Projekt som arbetsform B, 5 p

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt som arbetsform B, 5 p"

Transkript

1 Projekt som arbetsform B, 5 p Project as a Working Method B, 5 credits Kurskod Feb 018 Studiehandledning för Internetkurs inom Samverkan för Nätbaserad Högskoleutbildning (SNH) Tomas Danborg Maria Fregidou-Malama Agneta Sundström Anna-Karin Westman Vårterminen 2006 Managementhögskolan vid BTH Innehållsförteckning 1. Välkommen till kursen Projekt som arbetsform B, 5 p 3 2. Kursens innehåll och syfte 3 3. Lärare 4 4. Från rationell planering till process och lärande i projekt 5 5. Distansstudier på egen hand 8 Studieplanera 10

2 Aktiva studier 10 Kursträff 10 Lokala studiegrupper 11 Studierådgivning Att studera projekt som arbetsform på distans 11 Studieöversikt 11 Studiemetod 11 Presentation av kurslitteraturen Övriga kursmedier 21 Mediernas roll 21 Kursens webbplats Examination 21 Examination via hemtentamen 22 Examination via praktikfall 22 Praktikfallsanalys 23 Examination via projektet kursen 24 Slutbetyg på hela kursen Kronologiskt kursschema 24 2

3 1. Välkommen till kursen Projekt som arbetsform B, 5 poäng Denna distansstudiehandledning vänder sig till dig som ska läsa kursen Projekt som arbetsform B, 5 poäng, på distans från Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Högskolan i Gävle (HiG) och Luleå Tekniska Universitet (LTH). Studiehandledningen innehåller den information du behöver för att så effektivt som möjligt kunna tillägna dig kunskaperna i kursen. Allt studiematerial presenteras och du får veta hur du bör arbeta med de olika kursdelar som tillsammans skapar kursens plattform och examinationsmoment. Kursen är ett samarbete, inom Samverkan för nätbaserad Högskoleutbildning, mellan Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Gävle och Luleå Tekniska Universitet. Vi som arbetar med kursen hoppas att vi tillsammans får en givande och utvecklande samvaro under kurstidens gång. Kursen behandlar ett spännande och aktuellt område som är under stark utveckling! 2. Kursens innehåll och syfte Vilka egenskaper krävs av en modern projektledare? Vilka aktiviteter och processer kan organiseras och administreras i projektform? Uppfyller projekt fördelar eller nackdelar jämfört med traditionell organisering och administration? Hur kan vi lära av egna och andras erfarenheter genom att aktivt delta i ett projekt? Dessa är några av grundfrågorna i kursen. Projekt som kunskapsområde har traditionellt setts som en praktisk inriktad arbetsform. Idag kan vi emellertid uppmärksamma ett tilltagande intresse inom forskning som tar fasta på generella organisationsteoretiska frågeställningar som påverkar olika projekt. Exempel på forskningsområden inom ramen för kursen är ledarskap, administration och organiseringsfrågor och framförallt hur vi kan lära nytt genom att tillvarata egna och andras erfarenheter samt tolka förändringar som sker i 3

4 omvärlden. Lärande i denna projektkurs utgår därför från såväl teoretiska som praktiska kunskaper vilket sker genom att du studerar olika typer av projekt. Vi vill därför rekommendera att du först går igenom kurslitteraturen för att sedan tillämpa det du lärt i de mer praktiska och problembaserade kursmomenten. Vi tillämpar i kursen en pedagogik som tar fasta på att du själv fortlöpande reflekterar över ditt eget lärande genom att föra en självreflekterande dagbok som sedan blir underlag för en rapport i slutet av kursen. Det är därför lämpligt att du då och då går tillbaka till dagboken och funderar över dina egna insatser - vad har jag gjort bra, vad kunde jag ha gjort bättre och hur hade jag kunnat göra på annorlunda sätt? I utbildningsmaterialet för projekt som arbetsform, 5 poäng ingår Studiehandledning Kursens webbplats och elektroniska klassrum, https://idenet.bth.se/servlet/index ange kurskod feb 018 Litteratur Praktikfall i kurslitteraturen Målet med kursen är att du ska få en bättre förståelse för vad projektledning, organisation och administration samt eget lärande innebär. Vår förhoppning är att du ska få insikt i de problem som hör samman med dessa områden för att ha nytta av dina nya teoretiska och praktiska kunskaper och att utveckla ett mer reflekterande lärande i framtida projekt. Det finns endast en person som kan ta ansvar för ditt lärande och det är DU. Vi handledare vill vara ett stöd för dig på vägen. 3. Lärare På förhand kanske utgår Du ifrån att kurslitteraturen och lärarna är de viktigaste kunskapskällorna i kursen. Efteråt kanske visar det sig att du fann dem i det företag du arbetar i och i din studiegrupp. Vi anser att man ska vara öppen för olika lösningar, särskilt som individuella erfarenheter och förutsättningar varierar kraftigt bland olika individer. 4

5 Vad kan du förvänta dig av oss som handledare? Kanske är vårt största bidrag att vi har lagt upp kursen, givit den en struktur och gjort ett förarbete kring studiematerial. Vi är också beredda att ge råd under studietiden. Den här typen av kursupplägg inbjuder till intensiv kommunikation mellan dem som deltar, vilket är en stor fördel. Men kommunikation kräver också resurser. Den som ställer en fråga eller lämnar in en uppgift vill i regel få ett omedelbart svar. Den handledare du har arbetar emellertid med flera kurser och projekt. Varje uppgift på den här kursen kan åstadkomma hundratals e-postkontakter. Vår målsättning är att ge svar inom en vecka och vi hoppas på din förståelse för den mängd kontakter som ofta krävs och att det därför inte går att svara omedelbart till alla. Frågor vars svar vi finner intressant för fler kursdeltagare än just den som ställde frågan, lägger vi ut på kursens webbplats. Du har möjlighet att diskutera frågor på nätet inom din grupp men även med kursdeltagare i övriga grupper. Handledare på kursen vid managementhögskolan i Ronneby är: 4. Från rationell planering till process och lärande i projekt I denna kurs riktas speciell uppmärksamhet mot tre projektområden som intimt har med varandra att göra. Dessa områden är projektledning, organisering och administrering av projekt och sist men inte minst hur vi lär och skaffar oss nya kunskaper genom att ta tillvara dynamik och kunskapsutveckling i projekt. Val av projektledning inverkar på planering (organisering och administration) och inte minst på hur vi kan tillvarata kunskaper genom ett kontinuerligt och aktivt lärande. Kurslitteraturen speglar hur synen på projektledning har förändrats över tiden. Berggren och Lindkvist (2001) tar till exempel upp hur projektledning traditionellt har handlat om att upprätta planer som är tänkta att ge upphov till olika handlingar som är begränsade vad gäller tid, kostnader och specifika mål som de syftar till att uppnå. Genom god planering kan tidsramar hållas, kostnader hållas nere och mål uppnås. Planering har mest setts som ett rationellt instrument som leder till att vi kan fatta 5

6 beslut om det bästa valet av olika handlingsalternativ för att nå satta mål. Författarna menar emellertid att en sådan syn mer kan likställas med en lära för planeringstekniker som främst utvecklar goda planeringskunskaper, än att se projekt som en pågående process som är såväl ekonomisk som socialt betingad. Idag har det kommit att bli allt viktigare att kunna lösa problem allt eftersom de uppstår. Macheridis (2001) menar att en flödes- och processorienterad projektledning löpande försöker beakta projektets relationer och samspel med omvärlden och att relationerna kan variera i intensitet under processens gång. Projektledning har således blivit mer komplicerad att hantera utifrån en rationell syn. Inom forskningen pågår en diskussion om att den rationella synen behöver ifrågasättas och ersättas med en syn som mer tar fasta på omvärldsförändring, globaliseringsfrågor och en ökad komplexitet att hantera. Inte minst IT-vågen har bidragit till en allt snabbare utveckling inom flera olika områden som interagerar med varandra och gör att planering och mål blir allt svårare att genomföra och uppnå. Vad är då för problem med den rationella synen? Försöker vi inte alltid göra det bästa vi kan och strävar vi inte efter att planera utifrån de bästa valen? Vad innebär det att vara en rationell människa? Herbert A. Simon, professor i psykologi och datavetenskap vid Carnegie Mellon University, fick Nobelpriset i ekonomi 1978 efter att ha utkommit med ett arbete där han kritiserar den rationella människosynen. Han menar att vi endast kan vara begränsat rationella (Bounded Rationality)* eftersom vi påverkas av förändrade sociala värden och den moderna teknologin som inverkar på organisationers handlande. James G. March** (1997), professor vid Stanford University, har fortsatt diskutera bristerna med rationalitet. Han menar att den rationella synen kan kritiseras utifrån fyra viktiga aspekter. Simon, A. Herbert, 1997, A study of decision-making processes in administrative organizations - Administrative Behaviour, Fourth edition, The Free Press, USA. ** Levitt, B. Och J.G. March, 1988, Organizational Learning Annual Review of Sociology, 14, pp För det första kräver en bästa planering att vi har kunskap och är informerade om alla tänkbara handlingsalternativ. För det andra ska vi även ha kunskap om vilka konsekvenser som följer av alla handlingsalternativ för att kunna avgöra om vi gjort 6

7 det bästa valet. För det tredje ska vi kunna rangordna alternativen på en konsistent sätt så att de kan jämföras sinsemellan. För det fjärde måste det finnas regler för vilket alternativ som ska väljas. Alla dessa kriterier, menar March, är omöjliga att uppnå. Det finns ingen beslutsfattare som känner till alla alternativ, konsekvenserna av dem, hur de kan rangordnas sinsemellan och veta vilka regler som ska följas vid denna rangordning. Visserligen försöker vi vara rationella men vi kan endast vara det i begränsad omfattning eftersom vi lever i en värld av osäkerhet och ökad komplexitet. Våra preferenser idag behöver nödvändigtvis inte vara desamma i framtiden. Världen är tvetydig d.v.s. kan tolkas på olika sätt av olika människor i olika situationer. Rangordning av olika handlingsalternativ behöver därför inte nödvändigtvis leda till det bästa valet i framtiden. Dessutom försöker vi undvika att välja handlingsalternativ som innebär risktagning eftersom vår säkerhet och trygghet sätts ur spel. Slutligen, menar han vi människor är styrda av regler och vanor. Har vi en gång valt att handla på en viss sätt och fortsätter att upprepa dessa handlingar tillräckligt många gånger, skapar vi rutiner och vanor som är mycket svåra att bryta eftersom vi ser dem som logiska men också bekväma och trygga att fortsätta att behålla. De har trots allt visat sig fungera bra tidigare så varför ifrågasätta dem? Problemet är att tidigare är historia och rutinerna gamla och kanske inte dugliga i en okänd framtid. Christensen och Kreiner (1997) tar upp några problem som ökad globalisering för med sig. De menar att den leder till förändrade omvärldsvillkor för företag och organisationer som innebär att ha en ökad öppenhet och mottaglighet för de förändringar som sker i omgivningen. Det innebär också att ha en ökad oförutsägbarhet vad gäller konsekvenserna av de planer man har som företag och organisation. Hur ska då organisationer och företag hantera den komplexare situation och tänka in i en framtid som kan vara än mer komplicerad? Ska de öka eller minska sin planering? Christensen och Kreiner ser det som en naturlig strävan att ändå försöka förutsäga vad som ska komma och att det finns ett värde i att försöka sätta godtagbara och vad vi anser är uppnåeliga mål. Men, menar de, det finns inga enkla lösningar och det finns därför ett behov av ett löpande lärande under projektets gång eftersom livet utanför vad de kallar för glaskupan, fortsätter att förändra sig. Det är 7

8 viktigt att undersöka möjligheter som uppstår under processens gång och det åligger projektledaren att uppmärksamma begränsningar och möjligheter för att hantera en kaotisk värld. Macheridis (2001) är inne på samma linje. Han diskuterar i termer av lärande organisationer och hur de lättare kan identifiera problem och komma tillrätta med dem. Det kan, menar han, innebära att projektorganisationen får överge inarbetade rutiner för att kunna omdana projektkulturen. Berggren och Lindkvist (2001) menar att det är viktigt att stanna upp och kritiskt reflektera kring resultat av nya försök och analyser. Det finns en växling mellan kreativt engagemang och kritisk reflektion som är knuten till kunskapsprocessens dynamik och mindre till mål och planering. Sammanfattningsvis kan sägas att projektledning, enligt kurslitteraturen, idag mer handlar om att se projekt som en process som innebär ett kontinuerligt och flexibelt lärande för att i möjligaste mån kunna planera för osäkra men ändå tänkbara mål. Den rationella planeringen om att det finns ett bästa sätt har ersatts med en lärande syn som innebär kontinuerlig planering som står under ständig förändring och kan ses som en process, ett flöde. Planeringsteknik har således ersatts av processtyrd kunskapsteknik som innebär anpassning till ständig förändring och att kunna hantera osäkerhet och risker. 5. Distansstudier på egen hand Utbildning på universitets- och högskolenivå får en allt större betydelse för samhället och individen. För många kan det av olika skäl vara svårt att delta i traditionellt upplagd utbildning och undervisning vid högskola och universitet. Den här kursen är upplagd så att du ska kunna gå igenom den på ett sätt som innebär att du i så stor utsträckning som möjligt själv ska kunna välja tid och rum för studierna. Vi har gjort uppläggningen så att de rent studiemässiga förhållandena ska ge dig möjlighet till en stark koppling till aktuella kompetensbehov genom att många av deltagarna antas ingå i olika projekt i sitt arbete. Det ingår en hög grad av aktivt lärande mer i sikte att lära-sig-lära än inlärning av fakta. Det innebär att vi bygger mycket på fallmaterial, vilket ger mer komplexa, inte alltid så välstrukturerade problemställningar att arbeta med och att du måste vara beredd att själv sätta upp mål för olika uppgifter, söka 8

9 begrepp och modeller som du finner användbara från litteraturen samt vidga kunskapsunderlaget genom att söka information om faktiska förhållanden i olika källor. Slutligen förutsätts individuell återkoppling och god kommunikation både mellan studerande och med handledande lärare. På det anrika Harvard Business School sker nästan all undervisning i form av praktikfallsdiskussioner, då uppemot 80 studenter deltar i salen. Detta innebär att studenterna under sin grundutbildning varit med om närmare 100 falldiskussioner. Genom att se likheter och skillnader mellan olika fall bygger studenten successivt upp sina mer generaliserande begrepp. Under denna kurs används litteratur och praktikfall som underlag för examination. Det betyder att Du sitter hemma i lugn och ro med Dina kursböcker till hands och läser och redovisar examinationsuppgifterna. Det ska vara möjligt att genomföra kursen och samtidigt t ex yrkesarbeta under studietiden även om du bor långt bort från högskolan. Studietakten är också anpassad till detta. Vi utgår ifrån att det är du som studerande som ska ha tid att hämta in information och att du ger dig tid att reflektera över de fakta och värderingar du möter om projekt. Trots att de flesta nog håller med om betydelsen av studieplanering och en viss studiedisciplin, är det förhållandevis vanligt att man ger studierna alltför lite utrymme. Här gäller alldeles bestämt regeln, att du får ut så mycket av studierna som du själv lägger in i dem! Vi vet också av erfarenhet att i de allra flesta fall diskussioner i studiegrupper är mycket viktiga för ett bra studieresultat. Gruppen ger tips, idéer, underlag för bedömning av förslag - och inte minst studiestöd! Vi har sorterat material och lagt upp en struktur för kursen. Det bildar bara en ram för kursen med vissa syften, uppgifter och kunskapskällor. Vi hoppas att du ska finna det naturligt att själv söka upp även andra och egna kunskapskällor utifrån behov och nyfikenhet: att intervjua personer, söka i andra böcker, aktuella tidskrifter eller på Internet. Studieplanera Självstudier innebär att man själv avgör hur och när man studerar. Detta kräver stor självdisciplin, vilket bl a betyder att den studerande bör göra upp ett studieschema för 9

10 sig själv och försöka följa sitt eget schema. Använd dig av distansstudiehandledningen och schemat när du gör din egen studieplan, var noga med att notera kursens viktiga datum och försök ha framförhållning i inlämningen av dina uppgifter. En av fördelarna med distansstudieformen är att den studerande i huvudsak själv väljer tider som passar för studierna. Kursen motsvarar cirka fem veckors studier på heltid, d.v.s. cirka 200 timmar. Utslaget på en termin motsvarar detta cirka tio timmars studier per vecka. Denna tid rekommenderar vi att du avsätter för att arbeta med kursen. Aktiva studier Självstudier förutsätter koncentration. Vilken studieteknik Du än använder måste Du främst anstränga dig att förstå och reflektera över vad Du läser. Läs intensivt! Arbeta med texten bit för bit och förstå varje tankegång. Ett bra sätt för att studera effektivt är att studera med pennan i hand. Anteckna när du läser eller ser på TV. Aktiva studier förutsätter att du gör egna anteckningar och understrykningar i texten. Sammanfatta och kritisk granska avsnitten med egna ord och anteckna nyckelord. Det är viktigt att du planerar in studierna i ditt vardagsliv och sätter av viss tid för studierna. Det går inte att läsa bara när man får tid över. Försök organisera en bra studieplats där du har tillgång till allt studiematerial, ordböcker etc. Du behöver en egen studievrå, där du kan koncentrera dig på dina studier. Kursträff I början av kursen inbjuds du till en kursträff vid den högskola som du blivit antagen till. Här får du möjlighet att personligen träffa din handledare och andra som går kursen och bilda studiegrupper om tre-fyra personer. Om du ej har möjlighet att deltaga på den fysiska kursstarten, ta kontakt med handledaren så fort som möjligt! Av egen erfarenhet vet vi att grupper som träffats vid kursintroduktionen blir mer hållbara. Det viktigaste är ändå att ta kontakt och bilda gruppen vid kursstart. Lokala studiegrupper 10

11 Man kan både ha trevligt och få bra studiestöd i en lokal studiegrupp om man är flera personer på en ort eller arbetsplats som läser kursen. Ta gärna initiativ till en sådan studiegemenskap genom att via din högskola t ex vid kursträffen ta reda på om det finns flera studerande i din närhet som också läser kursen. En lokal studiegrupp bör träffas regelbundet var eller varannan vecka under kursens gång för gemensamma studier och diskussioner. Inför varje träff bör man förbereda sig noga för att mötet ska bli konstruktivt och ge önskat utbyte. Ett sätt att hålla kontakten inom studiegruppen är att använda sig av e-post, annan media och blackboard. Studierådgivning Studierådgivning kan du få från din handledare. Om Du får problem med studierna, eller din studiegrupp ta kontakt med din handledare på en gång! Mer om studievägledning hittar du på högskolans webbplats: 6. Att studera projekt som arbetsform på distans Studieöversikt Det kan vara lämpligt att i början skaffa sig en översikt över innehållet i kurslitteraturen. Studera till exempel innehållsförteckning och rubriker i respektive bok! Man kan också blädderläsa litteraturen. Studiemetod Kurslitteraturen är fundamentet för studierna. Ett lämpligt sätt är att först läsa ett kapitel, lösa eller formulera eventuella instuderingsfrågor och gärna diskutera med studiekamrater via t ex e-post frågor du anser är intressanta och viktiga. Presentation av kurslitteraturen Beställ så snart som möjligt nedanstående böcker för att få leverans i god tid! Litteraturen finns bland annat att köpa på Studiebokhandeln på HiG som ligger på högskolans Campusområde. För att beställa från dem ringer du 11

12 eller skickar e-post som finns på Berggren, C., & Lindkvist, L., Projekt Organisation för målorientering och lärande, 2001, Studentlitteratur, Lund Boken utgörs i huvudsak av en samling texter av olika författare. Samtliga författare är, eller har varit, knutna till Linköpings universitet. Ett flertal verkliga industriprojekt beskrivs och med hjälp av aktuell forskning drar man lärdomar utifrån fallen. Materialet i boken har arbetats fram inom forskningsprogrammet Knowledge and organisation - Managing project and knowledge processes in the knowledge based firm, som leds av bokens redaktörer. Författarna begränsar sig till vissa typer av projekt. Man håller sig till det industriella projektets sammanhang och inkluderar då forskningsprojekt, utvecklingsprojekt, anläggningsprojekt och installationsprojekt, samt mellanformer av dessa. Därmed exkluderas projekttyper som till exempel genomförande av förändringar och evenemangsprojekt. Praktikfallen i boken är i huvudsak genomförda av svensk industri. Flera olika branscher finns representerade, t ex IT-, läkemedels-, förpacknings-, fordons- och anläggningsbranschen. I materialet finns både projekt som utförts inom respektive företag och samverkansprojekt där flera organisationer varit inblandade. Boken inleds med ett sammanfattande kapitel om projektledning, dess historik och utveckling. Här finns både ett internationellt och ett svenskt perspektiv. I inledningskapitlet noterar författarna att en breddning skett inom projektledningslitteraturen. Tidigare koncentrerades intresset kring planering, uppföljning och kontroll, med framgångskriterierna leverans i rätt tid, till rätt kostnad och till en specificerad kvalitet. Den utveckling man ser i litteraturen de senaste decennierna omfattar såväl ett inåtperspektiv som ett utåtperspektiv. Intressanta aspekter som breddar inåt är kundtillfredsställelse, kundnärhet, hantering av komplexitet och förändringar samt team-byggande och konflikthantering i projekt. Utåt vidgas perspektivet genom observation av faktorer som finansiering, 12

13 omvärldsbevakning, miljökonsekvenser, marknad samt riskanalyser av teknisk, ekonomisk och politisk art. Det författarna saknar i projektledningslitteraturen, och försöker åtgärda med denna bok, är tydliga analyser av verkliga projekt i skilda branscher. Man har här ett resonemang kring konklusioners generaliserbarhet och slutsatsers beroende av sitt specifika sammanhang. De efterföljande kapitlen, huvuddelen av boken, består av praktikfall och analys. Fokus i analysen av de beskrivna projekten är att hitta nya sätt att organisera och styra projekt. Även lärandeaspekten i projektsammanhanget belyses, liksom kreativitet och innovationer. Christensen, Sören och Kreiner, Kristian; Projektledning- att leda och lära i en ofullkomlig värld. Academia Adacta, Lund ISBN De danska organisationsforskarna Christensen/Kreiner formulerar i sin bok några vad de anser som kätterska råd för att driva projekt. Detta efter att ha studerat projekt i praktiken och funnit att de förhärskande uppfattningarna om det rätta sättet att leda och organisera inte är tillämpliga i en värld där man arbetar med bristande kunskap, i en turbulent omgivning och med vaga eller tvetydiga villkor och förväntningar. Det är viktigt att observera att den danska boken skrevs 1991 och att den framförallt vänder sig mot den ingenjörsmässiga och mekaniska synen på projekt som dominerade under och 80-talen. Ni som läst vår A-kurs i projekt som arbetsform kan säkert notera att främst Briner m fl i stor utsträckning även beaktar projektets dynamiska kontext. Wisén/Lindblom ligger däremot nog närmare den traditionella projektlitteraturen. Intresset för projektorganisation är inte bara ett modefenomen, utan är också en avspegling av att företag och organisationer fungerar i det post-industriella samhället, där de spelar roller som delar i en rad olika löst kopplade system. Projektarbetsformen ses av författarna som ett organisatoriskt experiment, som ett led i en söka-lära-process i detta samhälle. 13

14 Traditionellt ses projektet som ett komplement till huvudorganisationen då det hanterar undantagen. Men när omgivningen präglas av ständig turbulens blir undantagen mer regel än undantag. En sådan situation underminerar projektets traditionella funktion och ändamål. I kapitel 2 beskriver författarna de organisatoriska egenskaperna hos projekt. Utgångspunkten är den existerande teorin för projektledning. Denna kontrasteras mot de funktioner som projekt har i en mer ofullkomlig värld (vilka beskrivs i kapitel 1). I första kapitlet inringas de nya villkoren som det postindustriella samhället skapar. Här klargörs också den roll som projekt skulle kunna tillskrivas under sådana villkor. Organisationerna befinner sig idag mellan den andra och tredje industriella vågen. Snabba och oförutsägbara språngvisa förändringar skapar en stor osäkerhet. Genom närheten till andra aktörer i den globala byn påverkar en aktörs handlingar alla andra aktörer och ofta uppstår kedjereaktioner. Det går knappast att tygla dynamiken, utan den enskilda organisationen måste försöka att dynamiskt interagera med alla de löst kopplade systemen. Författarna identifierar i linje med Toffler två vågor; industrialiseringen (den andra vågen) och post-industrialismen (den tredje vågen) med skilda sätt att lösa organisatoriska problem. I den andra vågen dominerar standardisering, specialisering, synkronisering, koncentration, maximering och centralisering. Vad lösningsmekanismerna kommer vara i den tredje vågens företag är ännu för tidigt att uttala sig om men troligt är att individen kommer att betyda mer än systemet. Ett grunddrag i alla projekt är att de ligger utanför normal rutin och att det därför krävs extraorganisatoriska åtgärder. Uppgiften är också av viss komplexitet, varför det krävs en insats av viss resursmässig signifikans. Det tredje kännetecknet är att projekt är tillfälliga organisatoriska skapelser. Den mest centrala egenskapen hos projekt är ändå att de är målinriktade. Författarna ser projekt som en prototyp för nya icke-typifierade situationer. Därför kan inte heller projekt leva upp till byråkratins standard vad gäller pålitlighet, elegans och operationell effektivitet. De organisatoriska kännetecknen hos projekt respektive byråkrati sammanfattas i en figur (se figur 2.1 i boken). 14

15 Om byråkratins syfte är att göra på rätt sätt kan projektets mål sägas vara att göra vad som är rätt i en osäker omvärld. Enligt författarna bidrar dock de dominerande teorierna om projektledning till en ritualisering av själva projektarbetet, vilket medför att den operationella effektiviteten alltför mycket fokuseras. Det finns även en risk för att projektformen används för frågor som det inte finns anledning att överväga på nytt varje gång de uppkommer. Eftersom vi vid ett projekt skall lösa nya problem blir målsättnings- och planeringsfaserna väsentliga. Dessa föregår genomförandefasen. Efter denna finns även en utvärderingsfas, där man dels skall bestämma vilka resultat man faktiskt åstadkommit, dels dra lärdomar av processförloppet inför framtida projekt. En sådan tidsmässig ordningsföljd är dock inte lika med att den logiska ordningsföljden alltid ser ut på detta sätt. Detta beror på att projekt redan från början vilar på osäker grund. Projektet är en lärprocess för alla inblandade. Författarna accepterar således den traditionella fasindelningen av projekt, men definierar andra funktioner och ställer andra krav på de olika faserna. Således anses att det viktigaste momentet under målsättningsfasen är att skapa motivation. Vidlyftiga visioner kan därvid fylla en väl så god funktion som strängt operationaliserade resultatkrav! Istället för realism i planerna betonas vikten av ändamålsenliga symboler. Planering är mer en fråga om att kommunicera än om att räkna. Ledaransvaret under genomförandefasen bör ligga på att utforska projektets möjligheter och att få så mycket som möjligt gjort. För detta passar en pro-aktiv ledarstil. I ett lärande perspektiv blir utvärderingens viktigaste funktion att bedöma om projektets resultat är användbara för en vidare kontext. Innan författarna vidareutvecklar vad som krävs under de fyra faserna i var sitt kapitel gör man en organisationsteoretisk fördjupning kring osäkerhetsbegreppet. Till en början skiljer man på operationell respektive kontextuell osäkerhet. den operationella osäkerheten handlar om sådana förhållanden som påverkar det smärtfria, effektiva genomförandet av en given projektuppgift, medan den kontextuella osäkerheten handlar om förhållanden som kan göra projektresultatet mer eller mindre användbart, effektfullt och meningsfullt. 15

16 Projektledaren får ett dilemma därigenom att om man eliminerar den operationella osäkerheten så ökar man den kontextuella osäkerheten och vice versa. Graden av osäkerhet skiftar i typ av projekt. Här urskiljer man framförallt grenomförandeprojekt (såsom traditionella byggprojekt) eller utvecklingsprojekt (som forsknings- och utvecklingsprojekt). I enlighet med Galbraith definieras uppgifts osäkerhet som skillnaden mellan å ena sidan den informationsmängd som är nödvändiga för att utföra uppgiften, och å andra sidan den informationsmängd som vid en given tidpunkt finns till hands för att lösa uppgiften. I denna situation kan beslutsfattaren välja mellan två typer av strategier, antingen att minska nödvändigheten av information eller att sikta till att öka tillgängligheten på information. En kommentar till den kontextuella osäkerheten är att denna oftast är som störst i ett projekts inledande faser, då samtidigt beslut med de mest långtgående betydelserna fattas. För att ta sig ur det antydda dilemmat föreslår författarna att projektledaren byter perspektiv och ser det från omgivningens sida, det vill säga ur kundernas, företagsledningens eller andra intressenters synvinkel. Intressenternas uppbackning av ett projekt beror på deras kunskap vid den tidpunkten. Det vore dock naivt att tro att intressenterna inte fått ny kunskap eller kommer att befinna sig i nya situationer när projektet väl är avslutat. Alltså blir slutsatsen att den kontextuella osäkerheten innebär att ett projekts faktiska resultat högst sannolikt utvärderas utifrån andra kunskaper och på andra premisser än det planerades på. Till den kontextuella osäkerhetens särart hör att den endast visar sig retrospektivt. Författarna varnar emellertid för att alltför ensidigt och ritualistiskt koncentrera sig på den operationella osäkerheten genom restriktiv planering, styrning och kontroll. Det gäller således att även skapa lyhördhet för de förändringar i omvärlden som på ett signifikant sätt kan underminera värdet av projektets resultat. Ytterligare en form av osäkerhet i projekt diskuteras. Den handlar om vad man i ett projekt skulle ha kunnat uppnå och också om hur stora ambitionerna är från början. 16

17 Ett projekt är framgångsrikt om det uppstår bästa möjliga resultat ur de givna förutsättningarna. Ett sådant framgångskriterium är dock inte lätt att hantera i praktiken. Å andra sidan motiverar ofta praktiskt hanterbara kriterier till suboptimala prestationer. Författarna skiljer här mellan formell och innehållsmässig framgång. I kapitel 4 beskrivs de projektledare och projektdeltagare som lyckas uppnå goda resultat och som ser en möjlighet till lärande istället för att betrakta osäkerheten som en risk i relation till den operationella effektiviteten. Projektmålsättningen bör kretsa kring vilket slags tillstånd för kunden, organisationen eller samhället som projektet åtar sig att frambringa. Likaväl som man i ett inledningsskede bör notera vilka externa faktorer som kan utgöra risker bör man också vara öppen för utvecklingsmålen och att se möjligheter som de externa faktorerna kan ge under projektets gång. Motivation kan erhållas genom visioner som frigör uppmärksamhet från det som är givet eller realistiskt, och som mobiliserar resurser, vilja och passion. Termen latenta projektmål lanseras som en medelväg mellan det operationella projektmålet och den helt lösa projektvisionen. Planering av och inom projekt bör alltså skilja sig från traditionell planering, då ju målen är tentativa, situationsbetingade konkretiseringar av en vision. Återigen betonar författarna planeringens symboliska och kommunikativa funktion. Viktigt är att planerna formuleras så att avvikelser kräver användning av deltagarnas erfarenhet, kreativitet, sunt förnuft och intuition. Planer får t ex när det gäller tidsåtgång ofta en självuppfyllande funktion. Därför bör man göra orealistiskt optimistiska planer! Även projektledarens roll blir annorlunda i ett projekt i en ofullkomlig värld. Det krävs mer av leadership än av management. Vad detta kan innebära illustreras av en sekundärstudie av beskrivningen av EAGLE-projektet i T Kiddens bok Maskinen. Projektet gick ut på att utveckla en 32-bitars minidator för det amerikanska företaget Data General. Fallet analyseras i kapitel 6. Utvärderingen av projekt bör inriktas på det framtida värdet av projektets resultat. Vid utvärderingstillfället är vi mer bekanta med lösningen än med problemet. Utvärderingstillfället kan betraktas som ett nytt beslutstillfälle. Här gäller det bland 17

18 annat att bestämma om det ursprungliga problemet fortfarande är giltigt och om vad som behöver göras, t ex att implementera den lösning man fått fram. Detta innebär också att utvärderingsfasen utgör en övergångsfas mellan projektet och huvudorganisationen. I kapitel 8 sammanfattar författarna vad de kallar sina kätterska råd om projektledning i en ofullkomlig värld: förankra projektet i en vision, som på samma gång är konkret och kan rymma många olika lösningar! - gör inte våld på deltagarnas egna verkligheter genom att auktorisera en gemensam verklighet för projektet! justera projektmålet efter situationen - hela tiden! -använd projektplanerna strategiskt- för att pejla projektets prestationer! ställ orimliga krav, insistera och var rättvis om du utmäter straff! var tillgänglig, men stå inte till förfogande! frukta inte kaos, för först då är det någon mening med styrning och koordinering! dela projektets framgångar med deltagarna- ni kommer säkert att bli beroende av varandra igen! definiera projektets gränser efter omständigheterna! -du har ansvaret för men sällan makten att! I det avslutande kapitlet diskuterar sedan författarna vad de föreskrifter som de lagt fram kan få för betydelse i ljuset av bland annat de rådande institutionaliserade låsningar som etablerade projekt- management- föreställningar redan skapat. Macheridis, Nikos; Projektaspekter kunskapsområden för ledning och styrning av projekt. Studentlitteratur. Lund ISBN Boken tar sin utgångspunkt i att deltagare i projekt skall arbeta med sin egen kunskaps - utvecklingsprocess. Aspekterna kan ses som viktiga kunskapsområden för att kunna leda och styra projekt. Kurslitteraturen bestod förutom Briner m fl och Christensen/Kreiner även av Ögård/Gallstads Totl inre effektivitet - hur projektarbete 18

19 leder till ökad snabbhet, flexibilitet och effektivitet. Dessutom tillkom två större verk som referenslitteratur. Den amerikanska Kerzner Project Management A systems approach to planning, scheduling and controlling och den norska Hetland Prosjektledelse. Macheridis delar upp arbetet efter projektresultat och projektprocess, det vill säga vad skall göras och hur det skall göras. Detta kallas i boken för projektets definitionsrespektive processaspekter. I den första delen behandlas således beställarens roll, olika typer av projekt och projektets livscykel och faser. Även utvärdering av projektets ekonomiska utfall behandlas här. Den interna beställaren ser till att kopplingen mellan basorganisation och projekt säkerställs. Projektlitteraturens olika indelningar av projekttyper inventeras. Den vedertagna fasindelningen av projekt redovisas fast Macheridis döper om utvärderingsfasen till reflektionsfasen. Med hjälp av den kanadensiske oganisationsteoretikern G. Morgans metaforer urskiljer författaren två huvudsakliga sätt att se på projektets livscykel, det mekaniska och det organiska. Här hamnar t ex Christensen/Kreiners synsätt utan tvekan inom den organiska sfären! I en (ekonomisk) utvärdering kan ett projekt bedömas såväl ur ett historiskt som ett framtidsinriktat perspektiv. Om därtill läggs utvärdering av resultat respektive process får författaren fram en liten fyrfältare (se inledningen till kapitel 3). Macheridis fokuserar på projektets lönsamhet, alltså både intäkter och kostnader, och behovet att följa upp ekonomiska flöden t ex kapitalbindning och finansiering. I traditionell projektlitteratur beaktas däremot främst kostnader och åtgärder för att minimera dessa. Diskussionen av intäktssidan knyts till modeller för kundvärde och kundtillfredsställelse. Andra delen av boken (kapitel 4-10) tar upp processaspekter. Projektledarrollen kopplas liksom hos Briner m fl till projektets livscykel. Kraven kan även växla beroende på typ av projekt eller föreställningar inom basorganisationen. Genomgående betonas dock värdet av en proaktiv ledningsstil. Kapitel 5.3 innehåller intressanta tankar om projektetsorganisation och dess koppling till basorganisation 19

20 och omvärld. Tre grundformer urskiljs; projekt inom den permanenta hierarkin, ren projektorganisation eller projektorganisation enligt matrisprincip. Inom projekt uppstår vissa typiska konflikter, både relations- och konkreta konflikter. Det är i första hand projektledarens uppgift att proagera eller kunna hantera sådana konflikter. I Kapitel 6 behandlas de problem som kan uppkomma under de olika faserna och i övergångarna mellan dem. Kunskapsspridning och kommunikation diskuteras sedan i kapitel 7. Kunskapsspridning förutsätter data, som omvandlas till information som i sin tur blir kunskap och kompetens. Kunskapsöverföringen kan riktas såväl internt som externt och gälla både resultat och process. Ändamålsenliga kommunikationssystem behöver byggas upp. Man bör därvid beakta muntlig, skriftlig och visuell kommunikation och de kan vara av mer eller mindre formell karaktär. Relativt nära kommunikationsaspekten ligger det som tas upp i kapitel 8, dvs. projektadministration och dokumentation. I kapitel 9 tillämpas modernt kvalitetstänkande på projekt. Kvalitet skall ses ur kundens (beställarens) perspektiv, vilket i första hand handlar om produktkvalitet. Även processkvalitet är emellertid viktigt, inte minst för uppdragstagaren och projektledning, då ju denna ständigt vill förbättra sig. Kvalitetssäkring är de förebyggande åtgärder som vidtas för ett gott slutresultat. Ur ett lönsamhetsperspektiv är det centralt att verka för rätt kvalitet. Som tidigare antytts innehåller sällan böcker om projektledning särskilt insiktsfulla avsnitt om ekonomistyrning. Denna brist försöker Macheridis avhjälpa i kapitel 10. Liksom mycket annat i boken knyts kraven på ekonomi styrningen till projektets olika faser. Principer om target pricing, ABC-kalkyler samt balanserat styrkort tas upp. Det sistnämnda anses vara speciellt användbart vid mer öppna projekt. Boken avslutas med ett kapitel 11 om inlärning och kompetensutveckling, vilket är naturligt mot boken bakgrund från undervisningsprojekt. Parallellt med projektets livscykel pågår en kunskapsutvecklingsprocess, i vilken den enskilde projektmedarbetarens inlärning och kompetens ständigt utvecklas. Projektledningen 20

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Umeå Universitet Kursplan Dnr: 515-2098-96 Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik

Umeå Universitet Kursplan Dnr: 515-2098-96 Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Umeå Universitet Kursplan Dnr: 515-2098-96 Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik PROJEKTLEDARUTBILDNING I, 10 poäng Project Management Kurskod: Ansvarig institution: Ämne: Nivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Projekt som ledningsutmaning. Läran om projektledning (1) Läran om projektledning (2) Anna Jerbrant

Projekt som ledningsutmaning. Läran om projektledning (1) Läran om projektledning (2) Anna Jerbrant Projekt som ledningsutmaning Läran om projektledning (1) 1942-45: Manhattanprojektet (USA). 2 miljarder dollar i omsättning, som mest 120.000 anställda. Målstyrning, parallella aktiviteter. 1950-talet:

Läs mer

Industriellt byggande, 7,5 hp

Industriellt byggande, 7,5 hp Kurs-PM Industriellt byggande, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Skrivet av: Lars Eliasson och Helena Lidelöw Termin: Hösten 2014 Kurskod: 4TS103 Introduktion Syftet med denna

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Kursinformation. IEK 353 Miljö- och kvalitetsrevision

Kursinformation. IEK 353 Miljö- och kvalitetsrevision Kursinformation IEK 353 Miljö- och kvalitetsrevision Ämne Miljö- och kvalitetsrevision, 5.0 p. Miljö- och kvalitetsrevision är ett verktyg för att kontrollera att miljö- och kvalitetsledningssystemet fungerar

Läs mer

Projekt som arbetsform

Projekt som arbetsform Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Kursinformation TN020 Projektledning 2 poäng

Kursinformation TN020 Projektledning 2 poäng LINKÖPINGS UNIVERSITET Sid 1 02-08-29 Kursinformation TN020 Projektledning 2 poäng 1 Inledning Förkunskapskrav TNG011, TNG 017 eller TEIO53 Mål Kursens mål är att ge förståelse för hantering av komplexa

Läs mer

Magisterprogram med ämnesbredd i ledarskap för kvalitet och förändring, 40 poäng Master Programme in Management for Quality and Change, 60 ECTS

Magisterprogram med ämnesbredd i ledarskap för kvalitet och förändring, 40 poäng Master Programme in Management for Quality and Change, 60 ECTS Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Dnr: 495/2004-510 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram med ämnesbredd i ledarskap för kvalitet och förändring, 40 poäng Master Programme in Management

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav. Ett godkänt betyg på kursen kommer att ges till studenter som:

G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav. Ett godkänt betyg på kursen kommer att ges till studenter som: Ekonomihögskolan FEKH60, Företagsekonomi: Kandidatkurs i redovisning, 15 högskolepoäng Business Administration: Financial and Management Accounting - Bachelor Course, 15 credits Grundnivå / First Cycle

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap 2015-03-01 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk information. Kursen är en av ledarskapskurserna i Dalarnas

Läs mer

Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp

Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp Kurs-PM Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Skrivet av: Björn Mattsson och Anders Olsson Termin: Hösten 2014 Kurskod: 4BY105 Syftet med kursen Syftet

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

kunskapsspridning, inlärning och kompetensutveckling i multiprojektmiljö

kunskapsspridning, inlärning och kompetensutveckling i multiprojektmiljö Projektaspekter kap 4, 9, 16 kunskapsspridning, inlärning och kompetensutveckling i multiprojektmiljö Elisabeth.Kjellstrom@fek.lu.se Projektaspekter av Nikos Macheridis människosyn, genus, mångfald kunskapssyn,

Läs mer

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete UTBILDNING: Effektivt Projektarbete Introduktion För de flesta är de första kontakterna med projekt inte i rollen som fullfjädrad projektledare, utan oftast som projektmedarbetare med ansvar för delar

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Internationella Handelshögskolan i Jönköping Internationella Handelshögskolan i Jönköping Till vårterminen 2008 erbjuds nu fyra kurser vilka studenter kan ansöka till: Projektledning 15hp (7,5hp+7,5hp) Marknadsföring 7,5hp Organisation och Ledarskap

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden Engelsk benämning: Basic course in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL046 (fristående kurs), 1FK020

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat VÄLKOMMEN! Varmt välkommen till kursen Ledarskap för ökat resultat! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

Metoder för Interaktionsdesign

Metoder för Interaktionsdesign Metoder för Interaktionsdesign Föreläsning 4 Projektmetodik och Scrum Kapitel 9-12 + 14, Scrumbok Det högra spåret Vi lämnar nu det vänstra spåret de mjukare delarna och går in på det högra spåret som

Läs mer

Projektledning - grund. Begrepp och metoder

Projektledning - grund. Begrepp och metoder Projektledning - grund. Begrepp och metoder Dokumentversion Studieguide Revision Datum Förändring x 150420 Isärslagning för att möjliggöra kursdeltagande utan MsProject 150427 150506 150707 Smärre fix

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS)

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmets benämning: Engelsk benämning: MARKNADSFÖRINGSPROGRAMMET, 120 poäng Programme for Marketing and Business

Läs mer

Processbaserad Verksamhetsutveckling

Processbaserad Verksamhetsutveckling Institutionen för teknisk ekonomi och logistik Teknisk Logistik Processbaserad Verksamhetsutveckling MTTN05 Kursprogram 2009 Anders Ljungberg Kursens målsättning Kursens övergripande målsättning är att

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

FEG30L, Företagets logistikfunktion, kandidatkurs, 15,0 högskolepoäng Business Logistics, Bachelor Course, 15.0 higher education credits

FEG30L, Företagets logistikfunktion, kandidatkurs, 15,0 högskolepoäng Business Logistics, Bachelor Course, 15.0 higher education credits HANDELSHÖGSKOLANS FAKULTETSNÄMND FEG30L, Företagets logistikfunktion, kandidatkurs, 15,0 högskolepoäng Business Logistics, Bachelor Course, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt?

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Projekt i praktiken 1. Vad är projekt? 2. Olika typer av projekt. 3. Relation mellan projekt och ordinarie verksamhet. 4. Projektets faser.

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 2014-12-04 Kursfakta Kursens namn Inom program / fristående

Läs mer

Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Hösten 2007 Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum 3047 ulf.larsson@sh.

Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Hösten 2007 Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum 3047 ulf.larsson@sh. Delkursbeskrivning: Webbdesign med multimedia, 5 poäng (Interactive Multimedia for the Web, 7.5 ECTS Credits) Kurs Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum

Läs mer

Projektledning - "Avancerad" Fördjupade modeller och metoder

Projektledning - Avancerad Fördjupade modeller och metoder Projektledning - "Avancerad" Fördjupade modeller och metoder Dokumentversion Studieguide Revision Datum Förändring x 150804 Frisläppt 1 Välkommen till kursen! 1 Vi som jobbar med kursen... 3 2 Beskrivning

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project leadership and Conflict management

XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project leadership and Conflict management GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Institutionen för arbetsvetenskap KURSPLAN XX5100 XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project

Läs mer

Kursplan. Institutionen för samhällsvetenskap. Kurskod LOL541 Dnr 2001:11D Beslutsdatum 2001-08-23. Samhällsvetenskap. Poängtal 20.

Kursplan. Institutionen för samhällsvetenskap. Kurskod LOL541 Dnr 2001:11D Beslutsdatum 2001-08-23. Samhällsvetenskap. Poängtal 20. Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod LOL541 Dnr 1:11D Beslutsdatum 1-08-23 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Strategisk ledning, 20 poäng Strategical Management, 20 points Samhällsvetenskap

Läs mer

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Vill du bli bättre på att förstå och hantera mellanmänskliga friktioner och konflikter på arbetsplatsen? Förbättra din förmåga att förebygga konflikter?

Läs mer

Kursdokument APL handledarutbildning HT14

Kursdokument APL handledarutbildning HT14 140813/CH Kursdokument APL handledarutbildning HT14 1 Innehåll Mål för utbildningen... 3 Litteraturlista... 3 Att studera på distans... 4 Kursupplägg omgång 1... 5 Kursupplägg omgång 2... 6 Innehåll närträffar...

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP

ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP Träff 1 Lördagen den 22 september, klockan 1015 1600 Sal Homeros fm. Wägner och Moberg på em. Vecka 36 38, 3 september 22

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Organisationsteori Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Varför relevant med organisationsteoretiska perspektiv? Alternativa perspektiv möjliggöra utveckling Kritisk analys Förståelse av egen praktik

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Arbetsområden med studerande ansvar, individuella eller i mindre grupper:

Arbetsområden med studerande ansvar, individuella eller i mindre grupper: Kursplan Globalkurs Östafrika 2013 2014 Kurstider: HT: 20130826 20131220 VT: 20140107 20140605 Översikt höstterminen 2013: Veckor:17 veckor V 35 36 V 37 43 V 44 (distans) V 45 51 Lägerdagar, introduktionsveckor

Läs mer

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp)

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Linköpings Universitet Institutionen för kultur och kommunikation IKK Religionsvetenskaplig grundkurs 790G01 Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Studiehandledning

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1133 Retorik, grundkurs, 30 högskolepoäng Rhetoric, Introductory Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Poäng. Start v. Applikationsprogramm ering i Python 7.5. Antal registrerade (män/kvinnor) 50 (34/16)

Poäng. Start v. Applikationsprogramm ering i Python 7.5. Antal registrerade (män/kvinnor) 50 (34/16) TEK/NAT Kursrapport Kurs Kurskod Poäng År Start v. Applikationsprogramm ering i Python 5DA 7.5 215 13 Institution Institutionen för datavetenskap Antal registrerade (män/kvinnor) 5 (34/16) Antal aktiva

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1025/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Masterprogram i informationssystem, 120 högskolepoäng Master Program in Information Systems, 120

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare

Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare Kurs Poäng (5 yh poäng/vecka) Examensarbete 20 Grunderna inom test 20 Kommunikation i arbetslivet 15 Lärande i arbete 1 60 Lärande i arbete 2 60 Projektarbete 15

Läs mer

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2)

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Antal deltagare i enkäten: 82 Antal erhållna enkätsvar: 54 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Antal svar på frågan:

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Projektledning - grund. Begrepp och metoder

Projektledning - grund. Begrepp och metoder Projektledning - grund. Begrepp och metoder Dokumentversion Studieguide Revision Datum Förändring x 150420 Isärslagning för att möjliggöra kursdeltagande utan MsProject 150427 Smärre fix 1 Välkommen till

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas Kurs för personliga assistenter Studiehandledning 2015 Kursansvarig: Maria Klamas 1 Välkommen Du är varmt välkommen till kursen för personliga assistenter vid Högskolan Väst. Kursen är utformad i samarbete

Läs mer

Studiehandledning. Programvarukonstruktion B, 15 hp

Studiehandledning. Programvarukonstruktion B, 15 hp Bilaga I:8d Studiehandledning Programvarukonstruktion B, 15 hp Studieform: Campus Studieperiod: Vårterminen, läsperiod 3-4 Kurskod: DV032B Anmälningskod: HIG-23232 2009-06-02, mbm 2 Förord Varmt välkommen

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

-Musik på distans- Information & Kursbeskrivning

-Musik på distans- Information & Kursbeskrivning -Musik på distans- Information & Kursbeskrivning Läsåret 2013/2014 -Musik på distans- Läsåret 2013/2014 #2 - Allmän information -Musik på distans- 25% deltid, läsåret 2013/2014 - Vision/Musiklinjens mål

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng HÖSKOLAN I ÄVLE UTBILDNINSPLAN RUNDNIVÅ EKONOMPRORAMMET Programkod: SENK Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Ver.nr. 081208 Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng (Study Programme in Business

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

EP5004, Tillämpad redovisning med IT, 7,5 högskolepoäng Applied Accounting with IT, 7.5 higher education credits

EP5004, Tillämpad redovisning med IT, 7,5 högskolepoäng Applied Accounting with IT, 7.5 higher education credits HANDELSHÖGSKOLANS FAKULTETSNÄMND EP5004, Tillämpad redovisning med IT, 7,5 högskolepoäng Applied Accounting with IT, 7.5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Kursbeskrivning i franska 9AFR71. Franska 91-97,5hp

Kursbeskrivning i franska 9AFR71. Franska 91-97,5hp LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Franska Ht 20 Kursbeskrivning i franska 9AFR71 Franska 91-97,5hp Akademiskt skrivande på avancerad nivå 1 Franska (91-97,5hp), Akademiskt

Läs mer

En introduktion till Prestationsorienterat ledarskap

En introduktion till Prestationsorienterat ledarskap En introduktion till Prestationsorienterat ledarskap Håkan Lövén prestera mera Sidan 2 av 5 Innehåll Exekutiv sammanfattning 2 Vår utmaning som chef 3 Vad vi gör idag 3 Prestationsorienterat ledarskap

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer