Slutrapport projekt BID Sävelången och Vrångö Mars oktober 2013

Transkript

1 Slutrapport projekt BID Sävelången och Vrångö Mars oktober 2013 Eva Bamberg

2 Förord Arbetet med BID har varit mycket inspirerande och lärorik för oss alla. Inledningsvis var arbetet mycket operativt för att succesivt bli mer interaktivt och omvärldsorienterat. I vårt internationella erfarenhetsutbyte och i det operativa arbetet har vi inspirerats och diskuterat för att till slut kunna se konturen av en svensk modell för BIDsamverkan. Metoden är flexibel och tillämpbar för utveckling av lands- /glesbygd, lokalsamhällen, teman och stadsdelar. Viktiga medarbetare har varit Ingemar Hjelm, processledare i Floda och Jan Henning Pettersson processledare för arbetet på Vrångö. Vi konstaterar att BID är en startmotor för en mycket dynamisk utvecklingsprocess som kraftsamlar och kanaliserar olika särintressens och organisationers engagemang och drivkrafter mot gemensamma mål i utvecklingen av ett geografiskt avgränsat område. Det är en process inte ett projekt! Vi har fått mycket uppmärksamhet vilket är glädjande, det tolkar vi som ett behov av metoder och strukturer som stödjer samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Vår förhoppning är att i någon form kunna föra kunskaperna vidare. Att etablera fler BIDs skulle ge underlag till fortsatt kompetensutveckling och utgöra underlag för erfarenhetsutbyte mellan lokala och regionala projekt. Vi är oerhört glada över det stöd, den uppmuntran och inspiration vi fått från våra finansiärer, ett stort och hjärtligt tack! Floda oktober 2013 Eva Bamberg Projektledare BID Sävelången och Vrångö På finns alla projektdokument samt information och länkar om samverkan i allmänhet och BIDsamverkan i synnerhet. 2

3 Innehåll Förord Sammanfattning av projektet Floda Vrångö Syfte/uppdrag Uppföljning av mål och indikatorer Övergripande mål Lokala mål: Förväntade men ej uppnådda resultat Ekonomi Projektorganisation och arbetssätt Jämställdhet och integration Våra erfarenheter SWOT analys av BIDsamverkan Nyckeltal/indikatorer för BIDsamverkan Spridning av resultat Erfarenhetsutbyten och samverkan Medborgardialog Slutsatser och rekommendationer Projektutvärdering

4 1 Sammanfattning av projektet Business Improvement District, BID är en internationellt beprövad och framgångsrik metod vid utveckling av stadskärnor och stadsdelar. Nääs & Co har under tre år drivit projektet BID Sävelången och Vrångö med uppdrag att studera, utvärdera och anpassa metoden för tillämpning vid utveckling av lokalsamhällen, landsbygd och glesbygd. Vi har även haft lokala utvecklingsmål för att säkerställa och utveckla service och mötesplatser på Vrångö och i Floda. Vi har tagit del av internationella erfarenheter i New York där BID är etablerad sedan 20 år och idag har 60 olika BIDs. Vi har ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte med Skottland där metoden introducerades Där finns i dag 20 BIDs och lika många är under utveckling. Vår slutsats är att där metoden introducerats har den blivit framgångsrik, erkänd och etablerad. Styrkan ligger i en enkel men reglerad samverkan mellan privat och offentlig sektor. Alla bidrar alla vinner! Vi har även skaffat oss erfarenheter om BID genom operativt arbete i Floda samt på Vrångö, en ö som trots närheten till staden brottas glesbygdsproblematik med avseende på privat och offentlig service. Orterna har olika karaktär, förutsättningar och befolkningsunderlag men har närheten till Göteborg gemensamt. Avståndet i tid räknat med bil/pendeltåg respektive färja är ca 30 minuter. Utvecklingsarbetet befann sig i olika faser i Floda och på ön när projektet inleddes i mars Utvecklingen på respektive ort fick nytt bränsle genom vårt projekt och den avgörande faktorn har varit att vi haft dedikerade, erfarna och engagerade processledare på respektive ort. En viktig slutsats är att drivkrafter och aktörer för BID i lokalt utvecklingsarbete och vid utveckling av stadskärnor skiljer sig väsentligt. I lokalt utvecklingsarbete krävs en samverkan mellan lokala, regionala och nationella aktörer samtidigt som medborgarperspektivet är centralt. Utveckling av stadskärnor drivs av lokala aktörer med drivkraften att utveckla den lokala handeln tillsammans med kommun, fastighetsägare och handlare. Vår ambition har varit att på olika sätt involvera medborgarna i utvecklingsarbetet. Det uppstår ett intressant och kreativt klimat när personer med olika särintressen hittar ett forum att mötas. Det finns många eldsjälar och personer som vill engagera sig men det krävs ett forum för att kanalisera denna kraft. Vi har använt Cultural planning som processverktyg och Storyline som verktyg för att en halvdags workshop på Vrångö. Cultural planning är en pågående process, ett verktyg som kan tas ett steg vidare genom att utveckla metoder som fångar fler medborgargruppers engagemang. I BIDhandboken föreslår vi att man arbetar systematiskt med detta genom enkäter, olika/nya forum (möten, sociala media, föreläsningar, reportage, involvera skolor). Vi föreslår nyckeltal för att mäta och följa upp utvecklingen lokalt och som ett underlag för best practise mellan projekt. Här har vi utgått från de problem Sverige och landsbygden har idag. 4

5 Vi importerar högst andel livsmedel i Europa (>50 %) samtidigt som vi har en utarmad landsbygd, arealer i träda samt hög arbetslöshet. Vi vill belysa hur hållbara mål harmonierar med tillväxt inom offentligt och kommersiell service, näringsliv, infrastruktur och turism. Flera nyckeltal utgår från enkäter till hushåll och näringsliv och såväl enkäter som nyckeltal behöver utvecklas utifrån en bredare praktisk tillämpning. Genom intressanta och inspirerande möten med svenska organisationer som arbetar med lokala utvecklingsfrågor, internationellt utbyte och operativt arbete har vi kunnat se konturen av en flexibel svensk metod som kan utvecklas vidare genom en bredare praktisk tillämpning. Vår resa mot en svensk BIDmetod har varit utvecklande för oss personligen, för Floda och för Vrångö. Investeringskostnad per år och finansiär i projekt BID Sävelången och Vrångö: Länsstyrelsen, Västra Götalands regionen och Tillväxtverket har vardera investerat kr Göteborgs stad kr Lerums kommun kr Sparbanken Alingsås kr Det mervärde Sparbanken Alingsås och de nationella finansiärerna erhållit är inte upp till vårt projekt att bedöma men i de lokala mål och indikatorer som redovisas nedan bedömer vi att kommunerna fått god avkastning på investerat kapital. I denna slutrapport redovisas våra projektaktiviteter och resultat som inleds med en kort resumé av arbetet på våra olika pilotdestinationer. 1.1 Floda Floda är ett stationssamhälle med 8000 invånare beläget mellan Göteborg och Alingsås Här hade man redan 2001 bildat den ideella föreningen Floda NOVA med uppdrag och mandat att driva föreningarnas gemensamma frågor i kommunen. Med goda erfarenheter av detta gick man 2010 vidare och bildade den ekonomiska föreningen Nääs & Co. Lokala entreprenörer med intresse för bygdens utveckling gick samman för att utveckla området kring sjön Sävelången under temat Mat och hälsa. Vid projektstarten 2011 och 2012 inleddes diskussioner i olika frågor med Lerums kommun bl.a. föranlett av att flera centrala fastigheter fått lokala ägare. De nya ägarna krävde medborgarinflytande över planprocessen. Man anlitade etnologen och forskaren Joakim Forsemalm som initierade medborgardialogen enligt metoden Cultural planning. Genom seminarier, studiecirklar, enkäter och föreläsningar fångades medborgarnas tankar och en bild av Flodas själ och historia växte fram. Diskussionerna mellan fastighetsägarna och kommunen samt Cultural planning-processen resulterade 2012 i att kommunen utlyste en arkitekttävling där medborgarnas inspel utgjorde 5

6 underlag. De vinnande förslagen ligger nu till grund för arbetet med Flodas nya översiktsplan och en tidsplan för genomförandet presenterades för medborgarna i augusti januari 2013 formaliserades den BIDsamverkan som inletts hösten 2012 mellan Lerums kommun, Nääs & Co, handlarna och fastighetsägarna genom ett treårigt samarbetsavtal. Parterna finansierar gemensamt en VD/BIDmanager med uppdrag att driva och koordinera det gemensamma utvecklingsarbetet i Floda utveckling AB. 1.2 Vrångö Vrångö ligger i Göteborgs södra skärgård och har fyrahundra bofasta invånare som i stor utsträckning har bott på ön i generationer. Många är förbundna med varandra genom släktskapsband och arbete inom fisket. Vrångö har en lång historia som fortfarande är levande, inte minst genom muntliga berättelser från förra seklet. Den ger en viktig bakgrund till dagens Vrångö. Och till platsens betydelse för det levande samhället med flera generationer. På Vrångö fanns vid tidpunkten för projektstarten ett fungerande forum för intern dialog och samverkan. En aktionsgrupp, Vrångö på gång (VPG) hade bildats 2006 för att driva frågan om skolans existens på ön. Gruppen kom i sin analys fram till att frågan om skolan måste diskuteras ur ett vidare perspektiv, som också omfattade boende, infrastruktur, näringsverksamhet, särskilt turism. Och att man skulle arbeta utifrån visionen Vrångö ett levande samhälle året runt. Ett viktigt inslag i aktionsgruppens arbete var att skapa öppenhet och delaktighet genom öppna möten om olika sakfrågor och genom att systematiskt säkerställa fakta inom olika områden, liksom att söka kunskap och kontakter för att kunna bedriva utvecklingsarbete. Det senare ledde bl.a. till goda kontakter med den nya stadsdelsnämnden för Västra Göteborg och Nääs& CO i Floda och att VPG fick ansvar för BID-projektets Vrångödel. Under hösten 2011 inbjöds öborna till en workshop där vi tillsammans med hjälp av Storyline på temat Vrångö 2020 formulerade grunden till ett handlingsprogram för att realisera visionen om Vrångö som ett levande samhälle året om. Senare under hösten ombildades den tidigare aktionsgruppen till en ideell förening som kan fungera som juridisk person. Något som också förstärkte möjligheten att agera på ett mera självklart sätt i kommunikation med olika förvaltningar i Göteborgs kommun och andra myndigheter. En viktig erfarenhet är att själva kommunikationen och samarbetet med olika förvaltningar, myndigheter och, i något fall, företag, har visat sig vara en avgörande framgångsfaktor när det gäller att få fram nödvändiga beslut och utveckla samarbete i olika frågor. I några fall har vi mött tjänstemän som uttryckligen uppskattat att ha någon att tala med på Vrångö. Den kunskapsutveckling som projektet medfört inom detta område är, tillsammans med öppenheten i processen, viktiga delarna av resultatet för Vrångös del. Både öbor och tusentals turister möter idag en väsentligt förskönad ö där flera av våra delprojekt har förverkligats. I Mittvik där Styrsöbolagets persontrafik lägger till finns en ny vacker anläggning 6

7 där Vrångö Transport kan härbärgera maskiner och material, som tidigare var utspridda i området. Och i direkt anslutning ett lika smakfullt café, med kiosk och matservering med fullständiga rättigheter. Den yttre hamnen är helrenoverad med rymliga ytor för promenader och umgänge, ett trädäck med utsikt över havet uppe på hamnpiren och en liten badplats på utsidan av piren. I augusti 2013 startade bygget av ett vandrarhem där varje rum har samma utformning som en fristående stuga. 40 bäddar som står klara till säsongen Dessa, och andra, synliga bevis på förändring och fortsatt utveckling har möts av entusiasm och farhågor. Entusiasmen handlar om allt som går att göra och farhågorna om det som med nödvändighet går förlorat. De har också visat upp en ung generation av företagare med förmåga att stanna kvar och utveckla näringslivet. Och, lika viktigt, vilket stöd de är beroende av framöver. BIDprojektet på Vrångö har skapat värdefull kunskap om när själva BIDmodellen är användbar i utvecklingsarbete i glesbygd/landsbygd och när den inte är det. Att det under projekttiden inte bildats något BID på Vrångö är ur den synpunkten oproblematiskt. Särskilt som vi i ett längre perspektiv diskuterar utvecklingsmöjligheter där vi numera ser BIDmodellen som en bra lösning. 2 Syfte/uppdrag Att granska, utvärdera och anpassa den etablerade metoden BID, Business Improvement District som internationellt används vid utveckling av stadskärnor till svenska förhållanden som ett verktyg som reglerar ansvar, finansiering och roller när privata och offentliga aktörer samverkar i lokal utveckling. I BIDhandboken beskrivs vårt förslag till hur utvecklingsarbetet kan bedrivas och finansieras. Syftet har även varit att utveckla service och mötesplatser på Vrångö och i Floda, för detta har vi haft lokala mål. 3 Uppföljning av mål och indikatorer Med blicken i backspegeln kan vi konstatera att BID fungerat som ett svänghjul som satt nya hjul i rörelse. Nyckeln till detta är samverkan. I Floda har ca 20 nya företag, stiftelser och organisationer startats, nya tjänster har vuxit fram som uppskattningsvis motsvarar ca 16 heltidsarbetstillfällen. Detta är att betrakta som en indikation med avsikt att påvisa kraften i samverkan. (I bilaga och på finns en specifikation över skapade arbetstillfällen/tjänster/företag.) På Vrångö har byggprojekten i Mittvik och Vrångö Hamnpir i huvudsak utförts av Vrångöbaserade företag. Motsvarande 1 helårsarbete för minst 6 personer. Hamnföreningen har dessutom inrättat en tjänst som hamnkapten på 50 %. 7

8 Skärgårdens Café sysselsätter inklusive säsongsanställda ungdomar motsvarande 7 årsarbetare. Totalt Sävelången Vrångö Män Kvinnor Antal nya arbetstillfällen i privata företag 27,9 16,4 11,5 30,5 18 Nya företag Nya/utvecklade varor, tjänster eller processer Antal genomförda seminarier och studiebesök i Floda och på Vrångö Antal hotellnätter i samband med seminarier Antal nyskapande nätverk Antal företag som samverkar med varandra Antal företag som deltar i marknadsutveckling Antal företag som samverkar i att utveckla varor, tjänster, processer Nya servicelösningar Antal aktiva arbetsgrupper Antal aktiva utvecklingsprojekt Antal sysselsatta personer i Floda 37 vilket motsvarar 16,4 heltidstjänster, därav fler män och kvinnor i statistiken än antal arbetstillfällen Grön markering är uppnått mål 8

9 3.1 Övergripande mål Utvärdera och anpassa BIDmetoden till svenska landsbygdsförhållanden Genomföra minst 4 workshops i syfte att sprida kunskap och erfarenheter om BID Starta minst en BIDsamverkan i regionen Utforma nyckeltal som gör det möjligt jämföra och utvärdera projekt nationellt och internationellt BID-samarbete med minst ett europeiskt land Vrångö och Sävelången är självgående och etablerade samverkans (BID) grupper med basfinansiering från intressenter och kommun Ta fram en manual för BIDarbetet som är färdig för remiss till berörda instanser Resultat: Genom internationellt erfarenhetsutbyte samt operativt arbete i Floda och på Vrångö kan vi presentera vårt förslag till modell för BIDsamverkan i Sverige. Metoden beskrivs i BIDhandboken. Vi har vid 19 tillfällen arrangerat eller deltagit i konferenser där vi fått möjlighet att sprida kunskap om BID Vi har arrangerat åtta studiebesök och seminarier i Floda och på Vrångö under

10 Vi har haft besök av Skottlands BIDorganisation vid två tillfällen och besökt fem lokala BIDs i Skottland och på Shetlandsöarna. Vi har etablerat erfarenhetsutbyte med deras nationella stödorganisation På uppdrag av Tillväxtverket arrangerades ett heldagsseminarium om BID i Floda 2012 med 90 deltagare Ett slutseminarium hölls i Floda i september 2013 med ca 50 deltagare Indikatorer för mätning av det lokala utvecklingsarbetet som även ligger till grund för best practise Ett treårigt BIDsamverkansavtal hösten 2012 mellan Lerums kommun, Nääs & Co, företagarföreningen, och fastighetsägarna. Formellt startade Floda Utveckling AB 1 januari 2013 Vi har etablerat ett samarbete med BIDsScotland och har genom detta influerats till den svenska BIDmetoden. BIDhandboken är publicerad på 3.2 Lokala mål: Floda och Vrångö har självgående och etablerade samverkansgrupper I Floda finns ett flertal etablerade samverkansgrupper, parterna som ingår i Floda Utveckling AB, medlemmarna i Nääs & Co, projektgruppen för planeringsprocessen av Floda, samverkan med grannorterna, samverkan mellan näringslivet/handlarna i Floda, samverkan mellan kommunerna i Göteborg Insjörike och Göteborg & Co för att utveckla besöksnäringen Vrångö på gång är den gemensamma samverkansgruppen i alla frågor som rör öns utveckling och interna kommunikation Initiera och driva 5-7 arbetsgrupper utifrån prioriterade områden i respektiv bygd: I Floda utveckling AB har sju arbetsgrupper etablerats: Parkeringsfrågor, Utsmyckning, Seminarier, Events, Skyltning, Ungdomssysselsättning, Städning På Vrångö finns intressegrupper för olika utvecklingsprojekt som odlingslotter, skyltning, offentlig service, naturskola med maritim inriktning, lärrum med modern IT-teknik för olika utbildningsaktiviteter bl.a. med lärare på distans Stadsdelsnämnden för Västra Göteborg har initierat ett forum, Ö-rådet, för samverkan med och mellan öarna i Södra skärgården Göteborg & Co har bildat en samverkansgrupp med öarna för utveckling av besöksnäringen i hela Göteborgs skärgård 10

11 Upprätta samarbete med lokala media (tidningar, radio) för att nå ut med information till allmänheten genom artiklar och intervjuer. Vi sänder på Radio Floda 91,4 Vår lokaltidning (Lerums tidning) uppmärksammar regelbundet våra olika aktiviteter och projekt Magasinet Attraktionskraft Sverige har uppmärksammat vårt projekt Kontinuerlig information till styrgrupp och övriga intressenter via möten och nyhetsbrev. Den 17 april 2012 hade vi första avstämningen med våra finansiärer på Garveriet i Floda Vår hemsida, över 200 unika besökare har hittills besökt sidan och den genomsnittliga besökstiden är 38 minuter redovisar lokalt arbete i Sävelången Styrelsemöten i Vrångö på gång har regelbundna stormöten och styrelsemöten Regelbundna styrelsemöten i Nääs & Co Löpande kontakt med framförallt Regionutvecklingskansliet i Västra Götaland samt Tillväxtverket Månatliga nyhetsbrev från Floda utveckling AB (Floda BID) Lokala mål Sävelången: Etablera ett informations- och servicecenter för boende, besökare och företag i bygden Sedan september 2011 har vi etablerat ett service och informationskontor i Flodas centrala delar, öppet för medborgare och företagare Vi har infört en uppskattad öppen sopplunch där vi möts för att avsluta veckan med skratt, information, planering och hemlagad soppa. Vrångö deltar regelbundet i dessa möten för social gemenskap och erfarenhetsutbyte. Utveckla den lokala handeln och utbudet av ekologiska, närprocucerade varor, t ex via marknadsdagar Vi har regelbundna events på Floda torg där våra lokala producenter deltar med sina produkter Arbetet pågår för att etablera lokala matproducenter på Floda Torg 11

12 Skapa ett kulturcentrum aktiviteter för alla åldrar, men med fokus på barn, ungdomar och äldre Vi har bildat kulturstiftelsen Musik och hälsa. Det har resulterat i att Musikum en privat musikskola etablerat sig i Floda I den nya översiktsplanen för Floda finns Missionskyrkans nya kulturcentrum Information via websidor för Sävelångsbygden och Vrångö Vrångös finns på Södra skärgårdens websida Nääs & Co har en aktiv och informativ hemsida om det lokala utvecklingsarbetet. Det samlade arbetet finns på Etablering av hälsocentrum i Floda För att fokusera på utbildning och fysiska aktiviteter utvecklar Öijared golfanläggningen till en åretrunt anläggning med multisport och föreläsningar, de utökar med eget hotell from våren På Lilla ön har Din sköterska på väg etablerats. Sjuksköterskan som gör hembesök. Lokala mål Vrångö: Etablera fiskerestaurang på Vrångö Vrångö Skärgårdscafé öppnade i juli 2013 som hade en mycket framgångsrik och lovande första säsong I hamnen har ytterligare en fiskare har öppnat en butik med försäljning och enklare servering av KRAV-kräftor Etablera vandrarhem på Vrångö Byggnationen är påbörjad och invigning sker första halvåret Installera en avloppssuganläggning för fritidsbåtar och en tankautomat Installerades våren Det ger förutom service till hamngästerna förutsättningar att leva upp till gällande lag- och miljökrav 12

13 Säkerställa att livsmedelsbutiken finns kvar och utvecklas Butiken är fortfarande en ständig källa till diskussion, både för ägarna och öborna. Sommaren 2013 fungerade bra med generösa öppettider, bra sortiment och bemötande samt lönsamhet. Lågsäsongens problem med öppettider kvarstår Vi har etablerat ett BID-samarbete med minst ett europeiskt land Samarbete med Skottland inleddes i augusti Vi kommer att fortsätta vårt erfarenhetsutbyte med mål att hitta områden för ett interregionalt samarbetsprojekt Vi kommer att aktivt arbeta för ett nära samarbete med universitet Vi har samverkan med Gothenburg Research Institute i Cultural planning processen och för utvärderingen. Genom detta samarbete har vi fått tillfälle att informera om BID och genom föreläsningar i Floda tagit del av projektet Mistra Urban Future I samarbete med extern aktör, ta fram plan för utvärdering och kontinuerligt utvärdera projektet I mitten av 2012 inleddes en dialog med våra utvärderare och under 2013 har de utvärderat projektet ur två perspektiv, kvalitativt och kvantitativt Kvalitativt, metod, resurs och resultat av Bengt Lofter, Swedegroup AB Kvalitativa perspektiv, Joakim Forsemalm, etnolog och forskare vid Gothenburg Reserach Instititute. 3.3 Förväntade men ej uppnådda resultat Vrångö har en finansierad BIDsamverkan Ur Vrångös perspektiv finns det ännu inte ett tillräckligt starkt näringsliv för att kunna samarbeta med kommunen i BID-projekt. Däremot bör det efter hand uppstå förutsättningar för BIDprojekt på, och mellan, öarna. Logistik och transporter Projekt för att lösa kommunikationsproblem mellan våra destinationer kring Sävelången har startats upp i december I samverkan med Regionen, Lerums kommun och Floda BID söker man finansiering för innovativa och hållbara lösningar för shutteltrafik som förbättrar de lokala kommunikationerna Hitta lösningar på bristen på P-platser på fastlandet Göteborgs stad har lyft frågan om parkeringar på fastlandet med sikte på att slutligen lösa det mångåriga provisoriet med skärgårdstrafik och parkeringsplatser. Detta betyder att problemen kommer att kvarstå i minst 3 år. 13

14 Nyckeltal/indikatorer I uppdraget ska jämförelser kunna ske med internationella BIDs. Eftersom dessa fokuserar på utveckling av stadskärnor är inte nyckeltalen relevanta i lokal utveckling. Exempel på internationella nyckeltal är besöksfrekvens, brottsstatistik, streetscanning (skräp/m2 på gatan). 3.4 Ekonomi Projektet har haft en budget på 2,8 miljoner varav 74 % använts till löner för tre projektledare på vardera 50 %, köpta tjänster 15 % avser utveckling av hemsida samt andra specialistkompetenser. 4 % har gått till resor och 7 % är övriga kostnader. Projektmedlen är förbrukade till 100 % 4 Projektorganisation och arbetssätt Det operativa arbetet i projektet har bestått av tre tjänster om vardera 50 %. Projektledning med ansvar för genomförande enligt beslut och projektansökning samt projektledare för det operativa arbetet på Vrångö respektive i Floda. Styrelsen i Nääs & Co har varit projektägare och ansvariga för uppföljning av genomförandet. Avrapportering har skett regelbundet på styrelsemöten. Avrapportering till finansiärer har skett skriftligen varje kvartal samt vid seminarier den 17 april 2012, 2 oktober 2012 samt 17 september Aktiviteter enligt projektansökan. Konkreta delprojekt och aktiviteter har genomförts enligt upprättande handlingsplaner som kvartalsvis redovisats i lägesrapport till finansiärerna. Aktivitet From Tom Status Handlingsplaner Sävelången och Vrångö löpande Uppstart utvärdering av projektet Påbörjat jan -13 Uppstart av internationellt samarbete Påbörjat aug -12 Genomföra konkreta delprojekt och aktiviteter Löpande Genomförande internationellt BID-projekt Workshops och seminarier Löpande Utvärdera projektet och planera övergång till nästa steg

15 En översiktlig beskrivning av arbetet: 5 Jämställdhet och integration Vi tillämpar 4R för att kartlägga vårt arbete med jämställdhet och integration. 15

16 Representation Floda utveckling AB:s styrelse är tillsatt utifrån olika organisationers eller företags representation. Styrelseposterna fördelar sig enligt följande: tre kvinnor och fem män. I den operativa projektgruppen finns fyra kvinnor och fem män. I projektorganisationen för BID Sävelången och Vrångö är en kvinna och två män. I detta fall har kompetens, lokal förankring och tidigare erfarenheter varit avgörande kriterier. I vårt operativa nätverk ingår 3 familjer som arbetskraftsinvandrat till Floda från Litauen. De är helt integrerade i vårt nätverk och 3 män har full sysselsättning som hantverkare genom vårt utvecklingsarbete. En kvinna är vår serviceperson vid evenemang och olika lokala aktiviteter. I Vrångö på gångs styrelse ingår fem män och en kvinna. Resurser Resurserna har fördelats utifrån de olika personernas uppdrag i sina respektive organisationer och med genusperspektivet i åtanke. Projektledare och VD i Floda är kvinnor som har inflytande över resursfördelning, prioriteringar och genusperspektiv. Representationen i styrelsen för Vrångö på gång är inte representativ för det lokala engagemanget, t.ex. utgör kvinnorna en majoritet på föreningens alla möten. Realia Representation utformas utifrån uppdrag vilket kräver extra uppmärksamhet på jämställdhetsperspektivet redan vid tillsättning av styrelser, driftsorganisationer och intressegrupper. Dagens styrelser har tillsatts utifrån den aktuella aktivitetsinriktningen. Realisera Vid omfördelning av styrelserepresentation i Floda utveckling AB förordas fördelningen 50/50 mellan män och kvinnor. Styrelsen i Vrångö på gång står inför ett generationsskifte som kommer att medföra en ändrad könsfördelning. 6 Våra erfarenheter De destinationer vi arbetat med i projektet har väldigt olika historia och karaktär. Ön befinner sig fortfarande i en omställningsprocess från fiskesamhälle till att finna nya etableringar och samverkansformer som kan skapa lokala arbetstillfällen som utvecklar ön utifrån dess unika karaktär. Samhället har tidigare i stor utsträckning styrts av de större markägarna och företagen. 16

17 Här har projektet på ett intressant sätt förstärkt en ny demokratisk process genom Vrångö på gång med regelbundna dialogmöten, här har alla en röst! Floda är ett stationssamhälle med 8000 invånare och stor utpendling till framförallt Göteborg. Många av invånarna söker sig utanför orten för upplevelser och möten då det lokala utbudet fortfarande är påvert. Flodas torg är ett av landets många trötta 70-tals torg som succesivt tappat gnistan i takt med att utpendlingen ökat och att shoppingcenter och stora livsmedelsbutiker ligger utmed pendlingsvägen till arbetet. Det som förenar i arbetssätt är att på båda orterna har privata aktörer tagit initiativet och drivit utvecklingen. På Vrångö är det samhällsföreningen Vrångö på gång som samordnat aktiviteter och kommunikation mellan öns olika särintressen och externa parter, företrädesvis olika myndigheter. I Floda är det fastighetsägare i centrala Floda och entreprenörerna i Nääs & Co som varit drivande (ekonomisk förening för utveckling av området kring Sävelången). Fastighetsägarna har på olika sätt bidragit till att Lerums kommun fokuserat på utveckling av Flodas kommundel. Arbetet med Cultural planning har resulterat i en arkitekttävling och arbete med en ny översiktsplan i Floda med fler bostäder, mötesplatser och utökad service. Medborgardialogen har därmed haft inflytande över planarbetet vilket är mycket glädjande. Likheter Utpendling Dåligt fritidsutbud för ungdomar Brist på bostäder/ hyresrätter/äldreboende Närhet till Göteborg båda har 30 minuters avstånd Inga eller få etablerade mötesplatser för boende eller besökare Skillnader Behov av effektiva kommunikationer inom destinationen Livsmedel, drivmedel och postservice tillgänglig i Floda med långa öppettider Servicefaciliteter kring badplatser (toaletter, bryggor mm) finns i Floda men inte på ön Vrångö saknar möjligheter till övernattning En reflektion i dialogen med våra respektive kommuner är att vi valt olika vägar att kommunicera. I Floda har förankringen skett hos politikerna till skillnad mot Vrångö som i huvudsak kommunicerat med tjänstemän. Att nå samsyn med Lerums kommun är något vi fortfarande arbetar med. Delvis beror det på att vi från båda håll haft otydliga kommunikationsvägar. När kommunen utsåg en BIDsamordnare underlättade detta betydligt. Det gemensamma visionsarbetet återstår, vilket fortfarande kan ställa till problem i diskussioner och prioriteringar då vi inte alltid har samma målbild. Men det handlar om ett nytt sätt att arbeta och det tar tid att bygga upp förtroende för varandra och för en helt ny samverkansform. Vrångö har en viktig och god relation till stadsdelen och Göteborg stad. Läget på Vrångö gör det naturligt att i första hand etablera kontakt med tjänstemän och förvaltningar i 17

18 konkreta ärenden. Arbetet i Floda handlar om en strategisk samverkan där det är viktigt att ha en dialog med politiken. 6.1 SWOT analys av BIDsamverkan Möjligheter Möjligheter skapas genom att BID kan formalisera och kanalisera olika aktörers drivkraft och inflytande över det lokala utvecklingsarbetet. Möjligheter öppnas för nya demokratiska processer för ökat medborgarinflytande, engagemang och stolthet för bygden. Styrkor Samfinansiering av investeringar och kostnader som annars skulle ske med offentlig finansiering (eller inte blivit av) Tydlighet i ansvar, roller och mål för samverkan mellan privata och offentliga aktörer. En dedikerad person, BIDmanager som få ett tydligt uppdrag; att kommunicera, formulera och presentera en förstudie/pre-bid. Många projekt drivs av en eller flera eldsjälar vid sidan av andra uppdrag och åtaganden och upphör när glöden slocknar. Formerna för genomförande är tydliga och säkerställer att arbetet inte stannar vid en förstudie. BIDbolaget är en neutral plattform där olika organisatoriska förutsättningar hittar consensus i beslutsprocesser, tidsperspektiv och drivkrafter Upphandlingar i BIDbolaget omfattas inte av LOU, Lagen om offentlig upphandling Win-Win alla bidrar, alla vinner BIDsamverkan är en utvecklingsprocess inte ett projekt! Svagheter Erfarenhet saknas av formaliserad samverkan mellan privata och offentliga aktörer vilket initialt ställer stora krav på att kommunicera och formulera mervärdet för intressenterna Offentliga verksamheter som arbetar mer reaktivt än proaktivt kan uppfatta samverkan som en inskränkning av makt och inflytande över samhällsutvecklingen Hot Utan lagstiftning kan utvecklingsarbetet avstanna om någon part ej medfinansierar förstudie/pre-bid eller insats i utvecklingsbolaget Intressenter som inte vill medfinansiera blir free-riders och åtnjuter resultat utan att medverka aktivt Att underskatta tiden för kommunikation i PreBID fasen. Ting tar tid, man måste respektera människors och organisationers olika startläge, drivkraft och tankesätt 18

19 7 Nyckeltal/indikatorer för BIDsamverkan Målet med indikatorer är att långsiktigt kunna följa upp utvecklingsarbetet på varje ort och att identifiera best practise. Det ger möjlighet att sprida goda exempel till grund för kompetens- och processutveckling samt erfarenhetsutbyten mellan orter. Indikatorer och mål förutsätter ett systematiskt arbetssätt, det är viktigt att relatera dessa till hållbara värden. Det innebär att vi formulerat förslaget utifrån gällande definition av hållbar utveckling d.v.s. ekonomiskt, ekologiskt, socialt och fysiskt perspektiv. 19

20 Vi har utgått från olika problemställningar som är aktuella för vårt land. I dagsläget är vi det land i Europa som har högst andel import av livsmedel (50 %) samtidigt som vi har en utarmad landsbygd och stora arealer i träda. Vid industriproduktion kan man vara beroende av att importera och processa råvaror, obrukade arealer kan betraktas som råvaran som kan processas genom utveckling av lokal livsmedelsproduktion. Det ger bygden liv samtidigt som lokal och social ekonomi stimuleras. Lokala arbetstillfällen ger ökad livskvalitet, minskar miljöbelastningen och kan skapa attraktivitet. Vi är medvetna om att utvecklingsområdena på olika orter varierar men har valt denna inriktning tills vi kan bygga indikatorer på basis av en bredare praktisk tillämpning. Vi beskriver indikatorerna i en matris som vi hoppas kan förenkla och åskådliggöra hur mål och indikatorer samspelar med målen för hållbar utveckling. Vissa indikatorer bygger på enkätundersökningar till hushåll och näringslivsorganisationer. Enkäterna kommer att tas fram i samband med kommande PreBIDs. Förutom de gemensamma indikatorerna presenterar vi en palett av förslag som utgör exempel och som kan anpassas till det lokala projektets förutsättningar. En rekommendation är att välja få indikatorer som är lätta att mäta och redovisas. Att mäta en orts näringslivsklimat kan göras i lokala enkäter genom att hänvisa till Svenskt Näringslivs årliga mätningar. 20

21 Förslag till projektspecifika indikatorer: Turism aktiviteter som stimulerar besöksnäring och lokala arbetstillfällen Antal servicestationer för besökare, toaletter, uthyrning av ändamålsenligt material, fiskespö, cyklar mm Turistinformation ja/nej Öppettider hög/lågsäsong (vardag, helgdag) Wifi på offentliga platser ja/nej Finns allmänna kommunikationer mellan sevärdheter ja/nej NKI - mätning (enkäter på hotell mm) Antal arbetstillfällen inom besöksnäringen Finns gemensam marknadskommunikation/web ja/nej Näringsliv aktiviteter som kan stimulera lokala arbetstillfällen Lediga affärslokaler m2 Arbetslöshet i % Arbetslöshet ungdomar < 26 år i % Antal kulturella mötesplatser biograf, bibliotek, konsertlokal mm Antal forum för samverkan mellan entreprenörer Antal lokala arbetstillfällen Kö till hyresrätter, äldreboenden, förskola NNI Nöjd Näringslivsindex i enkätundersökning Infrastruktur kommunikationer mellan människor och platser Antal sysselsatta inom persontransporter Antal sysselsatta inom godstransporter Antal nya företag/arbetstillfällen genom utbyggnad av bredband 100 Mbit Antal lokala arbetstillfällen inom transportsektorn Antal lokala arbetstillfällen före/efter utbyggt bredband Turtäthet kollektivtrafik inom destinationen Turtäthet kollektivtrafik till närmaste tätort/servicepunkt NMI Nöjd Medborgar Index i enkätundersökning Service privat och offentlig service till civilsamhälle och näringsliv Antal arbetstillfällen/företag inom service privat sektor, apotek, restauranger, caféer, bank, butiker/handel, kulturella mötesplatser Antal arbetstillfällen/företag inom offentlig sektor, vårdcentral, bibliotek, post, förskola, skola, fritidsgårdar Antal km till Post, bank, apotek, vårdcentral, livsmedelsbutik, bränslestation Antal besökare i centrum (kräver besöksräknare) Antal mötesplatser, parker, lekplatser, caféer, restauranger, fritidsgårdar mm 21

22 Ekologiskt närproducerade produkter, lokala arbetstillfällen och energikällor Antal recycling butiker Antal butiker med lokalt matutbud Antal lokala matproducenter Omlastningsterminal för interna samtransporter med miljöfordon (ja/nej) Co2 utsläpp/capita Antal pendelparkeringar Antal samåkningar vid pendling Pool alt uthyrning av cykel/el cykel/segway (ja/nej) Bil pool ja/nej Miljödiplomerade verksamheter i % Andel förnyelsebar energi i % av total, ange avgränsning: för kommunen/bidorganisationen osv Andel lågenergi/ledbelysning i % av totalt antal ljuskällor Avropsstyrd kollektivtrafik i glesbygd ja/nej Ekonomiskt aktiviteter som minskar miljöpåverkan och samtidigt stimulerar den lokala ekonomin Förebyggande socialt arbete i Sek (ungdomar, brottslighet, antal kvarterspoliser mm, nattvandringar, nattbevakning) Lokala arbetstillfällen i % av totalt antal Finns kommunal policy för utformning av upphandlingsunderlag m.a.p lokalproducerade varor och tjänster Ja/Nej Kommunens andel av lokala företag som leverantörer Kommunens andel av lokalproducerade varor och tjänster i % av totalt inköp inom relevanta områden Kommunens ROI Return of Investment I BIDsamverkan BIDs totala investeringar/kommunens andel samt resultat i Nöjd MedborgarIndex, befolkningsstatistik mm Socialt Fokus på mjuka värden som skapar gemenskap, trygghet och känsla av mening och sammanhang Förebyggande insatser för ungdomar < 26 år i SEK Kötid till hyresrätt, äldreboende (månader) Självförsörjningsgrad % Antal sjukskrivna > 90 dagar i kommunen Antal sjukskriva i psykiska diagnoser % Antal vuxna i skolan Antal fritidsgårdar Antal kulturella mötesplatser Finns en samhällsförening där medborgare kan engagera sig i utvecklingen? Ja/nej 22

23 Fysiskt samspelar mellan fysiska miljöer och upplevd trygghet Kostnad för skadegörelse i SEK Brottsstatistik, antal inbrott mm Invånare som upplevt oro för bostadsinbrott, andel (%) (nyckeltal i Kolada*) Antal kvarterspoliser Antal arbetstillfällen inom renhållning, säkerhet och bevakning Antal skolpoliser Antal papperskorgar Mål för rent och snyggt städintervall, intervall för byte av lampor i parker osv Medborgar och Näringslivsindex - enkätundersökning Kritiska framgångsfaktorer KFF Avser man att tillämpa ett balanserat styrkort kompletteras varje indikator med att ange aktiviteter och kritiska framgångsfaktorer för att nå uppsatta mål. *Kommun och landstingsdatabasen 8 Spridning av resultat Det senaste året har vi genomfört många aktiviteter och på olika sätt spridit kunskap och information till kommuner, fastighetsägare och länsstyrelser, Leader, olika departement, Hela Sverige ska leva, Coompanion m.fl. genom följande aktiviteter: Studiebesök i Floda från: o Norge och Dalarna, projektet Scandinavian Heartland o Skara kommuns näringslivsenhet Rådhuset med representanter från kommun och näringsliv o Den nationella skotska BID organisationen Föreläsningar o Torsby efter inbjudan från Länsstyrelsen. Deltagare från kommuner, näringsliv och fastighetsägare o Alingsås kommuns Kommunstyrelsens AU o Skärgårdforum i Skärhamn o Tjörns utvecklingsprojekt BÄSTA i Skärhamn o Lerums kommun KS o Stora tillväxtdagen, arrangör Näringsdepartementet o Mellanlanda, arrangör Hela Sverige ska leva o Lokalekonomidagarna som arrangeras av olika aktörer inom lokal ekonomi o Inspirationsmöte i Gråbo, Lerums kommun, syfte att bilda kluster för hållbara byggtjänster o Tillväxtverket och Västra Götalandsregionens tillväxtdag i Floda o Internationellt seminarium i Floda o Erfarenhetsutbyten inom Västra Götalandsregionen 23

24 Deltagande vid: o e-spinn Örnsköldsvik, som deltagare - tema vikten av att även landsbygden erbjuds dagens tekniklösningar för att stimulera och utveckla lokalt näringsliv o Seminarium Hållbara städer, arrangör Mistra Urban Future 9 Erfarenhetsutbyten och samverkan Under projekttiden har vi ägnat mycket tid till omvärldsorientering och nätverksbyggande för att känna in trender inom demokrati och samhällsbyggnad. Vi daterar kontinuerligt upp /intressanta länkar med nya intryck. Här följer några exempel på organisationer vi utbytt erfarenheter med: Cultural planning - internationellt Lia Ghiraldi - i Sverige Christian Hjort och Tinna Harling på Tjörn - lokalt Joakim Forsemalm GRI Gunnar Adler-Karlsson, inspiration till filosofisk park i Floda Boden- Gunnarsbyn, projekt servicelösningar Tibro Näringslivets hus och samverkan mellan kommun, näringsliv och utbildningsaktörer Skövde utveckling till en handelsstad Ung företagsamhet Innovation camp och andra samaktiviteter Nyföretagarcentrum Lokalproducerat i Väst Smaka på Västsverige BIDs New york RADAR- arkitektur och plan CERUM, Umeå BIDs Scotland Gothenburg Research Institute Mistra Urban Future Hela Sverige ska leva Kreditgarantiföreningen Coompanion Skärgårdarnas riksförbund Svenskt Näringsliv Open Space Byggemenskaper Innerstaden Göteborg 24

25 10 Medborgardialog Under projektets gång har vi insett vikten av att involvera medborgarna i utvecklingsarbetet. Det handlar om att samhällets olika aktörer ska samverka för att bygga hållbara och attraktiva samhällen. Medborgardialog skapar delaktighet och förståelse för komplexiteten i att tillmötesgå olika särintressens krav och önskemål på samhällsutveckling och lokal service, medborgare som är goda ambassadörer för sin ort är den bästa marknadsföringen. Utgångsläget var olika i Floda och på Vrångö med avseende på antal invånare och geografisk spridning. På Vrångö föll det sig naturligt att bjuda in öborna (400 helårsboende) till en halvdags workshop kring visionen Vrångö I Floda är den geografiska spridningen stor och det är inte möjligt att bjuda in alla. Vi valde att med hjälp av Cultural planning laboratory inleda arbetet med en workshop ledd av Lia Ghiraldi som är internationellt erkänd inom området. Detta blev starten på en process som kommer att fortsätta under lång tid framöver. Idag leds den av etnologen och forskaren Joakim Forsemalm.. Resultatet av arbetet presenteras på. Förslagen har legat till grund för kriterierna i den arkitekttävling som Lerums kommun utlyste 2012 och som nu utgör underlag till en ny översiktsplan i Floda. Cultural planning är inte ett projekt utan en pågående process för att hålla dialogen med medborgarna aktuell och levande. Som ett led i detta arbete har det sedan maj 2012 anordnas öppna och kostnadsfria seminariekvällar med intressanta föreläsare inom området samhälls- /destinationsutveckling. I BIDmetoden föreslår vi att utvecklingsarbetet inleds med enkäter till alla hushåll och näringslivsorganisationer för att sammanställa medborgarnas synpunkter och önskemål. Detta utgör nuläget som sedan regelbundet följs upp. Förutom att de ligger till grund för projektets prioriteringar och aktiviteter så är det en viktig input till best practise mellan projekt. Enkäterna kommer att utformas utifrån praktisk tillämpning. På Vrångö har man fortsatt det arbete som inleddes 2006 med öppna möten, information, dialog och kritisk granskning av fakta. Bildandet av Vrångö på gång har haft en viktig roll i demokratiseringsarbetet, genom att en stor grupp tysta boende fått en röst. Här har vi tillämpat metoden Storyline som lämpar sig väl för att samla mindre grupper för att genom visionsövning, rollspel och diskussion forma ortens vision. 11 Slutsatser och rekommendationer Vår slutsats är att BID är en kraftfull, enkel, tydlig och flexibel metod som är tillämpbar vid lokal utveckling. De är lika tillämpbar vid utveckling av lokalsamhällen, lands- och glesbygd, tematiskt som vid centrumutveckling. 25

26 BID är inte att betrakta som ett projekt. En väl genomförd PreBID startar en process, en långtgående och djup samverkan mellan parterna som existerar så länge den ger ett mervärde. I metoden finns en struktur och ett metodiskt arbetssätt som stödjer parternas samverkan mot resultat som respektive part inte har resurser, kompetens eller incitament att lösa av egen kraft. BIDsamverkan skapar arbetstillfällen, företrädesvis inom servicesektorn och kan vara ett forum som kanaliserar och samordnar lokalt engagemang. Att involvera civilsamhället och olika särintressen i utvecklingsarbetet ger förutsättningar att arbeta långsiktigt och hållbart. Det skapar även engagemang och stolthet för bygden. Vår rekommendation är inleda arbetet med en Pre-BID/förstudie som finansieras av offentliga medel i enlighet med den skotska modellen, kommunen och regionala/nationella/lokala projektmedel bekostar denna till lika delar. En väl genomförd PreBID är en investering och kräver en erfaren och lokalt förankrad ledare och ett generöst tidsperspektiv för genomförandet. En riktlinje är 18 månader. Målet är att ta fram ett genomarbetat beslutsunderlag med vision, mål, handlingsplan och budget som presenteras för presumtiva finansiärer i ett gemensamt ägt utvecklingsbolag. Kommunen är inte ägare i bolaget men styrelseledamot och finansiär, det skapar förutsättningar för ett snabbare utvecklingsarbete och förståelse för parternas olika tidsperspektiv och beslutsprocesser. Ett mervärde är att upphandlingar kan göras utanför LOU, Lagen om offentlig upphandling. Vi föreslår nyckeltal i syfte att mäta och följa upp det lokala utvecklingsarbetet och utgöra underlag för best practise och erfarenhetsutbyte mellan projekt. För att utveckla dessa krävs ett bredare underlag utifrån praktiskt tillämpning och en stödjande och samordnande funktion mellan projekten. Många ansvarsområden har lagts ut på kommunal nivå och medfört att många kommuner har ett ansträngt ekonomiskt läge, samtidigt tenderar medborgarnas medvetenhet och krav på offentlig service att öka. Detta ger offentlig sektor stora framtida utmaningar. Att samverka med civilsamhälle och näringsliv är en klok väg att gå eftersom alla bidrar och alla vinner. Vi ser att BID kan vara ett lämpligt verktyg på resan att göra drömmen om livet på landet sann, men det kräver både samverkan, struktur och ett metodiskt arbete; att starta en utvecklingsprocess för att återskapa lokala arbetstillfällen, service, mötesplatser och attraktivitet. Genom samverkan, teknikutveckling, samlad kunskap och nya metoder är det möjligt att skapa trygga miljöer och en levande bygd. - Folkhemmet 2.0 där människor har god livskvalitet och en känsla av tillhörighet och sammanhang. Floda oktober 2013 Eva Bamberg Projektledare BID Sävelången och Vrångö 26

27 12 Projektutvärdering Vi har valt att utvärdera projektet ur två olika perspektiv, kvantitativt och kvalitativt, hur vi nått resultat och använt tillgängliga resurser samt utvärdera de mjukare värdena i den relativt genomgripande utvecklingsprocess som projektet har kunnat medverka till. Etnologen, forskaren och praktikern Joakim Forsemalm, verksam på arkitektbyrån RADAR arkitektur och planering och forskare på Gothenburg Research Institute har genom intervjuer med nyckelpersoner i projektet studerat och beskrivit kvalitativa aspekterna. Utvärderingen är vetenskapligt granskad och kvalitetssäkrad av GRI. Bengt Lofter Swedegroup AB, har lång erfarenhet av projektstyrning och utvärdering. Förutom utvärderare har han varit ett värdefullt bollplank inför vårt förslag till projektets nästa steg, framtagning av nyckeltal och metodhandbok. Utvärderingarna biläggs denna rapport och finns på /om projektet/slutdokumentation Bilagor: (finns även digitalt på ) BIDhandbok Utvärdering, Bengt Lofter Utvärdering, Joakim Forsemalm Sammanställning av arbetstillfällen 27