Regionala turismeffekter Västernorrlands län 2013

Transkript

1 Regionala turismeffekter Västernorrlands län 2013 HUI Research På uppdrag av Visit Västernorrland Juni 2014

2 Sammanfattning Västernorrland 2012 Västernorrland 2013 Sverige 2013 Folkmängd (31 dec 2012) Antal kommersiella gästnätter (HSVC) 1,0 miljoner 1,0 miljoner 50 miljoner Antal icke kommersiella gästnätter hos släkt och vänner och i eget fritidshus. 3,2 miljoner 3,5 miljoner 99 miljoner Antal dagbesök 2,1 miljoner 2,6 miljoner 95 miljoner Försäljningsindex detaljhandel 2012* (index 100=riket) Total turismomsättning/konsumtion (Mnkr) mkr mdkr** Totalt antal turistiska årsverken ** BRP/BNP*** (Mdkr) 86 mdkr 86 mdkr mdkr Turismens andel av BRP/BNP**** 2,0% 2,0% 3,1% * Försäljningsindex är ett mått på hur väl handeln förmår att ta tillvara det befolkningsmässiga försäljningsunderlag som finns i en kommun och om handeln dessutom förmår att locka kunder från andra kommuner. Försäljningsindex 100 innebär att handeln omsätter lika mycket som det befolkningsmässiga underlaget medger. Index över 100 innebär att handeln drar kunder från andra områden och index under 100 innebär att handeln har ett utflöde till andra kommuner. ** Turismomsättning och turistiska årsverken baseras på data från 2011 och är en prognos då man antar årlig genomsnittlig procentuell utveckling sedan *** Bruttoregionalprodukt (BRP) mäter den regionala ekonomins produktion, mätt som summa förädlingsvärden. **** Turismandelen, turistiska årsverken och turismomsättningen för riket är enligt Tillväxtverket

3 Definitioner turism Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. (Källa: FN) Turismen i en region kan vara: 1. Inomregional: när invånarna i en region, exempelvis ett län, reser inom den egna regionen. I detta fall avses invånare i Västernorrland som gör en turistresa inom det egna länet. 2. Inkommande: besökare som har sin hemvist i ett annat område än det som avses, i detta fall personer som är bosatta utanför Västernorrlands län. 3. Utgående turism: invånare som reser till en annan region eller utomlands. I detta fall avses invånare i Västernorrlands län som gör en turistresa utanför länet. Rapporten Regionala turismeffekter Västernorrlands län redogör för inkommande besökare till länet (svenska och utländska), inomregionala övernattningsresor samt dagresor längre än 5 mil. 3

4 Innehåll Inkvarteringsstatistik och besöksvolymer 5-16 Upptagningsområde svenska besökare 17 Huvudsakligt ressyfte till Västernorrland 18 Huvudsakligt transportmedel till Västernorrland 19 Flygplatsstatistik 20 Total turismkonsumtion Antal sysselsatta inom turism Regionala turismeffekter fördelad på kommun Bilagor

5 Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2013 Gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping % % % % Hotell Stugby Vandrarhem Camping Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping genererade gästnätter i Västernorrlands län under Hotell var den vanligaste boendeformen och stod för 64 procent av gästnätterna. Källa: SCB/Tillväxtverket 5

6 Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2012 och 2013 Gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping per kommun Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Diagrammet visar antalet gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping per kommun i Västernorrlands län under Flest gästnätter genomfördes i Sundsvalls kommun som stod för närmare hälften, 48 procent, av länets övernattningar. Källa: SCB/Tillväxtverket 6

7 Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2012 och 2013 Gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping per månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagrammet visar antalet gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping per månad i Västernorrlands län under Cirka 45 procent av gästnätterna genomfördes under sommarmånaderna juni, juli och augusti. Källa: SCB/Tillväxtverket 7

8 Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2013 Nationalitetsfördelning på hotell, stugby, vandrarhem och camping 6% 4% 1% Exportandel (andel utländska gästnätter) Riket: 20% Jämtlands län 26% Västerbottens län 24% Västernorrlands län 11% Gävleborgs län 8% Sverige Övriga Norden (exkl. Sverige) Övriga Europa (exkl. Norden) 89% Övriga världen (exkl. Europa) Västernorrlands län lockade en förhållandevis låg andel utländska besökare och boendeanläggningarna redovisade en exportandel på 11%. Riket som helhet redovisade en exportandel på 20%. Utländska besökare genererade kommersiella gästnätter i Västernorrlands län. Källa: SCB/Tillväxtverket 8

9 Danmark Norge Finland Island Tyskland Storbritannien Nederländerna Schweiz Frankrike Polen Ryssland Övriga Europa USA Kina Övriga Världen Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2012 och 2013 Utländska gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping Diagrammet visar nationalitetsfördelningen i Västernorrlands län på hotell, stugby, vandrarhem och camping under helåret Norrmännen var den vanligast förekommande utländska turistgruppen med gästnätter. Tyskland och Finland kom på andra respektive tredje plats. Antalet gästnätter från Norge har minskat med 10 procent mellan 2012 och Källa: SCB/Tillväxtverket 9

10 Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2013 Beläggningsgrad (rum) på hotell, stugby och vandrarhem (%) mån-tor fre-sön totalt 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 49% 34% 42% 47% 40% Västernorrland Gävleborgs län 49% 31% 34% Västerbottens län 42% 42% 40% 41% Jämtlands län 56% 49% 42% Riket Diagrammet visar beläggningsgraden på hotell, stugbyar och vandrarhem i länet samt för utvalda jämförande län och riket som helhet. I Västernorrlands län låg den genomsnittliga rumsbeläggning på 42 procent under 2013 vilket var under snittet för riket som uppgick till 49 procent. Västernorrlands län redovisade en betydligt högre beläggning under vardagarna jämfört med helgerna i likhet med riket. Jämtlands län är det enda län av de jämförda som redovisar en jämn beläggning över hela veckan. Källa: SCB/Tillväxtverket 10

11 Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2013 Beläggningsgrad (rum), per kommun, på hotell, stugby och vandrarhem (%) 60% mån-tor fre-sön totalt 60% 53% 50% 40% 20% 32% 29% 25% 26% 19% 18% 45% 39% 36% 33% 32% 26% 27% 32% 42% 0% Ånge Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Beläggningen skiljer sig mycket mellan kommunerna i länet och Sundsvall var den kommun som redovisade högst beläggningsgrad under 2013 medan boendeanläggningarna i Ånge rapporterade lägst beläggning. Timrå har för få inrapporterande anläggningar för att beläggningsgraden ska kunna redovisas för Källa: SCB/Tillväxtverket 11

12 Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2013 Målgruppsfördelning på hotell (%) 60% 50% 53% 53% Västernorrlands län Sverige 40% 30% 33% 33% 20% 10% 8% 8% 5% 6% 0% Affärsresenärer Konferensgäster Gruppresenärer Fritidsresenärer Diagrammet visar fördelningen av olika målgrupper på hotellen i Västernorrlands län. Företagsmarknaden, bestående av affärsresenärer och konferensgäster, stod för 61 procent av hotellbeläggningen i länet. Källa: SCB/Tillväxtverket 12

13 Icke kommersiella boendeformer Västernorrlands län 2012 och 2013 (tusen) Tält/ husvagn/ husbil utanför campingplats Diagrammet visar gästnätter på övriga boendeformer. Övernattning hos släkt och vänner var den vanligaste boendeformen även för I Annat ingår gästnätter ombord, på färja, buss, bil eller tåg, i skola eller logement, i fritidsbåt samt övriga gästnätter. Källa: HUI Research/STS Hyrd stuga/ lägenhet/ rum Eget fritidshus Släkt och vänner Annat

14 Icke kommersiella boendeformer Västernorrlands län 2013 (tusen) 6% 2% 4% 26% Tält/husvagn/husbil utanför campingplats Hyrd stuga/lägenhet/rum Eget fritidshus Släkt och vänner 62% Annat Cirkeldiagrammet visar hur gästnätterna från föregående sida fördelar sig. Närmare två tredjedelar av övernattningarna genomfördes hos släkt och vänner. I Annat ingår gästnätter ombord, på färja, buss eller tåg, i skola eller logement, i fritidsbåt samt övriga gästnätter. Källa: HUI Research/STS 14

15 Kommersiella och icke kommersiella gästnätter samt dagbesök i Västernorrlands län 2012 och 2013 (tusen) Övernattande besökares genomsnittliga vistelselängd i Västernorrlands län 2012: 2,9 nätter 2013: 2,9 nätter Hotell/ motell/ pensionat Stugby Vandrarhem Tält/ husvagn/ husbil på Tält/ husvagn/ husbil utanför campingplats campingplats Diagrammet visar totalt antal gästnätter per boendeform samt antal dagbesök i Västernorrlands län 2012 och Övernattningar hos släkt och vänner stod för ungefär hälften av samtliga gästnätter i hela länet. I Annat ingår gästnätter ombord, på färja, buss eller tåg, i skola eller logement, i fritidsbåt samt övriga gästnätter. Källa: SCB/Tillväxtverket och HUI Research/STS Hyrd stuga/ lägenhet/ rum Eget fritidshus Släkt och vänner Annat Dagbesök 15

16 Antal icke kommersiella gästnätter och dagbesök per kommun i Västernorrlands län 2012 och 2013 (tusen) 3000 ickekommersiella gästnätter 2012 ickekommersiella gästnätter 2013 dagbesök 2012 dagbesök Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik De icke kommersiella gästnätterna hos släkt och vänner och i eget fritidshus och dagbesöken fördelade sig uppskattningsvis mellan Västernorrlands kommuner för 2012 och 2013 enligt diagrammet ovan. Flest gästnätter och dagbesök genomfördes i Sundsvalls kommun. Källa: HUI Research/STS 16

17 Upptagningsområde för Västernorrlands län Svenska besökare Dagbesök* Övernattande besök* (resor) Region Andel (%) Region Andel (%) 1 Stockholms län 5% 2 Östra Mellansverige 3% 3 Småland och öarna 0% 4 Sydsverige 1% 5 Västsverige 1% 6 Norra Mellansverige 12% 7 Mellersta Norrland 64% 8 Övre Norrland 15% 1 Stockholms län 20% 2 Östra Mellansverige 15% 3 Småland och öarna 3% 4 Sydsverige 1% 5 Västsverige 6% 6 Norra Mellansverige 12% 7 Mellersta 25% 8 Övre Norrland 19% Källa: HUI Research/STS *Dessa tabeller syftar till att ge en schematisk bild över varifrån turisterna kommer och ska inte ses som en exakt beräkning av andelar för olika områden. Med aktuell intervjubas är felmarginalen ett par procentenheter. 17

18 Huvudsakligt ressyfte till Västernorrlands län 2013 Svenska fritidsresenärer Släkt och vänner 32% Shopping/inköpsresa Lugn och ro/avkoppling Vistelse i eget fritidshus Byta miljö, komma bort Motion och friluftsliv (idrott, vandring, bad, fiske, jakt etc.) Deltagande i idrottsevenemang (fotbollsturnering, maraton etc.) Titta på idrottsevenemang 8% 6% 4% 4% 4% 4% 20% Släkt och vän-besök är den vanligaste reseanledningen bland svenska fritidsresenärer och cirka en tredjedel uppgav släkt och vänner som huvudsakligt ressyfte. Birsta shoppingområde i Sundsvall lockar många shoppingturister vilket medför att shopping var det andra vanligaste ressyftet. Titta på kulturevenemang, museer och utställningar 3% Nöjen, underhållning, nattliv 2% Andra syften 14% Källa: HUI Research/STS 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Underlaget för resenärer som reser i tjänsten är för litet för att kunna presenteras med statistisk säkerhet. 18

19 Huvudsakligt transportmedel till Västernorrlands län 2012 och 2013 Svenska besökare 100% 80% 60% 84% 84% 40% 20% 0% 10% 8% 3% 5% 3% 3% Bil Tåg Buss Övrigt Diagrammet ovan redovisar turisternas huvudsakliga transportmedel till slutdestinationen. Bilen var det vanligaste transportmedlet följt av tåget. Källa: HUI Research/STS 19

20 Flygplatsstatistik 2013 Ankommande passagerare till Västernorrlands flygplatser Sundsvall/Timrå Örnsköldsvik Kramfors Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagrammet redovisar antalet ankommande passagerare till Västernorrlands flygplatser. Totalt reste passagerare till Västernorrland med flyg, vilket motsvarar en minskning med resenärer sedan Det inkluderar även invånare i Västernorrland som flugit hem till regionen. Källa: Transportstyrelsen 20

21 Total turismomsättning i Västernorrlands län 2013 Turismen i Västernorrlands län: mkr Resor & transporter: mkr Boende & Restaurang: mkr Varuhandel: mkr Kultur och tjänster: 338 mkr Totalt uppgick turistkonsumtionen i Västernorrlands län till 6,0 miljarder kronor under Turismomsättningen omfattar inomregional turism, dvs när invånare i Västernorrlands län turistar inom det egna länet, övriga svenskars resor till Västernorrlands län samt utländska turisters resor till länet. Nästan hälften av konsumtionen sker inom handel. Endast en liten del hamnar inom Kultur och tjänster. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS 21

22 Turismomsättning per turistgrupp i Västernorrlands län 2013 Dagbesök: mkr 732 kr per person och dygn Ickekommersiell övernattning: 590 mkr 154 kr per person och dygn Kommersiell övernattning: mkr kr per person och dygn Figuren ovan visar turismomsättningen per turistgrupp för besökare som gör dagbesök samt övernattar ickekommersiellt respektive kommersiellt i Västernorrlands län. Turismen gav upphov till en totalomsättning på 6.0 miljarder kronor under Delar av denna summa utgörs av regioninvånarnas egna turismutlägg inför en resa till en annan region eller utomlands och ingår alltså inte i ovanstående figur. Turisterna som övernattat ickekommersiellt omsatte endast knappt 0,6 miljarder kronor jämfört med drygt 1 miljard kronor för de som övernattat kommersiellt. Dygnskonsumtion för de som övernattade kommersiellt var också betydligt högre. Källa: HUI Research/STS 22

23 Turismens andel av den totala omsättningen i Västernorrlands län 2013 Handel Rekreation, kultur och sport 6% 18% 94% 82% Div. tjänster inkl. resebyrå 8% 92% Transport 11% 89% Restaurang 38% 62% Boende 84% 16% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Turism Övrigt Diagrammet visar turismens andel av omsättningen inom sex delbranscher, dvs hur stor del som konsumeras av turister. Boende (hotell, vandrarhem etc.) är den bransch som är mest beroende av turism. Transport, övriga tjänsteföretag och handel är relativt sett inte lika beroende av turism. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och HUI Research/STS 23

24 Antal sysselsatta inom turism i Västernorrlands län 2013 Turismen i Västernorrlands län: årsverken Resor & transporter: 799 årsverken Boende & Restaurang: årsverken Varuhandel: 677 årsverken Kultur och tjänster: årsverken Turismen i Västernorrlands län bidrog till att skapa årsverken under Årsverkena fördelade sig på de fyra delbranscherna enligt ovan. Flest arbetstillfällen genererades inom Boende & Restaurang samt inom Kultur och tjänster. Turismens betydelse för kultur, rekreation och sport som sysselsättningsskapare är stor. Mer än en fjärdedel av arbetstillfällena skapas inom kultur och tjänster medan branschen bara står för ca 5 procent av den totala turismomsättningen. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och HUI Research/STS 24

25 Regionala turismeffekter fördelat per kommun 2013 HUI Research Juni

26 4000 Turismens omsättning per kommun i Västernorrlands län 2012 och 2013 Inkl. moms (mkr) Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Diagrammet redovisar turismomsättningens fördelning per kommun i Västernorrlands län. Turismens omsatte mest pengar i Sundsvall där 48 procent av länets totala turismkonsumtion genererades. Källa: HUI Research/STS 26

27 Turismindex Västernorrland 2012 och Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Turismindex är ett mått på turismens betydelse i förhållande till kommunens storlek mätt i antal invånare. Turismindex visar hur respektive kommuns turismomsättning förhåller sig till turismomsättningen i riket. Rikets turismomsättning uppgår till index 100. Ur ett omsättningsperspektiv har Sundsvall förmågan att skapa högst omsättning även ställt i relation till kommunens storlek. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS 27

28 1500 Turismens bidrag till förädlingsvärdet per kommun i Västernorrlands län 2012 och 2013 Inkl. moms (mkr) Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Diagrammet ovan redovisar turismens bidrag till respektive kommuns förädlingsvärde* för 2012 och * Förädlingsvärdet utgör nettot mellan värdet av produktionen av en vara eller tjänst och värdet av den förbrukning som går åt för denna produktion. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS 28

29 Turismens andel av BRP per kommun i Västernorrlands län 2012 och ,0% 3,0% 2,0% 1,0% 1,6% 1,8% 1,4% 1,2% 1,8% 1,7% 2,3% 2,2% 2,6% 2,6% 1,8% 1,6% 1,8% 1,8% 0,0% Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Diagrammet ovan redovisar turismens bidrag till respektive kommuns förädlingsvärde.* Turismen var mest betydelsefull för Kramfors BRP där turismen stod för 2,4 procent av kommunens totala BRP. * Förädlingsvärdet utgör nettot mellan värdet av produktionen av en vara eller tjänst och värdet av den förbrukning som går åt för denna produktion. Summan av alla förädlingsvärden i ett område utgör områdets bruttoregionprodukt. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS 29

30 Antal turistiska årsverken per kommun i Västernorrlands län 2012 och Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Turismen skapade mest sysselsättning i Sundsvalls kommun där 48 procent av årsverkena var turistiska.. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS 30

31 Turismens andel av sysselsättningen per kommun i Västernorrlands län 2012 och ,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 3,9% 3,7% 4,0% 4,0% 3,1% 3,2% 3,0% 2,9% 2,8% 4,4% 4,2% 4,4% 3,2% 3,3% Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Diagrammet ovan redovisar hur stor andel av samtliga årsverken i respektive kommun som är turistiska. Ur ett sysselsättningsperspektiv är turismens mest betydelsefull för Kramfors 2013 där 4,2% av samtliga årsverken är kopplade till turismen. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS 31

32 Regionala turismeffekter 2013 HUI Research Juni 2014 BILAGOR 32

33 BILAGA Regionala effektberäkningar Tourism Satellite Account eller turistsatellitkonto (TSA) är den metod som tagits fram av World Tourism Organisation (UNTWO) i samarbete med EUROSTAT, OECD och United Nations Statistics Division. TSA är den officiella metod som Sverige tillämpar för att beräkna turismens effekter nationellt. Beräkningarna genomförs av Nationalräkenskaperna på SCB på uppdrag av Tillväxtverket. Enligt metoden för turistsatellitkontot beräknas värdet av både nationella och internationella turisters konsumtion. Turismkonsumtionen ställs även i relation till respektive områdes totala ekonomi. Genom regionala turistsattelitkontoberäkningar beräknas den totala turismomsättningen, förädlingsvärde, antal turismårsverken och turismens andel av BRP. Turismomsättningen omfattar inkommande besökare till länet (svenska och utländska), inomregionala övernattningsresor samt dagresor längre än 5 mil. Produktionsdata som turismens nyckeltal baseras på är 2011 års statistik från SCB som räknats upp till

34 BILAGA Källor Statistikkälla Beskrivning SCB Inkvarteringsstatistik Gästnätter, nationalitetsfördelning och beläggning på kommersiella boendeanläggningar SCB Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi Statistik över företags och offentlig verksamhets omsättning och antal anställda SCB BRP Bruttoregionalprodukten ligger till grund för beräkningar av turismens betydelse för regionen, d.v.s. hur stor andel av BRP som turismen står för. HUI Research/STS Tillväxtverket Transportstyrelsen Data över gästnätter på icke kommersiella boendeformer samt dagbesök. Turistkonsumtion. Inkommande besökare i Sverige Passagerarstatistik 34

35 BILAGA Swedish Tourism Survey (STS) HUI Research startade Swedish Tourism Survey (STS) 2011 vilket är en konsumentundersökning som genomförs löpande bland svenskar intervjuer genomförs varje månad om svenskars resor på fritiden och i arbetet. Datan samlas in via webbpanel med ett riksrepresentativt urval. Respondenterna får svara på frågor om antal genomförda fritidsresor under föregående månad samt antal genomförda arbetsresor under de två föregående månaderna. Respondenterna får även redogöra för detaljer för upp till två genomförda resor. Resultatet viktas utifrån kön, ålder och geografisk hemvist. Från undersökningen hämtar HUI Research data över besöksvolymer och turistkonsumtion. 35

36 BILAGA Total turismkonsumtion i Västernorrlands län (mkr) 2013 Inkommande turism utlägg Inom regionala turismutlägg Totala turismutlägg i Västernorrlands län Utgående turismutlägg från Västernorrland Transport Bensinstationer Mataffärer Shopping Restaurang Boende Rekreation, kultur och sport Resebyrå På väg Utland Summa Källa: HUI Research/STS 36

37 BILAGA Total förädlingsvärde, sysselsättning och omsättning i Västernorrlands län (mkr) 2013 Total produktion Brutto region produkt / Förädlings värde (mkr) Anställda Omsättning exkl moms (mkr) Moms (mkr) Omsättning inkl moms och punktskatter (mkr) I55 Boende I56 Restaurang H Transport N78_82 Resebyrå, turistservice, etc L68A Fritidshus R+S Kultur, sport, nöje, skönhetsvård G Handel N77 Uthyrning M Andra företagstjänster Summa turismnäringar Övriga Näringar Totalt i länet Preliminär statistik Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi 37

38 BILAGA Turismens andel av förädlingsvärde, sysselsättning och produktion i Västernorrlands län (mkr) 2013 Turism Turismens andel per bransch (%) Turismens bidrag till förädlingsvärdet (mkr) Turismanställda Turismens omsättning inkl. moms (mkr) Boende 84% Restaurang 38% Transportbiljetter 11% Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 8% Rekreation, kultur och sport 18% Total handel, varav: 6% Bensinstationer 811 Mataffärer 573 Shopping Turism totalt Preliminär statistik Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS 38

39 BILAGA Turismens effekter på kommunal nivå 2013 Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Total produktion per kommun Brutto region produkt (BRP) mkr Antal sysselsatta, anställda och egna företagare Omsättning inkl. moms (mkr) Turismens andel per kommun Förädlingsvärde mkr Antal sysselsatta, anställda och egna företagare Turismomsättning inkl. moms (mkr) Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS och Handeln i Sverige 39

40 HUI Research Postadress HUI Research AB Stockholm Besöksadresser Regeringsgatan 60, Stockholm Drottninggatan 56, Göteborg Tel: Fax: E-post: 40