undervisningen och börjar med enbart gruppundervisning, vad händer då med kvaliteten? Någonstans går en brytpunkt som ger den högsta effektiviteten. I projektet diskuterades följande hårda mått och definitionerna av dessa: Elevtal antal elever i ämneskurs antal individer i ämneskurs skolsamverkan oavsett finansiering - mindre än en termin - mer än en termin Hur många % av kommunens barn möter er skola i: - Ämnes kurs 3-7 år, 8-12 år, år, 19 år + - I skolsamverkan åk F-3, åk 4-6, åk 7-9, gym. Hur många individer har ni i kö? Hur många individer i kön är ej redan registrerade inom skolan, dvs helt nya. (Avräkningsdatum för kön är 1/1 och 1/7) Undervisningsfördelning Antal elever i musikundervisningen inkl. ensemble/årsverkan Antal elever i gruppverksamhet (dans, teater, bild)/årsverkan Antal elever i skolsamverkan/årsverkan Arbetet om hårda mått är på god väg men det finns en hel del kvar att göra innan färdigt resultat. Definitionen av ord är mycket viktig samt tidskrävande och våra musik- och kulturskolor är mer olika än vad man kan tro. Bland de resultat som framkommit i dagsläget finns inte projekt, konserter, föreställningar och läger med, vilket är andra viktiga värden för våra verksamheter. Hårda mått kontra mjuka mått. Några definitioner av detta skulle kunna vara antalet elever och antalet nöjda elever, antalet konserter/föreställningar och antalet nöjda i publiken. Ska vi finna mått att jämföra över kommungränserna borde även detta ingå. Annars finns risken att vi gör det mätbara viktigt istället för att göra det viktiga mätbart. Mätmetoder som vi provat på eller diskuterat mer ingående inom Projekt Q På frågan Vilken utvärderingsmetod är bäst? är ett singularis svar fel således är frågan fel ställd. Man ska istället fundera på: Vilka utvärderingsmetoder är bäst för olika frågor? Två metoder är garanterat bättre än en metod osv. I projektet har vi tagit del av enkäter och fokusgrupper som metod. Obs! Det är viktigt att ha kvar helheten i sitt utvärderingsarbete. Ibland räcker det inte med fokusgrupper, enkäter eller observationer. Om huvudmålsättningen är att stimulera ungdomar att uttrycka sig musikaliskt måste det finnas med i utvärderingsarbetet. 17

18 Enkät som metod Enkäter bör göras med kvalitet. För att åstadkomma detta ska enkäterna klara en granskning av forskare, förtroendevalda, pressen och givetvis oss själva. Bra urval Musik- och kulturskolans problem är att vi har en ålderspyramid enligt nedan: Gymnasieelever Högstadieelever Mellanstadieelever Lågstadieelever För det fall man utgår från registerdata och väljer ut 10 % innebär det en dominans av elever ur kategorin låg- och mellanstadieelever. Totalbetyget kommer då enbart att visa vad den dominerande åldersgruppen tycker, vilket troligtvis inte är syftet. För att komma åt detta kan man göra ett stratifierat slumpmässigt urval genom att välja ut 10 % från varje åldersgrupp. Anonymitet Om enkäten skickas hem sätts ett nummer högst upp för uppföljning. När den kommer tillbaka är det någon som tar emot, prickar av och klipper bort numret. Personen som ska bearbeta enkäterna har således helt anonyma svar att hantera. Alla som arbetar med enkäterna ska ha tystnadsplikt. Är det samma person som klipper och bearbetar svaren är det inte etiskt försvarbart. Man får inte heller upprätta ett register på vilka som svarat för att kunna återkomma om exempelvis tre år. Det kan vara på sin plats att informera brukaren om dessa saker. Skalnivå Ibland sägs det att man aldrig ska ha en femskalig nivå då det inte ska finnas något mittemellan. Av de erfarenheter vi gjort i projektet beror detta på vad frågan handlar om. Hur trivs du på musikskolan?, på en sådan fråga är det ytterst tveksamt att plocka bort mellanläget. Ibland kan det vara på sin plats med en fyrgradig skala, i andra sammanhang inte. Kryssa för tre alternativ, är ett annat svarsalternativ. Genom att ange hur många kryss man får göra får flickor och pojkar samma tyngd. Vad gäller rangordning av svar finns det en gräns för hur många man kan klara av, där fem är att rekommendera som ett maxantal. Svarsfrekvens Om bortfallet är 50 % så bör enkäten slängas i papperskorgen, men istället har vi en tendens till att tänka hoppas ingen frågar om bortfallet alternativt vi antar att de som inte svarat tycker som de andra. Vad vi vet när vi har 50 % bortfall är att mellan % tycker på det sätt som framkommit. Ett sådant material är inget bra utgångsläge för pedagogiska diskussioner, eftersom vi inte vet om vi diskuterar utifrån de nöjda eller mindre nöjda brukarna. för 50 år sedan var man bekymrad över 10 % bortfall om enkäten genomförs i skolan så får bortfallet vara upp till 15 % på låg-högstadiet och på gymnasiet upp till %. Skickas enkäterna hem börjar det känns osäkert vid % bortfall forskarna får allt sämre svarsfrekvens, vilket i sin tur gör att de inte längre bråkar med varandra acceptansen blir större, vilket på sikt är förödande Ett tips! Enkäter, som skickas hem, bör enbart genomföras om det finns ekonomiska möjligheter att följa upp dem med påminnelser samt telefonsamtal. 18

19 Hantera svaren När man ska analysera resultaten gäller det att reflektera och hitta den verkliga orsaken. Allt för lätt är det att skylla på slumpen, dagsformen, dålig lokal eller orsaker man inte kan påverka själv. För att åstadkomma förbättring måste man först kunna se verkligheten i vitögat och utifrån det fundera vidare på vad man kan ändra på. Betyg under 3,5 bör man granska noggrant. Frågor att diskutera kring; Vad går åt rätt håll? Vad går åt fel håll? Hur ser konceptet ut på det som vi är bra på? Hur ska vi fortsätta få goda betyg? (Vi är oftast duktiga på att fokusera på det som ger dåliga betyg, men det är viktigt att även reflektera över det som är bra!) Hur ska vi kunna förbättra/utveckla det som är mindre bra alternativt går åt fel håll? Nationell enkätmall? Kan man göra egna eller krävs det experthjälp för att åstadkomma enkäter med god kvalitet? Att skapa en bra och strukturerad enkät tar oerhört mycket tid. Först krävs det att man hittar de rätta frågorna, gärna utifrån både fokusgrupper samt de mål som ska ha uppnåtts. Det är även viktigt att fundera kring svarsalternativen. Är man konsekvent i svarsuppläggen eller ger det ett rörigt intryck? När man väl kommit så långt och är nöjd med dessa delar ska enkäten testas. Testgruppen bör bestå av barn och ungdomar i olika åldrar, kön och etnicitet. Är frågorna rätt? Får man de svar som var tänkt? Har man använt ett språk som är lätt att förstå? Efter diskussioner med testgruppen omarbetas enkäterna för att på nytt testas igen. Slutligen är enkäten genomarbetad och klar. Att skapa egna enkäter tar tid. Att anlita experter kostar pengar. I en verksamhet där tid och pengar oftast upplevs som en bristvara är dessa alternativ inte alltför åtråvärda. Ett tredje alternativ skulle kunna vara en nationell enkät med möjlighet att lägga till egna frågor för respektive musik- och kulturskola. En enkät, för de kommuner som önskar använda den, som är jämförbar över tid samt finns tillgänglig på SMoKs hemsida. Finns det något intresse för en nationell enkätmall på musik- och kulturskolorna i Sverige? Fokusgrupp som metod 5 Vad är en fokusgrupp? En fokusgrupp består av en grupp människor som fokuserar på en och samma fråga. Det är en kvalitativ metod som är mycket användbar bland annat för att göra kvalitetsmätningar, ta fram rätt frågor till en enkät, utveckla arbetslag, bearbeta missnöje, sätta realistiska mål samt snabbt bli överens om definitioner på ett nyckelbegrepp. Metoden är enkel att använda sig av. Det krävs inga gedigna förkunskaper i ämnet, utan man använder sig av ett antal spelregler. Efter 2-3 grupper har man blivit varm i kläderna och dragit lärdomar av de eventuella fel eller brister som uppstått. I Projekt Q använde vi oss av denna metod för att bli överens om definitionen på nyckelbegreppet kvalitet samt i vissa kommuner även för att betygsätta verksamheten. Att tänka på inför inbjudan En lagom stor fokusgrupp består av 6-12 personer. Det kan dock vara på sin plats att bjuda in betydligt fler då det inte alltid är så enkelt att få folk att ställa upp. Inbjudan bör vara i skriftlig form samt därefter gärna följas upp av ett telefonsamtal. För att få till en trivsam stund kan man gärna bjuda på fika och ibland kan det vara på sin plats med en liten muta, som tack för att man avsatt tid för detta ändamål. Tidsåtgången är ca minuter SMoKs tjänstemän planerade in 90 minuter /grupp, vilket var lagom för de flesta grupperna om man enbart ska arbeta med viktningsdelen. Vill man även betygssätta bör man lägga till ytterligare tid. 5 Fokusgrupp ett enkelt sätt att mäta kvalitet av Christina Obert & Monica Forsell 19

20 Sätt en rubrik! Först och främst ska man formulera ett tema eller sätta en rubrik på den fråga man vill fokusera på. Frågan bör inledas med Vad är viktigt för att Två som leder Man bör vara två stycken som leder fokusgruppen en gruppledare samt en observatör/sekreterare. Gruppledaren ser till att alla håller sig till ämnet och att inga diskussioner påbörjas under fokusarbetets gång utan dessa tar man när allt är klart. Man ska aldrig föreslå egna eller ifrågasätta några faktorer, däremot kan man ofta fråga vad som menas för att alla ska få en tydlig bild. Observatören ska skriva ner alla faktorerna som sägs exakt, vara lite observant om det kommer upp två liknande faktorer och stämma av detta, kopiera ut papper till alla inför viktningen. Båda hjälper till att skapa en god och trygg stämning. Tillvägagångssätt När gruppen har samlats är det viktigt att inleda med att berätta syftet med fokusgrupperna, hur arbetet går till samt hur lång tid det kommer att ta. Viktigt kan också vara att poängtera att man som gruppdeltagare bara kan göra rätt! Alla svar är de rätta, allt man tycker och tänker är rätt och om man inte kommer på någon faktor under tänktiden så är det helt ok. Antingen kommer man på något under tiden man plockar fram faktorerna eller blir ens insats viktig under själva viktningen samt betygssättningen. Alla gruppdeltagare får ett papper med exempelvis följande upplägg: Vad är viktigt för att du ska uppleva att det är hög kvalitet på musik- och kulturskolan? 1) Det är viktigt att 2) Det är viktigt att 3) Det är viktigt att 4) Det är viktigt att 5) Det är viktigt att osv Därefter får var och en fundera en stund utifrån frågeställningen. Alla faktorer som man kommer på skrivs ner på pappret. När tänktiden är slut påbörjas processen med att plocka ut alla faktorer, vilket sker på ett lätt och strukturerat sätt. Låt säga att gruppdeltagaren A börjar; A väljer ut en av sina faktorer och läser upp den högt observatören skriver ner det som sägs exakt och återkopplar därefter vad han/hon har skrivit ner så att A kan verifiera att det stämmer, har man sin dator uppkopplad till en kanon kan dessutom alla deltagarna se vad som skrivs ner är det flera gruppdeltagare som skrivit samma sak eller snarlikt, så stryker de det från sitt papper då varje faktor endast får komma upp en gång gruppledaren går vidare och ber gruppdeltagaren B säga en av sina faktorer, proceduren fortgår på detta sätt när man inte har fler faktorer kvar säger gruppdeltagaren pass! slutligen har man fått fram gruppens gemensamma faktorer då är det dags för momentet viktning vid viktningen ska varje deltagare välja ut och markera 1/3 av faktorerna som hon/han tycker är viktigast, dvs har man fått fram 30 faktorer så ska man ta ut de 10 viktigaste därefter kan man även betygssätta faktorerna för att få en indikation på hur det står till i verksamheten Med denna kvalitativa metod kan man på ett enkelt och billigt sätt plocka fram vad man som elev, förälder, lärare, ledare och politiker anser är viktigt för att man ska uppleva en hög kvalitet. Dessutom har man fått en indikation på vad just denna grupp anser är det viktigaste samt betyget på detta. En fara med fokusgrupper är att deltagarna är de som redan är positivt inställda till verksamheten. Viktigt är att få med alla, så att det underlag man får verkligen överensstämmer med verkligheten. När man väl har 20

21 resultatet i hand är det dags för intressanta diskussioner, som förhoppningsvis också leder till förbättringar och utveckling! Struktur kring kvalitetsarbete På våra musik- och kulturskolor görs goda kvalitetsarbeten av skilda slag, däremot kan man skönja en brist på struktur för både helhetsbilden och för att det på sikt ska kunna leda till utveckling. Det pågår processer, men i många fall är inte heller dessa definierade. Gotlandsmodellen I ett kvalitetsarbete gäller det att utgå från brukaren perspektiv. Vilka förväntningar finns? Nöjdheten är avhängt förväntningarna, där förväntningarna i sin tur beror på skylten. Brukaren upplever kvalitet när förväntningarna, de underförstådda behoven samt kraven har uppfyllts. I processkartläggningen utgår vi från det självklara att musik- och kulturskolan är till för eleven. På samma sätt följer processen alltid brukarens steg. Gå in i en process och följ brukarens väg i kontakt med läraren, ledningen och verksamheten. Modellen nedan har vi valt att döpa till Gotlandsmodellen 6. Skylten Brukaren A Processer Brukaren B Politiskt parti NÄMNDER Figur 4 Brukaren A - har behov, önskemål, krav och förväntningar, brukaren B bör gå ut med ett leende på läpparna, dvs en kundupplevd kvalitet med infriade förväntningar. Skylten Det är viktigt att tydligt berätta vad vi kan erbjuda - vad är vårt uppdrag, utbud, ram, vision, värderingar och verksamhetsidé? Vad får när man går in i en musik- och kulturskola? Politikerna - har två viktiga uppdrag 1) sin beställning 2) att följa upp beställningen för att se om man får det som man önskat Genom processkartläggning blir det verksamhetsnära samtal. Man skapar processerna tillsammans med medarbetarna utifrån en tidslinje - Vad gör vi först? - Vad händer sedan? - Därefter? Att kartlägga en process är i princip omöjligt om uppdraget är otydligt. En paradox att fundera över - Kulturen är fri, man vill bli uppskattad och sedd men är man synlig blir man styrd och det vill vi helst inte 6 Källa; Föreläsning med Lotten von Heijne och Ritva Norrby 21

22 Ett annat sätt att använda processkartläggning är för att synliggöra ett problem, ex en elev slutar, läraren glömmer att meddela assistenten detta, en faktura skickas, föräldern ringer, en kreditfaktura behöver skickas osv. Kulturskolans utvecklingsprocess Projektet gav sig i kast med att försöka beskriva en kvalitetsmodell för kulturskolan, Kulturskolans utvecklingsprocess, där eleven är medskapande i sin utveckling utifrån värdegrunden. Vi konstaterade även att vår verksamhet har en mängd beröringspunkter med annan skolverksamhet när det gäller elevernas lärande. I denna process utgick vi från de mål som finns angivna i läroplanen för grundskolans avseende såväl strävansmål som uppnåendemål. Kulturskolans utvecklingsprocess är skriven utifrån perspektivet enskild elev, men tanken är att det ska kunna översättas till gruppverksamheter. Se bilaga 2. Figur 5 En kvalitetsmodell där eleven är medskapande i sin utveckling utifrån värdegrunden 22

23 Hörnstensmodellen Med hjälp av hörnstensmodellen 7 angrep vi en del av vårt problemområde. Vi ansåg att hörnstensmodellen är ett ypperligt verktyg för att identifiera förutsättningarna som ska leda till ett strukturerat kvalitetsarbete. Modellen är bra för att kartlägga organisationen och verksamheten. Den bygger på ett engagerat ledarskap för kvalitetsarbete och med det som grund kan ett framgångsrikt arbete med kvalitetsutveckling byggas upp. Detta ska vila på en kultur som har sin grund i värderingar som att: Sätta brukarna i centrum Basera beslut på fakta Arbeta med processer Ständigt arbeta med förbättringar Skapa förutsättningar för medarbetarnas delaktighet, engagemang och utveckling Samverkar dessa värderingar finns förutsättningar för att varje medarbetare i organisationen ska kunna skapa sig en helhetsbild, se bilaga 4. Skylten = Presentera utbudet Engagerat, kunnigt och strukturerat ledarskap Arbeta med processer Helhetstänkande Resultat Basera beslut på fakta Kunden i centrum Medarbetarna Engagemang, utveckling Systematik Ständiga små förbättringar Gemensamma värderingar 1 2 Figur 6 Hörnstensmodellen 8 I samband med att brukaren börjar på musik- och kulturskolan alternativt ett nytt 1 läsår bör man inhämta förväntningarna från dem samt tolka uppdraget styrdokument, se även Kulturskolans utvecklingsprocess Det är viktigt att mäta kundens upplevelse av kvalitet under resans gång 7 Bergman, Bo & Klefsjö, Bengt, (1990, 2007) Kvalitet från behov till användning, Studentlitteratur, Lund 8 Källa; föreläsning av Lotten von Heijne och Ritva Norrby

24 Kvalitetsarbete i praktiken Vägen till framgång 9 Processen i systematisk kvalitetsutveckling är cyklisk. Den rymmer faserna: Var är vi? - Vart ska vi? - Hur gör vi? - Hur blev det? Den sista fasen hur blev det? blir även beskrivningen på ett nytt var är vi?, och på så sätt löper processen vidare. Varje fas rymmer i sin tur flera moment. Var är vi? Förbättringsarbete kräver ett avstamp. Utgångsläget behöver belysas i en lägesbeskrivning. Vilken del eller vilka delar i verksamheten vill vi granska och förbättra? Hur är kvaliteten i verksamheten? Har vi nått våra mål? Hur ser verksamhetens förutsättningar ut? Vilka insatser har gjorts? Vilka effekter har de haft? Vad vet vi och vad måste vi skaffa oss mer kunskap om? Följande moment kan vara värdefulla att genomföra för att få fram ett underlag till en lägesbeskrivning: Begrepp (Vad menar vi när vi säger kvalitet, tänker vi på samma sak när vi säger måluppfyllelse?), måluppfyllelse, förutsättningar, reflektion/analys och lägesbedömning. Vart ska vi? När en lägesbedömning är gjord är det dags att formulera visioner och konkreta mål för förbättringsarbetet. Inom vilka områden har vi konstaterat ett behov av förbättring? Vilka är våra uppdrag? Vilka resurser har vi till förfogande? Vilka resurser behöver vi? Vad bör vi prioritera? Vilka åtgärder ger bäst effekt? Följande moment kan vara värdefulla att genomföra för att kunna bestämma vad som ska göras: Uppdrag, vision och mål, resurser, åtgärder. Hur gör vi? Utifrån lägesbedömningen, prioriterade mål, beslutade åtgärder och tillgängliga resurser måste lämpliga insatser formuleras och planeras. En planering är viktig för att kunna styra och följa arbetet samt för att veta att man gör rätt saker. Planeringen är kartan för det arbete som ska göras. Hur ska vi nå målet? Hur ska vi genomföra insatserna? Vem ska ansvara för vad? Vilka ska involveras? Hur följer vi upp och utvärderar? En planering är viktig för att komma igång med arbetet och för att det ska löpa på. Planeringen ska också ange hur arbetet ska följas upp och utvärderas. Strategi är en beskrivning av hur planeringen ska genomföras. Den bör ange hur alla ska bli delaktiga i processen, hur processen ska hållas vid liv och vilka arbetssätt och metoder som ska användas. För att göra en planering kan dessa frågor vara användbara; Vilka åtgärder har vi kommit överens om? Varför är de viktiga? Vilka insatser ska genomföras? Vilka metoder ska vi använda? Vad behöver vi för att kunna göra det? Vilka förutsättningar har vi? Vem ansvarar för de olika insatserna? När ska det göras, stämmas av och när ska det vara klart? Hur ska arbetet och effekter dokumenteras? 9 Myndigheten för skolutveckling 24

25 En stor fråga i detta sammanhang är hur insatserna ska följas upp och utvärderas. En uppföljning ger svar på hur något utvecklas. Utvärderingar ger svar på varför något händer och innehåller moment av värdering och bedömning. Vad av detta som ska göras, och hur det ska göras behöver man fundera på redan nu. Det ska ha en inverkan på planeringen. Hur blev det? För att veta hur det har gått, måste man granska vad som har gjorts och vad det har lett till. Uppföljning och utvärdering är en central del i kvalitetsutvecklingsarbete. Utvecklingsarbete tar aldrig slut. Genom att reflektera över vilka insatser som gett effekt och vilka som inte gjort det, blir det fortsatta utvecklingsarbetet bättre för varje varv. Nu börjar det på sätt och vis om igen: Var är vi? Vad blev resultaten? Har målen uppnåtts, och i vilken grad? Vad fungerade bra, eller dåligt? Oavsett om det har fungerat eller ej vad beror det på? Vilka lärdomar kan vi ta med oss i det fortsatta arbetet? Följande moment kan vara värdefulla att kunna konstatera hur det blev och hur vi ska gå vidare: Resultat, analys och tillämpning. Vägen till framgång! För att kunna kvalitetsgranska och utveckla verksamheten samt förbättra resultat och måluppfyllelse, är det nödvändigt att ha klart för sig vad som har fungerat bra och vad som har fungerat mindre bra. Allt förbättringsarbete måste därför starta i en beskrivning av nuläget. Om inte det görs så riskerar förbättringsarbetet att bli något som pågår vid sidan om den ordinarie verksamheten. Spaning på andra verksamheters kvalitetsarbete I projektet har vi även tagit del av hur andra, såväl från den offentliga sektorn som från företagshåll, arbetar med kvalitet. Verksamheterna som vi valt att genomlysa var SWEGON (producent av fläktsystem), IKEA, BAE systems (vapentillverkare), Resia samt Konserthuset i Stockholm, se bilaga 1. Generellt kan man konstatera att de verksamheterna, i betydligt högre grad än vad som är vanligt inom musik- och kulturskolan, är systematiserade i sitt sätt att hantera kvalitetsfrågorna. Kvalitetsarbetet tycks genomsyra hela verksamhetsförloppet, dvs allt från att utforska kundernas behov till att mäta och värdera produktionsprocesser till att utvärdera resultat. Vidare har vi fått inblick i KEKS (fritidsgårdarna) sätt att hantera kvalitetsarbetet. Ett antal gemensamma beröringspunkter har vi, vilket gör det intressant att titta på hur de har löst problematiken. Fritidsgårdarna har oftast låg status, vilket inte överensstämmer med musik- och kulturskolans verksamhet. Däremot kan det finnas mer likheter med svårigheterna att kunna motivera sin egen verksamhets existens, speciellt i tider när det blåser hårt och ekonomin är kärv. Vi är också duktiga på att göra projekt och följa upp dessa, men desto värre är det med helheten. KEKS vittnade även om de problem som det innebär att ha brist på mål. Mål krävs för att man ska kunna arbeta med uppföljning. En annan viktig kvalitetsfaktor, nämligen kompetensutveckling, kräver även det mål. Annars är det svårt att vetat vad som behövs för att uppnå mål som inte finns KEKS resonerade sonika att kvalitet är när något är bra och bra i verksamheten är när man når de mål som satts upp. 25

26 Olika hjälpmedel för granskning 10 Granskningsverktyg är inget annat än en dammsugare som syftar till att hitta verksamhetens styrkor och svagheter. Här nedan beskrivs de vanligaste verktygen på ett kortfattat sätt. TQM och SIQ TQM står för Total Quality Management och SIQ är Svenska institutet för kvalitet. Med hjälp av TQM/SIQ, ställs ett antal frågor om Hur?. T ex ledarskapet, då granskas aktiviteten och systematiken; Vi har möte - Hur ofta?, Hur går det till?, Hur tillämpar? Om ni har utvärderat det har ni korrigerat? Det finns ett antal rubriker som ingår vid denna granskning såsom ledarskap, information/analys, strategisk planering, medarbetarnas utveckling, verksamhetens processer, verksamhetens resultat samt kundtillfredsställelse. Detta är dock inget verktyg som man startar upp sitt kvalitetsarbete med då det är alldeles för omfattande. ISO ISO står för Internationell Standard Organisation. ISO 9001 är mot tjänstestandardiseringssystem. Här utgår man från frågeställningen Vad är det vi behöver ha i vår verksamhet när ackreditatörerna kommer i verksamhetsprocessen? Detta sätt att arbeta kräver checklistor där man bockar av att allt finns! T ex för att du ska få godkänt i process-systemet behövs; xxx, www, yyy osv. Har man detta så uppfyller man kravet på godkänt och får ISO-stämpeln. Vi håller det vi lovat! är budskapet och därefter är det upp till mottagaren att bestämma om det är kvalitet. Även detta verktyg är inget som man startar upp sitt kvalitetsarbete med. Kommunkompassen En extern person, från kommunförbundet, som på intervjubasis ställer frågor och gör en värdering samt tycker, om vad som ska utvecklas. Systemfel Detta sätt att lösa ett kvalitetsproblem är även användbart i en konfliksituation. T ex om individerna i en grupp är oense börjar man med att rita upp bilderna. Ofta är det inte fel på person A eller B, utan det är fel i systemet, ett så kallat systemfel. Med en karta är det lättare att hitta vad vi pratar om. Se bild nedan. Överens? JA! = Förbättringsområden! NEJ Processkartläggning Se avsnittet Struktur kring kvalitetsarbete. 10 Källa; föreläsning av Lotten von Heijne och Ritva Norrby

27 Benchmarking(böja) I benchmarking har vi kartlagt vår process och tagit fram ett antal förbättringsområden. Därefter åker vi till en annan musik- och kulturskola för att jämföra och se hur man gör där. En systematisk studieresa där konceptet är Lär av varandra. PDSA När man kartlagt de olika förbättringsområdena som finns i verksamheten är det dags att fundera på vilket man ska börja med? Vilket ger bäst effekt? När man väl valt ett förbättringsområde gäller det att arbeta utifrån ett systematiskt angreppssätt, såsom PDSA, enligt nedan: 4 Act (Ändra) 1 Plan (Planera) 3 Study (Följ upp, utvärdera) 2 Do (Gör det, genomför) 5F (FFFFF) 1 Fakta 4 Följ upp 5 Förankra 2 Fundera 3 Förbättra Fem varför Utifrån ett påstående eller konstaterande som exempelvis: Eleverna vill inte spela klarinett! Ställa sig frågan: Varför? och utifrån det svar man får fram ställa sig frågan: Varför? och utifrån det svar man får fram ställa sig frågan: Varför? och utifrån det svar man får fram ställa sig frågan: Varför? och utifrån det svar man får fram ställa sig frågan: Varför? - Nu har man med all sannolikhet kommit ner till den verkliga orsaken där man kan börja fundera på vad man kan göra för att förändra/förbättra/utveckla. Balanserade styrkort Balanserade styrkort är ett ledningsverktyg där tanken är att det ska främja en så bra verksamhet som möjligt. Man utgår från verksamhetsidé, vision och värderingar. Kund, ekonomi, medarbetarna, processer/verksamheten och samhällsperspektiv är det man fokuserar på och ska balansera mellan. 27

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

2012-10-30. Årsrapport 2012 Musik- och kulturskolan

2012-10-30. Årsrapport 2012 Musik- och kulturskolan 2012-10-30 Årsrapport 2012 Musik- och kulturskolan Innehåll Innehåll...2 Inledning...3 Ledning och samordning...3 Verksamhetsberättelse...4 Observationer...4 Ungefärlig tidplan för en observation...4 Rekrytering

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Lathund Fokusgrupps Teknik

Lathund Fokusgrupps Teknik Lathund Fokusgrupps Teknik Bra att tänka på när man formulerar frågan Börja med orden "Vad är viktigt för att " för att lägga fokus på det som verkligen är viktigt i frågan. Därefter beskrivs ett önskeläge

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 Förutsättningar Presentation av enheten Förskolorna Backen, Dungen, Storviken, Marieby och Tandsbyn med

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan

Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan Som ett led i utredningen av kulturskolans verksamhet idag har enkäter skickats till elever och föräldrar till elever. En elevenkät har skickats ut

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem 2014-04-08 Kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 Fritidshem Datum: 2014-09-02 Resultatenhetschef: Karin Vestman och Bengt Albertsson 1 Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av kommunens/enhetens/verksamhetens

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Uppföljning av engelska i skolår 1 Webbenkät och kallelse till diskussionsforum

Uppföljning av engelska i skolår 1 Webbenkät och kallelse till diskussionsforum 2010-09-13 Uppföljning av engelska i skolår 1 Webbenkät och kallelse till diskussionsforum Med syfte att erhålla en bild av hur skolor arbetar med lärande i engelska i de tidiga åren kommer undervisningen

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola Qualis kvalitetssäkringssystem Kvalitet i förskola Syftet med Qualis Syfte: Synliggöra sambanden mellan faktorer som skapar bra resultat och god kvalitet. Bidra till att kommunicera vision, mål och resultat.

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Kvalitetsredovisning Vedbyskola Fritidshemmet Solrosen läsåret 2013/2014

Kvalitetsredovisning Vedbyskola Fritidshemmet Solrosen läsåret 2013/2014 Kvalitetsredovisning Vedbyskola Fritidshemmet Solrosen läsåret 2013/2014 Antal barn ålder 6-9 år: 57 st Antal barn ålder 10-12 år: 7 st Antal personal: 3 Personalens utbildning, kompetens och erfarenhet:

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Riktlinjer. Kvalitetsarbete

Riktlinjer. Kvalitetsarbete Riktlinjer Kvalitetsarbete Riktlinjer för kvalitetsarbete inom Luleå kommun 1. Inledning Riktlinjer för kvalitetsarbete omfattar samtliga verksamheter inom Luleå kommun och är vägledande för de majoritetsägda

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013

Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013 Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013 En långrandig och ap-tråkig presentation i Power Point som alltid: Where s the power and what s the point? Ulf Jacobsson UF Partille Kommun dec 2013 Utgångspunkt för organisationen:

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe

Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe Ekerö, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, Sollentuna, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Värmdö och Österåker har besvarat frågorna i utvärderingen.

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Processledning i praktiken. Monica Tägtström Bergman

Processledning i praktiken. Monica Tägtström Bergman Processledning i praktiken Monica Tägtström Bergman Processledning i Förskola Processorientering och processledning är av avgörande betydelse för ett framgångsrikt kvalitetsarbete. Så här gör vi i Vård

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer