Dnr Ubn 2013/69 Uppdrag från kommunstyrelsen till utbildningsnämnden om att förklara de ökade kostnaderna per gymnasieelev - återremiss

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (8) Utbildningsnämnden Dnr Ubn 2013/69 Uppdrag från kommunstyrelsen till utbildningsnämnden om att förklara de ökade kostnaderna per gymnasieelev - återremiss Förslag till beslut Utbildningsförvaltningens förslag 1 Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens rapport Gymnasieanslaget volymer och kostnader till kommunstyrelsen tillsammans med denna skrivelse. 2 Utbildningsnämnden förordar att anslaget till gymnasieutbildning hanteras på det sätt som beskrivs i skrivelsen. Ärendet i korthet På nämndens möte återremitterades ärendet Uppdrag från kommunstyrelsen till utbildningsnämnden om att förklara de ökade kostnaderna per gymnasieelev. Förvaltningen har nu kompletterat ärendet med fördjupad redovisning av det ekonomiska utfallet inom anslaget till gymnasieutbildning. Handlingar 1 Förvaltningens skrivelse Bilaga 1, Sammanställning av gymnasieskolans ekonomi 3 Rapport Gymnasieanslaget volymer och kostnader, Bakgrund På nämndens möte återremitterades ärendet Uppdrag från kommunstyrelsen till utbildningsnämnden om att förklara de ökade kostnaderna per gymnasieelev. Förvaltningen har nu kompletterat ärendet med fördjupad redovisning av det ekonomiska utfallet inom anslaget till gymnasieutbildning. Analys Inga motiveringar gavs till att ärendet återremitterades. Förvaltningen har valt att fördjupa analysen av kostnadsförändringar inom anslaget till gymnasieutbildning. Tidigare skrivelse I den tidigare rapporten Gymnasieanslaget volymer och kostnader redovisades: - förutsättningarna för hantering av anslaget, dvs vad som är möjligt att påverka 04 0 Förklaring till ökade kostnader gymnasie, tjänsteskrivelse Utbildningsförvaltningen Besöksadress: Vasaplatsen 11 Kansliet Postadress: JÄRFÄLLA Sune Stjärnlöf, Programchef Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: utbildningsnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 (8) - exakta utgiftsposter för att påvisa vad i pengar räknat är möjligt att påverka/spara - möjligheter att hantera underskott - svårigheten/omöjligheten att med nuvarande system ansvara för att budget kan hållas - svårigheten med att göra jämförelser över tid av kostnadsförändringar knutna till programval och tilläggsbelopp. Fördjupad ekonomisk analys Den ekonomiska analysen utgår från en sammanställning över de tre åren Se bilaga 1 Den i förhållande till budget ökade kostnaden med kr/elev bygger på en prognos per april 2013 och är en mycket preliminär beräkning av utfallet för Det är därför mera meningsfullt att titta på de senaste tre årens bokslut, det verkliga utfallet, för att göra en analys av kostnadsförändringar. Eftersom det inte är specificerat hur stor del av kommunbidraget som gäller gymnasiesärskolan har gymnasiesärskolans kostnader räknats bort från kommunbidraget i analysen. Kostnader för gymnasiesärskolan har redovisats i Rapporten s Resultatet under tre år Budgetutfall tkr Intäkter kostnader Nettokostnad Kommunbidrag efter volymjustering Årets resultat Resultat per elev kronor Av sammanställningen framgår att resultatet varierar mellan åren. Eftersom antalet elever är olika mellan åren redovisas resultatet också per elev. Från att ha haft ett underskott om 926 kr per elev blev resultatet ett överskott 2011 och ett underskott om kr per elev För att gå vidare i analysen redovisas intäkterna och kostnaderna mer ingående över de tre åren. Intäkterna Intäktsförändring Intäkter per elev kr kr/elev % kr/elev % Statsbidrag , ,0 Momsbidrag , ,5 Interkommunala intäkter , ,2

3 (8) Intäkterna till gymnasieutbildningen består av statsbidrag, momsbidrag och interkommunala intäkter för elever som kommer från andra kommuner och går i Järfällas egenregi. Denna intäkt har minskat båda åren och totalt med kronor eller 4,8 procent. Kommunbidraget Intäktsförändring Intäkt per elev kr/elev % kr/elev % Kommunbidrag per elev , ,9 Kommunbidraget ökade med 1,2 procent till 2011 och 1,9 procent till Under samma tid ökade länsprislistan med 2,0 respektive 1,5 procent. Kostnaderna Utvecklingen av de totala kostnaderna Kostnad per elev kr Total kostnad Förändring % -0,4 2,6 De totala kostnaderna minskade med 0,4 procent till 2011 och ökade med 2,6 procent till Under treårsperioden har den sammantagna kostnadsutvecklingen varit totalt 2,1 procent. Elevpeng Införandet av länsprislistan har medfört att egenregin inte får särskilda bidrag för lokaler och för personalförstärkning eftersom dessa ingår i länsprislistans pris. Tilläggsbeloppet, dvs kostnaden för särskilt stöd, har varit svårt att redovisa på ett enhetligt sätt under åren. För att göra en jämförelse över åren har därför samtliga dessa poster sammanförts. Kostnadsförändring Kostnad per elev kr kr/elev % kr/elev % Elevpeng externa Elevpeng interna Lokalbidrag , ,8 Personalförstärkning Tilläggsbelopp Summa

4 (8) Kostnaderna minskade med 1,3 procent under 2011 och ökade med 1,8 procent under Under dessa år räknades länsprislistan upp med 2,0 procent respektive med 1,5 procent. Elevpengen är ca 97 procent av de totala kostnaderna. Övriga kostnadsposter Kostnadsförändring Kostnad per elev kr Kostnader tkr kr/elev % kr/elev % KomTek ,3 9 6 Modersmål/studiehandledning , Sommarskola ,3 3 5 Inackorderingsbidrag , Skolskjutsar , SL-kort , Lokal gymnasieantagning/ike , Vägledningscentrum (JVC) Gymnasieantagning KSL , Uppföljningsansvar , Kundtjänst Olycksfallsförsäkring , Utvecklingsmedel ,5 3 1 Övrigt , , Övriga kostnader är ca 3 procent av de totala kostnaderna. De kostnader som ökat mest i kr per elev är modersmål, vägledningscentrum och utvecklingsmedel. Modermål/studiehandledning Kostnaderna för modersmål/studiehandledning har ökat med 68 procent. Detta är främst en följd av att andelen elever med behov av studiehandledning på sitt modersmål har ökat. Järfälla vägledningscentrum (JVC) JVC bildades hösten 2011 efter ett beslut i nämnden våren I ärendet redovisades hur JVC finansierades genom omfördelning av kostnader från dåvarande Kvarngymnasiet till JVC. Syftet med vägledningscentrum var att skapa en oberoende vägledning och ett stöd för obehöriga ungdomar så att de kunde vägledas till den typ av utbildning som bedöms vara mest lämplig för att eleven ska kunna gå vidare till ett nationellt program.

5 (8) JVC har för närvarande två studie- och yrkesvägledare, en kurator och en chef på halvtid. Därtill har pedagogkonsulten som hanterar tilläggsbelopp placerats på JVC. Under 2013 har också Praktikbyrån (två tjänster som tidigare låg på Kvarngymnasiet) placerats på JVC. När det gäller bemanningen på JVC är den lägre än när motsvarande funktioner låg på Kvarngymnasiet, där man hade tre studie- och yrkesvägledare och två kuratorer på motsvarande uppgifter. (Rapport Gymnasieanslaget volymer och kostnader, ) Utvecklingsmedel I kostnader för utvecklingsarbete har ingått kommunfullmäktigeuppdraget att fortsatt utveckla konceptet Barkarby college, förvaltningens kvalitetsarbete, ansökningar till YHutbildningar (Yrkeshögskola) och Unga på gång. Det arbete som bedrivs med Unga på gång, som en del av kommunens uppföljningsansvar, är att betrakta som en skyldighet för kommunen särskilt som det ligger nya lagförslag om att skärpa kraven kring uppföljningen. Övrigt utvecklingsarbete har sitt berättigande i bl a annat de krav Skolinspektionen ställde på kommunen att utveckla sitt kvalitetssystem i samband med den senaste inspektionen. (Rapport Gymnasieanslaget volymer och kostnader, ) Svårigheterna med att jämföra över åren Kostnadsförändringar beroende på programval Jämförelse över tid är svår att göra på grund av olika system. Införandet av Gy -11 ht -11 innebar att två skolformer bedrevs parallellt under läsåren 2011/12 och 2012/13 eftersom de två sista åren av gamla gymnasieskolan (Lpf -94) genomfördes samtidigt. Gymnasiereformen vt ht vt ht vt ht vt ht vt ht Åk 1 Åk 1 Åk 1 Åk1 Åk1 Åk1 Åk1 Åk1 Åk1 Åk1 Åk 2 Åk 2 Åk 2 Åk 2 Åk 2 Åk2 Åk2 Åk2 Åk2 Åk2 Åk 3 Åk 3 Åk 3 Åk 3 Åk 3 Åk 3 Åk 3 Åk3 Åk3 Åk3 Gy-94 Gy-11 Samtidigt som detta genomfördes användes olika prislistor. Dels för externa elever och elever i egen regi, dels genom en successiv övergång till den gemensamma länsprislistan.

6 (8) Prissättning av gymnasieprogram för Järfällaungdomar Egen regi Andra kommuner inom KSL Fristående skolor Andra kommuner utanför KSL vt ht vt ht vt ht Järfällas egen prislista Järfällas egen prislista med tillägg / riksprislistan KSL:s prislista Utförarkommunens pris Tilläggsbelopp Kostnadsutvecklingen när det gäller särskilt stöd /tilläggsbelopp är också svår att följa över tid beroende på olika former av stöd och sätt att kontera. Stöd har givits i form av separata avtal för enskilda elever, priser som skolor satt på program som vänt sig till elever med olika med behov av särskilda insatser och i form av det formella tilläggsbeloppet. Med anledning av detta är en del av stödet konterat som elevpeng och annat stöd i form av tilläggsbelopp. Förvaltningen arbetar internt för att göra redovisningen mer enhetlig i form av basbelopp (elevpeng) och tilläggsbelopp. Också gentemot KSL driver förvaltningen principen att alla priser ska redovisas i basbelopp och tilläggsbelopp. Detta för att få en större tydlighet vad det är för kostnad som ligger utöver den reguljära elevpengen. (Rapport Gymnasieanslaget volymer och kostnader, ) IV(Individuellt program) Lpf -94 / IM (Introduktionsprogram) Gy -11 Även jämförelser mellan kostnader för IV och IM är svåra att göra på ett rättvisande sätt på grund av den annorlunda strukturen på IV och IM och på att urvalet elever skiljer sig åt genom ändrade behörighetsregler. Slutsatser Analysen visar att: - Den största orsaken till underskottet är att intäkterna för elever från andra kommuner har minskat under de två åren. - Kommunbidraget i stort sett följt länsprislistans utveckling. - Kostnaderna varierar över åren men över de tre åren ( ) är kostnadsutvecklingen sammantaget endast 2,1 procent, vilket måste anses vara en låg kostnadsutveckling. - Kostnader för elevpeng, som är 97 procent av den totala kostnaden, ökade endast med 0,5 procent, vilket är en låg kostnadsutveckling. - Övriga kostnader, som alltså är 3 procent av den totala kostnaden, har en kraftigare ökning beroende på tillskapandet av JVC som finansierades genom en omfördelning av medel (minskad elevpeng) från dåvarande Kvarngymnasiet.

7 (8) -Införandet av länsprislistan har medfört att intäkterna minskat och att kostnadsutvecklingen dämpats. Utfallet för 2012 och prognosen för 2013 visar att gymnasieutbildningen ligger på en högre kostnadsnivå än anslaget. Det är dock för tidigt att säga om detta är långsiktigt och behöver åtgärdas och i så fall på vilken nivå kostnaderna kommer att ligga och därmed hur stort anslag nämnden bör erhålla. Det utvecklingsarbete som bedrivs inom KSL och inom kansliet kommer att påverka den fortsatta kostnadsutvecklingen. Vilka effekter åtgärderna får är svåra att uppskatta och bedöms få full effekt först under Det är främst hanteringen av tilläggsbelopp och kostnader för introduktionsprogram som kommer att påverkas. Gymnasieanslaget/Budget Modellen för att räkna fram budgeten för år 2013 och år 2014 har varit att för den del som är elevpeng så höjs anslaget med den höjning som den gemensamma länsprislistan får. År 2013 med 1,1 % och 2014 med 2,3 %. Resterande del av anslaget höjs med den procentsats som allmänt gäller för kommunens anslag. Vilket har varit 1,5 % år 2013 och 1 % år Genom att det också inom den del av anslaget som ska täcka verksamheter som ligger utanför elevpengen finns kostnader som är bundna (t ex tilläggsbelopp, modersmålsundervisning, skolskjutsar) så kan kostnadsökningen överstiga tilldelade medel. Samtidigt så går det inte att prognostisera dessa kostnader med stor precision då många av de kostnadspåverkande faktorerna slår igenom under senare delen av verksamhetsåret då höstens elevval mm blir klart. (Se Rapporten s.10) En slutsats av detta är att över- respektive underskott kan uppstå utan att det finns möjligheter att påverka utfallet. I samband med att budgeten räknas fram tas också hänsyn till antalet förväntade elever. Vid bokslut regleras dock avvikelser från förväntat antal elever, volymreglering, på så sätt att nämnden kompenseras för fler elever och ska återbetala om antalet elever är färre än budgeterat. Förvaltningen har fört samtal med ekonomidirektören kring gymnasieanslagets budget. Sammanfattningsvis så delade ekonomidirektören uppfattningen om svårigheten att styra kostnaderna inom ramen för anslaget och likaså att utveckla en mer precis prognosmodell. Förvaltningen framförde förslaget att behålla nuvarande modell för beräkning av anslaget men att - precis som vad gäller volymer få över-/underskott reglerat i efterhand genom att vid hanteringen av resultat avskriva avvikelser från budget. Ekonomidirektören bedömde detta som en rimlig modell. Förvaltning föreslår därför att nämnden till kommunstyrelsen förordar att anslaget för gymnasieutbildning hanteras utifrån ovan redovisade principer.

8 (8) Detta förutsätter att de delar av anslaget som är rörliga/möjliga att påverka (se Rapporten s.11-12) redovisas tydligt och bedöms hanteras på ett rationellt sätt. Ett alternativ kan vara att anslaget är uppbyggt i två delar: a) Bundna utgifter, där eventuellt över- eller underskott avskrivs efter bokslut b) Fri del (JVC, sommarkurser etc.) som budgeteras och där utfallet hanteras på traditionellt sätt och där eventuellt över- eller underskott överförs till nästa budgetår. Kostnadsuppföljning/statistik De ovan under Fördjupad ekonomisk analys och tidigare i Rapporten redovisade svårigheterna att entydigt förklara förändringar i kostnadsläget över tid och i förhållande till budget innebär inte att det inte går att skaffa sig en noggrannare uppföljning. Som sagts tidigare så har de parallella gymnasiesystemen och de olika prislistorna skapat betydande svårigheter att göra jämförelser över tid. På samma sätt har förändringar i konteringssystemet försvårat jämförelser när det gäller tilläggsbelopp mm. Med hjälp av Ungdoms- och elevdatabasen, UEDB, och när systemskiftet Lpf -94 och Gy -11 och även effekterna av omorganisationen inom egen regin stabiliserar sig så går det att i vissa avseenden göra mer detaljerade analyser av kostnadsförändringar. Att utveckla detta blir en naturlig uppgift i samband med övrig kvalitetsutveckling. Det ska dock noteras att de uppgifter som på detta vis kan inhämtas har ett allmänintresse och har betydelse för att se tendenser över tid men kan inte i någon högre grad användas i samband med det konkreta arbetet med att räkna fram anslaget till gymnasieutbildningen. Slutsatser Rapporten Gymnasieanslaget volymer och kostnader, och föreliggande skrivelse svarar enligt förvaltningens mening på det uppdrag som Kommunstyrelsen har gett utbildningsnämnden och förordar att nämnden överlämnar Rapport och skrivelse till kommunstyrelsen. Annika Ramsell Utbildningsdirektör Sune Stjärnlöf Torbjörn Englund Programchef Ekonom Expedieras Kommunstyrelsen