Slutrapport. Projektet - SATIN II

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport. Projektet - SATIN II"

Transkript

1 Slutrapport Följeforskning genom lärande utvärdering av Projektet - SATIN II vid Centrum för distansöverbryggande teknik (CDT) Luleå Tekniska Universitet (LTU) Mars 2013 Lars Aspling, Aspling Konsult AB Christina Ehneström, Ehneström Utvärdering AB 1

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Sammanfattning från utvärderingens delrapporter 3. Vår syn på uppdraget som följeforskare/utvärderare 4. Metodik och genomförda aktiviteter 5. Tillväxtverkets syntes av följeforskning, Rapport Lärande utvärdering: Synpunkter och förslag till partnerskapet inför framtida beslut 7. Lärande utvärdering: Synpunkter och förslag till projektledning m.fl. inför start av SATIN Uppgradering Bilagor Bilaga 1. Utgångspunkter för följeforskning av SATIN II, november 2010 Bilaga 2. Lägesrapport 1 samt förslag till projektlogik, december 2010 Bilaga 3. Tillägg till Lägesrapport 1, mars 2011 Bilaga 4. Lägesrapport 2, mars 2011 Bilaga 5. Lägesrapport 3, januari 2012 Bilaga 6. Lägesrapport 4, juni 2012 Bilaga 7. Kommentarer till ansökan om uppgraderingsprojekt, februari

3 1. Inledning Förkortningen SATIN II står System för Användardriven TjänsteINnovation och II tydliggör att detta projekt utgör en fortsättning på ett tidigare projekt SATIN I. SATIN I som genomfördes som en experimentell förstudie april 2008 mars 2009, påvisade att det går att bygga mobila tjänster med visuell programmering. I denna form av programmering kombinerar byggaren olika färdiga moduler (komponenter) med inbyggda egenskaper och funktioner för att åstadkomma önskad tjänst. Själva programkoden för de olika komponenterna skrivs på traditionellt sett av programmerare men döljs för byggaren. Den bärande tanken är att vanliga användare av mobila tjänster, utan IT-kunskaper, själva skall bli aktiva och innovativa byggare av tjänsterna genom att kombinera och sätta ihop olika kompositioner av en mängd olika komponenter med inbyggda tjänster som på en webbplats tillhandahålls i den Galleria av tjänster som SATIN-II avsåg att skapa. Verkliga förutsättningar för en användardriven utveckling skall m.a.o. skapas genom SATIN där perspektivet på jämställdhet och mångfald redan i grunden beaktas fullt ut genom en så kallad Inkluderande design. Det övergripande syftet med SATIN är att utveckla och stärka regionens näringsliv och universitetsmiljö inom området för mobila tjänster med målet att etablera Övre Norrland som ledande region för användarutveckling av mobila tjänster i Europa. Centrum för Distansöverbryggande Teknik (CDT) är en centrumbildning på Luleå Tekniska Högskola (LTU) och en juridisk del av universitetet. CDT grundades år 1995 med utgångspunkt från behovet av utbildad arbetskraft till regionala IT-företag med ambitionen att attrahera IT-intresserade ungdomar till LTU. CDT har varit huvudman för projektet SATIN II som genomförts i samverkan med Umeå Universitet under perioden juli 2009 mars I anslutning till att projektet SATIN II avslutas har CDT upprättat och till Tillväxtverket överlämnat en projektansökt om medel ur EG:s strukturfonder för ett nytt projekt SATIN Uppgradering. Beslut i frågan förväntas föreligga i juni

4 2. Sammanfattning Upphandling av följeforskare för projektet SATIN II genomfördes av LTU i augusti 2010 och efter beslut om tilldelning tecknades avtal med Aspling Konsult AB i november varefter följeforskning kunde inledas ca 16 månader efter projektstart. Det råder ingen tvekan om att bågen spänts hårt och att initiativtagarnas ambition var högt ställda när det gäller att med SATIN II etablera en nyskapande, additionell innovationsmiljö i Övre Norrland som ledande region för användarutveckling av mobila tjänster i Europa. Detta stod klart för oss följeforskare efter det att vi i november 2010 studerat ett omfattande underlag av papers och andra dokument som projektansökning hänvisade till. Vi sammanställde våra slutsatser i en PM till projektledaren (se Bilaga 1 Utgångspunkter för följeforskning av SATIN II november 2010), som därefter bekräftade att vi uppfattat projektets avsikter på ett korrekt sätt. SATIN II projektets innovativa ambitioner var av sådan bredd och höjd att jämförelse med ett traditionellt IT-utvecklingsprojekt (från målgrupps- och behovsanalys till förstudie, systemspecifikation, programmering, test och implementering) saknar relevans. SATIN II projektet uppfyllde därmed väl kraven på att EU:s strukturfondsmedel enbart får användas som komplement (additionellt) och förutsätts vara nyskapande (innovativt) samt att projektet inte skulle ha kunnat genomföras om inte EU:s strukturfondsmedel och motsvarande offentlig medfinansiering lämnats. Vid våra intervjuer med medverkande SME företag har de alla på olika sätt bekräftat denna bild av den drivkraft som projektet skapat för deras medverkan men som samtidigt väckt frågor om på vilket sätt medverkande SME ekonomiskt skall kompenseras när de avkrävts en medfinansiering på 50 % av sedvanligt timpris. CDT egna krav på en sådan medfinansiering från SME företagen har dock klart framgått av upphandlingsunderlaget. Några tydliggörande exempel på uttalande från intervjuade SME presenteras nedan: Att näringslivet får ta del av forskningsresultat och medverka i projekt som på outforskade områden och med obeprövad teknik i framkanten som inget enskilt företag skulle kunna genomföra. Editorn är ett bra exempel på ett stor och komplex problematik som svårligen ett företag skulle kunna ställa upp på att finansiera - om de inte redan från början visade att Editorn hade ekonomisk bärkraft baserade på beräknad kundnytta för ett definierat marknadssegment till given prislapp. Nyttan för oss SME är att vi får ta del av spetskompetens från forskningen bland akademiker och yngre forskare som ofta tillämpar nya sätt att lösa problem och utmaningar inom IT. Det ger också ett nytt perspektiv och nya infallsvinklar jämfört med traditionell utveckling. I Satin har man även öppnat ögonen för vikten av att 4

5 beakta jämställdhetsfrågor. Däremot är det generellt sett svårare att få gehör hos forskarna i projekten om SME företagens önskan att bättre tydliggöra vilken nytta som projektet avser att leverera och till vilka tilltänka användare detta skall ske - samt hur affärsmodellen ser ut som gör att satsningen går runt. Det kunskapsförsprång som deltagande SME företag skulle få av sin medverkan enligt ansökan, förutsätter att de även får juridiska rättigheter att utnyttja desamma. Något sådant existerar inte - trots flera förfrågningar till projektledaren - under projektets gång. Villkoren för SME företagens deltagande i SATIN II projektet (liksom i andra liknande LTU projekt) har minst sagt varit oklar och otydliga. LTU måste för framtiden bestämma sig och i avtalsvillkoren tydliggöra om SME företag skall delta på sedvanliga kommersiella grunder - och ersättas på samma sätt - ELLER - om de genom sin subventionerade medverkan - där de endast får betalt för 50 % av nedlagd tid (till mycket låga timpriser) - i stället kompenserar genom att få del av det forskningsvärde som projektet kan komma att skapa. Det vill säga att "lärarundantaget" vidgas så att inte bara forskarna utan även SME företagen "Äger" del av det kommersiella värde som skapas. När det gäller vår metodik för att kontinuerligt och på ett interaktivt sätt följa projektet samt att informera om våra iakttagelser och förslag till åtgärder till projektledning, projektägare, styrgrupp, projektdeltagare samt Tillväxtverket vill vi hänvisa till de fyra lägesrapporter vi avlämnat (se Bilagorna 2 6). I dessa lägesrapporter har vi i sammanfattad form presenterat våra iakttagelser och förslag till åtgärder i enlighet med EU:s intentioner bakom kravet på följeforskning. Allt med målet om att stärka projektets förutsättningar att infria sina mål så långt det varit möjligt när projektplanen mött verklighetens många oförutsedda utmaningar. I lägesrapport ett i december 2010, 18 månader efter projektstart, underströk vi vikten av att företagen (SME) så snart som möjligt måste komma in för att genomföra och driva utvecklingsdelen i SATIN II. Det har sedan dess vuxit fram en samstämmig uppfattning inom projektet om att en ny digital editor och demonstrator måste utvecklas för att slutanvändare skall kunna involveras på ett meningsfullt sätt. För att SATIN II inte skulle uppfattas eller i praktiken bli ett traditionellt forskningsprojekt, framförde vi att projektet omgående borde tillsätta en styrgrupp och tydliggöra projektorganisationen, roller och ansvar. För att skapa delaktighet rekommenderades projektet att snarast bjuda in företagen för att med dedikerade resurser samverka i utvecklingsprocessen samtidigt som ett förberedelsearbete borde påbörjas för att koppla in användarna. I lägesrapport två från mars 2011 bekräftade vi ovanstående bild och underströk på nytt vikten av en projektstyrning där tidplanen, helhetsbilden och delarna i projektet synkroniseras, kommuniceras och förankras för att öka projektets förutsättningar att nå sina mål. I projektansökan angavs att några versioner av systemet skulle 5

6 utvecklas och provas i pilotskala. På vår inrådan och i enlighet med dessa intentioner, fastställde projektledningen i april 2011 att projektet skulle inriktas och stödja tre tillämpningsområden med användarmedverkan som piloter på SATIN plattformen som betecknades Campus Living, Turism samt Energismarta hus. Efter projektets förseningar med upphandling, avtal och avrop av resurser från SME etablerades slutligen i april 2011 en ökad medverkan av SME för projektets utvecklingsarbete. Hög prioritet gavs åt utveckling av en digital editor för att användare skulle kunna testa en digital version av SATIN. Vår analys av situationen pekade på att projektet redan då var sex månader försenat och vi rekommenderade därför projektledningen/styrgruppen att ansöka om motsvarande förlängning av projektets tidsplan. Ett beslut som styrgruppen ställde sig bakom vid styrgruppsmötet den 30 mars men som först vid utgången av år 2011 tillstyrktes av Tillväxtverket. I lägesrapport tre från december 2011 kunde vi bekräfta att projektledning och projektägare tagit till sig flera av våra påpekanden och förslag och vidtagit åtgärder. Projektet kom därför under år 2011 att successivt vidgas från en forskningsansats till att även fokusera på utvecklingsansatsen och en första digital version av en SATIN editor kunde slutligen presenteras vid utgången av år Mot bakgrund av att det då endast återstod ca 15 månader av den förlängda projekttiden och att planerad medverkan av användare för tre utvalda pilotområden för test m.m. av en SATIN editorn ännu inte hade påbörjats, stod projektet enligt vår uppfattning inför ett vägskäl. För att säkerställa en kvalificerad användarmedverkan som med ett perspektiv utifrån tillförde projektet kritiska och konstruktiva synpunkter på SATIN editorns grafiska och funktionella användargränssnitt, rekommenderade vi projektledning och styrgrupp att överväga och fatta beslut om hur projektet skulle organiseras och resurssättas under återstående projekttid. Allt i syfte för att styras mot konkretiserade slutmål med tydliga etappmål för respektive delprojektperiod (sprint) som med en kvalificerad användarmedverkan säkerställer att projektets uppställda forskningsmål och utvecklingsmål kunde infrias. I januari 2012 lämnade projektledningen sina kommentarer om hur man avsåg att framöver beakta våra rekommendationer och iakttagelser i projektet och styrgruppen tog i februari del av en sammanfattande information av detsamma. En viktig utgångspunkt i den reviderade budget för följeforskning som antagits var att följeforskarna, i likhet med samtliga övriga projektdeltagare (oavsett närvaro på olika möten), skulle kunna följa projektet genom att ta del av den dokumentation som samtliga projektgrupper löpande skulle publicera på CDT forumet Project Coordinator. Vidare att följeforskarna vid behov skulle följa upp detta genom kompletterande intervjuer och samtal med olika berörda. Deltagande på sprintmöten 6

7 skulle begränsas till juni och december och att beredande samtal inför upprättande av de samtida lägesrapporterna skulle hållas med projektägare och projektledning. Medverkan vid styrgruppsmöten skulle ske via telefonuppkoppling vilket också skedde i februari men därefter har ingen återkoppling skett till styrgruppen eftersom de planerade mötena ställts in. Proof of Concept En fråga som bör ställas är om den ansats som SATIN II antagit enligt projektansökan varit allt för omfattande för att kunna realiseras inom projektets ekonomiska och tidsmässiga ramar - trots det förarbete som gjordes i SATIN I. I juni 2012 återstod det bara 9 månader innan SATIN II skulle avslutas i mars Utrymmet för att utveckla systemet och tillföra nya komponenter var redan då starkt begränsat. Vi delade därför projektledningens och övriga medverkandes uppfattning (juni 2012) om att i fokus för projektets återstående tid på cirka 9 månader stod: Kvalitetssäkring och stabilisering av det system som byggts fram till idag Skapande av något eller några mindre demos av komponenter som kan byggas till fungerande enklare kompositioner för att visa upp vad som uppnåtts och förhoppningsvis verifiera systemets framtida potential Förbättringar av SATIN editorns möjlighet att för användaren visualisera det som byggs i enlighet med krav och önskemål som framkommit från de begränsade användartester som genomförts under våren 2012 Säkerställande av en teknisk miljö för förvaltning av SATIN systemet under CDT:s kontroll och ansvar inklusive klargörande av IPR frågor för användning Publicering, komplettering och lansering av en webbplats innefattande ett så kallat toolkit för jämställdhets och mångfalds arbete med CDT som huvudman, där andra projekt kan dra nytta av de färdigheter och erfarenheter som uppnåtts inom detta område genom bl.a. SATIN Efter våra avslutande intervjuer som följeforskare av SATIN II i november/december 2012 med olika projektdeltagare samt vår medverkan vid det avslutande sprintmötet i december stod det klart att projektledningen trots goda intentioner inte nådde ända fram. I den nya projektansökan som upprättats och lämnats till Tillväxtverket i februari 2013 avseende SATIN Uppgraderingsprojekt har projektledningen i sammanfattad form beskrivit vad som uppnåtts inom ramen för SATIN II, projektets aktuella status samt skäl till ansökan om SATIN Uppgraderingsprojekt på följande sätt: 7

8 Projekt "SATIN Uppgradering" är som namnet anger ett projekt för uppgradering av resultatet i projekt SATIN-2. SATIN-2 startade och har med anledning av ansökansomgång 2013:1 begärt förlängdprojekttid med tre månader till nytt slutdatum Innan SATIN-2 genomfördes en experimentell förstudie i projekt "SATIN1", under perioden SATIN-2 finns beskrivet på hemsidan: Under SATIN-2 har följande delar genomförts: - En tjänsteplattform där slutanvändare själva kan sätta samman mobila tjänster har utvecklats. - Ett stort antal (ca 75 st) tjänstekomponenter har utvecklats - Den tekniska delen av ett "ekosystem" för mobila tjänster har utvecklats. Det finns möjlighet för företag och enskilda att utveckla och tillhandahålla tjänstekomponenter samt att utveckla komponentbaserade tjänster. Däremot har kommersialiseringsdelen av ekosystemet inte nått lika långt. - Ett aktivt arbete med jämställdhet och mångfald har bedrivits. Arbetet har bland annat resulterat i en "Gender and Diversity Toolbox", där praktiska metoder och "best-practices" för att säkra en jämställd arbetsmiljö har samlats. Vidare har en "G&D-app" utvecklats vilken rönt välförtjänt uppmarksamhet. SATIN-2-projektets syfte, att stärka IT-industri samt -forskning i regionen har uppnåtts. De medverkande företagen har, delvis med egenfinansiering höjt sin kompetens och ökat sin konkurrensförmåga. Ett flertal forskningsrapporter har skrivits. Två nya företag har skapats, och ett ökat fokus mot mobila tjänster har skett bland de medverkande företagen. SATIN gör det extremt enkelt att bygga nya mobila tjänsteapplikationer - sk appar. Efter lite träning, kan vem som helst, utan särskilda tekniska kunskaper, skapa och installera enklare typer av applikationer (sk appar ) i mobiltelefonen. Det som tar lång tid av programmering och testning med annan teknik, tar 3-10 minuter med SATIN. Företaget, myndigheten, skolan, familjen, föreningen alla kan skapa de appar man vill ha, utformade som man vill, på kort tid och till nästan ingen kostnad. Gruppen av SATIN-användare och intressenter i form av företagsledare, lärare, tjänstemän, entreprenörer och privatpersoner växer stadigt hittills huvudsakligen i Norra Sverige. Den vision SATIN-projektets initiativtagare såg framför sig för nästan fyra år sedan håller på att förverkligas nämligen: - Att vi lyckas utveckla kunskap och en teknisk plattform som gör att regionen intar en globalt ledande ställning, inom användardriven utveckling av mobila tjänster - Att baserat på detta åstadkomma en regional strukturell förändring som ger möjligheter att förnya och stärka tjänsteutvecklingen i norra Sverige inom en rad olika områden. 8

9 Grunden är lagd. Projektet får nu frekvent inbjudningar att komma och presentera SATIN. Närmast ligger att SATIN blir ett showcase tillsammans med europaklustret EIT ICT Labs, under Mobile World Congress i februari 2013 i Barcelona dit mer än besökare väntas komma, se: Samtidigt är SATIN-projektet på väg att avslutas. Ur regional synpunkt är det är viktigt att kontrollen över systemet stannar kvar i norra Sverige, att vi ger möjlighet för fler att använda SATIN och att vi prioriterar utvecklingen av SATIN-komponenter (tjänste-byggklotsar) utifrån regionala aktörers behov, så att den regionala utvecklingen gynnas. Inom SATIN Uppgradering kommer fokus att vara på: [1] Säkerställa kommersiellt oberoende drift av systemet fram till [2] Utveckla kompletterande komponenter utifrån regionala behov [3] Genomföra kvalitetsförbättringar i grundsystemet som ger en exploateringskritisk nivå av robusthet och driftsäkerhet [4] Ta fram och implementera en strategi och affärsmodell (kommersiellt eller allmännyttigt baserad) för systemets långsiktiga överlevnad SATIN Uppgradering avser bygga på SATIN-2 samt Sense Smart City genom att erbjuda en miljö och verktyg för utveckling av mobila tjänster (appar) exempelvis genom att arbeta med Öppen Data och sensorer i smarta stadsmiljöer. Inom SATIN Uppgradering kommer tjänstekomponenter utvecklas för tillämpningsområden som Healthy Living och industrilösningar. Genom ett fokus på Inkluderande design bibehålls ett fokus från SATIN-2 på jämställdhet och mångfald. Projektet kommer att tillämpa den kvartalsvisa planeringscykeln som etablerades i SATIN-2. Över projektet görs en övergripande kvartalsplanering, som sedan detaljplaneras i inledningen av varje nytt kvartal. Mot bakgrund av ovanstående och övriga bilagor som bifogats till ansökan samt av det som framgår av vårt yttrande till ansökan (se Bilaga 7, Kommentarer till ansökan om uppgraderingsprojekt) har vi rekommenderat tilltänkta finansiärer att tillstyrka denna ansökan avseende SATIN Uppgradering. 9

10 3. Vår syn på uppdraget som följeforskare/utvärderare Tillväxtverket anger i sin Rapport 0129 att: Följeforskning syftar till fortlöpande förbättringar och kvalitetssäkring. Den verkligt stora utmaningen för följeforskning är att se till att de erfarenheter och kunskaper återförs till regionala utvecklingsaktörer och projektinitierare samt till strukturfondspartnerskapen som prioriterar bland projektansökningarna. Det är viktigt att notera att ramen för strukturfondsprojekt såsom SATIN II läggs redan i projektansökan och att projektet därefter styrs av den projektlogik och prioriteringar som projektägaren i sin ansvarsroll i allt väsentligt själv bestämmer. EU liksom Tillväxtverket ställer i sina anvisningar höga krav på vad som följeforskarna förväntas utföra för att uppnå syftet med fortlöpande förbättringar och kvalitetssäkringar av projekt. Men de iakttagelser som följeforskare gör när ett projekt väl har startas och de råd och synpunkter som kan lämnas under projektets gång avgränsas likväl av den ram och villkor som angetts i den godkända projektansökan. Som framgått av våra avlämnade lägesrapporter och vår sammanfattning under kapitel 2 ovan har SATIN II stött på mängder av utmaningar av vilka många aldrig kunnat förutses i ett sådant innovativt projekt som SATIN II utgjort. Vi har efter bästa förmåga följt projektet och avsatt väsentligt mer tid än vad det avtalsmässiga uppdraget föreskrivit och har i likhet med medverkande SME-företag på detta sätt lämnat ett icke oväsentlig självfinansieringsbidrag till SATIN II projektet. Men SATIN II projektets innovativa utmaning och ett mycket gott samarbete med projektägare och projektledning har varit en viktig drivkraft till att vi som följeforskare, lagt ned mer tid och proaktivt, framfört synpunkter och förslag i syfte att verka för att projektet skulle styras i riktning mot framgång som även kan mätas i andra termer än akademiska meriter. SATIN II har även haft andra utmaningar vilka hade kunnat uppmärksammas och fått genomslag på projektets utformning om strukturfondspartnerskapen inför sitt beslut valt att genomföra en kvalificerade ex-ante utvärdering av projektansökan. Ett förhållande som på inget sätt varit unikt för SATIN II utan som många andra följeforskare liksom vi själva påtalat i olika sammanhang och som förhoppningsvis även EU, m.fl. beaktar i anvisningar, villkor och beslut inför kommande programperioder. En ex-ante utvärdering av en projektansökan som leder fram till mer realistiska och tydliggjorda mål och förutsättningar innan projekt startas förbättrar samtidigt möjligheterna att infria EU:s med fleras förväntningar på vad som kan uppnås i ett projekt. 10

11 4. Metodik och genomförda aktiviteter Vi inledde vårt uppdrag som följeforskare på SATIN II genom att i november år 2010 samla in och studera all publicerad dokumentation från SATIN I och projektansökan med tillhörande bilagor till SATIN II. Projektansökan hänvisade i sig till ett stort antal dokument, metoder och annat som tillsammans avsåg att förklara projektets kontext och tekniska, kommersiella och andra innovativa utmaningar. Däribland kan nämnas ambitionen att etablera en egen marknadsplats och ett Ecosystem kring SATIN med refererande likheter som Apple Store och Google Markets och på dessa marknadsplatser potentiellt tillämpliga affärsmodeller men även kopplingar till andra CDT-projekt såsom MeMo-projektet. Tillämpning av metoder för reell medverkan av användare i regionen via bl.a. nätverket Botnia Living Labs med hänvisning till FormIT och Concept Design with Living Lab Approach. Metodik för projektarbetet och projektledning benämnd Scrum samt olika dokument som avsåg beskriva SATIN plattformen från ett tekniskt perspektiv med dess ingående beståndsdelar. Sammantaget ett mycket omfattande underlag som vi samlade in och studerade och som vi sedan sammanfattade i en PM till projektledningen (Bilaga 1) i syfte att säkerställa och få bekräftat att vi hade en korrekt utgångspunkt för vårt uppdrag som följeforskare för SATIN II. Vi har medverkat vid de kvartalsvisa sprintmötena i december 2010, mars 2011, juni 2011, dec 2011, juni 2012 samt dec Vi har därutöver genomfört intervjuer med olika personer från skilda kategorier av i SATIN II medverkande aktörer i december 2010, mars och december 2011, samt november och december Allt material som olika projektmedlemmar har publicerat på CDT forumet Project Coordinator har laddats ned och studerats för att vi mellan sprintmötena, skulle kunna följa projektet utmaningar och framsteg. Forumet har varit en viktig källa för oss att på distans följa projektet där även avsaknad av dokument som förväntats bli publicerat på forumet, gett oss indikationer på brister inom projektet. Det senare har väglett oss till ytterligare fördjupningar av frågor m.m. till projektägare/ledning. Projektledning instruerade och uppmanade redan våren 2011 samtliga arbetsgrupper att kontinuerligt publicera sina mötesnoteringar och andra projektrelaterade dokument på forumet. Vår tro och förväntning var att de skilda projektgrupperna skulle ha ett ömsesidigt intresse av att ta del av varandras dokumentation och såsom ett team, ge inspel till varandras arbete för SATIN II-projektets framskridande. Vi kan konstatera att denna teamkänsla överbryggande egna och andras ansvarsområden och individuella mål, aldrig etablerats inom SATIN II projektet. Ytterst är det en fråga som handlar om de enskilda deltagarnas engagemang och prioritering. Forumet skapade tekniska förutsättningar men kom aldrig att användas på avsett sätt. Trots att vi vid flertal tillfällen påpekat detta för projektledningen och i våra 11

12 rapporter framfört att dessa instruktioner inte efterlevts, har disciplinen från medverkande aktörer från akademin, inte förbättrats nämnvärt. Detta gäller även projektledningen. Den enda grupp som under hela projektet följt projektledningens instruktion om att löpande använda CDT forumet Project Coordinator är arbetsgruppen Core Tech. Det är värt att notera att denna grupp letts av en från akademin utomstående konsult från ett SME företag som även själv ansvarat för att löpande dokumentera och till alla berörda via forumet informera om gruppens arbete. När projektet startades i juli 2009 fanns ingen styrgrupp utsedd som kunde representera de olika intressenter i Övre Norrland som SATIN II avsåg att skapa värden för. En styrgrupp till vilken följeforskarna vanligtvis formellt har att rapportera sina iakttagelser utsågs först våren år Endast två styrgruppsmöten har därefter hållits. Oaktat vad vi framfört ovan har projektägare och projektledning under hela projektet visat stort intresse för att ta del av våra synpunkter och förslag och försökt så långt som detta varit möjligt inom den akademiska världen att tillämpa delar av våra förslag. Samarbetet har därför varit mycket gott och vi har under hela projektet haft en ständigt pågående konstruktiv dialog via telefon som komplement till våra fysiska möten. En av våra slutsatser är att kulturen inom den akademiska världen skiljer sig väsentligt från den som gäller inom det privata näringslivet. Deltagarna som kommer från akademin uppfattar ett projekt såsom SATIN II som ett delmoment, komplement och delfinansierat utvecklingssteg i sin egen övergripande och högst prioriterade utvecklingsplan mot akademiska meriter. Detta begränsar enligt vår mening CDT s möjligheter oavsett projektägare och projektledningens ambitioner - att styra projekt på motsvarande strama sätt och likvärdiga former som gäller för projekt inom det privata näringslivet. Kanske är detta ett av många andra förhållanden som legat till grund för en utbredd kritik om att den akademiska världen är skickliga på att utforska nya innovativa tekniker men väsentligt sämre på att kommersialisera forskningsresultaten. SATIN II projektet har inte varit ett traditionellt utvecklingsprojekt utan snarare ett innovativt och visionärt projekt som siktat utanför existerande ramar. Och som även medverkande SME uttalat, ett projekt som aldrig skulle ha kunnat starta om traditionella och kommersiella krav ställts och tillämpats. Ett mycket viktigt förhållande som måste beaktas vid utvärdering av SATIN II projektet. 12

13 5. Tillväxtverkets syntes av följeforskning, Rapport 0129 Tillväxtverket publicerade i april 2012 i Rapport 0129 en syntes med 23 slutsatser av följeforskning i de regionala strukturfondsprogrammen för programperioden med rekommendationer inför kommande programperiod för åren Mot bakgrund av att ovan nämnda rapport baseras på resultatet från följeforskning av ett mycket stort antal projekt ser vi ett värde av att här belysa några av de slutsatser som presenterats som har likheter med vissa av våra iakttagelser från SATIN II. Nedanstående citat är hämtat från rapportens sammanfattning och har i anslutning till sprintmötet i december 2012 presenterats för projektägare/projektledning samt projektets vetenskapliga ledare. Ekonomin är idag starkt tjänstefierad vilket innebär att tillväxten till stora delar sker i utvecklandet av tjänster. Tjänsteinnovationer kan delvis styras av andra logiker än utvecklandet av varor, och inte sällan handlar det om processer där en av de största utmaningarna ligger i kommersialiserings- och spridningsfasen. Det är i mötet med användare det nya uppstår, verksamhetsnära innovationer eller kunddrivna innovationer etc. Idag bedrivs ett aktivt arbete i Sveriges regioner att skapa innovativa miljöer utifrån regionala förutsättningar. Tillväxtverket är, genom de åtta regionala strukturfondsprogrammen, antagligen den största offentliga innovationsstödjaren. Under programperioden kommer mer än 8 miljarder SEK att gå till hundratals innovationsprojekt, ofta ägda av universitet och högskolor För SATIN II projektet relevanta slutsatser att reflekterande över: En andra slutsats är att strukturfonderna kan genomföras effektivare. I den nationella strategin framhålls vikten att kontinuerligt reflektera över den verksamhet som bedrivs och att lära av erfarenheter i olika länder. Återföring av erfarenheter och kunskapsbildning kan förbättras genom lärande och samverkan samt kritiskt utvärdering av projekt och program. En tredje slutsats är att strukturfondsgenomförandet inte uppnått förväntningarna om näringslivets och företagens medverkan. Ängslighet kring exempelvis statsstödsregler gör genomförandet onödigt krångligt. En tionde slutsats är att en performance-oriented implementation i linje med femte sammanhållningsrapporten borde handla om hur strukturfondsprojekt ger stöd i senare skeden i innovationsprocesserna, när tjänster och processer kan leda till kommersiella genombrott. 13

14 Elfte slutsatsen är att de största ägarna av innovationsprojekten är högskolor och universitet. I vetenskapssamhället dominerar forskningslogiken. Det skulle antagligen behövas mer experimenterande med alternativt ägande av strukturfondsprojekten för att ytterligare stärka innovationslogiken. Den tjugotredje slutsatsen är att projekten mer måste karaktäriseras av aktivt ägarskap, samverkan och utvecklingsinriktat lärande om genomförandet av de regionala strukturfondsprogrammen verkligen ska bidra till regional konkurrenskraft. 14

15 6. Lärande utvärdering: Synpunkter och förslag till partnerskapet inför framtida beslut Luleå Tekniska Universitet och Umeå Universitet är av avgörande betydelse för Övre Norrlands utveckling och regionens förmåga att - i konkurrens med storstadsmiljöer - attrahera människor att välja att bo och leva i denna region. Konkurrensen mellan världens universitet om unga lovande talanger är idag mycket hård och för att lyckas måste universiteten hålla världsklass och erbjuda de studerande en stimulerande innovativ miljö som matchar deras drivkrafter och intressen. SATIN II är ett mycket bra exempel på ett stimulerande och innovativt utvecklingsprojekt i forskningens framkant som spänner över flera vetenskapliga discipliner som lockat forskare och studerande från sju länder att medverka. Projektet har övervunnit många tekniska och designmässiga utmaningar där även genus- och mångfaldsperspektiv haft en central roll. Genom projektet har grunden lagts för en användardriven tjänsteinnovation kring byggande av mobila tjänster baserat på den tekniska plattform som nu lanserats i samverkan mellan universiteten och medverkande SME företag i Övre Norrland. Standardmässigt föreskrivna indikatorer för utvärdering av EU projekt såsom antalet nyskapande arbetstillfällen och antalet nyetablerade företag, säger inget om de reella och betydelsefulla mjuka värden som projekt såsom SATIN II skapar för regionens attraktionsförmåga och långsiktiga utveckling. Genom SATIN II har en teknisk plattform och grund för fortsatt utveckling skapats i enlighet med de mer forskningsmässiga målen. Men det är först nu som projektet på allvar ställs inför ett minst lika stort och utmanande mål, i form av spridning och kommersialisering. Även detta mål utgör en viktig del av projektansökan och är ett av många andra krav för användning av strukturfondsmedel. Projektet skulle utveckla och stärka regionens näringsliv inom området för mobila tjänster genom att erbjuda dem en attraktiv galleria av tjänster som de utan tidigare IT-kunskaper skulle kunna använda. För att nå sådana högt ställda mål i ett innovativt forsknings- och utvecklingsprojekt, måste det enligt vår uppfattning, redan från start finnas tydliga utstakade vägar för en omfattande samverkan och förankring av projektet bland olika tilltänkta brukare i regionen. Ett system för användardriven tjänsteinnovation förutsätter därutöver en aktiv och omfattande medverkan av tilltänkta användare i regionen. Som framgått av vår rapport inkluderades inte SME-företagen i något egentligt utvecklingsarbetet förrän våren Samma förhållande gäller etablering av en styrgrupp för projektet med deltagare utanför akademin. Av olika skäl kom aldrig styrgruppen för SATIN att fylla den funktion som normalt kännetecknar en grupp som 15

16 i starten av ett projekt utsetts för att tillvarata olika intressenters intressen på ett likvärdigt sätt. En digital version av den så kallade editorn, som var av avgörande betydelse för att inkludera användare för reella tester lanserades först kring utgången av år Befintlig uppsättning av ca 75 komponenter (byggklotsar), har huvudsakligen utvecklats under år 2012 för att få fram en fungerande demonstrator. SATIN II projektet hann aldrig med att genomföra behovsanalyser och att inkludera användare från, eller att utveckla komponenter, för att tillgodose önskemål och behov för något eller några av de tre pilotområdena som fastställdes våren 2011 till Campus Living, Turism samt Energismarta hus. Budgeten för SATIN II uppgick till ca 34 Mkr av vilket endast 5 Mkr eller knappt 15 % var avsatt för medverkan från deltagare utanför akademin. Som framgått har kritik riktats från deltagande SME företag om kravet på en 50 % medfinansieringen eller, enklare uttryckt en 50 % rabatt på medverkande SME företags timtaxor. Budgeten innefattade inte heller ersättning till eller tydliggjorda kostnader för medverkan av användare som enligt projekts intentioner och ansats, är av fundamental betydelse vid framtagande av ett system för användardriven design. Mot bakgrund av det vi framfört i vår slutrapport och våra lägesrapporter, kommentarer från medverkande SME samt med hänvisning till de slutsatser som Tillväxtverket presenterat i sin rapport 0129, vill vi rekommendera partnerskapet följande åtgärder inför prövning av framtida beslut i likartade projekt som drivs av universitet. Överväg genomförande av en ex-ante utvärdering av projektansökan som med ett perspektiv utifrån och in utanför den akademiska värden, utvärderar projektets antagande, planer samt fördelning av resurser för en omfattande samverkan med och nyttiggörande av projektets resultat till olika intressenter i regionen utanför den akademiska världen. Säkerställ att en styrgrupp tillsätts redan från projektstart som med en representativ sammansättning, kan tillvarata intressen från olika aktörer i regionen på ett likvärdigt sätt. Säkerställ att följeforskare kopplas in i ett tidigt skede 16

17 7. Lärande utvärdering: Synpunkter och förslag till projektledning m.fl. inför start av SATIN Uppgradering SATIN behöver vidareutvecklas med komponenter och funktioner för ett eller flera Proof of Concept av praktisk tillämpning utanför den akademiska världen. Det vill säga bland användare i regionen baserad på tydligt identifierade behov och önskemål hos dem. Som framgår av ansökan avseende SATIN Uppgradering avser projektledningen att Utveckla kompletterande komponenter utifrån regionala behov som ett av fyra angivna fokusområden. Som en röd tråd i alla våra rapporter från SATIN II har vi understrukit vikten av just detta, men samtidigt konstaterat att projektet aldrig organiserat och letts med en sådan fokus. För att säkerställa att SATIN Uppgradering verkligen får en sådan fokus med en kvalificerad användarmedverkan som med ett perspektiv utifrån tillför projektet kritiska och konstruktiva synpunkter på SATIN editorns grafiska och funktionella användargränssnitt vill vi rekommendera projektägare och projektledning följande. Organisera och resurssätt projektet så att vart och ett av de tre utvalda tillämpningsområden leds av en ansvarig projektledare med stark förankring i och erfarenhet av utveckling i djupt samspel med användare i regionen. Säkerställ att det i styrgrupp finns tyngre representanter av användare för de utvalda tillämpningsområdena med mandat och förutsättningar för styrning av projektet som ger stöd till projektägare/projektledning att flytta fokuset från den akademiska världen och forskning till användartillämpning i den förestående kommersialiserings- och spridningsfasen. Säkerställ att det i samtliga projektgrupper utses en dokumentationsansvarig som kontinuerligt dokumenterar och publicerar gruppens framskridande och att projektledaren ges förutsättningar och ansvar för att kontinuerligt följa upp att alla fullgör detta. Säkerställ att projektledaren själv på ett koordinerade sätt kontinuerligt dokumentera och publicerar projektets utveckling och framskridande och att denna information på lämpligt och regelbundet sätt, även delges styrgruppen. Överväg om de hitintills tillämpade mötesformerna med sprintmöten verkligen är de mest effektiva formerna för den nya fas som nu skall inledas. 17

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Genusmedveten och hållbar kompetensförsörjning vid LTU Paula Wennberg, Luleå 2015-06-10

Genusmedveten och hållbar kompetensförsörjning vid LTU Paula Wennberg, Luleå 2015-06-10 Genusmedveten och hållbar kompetensförsörjning vid LTU Paula Wennberg, Luleå 2015-06-10 GENOVATE Learning Circle Blogg: Genovate Community www.genovate.eu Twitter @genovateltu Program 12-13 Lunch 13-13.10

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Slutrapport. Version 2.2 111013. 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten

Slutrapport. Version 2.2 111013. 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten Slutrapport Version 2.2 111013 Projektnamn Ärende-ID 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten 2. Nyskapande och innovativitet Beskriv vad som är nyskapande och innovativt

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

X2AB. SCENARIO 2050 Inbjudan att medverka i ett branschgemensamt framtidsprojekt Uppdaterad 20120702 PROJEKT

X2AB. SCENARIO 2050 Inbjudan att medverka i ett branschgemensamt framtidsprojekt Uppdaterad 20120702 PROJEKT X2AB PROJEKT SCENARIO 2050 Inbjudan att medverka i ett branschgemensamt framtidsprojekt Uppdaterad 20120702 VAD KRÄVS AV BRANSCHEN OCH SAMHÄLLET FÖR ATT UPPNÅ VISIONEN OM KOLLEKTIVTRAFIKEN SOM EN SJÄLVKLAR

Läs mer

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Sammanfattning Detta dokument beskriver hur Kryssarklubbens nya webbplats skall tas fram. Planen är ett resultat av det arbete som gjorts av

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Bedömningsprotokoll XX-programmet

Bedömningsprotokoll XX-programmet Utgåva 1.1 Datum 2013-03-25 Bedömningsprotokoll XX-programmet Principer för kvalitetsgranskning Kvalitet Programrelevans Genomförbarhet Nyttiggörande Projekttitel Diarienummer Projekttid Sökande organisation

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Upphandlingsunderlag Följeforskning sidan 1 av 8

Upphandlingsunderlag Följeforskning sidan 1 av 8 sidan 1 av 8 Sid Innehållsförteckning 1 INFORMATION 2 1.1 Upphandlande enhet 2 1.2 Bakgrund och syfte 2 1.3 Omfattning 3 1.4 Förtydligande och komplettering av förfrågningsunderlaget 4 1.5 Rättelse och

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011 Grupp 1 - Positivt med fondöverskridande program så som Kommissionen föreslår - FLEXIBEL elektronisk hantering gällande ansökan och rapportering önskvärd - Förenklad/samordnad hantering/rapportering av

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Projektplan för Vision 2025

Projektplan för Vision 2025 Projektplan för Vision 2025 1(4) 1 Inledning Projektet innebär att via ett processarbete ta fram förslag till åtgärder och aktiviteter för att uppnå visionen 25 000 invånare år 2025. Faserna och målen

Läs mer

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder Regionala Mål 2 Projekt Projektansökan ur EG:s strukturfonder Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige 4. Östra Mellansverige 5. Stockholm 6. Västsverige

Läs mer

Underlag för upphandling av löpande utvärdering

Underlag för upphandling av löpande utvärdering Underlag för upphandling av löpande utvärdering Information Coompanion är företagsrådgivaren för alla som vill starta kooperativa företag. Vi finns på 25 platser i landet och vi erbjuder personlig rådgivning.

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö)

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING Följeutvärdering av Mentorskapsprogram Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) 1 ALLMÄN ORIENTERING Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö)

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar.

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar. Föreningskraft Allsång i Heby Folkets Park. Projektägare: Mötesplats Tillväxt Ek. Förening (MTI) Projektledare: Håkan Collin Kommun: Heby Dnr: 97 Jnr: 2011 5360 Projekttid: 2011-06-20 2012-12-31 Beviljade

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING. Luleå NETWORKS OLE2

PROJEKTBESKRIVNING. Luleå NETWORKS OLE2 LULEÅ KOMMUN Version. 1 (9) utvecklingsenhet 1.0-1 PROJEKTBESKRIVNING 2008-10-21 PROJEKTBESKRIVNING Luleå NETWORKS OLE2 Projektledare: Lars Mikaelsson 070-600 22 73 lars@projectservices.se POSTADRESS BESÖKSADRESS

Läs mer

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Detta dokument beskriver hur Frontec bedriver utvecklingsprojekt med kvalitetssäkring FSAB_LS020_Projekt och kvalitetsstyrning A.doc Sida 1(6) Frontec kan projekt

Läs mer

Projektorganisation - strategiskt EU-projektarbete. Peter Jadesjö

Projektorganisation - strategiskt EU-projektarbete. Peter Jadesjö Projektorganisation - strategiskt EU-projektarbete Peter Jadesjö Målsättning med kursen Öka nyttan för den egna organisationen av genomförda EU-projekt 0900 Kaffe 09.20 Inledning/presentation Övergripande

Läs mer

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning Revisionsrapport Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0760 Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Sveriges Lantbruksuniversitets

Läs mer

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation 1 Utlysning 2012-04-20 Rev. 2012-10-12 Öppna datakällor 2012 En utlysning inom programmet Öppen innovation 2 Allmänt om utlysningen VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet och utvecklar Sveriges innovationskraft

Läs mer

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Köpenhamn 20120209 Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Ingår som en del i NNM II s arbete med KreaNord INNEHÅLL Bakgrund Uppdrag och mål Aktiviteter och tidsplan Förankring och nätverk Konceptutveckling

Läs mer

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med?

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med? BUSINESS START Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Inkubera Business Start ger dig möjlighet att tillsammans med oss förädla din idé och få mer kunskap om vad det innebär att starta ett eget företag.

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 PROJEKTARBETE Projekt handlar om hur tillfälliga organisationer hanteras så att RÄTT PROBLEM löses på RÄTT SÄTT vid RÄTT TIDPUNKT 1 Olika sorters

Läs mer

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Alla uppdragstagare av projekt finansierade av samordningsförbundet i Trelleborg skall teckna avtal med förbundet och en bilaga till detta avtal skall

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Emanuel P Bramfors 2013-11-01 Sidan 1 IT-student, Projektledare Distansmöten

Emanuel P Bramfors 2013-11-01 Sidan 1 IT-student, Projektledare Distansmöten (1)9 Emanuel P Bramfors 2013-11-01 Sidan 1 (2)9 Projektidé 140104-eTjänster Distansmöten Syftet med projektet är att minska resorna som görs i jobbrelaterade ärenden och möten. Finansiering (Uppskattad)

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Utökat förstudiemedel för innovationer i företag

Utökat förstudiemedel för innovationer i företag Tjänsteskrivelse Regionledningskontoret Regional utveckling Karolina Borg Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Utökat förstudiemedel för innovationer i företag Förslag till beslut: Bevilja

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

KS 16 11 APRIL 2012. Uppsala Health Summit. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

KS 16 11 APRIL 2012. Uppsala Health Summit. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta KS 16 11 APRIL 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Sterte Eva Datum 2012-03-21 Diarienummer KSN-2012-0524 Kommunstyrelsen Uppsala Health Summit Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

Stöd till nationell individrörlighet för innovation

Stöd till nationell individrörlighet för innovation UTLYSNING 1 (6) Datum [ÖPPNINGSDATUM_ ANS_OMG1] Reviderad [Datum för revidering] Diarienummer [DIARIENUMMER] Stöd till nationell individrörlighet för innovation En utlysning inom programmet Personrörlighet

Läs mer

Bergslagens digitala agenda! Bilaga 4. Projektplansmall

Bergslagens digitala agenda! Bilaga 4. Projektplansmall FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2014-08-28 Veronica Hedlund Lundgren Rev/14024 Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie Rapport 2-14 Projekthantering vid Landstinget i Värmland

Läs mer

Metoder för Interaktionsdesign

Metoder för Interaktionsdesign Metoder för Interaktionsdesign Föreläsning 4 Projektmetodik och Scrum Kapitel 9-12 + 14, Scrumbok Det högra spåret Vi lämnar nu det vänstra spåret de mjukare delarna och går in på det högra spåret som

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Intern styrning och kontroll i Riksbanken 2013

Intern styrning och kontroll i Riksbanken 2013 Rapport ISK 2013 DATUM: 201-01-21 AVDELNING: STA/RIE HANDLÄGGARE: Urban Örtberg HANTERINGSKLASS B E G R Ä N S A D SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +6 8 787 00 00 Fax +6 8

Läs mer

Lägesrapport. Sökande Utvecklingsbolaget MittDalarna AB. Projektnamn Livskraftigt företagande. Åtgärd 1.2 Bilaga nr.(till ansökan om utbetalning) 1

Lägesrapport. Sökande Utvecklingsbolaget MittDalarna AB. Projektnamn Livskraftigt företagande. Åtgärd 1.2 Bilaga nr.(till ansökan om utbetalning) 1 Lägesrapport Projektnamn Livskraftigt företagande Sökande Utvecklingsbolaget MittDalarna AB Ärende ID 27459 Tidsperiod 1/1-08 31/3-08 Rapport nr. 1 Åtgärd 1.2 Bilaga nr.(till ansökan om utbetalning) 1

Läs mer

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse Projektdokumentation: - Förstudierapport Mall för förstudie - Ansökan Mall projektansökan - Projektplan - Minnesanteckningar som tillför sakuppgifter - Övrig dokumentation av tillfällig eller ringa betydelse

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskning Vård- och omsorgsnämndens styrning, uppföljning och kontroll.

Uppföljning av tidigare granskning Vård- och omsorgsnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Februar 2014 Karin Jäderbrink PwC Kommunal Sektor av tidigare granskning Vård- och omsorgsnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Oxelösunds kommun Bakgrund & revisionsfråga Kommunens revisorer har

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Anvisningar för ansökan

Anvisningar för ansökan Anvisningar för ansökan Dessa anvisningar är ett stöd till sökande inom Effsys Expand. Hur ska ansökan skrivas? Ansökan ska vara på svenska och skriven så att även den som inte är insatt i ämnet har möjlighet

Läs mer

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Slutrapport projektgenomförande - Storytel AB

Slutrapport projektgenomförande - Storytel AB Stockholm 2011-12-06 Ver 0.4 Slutrapport projektgenomförande - Storytel AB Projektet är genomfört inom ramen för Post- och telestyrelsens (PTS) innovationstävling Innovation för alla. Innehållsförteckning

Läs mer

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad.

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad. C**'* KU L o TRAFIKKONTORET 2010-02-15 Håkan Carlbom Tel: 076-122 6326 Hakan.carlbom@tk.stockholm.se Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad. Diarienummer för ursprunglig ansökan: Dnr:

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Bakgrund Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har skapat. Albert Einstein. Jämställdhet

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Umeå Universitet. Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013

Umeå Universitet. Utvärdering av Bli företagare - generationsskiften i småföretag Januari 2013 Umeå Universitet Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013 PA Regional Office: PA Consulting Group Norrmalmstorg 14 SE-111 46 Stockholm Tel: +46 8 454 19 00 Fax: +46

Läs mer

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Tidtabell Programstart: tidigast 15 jan 2014 Programmet öppnas eventuellt i två omgångar Omgång 1: Prioritering i juni, beslut senast 30 juni, projektstart tidigast 1 juli. Omgång 2: planerad öppning

Läs mer

Exempel på verklig projektplan

Exempel på verklig projektplan Exempel på verklig projektplan Detta är ett exempel på en proffessionell projektplan hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och mycket av

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Läget i följeforskningen, översyn av utvärderingsplanen?

Läget i följeforskningen, översyn av utvärderingsplanen? Läget i följeforskningen, översyn av utvärderingsplanen? Göran Brulin, ansvarig för lärande utvärdering och följeforskning i de regionala strukturfondsprogrammen 1 Sammanfattning av arbetet hittills: Följeforskning

Läs mer

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd

Läs mer