Kan mangan påverka hjärnan via lukten?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kan mangan påverka hjärnan via lukten?"

Transkript

1 MARTIN BOGRAN/BILDHUSET Nr 3 September 2004 sid. 3 Alkoholpolitik och attityder till alkohol Ett projekt vid Stockholms universitet undersökte alkoholpolitik, dryckesvanor och inställning till drickande sid. 5 Lägre halter kemiska ämnen i golvpolish I ett projekt om inverkan från rengöringsmedel på luftvägarna deltog städpersonal sid. 6 Rökning skyddar inte mot demens Demens uppstår genom samverkan av genetiska förutsättningar och faktorer i omgivningen. Ett samspel som pågår kanske hela livet. sid. 8 Födelseviktens betydelse för hälsan Tvillingstudier gör det möjligt att studera vilken betydelse som fostermiljön kan ha för hälsan som vuxen. Enligt en hypotes kan fostertillväxten Kan mangan påverka hjärnan via lukten? Mangan förekommer vid svetsning och glastillverkning i stålverk och gjuterier. Personer som yrkesmässigt exponeras för mangan kan drabbas av mentala och neurologiska störningar. I allvarliga fall kan symptomen likna Parkinsons sjukdom. Mangan har en unik förmåga att tas upp i luktslemhinnan. Via luktnerverna når metallen centrala nervsystemet och transporteras till olika delar av hjärnan, till och med ner i ryggmärgen. Undersökningar på råttor visar att mangan som har kommit in i hjärnan denna väg gav effekter på beteendet hos försöksdjuren. Motoriken förändrades. Effekterna fanns kvar ett dygn efter tillförseln av mangan via luktorganen, men inte en vecka efter avslutad behandling. Råttor som hade fått upprepade behandlingar påverkades mer än dem som bara behandlats en gång. Hur betydelsefull är denna transportväg hos människor? Kan manganet nå människohjärnan via luktsinnet? De frågorna återstår att besvara. De delar av hjärnan där luktsinnet finns är ofta skadade på ett tidigt stadium av neurodegenerativa sjukdomar som alzheimers och parkinson. Kan det till och med vara så att metaller eller andra neurotoxiner som når hjärnan via luktsinnet bidrar till uppkomsten av dessa sjukdomar? Projektledare: Hans Tjälve Institutionen för farmakologi och toxikologi, Sveriges lantbruksuniversitet Tel: E-post: Könsroller befästs vid distansarbete Att jobba hemma har både för- och nackdelar. Det menar trettio personer hälften män, hälften kvinnor som deltog i en intervjuserie. Alla hade barn i förskoleeller skolåldern. För kvinnorna i studien var yrkesarbetet och omsorgen om barnen lika viktigt. De prioriterade ömsom det ena, ömsom det andra. Arbetsdagarna planerades noga så att kvinnorna på ett bra sätt kunde växla mellan de båda uppgifterna. Avigsidorna med att jobba hemma ansåg kvinnorna vara att de utförde det mesta av hemarbetet; det var svårt att ställa krav på den övriga familjen eftersom de ju ändå var hemma. Men ingen av dem ville ha tillbaka den tidigare ordningen med yrkesarbetet förlagt utanför hemmet. Ändå upplevde de sig ha hamnat i en kvinnofälla, eftersom de i så stor utsträckning tog hand om barn och hushållsarbete. För männen var det positivt att vara hemma och kunna vara tillsammans med barnen. Men inkomsterna och det avlönade arbetet var ändå viktigast. Barnen kunde inte få komma i första rummet. Det föreligger alltså könsskillnader vid distansarbete i hemmet. Den traditionella arbetsfördelningen grundad på kön befästs av sådant arbete. Projektledare: Kerstin Hultén Teknik och samhälle, Malmö Högskola Tel: , E-post:

2 2 Forskning och Resultat Minska trötthet med ljusbehandling Människans sömn- och vakenhetsrytm, ämnesomsättning men också prestationsförmåga är anpassad för ett aktivt och vaket beteende under dagtid och en deaktivering under dygnets mörka timmar. Skiftarbete och arbete på udda tider är exempel på när arbete och återhämtning infaller vid fel tidpunkt under dygnet i förhållande till den fysiologiskt optimala. Senare forskning har demonstrerat i laboratoriemiljö att ljuset har stor betydelse för regleringen av dygnsrytmen. Tyvärr finns fortfarande få fältstudier där man påvisat användbarheten inom arbetslivet och när man beaktar de skandinaviska ljus/mörkerförhållandena. Att kunna utnyttja artificiellt ljus skulle kunna förbättra möjligheterna för dem som idag har svårt med anpassningen till tidigt morgonarbete eller dagtidsaktivitet. Syftet med ett projekt vid IPM Institutet för psykosocial medicin är att inom tre vitt skilda arbetsmiljöer, där den dygnsrytmiska anpassningen är otillräcklig, med artificiellt ljus påskynda möjligheterna till återanpassning till dagtid. Som mått på förändringarna ses förbättrad sömn, sömnlängd, vakenhet och en dagtidsorienterad dygnsrytm. Delstudie 1 studerar om ljusbehandling under natten vid nattarbete är negativ för dagtidsorienteringen vintertid jämfört med på våren. Delstudie 2 studerar om dagtidsorienteringen kan förbättras med ljusbehandling efter en period med nattarbete. I delstudie 3 ges vintertid extraljus i klassrummet på förmiddagen i en högstadieklass. Hypotesen är att morgonljuset ger en förbättrad dagtidsanpassning och därmed en bättre skolprestation. Vid en sammanvägning av de tre studierna bedömer forskarna om det finns ett linjärt samband mellan omfattningen av naturlig ljusexponering under dagtid och graden av återanpassningsbesvär. Projektledare: Torbjörn Åkerstedt IPM Institutet för psykosocial medicin Tel: E-post: Snedvriden bild av samband mellan klass och hälsa Klasskillnader när det gäller hälsa är ofta mindre tydliga för kvinnor än för män. Vad beror det på? När man klassificerar individer används yrkestiteln som indikator på social ställning. Det är en mansdominerad arbetsmarknad som ligger till grund, och därför riskerar bilden av kvinnornas arbetsuppgifter att bli mer onyanserad. I ett projekt vid Statens folkhälsoinstitut undersöktes sambandet mellan social position och hälsa. Studien omfattar över individer, varav drygt 50 procent kvinnor. Den socioekonomiska indelningen som tillämpas i studien är densamma som SCB använder i sina officiella publikationer. En viktig slutsats av studien är att avvikelse mellan faktisk utbildning och den utbildning som krävs för ett yrke starkt påverkar sambandet mellan yrkesbaserad socioekonomisk ställning och hälsa. Om man inte tar hänsyn till detta finns det en risk att sambandet underskattas. Studier som visar att klasskillnaderna i ohälsa bland kvinnor är mindre än bland män bör alltså ifrågasättas. Såvida dessa studier inte har kontrollerat avvikelsen mellan faktisk utbildning och utbildningen för yrket i fråga i olika socioekonomiska grupper. Projektledare: Piroska Östlin Statens folkhälsoinstitut Tel: E-post: Oförändrade uppfattningar om löner I mitten av 1980-talet fick anställda vid en västsvensk verkstadsindustri besvara en enkät om rättvisa löner. Samma frågor ställdes 20 år senare till personer i åldern år. Under åren som gått har stora förändringar skett vad gäller lönesättning. Bland annat är det numera vanligare med individuell lönesättning. Ändå tycks värderingarna i huvudsak oförändrade. Individuell lön uppfattas som rättvist om den beror på att den anställda bidrar till Vad betyder omgivningen för de äldres hälsa? Samtidigt som de äldres antal blir allt större i västvärlden pågår radikala förändringar i hälsooch sjukvårdens organisation. Detta är den generella bakgrunden till ett forskningsprogram som leds från Lunds universitet. En central fråga är omgivningens betydelse för hälsa och rehabilitering bland äldre. Tillgängligheten i den byggda miljön när det gäller bostäder och allmänna kommunikationer studeras särskilt. Ett annat viktigt inslag är hur tekniska hjälpmedel påverkar det dagliga livet för de gamla och för hur de upplever sin hälsa. Skåne län utgör det geografiska området för flertalet delprojekt, men ett genomförs på Island och ett annat i Danmark. Ett EU-projekt har också knutits till programmet med sex universitet i fem europeiska länder och den svenska projektledaren som samordnare. Kunskaperna från det omfattande programmet kommer att få betydelse för hjälpmedelsförsörjning och bostadsanpassningar när bostäder och närmiljöer för äldre ska planeras, såväl i Sverige som internationellt. Studierna bidrar också till teoriutvecklingen inom området människa-miljö. Projektledare: Susanne Iwarsson Institutionen för klinisk neurovetenskap, arbetsterapi, Lunds universitet Tel: E-post: verksamheten med kompetens, ansträngning och arbetsresultat. Jämförelser i ett tidsperspektiv och med andra påverkar hur rättvist man anser sig behandlad när det gäller lönen. Känslan av att vara orättvist behandlad i lönehänseende är starkare i offentlig sektor än i privat. Projektledare: Dan Jonsson Sociologiska institutionen, Tel: E-post:

3 Forskning och Resultat 3 ROBERT EKEGREN. EKEGREN.SE Yrkesinriktad gymnasieutbildning eller inte? I en studie vid Lärarhögskolan i Stockholm jämfördes läget på arbetsmarknaden för ungdomar med yrkesinriktad utbildning och ungdomar som saknade gymnasieutbildning. Uppgifterna gäller åren Första året efter grundskolan förvärvsarbetade hälften av ungdomarna som var födda 1974 och saknade gymnasieutbildning. Därefter sjönk siffran. Först fem år efter grundskolan började den stiga igen. Trots att det rådde hög arbetslöshet fick ungdomarna med yrkesinriktad gymnasieutbildning arbete i snabb takt när de lämnade skolan. Redan ett år efter gymnasiet hade de högre förvärvsfrekvens än ungdomarna utan gymnasium, trots att dessa då varit ute på arbetsmarknaden under några år. Men också utan yrkesinriktat gymnasium skulle de här ungdomarna ha haft bättre förutsättningar. De var i större utsträckning födda i Sverige och hade högre betyg från grundskolan. Effekterna av kön, etnisk bakgrund respektive betyg var av samma storleksordning som att ha eller inte ha yrkesinriktad utbildning. Arbetslösheten i bostadskommunen påverkade också sysselsättning och löner, männens mer än kvinnornas. Sannolikt är det en effekt av att kvinnorna i större utsträckning är offentligt anställda. Projektledare: Åsa Murray Institutionen för individ, omvärld och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm Tel: E-post: Alkoholpolitik och attityder till alkohol Ett projekt vid Stockholms universitet undersökte alkoholpolitik, dryckesvanor och inställning till drickande. Forskarna studerade också hur internationella system för drogkontroll har utvecklats och fungerar, bl.a. när det gäller doping i sportsammanhang. Drygt tusen unga människor, år, deltog i en utfrågning om attityder till alkoholberusning. Till skillnad från kanadensiska ungdomar, som tidigare fått sådana frågor, tycker de svenska att berusning kan accepteras som förklaring och ursäkt för dåligt uppförande och våldsamt beteende. Samtidigt tycker de att det inte borde vara så. Här skulle ett program om uppförande i samband med berusning kunna ligga till grund för etiska diskussioner i skolan, anser forskarna. Projektledare: Robin Room Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, SORAD, Stockholms universitet Tel: E-post: Besök FAS projektkatalog på webben: projekt/ De anställda inom vården blir allt färre och äldre På ett stort regionsjukhus lades 1995 ett sparbeting som medförde att personalen två år senare minskat med i snitt 22 procent. Därtill omplacerades 10 procent till andra kliniker. Nedskärningarna i det aktuella landstinget var en av de mer omfattande i svensk sjukvårdshistoria. Förloppet bedömdes vara representativt genom att nedskärningarna i huvudsak berörde omvårdnadspersonal och yngre anställda. Med hjälp av bl.a. enkätstudier och intervjuundersökningar vill IPM Institutet för psykosocial miljömedicin ta reda på vilka arbetsmiljöfaktorer som bidragit till att vissa arbetsenheter klarat sin arbetsmiljö och de anställdas hälsa bra trots de stora omställningarna. Resultaten av en genomgång av sjukhusets arbetsmiljökartläggningar visade att personalen fick jobba allt hårdare med alltmer motstridiga krav och allt större brist på tid att planera arbetet. Det framkom även att hälsan utvecklades negativt med tydliga trender i ökande oro, trötthet, rastlöshet och koncentrationssvårigheter. Långtidssjukfrånvaron ökade stadigt från 1996 och accelererade från Minskande tid att planera arbetet hade starkast samband med ökande långtidssjukskrivningar. Bland sjukhusklinikerna fanns det inte någon som gått igenom 90-talet med positiv hälsotrend. Däremot uppvisade fyra kliniker ett oförändrat hälsoläge. I en pågående intervjustudie undersöks vad som utmärker dessa hälsostabila kliniker. Preliminära resultat visar att man utvecklat medvetna strategier för att lösa problem och skapa en laganda genom yrkesöverskridande kommunikation och lärande team. Man är stolt över den vård personalen bedriver tillsammans och det gemensamma kunnande man besitter. Dessutom betonade man vikten av att ge medarbetarna stöd till att prioritera i arbetet. Projektledare: Töres Theorell IPM Institutet för psykosocial miljömedicin Tel: E-post:

4 4 Forskning och Resultat Kvinnor med kroniska nackbesvär Vid Yrkesmedicinska kliniken i Göteborg undersöker man om patienter med kronisk nacksmärta kan förbättras genom interventioner (åtgärdsprogram) som är inriktade på att ändra muskelspänningsmönster i trapeziusmuskeln. Man vill bl.a. ta reda på om intensiv styrketräning kan ändra muskulärt spänningsmönster i trapezius, och om en ändring av muskulärt spänningsmönster kan öka arbetsförmågan hos långtidssjukskrivna kvinnor. Två interventionsgrupper av långtidssjukskrivna kvinnor kommer att studeras. Den ena gruppen bär en väst, som registrerar muskelelektrisk aktivitet från trapeziusmuskeln. Vibration och ljud signalerar till försökspersonen när det är otillräckligt antal korta pauser i muskelaktiviteten. Den andra interventionen innebär intensiv dynamisk styrketräning i hemmet och eventuellt på arbetsplatsen. Den intensiva styrketräningen ska ske varje dag av patienten själv men i likhet med den första interventionen kommer patienten att under minst tio dagar få träning under handledning av företagssjukgymnast eller företagssjuksköterska. Interventionen kommer att pågå under en månads tid. Utvärdering sker i slutet på den månatliga interventionen och därefter efter sex och 12 månader. Projektledare: Mats Hagberg Inst. för invärtesmedicin, Yrkesmedicin, Tel: E-post: Läs våra forskarintervjuer på webben under Fokus på.... Under september: professor Ulf Landström om sömnbristen i samhället. UTBAN JÖRÉN/TIOFOTO Vanlig familj bästa hjälpen Hur ska en kontaktfamilj vara för att samarbetet med klientfamiljen ska fungera? Hur utformar socialsekreterarna insatserna för klientfamiljerna? Det är spörsmål i en studie där nitton klientfamiljer och lika många kontaktfamiljer ingick. Bara en klientfamilj bestod av två föräldrar. Kontaktfamilj är en vanlig form av bistånd inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Biståndsformen bygger på en föreställning om att hjälp till utsatta familjer, framför allt barnen, bäst sker genom kontakter med en vanlig, normal familj. Vanligheten ses som bärare av goda och läkande egenskaper. Men för att mötet ska fungera får olikheten mellan de båda familjerna inte vara alltför stor, påpekar forskarna. Den ekonomiska situationen utgör ett stort problem för klientfamiljerna. Deras knappa ekonomiska ramar skiljer sig avsevärt från kontaktfamiljernas. Trots detta resonerar socialsekreterarna sällan eller aldrig om i vilken utsträckning som denna resursbrist är ett grundläggande problem för klientfamiljerna som de måste hjälpa till att lösa. Behovet av avlastning är en viktig anledning till att den ensamma föräldern ansöker om att få en kontaktfamilj. Ofta är det sociala nätverket mycket glest. När en klientfamiljs problem ska utredas och bedömas måste också familjens sociala nätverk kartläggas, menar forskarna. Projektledare: Lisbeth Johnsson Institutionen för socialt arbete, Tel E-post: Olika lösningar för småbarnsmammor Det kan vara svårt för småbarnsföräldrar att få vardagen att fungera, att hitta lösningar så att arbete och familj går att kombinera. I ett projekt vid Lunds universitet studerades hur svenska förvärvsarbetande kvinnor försöker komma till rätta med problemen. Jämförelser gjordes också med Tyskland och Nederländerna. Skillnaderna mellan småbarnsmammor i Sverige, Tyskland och Nederländerna är tydliga när det gäller förvärvsfrekvens, samhälleligt stöd och kulturella värderingar. Det är dock mindre skillnader mellan högutbildade än mellan lågutbildade kvinnor. I Sverige har föräldraförsäkringen sedan 1970-talet gjort det möjligt för bägge föräldrarna att göra avbrott i arbetet för att ta hand om sina barn. Försäkringen ingår i den familjepolitik som syftar till att förändra arbetsfördelningen mellan män och kvinnor i familjen och på arbetsmarknaden. En dryg tredjedel av papporna tar ut ledighet. Det är en hög siffra i jämförelse med Nederländernas 11 procent och Tysklands 2 procent. I dessa bägge länder är synen på mödraskapet mer traditionell: mamman anses vara den som bäst lämpar sig att sköta åtminstone de små barnen. I Tyskland har föräldrarna rätt att vara lediga under de första tre åren men måste ordna barntillsyn på informell väg. Man kan bara göra anspråk på stöd och eventuellt få hjälp efter förhandling. När barnet är tre år erbjuds det plats i kindergarten. I Nederländerna är möjligheterna till föräldraledighet begränsade, och både omfattning och ekonomisk ersättning under föräldraledigheten måste förhandlas fram med arbetsgivaren. Projektledare: Ingrid Jönsson Sociologiska institutionen, Lunds universitet Tel: E-post:

5 Forskning och Resultat 5 Lägre halter kemiska ämnen i golvpolish Jobbet betyder mycket för förståndshandikappade Servicerobotar i framtidens arbetsliv I ett projekt om inverkan från rengöringsmedel på luftvägarna deltog städpersonal vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Två studier genomfördes med fem års mellanrum, den senare under De bestod av enkäter om och skattningar av irritation i luftvägarna och ögonen, samt fysiologiska mätningar vid städarbete med rengöringsmedel och golvpolish. Mätningarna gjordes måndagar efter arbetsfri helg och de två följande dagarna. Exponeringen var påtaglig. Polishundersökningen 2003 visade dock avsevärt mindre påverkan på hälsan, och skattningsskalorna för symtomen var klart mindre omfattande än tidigare. Samma polish innehöll också mycket riktigt lägre halter av vissa kemiska ämnen En produktutveckling hade alltså skett, med åtföljande mindre subjektiv och objektiv påverkan på hälsan. Någon påverkan från de vanliga rengöringsmedlen kunde inte ses. God ventilation är viktigt, särskilt vid polisharbete, påpekar forskarna. Projektledare: Gunilla Wieslander Institutionen för medicinska vetenskaper, Arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet Tel: E-post: Det finns för få arbetstillfällen för personer med intellektuellt arbetshandikapp. Det konstaterar forskare vid. De har beskrivit och analyserat arbetssituationen för personer med detta handikapp som är anställda på lönebidrag på integrerade arbetsplatser. Den största gruppen förståndshandikappade i daglig verksamhet är sysselsatta med tillverkning, monteringsarbete. En stor del sysslar med konstnärligt arbete, hantverk, eller kommersiellt arbete, försäljning. Fastighetsskötare och lagerbiträde är yrken som också förekommer. Arbetet har stor positiv betydelse för intellektuellt funktionshindrade människor, kanske främst socialt men också materiellt. Det är frigörande, skapar social identitet och ger möjligheter att få kontakt med arbetskamrater och kunder som inte har funktionshinder. Men det finns också problem. Det kan vara svårt att fullgöra arbetsuppgifterna, och hjälp och stöd kan behövas från andra anställda. Dessutom medför lönebidraget att man inte riktigt räknas som fullvärdig arbetskraft. Det fanns inslag av distans och avståndstagande från arbetskamraterna på de undersökta arbetsplatserna. Projektledare: Per-Åke Karlsson Institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås Tel: E-post: Projektet vid syftar till att bättre förstå arbetsoch interaktionsformer mellan människor och servicerobotar. Det syftar också till att utveckla förståelsen för hur servicerobotar designas, testas och utvecklas för att kunna uppfylla sociala mål. Servicerobotar brukar definieras som intelligenta och till viss del självstyrande maskiner, vilka utför olika former av arbetsuppgifter i samspel med människor och sociala system. De utför service till nytta för både människor och utrustning. Ett antal centrala frågeställningar, som är aktuella och betydelsefulla för framtidens arbetsliv, kommer att beröras i forskningen: skönjbara aspekter inom interaktionsformer mellan människa och robot; servicerobotars inverkan på arbetets innehåll, organisering och utformning; samt hur psykologiska, organisatoriska och sociala aspekter kan beaktas i utvecklingsprocesser. I projektet studeras även hur servicerobotar fungerar i faktisk användning på arbetsplatser. Projektledare: Torbjörn Stjernberg Företagsekonomiska institutionen, Tel: E-post: STAUSS/IMS BILDBYRÅ Trying to make a living Studies in the economic life of women in interwar Sweden Linda Lane 230 s., Ekonomisk-historiska institutionen vid ISBN , ISSN En studie av vilken roll demografiska förhållanden som ökande antal vigslar och minskande födelsetal spelade för den svenska kvinnans utveckling och frigörelse i ekonomiskt hänseende och hennes allt större andel av arbetsmarknaden.

6 6 Forskning och Resultat Hörselbesvär trots normal hörsel ett växande folkhälsoproblem Antalet patienter som söker behandling för hörselproblem, med trolig koppling till bullerexponering, har ökat dramatiskt på senare år. Det gäller tinnitus, ljudöverkänslighet och svårigheter att uppfatta tal i bullerbakgrund trots normala eller näst intill normala hörtrösklar. Ökningen gäller särskilt kvinnor och yrkesgrupper som lärare. Stora problem föreligger vad gäller diagnostik, sambandsbedömningar mellan exponering för buller och symptom, och behandling och rehabilitering av dessa patienter. I ett projekt vid Karolinska Institutet genomför forskare en analys av innerörefunktionen och dess reglersystem genom att tillämpa de senaste hörselfysiologiska testmetoderna. Avsikten är att identifiera tidigare ej påvisbara inneröreskador i fall med normala hörtrösklar eller med för bullerskador atypiska audiogramutseenden för att se om dessa kan tänkas förklara hörselproblemen. Projektet bygger på forskarnas arbete med kvalitetshörsel och bullerkänslighet samt försöksverksamhet med mätning av patienter med tinnitus eller ljudöverkänslighet eller med en kombination av båda diagnoserna, i vilket de bl.a. utvecklat och utvecklar egna mätmetoder. Klinisk erfarenhet finns på Karolinska sjukhusets hörselklinik. Patienter med olika bullerrelaterade hörselproblem ska ingå i undersökningen, liksom patienter med verifierade bullerskador och personer utan hörselproblem. Genom att studera olika bakgrund som yrke, fritidssysselsättning eller olycksfall, försöker man finna kopplingar mellan orsak, symptom och påvisbar inneröreskada. Projektet avses resultera i ett diagnostikprogram, som kan tjäna som underlag för bl.a. rehabilitering. Projektledare: Björn Hagerman Teknisk och klinisk audiologi, Centrum för hörsel och kommunikation, Karolinska Institutet Tel: E-post: Rökning skyddar inte mot demens Demens uppstår genom samverkan av genetiska förutsättningar och faktorer i omgivningen. Ett samspel som pågår kanske hela livet. Det är forskningens nuvarande ståndpunkt. Hypoteserna är många, bl.a. om den sociala miljöns inverkan på den kognitiva förmågan och på risken för att drabbas av demenssjukdom. Den sociala omgivningens betydelse för uppkomsten av och dödligheten i demens undersöktes i ett projekt vid Karolinska institutet. Forskarna var särskilt intresserade av sambandet med utbildning, yrke, socioekonomisk ställning, levnadsvanor som rökning och alkoholbruk, sociala nätverk och fritidsaktiviteter. Syftet var att identifiera beteenden och situationer, där det skulle kunna vara möjligt att förebygga risken både för att drabbas av demenssjukdom och att dö av den. Hos personer med två till sju års skolgång förelåg en ökad förekomst av alzheimers sjukdom och annan demens, men dödligheten i sådana sjukdomar var inte förhöjd. Förklaringen till detta kan ligga i att personer med låg utbildning får diagnosen på ett tidigare stadium än högre utbildade. Det samband som tidigare har rapporterats kan alltså bero på en skevhet i diagnosen. Att ha arbetat i industriell produktion medförde enligt undersökningen en tydligt förhöjd risk för alzheimers. Arbetsmiljön under mitten av 1900-talet pekas ut som en bidragande orsak. Likaså ökar risken för demens om det sociala nätverket är begränsat. Att vara mentalt, socialt och yrkesverksamt aktiv tycks däremot vara ett skydd mot att drabbas. I motsats till tidigare antaganden visar undersökningen att rökning inte utgör något skydd mot demenssjukdom. Projektledare: Laura Fratiglioni Neuroteknologiska institutionen, Karolinska institutet Tel: E-post: CHAD EHLER/TIOFOTO Sänkt ersättning och karensdag påverkar sjukfrånvaron Under 1990-talet ändrades ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen. Då infördes också en karensdag och en sjuklöneperiod. Förändringarna motiverades av det statsfinansiella läget, men också av oro för en ökande ohälsa i befolkningen. Vilka effekter fick besparingarna och vad inverkade på vad? Påverkade åtstramningarna människors beteende? Detta är frågor som några nationalekonomiska forskare ställde. När karensdagen infördes minskade sjukfrånvaron även om man tar hänsyn till den ökande arbetslösheten. Effekterna blev större i vissa grupper än i andra. Industriella yrken påverkades t.ex. mer än tjänsteyrken, som i sin tur påverkades mer än andra yrken. Lägre tjänstemän påverkades mer än högre tjänstemän och arbetare. Kompensationsledighet, flextid och semester på andra tider än de vanliga tycks ha ökat i och med att karensdagen infördes. Däremot inverkade karensdagen inte på uttaget av tillfällig föräldrapenning. Att sänka ersättningsnivåerna och införa en karensdag medförde att antalet tillfällen med sjukfrånvaro minskade, liksom också antalet dagar som människor är borta från jobbet. Äldre personer påverkades mer än yngre och kvinnor mer än män. Projektledare: David Edgerton Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet Tel: E-post:

7 Forskning och Resultat 7 Kvinnor som barnavårdsmän I Sverige infördes 1917/18 en lag om barn födda utom äktenskapet. Därmed blev det obligatoriskt med faderskapsutredningar för utomäktenskapliga barn. De socialarbetare som höll i utredningen kallades barnavårdsmän. De hade också till uppgift att övervaka dessa barns välfärd och bevaka deras rättigheter. Dessutom skulle barnavårdsmännen driva in underhållet från fäderna och kontrollera att mödrarna gav barnen god omvårdnad. Många barnavårdsmän var kvinnor. I ett projekt vid Stockholms universitet har barnavårdsmannaskapet och dess historia granskats ur många perspektiv. Här diskuteras den svenska kvinnorörelsens roll när den statliga politiken i frågan utformades. Vidare Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet som verkade för professionellt utformad barnavård och för att det sociala arbetet inom barnavårdsmannainstitutionen skulle bli rationellt och enhetligt över hela landet. Barnavårdsmännen själva lyfts också fram, framför allt de som var verksamma i Stockholm. Projektledare: Christina Florin Historiska institutionen, Stockholms universitet Tel: E-post: Biologisk monitoring via utandningsluft Analys av utandningsluft kan informera om kroppens normala processer och avvikelser förorsakade av yttre exponering eller sjukdomsförlopp. Mätning i utandningsluft underlättas av den snabba utvecklingen av datorstödda analytiska instrument och metoder. Provtagning av utandningsluft har flera stora fördelar jämfört med andra biologiska medier: 1) snabb och enkel provtagning, 2) lätt att acceptera för arbetstagaren eller patienten, 3) enkel provmatris, 4) många ämnen kan provtas och analyseras med samma utrustning, 5) ett utifrån kommande, ometaboliserat ämne är alltid en specifik markör för exponering (till skillnad från många nedbrytningsprodukter i blod eller urin). Övergripande syften är dels att utveckla grundläggande, generella kunskaper om biomonitoring via utandningsluft, och dels att pröva biomonitoring i utandningsluft på ett antal relevanta ämnen från olika klasser. Projektledare: Gunnar Johanson Institutet för miljömedicin IMM, Karolinska Institutet Tel: E-post: Förnyelse inom socialtjänsten Allt fler aktiviteter i dagens samhälle organiseras som projekt. Denna trend har inte undsluppit så stabila och tidlösa organisationer såsom kommunernas socialtjänst. Många myndigheter och andra organisationer bedriver försöksverksamhet och utvecklingsarbete som projekt. Vissa myndigheter har tillsammans bildat samverkansprojekt kring gemensamma problem och målgrupper, t.ex. missbruk, arbetslöshet, långtidssjukskrivning. Numera finns även organisationer inom välfärdssektorn (t.ex. stiftelser, kooperativ och vårdföretag) vars verksamhet till övervägande del består av olika projekt. Forskare vid undersöker hur olika slags projekt inom socialtjänsten organiseras i praktiken (i förhållande till de förebilder som förhärskar) samt vilka effekter denna organisationsform har på verksamheten. Särkilt vill man studera vilka möjligheter projekten har att få till stånd förnyelse och förändring av verksamheten. Projektledare: Staffan Johansson Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet Tel: E-post: BESÖK VÅR BOKHANDEL PÅ WEBBEN Små barn stora bekymmer? ISBN sidor Vilka barn är det som socialtjänsten och barnpsykiatrin möter? Tas barnens egen förmåga tillvara av samhällets institutioner? Hur påverkar socialarbetarnas värderingar socialtjänstens arbete med barn som har det svårt? Det var några av de frågor som diskuterades vid Socialtjänstforum Konferensens uppsatser är samlade i denna bok. Pris: 100 kr exkl. moms och porto Om trötthet ISBN X 124 sidor Normal trötthet försvinner efter en stunds vila, medan mental trötthet innebär att man inte orkar ta emot eller bearbeta fler intryck eller impulser. Den här boken tar upp trötthet utifrån flera olika aspekter: sjukdomstillstånd, utmattningssyndrom, sömnens roll, stress... Pris: 100 kr exkl. moms och porto Var står svensk arbetslivsforskning? Lägesbild och framtidsanalys Red: Kenneth Abrahamsson och Thomas Heldmark Best.nr , 154 sidor Rapporten innehåller dels bakgrundsmaterial till konferensen Var står svensk arbetslivsforskning?, bl.a. redogörelser från ett femtiotal forskare, dels en sammanställning av konferensens innehåll. Rapporten är gratis. Beställningsadress: eller via FAS bokhandel på webben.

8 Att bedöma äldres behov av omsorg Att kartlägga, bedöma och besluta om social omsorg för äldre människor är en del av äldreomsorgen. De äldre blir allt fler i vårt samhälle, och kunskaper om deras vårdbehov blir allt viktigare. Tolv timmars inspelningar av 16 olika möten mellan handläggare och äldre ligger till grund för en studie i vårdpedagogik, som också resulterat i en avhandling. Den institutionella, ideologiska normen för äldreomsorg som handläggarens arbete grundar sig på, bygger på uppfattningen att äldres omsorgsbehov består av praktisk hjälp. Behoven anses inte existentiella eller psykologiska. Trots att äldre människor ofta vill samtala om livsfrågor. Det är inte bara hjälpbehovet som ska bedömas av handläggaren, de institutionella förutsättningarna för hjälpinsatserna ska också göras begripliga för den äldre. För detta krävs kunskaper om hur kommunikationen mellan människor fungerar, en viktig dimension av arbetet med äldre människor som ju ofta relateras till känslor, relationer, närhet och osjälviskhet. Samtalen är informella men samtidigt styrda av en fastlagd agenda. Handläggaren namnger och beskriver lagreglerade åtgärder med begrepp hämtade från det vardagliga, privata livet. Detta informella upplägg har konsekvenser för den äldres rättssäkerhet. Att han eller hon har möjlighet att överklaga beslut informeras t.ex. inte om. Projektledare: Elvi Walldal Institutionen för vårdpedagogik, Tel: E-post: JOHAN BERGMARK/TIOFOTO Födelseviktens betydelse för hälsan Tvillingstudier gör det möjligt att studera vilken betydelse som fostermiljön kan ha för hälsan som vuxen. Enligt en hypotes kan fostertillväxten ha betydelse för kroppsmasseindex (BMI), övervikt, blodtryck och diabetes under vuxenlivet. I ett projekt vid Karolinska Institutet testades denna hypotes i förhållande till BMI och blodtryck. Inget samband kunde ses. Däremot fanns det ett samband mellan barnets födelsevikt och föräldrarnas dödlighet i diabetes senare i livet. Övervikt bland internationellt adopterade barn studerades också. Internationella adoptioner gör det möjligt att studera effekterna av att flytta barn med olika genetiska förutsättningar till en helt ny miljö. Bland de svenska utlandsadopterade barnen blev de som kommit från Latinamerika oftare överviktiga som vuxna jämfört med barn som adopterats från andra delar av världen. Projektledare: Finn Rasmussen Institutionen för folkhälsovetenskap, Norrbacka, Karolinska Institutet Tel: E-post: Social fostran och elitidrott, går det ihop? Idrotten ses som en folkrörelse som engagerar barn och ungdomar på ett meningsfullt sätt och medverkar till deras sociala fostran. Därav samhällets stöd av idrott bland unga människor. Men idrotten är också inriktad på tävling, och det svenska samhället har förändrats, särskilt det senaste årtiondet. Vad betyder det för socialiseringsprocessen och hur fungerar avvägningen mellan social fostran i en förening som också fostrar till elitidrottare? I sju år följdes över tusen fotbollsspelande pojkar och flickor, födda De var 13 år när studien inleddes och medlemmar i 30 föreningar. Över 750 ungdomar från Svenska Fotbollförbundets elitpojkoch elitflickläger ingick också. Spelare, tränare, föräldrar och klubbar deltog. I den här studien granskas fotbollens roll i ett socialt sammanhang. Vad gör idrotten med ungdomarna och vad gör ungdomarna av idrotten? Vilka ungdomar slutar träna? Vilka fortsätter? Vilka blir bättre än de andra? Särskilt uppmärksammas upptagningsområde, typ av förening och ekonomiska förutsättningar. Frågor om genus och etnicitet ges stort utrymme. Den fysiska mognaden är mer än något annat avgörande för vilka spelare som får klättra på fotbollsförbundets elitstege. Att ungdomar hoppar av från idrotten har både yttre och inre förklaringar. Det kan bero på ledare, föräldrar och kompisar likaväl som spelarnas självuppfattning och mognad. Men olika faktorer är olika viktiga vid olika tidpunkter. Projektledare: Tomas Peterson Lärarutbildningen, Malmö högskola Tel: E-post: FAS Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Postadress: Box 2220, Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 5, Riddarholmen Telefon: Telefax: E-post: Forskning och Resultat utkommer med fyra nummer per år. Den är kostnadsfri och kan beställas från FAS. Redaktör: Jan Jerring. E-post: Ansvarig utgivare: Solweig Rönström Grafisk form: Lena Eliasson Produktion: Prospect Communication AB Tryck: Alfa Print AB, Stockholm ISSN: Detta nummer är distribuerat i september 2004

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Presentation vid SWESIAQs höstmöte på Högskolan i Gävle den oktober Robert Wålinder Arbets- och miljömedicin Akademiska

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Trötthet och återhämtning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Tips från forskaren Arbete

Tips från forskaren Arbete Tips från forskaren Arbete Stressforskningsinstitutet Arbete Här listas forskarnas tips kring förbättrad arbetsmiljö och hur man kan handskas med ovanliga arbetstider. Att tänka på vid skiftarbete Forskare

Läs mer

UK CH BEHANDLING MISS

UK CH BEHANDLING MISS Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst MISS ISSBR BRUK UK OCH CH BEHANDLING Gamla problem - nya lösningar Konferens i Göteborg 21 22 april 2009 ALKOHOL-OCH NARKOTIKAMISSBRUK är inte

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt www.gsfacket.se Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering RA-MS 2007:68 Riksarkivets föreskrifter om upphävande av vissa myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och överlämnande

Läs mer

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008 Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD I VÄLFÄRDSLAND Konferens i Göteborg 22 23 april 2008 Dagligen möts vi av rapporter om våld i vårt samhälle - på gatan, i hemmet och på

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Värt att veta... Nattarbete

Värt att veta... Nattarbete Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1 Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets broschyrer Forskningsaktuellt sammanfattar de senaste

Läs mer

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING I enlighet med EU-kommissionens förordning 577/98 ska medlemsländerna varje år genomföra en tilläggsundersökning

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR men kvinnorna gör fortfarande mest hemma I Sverige arbetar vi drygt en tredjedel av dygnet och sover åtta timmar. Vi sitter mer vid dator och framför tv än för 2 år sedan och använder

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

Hur påverkar en friskvårdssatsning livsstil, hälsa och arbetsförhållanden?

Hur påverkar en friskvårdssatsning livsstil, hälsa och arbetsförhållanden? Hur påverkar en friskvårdssatsning livsstil, hälsa och arbetsförhållanden? En jämförelse mellan två socialförvaltningar undersökta i HAKuL-projektet Marianne Johansson Handledare: Eva Vingård Projektarbete

Läs mer

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Hur ska man förhålla sig till bestämmelserna om dygnsvila och arbetstidens längd? Göran Kecklund, Fil Dr Syfte med arbetstidslagen Att ge ett skydd mot alltför stora

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren - socialsekreterare möter nya grupper som söker försörjningsstöd efter förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Juni 2009

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Staffan Brantingson 3 Bland tre undersökta yrkesgrupper har privatanställda chefer mest att tjäna på en högskoleutbildning. För denna

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Inbjudan till AFA Försäkrings FoU-dag den 25 november

Inbjudan till AFA Försäkrings FoU-dag den 25 november FÖRSÄKRING Inbjudan till AFA Försäkrings FoU-dag den 25 november Nu är det dags för vår tredje FoU-dag. Forskare och andra aktörer inom arbetsmiljö och hälsa ger en bild över kunskapsläget och aktuella

Läs mer

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Arbetstid & hälsa risker och lösningar Arbetstid & hälsa risker och lösningar Författare; Göran Kecklund Att arbeta skift och natt innebär stora påfrestningar på hälsan, ökar risken för arbetsskador och felbehandlingar i vården. Skift och nattarbete

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Patientstatistik 2011

Patientstatistik 2011 Patientstatistik 2011 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Gå 4 betala för 3! Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Våldets mekanismer vad utlöser ett våldsbeteende? Hedersrelaterat våld vart går gränsen för våld i olika kulturer? Missbruksproblematik

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 Hälsobarometern 008.06 009.05 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 1 (7) Utgiven av Alecta juni 009 Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer