Det första året med projekt Dala Valideringscentrum

Transkript

1 Det första året med projekt Dala Valideringscentrum - delrapport från den externa utvärderingen av projektet Januari 2015 Max Valentin, Fabel kommunikation AB 1

2 Inledning/bakgrund Utvärdering avser projektet Dala Valideringscentrum. Projektet genomförs under perioden februari 2014-januari Projektägare är Region Dalarna, operativ utförare är Dalawux genom Malung-Sälens kommun. Projektet delfinansieras genom den regionala kompetensplattformen via Tillväxtverket. Samt med medel från Region Dalarna och DalaWux. Det övergripande syftet med projektet är att bidra till ökad tillväxt. Genom en effektivare, genusmedveten och kvalitetssäkrad validering kan fler utanför arbetsmarknaden komma i arbete snabbare. Omställningsprocesser vid upp- och nedgångar i konjunkturen blir kortare genom strukturerad kompetenskartläggning. Utlandsfödda erhåller kortare etableringstid på arbetsmarknaden då metoder att validera tidigare erhållna kunskaper gör att rätt utbildningsinsatser utvecklar den redan befintliga kompetensen. Projektets mål på kort sikt och de långsiktiga målen (samhällseffekterna) har tagits fram under en workshop med styrelsen för Dalawux, och sedan vidareutvecklats av en arbetsgrupp med deltagare från Region Dalarna och Dalawux. Modellen programlogik/projektlogik har använts för att analysera vilka resurser som projektet behöver samt för att kartlägga vilka insatser som behöver göras för att uppfylla projektmålen samt vilka projektmål som behöver finnas för att uppfylla de långsiktiga målen. Ett huvudmål i det långsiktiga perspektivet är att bygga upp en struktur för validering och vägledning som blir en del av den ordinarie verksamhet och därmed förbättra förutsättningarna för en ökad matchning, ökat inträde på arbetsmarknaden för de som står utanför samt ökad omställningsmöjlighet för befintlig personal. Ett annat långsiktigt mål är effektivare kompetensförsörjning i Region Dalarna. Projektmålen är: -ökad kunskap om effektiva metoder för validering och vägledning för vuxna inom Region Dalarna -en förstärkt dialog och en utvecklad samverkan mellan regionala och nationella aktörer kring validering och vägledning för vuxna inom Region Dalarna -utveckling av evidensbaserade metoder och lösningar för en effektiv och individanpassad hantering av validering och vägledning för vuxna inom Region Dalarna -etablering av effektivare metoder kring validering och vägledning för vuxna inom Region Dalarna -ökad kompetens och kunskap kring validering och vägledning för vuxna inom Region Dalarna -goda förutsättningar för etablering av ett validerings- och vägledningscentrum för vuxna inom Region Dalarna -projektet skapar förutsättningar för en ökad tillväxt i Region Dalarna 2

3 Utvärderingens fokus och aktiviteter Enligt kravspecifikationen för upphandlingen av utvärderare har utvärderaren följande roll Utvärderaren ska följa projektets målsättning, analysera, reflektera och vid specifika tidpunkter ge synpunkter och råd till projektledningen och styrgruppen i en direkt framåtsyftande analys och lärande-approach. Det innebär att utvärderaren har ett självständigt arbetssätt/uppdrag och lämnar delrapporter samt en skriftlig slutrapport. Resultaten från utvärderarens analyser ska reflekteras i styrgruppen och projektledningen, samt skriftligen dokumenteras. Utvärderaren har baserat på dessa krav/behov skapat en utvärderingsplan med följande innehåll och aktiviteter: - Förtydligande av projektmålen Vår tolkning av rollen i projektet är att bistå ledningen med rätt verktyg vid rätt tillfälle för att kunna ta väl underrättade beslut samt att detta ska ha ett framåtblickande syfte för att ge god styrning över tid. Genomförda aktiviteter: I samband med uppstarten av utvärderingen har en mindre workshop genomförts med styrgruppen för att diskutera de strategiska målen. En dialog har även skett med projektledningen kring projektets mål och delmål. Planerade aktiviteter för återstående del av utvärderingen: Projektmålen behöver inte ytterligare förtydligas, aktiviteten är genomförd. - Vidareutveckling av indikatorer kring måluppfyllelsen När delmålen finns framtagna påbörjas arbetet att ta fram nya och lämpliga indikatorer för projektet, förutom de som redan är beslutade om inom projektet. Genomförda aktiviteter: En scanning har skett av befintliga indikatorer hos olika myndigheter och aktörer. Scanningen visar på ett problem med tillgängliga och jämförbara indikatorer på nationell, regional och lokal nivå. Planerade aktiviteter för återstående del av utvärderingen: Arbetet fortsätter med att ta fram eller vidareutveckla lämpliga indikatorer för måluppfyllelsen, se även nedanstående aktivitet kopplat till uppföljning. - Löpande uppföljning av målen (i form av indikatorer t.ex.) Viss data kommer att komma från nationella källor, andra från kommunala och vissa kan behövas samlas in från aktörerna på lokal, regional eller nationell nivå. Den typ av datainsamling som det kan vara aktuellt att använda sig av i detta uppdrag är t.ex. : semistrukturerade intervjuer med rektorer/syv, gruppintervjuer med rektorer/syv, enkätundersökning för rektorer/syv, statistikinsamling, dokumentstudier av styrdokument etc. Genomförda aktiviteter: enkätundersökning för rektorer/syv, scanning av statistik och styrdokument 3

4 Planerade aktiviteter för återstående del av utvärderingen: Semistrukturerade intervjuer kommer att göras med utvalda rektorer och SYV samt med urval av styrgruppens och expertgruppens ledamöter. Fokus på dessa intervjuer kommer att vara kopplade till status för projektmålen. Ett urval av projektets intressenter (vilket skulle kunna vara från AF lokalt/regionalt, branschföreträdare ex vård - och omsorgscollege, extern utbildningsanordnare) kommer även att intervjuas, för att kunna jämföra svaren från de som mer praktiskt arbetar i projektet med de som blir berörda av projektets resultat. Uppföljande enkät under hösten 2015 med rektorer/syv. - Skapa ett lärande i projektet. Sker bland annat genom att i nära dialog med projektledningen diskutera projektets utveckling. Fysiska möten är viktiga för oss särskilt då det handlar om kvalificerade processer som tydliggörande av mål och särskilt tidigt i arbetet. Avstämningar och löpande rapporter kan dock ske på distans via telefonmöten eller Skype. Genomförda aktiviteter: möten med styrgrupp, expertgrupp och projektgrupp, deltagande på seminarium med rektorer och SYV. Planerade aktiviteter för återstående del av utvärderingen: Avstämning av delrapportens slutsatser med styrgrupp och projektledning. I dialog med projektledningen sker inplanering av möten med styrgrupp och projektledning för återstående del av projektet. - Bidra till spridningen av erfarenheter i projektet Sker genom användandet av flexibla (där vi når olika målgrupper) och innovativa metoder (som skapar delaktighet). Vi arbetar användarcentrerat och gärna i digitala spridningskanaler både med ljud, rörlig bild och text. Genomförda aktiviteter: Denna typ av aktiviteter kommer att genomföras under det andra året av projektet. Planerade aktiviteter för återstående del av utvärderingen: Stöd i genomförandet av ett dialogmöte, hösten 2015, mellan projektet och projektets intressenter (Af, gymnasiet, olika branscher m.fl.) för att diskutera framtidens organisering av valideringen av vuxna. Stöd till projektets arbete med idéskriften i form av en digital utgåva. Särskilt fokus på icke svenskfödda och kvinnor och mäns yrkesval. Kontinuerlig avrapportering Utvärderaren ska självständigt återföra gjorda erfarenheter till huvudmännen för projektet. Genomförda aktiviteter: Avstämning av erfarenheter till styrgrupp och projektledning. Planerade aktiviteter för återstående del av utvärderingen: Löpande avrapportering med styrgrupp och projektledning. Deltagande vid 4

5 avrapportering till direktionen inom Region Dalarna. Och medverkan vid höst/slutkonferens. 5

6 Projektets utveckling Projektet har genomfört ett antal aktiviteter kopplade till projektplanen och projektmålen. Fokus har dels varit på omvärldsanalys och kartläggningsarbete av effektiva metoder kring validering och vägledning. Fokus har även varit på att skapa en dialog med aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Utvärderarens analys: Arbetet kring att skapa ett Valideringscentrum i Dalarna har fått upp farten under hösten 2014 med ett flertal större möten med både centrala intressenter regionalt men även med nationella aktörer och med internationell jämförelse. Förankringen med vux-verksamheterna inom Dalarnas femton kommuner upplevs som mycket god, och upplevs som en av projektets styrkor. Projektet har under det första året samlat in mycket kunskap kring hur dagens process fungerar kring validering och hur en effektiv process bör se ut. Nedan ges några exempel på vad projektet gjort under det första året: - styrgrupp etablerad och de har haft ett flertal möten -besök hos vux-verksamheten inom kommunerna i Dalarna -dialog med Arbetsförmedlingen -dialog med Skolverket och Myndigheten för Yrkeshögskola -etablering av en expertgrupp, samt möte med expertgruppen -möte och dialog med Utbildningsdepartementets särskilda utredare kring uppdraget att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G) -studiebesök hos Validering i Väst -studiebesök hos valideringscentrum i Örebro -deltagagande på konferens arrangerad av Region Skåne -deltagande på konferens arrangerad av Västra Götalands regionen -seminarium med rektorer och SYV inom vux-verksamheten i Dalarnas kommuner -framtagande av en omvärldsanalys och kartläggning av effektiva metoder kring validering och vägledning -framtagande av en kartläggning kring hur dagens process fungerar inom vuxverksamheterna i dalarnas kommuner, samt reflektioner hur framtidens process borde se ut 6

7 Kompetens och behov kopplat till validering i olika branscher Utvärderaren har gjort en datainsamling i form av en enkät i Dalarna, där minst en respondent från varje kommun har ingått i underlaget, totalt har 27 personer svarat. Respondenterna var antingen rektorer eller studie och yrkesvägledare. Respondenterna ombads att besvara vilka tre branscher som är viktigast att prioritera gällande validering. Alla kommuner utom Avesta såg Vård och Omsorg som ett av de högst prioriterade områdena. En annan bransch som hade hög prioritet hos många var turismsektorn uttryckt som restaurang (hotell). Byggsektorn hamnar på tredje plats men flera trycker på att detta enkom är relevant då kunden är kravställande kring olika former av certifiering, oftast kopplat till upphandling. T.ex. kan det ställas miljöcertifieringskrav vid ett offentligt bygge vilket gör att leverantörer väljer att validera medarbetare. Andra branscher som förekommer är hantverk och industri. Nedan visualiseras efterfrågan och sätts i relation till potentiella avnämare av validander. Projektets expertgrupp har tryckt på vikten av samverkan mellan den validerande organisationen, företrädare för de efterfrågade arbetskraften men även arbetsmarknadsstimulerande aktörer som arbetsförmedlingen. Cirklarna nedan visar på att respektive sektor måste hanteras separat då både branschstruktur och kompetenssammansättning kommer se väldigt olika ut. 7

8 8

9 Aktiviteter för en effektiv validering I enkäten till rektorer/syv fick respondenterna bedöma fem aktiviteter utifrån hur hög angelägenhetsgrad de har för att få till en effektiv validering i Dalarna. Nedan är rankningen av aspekterna från viktigaste till minst viktiga. -Skapa och förankra en gemensam arbetsmodell -Förutsättningar för nätverkande -Skapa "en dörr in" för validander -Strategisk samverkan -Fördjupande kurser och utbildningar Utvärderarens analys: Rankningen skulle kunna tolkas som att det är ett internt arbete som är viktigast att göra på den kortare sikten och att fokus på validanden (slutanvändaren) kommer i nästa fas. Y-axeln på diagrammet nedan visar frekvensen av antalet svarande per respektive självskattad nivå av kompetens. 9

10 Diagrammet ovan visar den självskattade kompetensen inom fyra områden med bäring på validering. Vid första anblick ser vi klassiska normalfördelningskurvor, klockor med en tydlig topp och några extremvärden i varje ända. Det som sticker ut är kompetensen kring validering av kompetens bland utrikesfödda, där kompetensen upplevs vara lägre än inom övriga områden. Den låga självskattade kompetensen kring just denna aspekt står i kontrast mot den ovan prioriterade aspekten Fördjupande kurser och utbildning. Detta blir särskilt relevant ur ett kompetensförsörjningsperspektiv då den mesta av kompetensinflödet i Dalarna kommer från utrikesfödda. Nedan visas två diagram där svar från respondenter från vuxenutbildningarna i Dalarna jämförs med svar i en EU övergripande studie 1 kring metodval och vem som gör bedömningar. På y-axeln visas förekomsten av ett visst metodval, summan blir över 100 % vilket förklaras av att en validering kan bestå av flera metoder. En enkel iakttagelse är att metodvalet på övergripande nivå skiljer sig åt. Anledningen till stillnande kan vara var väldigt många, förmodligen baserade på frekvens i användning, validering är en nischföreteelse i Dalarna jämfört med ett stort urval där olika metoder som t.ex. simulerade förartester etc. 1 European Inventory on Validation of Nonformal and Informal Learning (2010), Manuel Souto Otero 10

11 När vi ser till vem som gör valideringarna så är det vanligaste svaret i Dalarna att det är läraren som genomför, i ett fåtal fall en bedömningsspecialist. Om DVC breddas blir till den centrumbildning man tänker sig är det inte ett otroligt scenario att t.ex. andelen där jurys gör bedömningar ökar. 11

12 Indikatorer och nyckeltal kring validering Det finns två olika typer av indikatorer, dels indikatorer som är kopplade till måluppfyllelsen av projektet och dels indikatorer som är kopplade till det långsiktiga arbetet kring valideringens genomförande och kvalitet. Den externa utvärderingen har ett fokus på indikatorer kopplat till måluppfyllelsen av projektet. Projektet har i sin ansökan definierat sex olika indikatorer. Dessa är kopplade till värderingen av måluppfyllelsen av projektet. Indikatorerna är följande: - ökad kännedom om möjligheten till validering - ökad kunskap om effektiva metoder för validering - ökad kunskap om könsbundna yrkes och utbildningsval vid validering - ökad kunskap om utrikesfödda validering - 15 kommuner (i Dalarna) har utvecklat en gemensam metod för validering - 15 kommuner (i Dalarna) har utvecklat en gemensam struktur för validering Utvärderarens analys kring indikatorer: Det finns en del generella utmaningar med att genomföra uppföljningar och effektanalyser inom valideringsområdet, bland annat för att det saknas systematiskt insamlad data över genomförda validering inom alla delsystem i den nationella strukturen. Både i kriterier för validering och i dokumentationsriktlinjerna framhålls att en valideringsinsats ska dokumenteras på ett sådant sätt som möjliggör uppföljning och huvudskälet för detta är att i fortsättningen kunna göra relevanta uppföljningar mm. Utvärderarens scanning efter möjliga indikatorer visar på en avsaknad av specifika indikatorer kring validering. Mycket av den nationella statistiken kring validering är baserad på beskrivande underlag från kommunerna. En annan problematik är att begreppet validering uppfattas på olika sätt och detta påverkar inrapporterad statistik och uppföljningen kring valideringen. Ett samarbetsprojekt mellan representanter från fem nordiska länder har tagit fram en kvalitetsmodell (kvalitetssäkringsmodell) för indikatorer i Norden. Deltagande länder är Island, Norge, Sverige, Finland och Danmark. Projektet har fått stöd från Nordplus. Modellen bygger på åtta olika områden, med ett antal olika indikatorer per område. Man kan använda denna modell för att ta fram frågor som man ställer till validanden eller till utbildningsanordnaren för att följa upp arbetet med validering. Det finns dock olika typer av indikatorer att hämta inspiration från, bland annat från Kommun- och landstingsdatabasen Kolada 2. I Kolada kan man följa kommunernas och landstingens verksamheter från år till år, och där finns över 3000 nyckeltal för underlag för analyser och jämförelser. 2 En förteckning finns som bilaga med ett urval av olika indikatorer i Kolada 12

13 Nedan ges ett förslag till uppföljning av respektive indikator för projektet: Indikator: ökad kännedom om möjligheten till validering Förslag till uppföljning: Följs upp via enkäten till rektorer/syv, samt via enskilda intervjuer med rektorer och SYV och med utvalda intressenter samt via användning av Koladas indikator Tid i arbetsmarknadsåtgärder. Användningen av Koladas indikator är relevant då en förkortad utbildningsinsats kan vara resultatet av en ökad kännedom om möjligheten till validering. Indikator: ökad kunskap om könsbundna yrkes och utbildningsval vid validering Förslag till uppföljning: Följs upp via enkäten till rektorer/syv, samt via enskilda intervjuer med rektorer och SYV och med utvalda intressenter. Indikator: ökad kunskap om utrikesfödda validering Förslag till uppföljning: Följs upp via enkäten till rektorer/syv, samt via enskilda intervjuer med rektorer och SYV och med utvalda intressenter. Indikator: 15 kommuner (i Dalarna) har utvecklat en gemensam metod för validering Förslag till uppföljning: Följs upp via en ny enkät till rektorer/syv under hösten Samt en indikator som speglar innehållet av valideringsprocessen, i form av indikatorn Ökad kvalitet i valideringsprocessen och indikatorn ökad tydlighet i valideringsprocessen. Indikator: 15 kommuner (i Dalarna) har utvecklat en gemensam struktur för validering Förslag till uppföljning: Följs upp via en ny enkät till rektorer/syv under hösten Samt en indikator som speglar en utvecklad samverkan i regionen, t.ex. om det finns kvartalsvisa samordningsmöten mellan parterna X (företrädare för en specifik bransch), Y (en kommunal samordningsinstans), Y (arbetsförmedlingen). 13

14 Utvärderarens reflektioner inför det fortsatta arbetet Projektets mål är högt satta och projektets resultat är mycket viktiga för regionens utveckling. Projektets expertgrupp lyfter fram betydelsen att validanden snabbt kommer in på arbetsmarknaden, att valideringsprocessen är väl dokumenterad och öppen samt att aktörerna på arbetsmarknaden har en tilltro till valideringen. Legitimiteten hos ett framtida Dala Valideringscentrum är central för verksamhetens utveckling och framgång. Detta bör man ta hänsyn till när man organiserar ett nytt valideringscentrum, så att man har både rätt kompetens och rätt mandat. I vissa branscher verkar validering fungera smidigt redan idag. Exempelvis inom branscher där certifikat används är det enkelt att sätta upp bedömningssystem för formella meriter och kompetenser. Inom andra branscher finns det mycket att göra när det gäller värderingen av vuxnas reella kompetens. Projektet bör titta på olika metodstöd/processtöd för att värdera reell kompetens, för att se vad som kan fungera i Dalarna. Det bör ske en god mellanregional samverkan och nischning bland kommunerna för att klara av att upprätthålla den specifika kompetensen inom validering. Det behövs någon form av lättanvänt organisation/system för att skicka en specifik validand till rätt bedömare. Nyckeln till en effektiv validering i Dalarna verkar vara en utvecklad samverkan mellan de olika aktörerna. En samverkan där roller och ansvarsområden är tydliga och transparenta. Det behövs välförankrade forum i Dalarna som kan fungera som plattform för det fortsatta arbetet. Inspiration gällande gränsöverskridande samverkan kan hämtas från Finsamsamarbetet mellan socialtjänsten och arbetsförmedlingen samt från Dalarnas arbetsmarknadsråd. En viktig del av projektet är att förbereda för en implementering av ett Dala Valideringscentrum. Det verkar som om det finns en väl fungerande process för förankring på tjänstemannanivå i kommunerna, viktigt dock att man även för en dialog med den politiska nivån i Dalarna. En viss oklarhet finns dock kring framtidens process och organisering när det gäller validering. Detta beror dels på det lite osäkra politiska läget på nationell nivå, samt på att vi även avvaktar resultatet från den särskilda utredaren avseende överblickbara system för validering. Processen med validering och vägledning är mycket komplex, och kan för många kännas svår att ta till sig. Därtill används begreppet validering på många olika sätt, vilket gör det svårare att veta exakt vad som avses med begreppet. Det är därför viktigt för projektet att arbeta för att kommunicera ut hur processen fungerar, och vad begreppet egentligen avser. 14

15 BILAGA 1 - Listning av tillgängliga nyckeltal i Kolada Nyckeltalen nämnda ovan är markerade med fetstil. ID N40002 N40008 N40011 U40806 U40807 U40808 U40809 U40810 U40003 U40004 U40005 U40006 U40007 U40008 U40009 U40010 U40011 U40012 U40013 U40800 U40801 Nyckeltal Intäkter arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv Kostnad arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv Nettokostnad arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv U. Anvisningar inom arbetsmarknadsverksamheten som initierats av arbetsförmedlingen, andel (%) U. Anvisningar inom arbetsmarknadsverksamheten som initierats av försäkringskassan, andel (%) U. Anvisningar inom arbetsmarknadsverksamheten som initierats av individen själv, andel (%) U. Anvisningar inom arbetsmarknadsverksamheten som initierats av socialtjänst, andel (%) U. Anvisningar inom arbetsmarknadsverksamheten som initierats av övrigt/annan instans, andel (%) går till 1. Arbetsprövning, -träning, andel (%) går till 2. Jobbsökaraktivitet inkl. coachning, andel (%) går till 3. Kurs, andel (%) går till 4. Matchning, andel (%) går till 5a. Praktik hos offentlig arbetsgivare, andel (%) går till 5b. Praktik hos privata arbetsgivare, andel (%) går till 6. Studie-, yrkes- och arbetsvägledning, andel (%) går till 7. Kommunala arbetsmarknadsanställningar, andel (%) går till 8. Feriejobb/praktik, andel (%) går till 9. Administrativt stöd och verksamhetsutveckling, andel (%) går till Övriga insatser, andel (%) U. Deltagare i kommunala arbetsmarknadsåtgärder, antal U. Deltagare i kommunala arbetsmarknadsåtgärder, antal kvinnor 15

16 U40802 U40811 U40812 U40803 U40804 U40805 U40400 U40406 U40407 U40408 U40409 U40410 U40411 U40415 U40416 U40417 U40418 U40419 U. Deltagare i kommunala arbetsmarknadsåtgärder, antal män U. Deltagare inom arbetsmarknadsverksamheten som är 24 år eller yngre, andel (%) U. Deltagare inom arbetsmarknadsverksamheten som är 25 år eller äldre, andel (%) U. Deltagare som har anvisats till kommunala arbetsmarknadsåtgärder, antal U. Deltagare som har anvisats till kommunala arbetsmarknadsåtgärder, antal kvinnor U. Deltagare som har anvisats till kommunala arbetsmarknadsåtgärder, antal män U. Nöjd Region-Index - Arbetsmöjligheter arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A. Börjat arbeta, andel (%) arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A. Börjat arbeta, andel kvinnor (%) arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A. Börjat arbeta, andel män (%) arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som B. Börjat studera, andel (%) arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som B. Börjat studera, andel kvinnor (%) arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som B. Börjat studera, andel män (%) arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som D. Slutförda uppdrag, andel (%) arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som D. Slutförda uppdrag, andel kvinnor (%) arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som D. Slutförda uppdrag, andel män (%) arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som E. Övrigt, andel (%) arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som E. Övrigt, andel kvinnor (%) 16

17 U40420 arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som E. Övrigt, andel män (%) N18893 Elever i kommunal vuxenutbildning som läser grundläggande vuxenutbildning, andel (%) N18894 Elever i kommunal vuxenutbildning som läser gymnasial vuxenutbildning, andel (%) N18895 Elever i kommunal vuxenutbildning som läser påbyggnadsutbildning, andel (%) N18801 Elever i SFI-utbildning, antal N18891 Invånare år som deltar i vuxenutbildning, andel (%) N18012 Kostnad grundläggande vuxenutbildning, kr/inv N18013 Kostnad gymnasial vuxenutbildning, kr/inv N18015 Kostnad högskoleutbildning, kr/inv N18001 Kostnad komvux, kr/heltidsstuderande N18017 Kostnad uppdragsutbildning, kr/inv N18500 Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som vid årets slut slutfört kurs, andel (%) N18892 Kursdeltagare i kommunal vuxenutbildning i egen regi, andel (%) N18004 Nettokostnad grundläggande vuxenutbildning, kr/inv N18005 Nettokostnad gymnasial vuxenutbildning, kr/inv N18007 Nettokostnad högskoleutbildn., kr/inv N18008 Nettokostnad svenska för invandrare, kr/inv N18009 Nettokostnad uppdragsutb., kr/inv 17