Det första året med projekt Dala Valideringscentrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det första året med projekt Dala Valideringscentrum"

Transkript

1 Det första året med projekt Dala Valideringscentrum - delrapport från den externa utvärderingen av projektet Januari 2015 Max Valentin, Fabel kommunikation AB 1

2 Inledning/bakgrund Utvärdering avser projektet Dala Valideringscentrum. Projektet genomförs under perioden februari 2014-januari Projektägare är Region Dalarna, operativ utförare är Dalawux genom Malung-Sälens kommun. Projektet delfinansieras genom den regionala kompetensplattformen via Tillväxtverket. Samt med medel från Region Dalarna och DalaWux. Det övergripande syftet med projektet är att bidra till ökad tillväxt. Genom en effektivare, genusmedveten och kvalitetssäkrad validering kan fler utanför arbetsmarknaden komma i arbete snabbare. Omställningsprocesser vid upp- och nedgångar i konjunkturen blir kortare genom strukturerad kompetenskartläggning. Utlandsfödda erhåller kortare etableringstid på arbetsmarknaden då metoder att validera tidigare erhållna kunskaper gör att rätt utbildningsinsatser utvecklar den redan befintliga kompetensen. Projektets mål på kort sikt och de långsiktiga målen (samhällseffekterna) har tagits fram under en workshop med styrelsen för Dalawux, och sedan vidareutvecklats av en arbetsgrupp med deltagare från Region Dalarna och Dalawux. Modellen programlogik/projektlogik har använts för att analysera vilka resurser som projektet behöver samt för att kartlägga vilka insatser som behöver göras för att uppfylla projektmålen samt vilka projektmål som behöver finnas för att uppfylla de långsiktiga målen. Ett huvudmål i det långsiktiga perspektivet är att bygga upp en struktur för validering och vägledning som blir en del av den ordinarie verksamhet och därmed förbättra förutsättningarna för en ökad matchning, ökat inträde på arbetsmarknaden för de som står utanför samt ökad omställningsmöjlighet för befintlig personal. Ett annat långsiktigt mål är effektivare kompetensförsörjning i Region Dalarna. Projektmålen är: -ökad kunskap om effektiva metoder för validering och vägledning för vuxna inom Region Dalarna -en förstärkt dialog och en utvecklad samverkan mellan regionala och nationella aktörer kring validering och vägledning för vuxna inom Region Dalarna -utveckling av evidensbaserade metoder och lösningar för en effektiv och individanpassad hantering av validering och vägledning för vuxna inom Region Dalarna -etablering av effektivare metoder kring validering och vägledning för vuxna inom Region Dalarna -ökad kompetens och kunskap kring validering och vägledning för vuxna inom Region Dalarna -goda förutsättningar för etablering av ett validerings- och vägledningscentrum för vuxna inom Region Dalarna -projektet skapar förutsättningar för en ökad tillväxt i Region Dalarna 2

3 Utvärderingens fokus och aktiviteter Enligt kravspecifikationen för upphandlingen av utvärderare har utvärderaren följande roll Utvärderaren ska följa projektets målsättning, analysera, reflektera och vid specifika tidpunkter ge synpunkter och råd till projektledningen och styrgruppen i en direkt framåtsyftande analys och lärande-approach. Det innebär att utvärderaren har ett självständigt arbetssätt/uppdrag och lämnar delrapporter samt en skriftlig slutrapport. Resultaten från utvärderarens analyser ska reflekteras i styrgruppen och projektledningen, samt skriftligen dokumenteras. Utvärderaren har baserat på dessa krav/behov skapat en utvärderingsplan med följande innehåll och aktiviteter: - Förtydligande av projektmålen Vår tolkning av rollen i projektet är att bistå ledningen med rätt verktyg vid rätt tillfälle för att kunna ta väl underrättade beslut samt att detta ska ha ett framåtblickande syfte för att ge god styrning över tid. Genomförda aktiviteter: I samband med uppstarten av utvärderingen har en mindre workshop genomförts med styrgruppen för att diskutera de strategiska målen. En dialog har även skett med projektledningen kring projektets mål och delmål. Planerade aktiviteter för återstående del av utvärderingen: Projektmålen behöver inte ytterligare förtydligas, aktiviteten är genomförd. - Vidareutveckling av indikatorer kring måluppfyllelsen När delmålen finns framtagna påbörjas arbetet att ta fram nya och lämpliga indikatorer för projektet, förutom de som redan är beslutade om inom projektet. Genomförda aktiviteter: En scanning har skett av befintliga indikatorer hos olika myndigheter och aktörer. Scanningen visar på ett problem med tillgängliga och jämförbara indikatorer på nationell, regional och lokal nivå. Planerade aktiviteter för återstående del av utvärderingen: Arbetet fortsätter med att ta fram eller vidareutveckla lämpliga indikatorer för måluppfyllelsen, se även nedanstående aktivitet kopplat till uppföljning. - Löpande uppföljning av målen (i form av indikatorer t.ex.) Viss data kommer att komma från nationella källor, andra från kommunala och vissa kan behövas samlas in från aktörerna på lokal, regional eller nationell nivå. Den typ av datainsamling som det kan vara aktuellt att använda sig av i detta uppdrag är t.ex. : semistrukturerade intervjuer med rektorer/syv, gruppintervjuer med rektorer/syv, enkätundersökning för rektorer/syv, statistikinsamling, dokumentstudier av styrdokument etc. Genomförda aktiviteter: enkätundersökning för rektorer/syv, scanning av statistik och styrdokument 3

4 Planerade aktiviteter för återstående del av utvärderingen: Semistrukturerade intervjuer kommer att göras med utvalda rektorer och SYV samt med urval av styrgruppens och expertgruppens ledamöter. Fokus på dessa intervjuer kommer att vara kopplade till status för projektmålen. Ett urval av projektets intressenter (vilket skulle kunna vara från AF lokalt/regionalt, branschföreträdare ex vård - och omsorgscollege, extern utbildningsanordnare) kommer även att intervjuas, för att kunna jämföra svaren från de som mer praktiskt arbetar i projektet med de som blir berörda av projektets resultat. Uppföljande enkät under hösten 2015 med rektorer/syv. - Skapa ett lärande i projektet. Sker bland annat genom att i nära dialog med projektledningen diskutera projektets utveckling. Fysiska möten är viktiga för oss särskilt då det handlar om kvalificerade processer som tydliggörande av mål och särskilt tidigt i arbetet. Avstämningar och löpande rapporter kan dock ske på distans via telefonmöten eller Skype. Genomförda aktiviteter: möten med styrgrupp, expertgrupp och projektgrupp, deltagande på seminarium med rektorer och SYV. Planerade aktiviteter för återstående del av utvärderingen: Avstämning av delrapportens slutsatser med styrgrupp och projektledning. I dialog med projektledningen sker inplanering av möten med styrgrupp och projektledning för återstående del av projektet. - Bidra till spridningen av erfarenheter i projektet Sker genom användandet av flexibla (där vi når olika målgrupper) och innovativa metoder (som skapar delaktighet). Vi arbetar användarcentrerat och gärna i digitala spridningskanaler både med ljud, rörlig bild och text. Genomförda aktiviteter: Denna typ av aktiviteter kommer att genomföras under det andra året av projektet. Planerade aktiviteter för återstående del av utvärderingen: Stöd i genomförandet av ett dialogmöte, hösten 2015, mellan projektet och projektets intressenter (Af, gymnasiet, olika branscher m.fl.) för att diskutera framtidens organisering av valideringen av vuxna. Stöd till projektets arbete med idéskriften i form av en digital utgåva. Särskilt fokus på icke svenskfödda och kvinnor och mäns yrkesval. Kontinuerlig avrapportering Utvärderaren ska självständigt återföra gjorda erfarenheter till huvudmännen för projektet. Genomförda aktiviteter: Avstämning av erfarenheter till styrgrupp och projektledning. Planerade aktiviteter för återstående del av utvärderingen: Löpande avrapportering med styrgrupp och projektledning. Deltagande vid 4

5 avrapportering till direktionen inom Region Dalarna. Och medverkan vid höst/slutkonferens. 5

6 Projektets utveckling Projektet har genomfört ett antal aktiviteter kopplade till projektplanen och projektmålen. Fokus har dels varit på omvärldsanalys och kartläggningsarbete av effektiva metoder kring validering och vägledning. Fokus har även varit på att skapa en dialog med aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Utvärderarens analys: Arbetet kring att skapa ett Valideringscentrum i Dalarna har fått upp farten under hösten 2014 med ett flertal större möten med både centrala intressenter regionalt men även med nationella aktörer och med internationell jämförelse. Förankringen med vux-verksamheterna inom Dalarnas femton kommuner upplevs som mycket god, och upplevs som en av projektets styrkor. Projektet har under det första året samlat in mycket kunskap kring hur dagens process fungerar kring validering och hur en effektiv process bör se ut. Nedan ges några exempel på vad projektet gjort under det första året: - styrgrupp etablerad och de har haft ett flertal möten -besök hos vux-verksamheten inom kommunerna i Dalarna -dialog med Arbetsförmedlingen -dialog med Skolverket och Myndigheten för Yrkeshögskola -etablering av en expertgrupp, samt möte med expertgruppen -möte och dialog med Utbildningsdepartementets särskilda utredare kring uppdraget att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G) -studiebesök hos Validering i Väst -studiebesök hos valideringscentrum i Örebro -deltagagande på konferens arrangerad av Region Skåne -deltagande på konferens arrangerad av Västra Götalands regionen -seminarium med rektorer och SYV inom vux-verksamheten i Dalarnas kommuner -framtagande av en omvärldsanalys och kartläggning av effektiva metoder kring validering och vägledning -framtagande av en kartläggning kring hur dagens process fungerar inom vuxverksamheterna i dalarnas kommuner, samt reflektioner hur framtidens process borde se ut 6

7 Kompetens och behov kopplat till validering i olika branscher Utvärderaren har gjort en datainsamling i form av en enkät i Dalarna, där minst en respondent från varje kommun har ingått i underlaget, totalt har 27 personer svarat. Respondenterna var antingen rektorer eller studie och yrkesvägledare. Respondenterna ombads att besvara vilka tre branscher som är viktigast att prioritera gällande validering. Alla kommuner utom Avesta såg Vård och Omsorg som ett av de högst prioriterade områdena. En annan bransch som hade hög prioritet hos många var turismsektorn uttryckt som restaurang (hotell). Byggsektorn hamnar på tredje plats men flera trycker på att detta enkom är relevant då kunden är kravställande kring olika former av certifiering, oftast kopplat till upphandling. T.ex. kan det ställas miljöcertifieringskrav vid ett offentligt bygge vilket gör att leverantörer väljer att validera medarbetare. Andra branscher som förekommer är hantverk och industri. Nedan visualiseras efterfrågan och sätts i relation till potentiella avnämare av validander. Projektets expertgrupp har tryckt på vikten av samverkan mellan den validerande organisationen, företrädare för de efterfrågade arbetskraften men även arbetsmarknadsstimulerande aktörer som arbetsförmedlingen. Cirklarna nedan visar på att respektive sektor måste hanteras separat då både branschstruktur och kompetenssammansättning kommer se väldigt olika ut. 7

8 8

9 Aktiviteter för en effektiv validering I enkäten till rektorer/syv fick respondenterna bedöma fem aktiviteter utifrån hur hög angelägenhetsgrad de har för att få till en effektiv validering i Dalarna. Nedan är rankningen av aspekterna från viktigaste till minst viktiga. -Skapa och förankra en gemensam arbetsmodell -Förutsättningar för nätverkande -Skapa "en dörr in" för validander -Strategisk samverkan -Fördjupande kurser och utbildningar Utvärderarens analys: Rankningen skulle kunna tolkas som att det är ett internt arbete som är viktigast att göra på den kortare sikten och att fokus på validanden (slutanvändaren) kommer i nästa fas. Y-axeln på diagrammet nedan visar frekvensen av antalet svarande per respektive självskattad nivå av kompetens. 9

10 Diagrammet ovan visar den självskattade kompetensen inom fyra områden med bäring på validering. Vid första anblick ser vi klassiska normalfördelningskurvor, klockor med en tydlig topp och några extremvärden i varje ända. Det som sticker ut är kompetensen kring validering av kompetens bland utrikesfödda, där kompetensen upplevs vara lägre än inom övriga områden. Den låga självskattade kompetensen kring just denna aspekt står i kontrast mot den ovan prioriterade aspekten Fördjupande kurser och utbildning. Detta blir särskilt relevant ur ett kompetensförsörjningsperspektiv då den mesta av kompetensinflödet i Dalarna kommer från utrikesfödda. Nedan visas två diagram där svar från respondenter från vuxenutbildningarna i Dalarna jämförs med svar i en EU övergripande studie 1 kring metodval och vem som gör bedömningar. På y-axeln visas förekomsten av ett visst metodval, summan blir över 100 % vilket förklaras av att en validering kan bestå av flera metoder. En enkel iakttagelse är att metodvalet på övergripande nivå skiljer sig åt. Anledningen till stillnande kan vara var väldigt många, förmodligen baserade på frekvens i användning, validering är en nischföreteelse i Dalarna jämfört med ett stort urval där olika metoder som t.ex. simulerade förartester etc. 1 European Inventory on Validation of Nonformal and Informal Learning (2010), Manuel Souto Otero 10

11 När vi ser till vem som gör valideringarna så är det vanligaste svaret i Dalarna att det är läraren som genomför, i ett fåtal fall en bedömningsspecialist. Om DVC breddas blir till den centrumbildning man tänker sig är det inte ett otroligt scenario att t.ex. andelen där jurys gör bedömningar ökar. 11

12 Indikatorer och nyckeltal kring validering Det finns två olika typer av indikatorer, dels indikatorer som är kopplade till måluppfyllelsen av projektet och dels indikatorer som är kopplade till det långsiktiga arbetet kring valideringens genomförande och kvalitet. Den externa utvärderingen har ett fokus på indikatorer kopplat till måluppfyllelsen av projektet. Projektet har i sin ansökan definierat sex olika indikatorer. Dessa är kopplade till värderingen av måluppfyllelsen av projektet. Indikatorerna är följande: - ökad kännedom om möjligheten till validering - ökad kunskap om effektiva metoder för validering - ökad kunskap om könsbundna yrkes och utbildningsval vid validering - ökad kunskap om utrikesfödda validering - 15 kommuner (i Dalarna) har utvecklat en gemensam metod för validering - 15 kommuner (i Dalarna) har utvecklat en gemensam struktur för validering Utvärderarens analys kring indikatorer: Det finns en del generella utmaningar med att genomföra uppföljningar och effektanalyser inom valideringsområdet, bland annat för att det saknas systematiskt insamlad data över genomförda validering inom alla delsystem i den nationella strukturen. Både i kriterier för validering och i dokumentationsriktlinjerna framhålls att en valideringsinsats ska dokumenteras på ett sådant sätt som möjliggör uppföljning och huvudskälet för detta är att i fortsättningen kunna göra relevanta uppföljningar mm. Utvärderarens scanning efter möjliga indikatorer visar på en avsaknad av specifika indikatorer kring validering. Mycket av den nationella statistiken kring validering är baserad på beskrivande underlag från kommunerna. En annan problematik är att begreppet validering uppfattas på olika sätt och detta påverkar inrapporterad statistik och uppföljningen kring valideringen. Ett samarbetsprojekt mellan representanter från fem nordiska länder har tagit fram en kvalitetsmodell (kvalitetssäkringsmodell) för indikatorer i Norden. Deltagande länder är Island, Norge, Sverige, Finland och Danmark. Projektet har fått stöd från Nordplus. Modellen bygger på åtta olika områden, med ett antal olika indikatorer per område. Man kan använda denna modell för att ta fram frågor som man ställer till validanden eller till utbildningsanordnaren för att följa upp arbetet med validering. Det finns dock olika typer av indikatorer att hämta inspiration från, bland annat från Kommun- och landstingsdatabasen Kolada 2. I Kolada kan man följa kommunernas och landstingens verksamheter från år till år, och där finns över 3000 nyckeltal för underlag för analyser och jämförelser. 2 En förteckning finns som bilaga med ett urval av olika indikatorer i Kolada 12

13 Nedan ges ett förslag till uppföljning av respektive indikator för projektet: Indikator: ökad kännedom om möjligheten till validering Förslag till uppföljning: Följs upp via enkäten till rektorer/syv, samt via enskilda intervjuer med rektorer och SYV och med utvalda intressenter samt via användning av Koladas indikator Tid i arbetsmarknadsåtgärder. Användningen av Koladas indikator är relevant då en förkortad utbildningsinsats kan vara resultatet av en ökad kännedom om möjligheten till validering. Indikator: ökad kunskap om könsbundna yrkes och utbildningsval vid validering Förslag till uppföljning: Följs upp via enkäten till rektorer/syv, samt via enskilda intervjuer med rektorer och SYV och med utvalda intressenter. Indikator: ökad kunskap om utrikesfödda validering Förslag till uppföljning: Följs upp via enkäten till rektorer/syv, samt via enskilda intervjuer med rektorer och SYV och med utvalda intressenter. Indikator: 15 kommuner (i Dalarna) har utvecklat en gemensam metod för validering Förslag till uppföljning: Följs upp via en ny enkät till rektorer/syv under hösten Samt en indikator som speglar innehållet av valideringsprocessen, i form av indikatorn Ökad kvalitet i valideringsprocessen och indikatorn ökad tydlighet i valideringsprocessen. Indikator: 15 kommuner (i Dalarna) har utvecklat en gemensam struktur för validering Förslag till uppföljning: Följs upp via en ny enkät till rektorer/syv under hösten Samt en indikator som speglar en utvecklad samverkan i regionen, t.ex. om det finns kvartalsvisa samordningsmöten mellan parterna X (företrädare för en specifik bransch), Y (en kommunal samordningsinstans), Y (arbetsförmedlingen). 13

14 Utvärderarens reflektioner inför det fortsatta arbetet Projektets mål är högt satta och projektets resultat är mycket viktiga för regionens utveckling. Projektets expertgrupp lyfter fram betydelsen att validanden snabbt kommer in på arbetsmarknaden, att valideringsprocessen är väl dokumenterad och öppen samt att aktörerna på arbetsmarknaden har en tilltro till valideringen. Legitimiteten hos ett framtida Dala Valideringscentrum är central för verksamhetens utveckling och framgång. Detta bör man ta hänsyn till när man organiserar ett nytt valideringscentrum, så att man har både rätt kompetens och rätt mandat. I vissa branscher verkar validering fungera smidigt redan idag. Exempelvis inom branscher där certifikat används är det enkelt att sätta upp bedömningssystem för formella meriter och kompetenser. Inom andra branscher finns det mycket att göra när det gäller värderingen av vuxnas reella kompetens. Projektet bör titta på olika metodstöd/processtöd för att värdera reell kompetens, för att se vad som kan fungera i Dalarna. Det bör ske en god mellanregional samverkan och nischning bland kommunerna för att klara av att upprätthålla den specifika kompetensen inom validering. Det behövs någon form av lättanvänt organisation/system för att skicka en specifik validand till rätt bedömare. Nyckeln till en effektiv validering i Dalarna verkar vara en utvecklad samverkan mellan de olika aktörerna. En samverkan där roller och ansvarsområden är tydliga och transparenta. Det behövs välförankrade forum i Dalarna som kan fungera som plattform för det fortsatta arbetet. Inspiration gällande gränsöverskridande samverkan kan hämtas från Finsamsamarbetet mellan socialtjänsten och arbetsförmedlingen samt från Dalarnas arbetsmarknadsråd. En viktig del av projektet är att förbereda för en implementering av ett Dala Valideringscentrum. Det verkar som om det finns en väl fungerande process för förankring på tjänstemannanivå i kommunerna, viktigt dock att man även för en dialog med den politiska nivån i Dalarna. En viss oklarhet finns dock kring framtidens process och organisering när det gäller validering. Detta beror dels på det lite osäkra politiska läget på nationell nivå, samt på att vi även avvaktar resultatet från den särskilda utredaren avseende överblickbara system för validering. Processen med validering och vägledning är mycket komplex, och kan för många kännas svår att ta till sig. Därtill används begreppet validering på många olika sätt, vilket gör det svårare att veta exakt vad som avses med begreppet. Det är därför viktigt för projektet att arbeta för att kommunicera ut hur processen fungerar, och vad begreppet egentligen avser. 14

15 BILAGA 1 - Listning av tillgängliga nyckeltal i Kolada Nyckeltalen nämnda ovan är markerade med fetstil. ID N40002 N40008 N40011 U40806 U40807 U40808 U40809 U40810 U40003 U40004 U40005 U40006 U40007 U40008 U40009 U40010 U40011 U40012 U40013 U40800 U40801 Nyckeltal Intäkter arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv Kostnad arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv Nettokostnad arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv U. Anvisningar inom arbetsmarknadsverksamheten som initierats av arbetsförmedlingen, andel (%) U. Anvisningar inom arbetsmarknadsverksamheten som initierats av försäkringskassan, andel (%) U. Anvisningar inom arbetsmarknadsverksamheten som initierats av individen själv, andel (%) U. Anvisningar inom arbetsmarknadsverksamheten som initierats av socialtjänst, andel (%) U. Anvisningar inom arbetsmarknadsverksamheten som initierats av övrigt/annan instans, andel (%) går till 1. Arbetsprövning, -träning, andel (%) går till 2. Jobbsökaraktivitet inkl. coachning, andel (%) går till 3. Kurs, andel (%) går till 4. Matchning, andel (%) går till 5a. Praktik hos offentlig arbetsgivare, andel (%) går till 5b. Praktik hos privata arbetsgivare, andel (%) går till 6. Studie-, yrkes- och arbetsvägledning, andel (%) går till 7. Kommunala arbetsmarknadsanställningar, andel (%) går till 8. Feriejobb/praktik, andel (%) går till 9. Administrativt stöd och verksamhetsutveckling, andel (%) går till Övriga insatser, andel (%) U. Deltagare i kommunala arbetsmarknadsåtgärder, antal U. Deltagare i kommunala arbetsmarknadsåtgärder, antal kvinnor 15

16 U40802 U40811 U40812 U40803 U40804 U40805 U40400 U40406 U40407 U40408 U40409 U40410 U40411 U40415 U40416 U40417 U40418 U40419 U. Deltagare i kommunala arbetsmarknadsåtgärder, antal män U. Deltagare inom arbetsmarknadsverksamheten som är 24 år eller yngre, andel (%) U. Deltagare inom arbetsmarknadsverksamheten som är 25 år eller äldre, andel (%) U. Deltagare som har anvisats till kommunala arbetsmarknadsåtgärder, antal U. Deltagare som har anvisats till kommunala arbetsmarknadsåtgärder, antal kvinnor U. Deltagare som har anvisats till kommunala arbetsmarknadsåtgärder, antal män U. Nöjd Region-Index - Arbetsmöjligheter arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A. Börjat arbeta, andel (%) arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A. Börjat arbeta, andel kvinnor (%) arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A. Börjat arbeta, andel män (%) arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som B. Börjat studera, andel (%) arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som B. Börjat studera, andel kvinnor (%) arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som B. Börjat studera, andel män (%) arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som D. Slutförda uppdrag, andel (%) arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som D. Slutförda uppdrag, andel kvinnor (%) arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som D. Slutförda uppdrag, andel män (%) arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som E. Övrigt, andel (%) arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som E. Övrigt, andel kvinnor (%) 16

17 U40420 arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som E. Övrigt, andel män (%) N18893 Elever i kommunal vuxenutbildning som läser grundläggande vuxenutbildning, andel (%) N18894 Elever i kommunal vuxenutbildning som läser gymnasial vuxenutbildning, andel (%) N18895 Elever i kommunal vuxenutbildning som läser påbyggnadsutbildning, andel (%) N18801 Elever i SFI-utbildning, antal N18891 Invånare år som deltar i vuxenutbildning, andel (%) N18012 Kostnad grundläggande vuxenutbildning, kr/inv N18013 Kostnad gymnasial vuxenutbildning, kr/inv N18015 Kostnad högskoleutbildning, kr/inv N18001 Kostnad komvux, kr/heltidsstuderande N18017 Kostnad uppdragsutbildning, kr/inv N18500 Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som vid årets slut slutfört kurs, andel (%) N18892 Kursdeltagare i kommunal vuxenutbildning i egen regi, andel (%) N18004 Nettokostnad grundläggande vuxenutbildning, kr/inv N18005 Nettokostnad gymnasial vuxenutbildning, kr/inv N18007 Nettokostnad högskoleutbildn., kr/inv N18008 Nettokostnad svenska för invandrare, kr/inv N18009 Nettokostnad uppdragsutb., kr/inv 17

Validering vid VO-C Gävleborg

Validering vid VO-C Gävleborg VO-C GÄVLEBORG Validering vid VO-C Gävleborg Policy och struktur för validering av formell och reell kompetens inom ramen för Vård- och omsorgsprogrammet vid VO-C Gävleborg 2015-02-06 Bakgrund Validering

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 D a t u m D n r 2015-01-15 15-001 Regionstyrelsen Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 Bakgrund Människors kunnande och kraft bygger Sörmland. En bättre matchning mellan arbetsgivarnas

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet

Läs mer

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens Aktivitets- och kommunikationsplan för Länsgrupp kompetensplattform Konkretisering av länsgruppens uppdrag som beslutades av styrgruppen för Kompetensplattform Västerbotten den 17 november 2011. A: Ta

Läs mer

1 Om undersökningen. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens.

1 Om undersökningen. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens. 1 Om undersökningen 2 Bakgrundsfrågor 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare 4 Måluppfyllelse och kvalitet 5 Kunskaper och kompetens 6 Vägledning 7 Samverkan 8 Företagande, entreprenörskap och eget företagande

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Diagram Kompetens och arbetslivsnämndens verksamhet

Diagram Kompetens och arbetslivsnämndens verksamhet Kompetens och arbetslivsnämnden Ordförande: Ingvor Bergman Förvaltningschef: Katarina Andersson Verksamheter Svenskundervisning för invandrare (sfi) Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Erfarenheter från Örebro län

Erfarenheter från Örebro län Erfarenheter från Örebro län Innehåll i kommande timme Övergripande tankar om tiden sedan första certifieringen Regionala mål, aktiviteter och effekter Vad har vi gjort och vad är på gång Framgångsfaktorer/Viktiga

Läs mer

WORKSHOP II REGIONAL KOMPETENSPLATTFORM ULRIKA EKSTRÖM

WORKSHOP II REGIONAL KOMPETENSPLATTFORM ULRIKA EKSTRÖM WORKSHOP II REGIONAL KOMPETENSPLATTFORM ULRIKA EKSTRÖM INNEHÅLL 01 Nulägesbild 02 03 04 Behov och nytta (förväntningar på resultat) Presentation - gruppdiskussion Kaffe Målgrupp 05 Form och innehåll 06

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013 1(6) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

VALIDERINGSMANUAL BYNs riktlinjer för validering

VALIDERINGSMANUAL BYNs riktlinjer för validering VALIDERINGSMANUAL BYNs riktlinjer för validering Beslutad i BYNs styrelse 2012-04-12 Rubriker 1. Översikt BYNs valideringsmodell... Sid 3 2. Utgångspunkter... Sid 4 3. Översiktlig kompetenskartläggning...

Läs mer

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet Vägledarkonferens 10 juni 2010 Kristina E Andréasson Utgångspunkter Vägledning en framgångsfaktor för omsättningsmålen V1-V5 Ett upplevt behov av att lyfta

Läs mer

LFA som stöd vid granskning Intressenter:

LFA som stöd vid granskning Intressenter: LFA i praktiken LFA som stöd vid granskning Intressenter: Finns en strategi bakom val av aktörer? Relevans? Problem-/situationsbeskrivning: Relevans i förhållande till projektmål? Finns huvudproblem, orsaker

Läs mer

Kompetens- och arbetslivsnämnden

Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden Ordförande: Ingvor Bergman Förvaltningschef: Katarina Andersson Verksamheter Utbildning av vuxna Svenskundervisning för invandrare (SFI) Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial

Läs mer

Vårträff för arbetsmarknadsansvariga

Vårträff för arbetsmarknadsansvariga Vårträff för arbetsmarknadsansvariga i Skåne 13-14 maj 2014 Vivi Jacobson-Libietis SKL vivi.libietis@skl.se 08-452 78 20 Kommunal arbetsmarknadsstatistik 2013 NYSTART Syftet med databasen är att erbjuda

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering Verktyg för det livslånga lärandet Anna Kahlson, anna.kahlson@ Pär Sellberg, par.sellberg@ Nationella samordnare validering Validering, EQF, Europass hur hänger allt ihop? Lissabonstrategin år 2000 - Europeiska

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Matchad arbetsmarknad 2020!? Validering spännande möjlighet för flera! Hur tar vi steget vidare?

Matchad arbetsmarknad 2020!? Validering spännande möjlighet för flera! Hur tar vi steget vidare? Matchad arbetsmarknad 2020!? Validering spännande möjlighet för flera! Hur tar vi steget vidare? Dokumentation från konferensen på Scandic Crown, Göteborg 12 november 2014 1 Matchad arbetsmarknad 2020!?

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Budgetpropositionen 2013

Budgetpropositionen 2013 Bakgrund Budgetpropositionen 2013 4.2.9 Studie- och yrkesvägledning Det finns behov av en kvalitetsförbättring av studie- och yrkesvägledningen. Den snabba reformeringen av utbildningsväsendet skapar dessutom

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell

Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell Våra rekommendationer är inom fyra huvudpunkter: Modellens utgångspunkt Organisering Pedagogens nya roll Marknadsföring till nya och befintliga målgrupper Men,

Läs mer

Utforma säkerhetsprocesser

Utforma säkerhetsprocesser Utforma säkerhetsprocesser www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning Hur blir en utbildning till Yh-myndigheten beviljar att en utbildning får ingå i yrkeshögskolan får statsbidrag eller särskilda medel Utbildning SFS 2009:128 1 Avses leda till förvärvsarbete för det studerande,

Läs mer

2013:6. Kartläggning och bedömning av valideringsinsatser för utrikes födda

2013:6. Kartläggning och bedömning av valideringsinsatser för utrikes födda 2013:6 Kartläggning och bedömning av valideringsinsatser för utrikes födda MISSIV DATUM DIAR ENR 2013-05-27 2013/25-5 ERT DATUM ER BETECKN NG 2013-01-24 A2012/4286/IU Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Tommy Johansson, SPU 2013 Innehållsförteckning Kunskap kompetens - arbete 1 1. Bakgrund och uppdrag 3 2. Intressenter 5 2.1 Politik 5 2.2

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

FramtidsFrö i Halland 2013-2015

FramtidsFrö i Halland 2013-2015 01054 1(4) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Uc/Regional Samverkan 2013-07-19 RS130134 Rutger Herlin, Utvecklingsledare Skola/Utbildning 070-570 44 43 Regionstyrelsen FramtidsFrö i Halland 2013-2015

Läs mer

Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR. Information i personalutskottet 2015-02-18

Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR. Information i personalutskottet 2015-02-18 Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR Information i personalutskottet 2015-02-18 Begreppet Specialistundersköterska Begrepp som används av YH-myndigheten för att visa att

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Projektdirektiv Projekt 11 inom förnyelseprogrammet. Projektnamn: Projekt 11 - Ekonomistyrning och budgetering

Projektdirektiv Projekt 11 inom förnyelseprogrammet. Projektnamn: Projekt 11 - Ekonomistyrning och budgetering Region Skåne Koncernstab Centrum för verksamhetsplanering och analys Ingrid Bengtsson-Rijavec 044 309 33 91 Ingrid.Bengtsson-Rijavec@skane.se Direktiv 2008-03-25 Dnr Projektdirektiv Projekt 11 inom förnyelseprogrammet

Läs mer

Fyra projekt. Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör

Fyra projekt. Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Fyra projekt Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Samordningsförbundet Västra Mälardalen står bakom dessa fyra projekt som utgår från de lokala behoven i KAK. Tillsammans ska

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet

Läs mer

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM)

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) ÅTERRAPPORTERING 2014-02-26 1 (5) Ekonomi och styrning Malin Svanberg Återrapportering EBP 10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) Under 2013 har KIM-projektet (Kommunalt och

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt Om CARPE och YRKESKRAVEN Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet. För att

Läs mer

Lärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet 2015-04-22. Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm

Lärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet 2015-04-22. Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm Lärarlyftet -där arbetslivserfarenhet och reell kompetens kan ge högskolepoäng 1 Möjlighet till validering för tillgodoräknande i Lärarlyftet Flera av de högskolor och universitet som anordnar Skolverkets

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens och anordnarnas ansvar att beskriva efterfrågan

Rätt kompetens i rätt tid! Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens och anordnarnas ansvar att beskriva efterfrågan Rätt kompetens i rätt tid! Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens och anordnarnas ansvar att beskriva efterfrågan Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet att bedöma

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning.

Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning. Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning. Validering - att synliggöra kompetens Pär Sellberg Nationell

Läs mer

Pilotstudie av indikatorer inom den finansiella samordningen

Pilotstudie av indikatorer inom den finansiella samordningen Kurt Kvarnström Ordförande, Nationella Nätverket för Samordningsförbund Kontaktinfo mobiltel 070-215 44 00 e-post kurt.kvarnstrom@riksdagen.se hemsida www.nnsfinsam.se D A T U M 2015-01-19 Projektförslag

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Projekt regional samverkan Sfi

Projekt regional samverkan Sfi Projekt regional samverkan Sfi Projektet finansieras av Länsstyrelsen Örebro län enligt 37 förordningen, beredskap och kapacitet samt regional samverkan. Projektägare är Sydnärkes Utbildningsförbund som

Läs mer

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Regionala rekommendationer för Östergötland och Tranås Kontaktuppgifter: Helene Sjöberg Utbildningsstrateg, Regionförbundet Östsam 013-26 27 40 072-539 91 83 helenesjoberg@ostsamse Dokumentinformation:

Läs mer

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Resursjobb Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Bakgrund Låg utbildningsnivå Stor inflyttning Hög andel invånare som är utrikesfödda Regionens bästa arbetsmarknad men Svårigheter/utmaningar

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Kalmar län har startat en process som syftar till att inrätta ett Vård- och omsorgscollege i regionen. Nedan beskrivs vad ett Vård- och omsorgscollege

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

WORKSHOP REGIONAL STYRGRUPP VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE UPPLAND 2013-09-24

WORKSHOP REGIONAL STYRGRUPP VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE UPPLAND 2013-09-24 WORKSHOP REGIONAL STYRGRUPP VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE UPPLAND 2013-09-24 Närvarande: Monica Jonsson, Ulrika Norman, Fredrik Andersson, Louise Öhman, Irene Hansson, Christina Hanson, Kristoffer Hoflund,

Läs mer

Integration genom arbete

Integration genom arbete Integration genom arbete En kort presentation Azad Jonczyk 2009-01-12 Åstorps kommun har under tre år blivit beviljat projektstöd från ESF för att tillsammans med Båstad, Perstorp och Örkelljunga kommun

Läs mer

Verksamhetsplan 2013-2015. Kompetens- och arbetslivsförvaltningen

Verksamhetsplan 2013-2015. Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Verksamhetsplan 2013-2015 Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Kompetens- och arbetslivsnämnden, december 2012 Verksamhetsplan 2013-2015 Nämndens ordförande Förvaltningschef Ingvor Bergman 070-648 35

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Process och struktur. Liksom Yin och Yan behövs båda

Process och struktur. Liksom Yin och Yan behövs båda Process och struktur Liksom Yin och Yan behövs båda Logiskt Ramverk (LFA): En etablerad planeringsmodell Ett konkret hjälpmedel för målstyrd planering, analys, bedömning, uppföljning och utvärdering av

Läs mer

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Alla uppdragstagare av projekt finansierade av samordningsförbundet i Trelleborg skall teckna avtal med förbundet och en bilaga till detta avtal skall

Läs mer

Regionalt handlingsprogram för vuxenutbildningsregionen i Stockholms län

Regionalt handlingsprogram för vuxenutbildningsregionen i Stockholms län 1 (7) Regionalt handlingsprogram för vuxenutbildningsregionen i Stockholms län 1 Inledning Kommunerna i Stockholms län har i dokumentet Överenskommelse om att skapa en vuxenutbildningsregion i Stockholms

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur?

Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur? Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur? ViSa, Linköping,12-11-30 Kriminalvårdens uppdrag Kriminalvården ska verka för att 1. påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt,

Läs mer

Ekonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn

Ekonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn Ansökningsblankett för Social investeringsfond. Signerad ansökan skickas per post till Region Skåne, Diariet, Regionkansliet, 291 89 Kristianstad. Digital kopia skickas, ej signerad, i PDF format till

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

LÄRCENTRUM I FRAMTIDEN några reflektioner av Anders

LÄRCENTRUM I FRAMTIDEN några reflektioner av Anders LÄRCENTRUM I FRAMTIDEN några reflektioner av Anders ..fenomenet Lärcentra..i ett evolutionsperspektiv .. Anders erfarenheter Butiksbiträde jourbutiker Fastighetsskötare/rörmokare Bild/medielärare/projektledare

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer