Kulturverkstan Internationell kulturprojektledning KURSPLANER. Konst, kultur & estetik, 15 poäng

Transkript

1 Kulturverkstan Kulturverkstan Internationell kulturprojektledning KURSPLANER Konst, kultur & estetik, 15 poäng Kursen anlägger fem grundläggande perspektiv på konst- och kulturfältet: Filosofiskt (Olika definitioner av konst och kultur, inklusive skillnaderna dem emellan), Historiskt (konstarternas och kulturpolitikens framväxt), Sociologiskt (konstens funktioner och konstnärernas sociala villkor), Estetiskt (Olika uppfattningar om konstens värde), och Diskursivt (att tala och skriva om konst). Kursen relateras till kulturprojektledarens praktiska arbetssituation. Kursen är uppdelad i två moment, förlagda till termin 1 och 3. kunna redogöra för olika definitioner av konst och kultur ha en inblick i konstarternas och kulturpolitikens historia ha kännedom om konstens och kulturens sociala villkor och centrala aktörer: konstnärer, politiker, administratörer, kuratorer kunna diskutera konstens roll och funktion, dess nytta och värde kunna självständigt reflektera över konst och kultur Undervisning och examination Kursen varvar föreläsningar med praktiska skrivövningar och arbete i workshop. Kursen examineras genom skriftliga och muntliga redovisningar.

2 Betygskriterier Godkänt Den studerande förmår redogöra för olika sätt att se på konst och kultur, samt att diskutera konstens och kulturens historiskt skiftande sociala funktioner och villkor. Väl godkänt Den studerande förmår att på ett självständigt sätt analysera och diskutera frågor som rör konstens och kulturens kvalitet, nytta, funktion liksom dess konstens och kulturens inbördes relation.

3 Projektmetodik i kulturlivet, 40 poäng Projekt är idag en etablerad arbetsform såväl inom näringsliv, föreningsliv och offentlig förvaltning. Förespråkare lyfter fram den som lösningen på alla organisatoriska problem. Kritiker menar istället att projektformen ger en fiktiv handlingsfrihet och urholkar självständigheten för framförallt mindre aktörer. Projekt är effektivt begränsade av tidsramar och rapporteringsprocedurer men ofta kortsiktiga, optimistiskt planerade och beroende av externa finansiärer. Det finns både förtjänster och fallgropar. Projektsamhället är helt enkelt den verklighet vi måste lära oss att leva och arbeta i. Väl använt kan vi genom projekt bryta ny mark och förverkliga våra idéer. Kursen är uppdelad i tre moment, förlagda till termin 1, 2 och 3. Termin 1, 30 poäng Kursen Projektkunskap fokuserar projekt som organisations- och arbetsform. Kursen innehåller en introduktion till projektledningsläran, en praktisk tillämpning av den och en mer problematiserande diskussion av densamma. Grundläggande kunskaper i projektarbete introduceras och omsätts i praktik. Detta sker genom genomförande av ett projekt med projektcykelns alla komponenter: idégenerering, planering, genomförande, uppföljning och utvärdering. Projektgruppen är central för projektet och därför ägnas en del av kursen åt kommunikation, gruppdynamik och konflikthantering. Vi diskuterar även de olika aktörer som ingår i projektet och deras roller. Projektledning är snarare en lära än en vetenskap. Genom praktik och reflektion utvecklas vår kunskap om projekt. Kursen erbjuder därför verktyg för reflektion och möjlighet att ta del av ett antal erfarna projektledares erfarenheter. ha kännedom om projektledningslärans historia och centrala begrepp

4 kunna redogöra för projektets cykel med idé, planering, styrning, genomförande, uppföljning och utvärdering samt tillämpa arbetsmetoder inom dessa områden kunna identifiera och sätta upp mål för ett projekt kunna tillämpa olika metoder för analys och kunskapsinhämtande som en del av projektarbetet kunna planera, genomföra och utvärdera ett projekt kunna utforma en projektbeskrivning och projektrapport kunna redogöra för arbetsgruppers processer och kunna tillämpa metoder för grupparbete och konflikthantering Termin 2, 5 poäng Nästa del av projektkursen tittar på internationella projekt. Vad motiverar dem och vilka svårigheter och möjligheter innebär de? kunna reflektera över vari den internationella dimensionen av ett projekt kan bestå och vad som motiverar den. kunna redogöra för vad den internationella dimensionen i ett projekt får för konsekvenser för det operationella arbetet och projektets kontext. Termin 3, 5 poäng Under termin tre behandlas projektledarrollen. Då projekt ser olika ut och innehåller olika faser, får det konsekvenser för vilket ledarskap som är relevant för projektet i fråga. Att arbeta som projektledare är en utsatt position. Det innebär att arbeta under både operativ och kontextuell osäkerhet och ofta under stress. Kursen behandlar därför stress och stressförebyggande åtgärder för att utveckla ett hållbart arbetssätt. ha kännedom om projektledarrollens specifika förutsättningar och villkor kunna tillämpa redskap för reflektion som en del av det livslånga lärandet ha kännedom om arbetsrelaterad stress och hur du som projektledare kan förebygga det

5 Undervisning och examination Under kursen varvas föreläsningar med workshops, litteraturstudier och praktiska övningar. Under kursen genomför deltagarna ett projekt på uppdrag av Kulturverkstan. Deltagarna planerar och genomför projektet i projektgrupper. Planeringsverktyg introduceras efter hand och projektgrupperna får kontinuerlig handledning. Kursens moment examineras genom projektbeskrivning, projektrapport, deltagande i workshops och aktivt deltagande i seminarier. Betygskriterier Godkänt Den studerande medverkar i planeringen, genomförandet och utvärderingen av ett projekt, och visar härvid förmåga att tillämpa metoder för grupparbete och konflikthantering. Den studerande uppvisar förmåga att reflektera över de speciella förutsättningar som är förknippade med internationella projekt, samt förmåga att analysera projektledarens roll i projektet. Väl godkänt Den studerande förmår att, utöver planering, genomförande och utvärdering av ett projekt, också självständigt analysera detsamma och föreslå förbättringar.

6 Kulturlivets omvärld och arkitektur, 60 poäng Kulturverkstan är en projektledarutbildning. Det handlar både om hur man gör ett kulturprojekt men även varför. Hur hänger mitt projekt ihop med omvärlden och den samtid vi befinner oss i? För att förstå sin samtid behöver man orientering i idé- och kulturhistoria samt en god förståelse för hur vårt samhälle är uppbyggt. Kursen syftar till att ge en grundläggande orientering i centrala begrepp som globalisering, demokrati och nätverkssamhälle med utgångspunkt i kulturlivets förvaltningsstrukturer och offentlig verksamhet i Sverige och Europeiska Unionen. Projektarbetets utbredande och arbetslivets omdaning påverkar både hur vi arbetar och vår förståelse kring hur det är att jobba. För att kunna vara en framgångsrik projektledare krävs det både teoretisk reflektion och praktisk handlingskompetens för att möta arbetslivets förändrade krav. Kursen är uppdelad i tre moment och sträcker sig över termin 1, 2 och 3. Termin 1. Staden och kulturen, staten och demokratin, 30 poäng Demokratin är utgångspunkten och livsnerven för vårt samhälle. Av en eller annan anledning så befinner vi oss i Göteborg. Med staden som startpunkt försöker vi förstå den stad, region och nation vi lever i och hur dess kulturliv ser ut. Kursen handlar om att ge ökad förståelse om kulturlivets arkitektur samt att känna till dess centrala aktörer. kunna redogöra för viktiga aspekter av demokratins historiska framväxt samt hur det demokratiska styrelseskicket kan stärkas och utvecklas. ha kunskaper om vilken roll några kulturinstitutioner i Göteborg och västra Sverige spelar och under vilka villkor de arbetar, samt utifrån denna kunskap dra några generella slutsatser om kulturens roll som rättighet, nyttighet i sin egen rätt och/ eller som medel för tillväxt och välfärd. ha kunskap om hur Sverige styrs på lokal, regional och nationell nivå. ha kunskap om svensk kulturpolitik på lokal, regional och nationell nivå. känna till och kunna redogöra för kulturlivets arkitektur och de viktigaste aktörerna på lokal, regional och nationell nivå.

7 förstå begreppet offentlighet samt att ha deltagit i en offentlig debatt. ha kunskap om begreppen genus, intersektionalitet och interkulturalitet samt förstå hur de praktiskt kan tillämpas i en grupp och ett projekt. Termin 2. Europa & den övriga världen, 20 poäng Både politiken och kulturlivet har delvis lämnat nationalstatens trygga famn. Fram träder ett nätverkssamhälle där politiken rör sig inom, mellan och bortom nationerna. Detta samtidigt som samarbetet mellan olika kulturella aktörer ses som ett viktigt inslag i formandet av ett nytt Europa. ha kunskap om EU och det europeiska projektets bakgrund, EU: s politiska organisation och administrativa ordning. kunna söka sig information och kunskap om EU relevant för kulturarbetare. ha kunskap om och kunna redogöra för olika teorier om fenomenet globalisering och dess historia. kunna diskutera och relatera till vad globaliseringen innebär för möjligheterna till ökat internationellt samarbete och internationella projekt inom kulturlivet kunna tillämpa de kunskaper som kursen givit och förstå arbetsprocessen bakom en projektansökan på EU-nivå. kunna skapa idéer och formulera visioner som är centrala för att kunna knyta kontakter och motivera ett samarbetsprojekt på europeisk och/ eller global nivå. kunna reflektera över hur vår värld hänger ihop och delas upp beroende på bakgrund, ursprung eller nationalitet. Termin 3. Arbetsmarknadskunskap för kulturprojektledare, 10 poäng Projektarbetets utbredande och arbetslivets omdaning påverkar både hur vi arbetar och vår förståelse kring hur det är att jobba. För att kunna vara en framgångsrik projektledare krävs det både teoretisk reflektion och praktisk handlingskompetens för att möta arbetslivets förändrade krav.

8 kunna reflektera över de specifika villkor som råder i en projektbaserad organisation ha kunskap om och kunna problematisera arbetets betydelse för individen. ha kunskap om viktiga konfliktområden på dagens arbetsmarknad. känna till olika teorier om genus och mångfald inom arbetslivet. kunna reflektera över arbetsorganiseringens betydelse för ett framgångsrikt projektarbete. Undervisning och examination Kursen varvar teoretiska och historiska föreläsningar med praktiska skrivövningar och arbete i workshop. Kursen examineras genom skriftliga och muntliga redovisningar och aktivt deltagande i seminarier. Betygskriterier Godkänt Den studerande ska kunna redogöra för olika uppfattningar om demokrati, offentlighet och globalisering samt ha kunskap om hur Sverige och EU styrs på olika nivåer. Vidare ska den studerande ha kunskap om kulturlivets arkitektur samt vilka krav arbetsmarknaden ställer på en projektbaserad organisation. Väl godkänt Den studerande ska på ett självständigt sätt förmå omsätta sina såväl teoretiska som praktiska kunskaper om olika omvärldsfaktorer i planeringen och genomförandet av kulturprojekt.

9 Kultur och kommunikation - 60 poäng Som kulturprojektledare kommunicerar vi ständigt med andra människor via olika medier och inom olika genrer. Vi använder oss av penna och papper eller av digitala medier - vi kommunicerar via bild och text, muntligt eller skriftligt - vi läser och skriver rapporter, essäer och debattartiklar - vi samtalar i grupp eller med en person, med unga och gamla, men alltid med människor som har andra erfarenheter och referensramar än vi själva. Som kulturprojektledare behöver vi därför utveckla vår sociala och narrativa kompetens och vår förmåga att kommunicera vårt projekt på ett tydligt och intresseväckande sätt. Detta innefattar att vara en uppmärksam lyssnare och att ha interkulturell kompetens, bortom den enbart etniska innebörden av ordet. Datorn är idag ett av kulturprojektledarens viktigaste arbetsverktyg. Vi behöver därför behärska Internets alla möjligheter för informationshantering men också vara uppmärksamma på dess begränsningar. Kursen i kommunikation tar upp alla dessa aspekter av kommunikation och ger deltagarna möjligheter att utveckla sina färdigheter att kommunicera via olika medier och inom olika genrer. Kursen är uppdelad i 3 moment och sträcker sig över termin 1, 2 och 3. Termin 1. Att skriva, tala och läsa, 30 poäng Under termin 1 ger kursen en orientering och träning i olika former av kommunikation. Den är främst praktiskt inriktad med övningar individuellt och i grupp, vilket ger deltagaren träning inom olika sätt att kommunicera i tal och skrift. I kursen ingår flera moment där deltagaren ges möjlighet att träna skriftlig kommunikation inom olika genrer och för olika målgrupper. Kreativa skrivövningar ger plats för friare former. I den muntliga delen ingår presentation, övning i muntligt framträdande samt övning i att kommentera såväl muntliga framföranden som skriven text. Kursen innehåller möjlighet att läsa, analysera och sammanfatta text. Grunderna i ett källkritiskt förhållningssätt presenteras. Kursen ger också möjlighet att lära om och reflektera över processer som styr skriftlig och muntlig kommunikation.

10 Datorn som redskap för kommunikation, dess möjligheter och begränsningar, studeras och prövas. Kunskaperna fördjupas senare genom att datorn används flitigt under hela utbildningen. kunna skriva och formulera sig i text inom olika genrer och för olika målgrupper kunna analysera och ge feedback på andras texter kunna läsa text, analysera innehållet och sammanfatta text i ett kortare referat känna till innebörden i ett källkritiskt förhållningssätt kunna presentera sitt arbete, muntligt, för olika personer och grupper. kunna analysera och ge feedback på andras muntliga framträdande känna till grundläggande moment i muntligt framträdande Termin 2. Projektet i text och bild, 15 poäng Kursen tar upp olika moment som kan ingå i produktion eller beställning av trycksaker. I kursen diskuteras och analyseras olika formspråk utifrån frågan: Hur kommunicerar man med hjälp av bild och form? ha grundläggande kunskap om användning av datorprogram för bildhantering ha grundläggande kunskap om användning av datorprogram för layout ha grundläggande kunskap om hur man strukturerar, illustrerar och formger bild och text kunna skapa en enkel trycksak ha beställarkompetens för en mer avancerad trycksak ha grundläggande kunskap om hur olika bild- och formspråk kan analyseras och vilka budskap dessa kommunicerar

11 Termin 3. Projektet och nätet, 15 poäng Internet är idag ett viktigt verktyg för kommunikation över hela världen. Den sociala webben, som Facebook och bloggar, erbjuder stora möjligheter både för kommunikationen inom projektgruppen och för att marknadsföra projekt. Under kursen studerar deltagarna kommunikation på Internet. Kursen innehåller både praktiska och teoretiska moment om webbpublicering och hur man skapar en webbplats för sitt kulturprojekt eller sin verksamhet och hur man beställer en webbsida för sitt projekt. kunna välja relevant information, layout och omfång för en webbplats känna till verktyg eller plattformar för administration av webbplatser kunna skapa en enklare webbplats ha beställarkompetens för en mer avancerad webbplats förstå hur formspråket påverkar läsarens förståelse av budskapet ha grundläggande förståelse för Internets roll som medium för kommunikation i en global värld känna till olika digitala medier och plattformar och förstå möjligheter och begränsningar med dessa Undervisnings och examinationsformer I kursen blandas föreläsningar och litteraturstudier med skrivuppgifter och muntliga presentationer. Även workshops, seminarier och studiebesök ingår. De former för kunskapskontroll som tillämpas inom kursen är skriftliga och muntliga prov. Ibland är tentamen i seminarieform där gruppen diskuterar ett kursavsnitt eller litteratur. Grupparbeten kan redovisas både skriftligt och muntligt. I en del moment är aktivt deltagande ett krav för godkänt betyg. Betygskriterier Godkänt Den studerande visar förmåga att för olika målgrupper kommunicera sitt projektarbete muntligt, skriftligt och visuellt, via trycksaker, webbsidor och sociala medier.

12 Den studerande visar förmåga att analysera innehållet i olika medier samt att förhålla sig källkritiskt till dessa. Väl godkänt Den studerande visar förmåga att självständigt utforma och genomföra kommunikation inom samtliga tillgängliga medier, samt förmåga att analysera formspråk och föreslå förbättringar av muntlig och skriftlig kommunikation. Den studerande visar förmåga att självständigt reflektera över Internet och den digitala kommunikations betydelse för samhällsutvecklingen.

13 Kulturföretagande och entreprenörskap, 60 poäng Kursen spänner över flera fält där entreprenörskap, kulturföretagande, ekonomi och marknadskommunikation av relevans för kulturarbetare belyses, både utifrån ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv. Med utgångspunkt i de idéer som deltagarna själva för med sig in i utbildningen studeras vilka organisationsformer som kan vara lämpliga för att förverkliga olika ideér och konsekvenserna av detta för ekonomi, juridik och marknadskommunikation. Dessutom behandlas begreppet kreativa näringar och förutsättningar för konstnärer och kulturarbetare att försörja sig på sitt arbete. Kursen fokuserar också på etik, konstnärlig integritet, kommersiell kontra ideell konst/drivkraft och kommersialismens negativa verkningar. Utifrån de olika momenten i kursen, och parallellt med dessa, utvecklar och konkretiserar deltagarna sina egna idéer, sitt egna kulturföretagande och sina egna projekt. Termin 1. Projektekonomins praktik, 5 poäng Denna kurs är en första introduktion till ett projekts ekonomi och ekonomistyrning. Hur identifieras kostnader för dess genomförande? Vad är syftet med budget och budgetering och hur kan en enkel budget se ut? Vad innebär begreppsparen intäkter/kostnader, inkomster/utgifter och inbetalning/utbetalning? Efter genomgången kurs skall deltagare kunna identifiera kostnader i ett projekt utifrån en projektbeskrivning kunna upprätta en enkel projektbudget Termin 2. Kulturekonomi och kulturföretagare, 25 poäng Kursen spänner över flera fält där ekonomi diskuteras utifrån två utgångspunkter; kulturens ekonomi i ett samhällsekonomiskt perspektiv samt ekonomi sett ur ett budgethanteringsperspektiv. Hur hänger kultursektorn ihop med den övriga ekonomin? Vilka

14 kulturföretag och kulturprojekt behövs och efterfrågas i samhället? Skiljer sig kreativa näringar och kulturföretagande från annat företagande? Hur ser processen för start av eget företagande ut? Kursen diskuterar frågor som dessa med ett reflekterande perspektiv. Kursen tar också upp ett mer budgethanteringsperspektiv som omfattar en genomgång av hur man finansierar ett projekt eller ett företag och ekonomiskt realiserar en projektplan eller en affärsidé. Moment som budget, resultatplanering samt juridik för företagande ingår. kunna redogöra för hur kultursektorn hänger samman med den övriga ekonomin kunna redogöra för relevanta aspekter av begreppen ekonomi, marknadsekonomi, entreprenörskap, kulturföretagande och kreativa näringar kunna redogöra för ekonomiska och juridiska konsekvenser av olika företagsformer i förhållande till en given idé ha kunskap om och färdigheter i projektfinansiering, budgetering och rapportering kunna beskriva ett projekt eller en företagsidé i ord och siffror Termin 3. Marknadskommunikation för kulturfältet, 30 poäng Kursen fokuserar på marknadskommunikation utifrån både ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv. Kursen ger grundläggande förståelse för markandsföringens begrepp och terminologi samt en genomgång av metoder inom marknadskommunikation. Deltagaren genomför en marknadsplan i grupp samt en individuell analys av en kulturorganisations marknadskommunikation. Kursen innehåller även moment kring förutsättningarna för egen företagande inom kulturen och frilansarens specifika utmaningar inom marknadskommunikation så som att bygga nätverk och försäljning. kunna redogöra för marknadskommunikationens grundläggande komponenter och terminologi identifiera vägar för marknadskommunikation av ett projekt utifrån frågorna: Vem ska

15 jag nå? Vad ska jag göra? Hur når jag ut/in? kunna genomföra en enkel varumärkesanalys i ett projekt kunna genomföra en enklare analys av marknadskommunikation på ett företag eller en organisation inom kulturområdet kunna redogöra för förutsättningar för eget företagande inom kultur ha grundläggande kunskaper kring försäljning och byggandet av nätverk. Undervisnings och examinationsformer I kursen blandas föreläsningar och litteraturstudier med workshops, seminarier och studiebesök. Flera uppgifter genomförs i grupp. De former för kunskapskontroll som tillämpas är skriftliga, muntliga och praktiska prov. Ibland är tentamen i seminarieform där gruppen diskuterar ett kursavsnitt eller litteratur. Grupparbeten kan redovisas både skriftligen och muntligen. I en del moment är aktivt deltagande ett krav för godkänt betyg. Betygskriterier Godkänt Den studerande visar förmåga att upprätta en projektbudget. Den studerande visar förmåga att redogöra för relevanta aspekter av ekonomi och juridik, samt att redogöra för hur kultursektorn hänger samman med den övriga ekonomin. Den studerande visar förmåga att planera marknadskommunikation för ett projekt eller verksamhet. Väl godkänt Den studerande visar god förmåga att självständigt upprätta en projektbudget, att kunna redogöra för relevanta aspekter av ekonomi och juridik, samt ha en god förståelse för hur kultursektorn hänger samman med den övriga ekonomin. Den studerande förmår att självständigt omsätta teoretiska kunskaper i praktisk planering av marknadskommunikation för ett projekt eller verksamhet.

16 Examensarbete - 30 poäng Avsikten med kursen är att deltagaren skall få en möjlighet att fördjupa sig inom ett av de ämnen som tagits upp under utbildningens gång. Ett annat syfte är att lära sig hur man arrangerar en kurs. Under handledning planerar, genomför, redovisar och utvärderar deltagarna en egen kurs. et med kursen kan vara att utveckla mer praktiska färdigheter, som exempelvis hur man genomför ett konstnärligt projekt. Kursens mål kan också vara att få en djupare teoretisk förståelse om exempelvis intersektionalitet. Allra helst har kursen moment såväl praktiska som teoretiska inlärningsmål. Kurser leder fram till en redovisning inför övriga kursdeltagare. Redovisningsformen, som tas fram i samråd med handledaren, varierar beroende på de inlärningsmål som formulerats för kursen. Kvaliteten på den individuella fördjupningen säkras genom god handledning. Handledare rekryteras internt och externt till denna kurs, bland lärare, forskare, konstnärer, författare, översättare, filmare m.m. i utbildningens närhet. Efter genomgången kurs ska deltagaren kunna nå upp till de egna fastställda kursmålen kunna avgränsa, strukturera och analysera ett inlärningsmål för en projektledare inom kulturområdet kunna förbereda, genomföra, redovisa och utvärdera en kurs kunna motivera val av kursinnehåll och undervisningsformer Undervisning och examination Deltagarna utformar själva under handledning sin egen kurs. Kursen examineras genom att deltagarna presenterar en kursguide och genom muntlig och skriftlig redovisning av det ämne som studeras. Betygskriterier Godkänt Den studerande visar förmåga att planera, genomföra och utvärdera en teoretisk eller praktisk fördjupningskurs samt redovisa denna i form av en rapport.

17 Väl godkänt Den studerande förmår att analysera erfarenheten från fördjupningskursen, att redovisa denna på ett självständigt sätt samt att föreslå förbättringar i linje med det valda perspektivet.

18 Lärande i arbete 1-35 poäng och Lärande i arbete poäng Kursernas innehåll Projekt inom konst- och kulturområdet genomförs ofta med ett stort mått av engagemang. Kulturverkstan har kommit till för att detta engagemang skall få större möjlighet att resultera i projekt av högre kvalité och med rimligare arbetsförhållanden för projektgrupp och projektledare. Lärande i arbete, LIA, ger deltagaren möjlighet att utveckla grundläggande kompetens och professionalitet inom kulturprojektledning. Under de två LIA-kurserna som ingår i utbildningen LIA I i termin 2 och LIA II i termin 4 - får deltagaren möjlighet att integrera tidigare kunskaper och erfarenheter, både från tiden före utbildningen och från kurserna på Kulturverkstan. Under den praktiska delen av LIA arbetar deltagaren inom en kulturorganisation. Arbetet föregås av en planeringsprocess som genomförs i grupp och individuellt, där studenterna tillämpar metoder för process- och projektledning. Under den praktiska delen av LIA n arbetar deltagaren aktivt inom en organisation, ett företag eller ett projekt. Parallellt med det praktiska arbetet sker en systematisk dokumentation, reflektion och utvärdering av arbetet. Allt reflekteras i slutet av LIA-kursen i en rapport, som senare diskuteras och utvecklas tillsammans med lärare och kursdeltagare. Varje LIA ger deltagaren ett utvecklat kontaktnät som grund för goda kontakter inom det arbetsliv man utbildar sig för. LIA I kunna planera, genomföra och utvärdera sitt arbete med hjälp av metoder för process- och projektledning kunna utveckla sin kunskap kontinuerligt genom systematisk reflektion över arbetet

19 Betygskriterier Godkänt Den studerande medverkar i planering, genomförande och utvärdering av kulturprojekt eller verksamhet. Väl Godkänt Den studerande analyserar och drar slutsatser kring arbetets olika faser. LIA II ha kännedom om vad det innebär och förmåga att arbeta som professionell kulturprojektledare Undervisning och examination Kulturverkstan erbjuder deltagarna stöd och undervisning i processen att formulera inlärningsmål inför LIA, välja en LIA-organisation, skriva en LIA-plan och en LIA-rapport. Kursen examineras genom att deltagarna presenterar en LIA-plan, en LIA-rapport och genomför ett öppet seminarium. Betygskriterier Godkänt Den studerande planerar, genomför och utvärderar kulturprojekt eller löpande verksamhet. Den studerande diskuterar och reflekterar över centrala frågor för verksamheten. Väl Godkänt Den studerande diskuterar och drar slutsatser över centrala frågor för verksamheten samt föreslår förbättringar och motiverar sina ställningstaganden. KD, OU, LS 2009, revidering KD 2010