Slutrapport av Projektet regional samverkan för distansstudier i Entreprenörsregionen Framtagen av Giltig från Dokumentnamn / Reg. Nr.

Transkript

1 1 (5) Distansprojektets syfte Projektet skall utveckla organisationen för livslångt flexibelt lärande i regionen i samverkan med lärcentra, gymnasieskolor, näringsliv och andra aktörer som har ett intresse av att utveckla ett utbud av kurser som motsvarar behovet. Projektet är ett av CFL:s kunskapsprojekt och skall fullföljas som det utformats ( inte justeras under gång ) och överleva genom att permanentas i ordinarie verksamhet. Fördjupad ansökan till CFL våren 2003 Koordinatorn Krister Lindkvist skrev i vår ansökan att mål och medel för distansprojektet var - att effektivt tillgodogöra sig inom och utom regionen befintliga erfarenheter samt allmän kunskap om utbildningsupplägg, pedagogik och organisation - att gemensamt och organiserat planera, marknadsföra, handla upp och genomföra utbildningar i ambitiös omfattning som ett medel att säkerställa regionens behov av kvalificerad utbildning - att profilera kurser och utbildningar med entreprenörs- och ledarskapsinriktning samt bevaka att jämställdhetsperspektivet aktualiseras i hela planeringen. Projektorganisation Styrgrupp för distansprojektet har varit s 10 kommunchefer, som fått skriftlig och muntlig information kontinuerligt av projektledaren och koordinatorn. Projektgruppen har under hela projektet bestått av - förvaltningschefen i Markaryd, Eva Albihn - förvaltningschefen i Ljungby, Eva-Gun Berglund - samordnaren för Hph, Pelle Ekfeldt - enhetschefen i Laholm, Pia Svensson - utvecklingsledaren i Halmstad, Christina Thomsen - koordinatorn Krister Lindkvist, projektledaren Bernt Ralfnert och projektmentorn ifrån CFL Monica Mohlin-Sjödin. Projektgruppen har avhållit tio sammanträden: , , , , , , , , , Projektstart Projektet fick en flygande start med seminariet Lärcentra i samverkan den 11 juni 2003 i Ljungby och med anställning av en projektledare på heltid från och med den 16 augusti ( halvtid fr.o.m ) Vid det första sammanträdet med projektgruppen beslöts, att projektledaren skulle fortsätta implementera projektet i kommunerna och ävenledes fortsätta bistå dessa med ansökningar till CFL ( de 20 millionerna 2003 för lärcentrautveckling ).

2 2 (5) Kommunernas beredskap för distansprojektet Projektledaren fick snabbt anvisning av de 10 kommuncheferna på kontaktpersoner för projektet i deras kommuner, men det stod snart klart, att dessa huvudsakligen skolledare för komvux i betydande grad saknade kännedom om projektet och om som sådan. Samtidigt som projektet förankrades i kommunerna under hösten, presenterade projektledaren i korta sammanställningar kommunerna för projektgruppen: lärcentra, komvux, distansutbildningar och nämndorganisation. Två huvudspår: gymnasiala distansutbildningar för vuxna och högskolekurser på distans För att uppnå projektmålen följde projektet två huvudspår: - det ena borde leda fram till en organiserad samverkan kring gymnasiekurser på distans - det andra till en organiserad samverkan kring högskolekurser på distans. Distanscentrum det första huvudspåret Vid den första nätverksträffen för komvuxledare i Ljungby i december 2003, beslöts att utveckla samarbetet mellan vuxenutbildningarna i s 10 kommuner och att skapa en organisation för att bereda komvuxelever tillgång till ett omfattande kursutbud på distans, likvärdigt för alla studerande inom hela. Den 2 januari 2004 startade Distanscentrum med säte i Värnamo. Alla komvuxelever som vill studera på distans anmäler sig till sitt eget komvux, som vidarebefordrar anmälan till Distanscentrum, vars personal ombesörjer anmälan och registrering för statsbidrag, studiemedel och studietakt, läromedel och betygsättning. Under våren upphandlade Värnamo kommun för alla s kommuners räkning distansutbildningen av NTI för en ettårsperiod med möjlighet till en ettårig förlängning ( ). Flera av kommunerna utnyttjade redan ifrån början den nya distansmöjligheten ( och några kommuner utanför ansökte förgäves om medlemskap ) och idag studerar drygt 380 elever ifrån Laholm, Älmhult, Ljungby, Markaryd, Hylte, Halmstad, Gislaved och Värnamo någon av de 80 gymnasiekurser som erbjuds med start varje måndag. Kvaliteten är hög, avhoppen få och kostnaderna låga.. Laholm, som planerade utträda ur, fick ett skäl att kvarstanna, sedan man räknat på utfallet av distansutbildningarna. Distanscentrum, landets största i sitt slag, kommer att överleva projektet: när projektledaren slutar den 15 mars kommer komvuxrektor Stefan Valmin i Värnamo att övergå till tjänst inom NTI för att driva verksamheten vidare. Högskolekurser på distans det andra huvudspåret. Distansprojektet utredde under hösten 2003 möjligheten att samordna regionens högskolekurser på distans genom samordnaren på Högskolan på hemmaplan ( GGVV-kommunernas kommunalförbund ) men till jul sade Hph nej till en sådan lösning, varför projektgruppen den uppdrog åt projektledaren att bygga ett nätverk med representanter för Hph och de övriga sex kommunerna.

3 3 (5) Nätverket träffades första gången den 8 juni för en överläggning med Halmstads högskola och projektet och nätverket arbetar på två sätt för att uppnå målen som vi angivit i den fördjupade ansökan: - att gemensamt och organiserat få till stånd sådana högskolekurser som har behov av - att ordna möten mellan våra högskolor för att förmå dessa att samordna sitt distansutbud i regionen Med universitetet i Växjö har projektet inte lyckats få till stånd en samverkan värd namnet, men med högskolorna i Jönköping och Halmstad har ett nära samarbete utformats ( på sistone har Kristianstads högskola visat intresse av att vara med ). Hittills har vuxna i erbjudits bl.a. följande distanskurser med entreprenörs- eller ledarskapsprofil: - projektledning - juridik inriktning småföretag - ledarskap - marknadsföring inriktning småföretag - affärsredovisning - säkerhetsinformatik - etik och ledarskap - Technical Writing. Det är, trots avsevärda ansträngningar att få reda på vad näringslivet i har för utbildningsbehov, oklart i vilken utsträckning det utbud som våra lärcentra erbjuder motsvarar dessa behov. Det är emellertid klart, att högskolekurserna på distans attraherar andra studenter än de traditionella: många av våra lärcentra får elever som knappast hade börjat läsa direkt på högskolan ( därför har man också startat ett lärcentrum mitt i universitetsstaden Uppsala )! Samordningen av högskolekurser på distans överlever projektet och koordinatorn Sara Palm kommer att driva dessa diskussioner vidare med högskolorna och entreprenörskommunerna. Tre andra spår komvuxsamverkan, KY och Markaryds folkhögskola Jämte de två huvudspåren, och det på ett sätt övergripande spåret att informera om projektet och, har distansprojektet verkat för - att få till stånd en organiserad samverkan mellan de kommunala vuxenutbildningarna: fem arbetsmöten har avhållits på lika många komvux, en överläggning har genomförts med Skolutvecklingsmyndigheten och en telebildöverläggning med CFL om validering och så har skolledningar och SYV:are mötts vid fyra tillfällen för att diskutera Distanscentrum Projektledaren har fortlöpande informerat komvuxledningarna om utvecklingsnyheter, men det nätverk som skapats för denna samverkan är till stora delar uppbrutet: sju av tio kommuner har bytt komvuxrektor under projekttiden, två kommuner mer än en gång ( den ena fem gånger ) - att kartlägga s KY-utbildningar. Den 20 oktober 2004 genomförde projektet en halvdag med deltagande av 13 av våra KY-utbildningar tillsammans med Birgitta Lindkvist ifrån KY-myndigheten och Torbjörn Matsson ifrån ING i Jönköping. - distansprojektet deltar slutligen i diskussionerna om att ge Markaryds folkhögskola en entreprenörs- eller småföretagareprofil och utbildningskoordinatorn Sara Palm övertar det spåret.

4 4 (5) Projektekonomi UTFALL Bokförda Projektkostnader Avsättn kostn. slutförande Externa Projektanslag CFL PROGNOS Bokförda kostnader hela projektet inkl avsättning 2005 Totalt nerlagda projektresurser Icke inkl ej transfererat transfererade prognos kostnader TOTAL projektbudget Andel projektmedel CFL: 45% 42% Projektet är förlängt till utan kompletterande projektanslag. Medel har avsatts med 125 kkr till slutförande av projektet inkl kostnader för projektledare, vars anställning pågår till Kostnaderna fram till överstiger budgeterat belopp med 2 % men med 8 % när förväntade kostnader under 2005 är inräknade. Extern tillförda medel av CFL uppgår därmed till 42 % då kostnader för slutförande av projektet under 2005 ingår. Slutrapport sammanställd av projektledaren, granskad och gillad av projektgruppen i mars 2005 Utvärdering Projektet utvärderas av högskolan i Halmstad, som räknar med att vara klar senast den 15 april 2005.

5 5 (5) Etappredovisning Ursprunglig benämning Etapp 1 Definition och uppstart Temadag : Informations- och erfarenhetsutbyte 2 Insamling och sammanställning av nuläge för lokala förhållanden Beskrivn. av planerad lokal basorganisation 3 Etablering av regional stödorganisation förankrad i var kommun Engagerande av regional projektledare Utarbetning rutiner för urval o upphandling Planerad tid Samverkan för optimering av kursutbud Gemensam marknadsföring Stöd för införande av fasta rutiner i nätverk Kontinuerliga behovsanalyser: Anpassat utbud i var kommun i lokal infrastruktur Kontakt med samhällsfunktioner och näringsliv God kännedom om marknaden 5 Initiativ och urval av distanspedagogik kurser med entreprenörs- intraprenörsprofil Marknadsföring med företagarnätverk Program f. entreprenörsprofil i distansutbildn 6 Övergång till fast organisation Fastställande och analys av bestående organisation med fullgoda förutsättningar på lokalplan för personlig utveckling och kompetenstillskott för arbetslivet. Utvärdering och slutrapport Status Klar Förslag aktiviteter/ kommentar Klar Kartläggning med intervjuer samt dokumentation: 1 dokument per kommun.bernts utredningsförslag Hph Klar Bernts kontaktpersoner och nya nätverk. Komvuxledarnas träffar och nytt nätverk för högskolestudier Projektledare fr.o.m Officiella överl med högskolor, överl högskolor emellan samt överl med Region Halland om högskoleutbud Pågår Planeringsmöten med bl.a. NTI, de 7 modellkommunerna, KY i Hph och på Träcentrum i Nässjö samt med högskolorna Samverkan m hög-skolan i Halmstad har gett nya utbildningar ht-04 och vt -05 Överläggningar med Nitus, SVERD m.fl. Överläggning med Hph, nej till vårt förslag om samordning Överl med fackliga organisationer. Sammanställning av alla KY i E-regionen. KYmöte i Värnamo 20 okt 04, möten m Kulturrådets projektled f att stödja vuxnas lärande i Halmstad Pågår Distanscentrum för komvux Överl med högskolor och företag om utb med entreprenörsinslag, samv.möten mellan våra högskolor. Möten m TEK och högskolan i Halmstad om företagsintervjuer Klar Distanscentrum för komvux. Nätverk för komvux och nätverk för högskoleutbildningar. Ansökan om mer projekttid beviljad av CFL Högskolan i Halmstad utvärderar