Kvalitetsprojektet Projekt Q. Ulrika Jörgensdotter - Projektledare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2007-2008. Kvalitetsprojektet Projekt Q. Ulrika Jörgensdotter - Projektledare"

Transkript

1 Kvalitetsprojektet Projekt Q Ulrika Jörgensdotter - Projektledare Kvalitet. Vad menar vi med det? Menar vi samma sak oavsett om vi är elev, förälder, lärare, ledare eller politiker? Går det att mäta kvalitet inom musik- och kulturskolan? Helt klart är att vi lever i en tid när kvalitet är ett hett begrepp. Allt ska kvalitetssäkras, kvalitetsmätas och deklareras. Även för oss, i musik- och kulturskolan, har kraven ökat på uppföljning och utveckling. Vi saknar verktygen. Därför startade SMoK, med stöd från Ungdomsstyrelsen, Projekt Q. Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Industrivägen 33, Hallstavik Tel: , Fax:

2 Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Genomförande... 4 Mål Projektkommuner Projektets upplägg Kartläggningen Seminarieserien Arbetsgrupperna Vad är kvalitet? Vad är kvalitet ur olika intressenters perspektiv? Hemsidorna ur ett kvalitetsperspektiv Vad kan få dig att välja kulturskolan? Vad kan vi lära av de elever som slutar? Verktygslådan tips och råd Mätbara mål Utvärdering Organisera för kommunikation och delaktighet i kvalitetsarbetet Mått att kunna jämföra över kommungränserna Mätmetoder som vi provat på eller diskuterat mer ingående inom Projekt Q Enkät som metod Fokusgrupp som metod Struktur kring kvalitetsarbete Olika hjälpmedel för granskning Detta har hänt i kommunen under året med Projekt Q Karlskoga Kulturskola Mölndals Kulturskola Umeå Musikskola Slutsatser av projektet Målen Projektkommuner Tankar framåt kring kvalitetsarbete på en musik- och kulturskola Lärdomar av projektupplägget Utvärderingar från projektdeltagarna av Projekt Q Litteraturförteckning 2

3 Förord En chef för en kulturskola sa vid ett tillfälle att SMoK var musik- och kulturskolornas utvecklingsavdelning. Att satsa i vart fall någon procent av budgeten på utvecklingsarbete är nödvändigt. Då gällde diskussionen vad det är värt rent ekonomiskt för en enskild musikskola att ha en nationell intresseförening. Den svenska musik- och kulturskolan präglas i hög grad av att vara varje kommuns enskilda ansvar. Varje kommun sätter upp egna mål, utvärderar efter eget huvud och definierar exempelvis elev eller deltagare på helt olika sätt. Detta försvårar naturligtvis jämförelser och utvecklingsarbete. I kvalitetsprojektet Q har vi nu för första gången fått möjlighet att över kommungränserna diskutera och analysera dessa frågor. SMoK har verkligen fått rollen som utvecklingsavdelning. Det har känts otroligt värdefullt, inspirerande och utmanande! Jag tror att det arbete vi nu startat är väldigt viktigt för framtiden inom SMoK och den svenska musikoch kulturskolan. Kan vi inte beskriva vår verksamhet på ett begripligt sätt, och jämföra våra verksamheter över kommungränserna, kommer vi få allt svårare båda att argumentera för betydelsen av vår verksamhet och arbeta med lokal kvalitetsutveckling. En mycket intressant slutsats i denna rapport är att gemensamma styrdokument ses både som en möjlighet och ett hot. Vid närmare eftertanke är det inte så konstigt. Tillsammans blir vi starka men naturligtvis finns det också en risk att den lokala rörelsefriheten minskar. Vår uppgift blir att få fram så mycket av det goda som möjligt och så lite av det negativa som möjligt. Det blir utmaningen när vi nu förhoppningsvis går vidare i det viktiga arbete som startats i Projekt Q Karlskoga i augusti 2008 Per Sjöberg Ordförande i SMoK Ungdomsstyrelsen Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som verkar för att unga ska få verklig tillgång till makt och välfärd. Det görs genom att: - ta fram och förmedla kunskap om ungas levnadsvillkor - följa upp riksdagens och regeringens mål för den nationella ungdomspolitiken och stödja kommunerna i deras ungdomspolitiska arbete - fördela bidrag till och stödja metodutveckling inom ungas fritid och föreningsliv samt inom internationellt ungdomssamarbete 3

4 SMoKs Projekt Q Rapport av projektets första år Bakgrund Våren 2007 sökte SMoK medel av Ungdomsstyrelsen för att starta ett kvalitetsprojekt. Bakgrunden till detta var att det inom vår organisation sedan en lång tid funnits en önskan att hitta bra metoder att beskriva kvalitet inom verksamheten. Trycket från den politiska organisationen att få bra kvantitativa mått på verksamheten, som bör kunna jämföras över kommungränserna, har också ökat. Kvalitet är ett begrepp som diskuterats mycket inom organisationen och det blev därför även temat för SMoKs rikskonferens I ansökan till Ungdomsstyrelsen formulerades målsättningen med projektet såhär: Det främsta målet är att hitta metoder att öka kvaliteten i verksamheten. Det andra målet är att hitta metoder att beskriva denna förhoppningsvis ökade kvalitet. Många musik- och kulturskolor får idag krav på att redovisa verksamheten och dess kvalitet. Enhetliga definitioner och metoder saknas. Detta gör det omöjligt att i dagsläget jämföra verksamheten mellan olika kommuner, ett önskemål som finns såväl inom verksamheten som på den politiska nivån. Målet för projektet är att ta ett steg i riktning mot mer enhetliga definitioner och metoder att utvärdera verksamheten. Varje kommun är dock helt självständig att använda de metoder som önskas. En ökad samordning och gemensamt utvecklingsarbete på lång sikt kan därför sättas upp som målsättning. Genomförande Projektet drogs igång den 1 september. Tidigare under sommaren hade vi skapat en projektorganisation. Den har bestått av styrgrupp med SMoKs verkställande utskott; ordförande Per Sjöberg, vice ordförande Winni Sandström, kanslichef Dag Krafft och projektledare Håkan Sandh. Andrine Bendixen Mangs, Mölndals kulturskola, samt Mats Gripenblad, Norrköpings kulturskola, utsågs till styrelsens kontaktpersoner. En projektledare, Ulrika Jörgensdotter, anställdes för projektet. Hon fick, i samverkan med projektledaren Håkan Sandh, ansvar för att leda projektet. Mål I och med att projektet startades upp konkretiserades de mål som fanns i ansökan. Dessa, som vi ska ha uppnått vid projektets slut, blev formulerade enligt följande: Det finns beskrivning på nuläget Det finns beskrivning på vad kvalitet är ur olika intressenters perspektiv Det finns förslag på struktur kring kvalitetsarbete Det finns förslag på mätmetoder och mått Resultat, slutsatser och förslag i projektet är kända för deltagarna Det finns förslag på hur man kan gå vidare med dessa frågor Projektet skulle vara ett år och en tidsplan för projektets olika delar skapades. 4

5 Projektkommuner Det första steget i projektet, som även det var förberett under sommaren, var att gå ut med information till alla våra medlemskommuner och undersöka intresset av att aktivt delta i arbetet med projektet. Det visade sig snart att intresset för kvalitetsfrågorna var större än vad vi förväntat oss. Inte mindre än 36 kommuner anmälde sig. De kommuner som deltagit i projektet är: Alingsås, Arvika, Berg, Boden, Botkyrka, Falköping, Gotland, Göteborg Kulmus, Halmstad, Hjo, Hörby, Järfälla, Karlskoga, Karlstad, Kiruna, Kramfors, Kristinehamn, Kungsbacka, Lidköping, Ludvika/Smedjebacken, Lund, Mark, Mölndal, Norrköping, Norrtälje, Nyköping, Sigtuna, Skövde, Solna, Stockholm Kungsholmen, Stockholm Norrmalm/Östermalm, Umeå, Vara, Åre, Örnsköldsvik samt Östra Göinge. Projektdeltagarna representerades i de flesta fall av chefer, alternativt biträdande, samt i några fall av lärare. Denna grupp kallas framöver för projektdeltagarna. Projektets upplägg Det övriga arbetet lade vi upp som fyra olika delar: 1. Kartläggning Vi ville göra en kartläggning av hur kvalitetsarbetet såg ut i de kommuner som anmält sitt intresse för projektet. Genom detta val avstod vi från att göra en beskrivning av hur ett representativt urval av kommuner arbetar med frågorna. Vi ansåg att de kommuner som deltog i projektet gott kunde ge en rimlig bild av hela landet då de bestod av både små och stora kommuner, både musik- och kulturskolor samt fanns spridda över hela landet. Dessutom har vi genomfört SWOTanalys på kvalitetsarbete samt -redovisning. 2. En seminarieserie Vi ville erbjuda, främst de deltagande projektkommunerna, fortbildning genom ett antal seminarier. Flera av seminariedagarna tänkte vi oss skulle vara öppna även för andra deltagare. 3. Arbetsgrupper Projektkommunerna skulle, utifrån deltagarnas olika intressen, bilda arbetsgrupper som kunde ta sig an någon del av de frågeställningar vi inom projektet sett som viktigast. Vi såg också detta som en form av motprestation då projektkommunerna erbjöds fortbildning utan kostnad, men avkrävdes ett aktivt deltagande i arbetsgrupperna. 4. Fokusgrupper För att ta reda på vad som är kvalitet ur olika intressenters perspektiv genomförde SMoKs tjänstemän fokusgrupper. Vi var i Alingsås, Arvika och Vara där vi träffade grupper med elever, föräldrar, lärare samt politiker. Därutöver fick projektdeltagarna bistå med sina åsikter i tre olika fokusgrupper för att skapa en helhetsbild. Projektdeltagarna gick in under benämningen ledare. Kartläggningen I samband med att Projekt Q drogs igång skickades en enkät ut till de medverkande projektkommunerna. Genom denna ville vi ta reda på om man arbetade med kvalitetsarbete idag på sin arbetsplats och för det fall på vilket sätt samt eventuella styrkor eller svagheter med detta. Vi frågade också efter om det fanns någon centralt i kommunen som arbetade med kvalitetsredovisningar och om man som musik- och kulturskola ingick i den. En annan viktig aspekt var givetvis om det fanns politiska mål uppsatta för verksamheten samt krav på politiskt nivå att genomföra kvalitetsredovisningar. 5

6 Hur man arbetar med kvalitetsarbete före Projekt Q I stort sett alla musik- och kulturskolor arbetar med kvalitetsarbete på något eller flera sätt. De vanligaste metoderna är att använda sig av enkäter samt pedagogiska samtal, såväl i hela kollegiet som i grupper. Mindre vanliga, men även förekommande, är utvecklingssamtal med brukare, elevråd och föräldraföreningar, fokusgrupper och klagomålshantering. Inte många har spontant tagit upp att man följer upp nyckeltal, men alla har troligtvis någon form av mått på elevtal som ska redovisas varje år. Framför allt kan det bero på att man inte ser det som kvalitetsarbete utan mer som ett uppdrag. Någon kommun använder sig av balanserade styrkort och ett par andra har utarbetat egna system för att säkra kvaliteten. Pedagogiska samtal Enkät Utv.samtal med brukare Fokusgrupp Klagomålshantering Övrigt Figur 1 En översikt över de vanligaste sätten att arbeta med kvalitetsarbete före Projekt Q Finns det någon centralt i kommunen som arbetar med kvalitetsredovisning och för det fall ingår musik- och kulturskolan i den? 75 % av kommunerna uppger att det finns någon som arbetar centralt med kvalitetsredovisning och 53 % att man ingår i denna. Övriga lite intressanta svarsformuleringar är ja, men glöms bort samt inte nu längre på grund av ny politisk majoritet. Finns det politiska mål uppsatta för verksamheten? På denna fråga svarar 83 % att det finns politiska mål alternativt att målen skriver vi själva i verksamhetsplanen och sedan ger politikerna sitt samtycke eller ogillande. På de som svarat nej anger en kommun att de mål som är satta, är redan uppnådda och några nya har inte tillkommit. En annan kommun skriver att det finns en vision, men dock inga politiska mål. Finns det krav på politisk nivå att musik- och kulturskolan ska genomföra kvalitetsredovisning? 64 % anger att de har krav på att genomföra kvalitetsredovisningar, varav en skola uppger att kravet inte kommer från politiskt håll, utan det är förvaltningen som har bestämt det. 36 % har inga krav på kvalitetsredovisningar, varav en inte kände till hur det förhöll sig. Styrkor respektive svagheter med dessa sätt Styrkor vid pedagogiska samtal är styrkan att alla är med och känner delaktighet i processen, det är rätt fokus det vill säga vem vi är till för pedagoger som genomför utvecklingssamtal med sina elever upplever en ökad säkerhet i sin yrkesroll och möter en större respekt från föräldrarna för kulturskolans verksamhet fokusgrupper ungdomarna kan komma till tals på ett enklare sätt än via enkäter kvalitetsarbete driver oss att analysera verksamheten Svagheter svarsfrekvensen på en enkät blir en svaghet om man inte får in minst 70 % svårt att ställa rätt frågor och uttrycket som man frågar får man svar gäller att försöka anpassa sig till grundskolornas kvalitetsarbete, då detta inte riktigt är anpassat för våra verksamheter, målfrågor hamnar lätt på undantag 6

7 alla pedagoger har inte utvecklingssamtal med sina elever vi är ovana vid att mäta och mätas vissa pedagoger blir rädda, rädda för att avslöjas, att inte duga och för att bli för styrda kvalitetsarbete tar tid! vi har inga bra redskap eller nyckeltal att mäta vår verksamhet med, vad är mätbara mål? hur mäter man en elevs växande, trygghet, social kompetens, lust etc? kvalitetsarbetet är fragmentarisk och just översiktlig, saknas närhet och tydlig beröring till det lokala arbetet fokusgrupper - det är svårt att få tag på ungdomar och föräldrar som representerar en mångfald det är svårt att hitta mätbara utvecklingsfaktorer SWOT-analys på kvalitetsarbete samt kvalitetsredovisning Projektdeltagarna har fått analysera kvalitetsarbete alternativt kvalitetsredovisning med hjälp av SWOT 1. SWOT-analys på kvalitetsarbete Styrkor Kollegiets medvetenhet ökar Synliggör vårt arbete inför politikerna Särart Till utveckling Kompetenser Varumärke/stolthet Pedagogiska diskussioner/utveckling Flexibilitet/våga prova Nöjda brukare Utövande kulturarbetare Svagheter Brist på omvärldsanalys Utvecklar våra egna metoder Långsam metodutveckling För smal/fel kompetens Ovilja att utvecklas Svårt att upprätta levande mål Marknadsföring snedrekrytering Möjligheter Feedback från kunderna Hip -faktor Förtydliga hög personalkompetens Till utveckling Kunna utveckla levande mål Estetiska lärprocesser Marknadsföring Kulturcheck Kulturombud Sponsring Dialog med politiker Ungdomsgårdskulturen Korsbefruktning av kulturskolan Skall vi ge eleverna det de inte vet att de vill ha? Hot Avfolkning/demografisk ändring Fel politiker/ingen dialog Passiviserande kulturombud Låglönearbete Privata aktörer Saknar nationella krav/styrdokument Vikande elevtal Figur 2 Tankar som en eller flera personer i grupperna kom fram till vid diskussionerna 1 Detta sätt att analysera har fått sitt namn efter de engelska orden strenght, weakness, opportunities och threats. Att använda SWOT är ett strukturerat sätt att bedöma styrkor, svagheter, möjligheter respektive hot inom en organisation. Man brukar säga att styrkor och svagheter är parametrar som den egna organisationen kan påverka själv, det vill säga genom egna beslut. Möjligheter och hot är således något som den egna organisationen inte kan påverka själv. När väl själva analysen är gjord ska man se vad som organisationen bör göra och prioritera för att utvecklas. 7

8 SWOT-analys på kvalitetsredovisning Styrkor Verksamhetsutvecklande Struktur Tydlighet Långsiktig målmedvetenhet Flöde trygghet utmaning Vad varför hur? Tvingas göra omvärldsanalys Bra att bli granskad Fokusera på visionsmål Svagheter Tidsbrist Otydlighet Analys uppföljning Avsaknaden av delaktighet Olika förhållningssätt (ovana, rädsla) Hyllvärmare Svårt att mäta processer Svårt att mäta mjuka värden Gemensamt styrdokument Styra verksamheten Legitimitet Gemensam värdegrund Statushöjning Konkurrensutsättning Möjligheter Hot Ekonomistyrning Inre frustationer Toppstyrning (politisk styrning) Gemensamt styrdokument för musik- och kulturskolorna Gemensamt likartat kvalitetsarbete Figur 3 Tankar som en eller flera personer i grupperna kom fram till vid diskussionerna Enligt analysen av kvalitetsarbete kan man utläsa att det är viktigt för att synliggöra vårt arbete inför politikerna och mot kollegiet så att kollegiets medvetenhet ökar. Att det ska leda till utveckling och nöjda brukare är andra viktiga faktorer som belyses. När vi kommer till analysen av redovisning är det intressant att begrunda Gemensamt styrdokument, som både kan ses som en möjlighet samt ett hot. Margita Strandell - Umeå och Susanne Sörbring Järfälla, in action vad gäller struktur för kvalitetsarbete 8

9 Seminarieserien Vi har under projektets gång fått höra Emma Öhgren, Myndigheten för skolutveckling samt Lars Stridh, Sveriges Kommuner och Landsting, som berättade om deras syn på kvalitetsarbete och kvalitet. Några viktiga saker som etsat sig kvar i minnet är vikten av fokusgrupper samt för att vi ska ha möjlighet att uppnå en hög kvalitet handlar det om att kunna infria brukarnas förväntningar. Dialog med brukarna och icke-brukarna är oerhört viktig och värdefull. Jan Håkansson, Växjö universitet, föreläste om Mål och kvalitetsarbete inom musik- och kulturskolan. Vi fick ta del av principer och metoder för arbetet med mål såsom styrning, analys, formulering samt struktur för måldokument. Dessutom utvärderingens huvudprinciper, organisation och delaktighet i kvalitetsarbetet. Lotten von Heijne och Ritva Norrby, Gotlands kommun, gav sig på temat Smörgåsbordet á la kvalitet en presentation av olika modeller och system, med skillnader och likheter samt fördelar och nackdelar. Numera har vi en processmodell som vi benämnt Gotlandsmodellen. Vidare har vi ägnat oss åt Enkäter i ett kvalitetsarbete När? Var? Hur? Varför? med Ulf Blomdahl, Stockholms stad. Att få ägna sig åt enkäter som metod blev en naturlig del då det är många som idag använder sig av detta, men har stött på en del svårigheter såsom svarsfrekvens, bra urval samt hur man ska hantera svaren. När Ungdomsstyrelsens rapport, Systematiskt kvalitetsarbete i öppen ungdomsverksamhet, gavs ut kunde vi bland annat läsa om de fritidsgårdar som hade bildat nätverket KEKS och blev intresserade av deras sätt att arbeta med kvalitet. KEKS ordförande, Jonas Agdur, från Mölndals kommun bjöd på Spaning på andra verksamheters kvalitetsarbete, fritidsgård samt nätverket KEKS. Givetvis, är det av största vikt att snegla på vad andra gör för bra saker i sitt kvalitetsarbete, och helt krasst anamma de delar man finner lämpligt. Som så klokt har sagts ska man inte uppfinna hjulet igen! Vi har även fått möta Lena Dahlstedt och Carina Legerius, från Nacka kommun. De berättade om Nacka i skarpt läge vad gäller kvalitetsutvärdering! Kanhända är Nacka en föregångare till hur det kommer att se ut i fler kommuner i framtiden? Det är i alla fall ett mycket intressant upplägg med ett sådant reellt medborgarinflytande, vi levererar det kunden önskar. De fördelar detta innebär bör dock ställas mot den folkbildning som sedan lång tid tillbaka har varit musikskolans tradition. Kommer orkesterverksamheten att leva kvar i en sådan framtid, kommer det finnas möjligheter att få åka på läger oavsett om det är musik-, dans-, konst- eller någon annan konstnärlig verksamhet vi talar om, vad kommer att hända med musiklivet i Sverige om alla barn och ungdomar väljer att spela gitarr och piano och sist men inte minst är vi i så fall beredda på den utmaning det kommer att innebära för vår del...? Kvalitet ur ett politiskt perspektiv fick Madeleine Sjöstedt, Kulturborgarråd i Stockholm stad, stå för. Sjöstedts inslag blev något av en kontrast till hur man valt att lägga upp verksamheten i Nacka. Vi fick även en presentation av den genomlysning som gjorts av Stockholms kulturskola. Eva Sundberg - Alingsås, Michael Brolund - Sigtuna och Winni Sandström Gotland, i planeringstagen för arbetet med hemsidorna ur ett kvalitetsperspektiv 9

10 Arbetsgrupperna I projektet bildade vi åtta arbetsgrupper med mycket vitt skilda ämnen att fördjupa sig i dock med den gemensamma nämnaren kvalitet. Spaning på andra verksamheters kvalitetsarbete och lärdomar av detta Fokusgrupper på hemmaplan och lärdomar av detta Den omätbara kvaliteten som slutligen blev Vad vi kan lära av de elever som slutar Struktur kring kvalitetsarbete och system för säkring och utveckling Skola Kulturskola, skillnader och likheter relevant uppföljning Webbsidor ur perspektivet Gustavsson och Rektorn Vad har vi för hårda mått och hur ska vi kunna jämföra dem över kommungränserna Vad har vi plockat fram som väsentliga kvalitativa aspekter på verksamheten utifrån brukarperspektivet samt verktygsbank med resultatmått som slutligen blev Vad kan få dig att välja kulturskolan? Slutsatserna av dessa resultat presenteras under Vad är kvalitet? samt Verktygslådan tips och idéer. Dessutom återfinns varje arbetsgrupps rapport i Bilaga Arbetsgruppernas material i sin helhet. Lars Graneheim - Vara, Peter Ström - Falköping, Thorbjörn Jakobsson - Kiruna, Gunnel Johansson - Skövde, Per Sjöberg - Karlskoga och Uno Karlsson Botkyrka, i en intressant diskussion om andra verksamheters kvalitetsarbete 10

11 Vad är kvalitet? Begreppet kvalitet kommer ursprungligen från latin och betyder av vad eller hurudant. Det är ett begrepp som ska fånga någontings egenskaper. Slår man på Wikipedia kan man läsa att kvalitet avser ett värde eller unikhet som ett subjekt eller objekt har i tid och rum, vare sig det gäller konstnärligt verk eller produkter. Ny management definierar kvalitet som en produkts (vara eller tjänst) förmåga att tillfredsställa lagstiftarens krav och helst överträffa, kundernas framtida behov och förväntningar i miljön. En av de ledande auktoriteterna inom kvalitetsområdet, Dr Edward Deming, säger att Quality should be aimed at the needs of the customer, present and future. Demings kollega Joseph Juran definierade mycket kortfattat kvalitet som Fitness for use. En juridiskt sett vanlig men mycket snäv kvalitetsdefinition är Uppfyllande av ställda krav, vilket inte tar hänsyn till underförstådda förväntningar eller ens rena självklarheter. Som mått på kvalitet brukar man tala om så kallade kvalitetsdimensioner. Dimensionerna på tjänst kan ses som pålitlighet, trovärdighet, tillgänglighet, kommunikationsförmåga, tjänstvillighet, artighet, inlevelseförmåga, omgivning. I dagligt tal används ordet kvalitet mer som en indikator på något som är bra eller dåligt. På en hemsida 2 kan man läsa följande: Det finns ingen entydig sanning om vad kvalitet är även om de flesta människor rent instinktivt vet vad det är. Därför är det viktigt att förklara vad man menar med kvalitet/ / Vi har insikten att kvalitet är en färskvara/ /Det innebär att kvalitetsarbetet är en oupphörlig process och man behöver kontinuerligt se över arbetssätt och rutiner. En framgångsrik verksamhet bygger ofta inte på stora åtgärder utan på en ständig förbättringsprocess i det lilla. Därför gäller det att dagligen, och i detalj efter detalj, se till att fortsätta kvalitetsarbetet/ /. Detta stämmer väl överens med de erfarenheter vi tagit i projektet. Så vad menar vi egentligen när vi säger kvalitet? Menar vi samma sak oavsett om vi är elever, föräldrar, lärare, ledare eller politiker? Vilka kvalitativa aspekter på våra verksamheter finns det från brukar- samt medborgarperspektivet? Är det en självklarhet att dessa grupper tycker lika? Som medborgare i en kommun kan det vara viktigt att kön till verksamheten är kort och därmed tillgängligheten hög, men har man väl kommit in i verksamheten, blivit brukare, är troligtvis inte det perspektivet längre det viktigaste, utan man har andra krav för att uppleva en hög kvalitet. Granskar man statistik över tid är musik- och kulturskolan en verksamhet med många flickor. I samband med att kulturskolan gör sitt intåg med ämnen såsom dans, drama och bild har detta genusperspektiv även förstärkts. Kanhända är genusperspektivet också en kvalitetsfaktor att arbeta med? Vidare är det intressant att fundera på varför vi når de vi gör? Hur skulle vi kunna nå andra som valt bort vår verksamhet? I projektet har vi gett oss i kast med att definiera några av dessa saker. Vad är kvalitet ur olika intressenters perspektiv? På många håll i landet försiggår, mer eller mindre frekvent, diskussioner om kvalitet respektive kvantitet. När Projekt Q drog igång var det många lärare runt om i Sverige som gärna bidrog med sina tankar om vad som är kvalitet på en musik- och kulturskola. I flera fall hänvisade man till att man var professionell och visste vad det handlade om, vilket givetvis stämmer i alla fall ur pedagogens perspektiv. På frågan vad som är kvalitet på en musik- och kulturskola finns det inget självklart svar eftersom det kommer vara präglat av vem man har frågat. Finns det fler individer eller grupper som bör få göra sin stämma hörd? Ja, eftersom det finns flera olika intressenter att ta hänsyn till i våra verksamheter. Detta gör att det inte enbart handlar om att definiera vad som är kvalitet utan även i vems perspektiv. En oerhört intressant diskussion samt en viktig del i ett kvalitetsarbete. I projektet arbetade vi bland annat i fokusgrupper där vi träffade grupper med elever, föräldrar, lärare, ledare samt politiker då vi ansåg att det var dessa grupper som tillhörde den målgrupp vi fann intressant, se bilaga 2. Målet var att få en beskrivning på vad som är kvalitet ur olika intressenters perspektiv samt likheter respektive skillnader i de olika gruppernas svar. Faktorer som återfanns i alla gruppernas resultat 2 11

12 rörde både elever, personal, tillgänglighet, sociala aspekter, ekonomi och miljö. Gemensamt för alla var att man anser att lärarna är viktiga. Lärarna ska vara engagerade förebilder, skickliga, kompetenta, positiva, tålmodiga, utvecklingsbenägna, välutbildade m.m. Eleverna ska ha kul, roligt, känna lust etc. Skillnaderna som framkom var att lärargruppens faktorer handlade mer om deras egen arbetsmiljö och arbetssituation i förhållande till eleverna som hade ett brett spektra av faktorer. I en kommun tog eleverna upp vikten av relationer mellan elever, det sociala samspelet. Vare sig lärare, föräldrar eller politiker hade med detta. Det vi kunde se som ett mönster var att man lyfte fram saker utifrån sina respektive positioner. Eleverna pratade mycket kring den sociala betydelsen elever emellan. Lärarna tyckte det var viktigt med de ekonomiska resurserna/möjligheterna för att bedriva verksamheten. Föräldrarna ville ha en engagerad ledning som jobbar för att få stöd inom kommunen och politikerna ville bredda skolans utbud. Mats Gripenblad - Norrköping och Johan Kjellberg Lidköping, i diskussion med Andrine Bendixen Mangs Mölndal (ej med i bild) om fokusgrupper och lärdomar av detta Hemsidorna ur ett kvalitetsperspektiv Ett annat kvalitetsperspektiv på musik- och kulturskolan är information av olika slag, varav hemsidorna är ett exempel, se bilaga 6. Hur ser våra hemsidor ut? Till vilken målgrupp vänder sig dessa? Inom projektet diskuterade vi att hemsidorna bör vara riktade såväl till befintliga elever och deras föräldrar som till personer som är nyinflyttade till kommunen. Rektorn på en grundskola som önskar se vad vi har att erbjuda skulle kunna vara en annan målgrupp. Är våra hemsidor tillgängliga för personer med funktionshinder eller för de som talar andra språk än svenska? De resultat som framkommit under projektet, över vad man vill läsa samt inte läsa på hemsidan, är följande; Resultat 5 i topp 1. Utbud ämneskurser 2. Kursavgifter 3. Föreställningar/konserter 4. Lärare 5. Sjukdom/lärarfrånvaro Resultat - 5 i botten 1. SMoK s nulägesrapport 2. Åldersfördelning 3. Skolfördelning av Musik- och Kulturskolornas elever 4. Kompetensutveckling till salu 5. Enkäter Resultatet anser vi ska läsas med något kritiska ögon då metoderna för att ta fram svaren har skett på olika sätt samt att de olika valmöjligheterna har varit förbestämda från ett professionellt perspektiv. Vår 12

13 uppfattning är att de som ska tillfrågas bör få välja lite mer fritt vad som kan vara lämplig information på en hemsida och för det fall så vore det lämpligt att i ett första skede göra fokusgrupper och därefter gå vidare med enkätförfarandet enligt någon av de bägge modellerna som anges. Vad kan få dig att välja kulturskolan? Varför når vi de elever vi gör och hur skulle vi kunna nå andra som, medvetet eller omedvetet, valt bort vår verksamhet? Har vi fel utbud för dessa elever, eller kan det vara så illa att man inte vet vad musikoch kulturskolan är för något? Hur kan vi skapa förståelse för gruppen icke-elever för att på så sätt kunna nå även dem? I projektet träffade vi sammanlagt 11 grupper med barn och ungdomar för att ge oss i kast med frågeställningen Vad kan få dig att välja kulturskolan? I intervjuerna ställdes även ett antal följdfrågor såsom kursutbud, enskild eller gruppundervisning, undervisning på skoltid eller efter skolan, lovverksamhet samt klippkort, dvs prova på verksamhet på längre eller kortare tid, se bilaga 8. Resultat Totalt fick vi fram resultat från 8 grupper. Åsikter kommer från en eller flera elever i intervjugrupperna. I fem grupper framkom åsikten att det kostar för mycket Fyra grupper ville spela på skoltid Tre grupper visste inte att det fanns en kulturskola, man ville göra egen musik och spela med kompisar Två grupper ville göra musik samt techno på datorn som man därefter kan lägga ut på You Tube, man ville ha prova på verksamhet med ex teater, dans, skrivarskola, serieteckning, musikal, hiphop, gitarr (både el- samt akustiskt) och trummor. Prova på skulle vara max 5 tillfällen alternativt på en studiedag och man ändå är ledig Området är intressant, dock är det viktigt att fundera på om det inte mer var intervju som metod som prövades på, kontra att få fram relevanta svar på frågeställningen. Att genomföra intervjuer kräver sitt av den som ska intervjua och det framkom även att man i ett par fall hade styrt svaren genom att ställa ledande frågor. Däremot är det av största vikt att arbeta vidare på detta sätt och ställa frågorna till den målgrupp man vill ha svar av. Det är bara att inse att dagens barn och ungdomar inte tänker såsom vi Vad kan vi lära av de elever som slutar? I ett kvalitetsarbete är det värdefullt att även fånga upp synpunkter och tankar från elever som väljer att inte längre delta i musik- och kulturskolans verksamhet. Vad kan vi lära oss av dessa? Vad finns det för rutiner? Önskvärt vore att finna bra strukturer för att återkoppla viktig kunskap från denna målgrupp. Inom projektet har vi ägnat oss åt att även studerade olika forskningsrapporter och målsättning var att detta skulle kunna bli en del av ett systematiskt kvalitetsarbete för Sveriges musik- och kulturskolor samt generera kraft till gott utvecklingsarbete, se bilaga 3 samt 3 1. Den viktigaste insikten är att det gäller att ta reda på vad eleven vill, känner och upplever medan den fortfarande finns i vår verksamhet. Har man inte brytt sig om det under den tiden är det svårt att få reda på det i efterhand då svarsfrekvensen blir låg på utskickade enkäter. Det finns mycket kunskap och undersökningar redan gjorda där resultaten ofta blir de samma oavsett verksamhet. Anledningarna till varför barn slutar med sin fritidsverksamhet är att de tröttnat eller att det inte längre är kul. Här gäller det att vi ska kunna förhålla oss till vad som är på väg in i och vad som är på väg ut ur ungdomskulturen, där 13

14 det viktigaste att ha kul är på väg in. Ny forskning visar även på att man lär sig bättre när man har roligt 3. Stein Gloppestad - Botkyrka, Patrik Vannerberg Östra Göinge, Berit Lindh - Åre och Anna Hjelm-Woll Kungsbacka, planerar inför presentationen av deras arbetsgrupps resultat och lärdomar Verktygslådan tips och råd Mätbara mål Musik- och kulturskolor har oftast inga tydliga mål att utgå från. Här finns en hel del att arbeta vidare med inom respektive skola. I detta arbete ska man först definiera var man är innan man startar samt beskriva nuläget så att man kommer ihåg hur det var och kan följa processens gång. Vad kan mål för musik- och kulturskolan vara? Deltagarna 4 hade idéer såsom: hungrigare efter musikoch kulturskolan än före, lust att lära, kan samspela, social utveckling, kul, vill bli sedd - bli kändis, utveckla modet att våga, utveckla färdigheter, trivsel osv. Är detta pedagogiska mål eller kundens mål? Vilka är kundernas egna målbilder? Allt för lätt hamnar man i det professionella tänket och vet vad som är bra mål, men kvalitet handlar också om att lyckas infria barn och ungdomars egna målbilder. Självklart måste vi även ge det som de inte vet att de behöver men dialogen är viktig. 3 Källa; Lärarnas tidning nummer 12, 22 augusti-4 september 2008 årgång 19 4 Källa; Föreläsning med Jan Håkansson 14

15 Viktiga komponenter i ett kvalitetsarbete är mål uppföljning utvärdering och kvalitetsredovisning. Att enbart säga att kvalitet handlar om kundnöjdhet är att ta kvalitetsbegreppet för lättvindigt. Brukarna kan ju vara nöjda, men man når inte målen Är man tydlig om vad som ska levereras är det givetvis lättare att gå på kundnöjdheten än om man är luddig. Anledningen till att man ska ha tydliga mål i skolan är för att: Mål fokusera på väsentliga områden styra insatser och resurser välja väg såsom olika metoder och åtgärder underlätta och fördjupa lärande möjliggöra utvärdering skapa samling och engagemang förenkla kommunikation och undvika missförstånd visa hur skattepengar används något man vill uppnå, förvärva, förverkliga genom att använda vissa medel tillstånd, produkt, förmåga eller liknande som beslut och handlingar riktas mot för att nå eller förverkliga Mål att sträva mot en önskvärd utveckling Målverb Mål att uppnå: - känna igen och namnge, - känna till, - ha kännedom om, - ha egen erfarenhet av, - ha inblick i, - ha grundläggande/fördjupade kunskaper om, - behärska, - ha insikt om, - vara medvetna om, - förstå osv Mål att sträva mot: - utvecklar, - befäster, - lär sig, - inhämtar, - tillägnar sig osv När man ska formulera mål 1) Skilj på mål och medel (är det ett mål eller vägen till ett mål?) 2) Skilj på olika måltyper (sträva mot eller att uppnå) 3) Välj subjekt 4) Förtydliga målet genom målkriterier (Vad är det minsta vi kräver för att ha uppnått målet?) Lösning på otydliga mål Utifrån ett strävansmål som t ex Kulturskolan utvecklar ett nära samarbete med förskolor, grund- och gymnasieskolorna i kommunen, bestämmer man sig för en grundnivå. Som exempel; Ett nära samarbete pågår när: osv, där det även finns med tidsangivelser Från honnörsord till tydliga mål! Vad gäller saken? Målets innehåll definieras på ett begripligt sätt och förses eventuellt med målkriterier Vem gäller det? Verksamheten, eleverna, personalen, ledningen, föräldrarna När kan målet vara uppnått? Tidsangivelse, såsom: Vid läsårets slut Från och med den 1 januari Senast den 30 maj 15

16 Struktur för måldokument 1) Mål 2) Målkriterier 3) Aktiviteter 4) Utvärdering Utvärdering Det finns juridiska, pedagogiska och demokratiska skäl till varför man ska utvärdera. Det är angeläget att vi följer lagar, förordningar och läroplaner. De pedagogiska skälen är för att skapa motivation, få bekräftelse på framgång, förståelse för brister och kvalitetsutveckling. I ett demokratiskt perspektiv är det centralt med öppenhet (visa förtjänster och brister) samt insyn (berätta vad som händer med pengarna). Att planera utvärdering Varför? motivfrågan För vem? intressentfrågan Vad? urvalsfrågan Hur? metodfrågan Vilka källor/underlag? När ska underlaget samlas in? Av vem ska det göras? Utvärderingens källor Intervjuer eller samtal Enkäter Dagböcker Portfolios Observationer Självvärdering Dokument (minnesanteckningar, protokoll, pedagogiska dokumentation) Organisera för kommunikation och delaktighet i kvalitetsarbetet För att uppnå delaktighet i organisationen kan man ge särskilda personer (kvalitetsgrupper, utvecklingsgrupper etc) ansvar för planering och genomförande av olika delar i kvalitetsarbetet. En idé kan även vara att låta olika intressenter med olika perspektiv (personal, chef, elever, föräldrar och politiker) medverka i kvalitetsarbetet. När man arbetar med att definiera mål gäller det att komma ihåg ordspråket att det inte är målet som är det viktigaste utan vägen till målet. Likadant är det diskussionerna som är det viktigaste och inte den slutliga målformuleringen! Mått att kunna jämföra över kommungränserna Det finns en stark önskan om hårda mått att kunna jämföra i ett nationellt plan. I ett politiskt perspektiv samt som ett ledningsredskap vore det guld värt. Men det är inte helt enkelt att finna dessa mätbara mått som betyder samma sak i de olika kommunerna. Vad menar man med elev i Solna? Är definitionen den samma i övriga Sverige? Är kvalitet detsamma som individuell undervisning? Långa lektioner? Gruppspel med sina kompisar? Eller varianter av olika upplägg? Den frågan kan varken SMoK eller någon annan svara på utan den enskilde har bevisbördan vad gäller kvalitet. 16

17 Tittar man på produktiviteten handlar det om betyg/kostnad. Vad kan betyg vara i våra verksamheter? Exempel som kommit upp, att det skulle kunna vara, är hur länge man stannar i våra verksamheter (ett kvantitativt mått). Då skulle det se ut på följande sätt: Hur länge stannar man kvar / kostnad = produktiviteten. Effektivitet är produktivitet x kvalitet. Vill kommunen ha ut en hög effektivitet gäller det att både produktiviteten och kvaliteten är så höga som möjligt. Om produktiviteten är hög, men kvaliteten är låg blir inte effektiviteten bra och tvärtom. T ex kommunen vill ha effektiva processer, men om man struntar i den individuella undervisningen och börjar med enbart gruppundervisning, vad händer då med kvaliteten? Någonstans går en brytpunkt som ger den högsta effektiviteten. I projektet diskuterades följande hårda mått och definitionerna av dessa: Elevtal antal elever i ämneskurs antal individer i ämneskurs skolsamverkan oavsett finansiering - mindre än en termin - mer än en termin Hur många % av kommunens barn möter er skola i: - Ämnes kurs 3-7 år, 8-12 år, år, 19 år + - I skolsamverkan åk F-3, åk 4-6, åk 7-9, gym. Hur många individer har ni i kö? Hur många individer i kön är ej redan registrerade inom skolan, dvs helt nya. (Avräkningsdatum för kön är 1/1 och 1/7) Undervisningsfördelning Antal elever i musikundervisningen inkl. ensemble/årsverkan Antal elever i gruppverksamhet (dans, teater, bild)/årsverkan Antal elever i skolsamverkan/årsverkan Arbetet om hårda mått är på god väg men det finns en hel del kvar att göra innan färdigt resultat. Definitionen av ord är mycket viktig samt tidskrävande och våra musik- och kulturskolor är mer olika än vad man kan tro. Bland de resultat som framkommit i dagsläget finns inte projekt, konserter, föreställningar och läger med, vilket är andra viktiga värden för våra verksamheter. Hårda mått kontra mjuka mått. Några definitioner av detta skulle kunna vara antalet elever och antalet nöjda elever, antalet konserter/föreställningar och antalet nöjda i publiken. Ska vi finna mått att jämföra över kommungränserna borde även detta ingå. Annars finns risken att vi gör det mätbara viktigt istället för att göra det viktiga mätbart. Mätmetoder som vi provat på eller diskuterat mer ingående inom Projekt Q På frågan Vilken utvärderingsmetod är bäst? är ett singularis svar fel således är frågan fel ställd. Man ska istället fundera på: Vilka utvärderingsmetoder är bäst för olika frågor? Två metoder är garanterat bättre än en metod osv. I projektet har vi tagit del av enkäter och fokusgrupper som metod. Obs! Det är viktigt att ha kvar helheten i sitt utvärderingsarbete. Ibland räcker det inte med fokusgrupper, enkäter eller observationer. Om huvudmålsättningen är att stimulera ungdomar att uttrycka sig musikaliskt måste det finnas med i utvärderingsarbetet. 17

18 Enkät som metod Enkäter bör göras med kvalitet. För att åstadkomma detta ska enkäterna klara en granskning av forskare, förtroendevalda, pressen och givetvis oss själva. Bra urval Musik- och kulturskolans problem är att vi har en ålderspyramid enligt nedan: Gymnasieelever Högstadieelever Mellanstadieelever Lågstadieelever För det fall man utgår från registerdata och väljer ut 10 % innebär det en dominans av elever ur kategorin låg- och mellanstadieelever. Totalbetyget kommer då enbart att visa vad den dominerande åldersgruppen tycker, vilket troligtvis inte är syftet. För att komma åt detta kan man göra ett stratifierat slumpmässigt urval genom att välja ut 10 % från varje åldersgrupp. Anonymitet Om enkäten skickas hem sätts ett nummer högst upp för uppföljning. När den kommer tillbaka är det någon som tar emot, prickar av och klipper bort numret. Personen som ska bearbeta enkäterna har således helt anonyma svar att hantera. Alla som arbetar med enkäterna ska ha tystnadsplikt. Är det samma person som klipper och bearbetar svaren är det inte etiskt försvarbart. Man får inte heller upprätta ett register på vilka som svarat för att kunna återkomma om exempelvis tre år. Det kan vara på sin plats att informera brukaren om dessa saker. Skalnivå Ibland sägs det att man aldrig ska ha en femskalig nivå då det inte ska finnas något mittemellan. Av de erfarenheter vi gjort i projektet beror detta på vad frågan handlar om. Hur trivs du på musikskolan?, på en sådan fråga är det ytterst tveksamt att plocka bort mellanläget. Ibland kan det vara på sin plats med en fyrgradig skala, i andra sammanhang inte. Kryssa för tre alternativ, är ett annat svarsalternativ. Genom att ange hur många kryss man får göra får flickor och pojkar samma tyngd. Vad gäller rangordning av svar finns det en gräns för hur många man kan klara av, där fem är att rekommendera som ett maxantal. Svarsfrekvens Om bortfallet är 50 % så bör enkäten slängas i papperskorgen, men istället har vi en tendens till att tänka hoppas ingen frågar om bortfallet alternativt vi antar att de som inte svarat tycker som de andra. Vad vi vet när vi har 50 % bortfall är att mellan % tycker på det sätt som framkommit. Ett sådant material är inget bra utgångsläge för pedagogiska diskussioner, eftersom vi inte vet om vi diskuterar utifrån de nöjda eller mindre nöjda brukarna. för 50 år sedan var man bekymrad över 10 % bortfall om enkäten genomförs i skolan så får bortfallet vara upp till 15 % på låg-högstadiet och på gymnasiet upp till %. Skickas enkäterna hem börjar det känns osäkert vid % bortfall forskarna får allt sämre svarsfrekvens, vilket i sin tur gör att de inte längre bråkar med varandra acceptansen blir större, vilket på sikt är förödande Ett tips! Enkäter, som skickas hem, bör enbart genomföras om det finns ekonomiska möjligheter att följa upp dem med påminnelser samt telefonsamtal. 18

19 Hantera svaren När man ska analysera resultaten gäller det att reflektera och hitta den verkliga orsaken. Allt för lätt är det att skylla på slumpen, dagsformen, dålig lokal eller orsaker man inte kan påverka själv. För att åstadkomma förbättring måste man först kunna se verkligheten i vitögat och utifrån det fundera vidare på vad man kan ändra på. Betyg under 3,5 bör man granska noggrant. Frågor att diskutera kring; Vad går åt rätt håll? Vad går åt fel håll? Hur ser konceptet ut på det som vi är bra på? Hur ska vi fortsätta få goda betyg? (Vi är oftast duktiga på att fokusera på det som ger dåliga betyg, men det är viktigt att även reflektera över det som är bra!) Hur ska vi kunna förbättra/utveckla det som är mindre bra alternativt går åt fel håll? Nationell enkätmall? Kan man göra egna eller krävs det experthjälp för att åstadkomma enkäter med god kvalitet? Att skapa en bra och strukturerad enkät tar oerhört mycket tid. Först krävs det att man hittar de rätta frågorna, gärna utifrån både fokusgrupper samt de mål som ska ha uppnåtts. Det är även viktigt att fundera kring svarsalternativen. Är man konsekvent i svarsuppläggen eller ger det ett rörigt intryck? När man väl kommit så långt och är nöjd med dessa delar ska enkäten testas. Testgruppen bör bestå av barn och ungdomar i olika åldrar, kön och etnicitet. Är frågorna rätt? Får man de svar som var tänkt? Har man använt ett språk som är lätt att förstå? Efter diskussioner med testgruppen omarbetas enkäterna för att på nytt testas igen. Slutligen är enkäten genomarbetad och klar. Att skapa egna enkäter tar tid. Att anlita experter kostar pengar. I en verksamhet där tid och pengar oftast upplevs som en bristvara är dessa alternativ inte alltför åtråvärda. Ett tredje alternativ skulle kunna vara en nationell enkät med möjlighet att lägga till egna frågor för respektive musik- och kulturskola. En enkät, för de kommuner som önskar använda den, som är jämförbar över tid samt finns tillgänglig på SMoKs hemsida. Finns det något intresse för en nationell enkätmall på musik- och kulturskolorna i Sverige? Fokusgrupp som metod 5 Vad är en fokusgrupp? En fokusgrupp består av en grupp människor som fokuserar på en och samma fråga. Det är en kvalitativ metod som är mycket användbar bland annat för att göra kvalitetsmätningar, ta fram rätt frågor till en enkät, utveckla arbetslag, bearbeta missnöje, sätta realistiska mål samt snabbt bli överens om definitioner på ett nyckelbegrepp. Metoden är enkel att använda sig av. Det krävs inga gedigna förkunskaper i ämnet, utan man använder sig av ett antal spelregler. Efter 2-3 grupper har man blivit varm i kläderna och dragit lärdomar av de eventuella fel eller brister som uppstått. I Projekt Q använde vi oss av denna metod för att bli överens om definitionen på nyckelbegreppet kvalitet samt i vissa kommuner även för att betygsätta verksamheten. Att tänka på inför inbjudan En lagom stor fokusgrupp består av 6-12 personer. Det kan dock vara på sin plats att bjuda in betydligt fler då det inte alltid är så enkelt att få folk att ställa upp. Inbjudan bör vara i skriftlig form samt därefter gärna följas upp av ett telefonsamtal. För att få till en trivsam stund kan man gärna bjuda på fika och ibland kan det vara på sin plats med en liten muta, som tack för att man avsatt tid för detta ändamål. Tidsåtgången är ca minuter SMoKs tjänstemän planerade in 90 minuter /grupp, vilket var lagom för de flesta grupperna om man enbart ska arbeta med viktningsdelen. Vill man även betygssätta bör man lägga till ytterligare tid. 5 Fokusgrupp ett enkelt sätt att mäta kvalitet av Christina Obert & Monica Forsell 19

20 Sätt en rubrik! Först och främst ska man formulera ett tema eller sätta en rubrik på den fråga man vill fokusera på. Frågan bör inledas med Vad är viktigt för att Två som leder Man bör vara två stycken som leder fokusgruppen en gruppledare samt en observatör/sekreterare. Gruppledaren ser till att alla håller sig till ämnet och att inga diskussioner påbörjas under fokusarbetets gång utan dessa tar man när allt är klart. Man ska aldrig föreslå egna eller ifrågasätta några faktorer, däremot kan man ofta fråga vad som menas för att alla ska få en tydlig bild. Observatören ska skriva ner alla faktorerna som sägs exakt, vara lite observant om det kommer upp två liknande faktorer och stämma av detta, kopiera ut papper till alla inför viktningen. Båda hjälper till att skapa en god och trygg stämning. Tillvägagångssätt När gruppen har samlats är det viktigt att inleda med att berätta syftet med fokusgrupperna, hur arbetet går till samt hur lång tid det kommer att ta. Viktigt kan också vara att poängtera att man som gruppdeltagare bara kan göra rätt! Alla svar är de rätta, allt man tycker och tänker är rätt och om man inte kommer på någon faktor under tänktiden så är det helt ok. Antingen kommer man på något under tiden man plockar fram faktorerna eller blir ens insats viktig under själva viktningen samt betygssättningen. Alla gruppdeltagare får ett papper med exempelvis följande upplägg: Vad är viktigt för att du ska uppleva att det är hög kvalitet på musik- och kulturskolan? 1) Det är viktigt att 2) Det är viktigt att 3) Det är viktigt att 4) Det är viktigt att 5) Det är viktigt att osv Därefter får var och en fundera en stund utifrån frågeställningen. Alla faktorer som man kommer på skrivs ner på pappret. När tänktiden är slut påbörjas processen med att plocka ut alla faktorer, vilket sker på ett lätt och strukturerat sätt. Låt säga att gruppdeltagaren A börjar; A väljer ut en av sina faktorer och läser upp den högt observatören skriver ner det som sägs exakt och återkopplar därefter vad han/hon har skrivit ner så att A kan verifiera att det stämmer, har man sin dator uppkopplad till en kanon kan dessutom alla deltagarna se vad som skrivs ner är det flera gruppdeltagare som skrivit samma sak eller snarlikt, så stryker de det från sitt papper då varje faktor endast får komma upp en gång gruppledaren går vidare och ber gruppdeltagaren B säga en av sina faktorer, proceduren fortgår på detta sätt när man inte har fler faktorer kvar säger gruppdeltagaren pass! slutligen har man fått fram gruppens gemensamma faktorer då är det dags för momentet viktning vid viktningen ska varje deltagare välja ut och markera 1/3 av faktorerna som hon/han tycker är viktigast, dvs har man fått fram 30 faktorer så ska man ta ut de 10 viktigaste därefter kan man även betygssätta faktorerna för att få en indikation på hur det står till i verksamheten Med denna kvalitativa metod kan man på ett enkelt och billigt sätt plocka fram vad man som elev, förälder, lärare, ledare och politiker anser är viktigt för att man ska uppleva en hög kvalitet. Dessutom har man fått en indikation på vad just denna grupp anser är det viktigaste samt betyget på detta. En fara med fokusgrupper är att deltagarna är de som redan är positivt inställda till verksamheten. Viktigt är att få med alla, så att det underlag man får verkligen överensstämmer med verkligheten. När man väl har 20

21 resultatet i hand är det dags för intressanta diskussioner, som förhoppningsvis också leder till förbättringar och utveckling! Struktur kring kvalitetsarbete På våra musik- och kulturskolor görs goda kvalitetsarbeten av skilda slag, däremot kan man skönja en brist på struktur för både helhetsbilden och för att det på sikt ska kunna leda till utveckling. Det pågår processer, men i många fall är inte heller dessa definierade. Gotlandsmodellen I ett kvalitetsarbete gäller det att utgå från brukaren perspektiv. Vilka förväntningar finns? Nöjdheten är avhängt förväntningarna, där förväntningarna i sin tur beror på skylten. Brukaren upplever kvalitet när förväntningarna, de underförstådda behoven samt kraven har uppfyllts. I processkartläggningen utgår vi från det självklara att musik- och kulturskolan är till för eleven. På samma sätt följer processen alltid brukarens steg. Gå in i en process och följ brukarens väg i kontakt med läraren, ledningen och verksamheten. Modellen nedan har vi valt att döpa till Gotlandsmodellen 6. Skylten Brukaren A Processer Brukaren B Politiskt parti NÄMNDER Figur 4 Brukaren A - har behov, önskemål, krav och förväntningar, brukaren B bör gå ut med ett leende på läpparna, dvs en kundupplevd kvalitet med infriade förväntningar. Skylten Det är viktigt att tydligt berätta vad vi kan erbjuda - vad är vårt uppdrag, utbud, ram, vision, värderingar och verksamhetsidé? Vad får när man går in i en musik- och kulturskola? Politikerna - har två viktiga uppdrag 1) sin beställning 2) att följa upp beställningen för att se om man får det som man önskat Genom processkartläggning blir det verksamhetsnära samtal. Man skapar processerna tillsammans med medarbetarna utifrån en tidslinje - Vad gör vi först? - Vad händer sedan? - Därefter? Att kartlägga en process är i princip omöjligt om uppdraget är otydligt. En paradox att fundera över - Kulturen är fri, man vill bli uppskattad och sedd men är man synlig blir man styrd och det vill vi helst inte 6 Källa; Föreläsning med Lotten von Heijne och Ritva Norrby 21

22 Ett annat sätt att använda processkartläggning är för att synliggöra ett problem, ex en elev slutar, läraren glömmer att meddela assistenten detta, en faktura skickas, föräldern ringer, en kreditfaktura behöver skickas osv. Kulturskolans utvecklingsprocess Projektet gav sig i kast med att försöka beskriva en kvalitetsmodell för kulturskolan, Kulturskolans utvecklingsprocess, där eleven är medskapande i sin utveckling utifrån värdegrunden. Vi konstaterade även att vår verksamhet har en mängd beröringspunkter med annan skolverksamhet när det gäller elevernas lärande. I denna process utgick vi från de mål som finns angivna i läroplanen för grundskolans avseende såväl strävansmål som uppnåendemål. Kulturskolans utvecklingsprocess är skriven utifrån perspektivet enskild elev, men tanken är att det ska kunna översättas till gruppverksamheter. Se bilaga 2. Figur 5 En kvalitetsmodell där eleven är medskapande i sin utveckling utifrån värdegrunden 22

23 Hörnstensmodellen Med hjälp av hörnstensmodellen 7 angrep vi en del av vårt problemområde. Vi ansåg att hörnstensmodellen är ett ypperligt verktyg för att identifiera förutsättningarna som ska leda till ett strukturerat kvalitetsarbete. Modellen är bra för att kartlägga organisationen och verksamheten. Den bygger på ett engagerat ledarskap för kvalitetsarbete och med det som grund kan ett framgångsrikt arbete med kvalitetsutveckling byggas upp. Detta ska vila på en kultur som har sin grund i värderingar som att: Sätta brukarna i centrum Basera beslut på fakta Arbeta med processer Ständigt arbeta med förbättringar Skapa förutsättningar för medarbetarnas delaktighet, engagemang och utveckling Samverkar dessa värderingar finns förutsättningar för att varje medarbetare i organisationen ska kunna skapa sig en helhetsbild, se bilaga 4. Skylten = Presentera utbudet Engagerat, kunnigt och strukturerat ledarskap Arbeta med processer Helhetstänkande Resultat Basera beslut på fakta Kunden i centrum Medarbetarna Engagemang, utveckling Systematik Ständiga små förbättringar Gemensamma värderingar 1 2 Figur 6 Hörnstensmodellen 8 I samband med att brukaren börjar på musik- och kulturskolan alternativt ett nytt 1 läsår bör man inhämta förväntningarna från dem samt tolka uppdraget styrdokument, se även Kulturskolans utvecklingsprocess Det är viktigt att mäta kundens upplevelse av kvalitet under resans gång 7 Bergman, Bo & Klefsjö, Bengt, (1990, 2007) Kvalitet från behov till användning, Studentlitteratur, Lund 8 Källa; föreläsning av Lotten von Heijne och Ritva Norrby

24 Kvalitetsarbete i praktiken Vägen till framgång 9 Processen i systematisk kvalitetsutveckling är cyklisk. Den rymmer faserna: Var är vi? - Vart ska vi? - Hur gör vi? - Hur blev det? Den sista fasen hur blev det? blir även beskrivningen på ett nytt var är vi?, och på så sätt löper processen vidare. Varje fas rymmer i sin tur flera moment. Var är vi? Förbättringsarbete kräver ett avstamp. Utgångsläget behöver belysas i en lägesbeskrivning. Vilken del eller vilka delar i verksamheten vill vi granska och förbättra? Hur är kvaliteten i verksamheten? Har vi nått våra mål? Hur ser verksamhetens förutsättningar ut? Vilka insatser har gjorts? Vilka effekter har de haft? Vad vet vi och vad måste vi skaffa oss mer kunskap om? Följande moment kan vara värdefulla att genomföra för att få fram ett underlag till en lägesbeskrivning: Begrepp (Vad menar vi när vi säger kvalitet, tänker vi på samma sak när vi säger måluppfyllelse?), måluppfyllelse, förutsättningar, reflektion/analys och lägesbedömning. Vart ska vi? När en lägesbedömning är gjord är det dags att formulera visioner och konkreta mål för förbättringsarbetet. Inom vilka områden har vi konstaterat ett behov av förbättring? Vilka är våra uppdrag? Vilka resurser har vi till förfogande? Vilka resurser behöver vi? Vad bör vi prioritera? Vilka åtgärder ger bäst effekt? Följande moment kan vara värdefulla att genomföra för att kunna bestämma vad som ska göras: Uppdrag, vision och mål, resurser, åtgärder. Hur gör vi? Utifrån lägesbedömningen, prioriterade mål, beslutade åtgärder och tillgängliga resurser måste lämpliga insatser formuleras och planeras. En planering är viktig för att kunna styra och följa arbetet samt för att veta att man gör rätt saker. Planeringen är kartan för det arbete som ska göras. Hur ska vi nå målet? Hur ska vi genomföra insatserna? Vem ska ansvara för vad? Vilka ska involveras? Hur följer vi upp och utvärderar? En planering är viktig för att komma igång med arbetet och för att det ska löpa på. Planeringen ska också ange hur arbetet ska följas upp och utvärderas. Strategi är en beskrivning av hur planeringen ska genomföras. Den bör ange hur alla ska bli delaktiga i processen, hur processen ska hållas vid liv och vilka arbetssätt och metoder som ska användas. För att göra en planering kan dessa frågor vara användbara; Vilka åtgärder har vi kommit överens om? Varför är de viktiga? Vilka insatser ska genomföras? Vilka metoder ska vi använda? Vad behöver vi för att kunna göra det? Vilka förutsättningar har vi? Vem ansvarar för de olika insatserna? När ska det göras, stämmas av och när ska det vara klart? Hur ska arbetet och effekter dokumenteras? 9 Myndigheten för skolutveckling 24

25 En stor fråga i detta sammanhang är hur insatserna ska följas upp och utvärderas. En uppföljning ger svar på hur något utvecklas. Utvärderingar ger svar på varför något händer och innehåller moment av värdering och bedömning. Vad av detta som ska göras, och hur det ska göras behöver man fundera på redan nu. Det ska ha en inverkan på planeringen. Hur blev det? För att veta hur det har gått, måste man granska vad som har gjorts och vad det har lett till. Uppföljning och utvärdering är en central del i kvalitetsutvecklingsarbete. Utvecklingsarbete tar aldrig slut. Genom att reflektera över vilka insatser som gett effekt och vilka som inte gjort det, blir det fortsatta utvecklingsarbetet bättre för varje varv. Nu börjar det på sätt och vis om igen: Var är vi? Vad blev resultaten? Har målen uppnåtts, och i vilken grad? Vad fungerade bra, eller dåligt? Oavsett om det har fungerat eller ej vad beror det på? Vilka lärdomar kan vi ta med oss i det fortsatta arbetet? Följande moment kan vara värdefulla att kunna konstatera hur det blev och hur vi ska gå vidare: Resultat, analys och tillämpning. Vägen till framgång! För att kunna kvalitetsgranska och utveckla verksamheten samt förbättra resultat och måluppfyllelse, är det nödvändigt att ha klart för sig vad som har fungerat bra och vad som har fungerat mindre bra. Allt förbättringsarbete måste därför starta i en beskrivning av nuläget. Om inte det görs så riskerar förbättringsarbetet att bli något som pågår vid sidan om den ordinarie verksamheten. Spaning på andra verksamheters kvalitetsarbete I projektet har vi även tagit del av hur andra, såväl från den offentliga sektorn som från företagshåll, arbetar med kvalitet. Verksamheterna som vi valt att genomlysa var SWEGON (producent av fläktsystem), IKEA, BAE systems (vapentillverkare), Resia samt Konserthuset i Stockholm, se bilaga 1. Generellt kan man konstatera att de verksamheterna, i betydligt högre grad än vad som är vanligt inom musik- och kulturskolan, är systematiserade i sitt sätt att hantera kvalitetsfrågorna. Kvalitetsarbetet tycks genomsyra hela verksamhetsförloppet, dvs allt från att utforska kundernas behov till att mäta och värdera produktionsprocesser till att utvärdera resultat. Vidare har vi fått inblick i KEKS (fritidsgårdarna) sätt att hantera kvalitetsarbetet. Ett antal gemensamma beröringspunkter har vi, vilket gör det intressant att titta på hur de har löst problematiken. Fritidsgårdarna har oftast låg status, vilket inte överensstämmer med musik- och kulturskolans verksamhet. Däremot kan det finnas mer likheter med svårigheterna att kunna motivera sin egen verksamhets existens, speciellt i tider när det blåser hårt och ekonomin är kärv. Vi är också duktiga på att göra projekt och följa upp dessa, men desto värre är det med helheten. KEKS vittnade även om de problem som det innebär att ha brist på mål. Mål krävs för att man ska kunna arbeta med uppföljning. En annan viktig kvalitetsfaktor, nämligen kompetensutveckling, kräver även det mål. Annars är det svårt att vetat vad som behövs för att uppnå mål som inte finns KEKS resonerade sonika att kvalitet är när något är bra och bra i verksamheten är när man når de mål som satts upp. 25

26 Olika hjälpmedel för granskning 10 Granskningsverktyg är inget annat än en dammsugare som syftar till att hitta verksamhetens styrkor och svagheter. Här nedan beskrivs de vanligaste verktygen på ett kortfattat sätt. TQM och SIQ TQM står för Total Quality Management och SIQ är Svenska institutet för kvalitet. Med hjälp av TQM/SIQ, ställs ett antal frågor om Hur?. T ex ledarskapet, då granskas aktiviteten och systematiken; Vi har möte - Hur ofta?, Hur går det till?, Hur tillämpar? Om ni har utvärderat det har ni korrigerat? Det finns ett antal rubriker som ingår vid denna granskning såsom ledarskap, information/analys, strategisk planering, medarbetarnas utveckling, verksamhetens processer, verksamhetens resultat samt kundtillfredsställelse. Detta är dock inget verktyg som man startar upp sitt kvalitetsarbete med då det är alldeles för omfattande. ISO ISO står för Internationell Standard Organisation. ISO 9001 är mot tjänstestandardiseringssystem. Här utgår man från frågeställningen Vad är det vi behöver ha i vår verksamhet när ackreditatörerna kommer i verksamhetsprocessen? Detta sätt att arbeta kräver checklistor där man bockar av att allt finns! T ex för att du ska få godkänt i process-systemet behövs; xxx, www, yyy osv. Har man detta så uppfyller man kravet på godkänt och får ISO-stämpeln. Vi håller det vi lovat! är budskapet och därefter är det upp till mottagaren att bestämma om det är kvalitet. Även detta verktyg är inget som man startar upp sitt kvalitetsarbete med. Kommunkompassen En extern person, från kommunförbundet, som på intervjubasis ställer frågor och gör en värdering samt tycker, om vad som ska utvecklas. Systemfel Detta sätt att lösa ett kvalitetsproblem är även användbart i en konfliksituation. T ex om individerna i en grupp är oense börjar man med att rita upp bilderna. Ofta är det inte fel på person A eller B, utan det är fel i systemet, ett så kallat systemfel. Med en karta är det lättare att hitta vad vi pratar om. Se bild nedan. Överens? JA! = Förbättringsområden! NEJ Processkartläggning Se avsnittet Struktur kring kvalitetsarbete. 10 Källa; föreläsning av Lotten von Heijne och Ritva Norrby

27 Benchmarking(böja) I benchmarking har vi kartlagt vår process och tagit fram ett antal förbättringsområden. Därefter åker vi till en annan musik- och kulturskola för att jämföra och se hur man gör där. En systematisk studieresa där konceptet är Lär av varandra. PDSA När man kartlagt de olika förbättringsområdena som finns i verksamheten är det dags att fundera på vilket man ska börja med? Vilket ger bäst effekt? När man väl valt ett förbättringsområde gäller det att arbeta utifrån ett systematiskt angreppssätt, såsom PDSA, enligt nedan: 4 Act (Ändra) 1 Plan (Planera) 3 Study (Följ upp, utvärdera) 2 Do (Gör det, genomför) 5F (FFFFF) 1 Fakta 4 Följ upp 5 Förankra 2 Fundera 3 Förbättra Fem varför Utifrån ett påstående eller konstaterande som exempelvis: Eleverna vill inte spela klarinett! Ställa sig frågan: Varför? och utifrån det svar man får fram ställa sig frågan: Varför? och utifrån det svar man får fram ställa sig frågan: Varför? och utifrån det svar man får fram ställa sig frågan: Varför? och utifrån det svar man får fram ställa sig frågan: Varför? - Nu har man med all sannolikhet kommit ner till den verkliga orsaken där man kan börja fundera på vad man kan göra för att förändra/förbättra/utveckla. Balanserade styrkort Balanserade styrkort är ett ledningsverktyg där tanken är att det ska främja en så bra verksamhet som möjligt. Man utgår från verksamhetsidé, vision och värderingar. Kund, ekonomi, medarbetarna, processer/verksamheten och samhällsperspektiv är det man fokuserar på och ska balansera mellan. 27

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Antagen av kommunfullmäktige, 133, Kvalitetsvison 2 Bakgrund Med syfte att ta ett tydligare centralt grepp om kvalitetsfrågorna tillsattes

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14 Datum 140909 1 (5) Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Förskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7

Förskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7 Förskolan, före skolan lärande och bärande Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7 Förskolan i Sverige 2011 10 000 förskolor 472 000 barn går i förskola 83 % av barnen i ålder 1 5 år 94 % av barnen i ålder

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Malmens förskolor Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering. Observationer inom Våga Visa. Ungefärlig tidsplan för en observation

VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering. Observationer inom Våga Visa. Ungefärlig tidsplan för en observation VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby. Syftet med VÅGA VISA är att öka

Läs mer

Lokalt måldokument 2010

Lokalt måldokument 2010 Friarelyckans Förskoleenhet Lokalt måldokument 2010 En förskola för relationer, generationer och lustfyllt lärande ger oanade möjligheter Friarelyckans vision Christina Orrmyr, Rektor Godkänd i Lsg 2010-02-01

Läs mer

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Vimarskolan grundsärskolan Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV...

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Verksamhetsplan 2011/12 Grundskolan

Verksamhetsplan 2011/12 Grundskolan BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan 2011/12 Grundskolan Sundsvalls Kulturskola Vik rektor Paula Lundgren Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det goda livet möjligt! Alltid

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 Förutsättningar Presentation av enheten Förskolorna Backen, Dungen, Storviken, Marieby och Tandsbyn med

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

Riktlinjer. Kvalitetsarbete

Riktlinjer. Kvalitetsarbete Riktlinjer Kvalitetsarbete Riktlinjer för kvalitetsarbete inom Luleå kommun 1. Inledning Riktlinjer för kvalitetsarbete omfattar samtliga verksamheter inom Luleå kommun och är vägledande för de majoritetsägda

Läs mer

En förskola för alla där kunskap och människor växer

En förskola för alla där kunskap och människor växer En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012 Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Prioriterade avsnitt i Skolplanen för gymnasiet 4 2.1 Lärande och utveckling 4 2.2 Kommunikation och

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t

L J U S p å k v a l i t e t L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Brunna förskolor Rapport Mars - 2014 2 (8) Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp

Läs mer

K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige

K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27 Innehållsförteckning Inledning 3 Kvalitetspolicy 4 Värderingar 5 Arbetssätt 6 Ordlista 7 2/7 Inledning Syftet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Pedagogisk omsorg Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Medarbetar- och ledarpolicy

Medarbetar- och ledarpolicy www.hassleholm.se S Medarbetar- och ledarpolicy Policy Innehåll Medarbetar- och ledarpolicy 3 Tillsammans skapar vi Hässleholms kommun 3 Hässleholms kommun som arbetsgivare 3 Medarbetarskap 3 Ledarskap

Läs mer

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutvecklingsrådet 2007-05-14 KompetensutvPvFyrbodalVer2.doc Skapat den 2007-08-09 13:50:00 Inledning Behöver du som chef något att luta dig mot vid utvecklingssamtalen

Läs mer

våga visa metodbok för observationer

våga visa metodbok för observationer 2011 våga visa metodbok för observationer innehåll inledning VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering 5 Observationer inom Våga Visa 6 observationer Inför observationen 8 Under observationen 9 Rapportering

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

En handbok från Kulturskolerådet. Från musikskola till kulturskola - tips på vägen

En handbok från Kulturskolerådet. Från musikskola till kulturskola - tips på vägen En handbok från Kulturskolerådet Från musikskola till kulturskola - tips på vägen Kulturskolerådet är en ideell, partipolitiskt och fackligt obunden förening där kommuner samverkar för en tillgänglig och

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling Kommunens författningssamling Kvalitetspolicy för Österåkers kommun ÖFS 2010:14 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-06-14, 88 (dnr KS 2009.31 009) 1. Sammanfattning Kvalitetspolicyn utgör en del av kommunens

Läs mer

Kvalitetsredovisning Vedbyskola Fritidshemmet Solrosen läsåret 2013/2014

Kvalitetsredovisning Vedbyskola Fritidshemmet Solrosen läsåret 2013/2014 Kvalitetsredovisning Vedbyskola Fritidshemmet Solrosen läsåret 2013/2014 Antal barn ålder 6-9 år: 57 st Antal barn ålder 10-12 år: 7 st Antal personal: 3 Personalens utbildning, kompetens och erfarenhet:

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

SLUTRAPPORT FÖRPROJEKTERING

SLUTRAPPORT FÖRPROJEKTERING 2011-06-30 SLUTRAPPORT FÖRPROJEKTERING Projektnamn: Kompetensförsörjning för Musik- och kulturskolor i Mellersta Norrland 15/1 15/7 2011 Projektnummer: 2010-3070053 Sammanfattning Projektidé Problemområden

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

Vår lokala likabehandlingsplan

Vår lokala likabehandlingsplan Vår lokala likabehandlingsplan 1 Stålhagens förskola Augusti 2014- juli 2015 lightversion Alla barn ska känna sig trygga och välkomna till vår förskola. 2 Likabehandlingsplan Stålhagens förskola läsåret

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan Arbetsplan Kvalitetsredovisning Handlingsplan Fritidshemmet Mullvaden 2010/2011 Vision: Vår vision är att alltid ha barnens trivsel, delaktighet och välmående i centrum. Innehållsförteckning 1. Fritidshemmets

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Uppenbar risk för felaktiga betyg

Uppenbar risk för felaktiga betyg Kvalitetsgranskning Rapport 2014:08 Uppenbar risk för felaktiga betyg En kortrapport om likvärdighet och kvalitet i skolors betygssättning Skolinspektionens rapport 2014:08 Diarienummer 400-2013:200 Stockholm

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret

Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret 2015-2016 Sid 1 av 6 Organisation och ledning Den pedagogiska omsorgen (Familjedaghemmet) har sex personal. Två av dessa leder även verksamheten, varav en

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma

Läs mer

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer