Fö9: Multimodala transporter & Förpackningar. Agenda. Olika begrepp. Johanna Törnquist Krasemann

Transkript

1 Fö9: Multimodala transporter & Förpackningar Agenda Lite kort om multimodala transporter Repetition av allmänna begrepp och enhetslaster Förpackningar och förpackningslogistik g Retursystem 2 Olika begrepp Multimodala transporter: Flera transportslag samverkar i en transportkedja Intermodala transporter: Överföringen av gods i en (enhets)lastbärare mellan två transportslag Intramodala transporter: Överföringen av gods i en (enhets)lastbärare mellan två transportsystem av samma transportslag Kombitransporter omfattar transporter av gods på lös lastbärare mellan avsändare och mottagare (godset lämnar inte lastbäraren under hela förflyttningen). Lastbäraren överförs minst en gång mellan olika trafikslag. För att det ska var möjligt att använda samma lastbärare hela vägen krävs det att den är standardiserad och anpassad till de olika transportmedlen. De vanligaste typerna av lastbärare är trailer, växelflak och container. Tidigare avsågs endast landbaserade transporter men inkluderar numera även sjöfarten. Integrerade transporter: T ex piggy back eller fishy back, se nästa sida. 3 1

2 Integrerade transporter Rullande landsväg eller piggy back. Källa: (Lumsden, 2006) 4 Effektiv lastning och lossning A och O 5 Enhetslaster Enhet av fast storlek (ofta standarddimensionerade såsom EURpall) som lätt kan hanteras och flyttas med vanliga hjälpmedel såsom gaffeltruck. + Minskar antal omlastningar + Snabbar upp lastning och lossning + Minskar antal tlturer som fodras + Möjliggör användnig av standardiserad utrustning + Kan minska skade och stöldrisken + Förenklar inventering av godset + Ger bättre möjligheter att stapla Kan ge sämre fyllnadsgrad Kan ge för stora lagervolymer Kan kräva ett komplext retursystem 6 2

3 Lastpallar 1 Vanligaste sättet att samlasta styckegods. Kan hanteras med gaffeltruck. Vanligen i trä (plast och metall förekommer) vilket ger bra friktion, relativt låg tillverkningskostnad och lätt att reparera. Kan kompletteras med pallkragar alt. täckas med krympplast. Gemensamt pallsystem i Europa (ej UK) bygger på moduler om 400x600 mm. Mest förekommande är Europapallen (800x1200). Returpallar vs. Engångspallar: Skiljer 30 50% i tillverkningskostnad men retursystem krävs. Kontinuerligt behov av transporter av tomma pallar 7 Lastpallar 2 8 Lastpallar 3 9 3

4 Containern 1 Funktionella krav En transportenhet av varaktigt utförande Tillräckligt kraftig för att tillåta upprepad användning Speciellt utformad för att underlätta godstransporter med ett eller flera transportmedel utan omlastning av godset Försedd med anordningar som möjliggör snabb och effektiv hantering, speciellt vid överföring mellan olika transportslag Utformad så att den är lätt att fylla och tömma Har en inre volym av minst en kubikmeter 10 Containern 2 Standardisering av containrar Flera ISO containrar finns (1A 40 fot, 1C 20 fot) => TEU Yttermått, hållfasthet och hörnbeslag är standardiserade Konstruktionen ska tåla sex fullastade på höjden Ska kunna lyftas i de fyra övre eller nedre hörnen Hög tomvikt: 2200 kg (20 fot) 3800 kg (40 fot) Trenden är att använda högre containrar då höjden inte kräver samma standardisering som längd och bredd Flyggods kräver anpassade containers s k ULD (Unit Load Device) eller LDC (Lower Deck Container) som t ex Igloo eller Palett. Har en lägre tara (dvs. tomvikt). 11 Containern

5 Contrainrar: Trender Mer förädlade produkter ger minskad densitet vilket medför ett ökat volymbehov Bredd Ej anpassad till pallar > dålig fyllnadsgrad Breddade containrar får ej plats i äldre fartygs containerschakt Längd: Begränsas av vägarnas infrastruktur Höjd: Begränsas av tunnlar och elledningar Bottenplatta Sida 13 Hantering av enhetslaster Hanteringsok Kranar Landbaserade Fartygsbaserade Fordonsbunden Semi trailer Växelflak(eng. Swap bodies) Trailerchassi Truckar Grensetruckar Terminaltraktorer Motviktstruckar 14 Hanteringskostnader 15 5

6 Förpackning Förpackning har olika betydelse: - Ett hölje som omsluter godset (dvs. emballage). - Produkten som helhet inkl. godset. - En enskild aktivitet för att emballera godset. - Hela kedjan av aktiviteter för att forma, fylla och försluta godsets förpackning. Förpackningslogistik : ett eget forskningsområde. Vilka olika funktioner har en förpackning? Vad styr valet av en förpackning? Diskutera och ge minst tre exempel på olika produkter och lämplig förpackning och aspekter som är relevanta att beakta! 16 Förpackningars utformning Förpackningens hela livscykel är relevant ( se t ex The well travelled yoghurt pot ). Vid nya förpackningskonstruktioner måste hänsyn tas till krav och önskemål från aktörer i systemet såväl som till den förpackade produktens egenskaper. Bör vara dimensionerad så den passar in i ett lämpligt modulsystem. Industriprodukter 17 Val av förpackning: Vad är bäst? Källa: Helén Williams, Nordiska ministerrådets möte,

7 Val av förpackning: Vad är bäst? Cooolgate Eller Cooolgate Bruna läsken Eller Bruna läsken Bruna läsken Bruna läsken Bruna läsken 19 Val av förpackning: Vad är bäst? Källa: Helén Williams, Nordiska ministerrådets möte, Val av förpackning: Vad är bäst? Källa: Helén Williams, Nordiska ministerrådets möte,

8 Dimensionering av förpackning Källa: Livsmedelsföretagen 6c17 4d26 b834 c0351a77daca( ) 22 Dimensionering av förpackning Källa: Livsmedelsföretagen 6c17 4d26 b834 c0351a77daca( ) 23 Förpackningskostnader Varierar kraftigt Vissa varor (t ex bulk som sand eller flytande livsmedel) förpackas ej Förpackningen påverkar hela distributionssystemet Förpackningen är kopplad till lastbäraren Konstruktionsmaterial 24 8

9 Engångs vs. Flergångssystem Faktorer att ta hänsyn till vid utformning av ett förpackningssystem: Kapitalbindning Transportkostnader Returhantering Svinn Miljö Ergonomi 25 Godsskador Kostnader Typiska orsaker: Bristfälliga förpackningar Godset tål ej samlastning Godset tål inte lagstadgad lastsäkring Fordonshaverier och olyckor Slarv och vårdslös hantering Gränsöverskridande transporter har tre gånger så höga godsskadekostnader som de regionala. Optimal förpackning Förbättrad förpackning Svinn och stölder Ett visst mått av skador måste accepteras. 26 Påkänningar Mekaniska Lagringspåkänningar: t ex stapeltryck Hanteringspåkänningar: t ex fall och stötar Förflyttningspåkänningar: t ex vibrationer, stötar eller stapeltryck Klimatologiska: Påverkan av t ex vatten/fukt, damm, solljus, temperaturförändringar Biologiska: Påverkan av t ex bakterier, mögel, insekter, gnagare Källa: (Lumsden, 2006) 27 9

10 Förpackningshöljen 28 Förpackningshöljen & skydd Olika skydd: Korrosionsskydd och inhibitorer, torkmedel, klimatkontroll, dämpare mm 29 Retursystem Reversed Logistics Vilka incitament finns det för att skapa och driva retursystem? Förpackningen utgör ofta en stor del av vikt, volym och kostnad av sändningen vilket ger incitament för att returnera förpackningen. Effektivt alternativ är att använda lastbärare av standardform. Producentansvar: Innebörd: Återanvändning eller annan miljömässigt godtagbar hantering Ansvar: De som tillverkar, importerar eller säljer förpackningar eller förpackade varor Omfattning: Glas, wellpapp, papper, kartong, metall samt plast Källa: (Lumsden, 2006) 30 10

11 Öppna och slutna retursystem Öppet = systemets komponenter interagerar med omg. Slutet = systemets komponenter oberoende av omg. Problem? 31 Gods utan behov av lastbärare Blockformigt gods (t ex tegelstenar) staplas på lämpligt sätt Långt gods kan bandas Utbrett och tunt gods kan omvandlas tillringar eller rullar Arkformat gods kan buntas och bandas Källa: (Lumsden, 2006) 32 11