Teknik- och servicenämnden. Föredragningslista 1/2. Tid: kl. 16:00. Plats: Gustav Vasa, Kommunhuset Strängnäs.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teknik- och servicenämnden. Föredragningslista 1/2. Tid: kl. 16:00. Plats: Gustav Vasa, Kommunhuset Strängnäs."

Transkript

1 KALLELSE Teknik- och servicekontoret /2 Teknik- och servicenämnden Tid: kl. 16:00. Plats: Gustav Vasa, Kommunhuset Strängnäs. Majoriteten har gruppmöte i Gustav Vasa kl. 15:00. Oppositionen har gruppmöte i von Seth kl. 15:00. Föredragningslista Allmänhetens frågestund Mötets öppnande Upprop Val av justerare Övriga frågor Ärende Beteckning Information 1. Föredragningslistan 2. Anmälningsärenden 3. Verksamhetsrapporter 4. Information om Agenda 2030 Beslut 5. Hyresavtal med ordningsregler gällande båtplats för fritidsbåt i Strängnäs kommuns fritidsbåtshamnar 6. Internkontrollplan 2018 för teknik- och servicenämnden 7. Gåvobrev gällande utkikstorn på Långberget i Strängnäs (Kungstornet) 8. Samråd av förslag till fördjupad översiktsplan för Stallarholmen, yttrande 9. Vattenplan för Strängnäs kommun, yttrande TSN/2017: TSN/2017: TSN/2017: TSN/2017: TSN/2017: Samrådshandlingarna finns på samarbetsytan Vattenplanen finns på samarbetsytan

2 2/2 Ärende 10. Medborgarförslag om trafiksäkerheten på Brunnsvägen Beteckning TSN/2017: E-förslag gällande husbilar på Visholmen TSN/2017: Initiativärende om att ta bort fikat vid teknik- och servicenämndens sammanträden TSN/2017: Delegationsbeslut SIXTEN SKULLMAN Ordförande KERSTI HELLSTRÖM Nämndsekreterare

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE Teknik- och servicekontoret Bilaga 2:1 Handläggare Kersti Hellström Tel Teknik- och servicenämnden Anmälningsärenden Följande anmälningsärenden meddelas: 1. KF 208 Valärenden. 2. KF 210 Delårsrapport Strängnäs kommun. 3. KF 218 Avgifter enligt lag (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering på kommunägd kvartersmark i Strängnäs kommun. Handlingarna finns att ta del av under sammanträdet.

4 Bilaga 5:1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Teknik- och servicekontoret Handläggare Kersti Hellström Dnr TSN/2017: Teknik- och servicenämnden /2 Hyresavtal med ordningsregler gällande båtplats för fritidsbåt i Strängnäs kommuns fritidsbåtshamnar Förslag till beslut Teknik- och servicenämnden beslutar att 1. godkänna förslaget till Hyresavtal med ordningsregler gällande båtplats för fritidsbåt i Strängnäs kommun att gälla från och med Beskrivning av ärendet För att Strängnäs kommun ska ha trivsamma och väl fungerande hamnområden är det viktigt att det finns ordningsregler att förhålla sig till. Nu gällande hyresavtal med ordningsregler angående båtplats behöver revideras avseende möjligheten till boende på båt respektive vinterförvaring av båt i fritidsbåtshamnar. Avtalet gäller mellan hyresvärden Strängnäs kommun genom teknik- och servicenämnden (TSN) och hyresgäst i kommunens fritidsbåtshamnar. När hyresavgiften är betalad till TSN är detta avtal bindande och accepterat av båda parter. Sedan kommunen tog över driften av fritidsbåtshamnarna av Promarina år 2016 har ungefär 4-5 båtar per vinter förvarats i hamnarna i Strängnäs och i Mariefred. Vinterförvaringen har i ett flertal fall varit kombinerad med boende på båtarna och debiteras enligt särskilt taxa för vinterförvaring. Teknik- och servicekontoret får in allt fler önskemål från privatpersoner om vinterförvaring kombinerat med boende i fritidsbåtar och husbåtar i de kommunala hamnarna. Kontoret har därför utrett frågan och kommit fram till fakta enligt nedan. Regeringsrätten fastslår i dom (avgjord ) att varaktigt förtöjd båt ska betraktas som byggnad och är således bygglovspliktig. I hamnområden som är detaljplanerade för hamnverksamhet, vilket gäller i Strängnäs kommun, får det inte etableras bostäder och därför inte heller beviljas bygglov. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

5 Bilaga 5:2 2/2 Andra kommuner som har etablerat områden för boende i hamnar har kopplat samtliga båtar till kommunalt vatten och avlopp samt el. Av säkerhetsskäl och för eventuell evakuering behöver flytbryggor anläggas i anslutning till båtar med boende. Boverkets regler kräver 8 m mellanrum mellan varje båt, vilket begränsar antalet platser. Hantering av vatten, avlopp, sopor, och el måste lösas om kommunen skulle välja att ändra detaljplanerna och bevilja bygglov för att tillåta boende på båt. Teknik- och servicekontorets slutsats är att kommunen inte har någon ekonomisk möjlighet att erbjuda permanent-, säsongs- eller fritidsboende på båt och inte heller någon vinterförvaring av båtar i kommunens hamnar. Förslaget till Hyresavtal med ordningsregler är därför omarbetade och det har skett i samråd med kommunjuristerna. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Att inte tillåta permanent-, säsongs- eller fritidsboende på båt och inte heller vinterförvaring av båtar i hamnarna medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Ett beslut att tillåta detta skulle medföra stora kostnader. Övriga konsekvenser Beslutet medför bättre ordning i våra hamnar, när det finns ordningsregler att förhålla sig till. Miljökonsekvenser Eftersom hanteringen av vatten, avlopp, sopor, och el inte kan ordnas på ett smidigt och kostnadseffektivt sätt så är det mer positivt för miljön att boende på båt inte tillåts. Uppfyllelse av mål Mål E1 Nämnden ska verka för en god ekonomisk hushållning genom väl fungerande ekonomisk styrning och uppföljning, följs om nämnden beslutar i enlighet med kontorets förslag. Uppföljning Beslutet följs upp kontinuerligt. Beslutsunderlag Förslag till Hyresavtal med ordningsregler gällande båtplats för fritidsbåt i Strängnäs kommun, fr.o.m Beslutet skickas till Samtliga båtplatshyresgäster i samband med utskick av 2018 års fakturor. strangnas.se Lars Ekström Kontorschef Anders Ekman Stadsmiljö- och servicechef

6 Bilaga 5:3 AVTAL Teknik- och servicenämnden Dnr TSN/2017: /3 Hyresavtal med ordningsregler gällande båtplats för fritidsbåt i Strängnäs kommuns fritidsbåtshamnar, gäller fr.o.m Detta avtal gäller mellan hyresvärden Strängnäs kommun genom teknik- och servicenämnden (TSN) och hyresgäst i kommunens fritidsbåtshamnar. När hyresavgiften är betalad till TSN är detta avtal bindande och accepterat av båda parter. Båtplatsen får endast användas för fritidsbåt som har motor för framdrivning samt för rodd- eller segelbåt. Båten får inte användas som bostad i hamnen. För att vi ska ha så trivsamma och väl fungerande hamnområden som möjligt gäller nedanstående villkor. Avtalstid Avtalet gäller tillsvidare. Hyresgästen får nyttja sin båtplats under perioden 1 april 31 oktober. Vinterförvaring av båt i hamnen är inte tillåten. Hävning av avtal TSN har rätt att med omedelbar verkan häva avtalet om båtägaren inte följer ordningsreglerna. Uppsägning av båtplats Om hyresgästen inte längre önskar hyra båtplats ska denna sägas upp snarast möjligt, dock senast den 31 mars, för att debitering inte ska utgå. Boende på båt Det är inte tillåtet att bo på båten under mer än tre dygn. Vid boende på båten under längre tid än tre dygn hävs hyresavtalet och hyresgästen förlorar sin båtplats. Administrativa ordningsregler Upplåtelse av båtplats, debitering Båtplats hyrs ut genom att hyresgästen kommer överens med TSN. Avgiften debiteras en gång per år med förfallodag angiven på fakturan. Företräde till båtplats Hyresgäst som under ett år hyrt båtplats har företräde att hyra samma plats under nästa år. TSN har dock rätt att anvisa annan båtplats. Om båtplatsavgiften inte är betalad på förfallodagen, anses hyresgästen ha avsagt sig företrädesrätten till båtplatsen. Båtplatsavgiften Taxan fastställs av kommunfullmäktige. Överlåtelse av båtplats Hyresgästen får inte överlåta sin båtplats eller hyra ut den utan TSN:s medgivande. Om båtplatsen har överlåtits eller hyrts ut i andra hand utan medgivande, har TSN rätt att genast återta den och ta hand om ev. utrustning som lämnats kvar. Kostnader som uppkommer för TSN i samband med detta, ska betalas av hyresgästen.

7 Bilaga 5:4 2/3 Adressändring Hyresgästen är ansvarig för att korrekta kontaktuppgifter meddelas till e-post Försäkring Fritidsbåtar som ligger vid kommunala båtplatser ska ha en giltig ansvarsförsäkring. Ansvarsområden och kontaktuppgifter När det gäller drift och underhåll av platser för fritidsbåtar kontakta hamnsamordnare Chris Björklund telefon Administrativa frågor ställs till administrativ samordnare Kersti Hellström tel Båda nås även på e-post Skicka gärna e-post i första hand om det inte avser akuta frågor. Generella ordningsregler Aktsamhet Hyresgästen ska vara aktsam när hen använder hamnens anläggningar. Hyresgästen är skyldig att ersätta skador som hen orsakar. Hyresgästen får inte använda sin båt eller båtplats på sätt som kan föranleda obehag för andra hyresgäster, kringboende eller allmänhet. Om hyresgästen åsidosätter denna skyldighet, utgör det grund för uppsägning. Hyresvärdens ansvar TSN har inget ansvar för båtar förtöjda i hamnarna. Miljöfarliga ämnen Det är förbjudet att förvara eldfarliga oljor och liknande på bryggorna. Allt miljöfarligt avfall ska sorteras och lämnas till återvinningsstation. Elektrisk anslutning Elektriskt värmeelement eller annan uppvärmningsanordning som kan medföra brandrisk får inte anslutas till båt. All elektrisk utrustning ska vara godkänd för utomhusbruk. Byggnader Hyresgästen får inte utan särskilt medgivande uppföra något slags byggnad inom hamnområdet. Biltrafik Hyresgästen får inte hindra eller försvåra trafiken i hamnarna. Parkering får endast ske på anvisade platser. Förtöjning och avfendring, sjunken båt Hyresgästen är skyldig att förtöja och fendra av sin båt på betryggande sätt samt tillse att det förtöjningsgods som finns på brygga och påle är lämpligt för respektive båt. Hyresgästen ska utan dröjsmål ta upp eller länsa båt om den sjunkit eller blivit liggande i marvatten. Förvaring på bryggor För att inte hindra framkomligheten för andra båtägare, får inte jolle eller annan materiel förvaras på bryggorna. Om utrymme finns får dock släpjolle förtöjas inom båtplatsens vattenområde.

8 Bilaga 5:5 3/3 Förändringar på bryggor Förändringar eller påbyggnader får inte göras på bryggorna utan medgivande av TSN. Flyttning av båt För att underlätta användningen för andra båtplatsinnehavare har TSN, på hyresgästens bekostnad, rätt att flytta eller omhänderta båt som är felaktigt eller slarvigt förtöjd, liksom båt som förtöjts olovligt, sjunkit eller ligger i marvatten. Återkrav av båt Båtägare som inom tre månader återkräver omhändertagen båt (se ovan), får tillbaka båten om hen betalar TSN:s kostnader för omhändertagandet. El och vatten Båtplatser med eluttag finns att hyra på vissa bryggor. Eluttag för tillfälligt bruk finns i de större hamnarna, dessa uttag får inte nyttjas för långvarigt bruk (längre än tre dygn). Tillgång till färskvatten finns antingen på bryggorna eller vid särskilda centrala påfyllningsställen. Latrin I april 2015 infördes ett förbud mot att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i hav, sjöar och inre vattendrag. Förbudet gäller alla fritidsbåtar, förutom de som är K- märkta. Hela Sveriges sjöterritorium omfattas. All tömning av latrintankar ska ske i hamn i de tömningsstationer som finns anlagda för ändamålet. Möjlighet till latrintömning finns i sjömacken i Strängnäs och i gästhamnen i Mariefred.

9 Bilaga 6:1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Teknik- och servicekontoret Handläggare Kersti Hellström Dnr TSN/2017: Teknik- och servicenämnden /2 Internkontrollplan 2018 för teknik- och servicenämnden Förslag till beslut Teknik- och servicenämnden beslutar att 1. att fastställa förvaltningens förslag till internkontrollplan för år Beskrivning av ärendet Internkontroll är ett hjälpmedel och en integrerad del i kommunens verksamheter och processer och ett verktyg för att uppnå målen för verksamheterna. Enligt Riktlinjer för internkontroll, KS , ska nämnden inför varje nytt verksamhetsår besluta om en särskild plan för uppföljning av internkontrollen. Planens syfte är att se till att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt och att trygga nämndens interna kontroll. Internkontrollplanen är även till för att säkerställa att bland annat kommunfullmäktiges beslut följs, lagar och regler efterlevs, risker minimeras och en rättvisande redovisning säkras. Föregående års internkontrollplan har revideras genom att tre kontrollmoment har utgått och ersätts av ett nytt. Den nya punkten behandlar nämndens mål om att andelen medarbetare som är sjukskrivna ska uppgå till max 5 %. Ekonomiska konsekvenser Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Ekonomiska konsekvenser och finansiering för kommunen Arbetet med internkontroll finansieras inom budget, som en del i löpande internkontrollarbete och verksamhetsuppföljning. Uppföljning Internkontrollplanen ska följas upp minst två gånger per år. Underlag Internkontrollplan 2018 för teknik- och servicenämnden. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

10 Bilaga 6:2 2/2 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen för kännedom. Lars Ekström Kontorschef Kersti Hellström Handläggare

11 Risk- och väsentlighetsbedömning Nämnd Risk- och väsentlighetsbedömning Processer/rutiner som hamnar i det orange och röda fältet i matrisen ska med in i internkontrollplanen. Det är med största sannolikhet så att den/de processer/rutiner som hamnar i det röda fältet behöver åtgärdas direkt. Men processen/rutinen bör ändå inkluderas i internkontrollplanen för att kontrollera att åtgärderna fungerar. Bilaga 6:3 Rutin/system Beslutsattester Svar på inkommen e- post Antal genomförda förbättringsåtgärder inom fritidsverksamheten Mål A1.3 Informationen på kontorets webbsida ska uppdateras vid händelse av förändring och den ska vara aktuell och lättillgänglig Mål A3.1 Antal planerade trygghetsåtgärder Mål C1.1 Andel medarbetare som är sjukskrivna Mål D1.1 Risk Sannolika fel som kan uppstå Att attestreglementet eller riktlinjerna inte följs eller inte är aktuellt. Att beslutsattestanter inte känner till dessa styrdokument. Att medborgare som ställer frågor via e-post inte får svar Att fritidsenheten inte förbättrar sin verksamhet i enlighet med uppsatta mål om 12 genomförda förbättringsåtgärder Att informationen på webbsidan inte är uppdaterad, aktuell eller lättillgänglig, så att medborgare inte kan ta del av informationen Att stadsmiljöenheten (4 åtgärder), räddningstjänsten (5 åtgärder), måltidsenheten (2 åtgärder) och fritidsenheten (2 åtgärder) inte uppnår målen och att tryggheten för medborgarna därmed inte ökar Att målet om att frisknärvaron ska öka inte nås och att organisationen och dess medarbetare inte mår bra och därmed inte utvecklas i en positiv riktning. Sannolikhet (risk) 1-4 Konsekvens (väsentlighet) 1-4 Summa När du gör en risk- och väsentlighetsbedömning ska det dokumenteras i tabellen till vänster. De processer/rutiner som hamnar i gul kategorin bör hållas under uppsikt kan vara aktuella att ta med till nästa års kontrollplan. Dokumentera även motiven till valda processer/rutiner. Brister och avvikelser från aktuell internkontrollplan tas med i nästa års kontrollplan för att säkerställa att avvikelsen åtgärdats. Syfte med internkontrollen: Ändamålsenlig och kostandseffektiv verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m Säkra tillgångar och hindra förluster Eliminera och upptäcka fel genom ständig förbättring Vad är väserntligt att ta med i internkontrollplanen: Det enklaste sättet är att ställa sig frågan; vilka fem till tio processer/rutiner får inte bli fel. Ett annat sätt är att utifrån ett antal grundkomponenter få fram relevanta processer/rutiner. Dessa komponenter kan vara: Nyheter i organisationen; arbetssätt, rutiner, IT-system med mera Revisionens granskningar Tillsynsmyndighetens granskningar Tidigare och egna erfarenheter av brister i verksamheter/systemen Omvärldsfaktorer Reglementen, policydokument, regler etcetera Aktuella rutinbeskrivningar

12 Bilaga 6:4 Internkontrollplan Skriv inte i kolumn B, Rutin/system. Länken hämtar data från flikarna 1-10 Rutin/system Beslutsattester. Att kontoret svarar på inkommen e-post. Antal förbättringsåtgärder inom fritidsverksamheten. Mål A1.3. Informationen på kontorets webbsida ska uppdateras vid händelse av förändring och den ska vara aktuell och lättillgänglig. Mål A3.1. Antal planerade trygghetsåtgärder. Mål C1.1. Andel medarbetare som är sjukskrivna Mål D1.1 Kontrollmoment Kontroll av attester. Kontroll av inkommen e- post har fått svar. Kontroll av vilka tillgänglighetsåtgärder som har genomförts. Kontroll av webbsidan. Kontroll av vilka trygghetsåtgärder som har genomförts. Kontroll via statistik och av vilka åtgärder som genomförts för att inte sjukskrivningstalet ska öka. Nämnd Ansvarig för att kontroll utförs Rapport till Frekvens Metod Handläggare Kontorschef Halvårskontroll Stickprov. Handläggare Handläggare Handläggare Handläggare Kontorschef Kontorschef Kontorschef Kontorschef Halvårskontroll Halvårskontroll Halvårskontroll Halvårskontroll Handläggare Kontorschef Halvårskontroll Genomgång och uppföljning av e-post. Uppföljning av antal åtgärder. Genomgång av webbsidan. Uppföljning av antal åtgärder. Uppföljning av åtgärder.

13 Bilaga 6:5 Tillbaka Internkontrollplan Nämnd Riskbedömning (ange rutin) Beslutsattester. Beskrivning av vad rutiner innebär och vilket regelverk som gäller idag Attestreglemente för Strängnäs kommun, antaget av kommunfullmäktige Riktlinjer för attestreglemente, antagna av kommunstyrelsen Nr Sannolika fel som kan uppstå Ingen risk Låg risk Medel Risk Hög risk Konsekvens Att attestreglementet eller riktlinjerna inte följs. Att kontorets beslutsattester inte är aktuella. Att beslutsattestanter inte känner till reglementet eller

14 Bilaga 6:6 Tillbaka Internkontrollplan Nämnd Riskbedömning (ange rutin) Att kontoret svarar på inkommen e-post. Beskrivning av vad rutiner innebär och vilket regelverk som gäller idag Teknik- och servicekontoret har tre olika myndighetsbrevlådor: Det är viktigt att myndigheter och medborgare som skickar in frågor och synpunkter till dessa e-postadresser får svar inom rimlig tid. Nr Sannolika fel som kan uppstå Ingen risk Låg risk Medel Risk Hög risk Konsekvens Att myndigheter och 1 medborgare inte får svar på ärenden, frågor eller synpunkter

15 Bilaga 6:7 Tillbaka Internkontrollplan Nämnd Riskbedömning (ange rutin) Antal förbättringsåtgärder inom fritidsverksamheten. Mål A1.3. Beskrivning av vad rutiner innebär och vilket regelverk som gäller idag Enligt nämndens verksamhetsplan för 2018 indikator A1.3 ska fritidsverksamheten genomföra 12 förbättringsåtgärder under år Nr Sannolika fel som kan uppstå Ingen risk Låg risk Medel Risk Hög risk Konsekvens Att fritidsverksamheten inte genomför alla 12 1 förbättringsåtgärder och att verksamheten därmed inte utvecklas

16 Bilaga 6:8 Tillbaka Internkontrollplan Nämnd Riskbedömning (ange rutin) Informationen på kontorets webbsida ska uppdateras vid händelse av förändring och den ska vara aktuell och lättillgänglig. Mål A3.1. Beskrivning av vad rutiner innebär och vilket regelverk som gäller idag Enligt nämndens verksamhetsplan för 2018 indikator A3.1 ska informationen på kontorets webbsida uppdateras vid händelse av förändring och vara aktuell och lättillgänglig. Nr Sannolika fel som kan uppstå Ingen risk Låg risk Medel Risk Hög risk Konsekvens 1 Att webbsidan inte är uppdaterad och aktuell Att webbsidan inte är tillgänglig.

17 Bilaga 6:9 Tillbaka Internkontrollplan Nämnd Riskbedömning (ange rutin) Antal planerade trygghetsåtgärder. Mål C1.1. Beskrivning av vad rutiner innebär och vilket regelverk som gäller idag Enligt nämndens verksamhetsplan för 2018 indikator C1.1 ska ett antal trygghetsåtgärder genomföras, stadsmiljö 4 st, räddningstjänsten 5 st, måltidsenheten 2 st och fritidsenheten 2 st. Nr Sannolika fel som kan uppstå Ingen risk Låg risk Medel Risk Hög risk Konsekvens Att enheterna inte genomför samtliga 13 trygghetsåtgärder 1 och att tryggheten därmed inte ökar enligt planeringen

18 Bilaga 6:10 Tillbaka Internkontrollplan Nämnd Riskbedömning (ange rutin) Andel medarbetare som är sjukskrivna Mål D1.1 Beskrivning av vad rutiner innebär och vilket regelverk som gäller idag Enligt nämndens verksamhetsplan för 2018 indikator D1.1 ska andelen medarbetare som är sjukskrivna inte överstiga 5 %. Stiger sjukskrivningstalet finns risk för att organisationen och dess medarbetare inte mår bra och därmed inte utvecklas i en positiv riktning. Nr Sannolika fel som kan uppstå Ingen risk Låg risk Medel Risk Hög risk Konsekvens Att organisationen och dess 1 medarbetare inte mår bra och därmed inte utveckas i en positiv riktning

19 Bilaga 7:1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Teknik- och servicekontoret Handläggare Ulf Broström Dnr TSN/2017: /2 Teknik- och servicenämnden Gåvobrev gällande utkikstorn på Långberget i Strängnäs (Kungstornet) Förslag till beslut Teknik- och servicenämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att 1. godkänna föreliggande förslag till gåvobrev gällande utkikstorn på Långberget i Strängnäs. Teknik- och servicenämnden beslutar vidare för egen del att 1. godkänna att teknik- och servicenämnden får ansvar för drift- och tillsynsansvar av utkikstornet på Långberget från den tid då givaren föreningen Kungstornet Långberget inte längre har ansvaret. Beskrivning av ärendet I ett e-förslag föreslog förslagsställaren Rolf Wallinder år 2014 att ett utkikstorn placeras på högsta punkten på Långberget. Förslagsställaren önskade att tornbygget genomförs som ett projekt, finansierat av sponsorer och EU-medel. Strängnäs kommun ska enligt förslaget avsätta marken och efter att bygget står färdigt överta ansvaret för drift och underhåll av utkikstornet. Kommunfullmäktiges presidium beslutade den 12 maj 2014 att lämna över e- förslaget till dåvarande teknik- och fritidsnämnden för behandling. Nuvarande teknik- och servicenämnden beslutade den 29 september , att bifalla e-förslaget under förutsättning att samhällsbyggnadsnämnden beslutar att bifalla bygglovet och tornets byggnadstekniska utformning samt att tornet doneras till Strängnäs kommun när det är färdigställt och besiktigat. Den ideella föreningen Kungstornet Långberget har därefter låtit uppföra utkikstornet på Långberget. Under byggtiden har föreningen haft tillstånd från polismyndigheten för användandet av den offentliga platsen med tillstyrkande från Strängnäs kommun genom teknik- och servicenämnden. Nu föreligger ett förslag till gåvobrev som ska godkännas av kommunstyrelsen. Enligt förslaget till gåvobrev ska föreningen Kungstornet Långberget ge utkikstornet på Långberget som gåva till Strängnäs kommun, kommunstyrelsen. Villkor för gåvan är att föreningen bibehåller ansvaret för drift och tillsyn av utkikstornet fram till och med den 31 december 2020 eller annan tidpunkt som kommunstyrelsen i särskild överenskommelse med givaren kommer överens om. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

20 Bilaga 7:2 2/2 Teknik- och servicenämnden får ansvar för drift och tillsyn av utkikstornet då föreningens ansvar upphör. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Teknik- och servicenämnden får en årlig kostnad på ca kr från den tidpunkt nämnden får ansvar för driften av utkikstornet. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Teknik- och servicekontoret följer upp och bevakar tidpunkten för övertagandet av driftansvar m.m. Beslutsunderlag Förslag till gåvobrev Beslutet skickas till Kommunstyrelsen. Lars Ekström Kontorschef Ulf Broström Chefsjurist

21 Bilaga 7:3 Dnr TSN/2017: /2 G Å V O B R E V Givare: Kungstornet Långberget (ideell förening) ( ) c/o Rolf Wallinder Svedjevägen 54C Strängnäs Mottagare: Strängnäs kommun, kommunstyrelsen ( ) Nygatan Strängnäs 1. Bakgrund I ett e-förslag föreslog förslagsställaren Rolf Wallinder år 2014 att ett utkikstorn placeras på högsta punkten på Långberget. Förslagsställaren önskade att tornbygget genomförs som ett projekt, finansierat av sponsorer och EU-medel. Strängnäs kommun ska enligt förslaget avsätta marken och efter att bygget står färdigt överta ansvaret för drift och underhåll av utkikstornet. Kommunfullmäktiges presidium beslutade den 12 maj 2014 att lämna över e-förslaget till dåvarande teknik- och fritidsnämnden för behandling. Nuvarande teknik- och servicenämnden beslutade den 29 september , att bifalla e-förslaget under förutsättning att samhällsbyggnadsnämnden beslutar att bifalla bygglovet och tornets byggnadstekniska utformning samt att tornet doneras till Strängnäs kommun när det är färdigställt och besiktigat. 2. Gåvoobjekt Givaren ger som gåva till mottagaren det av givaren på Långberget uppförda utkikstornet av givaren kallat Kungstornet. 3. Tillträde av gåvan Mottagaren tillträder gåvan tidigast den 1 i månaden efter att mottagaren genom beslut i kommunstyrelsen godkänt detta gåvobrev. Tillträde äger dock inte rum förrän efter det att givaren erhållit slutbesked från samhällsbyggnadsnämnden för det uppförda utkikstornet och att byggnationen har fått en godkänd slutbesiktning. Tillträdet innebär att gåvan blir fullbordad och mottagaren formellt blir ägare av utkikstornet, men givaren bibehåller ansvaret för drift och tillsyn enligt villkoren i punkt 4 nedan under den tid som anges där. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

22 Bilaga 7:4 2/2 4. Villkor för gåvan Givaren och mottagaren är överens om att följande villkor ska gälla för gåvan. a) Givaren ska från mottagandet av gåvan fram till och med den 31 december 2020 fortsätta att ansvara för skötseldrift av utkikstornet och även ansvara för tillsyn och uppsikt över detsamma. Givaren och mottagaren kan genom särskild överenskommelse bestämma att den tid som givaren ska fortsätta att ha ansvar enligt detta villkor blir kortare eller längre än som anges här. b) Givaren ska under den tid som anges under 4 a) ha en ansvarsförsäkring som täcker det ansvar som en driftansvarig verksamhet har för ett sådant objekt som utkikstornet utgör. c) Mottagaren tar genom nuvarande teknik- och servicenämnden över driftansvar och annat ansvar som anges i p 4 a) - b) efter den där angivna tidpunkten. 5. Mottagande av gåvan Genom godkännande av detta gåvobrev med beslut i kommunstyrelsen och undertecknande av detta gåvobrev tar mottagaren tacksamt emot gåvan med tillträde och de villkor i övrigt som anges i detta gåvobrev. Strängnäs den / 2017 Strängnäs den / 2017 För Strängnäs kommun Kommunstyrelsen För Kungstornet Långberget Jacob Högfeldt, Kommunstyrelsens ordförande Rolf Wallinder Ordförande Cecilia Wikström, Kommundirektör

23 Bilaga 8:1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Teknik- och servicekontoret Dnr TSN/2017: Stadsmiljöenheten /1 Handläggare Joakim Karlsson Teknik och servicenämnden Samråd av förslag till fördjupad översiktsplan Stallarholmen, Strängnäs Förslag till beslut Teknik- och servicenämnden beslutar att lämna följande yttrande 1. ingen erinran gällande fördjupad översiktsplan Stallarholmen, Strängnäs kommun avseende fritid och rekreation, trafik och övrig infrastruktur samt miljö och riskfaktorer. Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden beslutade , att skicka ut förslaget till fördjupad översiktsplan för Stallarholmen med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning samt förslag till Grönplan del B4, Stallarholmen för samråd. Handläggare för olika enheter inom teknik- och servicekontoret har varit delaktiga i framtagandet av yttrandet. Ekonomiska konsekvenser för kommunen När nytillkomna ytor enligt översiktsplanen överlämnas till teknik- och servicekontoret efter färdigställande, kommer kostnader gällande drift och underhåll för gator, dagvattenbrunnar, lekytor, parker och gatubelysning att belasta kontorets driftsbudget. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning När framtagandet av detaljplaner inom området blir aktuellt kommer stadsmiljökontoret att ingå i planarbetet. Beslutsunderlag Fördjupning av översiktsplanen Stallarholmen, samrådshandling Miljökonsekvensbeskrivning Grönplan del B4, Stallarholmen Följebrev till remissinstanser, Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsnämnden. Lars Ekström Kontorschef Anders Ekman Stadsmiljö och servicechef Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

24 Bilaga 8:2 Dnr SBN/2015: Samhällsbyggnadskontoret Strategienheten Handläggare Patrik Wirsenius Tel Adressater Kommunala remissinstanser Statliga myndigheter och organ Andra myndigheter och sammanslutningar med väsentligt intresse av förslaget Samråd av förslag till fördjupad översiktsplan för Stallarholmen, Strängnäs kommun Samhällsbyggnadsnämnden beslutade , se bifogat protokoll, att skicka ut förslaget till fördjupad översiktsplan för Stallarholmen med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning samt förslag till Grönplan del B4, Stallarholmen för samråd. Av utrymmesskäl medföljer inte de tillhörande handlingarna miljökonsekvensbeskrivning och förslag till Grönplan del B4. Dessa finns dock tillgängliga på kommunens hemsida: Kommunens översiktsplan skall beskriva kommunens intentioner och avsikter för framtida mark- och vattenanvändning. Översiktsplanen påverkar inte befintlig markanvändning men kan styra den framtida användningen vid framtagande av detaljplaner och vid bygglovsprövningar. Strängnäs kommuns översiktsplanering består av en kommunövergripande översiktsplan samt fördjupningar av översiktsplanen (FÖP) som på en mer detaljerad nivå beskriver intentioner för framtida mark- och vattenanvändning i kommunens huvudsakliga utbyggnadsområden. Fördjupningen av översiktsplanen (FÖP) för Stallarholmen skall visa kommunens intentioner vad gäller mark- och vattenanvändningen för Stallarholmens tätort med omnejd på års sikt. Den detaljnivå som fördjupningar av översiktsplanen möjliggör, förväntas ge bättre förståelse och insikt för de boende och verksamma i området vilket skapar bättre förankring och stärker genomförandemöjligheten av planens syften. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

25 Bilaga 8:3 2/3 Avgränsning Planområdet inrymmer Stallarholmen tätort samt kringliggande områden som exempelvis Husby och Tuna. Norr om tätorten sträcker sig området ut på Selaön och avgränsas strax söder om Åsa gravfält och norr om Ytterselö kyrka. I söder avgränsas planområdet i höjd med Gesta och Toresunds kyrka. Planområdet omfattar stora delar av Stallarholmsfjärden och gränsar till områden med höga natur och kulturvärden, både på fastlandet och på Selaön

26 Bilaga 8:4 3/3 Handlingar är under samrådsperioden 16/10-18/ tillgängliga på medborgarkontoren i Strängnäs och Stallarholmen samt på kommunens hemsida: Samrådsperiod Samrådsperioden pågår från till Under denna period finns möjlighet att lämna skriftliga synpunkter på förslaget. De inlämnade synpunkterna utgör en allmän handling hos kommunen och kan komma att lämnas ut om någon begär det. Synpunkter skickas till: Strängnäs kommun, Samhällsbyggnadsnämnden, Nygatan 10, Strängnäs alternativt med e-post till: OBS! Ange diarienummer SBN/2015:2302 på handlingen eller i meddelanderaden om ni använder e-post. Synpunkter skall vara kommunen tillhanda senast Öppet hus Samhällsbyggnadsnämnden bjuder in till ett dialogtillfälle i form av ett öppet hus där intresserade kan ta del av förslaget, diskutera och ställa frågor. Kortare presentationer sker löpande under kvällen. Ingen föranmälan, kom och gå när du vill. Tid: Tisdag 14 november 2017 kl Plats: Gula Industrihuset, Stallarholmen Eventuella frågor om förslaget besvaras av översiktsplanerare: Patrik Wirsenius, tel , e-post: Med vänlig hälsning Patrik Wirsenius Översiktsplanerare

27 Bilaga 8:5 Fördjupning av översiktsplanen Stallarholmen Samrådshandling

28 2 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:6 Utförare Ansvarig handläggare Medverkande Styrgrupp Medborgardialog/ workshops Övriga medverkande Patrik Wirsenius Anders Jonsson, Gustav Björnstad, Gunilla Malm, Daniel Artaeus, Karina Gagner, Elin Hjort Marie Jonsson, Mikael Rojek Stallarholmens nätverk, Drömfabriken Stallarholmen, Lisa Nilsson (Grönplan del B4 Stallarholmen) ÅF Infrastructure AB (Miljökonsekvensbeskrivning) Projekt Projekt finansieras av Samhällsbyggnadsnämnden Diariebeteckning: SBN/2015:2302 Handling Tryckt hos Strängnäs kommun, Post och Repro Samrådshandling - SBN

29 Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:7 / 3 Samrådshandling - SBN

30 4 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:8 Innehåll 1. Inledning Översiktsplanering i Strängnäs kommun Fördjupning av översiktsplanen - funktion och framtagande Förhållande till övergripande översiktsplanering Handlingar som påverkar planens utformning och genomförande Ortsanalys Geografi och befolkning Samhällets historia Kulturmiljöer Bostäder Service & verksamheter Landskap & grönstruktur Folkliv Fritid & Rekreation Trafik & övrig infrastruktur SWOT-analys Planeringsförutsättningar Berörda riksintressen och andra lagskyddade intressen Miljö och riskfaktorer Gällande detaljplaner Markägarfördelning Utvecklingsstrategi Centrumutveckling Bostäder Service & Verksamheter Natur- & Kulturmiljö 47 Samrådshandling - SBN

31 Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:9 / Fritid & Rekreation Kommunikationer Föreslagen mark- och vattenanvändning Allmän information Sammanfattning av förslaget Mark- och vattenanvändningskarta Områdesbeskrivningar Områdesöversikt Område Västra Sundby(VS) Område Södra Vannesta (SV) Område Västra Husby (VH) Område Husby Tuna (HT) Riktlinjer kompletteringar i befintlig bebyggelsestruktur Konsekvenser av planens genomförande Miljökonsekvensbeskrivning Ekonomiska och sociala konsekvenser Genomförande och uppföljning 77 Tillhörande handlingar Miljökonsekvensbeskrivning Grönplan del B4 Samrådshandling - SBN

32 6 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:10 Samrådshandling - SBN XXXX-XX-XX

33 1. Inledning Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:11 / Översiktsplanering i Strängnäs kommun Kommunens översiktsplan skall beskriva kommunens intentioner och avsikter för framtida mark- och vattenanvändning. Översiktsplanen påverkar inte befintlig markanvändning men kan styra den framtida användningen vid framtagande av detaljplaner och vid bygglovsprövningar. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande vilket innebär att den i sig inte kan åberopas vid tvistemål i domstol. Översiktsplanen kan dock användas som underlag vid beslut som fattas med grund i lagstiftning, exempelvis plan- och bygglagen eller miljöbalken. Översiktsplanen skall beaktas i alla ärenden som berör framtida mark- och vattenanvändning inom kommunen. Alla beslut och ställningstaganden som frångår intentionerna i översiktsplanen skall motiveras. Strängnäs kommuns översiktsplanering består av en kommunövergripande översiktsplan som behandlar gemensamma ställningstaganden samt fördjupningar av översiktsplanen (FÖP) som på en mer detaljerad nivå beskriver intentioner för framtida mark- och vattenanvändning i kommunens huvudsakliga utbyggnadsområden, varav FÖP Stallarholmen är en av dessa fördjupningar. Översiktsplanering enligt PBL 3 kap: 5 Av översiktsplanen ska framgå 1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, 2. kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, 4. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, 5. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder, och 6. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e första stycket miljöbalken. 6 Översiktsplanen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. Mer information om översiktsplanering kan läsas i Strängnäs kommuns Översiktsplan Fördjupning av översiktsplanen - funktion och framtagande Funktion Fördjupningen av översiktsplanen (FÖP) för Stallarholmen skall visa kommunens intentioner vad gäller mark- och vattenanvändningen för Stallarholmens tätort med omnejd på års sikt. Den detaljnivå som fördjupningar av översiktsplanen möjliggör, förväntas ge bättre förståelse och insikt för de boende och verksamma i området vilket skapar bättre förankring och stärker genomförandemöjligheten av planens syften. Vad som är viktigt att tänka på att det är fastighetsägaren som slutligen bestämmer om dessa intentioner verkställs. Kommunen Samrådshandling - SBN

34 8 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:12 har inte rätt eller möjlighet att genomdriva markanvändningsändringar enbart med den fördjupade översiktsplanen som grund. Tillhörande handlingar Parallellt med framtagande av fördjupningen produceras en grönplan för Stallarholmen som beskriver hur de tätortsnära rekreationsytorna bör utvecklas för att säkerställa de befintliga och de tillkommande invånarnas behov av rekreation och återhämtning. Grönplanen är ett underlag till den fördjupade översiktsplanen. En översiktsplan bedöms enligt Miljöbalken alltid innebära en betydande miljöpåverkan vilket medför att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) alltid ska göras. Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver och bedömer den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra. Framtagande I plan- och bygglagen (PBL) anges formella krav på hur en översiktsplan skall produceras och vad den skall innehålla. Enligt PBL skall det finnas två tillfällen under översiktsplanens framtagande då de som har väsentligt intresse av förslaget skall kunna ta del av planen samt lämna synpunkter på densamma. Dessa tillfällen kallas för samråd och utställning. Kommunen skall sammanställa skriftliga synpunkter som inkommer under dessa perioder och redovisa de förslag på ändringar som synpunkterna gett anledning till. Utöver de lagkrav på dialogtillfällen som ställs genomför kommunen även andra tidiga dialoger i form av kreativa möten (workshops) och öppna hus. Vilka kan då anses ha väsentligt intresse av förslaget? Figur-1. Tidigt i processen genomfördes ett öppet hus där inriktningen för Stallarholmens framtid diskuterades. Samrådshandling - SBN

35 Hit räknas bland annat invånarna, markägare, företag och föreningar verksamma på orten men även statliga myndigheter och berörda grannkommuner. Efter utställning av förslaget och de eventuella mindre redigeringar som skett skall planförslaget antas av kommunfullmäktige. Sakfrågor (innehållet) i en översiktsplan kan inte överklagas, däremot kan själva antagandebeslutet överklagas om den berörde anser att processen med planens framtagande och antagande inte genomförts lagenligt. Förslaget som nu presenteras är ett resultat av bland annat tidigare genomförda dialoger där politiker, invånare, markägare, företagare och skolungdomar haft möjlighet att diskutera och framföra synpunkter om framtida utveckling av orten. Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:13 / 9 Bakgrund Arbete med FÖP Stallarholmen inleddes redan 2011 efter ett beslut i kommunfullmäktige Under 2011 genomfördes ett antal arbetsträffar och workshops med boende, fastighetsägare och näringsidkare på orten. Parallellt med FÖP Stallarholmen påbörjades även arbete med den nya kommunövergripande ÖP2014. Under våren 2012 nedprioriterades arbetet med fördjupningar (förutom Stallarholmen även Åkers styckebruk) för att resurser skulle koncentreras på framtagande av den kommunövergripande planen. Sommaren 2015 återupptogs arbetet med FÖP Stallarholmen. Under 2016 genomfördes ett antal dialogtillfällen med invånare och verksamma på orten där ett utkast till mark- och vattenanvändningskarta diskuterades och synpunkter inhämtades.synpunkter och förslag som inkommit under och efter detta tillfälle har inarbetats i samrådsförslaget. Samråd Kommunen avser nu genomföra ett samråd av planförslag. Under samrådet finns möjlighet att lämna skriftliga synpunkter på förslaget. 1.3 Förhållande till övergripande översiktsplanering Förhållande till den kommunövergripande översiktsplanen, ÖP 2014 Fokusområden I ÖP 2014 har ett antal fokusområden utpekats som är viktiga att förhålla sig till i kommunens planeringsarbeten, bland annat Underlätta för persontransporter till fots, med cykel och kollektivtrafik Vidareutveckla kommunens identitet som Mälarkommun Främja ett mångsidigt näringsliv Forma variationsrika livsmiljöer där möten främjas Skapa förutsättningar för minskad miljöbelastning och förbättrad hantering av klimatförändringar Skydda landskapsbilden på lång sikt Bidra till en bättre folkhälsa genom samhällsplaneringen Samrådshandling - SBN

36 10 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:14 i de fördjupningar av översiktsplanen som produceras. Fokusområdena är identifierade med grund i tidigare politiskt arbete med vision och strategier, men även med beaktande av inkomna synpunkter och förslag från de dialogtillfällen som genomförts under ÖP 2014:s framtagande. För att förtydliga fokusområdena och möjliggöra för visuella kopplingar i kommande planarbeten skapades de illustrationer som visas i marginalen. Dessa återkommer på de platser i dokumentet där dessa anses särskilt berörda. Övergripande utvecklingsstrategi I ÖP 2014 anges en övergripande utvecklingsstrategi vilken består av fem huvudteman: Figur-2.Utbyggnadsstrategi från ÖP Fortsätt att stärka utvecklingen runt kommunens järnvägsstationer i Strängnäs stad och Läggesta med Mariefred och Åkers styckebruk 2. Främja ett levande stadsliv i kommunens centralort 3. Skapa förutsättningar för Stallarholmen att utvecklas 4. Koppla samman kommunens delar/samhällen 5. Främja en levande landsbygd på ett hållbart sätt. FÖP Stallarholmen berör tre av dessa teman (3,4 och 5). Befolkning Stallarholmen 2016 uppgick befolkningen i Stallarholmens tätort (Tuna-Husby inräknat) till ca 1900 invånare. Invånarantalet i hela kommundelen uppgick till ca Med den önskvärda befolkningstillväxten på 1100 personer skulle detta innebära en befolkning på 2970 invånare i tätorten år 2040, vilket innebär en procentuell ökning med ca 59% samt 31% med beaktande av hela kommundelen. Figur-3.Befolkningsökning enligt utbyggnadsstrategin i ÖP För att kunna erbjuda långsiktigt hållbara bebyggelsestrukturer i kommunen anger strategin hur bostadsbebyggelsen för den tillkommande befolkningen skall fördelas i kommunen. I ÖP2014 har även en större mängd ställningstaganden fastslagits vilka syftar till att tillgodose kommunens intentioner gällande allmänna intressen. Bostadsbehov enligt ÖP2014:s huvudscenario Enligt tillväxtmålet för befolkningen skall Strängnäs kommuns invånarantal växa med en årlig procentsats av 1% i snitt fram till Detta skulle innebära att befolkningen i kommunen uppgår till ca personer år 2040, vilket är en ökning på ca personer jämfört med 2013 års befolkningsmängd. För att kunna erbjuda långsiktigt hållbara bebyggelsestrukturer i kommunen anger strategin hur bostadsbebyggelsen för den tillkommande befolkningen skall fördelas i kommunen. Enligt huvudscenariot skall 10% av önskvärd befolkningstillväxt fram till 2040 bosätta sig i/kring Stallarholmens tätort. Boendetätheten för hushållsberäkning i Stallarholmen anges till 2,3 invånare/hushåll. Bostadsbehovet kommer med dessa angivna förutsättningar att vara 1100/2,3= ~480 hushåll. För att upprätthålla god planberedskap anger ÖP2014 att Samrådshandling - SBN

37 ett tillägg i form av en beredskapsfaktor skall användas. Enligt ÖP2014 bör faktor 1,5 användas vilket betyder att ungefär 720 bostadsenheter (hushåll) bör möjliggöras i detaljplaner i och intill Stallarholmen fram till Då översiktsplanerna är politiska intentioner och att dessa inte alltid samstämmer med markägarnas intentioner medför att en än större överkapacitet byggrätter bör möjliggöras i planförslaget. Avgränsning FÖP Stallarholmen Avgränsningen för den fördjupade översiktsplanen utgår från kommunens utvecklingsstrategi med en bebyggelsekoncentration inom 3 km från tätortscentrum. Planområdet inrymmer Stallarholmen tätort samt kringliggande områden som exempelvis Husby och Tuna, se figur 4. Norr om tätorten sträcker sig området ut på Selaön och avgränsas strax söder om Åsa gravfält och norr om Ytterselö kyrka. I söder avgränsas planområdet i höjd med Gesta och Toresunds kyrka. Planområdet omfattar stora delar av Stallarholmsfjärden och gränsar till områden med höga naturoch kulturvärden, både på fastlandet och på Selaön. Avgränsningen kan komma att ändras under planens framtagande. Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:15 / 11 Figur-4.Karta med markerad gräns för FÖP Stallarholmen. Samrådshandling - SBN

38 12 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8: Handlingar som påverkar planens utformning och genomförande Statliga och regionala mål, planer och program I översiktsplanen skall redovisas hur kommunen tagit hänsyn till nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för hållbar utveckling. FN antog september 2015 en ny hållbar utvecklingsagenda, Agenda 2030, som består av 17 utvecklingsmål. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling; den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga. Översiktsplanen ska på lokal och regional nivå bidra till att genomföra agendan. Regeringen beslutade den 26 april 2012 om reviderade preciseringar till de nationella miljökvalitetsmålen. Målet God bebyggd miljö är nära kopplat till översiktsplaneringen och är förtydligat genom tio preciseringar: Hållbar bebyggelsestruktur En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade. Hållbar samhällsplanering Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. Infrastruktur Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs- och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet. Kollektivtrafik, gång och cykel Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och att det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar. Natur- och grönområden Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närheten till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet. Kulturvärden i den byggda miljön Samrådshandling - SBN

39 Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas. God vardagsmiljö Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. Hälsa och säkerhet Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälsoeller säkerhetsrisker. Hushållning med energi och resurser Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används. Hållbar avfallshantering Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:17 / 13 Södermanlands län har inga egna specifika regionala miljömål, utan på regional nivå gäller även de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar och etappmål som regeringen har beslutat om. Länsstyrelsen har ett uppdrag att stödja kommunerna i det lokala miljömålsarbetet genom att ta fram underlag och hjälpa till med att formulera lokala mål och åtgärdsprogram. Kommunala strategier, planer och policys Kommunövergripande översiktsplan, ÖP2014 Den kommunövergripande översiktsplanen anger strategiska utbyggnadsinriktningar och förhållningar för framtida utveckling av kommunen. Politisk vision framarbetad 2015: Tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen Politiska verksamhetsmål och direktiv Hit räknas såväl kommunens slogan En dynamisk idyll såväl som de politiska visionerna, varav den gällande kan ses i marginalen. Strategier för Trafik, Miljö, Jämställdhet, Tillgänglighet, Folkhälsa och Centrumutveckling Långsiktiga strategier för att säkerställa en hållbar utveckling av kommunen. Riktlinjer för bostadsförsörjning Dessa riktlinjer anger avsikterna med bostadsförsörjningen i ett mer kortsiktigt perspektiv men med mer långsiktiga utblickar. Samrådshandling - SBN

40 14 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:18 Trafik och Cykelplaner Anger på en mer detaljerad nivå vilka åtgärder som bör genomföras/utvecklas inom respektive tätort i kommunen. VA-, energi/klimat- och avfallsplaner Kommunens klimat- och energiplan är under revidering. Renhållningsordning och avfallsplan gäller för åren Arbete med en vattenplan för förvaltning av vatten och åtgärder för vattenkvalitet pågår. Kommunen saknar 2016 långsiktiga planer för VA, en VA-plan med utbyggnadsstrategi skall dock produceras efter att vattenplanen är antagen. Grönplan Grönplanerna syftar till att säkerställa främst rekreativa funktioner i samband med kommande mark- och vattenplanering. Planen behandlar dock även biologiska och ekologiska värden. Grönplan del A är kommunövergripande och gäller för kommunens alla delar, Grönplanens B-delar är områdesspecifika och kopplas mot de områden som ingrips av FÖP:ar. Stads- och kulturmiljöprogram Programmet anger förhållningsätt för tillkommande bebyggelse i skyddsvärda kulturmiljöer i tätorter och på landsbygden. Stallarholmen-Selaön presenteras i specifik del. Dagvattenpolicy Riktlinjer hur dagvatten skall hanteras ur miljö- och föroreningssynpunkt. Denna policy kommer att uppdatera i fas med att en VA-plan produceras. Handelspolicy Riktlinjer och principer som kommunen behöver för att säkra en stark handel med hänsyn till krav på social, ekologisk, kulturell och ekonomisk hållbarhet.. Samrådshandling - SBN

41 2. Ortsanalys Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:19 / Geografi och befolkning Samhällets position i kommunen och i regionen Stallarholmen ligger vid Mälaren i kommunens nordöstra del cirka tretton kilometer öster om Strängnäs stad och omfattar de tre socknarna Ytterselö, Överselö och Toresund. Stallarholmens tätort ligger på båda sidor av Stallarholmsfjärden, där norra delen ligger på Selaön som är Sveriges största insjöö. Figur-5.Karta över Stallarholmens placering i regionen. Befolkning Stallarholmen är kommunens fjärde största tätort med cirka 1900 invånare. I kommundelen Stallarholmen finns runt 3500 invånare. Fördelning på åldrar redovisas i figur 6. Av det kan man läsa att befolkningsstrukturen följer kommunens respektive länets strukturer i stora tag, men att Stallarholmen har något färre 0-3 åringar och åringar. Istället är åldersspannet år mer framträdande. Befolkningen i Stallarholmens tätort har de senaste fem åren i genomsnitt ökat med personer per år, se figur 7. Samrådshandling - SBN

42 16 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:20 Figur-6. Åldersfördelning inom Stallarholmens kommundel, källa SCB. Befolkningsutveckling i Stallarholmens tätort (inkl Husby- Tuna) Stallarholmens tätort Figur-7. Befolkningsutvecklingen i Stallarholmens tätort inklusive fritidshusområdet Husby-Tuna, källa SCB. Samrådshandling - SBN

43 2.2 Samhällets historia Vid stenålderns slut ca 3000 år sedan stod Mälarens vatten ca 25 meter högre än nu och hela dagens samhälle låg under vatten. Som en följd av landhöjningen har vattenlinjen sedan dess dragit sig tillbaka till dagens läge. Från järnåldern (500 f.kr-1050 e.kr) finns flera fornminnen i området och några av Selaöns största gravkullar ligger i fornminnesområdet Östa hage i tätortens utkant. Ingen annan trakt i Södermanland har så många runskrifter som på Selaön. Området koloniserades tidigt på grund av dess kommunikativt sett centrala läge i mötet mellan den farled som ledde mellan Strängnäs, Mariefred och Uppsala och den så kallade Selaåsen som löpte över sundet vid Stallarholmen i nord-sydlig riktning. Det äldre vägsystemet med dess otaliga runstenar följde åssträckningen. Tiden före 1600-talet, nyttjades ett vadställe över sundet mellan fastlandet och Selaön, det så kallade Kolsundet som låg något öster om den nuvarande broöverfarten. Vid vadet på fastlandssidan låg det under minst 300 år en krog. Traktens bördiga åkermark skapade goda förutsättningar för en tidig fast befolkning. Mälarvattnet var den viktigaste kommunikationsmedlet förr i tiden och det gick många båttransporter via Stallarholmen mellan Stockholm och större orter i Mälaren trafikerade den första ångbåten Stallarholmssundet vid en resa från Stockholm till Strängnäs. Den bördiga lerjorden och sanden i Selaåsen var även utmärkta råvaror för framställning av tegel. Det gynnsamma läget vid vattnet och tillgången till arbetskraft ledde till att det under 1800-talet anlades tio tegelbruk i närområdet, varav flera var verksamma in på 1900-talet. Tegelbruken hörde till de stora gårdarna, varav Valla, Östa, Sundby och Husby var några av dem. Centralorten Stallarholmen växte fram på båda sidor om sundet vilket har sin historiska förklaring i att området som tidigare tillhörde två olika kommuner, delat på tre socknar. Detta har präglat samhället där service, bostäder och arbetsplatser ligger på båda sidor. Det var främst på Sundbys, Vannesta och Vallas ägor som tätortsbebyggelsen växte fram. En bro med ett spann som släppte igenom båttrafiken byggdes Innan dess sköttes förbindelsen med eka eller roddfärja ersattes bron av en bredare och bärkraftigare svängbro. Den fasta broförbindelsen över sundet bidrog till en ökad etablering av småindustrier, fler bostäder byggdes och befolkningen ökade. Bland annat anlades ett sågverk, garveri, tryckeri, remtillverkning och sängklädestillverkning. I Stallarholmen har också legat ett potatislager som levererade till ett företag som skalade potatis till storhushåll. Stallarholmens såg hade en omfattande verksamhet från 1920-talet fram till år 1956 då den lades ner byggde Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:21 / 17 Samrådshandling - SBN

44 18 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:22 Sörmländska lantmännen ett planmagasin för jordbrukarnas spannmålsskördar i samhället och 1949 kompletterades detta med ett högt silotorn. Idag finns imponerande byggnader efter Husby tegelbruk, nordost om sundet, kvar medan Sundby som låg på sydvästra sidan om sundet, är helt rivet. Verksamheten vid Husby lades ner 1978 och kvarvarande byggnader används idag till småindustri och som lager. Planmagasinet och silotornet uppfört av Sörmländska lantmännens centralförening står kvar. Samhället var som störst under 1920-talet då mycket folk behövdes i lantbruk och i industrin. När sedan lantbruket mekaniserades och arbetskraften byttes ut mot maskiner, så minskade antalet invånare. Bostadsbebyggelsen utgörs till största delen av egnahemsbebyggelse och villor från 1920-tal och framåt bildades Stallarholmens kommun när de tre socknarna slogs samman, men redan 1971 slogs kommunen samman med Strängnäs storkommun. 2.3 Kulturmiljöer Värden och kännetecken Stallarholmen och dess omgivning är mycket rik på förhistoriska lämningar, vilket gör att områdets tidsdjup är lätt att avläsa. Den omfattande förekomsten av runstenar ger en tydlig bild av områdets kommunikationshistoria. Vidare representerar området en viktig del av Mälardalens byggnadstekniska historia med dess mångfald av tegelbruk som sannolikt försörjt de större städerna runt Mälaren med byggnadsmaterial. De strukturer och den bebyggelse som på olika sätt berättar om samhällets historia och framväxt, har ett samhällshistoriskt värde som är intressant att lyfta fram och bevara. De har också ett Samrådshandling - SBN

45 byggnads- och arkitekturhistoriskt värde som exempel på sin tids byggnadsteknik och utformning. Bostadsbebyggelsen i Stallarholmen utgörs främst av egnahemsbebyggelse från 1920-talet och framåt. Den har först uppstått utmed vägarna och utmed vattnet och fyllts på successivt utan att något område med enhetlig arkitektur och bebyggelse har uppstått. Inom småhusbebyggelsen finns emellertid ett stort antal välbevarade och tidstypiska byggnader. Undantag från den brokiga bostadsbebyggelsen finns också till exempel i det unga enhetligt utformade och färgsatta bostadsområdet där Valla tegelbruk låg, Tegelugnsvägen och Tegelvägen eller radhusen vid Brovägen. Den offentliga bebyggelsen i centrum är uppförd efter 1950 i samband med den nybildade kommunen. Struktur Samhället är uppbyggt kring en kommunikationsnod, där vatten- och landvägar möts. Äldre industrier och verksamheter ligger nära vattnet. Äldre bostadsbebyggelse och småindustrier ligger tillsammans. Egnahemsbebyggelsens bärande strukturer utgår från stora tomter med huvudbyggnaden indragen från gatan. Flerfamiljshusen vid centrumanläggningen från 1950-tal, i enlighet med ABC-stadens planeringsideal. Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:23 / Bostäder Tätorten Stallarholmen består av bebyggelseområden på respektive sida om Stallarholmsfjärden som förenas med en bro centralt belägen i orten. Stallarholmen består till stor del av villabebyggelse, med inslag av verksamhetslokaler och flerfamiljshus. Cirka 90 procent av bostadsbeståndet är småhus och 10 procent är flerbostadshus med hyresrätter. Stallarholmen attraherar i hög grad de som söker småhus i den mindre landsbygdsnära tätorten, med goda naturvärden och med en omedelbar närhet till Mälarens vatten. Ortens villaområden har generellt en grön och lummig karaktär och närheten till vattnet utgör ett stort värde. På Selaösidan öster om tätorten finns ett fritidshusområde (Husby / Tuna) som på längre sikt kan omvandlas till året runt boende. Särskilt boende Husbyholm är nu ett boende, dels för flyktingar men också ett stödboende. Totalt är det 30 platser. Denna grupp hör hemma inom individ- och familjeomsorgen (IFO). Husbyholm var tidigare ett äldreboende (Selaöhemmet). Det lades ner 2010 och fastigheten stod tom fram till år Hemtjänsten har en lokal i fastigheten Husbyholm. Även om antalet hemtjänstbrukare förmodas öka finns det i nuläget och Samrådshandling - SBN

46 20 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:24 några år framåt inget behov av ytterligare hemtjänstlokal. Utifrån nuvarande prioritering kommer särskilt boende för äldre främst att placeras centralt i Strängnäs stad. Det som kan bli aktuellt i Stallarholmen är ett trygghetsboende som framförallt vänder sig till äldre. Det finns behov av små hyreslägenheter till en överkomlig hyra, precis som i många andra kommuner. 2.5 Service & verksamheter Stallarholmen är starkt präglat av sitt läge vid Mälaren och samhället förbinds av bron mellan den del som är beläget på fastlandet med den norra delen av samhället som utgörs av Selaön, Sveriges största insjö-ö. Genom orten sträcker sig Strängnäsvägen/Brogatan för att fortsätta över bron och där dela sig till Överselövägen och Ytterselövägen som in sin tur leder vidare ut på ön och landsbygden. För de boende på ön, och de allra nordligaste delarna av ön utgör Stallarholmens centrum och centrala delar utefter genomfartsvägen med befintlig service och handel ett be- Figur-8.Karta med service och verksamheter i centrala Stallarholmen Samrådshandling - SBN

47 tydelsefullt stråk som det mest närliggande centrum att tillgå för de boende och besökare. Dagligvaruhandel utgörs idag av en livsmedelsbutik och är belägen på ö-sidan av orten. Butiken tillhandahåller också servicefunktioner i form av post- och paketutlämning, uttagsautomat för kontanter och är också apoteksombud. Inom samma område runt det mindre torget finns även café, pizzeria och ett mindre antal butiker. Svenska kyrkans församlingshem ligger också centralt placerat vid torget. Vid brofästet på fastlandssidan finns gästhamn med båtmack, bensinstation, kiosk, glasskiosk samt värdshus. Dessa funktioner är viktig service för både boende och besökare. Stallarholmsskolan är ortens grundskola och den är belägen på fastlandssidan av tätorten med cirka 400 elever från förskoleklass till årskurs nio. Stallarholmen är en ort med ett starkt lokalt engagemang bland invånarna inom både ideella verksamheter som inom näringslivet. Det märks tydligt inom näringslivet genom det nu etablerade företagsområdet där Gula Industrihuset utgör ett nav med ett 40-tal företagsverksamheter och även ett starkt engagemang inom föreningslivet med ett tjugotal föreningar registrerade på orten. Utvecklingen av den hundraåriga industrifastigheten Gula Industrihuset utefter Strängnäsvägen tog fart när den köptes av tre privatpersoner 2008 och började utveckla lokalerna och området. Distriktssköterskan har sin mottagning i Gula Industrihuset och en lokal mötesplats har utformats i projektform i fastigheten och kan utgöra en modell för andra tätorter inom Strängnäs kommun. Näringslivet utgörs till största delen av enmansföretagare och de 244 registrerade företag som har Stallarholmen som postadress sysselsätter 432 personer. Av de registrerade företagen har 15 av dessa mer än 4 anställda och det företag som har flest anställda sysselsätter 27 personer. Branschfördelningen visar att störst är byggsektorn, därefter handel och reparation av fordon. Tredje största verksamhet är inom juridik och ekonomi, fjärde är jordoch skogsbruk och fiske- och vattenbruk och femte största branschen är tillverkning. Företaget med flest anställda är verksamt inom tävlingar med hästar och därefter kommer företag inom mark- och grundarbeten med 25 anställda. Företaget med tredje flest anställda är verksamt inom skogs- samt byggbranschen med 15 respektive 14 anställda. Företag inom restaurang- och cafébranschen har ett tiotal anställda. Engagemanget inom det lokala näringslivet är stort och under 2015 startades ett företagarnätverk av näringsidkare på orten. Företagare i Stallarholmen har tillsammans genomfört mässdeltagande för att marknadsföra sina respektive företag och verksamheter. Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:25 / 21 Samrådshandling - SBN

48 22 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8: Landskap & grönstruktur Landskap Tätorten Stallarholmen präglas av bebyggelse längs mälaren. Landskapet som omger orten består av ett mosaikartat öppet odlingslandskap och mindre skogsområden som är mycket typiskt för landskapen runt mälaren. Från många av höjderna har man även utsikt över vattnet eller det historiska åkerlandskapet som vid stränderna på båda sidor om fjärden där det erbjuds möjlighet till attraktiv utsikt. Längs höjderna på de branta stränderna i Sundby strand har man också långa utblickar tvärs över fjärden och orten. I de centrala delarna kring bron och vid gula industrihuset kommer man nära vattnet. Vattenområden så som sjöar, dammar och större vattendrag är viktiga karaktärsdrag som påverkar hur ett landskap uppfattas. Vattenområden erbjuder många gånger möjligheten till utsikt och bidrar därför ofta till en vacker landskapsbild. En stor andel av stränderna i planområdet är bebyggda med tät bebyggelse, särskilt inne i samhället. I det nyetablerade bostadsområdet Sundby strand har en tillgänglig strandremsa sparats mellan bebyggelsen och vattnet. Det omväxlande jordbrukslandskapet är exempel på en särskilt attraktiv landskapsbild. Dessa områden karaktäriseras av lägre vegetation där sikten är fri. Denna typ av landskapskaraktär återkommer i stora delar av planområdet, oftast på lågt belägen mark. I planområdet finns flera viktiga landmärken. Bland annat Stallarholmsskolan, Husby tegelbruk och det centrala torget är kulturhistoriskt viktiga strukturer som bör uppmärksammas med tanke på landskapet och hur det upplevs. Även silon som utmärker sig med sin höga byggnadshöjd räknas som ett av områdets viktiga landmärken. Ortens orientering på båda sidor om Stallarholmsfjärden, förenade med en bro som också utgör huvudgata i samhället bildar ett viktigt karaktärsdrag. Samrådshandling - SBN

49 Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:27 / 23 Figur-9.Karta med åkermark (gul kulör) och områden med naturvärden (gröna kulörer). Landskapets struktur och den påtagliga närheten till vattnet ger goda förutsättningar för rekreation. Det skapar möjligheter för utevistelse både i skog, vid vatten och i ett kulturhistoriskt intressant landskap, något som nogsamt bör beaktas vid framtida exploatering. Grönstruktur I Stallarholmen finns flera olika områden och naturtyper som är av särskild ekologisk betydelse bland annat sju nyckelbiotoper varav en omfattar ett antal skyddsvärda träd. Här finns också sumpskogar, ädellövskog, naturvärdesobjekt, alléer och våtmarker. I de nordvästra och centrala delarna på selaösidan finns ängsmark som är en viktig biotop för insekter som fjärilar och bin. Många av dessa biotoper och naturvärden är skyddade. Områdena bör ses som viktiga både för hög biodiversitet, vardagsrekreation och för friluftsliv och kan i viss utsträckning göras tillgängliga för besökare samt kopplas till ortens skol- och förskoleverksamhet. Dock är det av högsta vikt att i samtliga områden som karaktäriserats av ekologisk betydelse i första hand respektera det ostörda naturlivet och alltid tillgängliggöra dessa platser med försiktighet. Ett av de särskilt betydelsefulla ekologiska områdena och som innefattas av det regionala naturvårdsprogrammet är den vassrika Kyrkviken i sydöstra delen som med hjälp av små medel kan tillgängliggöras och bidra till friluftsliv och rekreation genom till exempel vandringsleder och fågeltorn. Samrådshandling - SBN

50 24 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8: Folkliv Stallarholmen, inte vilken håla som helst är Stallarholmens slagord som vill visa att Stallarholmen inte är som andra mindre tätorter med betydande landsbygdsområden. Här finns dynamiken och engagemanget som bidrar till ortens karaktär vilken allt mer har framträtt under senare år. Folklivet i form av evenemang över hela året är omfattande och aktivt och måste betraktas som en enande kraft för hela tätorten och centrala tätorten för både invånare, företagare och besökare. De som bidrar till och genomför majoriteten av evenemang är föreningar och föreningar i kombination med aktiva företagare som alla gemensamt sätter sin prägel på Stallarholmen. Kultur & evenemang Korv & brödfestivalen, kreativa sommarmarknaden, motormarknad och Stallarholmens vikingafestival är några av de större evenemangen inom området för den fördjupade översiktsplanen. Ett flertal av de större evenemangen hålls i de centrala delarna av orten och framför allt vid och omkring Gula Industrihuset, Östa strand och vid befintliga idrottsanläggningar. Vissa av evenemangen lockar från några hundra besökare ända upp till sju tusen besökare och har besökare långt utanför Stallarholmens och kommunens gränser. Främst är det de evenemang som samarrangeras av aktörer i Gula Industrihuset och också Stallarholmens vikingafestival som lockar det största antalet besökare. Lokala mathantverkare i Sörmland genomför sedan sex år tillbaka en besöksdag under hösten. Besökarna ges möjlighet att får lära känna lokalproducenterna och att smaka på olika produkter som även finns till försäljning. Evenemanget kallas Aptitrundan och lockar stora mängder besökare till i detta fall Stallarholmens tätort, övriga delar av Selaön till de lokala producenterna. Mälsåkers slott är ett besöksmål som har egna evenemang under sommarsäsongen med konserter, utställningar och guidningar av slottet även om det ligger utanför fördjupningsområdet. Sociala mötesplatser Föreningen Drömfabriken är en förening som startade 2012 genom ett lokalt engagemang och föreningens grundläggande mål är att:..skapa förutsättningar för människor att realisera sina inneboende förmågor, drömmar och idéer. Föreningen finns i Gula Industrihuset och bedriver ett antal kurser, evenemang och frivilligarbeten som bland annat läshjälp och läxläsning. Drömfabrikens ambition har sedan starten varit och är fortfarande att stärka gemenskap bland ortens invånare. Ett steg som föreningen ansåg var viktigt var att kunna erbjuda en plats för människor att mötas på. Genom ett samarbete med Strängnäs kommun om att utforma och arbeta fram en modell för en Mötesplats kunde man i maj 2015 inviga Mötesplats Stallarholmen. Mötesplatsen ska också kunna utgöra modell för andra tätorter i kommun att använda sig av för att kunna stärka den lokala gemenskapen. Samrådshandling - SBN

51 En annan plats för möten är Svenska kyrkan där församlingshemmet och andra föreningar träffas. Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:29 / Fritid & Rekreation Föreningsliv Föreningar som bedriver verksamhet med inriktning på idrott och motion är: Stallarholmens SK (fotboll, bordtennis och löpning) Selaö-Toresunds skytteförening (skytte och luftgevär) Stallarholmens Bågskytteklubb (både utom- och inomhus) IFK Strängnäs (friidrott både utom- och inomhus Strängnäs Volleybollklubb (både utom- och inomhus) Satsa Friskt (motionsgymnastik i sporthallen) Stallarholmens Golfklubb Stallarholmens båtklubb Det finns även andra kulturföreningar, pensionärsföreningar, vikingavallsföreningen m fl som bedrivs i Gula industrihuset. Rekreation Idrott Idrottsplatsen i Stallarholmen, Toresunds idrottsplats, ligger i tätortens södra del. På idrottsplatsen finns fotbollsplaner, en 11-mannaplan med konstgräs och en 7-mannaplan med vanligt gräs. På idrottsplatsen finns också löparbanor och friidrottsbanor för kulstötning, höjd- och längdhopp, samt en byggnad med omklädningsrum och kafeteria. I anslutning till Stallarholmsskolan finns en fullstor sporthall och även en s.k. näridrottsplats som är öppen för alla. På näridrottsplatsen finns en konstgräsplan med fotbollsmål, basketkorgar samt en läktare. Näridrottsplatsen innehåller även 60 m löpsträcka (asfalterad) och längdhoppsgrop. En isbana spolas upp intill skolan om vädret tillåter. Stallarholmens SK ordnar även årligen ett tävlingslopp i löpning, Stallarholmsloppet. Badplatser För friluftslivet och turismen finns Östabadet centralt i Stallarholmens samhälle som sköts av kommunen. Det är ett stort allmänt grönområde som med både lekplats, bad, båtbryggor och stora grönytor fungerar som en mötesplats och här hålls exempelvis den årliga Vikingafestivalen varje sommar. Tunaviksbadet öster om Stallarholmen och Ekebyviksbadet (ligger vid Algö) sköts av föreningar med bidrag från kommunen. Längs med de bebyggda stränderna finns också flera badplatser och båtbryggor som förvaltas av privatpersoner och föreningar. Gångstråk och motionsspår I Stallarholmen finns strandpromenader bitvis längs Östabadet och vid småbåtshamnen på den nordöstra sidan om bron. På Samrådshandling - SBN

52 26 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:30 Figur-10.Karta med mötesplatser, rekreation och friluftsliv inom FÖP-området. fastlandssidan finns en strandpromenad längs stranden nedanför Sundby strand. På strandpromenaden längs Sundby strand finns också konststråket Konstpaus. På den sydöstra sidan om bron finns ingen möjlighet att gå längs ett sammanhängande promenadstråk utmed vattnet. Cykelleder I området runt Stallarholmen finns fyra cykelleder för fritid, turism och rekreation som alla utgår från tätorten. Två cykelleder går på Selaön (Överselöleden och Ytterselöleden) och två på fastlandet (Björkebyleden och Herrestaleden). Cykellederna är ca km långa och går förbi många intressanta besöksmål och sevärdheter. Samrådshandling - SBN

53 Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:31 / 27 Båtliv Strax öster om Stallarholmsbron vid Strandvägen ligger Stallarholmens båtklubbs hemmahamn med två bryggor där totalt ca 50 båtar kan förtöjas. Väster om Stallarholmsbron ligger klubbens andra lite mindre hamnområde, med cirka 35 båtplatser. Vid båda hamnarna finns utrymmen för vinteruppläggning, med plats för cirka 40 st båtar. På fastlandssidan öster om bron ligger en gästhamn med st båtplatser där det finns möjlighet att tanka och fylla på drickvatten. Gästhamnen drivs av värdhuset Gripen. Öster om Gula Industrihuset finns idag tre bryggor. Den längst söderut ägs av kommunen men hyrs ut genom arrendeavtal, de två andra är privatägda. Stallarholmsbron är en s k svängbro där ansvarig ägare är Trafikverket. Då bron är stängd är den segelfria höjden 3,1 meter och den fria bredden 20 meter. Nyttotrafik förekommer mellan alla dagar året om. För fritidsbåtar öppnar bron under perioden 1 maj - 15 oktober alla dagar kl en gång/timme under 10 min. Vid förhandsanmälan öppnas bron även under perioden 16 oktober - 30 april alla dagar kl Enligt uppgift från Stallarholmens båtklubb passerar närmare 6000 båtar bron under sommarmånaderna. Båtklubben pekar på ett behov av att tillfälligt kunna förtöja sin båt i väntan på broöppning. Väster om Stallarholmen i Vaxängsfjärden strax utanför FÖPområdet, ligger den lilla ön Norrskär. Vattenområdet runt ön används som naturhamn och på ön finns mindre bryggor och en toalett som sköts av kommunen. Sommartid trafikerar ett antal turistbåtar mellan olika städer, samhällen och turistmål, bland annat mellan Mariefred/Strängnäs och Stockholm. 2.9 Trafik & övrig infrastruktur Kommunikationer och trafiknät Stallarholmen ligger i nordöstra delen av kommunen cirka 16 km från Strängnäs och 15 km från Läggesta, med en restid på drygt 15 minuter med bil och drygt 25 minuter med buss. Från Läggesta är det cirka 65 km till centrala Stockholm, där restiden med tåg är 40 minuter och med bil cirka 50 minuter. Strängnäs stad, Mariefred och Läggesta med kopplingen till tåget och motorvägen är de viktigaste målpunkterna för de som dagligen pendlar ut från Stallarholmen. Pendlingsstatistik visar att majoriteten av utpendlingen har sin målpunkt inom Strängnäs kommunen. Utanför kommunen är Södertälje, Stockholm och Eskilstuna Samrådshandling - SBN

54 28 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:32 de största målpunkterna. Av de som pendlar in till Stallarholmen så kommer cirka 90 % från den egna kommunen. Stallarholmen ligger relativt långt från de större kommunikationsstråken E20 och Svealandsbanan, se figur 5. Vägstandarden på de statliga länsvägarna till dessa stora stråk är relativt låg, vilket leder till att orten har ett sämre kommunikationsläge jämfört med Strängnäs stad, Mariefred och Åkers Styckebruk. Biltrafik Huvudvägnätet i Stallarholmen består av Trafikverkets länsvägar, väg 977, från Malmby till Stallarholmen, väg 980 mellan Mariefred och Stallarholmen och vägarna 980 och 983 på Selaön ut mot Överselö respektive Ytterselö. Dessa genomfartsvägar behöver vara framkomliga för breda transporter som t ex jordbruksmaskiner. De övriga lokalgatorna är i huvudsak kommunala gator, men som sköts av Stallarholmens vägförening med bidrag från kommunen. Trafikflödena i centrala Stallarholmen är på väg 977 cirka 3000 fordon/dygn, på bron (väg 980) cirka 3700 fordon/dygn och på väg 983 cirka 1600 fordon/dygn. Vid större evenemang ökar trafiken i tätorten betydligt. Stallarholmens tätort delas av Mälaren och vattnet blir därmed en kraftig barriär i samhället. Den enda förbindelsen är en öppningsbar vägbron på väg 980, där Trafikverket är ansvarig för drift och underhåll. Ur ett risk- och säkerhetsperspektiv är detta ett stort problem om bron fastnar i ett uppställt läge då tiden från räddningsstyrkor larmas till de är framme på skadeplats avsevärt förlängs. Vägbron öppnas en gång per timme under båtsäsongen och innebär en försämrad framkomlighet från boende på Selaön och ger även en osäkerhet på grund av att bron ibland krånglar. Vägbron har dessutom smala gångbanor och saknar en cykelbana, vilket är en stor brist i Stallarholmens trafiknät. Vid större evenemang uppstår brist på bilparkering för besökarna. Detta leder till att många bilar parkerar längs med genomfartsvägarna, vilket skapar en otrygg trafikmiljö med dålig framkomlighet. Kollektivtrafik Stallarholmens tätort trafikeras januari 2017 av landsbygdslinjerna 303 och 304 som går till och från Strängnäs respektive Mariefred/Läggesta. Den centrala busshållplatsen ligger på Selaön nära brofästet. Turtätheten ligger på st turer på vardagar och cirka 8 turer på helgerna. Turtätheten är främst anpassad till tågavgångarna vid Läggesta station och för arbetspendlingen till Strängnäs samt för skoleleverna i Mariefred och Strängnäs. Restiden till Strängnäs och Mariefred är cirka 30 minuter respektive 20 minuter. Turtätheten på linje 303 och 304 är timmestrafik Samrådshandling - SBN

55 Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:33 / 29 Figur-11.Karta med befintlig trafikinfrastruktur. i högtrafik och i övrigt varannan timme. År 2015 gjordes en enkätundersökning där det framkom synpunkter om utökad trafik kvällstid samt bättre passning av busstrafiken till Läggesta station. Ute på Selaön går det busstrafik i form av skolbusslinjerna 634 Stallarholmen-Ytterselö-Vittinge och 636 Stallarholmen-Ytterselö. Dessa busslinjer kör endast grundskolans läsdagar och turtätheten är 2-4 st turer på vardagar. I dagsläget ser vi inget behov av att utöka turerna på Selaön, då antalet resenärer/avgång generellt är lågt. De som bor i den centrala delarna av tätorten nära genomfartsvägarna har idag god tillgänglighet till hållplatser med kriteriet 400 meters avstånd (ca 5 min promenad). Övriga bostadsområden har dock relativt långt att gå till närmaste hållplats, där det nybyggda området Sundby strand är ett av dessa områden som saknar god tillgänglighet till kollektivtrafik. För boende med Samrådshandling - SBN

56 30 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:34 långa gångavstånd till hållplatsen är möjligheten till pendlarparkering ett bra alternativ. Pendlarparkeringar i anslutning till busshållplatserna saknas dock idag för bilar. Vid den centrala busshållplatsen finns däremot ett antal cykelparkeringar. Cykeltrafik Cykelvägnätet i tätorten är bara delvis utbyggt. Det saknas viktiga länkar i cykelnätet, där det största behovet finns längs Trafikverkets vägar. Den allvarligaste bristen är att det saknas en cykelväg på bron över Mälaren. Det finns även ett behov av regionala cykelvägar till Mariefred och Strängnäs, både för arbetspendling, rekreation och turism. Gångtrafik Gångbanorna är relativt väl utbyggda i tätorten, men det finns stora brister i möjligheterna att röra sig längs med vattnet. Det beror oftast på att privata tomter går ända ner till vattnet, men det finns vissa stråk som är möjliga att förbättra. Sammanhängande gångstråk med god standard är viktigt för att öka Stallarholmens attraktivitet och få fler att röra på sig i vardagen. För skolbarnen som går till skolan är det särskilt viktigt att det är säkra övergångsställen på länsvägarna 977 och 980 i närheten av skolan Teknisk infrastruktur Vatten och avlopp Större delen av tätorten har idag kommunalt vatten och avlopp (VA). Fritidshusen i Tuna-området saknar dock kommunalt VA. Området kommer att på sikt ingå i kommunens verksamhetsområde. Enligt kommunens VA-utbyggnadsplan så ligger Tuna på sjunde plats i prioritetsordningen för utbyggnaden av kommunalt VA, vilket innebär att det bör vara utbyggt inom en 20-årsperiod. Det största avloppsreningsverket som ligger i Strängnäs, vid Ulvhällsfjärden, försörjer Strängnäs inklusive Stallarholmen, Åkers Styckebruk, Länna, Härad, mindre delar av Vansö och Helgarö samt Sanda och Björktorp. Vid planering av nya områden ska dagvattnet omhändertas och fördröjas lokalt i området. Avfall & Återvinning Det finns återvinningsstationer för förpackningar med mera i Stallarholmen vid gamla Coop-tomten och vid skolan. Den närmaste återvinningscentralen ligger i Läggesta. Energi Vattenfall är elnätsansvarig i Stallarholmen. En större högspänningsledning löper i nord-sydlig riktning som Svenska kraftnät ansvarar för. Samrådshandling - SBN

57 Bredband/Fiberutbyggnad För att upprätthålla och utveckla bra möjligheter för att bo, leva och verka på landsbygden med bra service är fiberuppkoppling en viktig förutsättning. Fiber är den modernaste formen av anslutning för fast bredband och erbjuder den snabbaste och mest stabila kommunikationen för internet, tv och telefoni. Över tid kommer fiber att ersätta det gamla telenätet och utbyggnaden kommer att ta olika lång tid för olika geografiska delar av landet att få fiberanslutning. När det gäller fiberutbyggnad på landsbygden är kommunen oftast inte ägare till så mycket mark och är inte heller väghållare. Strängnäs kommun bygger inte själv ut fibernätet utan bidrar till utbyggnaden på andra sätt. Det sker bland annat genom att upprätta och bidra till samverkan med marknadens aktörer, förmedling av kontakter till vägföreningar, markägare och föreningar som engagerar sig i fiberfrågan. Så skedde i arbetet med det, under 2017, uppstartade projektet för fiberutbyggnad av Selaön och landsbygden omkring Stallarholmen. Där gick ett antal privatpersoner med stort engagemang samman och drev arbetet med att dels informera invånare inom lokalområdet och dels genom att samarbeta med den aktuella aktören för att nå ett större antal intressenter. Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:35 / SWOT-analys Styrkor Närheten till Mälaren, sjönära boende Närheten till vackra och historiska naturmiljöer Många aktiva småföretagare Många festivaler och evenemang Gula Industrihuset som mötesplats Möjligheter Ökad tillväxt ger underlag för service De småskaliga verksamheterna kan utvecklas Omvandla silo-området som mötesplats med t ex sjöbodar, offentliga ytor, bostäder m m Utveckla området vid Östabadet med t ex camping Utveckla centrala huvudgatan som centrumfunktion med ökad service längs vägen och bättre gestaltning. Utveckla Gula Industrihus-området ytterligare Utveckla strandstråken Utveckla marina/gästhamn och båtturismen Utveckla natur- och friluftsturismen, inkl cykelturism Lyft fram platsens historia med t ex vikingatiden Driftsäker öppningsbar vägbro Utveckla motionsspår Utveckla jordbruket med närodlade ekologiska livsmedel Svagheter Ligger långt ifrån de större kommunikationsstråken Dålig kollektivtrafik p g a litet resandeunderlag, vilket leder till ett bilberoende Cykelväg saknas på bron Stallarholmsbron är Selaöns enda förbindelse med fastlandet Broöppning ger sämre tillgänglighet Begränsat med service i tätorten Centrum är ej sammanhängande Brist på parkeringar vid arrangemang Hot Industrimark bör inte vara synlig från infartsvägarna För höga fordonshastigheter ger farlig trafikmiljö Bron krånglar vid en krissituation Svårt att tillåta en större tillväxt på Selaön p g a av bron Skolans framtid är osäker Servicen minskar i tätorten Brist på parkeringsplatser i tätorten Brist på lägenheter i tätorten Brist på äldreboende Tillgängligheten till Mälarens stränder minskar Minskat lokalt engagemang Samrådshandling - SBN

58 32 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:36 3. Planeringsförutsättningar 3.1 Berörda riksintressen och andra lagskyddade intressen FÖP Stallarholmen ska redovisa hur de allmännas intresse ska tillgodoses. I regel ska vid avvägningar allmänna intressen väga tyngre än enskilda intressen. Områden eller objekt som bedöms vara värdefulla ur ett nationellt perspektiv, kan av staten och olika myndigheter pekas ut som så kallade riksintressen enligt Miljöbalken. Naturvård Naturvården syftar till att bevara och förstärka den bilogiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster samt säkerställa människans tillgång till områden för rekreation och friluftsliv. Det är viktigt att vi ser naturområdena som en resurs och attraktionskraft. Figur-12.Karta med områden av riksintresse för naturvården (N1-N2), Natura-2000 områden (N3-N4) samt strandområden som berörs av utökat strandskydd (blågrå ton) Inom planområdet finns det inga riksintressen för naturvården, men strax utanför planområdet ligger naturvårdsområdena N1, Tynnelsöfjärden och N2, Prästfjärden (se figur 12). Områden som ingår i Natura 2000 är utpekade av regeringen Samrådshandling - SBN

59 för att bevara särskilt betydelsefulla livsmiljöer och för att skydda hotade växter och djur. Två Natura 2000-områden ligger i direkt anslutning till planområdet,varav N4, Gesta delvis går in i planområdets södra del och det andra N3, Åsa gravfält ligger norr om planområdet (se figur 12). De områden som har utökat strandskydd framgår av kartan. Inom planområdet finns även ett biotopsskyddsområde Friluftsliv och rekreation Regeringen har i Miljöbalken 4 kap. angett Mälaren med öar och strandområden som ett riksintresse för dess värden för turismen och friluftslivet, främst det rörliga friluftslivet. Även Naturvårdsverket har med stöd av Miljöbalken 3 kap. utpekat området Prästfjärden-Gönsöfjärden-Arnöfjärden som riksintresse för friluftslivet inom länet. Området har attraktiva, örika mälarfjärdar med hög vattenkvalitet. Områdena framgår av figur 13. Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:37 / 33 Figur-13.Karta med områden av riksintresse för friluftslivet (F1-F2). Kulturmiljövård Riksintresseområdena för kulturmiljövården ska långsiktigt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de värden som utgör riksintresset. Landskapet i planområdets nordvästra del är klassat som riksintresse, där det även finns ett kompletterande område av regionalt intresse. Riksintresseområdet Överselö- Tynnelsö (D:15) är ett odlingslandskap med äldre större gårdar som löper från Överselö kyrka ner till Stallarholmsfjärden samt har värdefulla fornlämningar i form av exempelvis flera omfat- Samrådshandling - SBN

60 34 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:38 tande gravfält, se figur 14. Söder om tätorten finns ett stort område med kulturmiljövärden av regionalt intresse som innefattar jordbruksbygden kring Toresunds kyrka med omkringliggande herrgårdar och byar. Även kyrkbyn vid Ytterselö kyrka med omgivande fornlämningsrika odlingsmarker är utpekat som regionalt intresse. Figur-14.Karta med områden av riksintresse för kulturmiljövård (K1-K2) samt platser med identifierade kulturmiljölämningar/fornlämningar Kulturhistoriska lämningar Inom planområdet finns det gott om identifierade områden med kulturlämningar och enstaka fornlämningar, se figur 14. Skyddet för dessa är lagstadgade genom Lagen ( ) om kulturminnen med mera. Alla bygglovsprövningar och detaljplaneprojekt som berör mark inom 100 meter från en registrerad fast fornlämning ska samrådas med länsstyrelsen för att besluta om lämpligheten, samt om kompletterande åtgärder gällande fornlämningens avgränsning krävs. Areella näringar Mälaren har i sin helhet utsetts av dåvarande Fiskeriverket som riksintresse för yrkesfisket, se figur 15. Jordbruksmarkens långsiktiga produktionsförmåga är en viktig del i miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Hållbar samhällsplanering och hushållning med naturresurser är även viktiga delar i miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. För att Samrådshandling - SBN

61 Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:39 / 35 uppnå miljömålen och för att underlätta för kommunerna att följa lagstiftning vid exploatering av jordbruksmark arbetar Jordbruksverket med att förbättra tillsynsvägledningen på detta område. Inom kommunen är utgångspunkten att markerna ska bevaras för att möjliggöra ett rationellt brukande. Dock kan intressekonflikter uppstå i randzonerna mellan bebyggelse och landsbygd när tätorter växer. Det är då viktigt att försöka klassificera åkermarkerna för att veta vilka områden som behöver skyddas från exploatering. Skogsmark är precis som jordbruksmark av nationell betydelse vilket innebär att mark som har betydelse för skogsnäringen ska skyddas mot åtgärder som påverkar brukandet. Tekniska anläggningar/infrastruktur Den enda tekniska anläggningen som är av riksintresse i Stallarholmen, är en högspänningsledning som ingår i stamnätet och ligger strax väster om planområdet (se figur 15). MB 3 kap Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden 4 Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhälls-intressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. Farleden genom Stallarholmssundet anses vara av regionalt intresse för transportsystemet. Figur-15.Karta med områden av riksintresse för fiskerinäring (F1) samt eldistribution (E1). Samrådshandling - SBN

62 36 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8: Miljö och riskfaktorer Förorenad mark Inom den befintliga tätorten finns flera markområden där det finns misstanke om att marken kan vara förorenad, med hänsyn till tidigare eller pågående verksamhet. Inom de områden som FÖP Stallarholmen föreslår för nya bostäder finns dock bara två utpekade områden för förorenad mark. Dessa ligger sydost om Gråbo och har riskklass 3, vilket innebär att det krävs en fördjupad utredning i samband med detaljplanearbetet. Vattenkvalitet Kommunens dricksvattenförsörjning sker idag från Norsborgs vattenverk i Stockholms län, som tar sitt vatten från Mälaren i Rödstensfjärden på 11 meters djup. Om något skulle hända som gjorde Mälaren obrukbar som dricksvattentäkt är tillgången på andra vattentäkter som Selaöåsen desto viktigare. Den passerar genom Stallarholmen och är en del av Enköpingsåsen som sträcker sig från Oknön i norr till Härnön öster om Mariefred i söder. Åsen är en grundvattentillgång som är viktig att bevara eftersom de inte kan återskapas eller ersättas. Det innebär att andra konkurrerande intressen inte får väga tyngre. Åsarna är ofta attraktiva för uttag av naturgrus. Grundvattenbildningens värde bör dock sättas i relation till den mycket kortfristiga vinsten av grusuttag. Andra konkurrerande intressen som kan utgöra ett hot mot grundvattnet är vägar och tillhörande trafik, industriell verksamhet av olika slag, bebyggelse med tillhörande anläggningar, avloppsvatten/lakvatten/brunnar, jordbruk, djurhållning, skogsbruk, fritid- och rekreationsverksamhet. Mälarens ekologiska status på vattenkvalitet i området runt Stallarholmen är måttlig. De största påverkanskällorna till den ekologiska statusen är näringsläckage från lantbruk och utsläpp av orenat avloppsvatten. Utsläpp av orenat avloppsvatten sker främst via enskilda avlopp. Höga vattennivåer I kartan med översvämningsrisker, se figur 16, framgår det att flera strandområden ligger inom riskzonen för höga vattennivåer vid översvämningar. De mest utsatta områdena ligger öster om tätorten, både på Selaön och på fastlandet. Vid planering av ny bebyggelse så är det viktigt att grundläggningen sker på de nivåer som rekommenderas, vilket kan innebära att marken kan behöva höjas inom vissa områden. Ras- och skred SGI har 2006 genomfört en översiktlig kartläggning om erosion förhållanden vid Mälarens stränder. I denna framgår vilka områden som då var utsatta för erosion samt områden med erosionskänsliga jordarter. Kartläggningen visar att förutsättningar Samrådshandling - SBN

63 Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:41 / 37 Figur-16.Karta med markerade områden för rekommenderade grundläggningsnivåer från länsstyrelserna runt Mälaren.Inom röda ytor skall bebyggelseundvikas och inom orange markeringar bör endast ekonomibyggnader/uthus tillåtas. för erosionspåverkan kan föreligga i tätortsnära lägen vid främst Strängnäs stad och Stallarholmen, observeras bör dock att kartläggningen enbart beaktar Mälaren. Erosionsrisken vid förhöjda vattennivåer skall ingå som påverkande faktor vid geotekniska utredningar inom detaljplanearbeten med strandnära bebyggelse. Den fortsatta planeringen kräver kompletterande utredningar vad gäller översvämning kring sjöar och vattendrag samt geoteknisk undersökning. Bullerstörningar I dagsläget finns det inga bullermätningar gjorda i det aktuella området. Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation av trafikinfrastruktur. Regelverket har nyligen ändrats för att underlätta bostadsbyggandet. Den juli 2017 ändrades riktvärdena för buller vid nyproduktion från 55 dba till 60 dba vid fasad och från 60 till 65 dba för lägenheter under 35 kvm. På Naturvårdsverkets hemsida finns de senasteriktvärderna redovisade. Riktvärdena för buller bedöms kunna klaras med den föreslagna bebyggelseutvecklingen i planförslaget, med hänsyn till att det är relativt låga trafikflöden genom tätorten. Samrådshandling - SBN

64 38 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:42 Luft I Strängnäs kommun finns relativt få industrier och större vägar som genererar luftföroreningar och bakgrundshalterna i landsbygdsområdena i kommunen är mycket låga. Luftkvaliteten kan i stort sett sägas vara god inom planområdet. Radon Ett högriskområde för markradon finns inom den befintliga tätortsbebyggelsen på Selaösidan. Ett eventuellt högriskområde finns i ett område söder om Kolsundet samt vid Solåker handelsträdgård. Övrig mark inom planområdet har låg eller normal risk för radon. Störande verksamhet Inom planområdet finns en bensinmack som klassas som miljöfarlig verksamhet (så kallad C-verksamhet) och som är anmälningspliktig till kommunen. Broförbindelse Ur ett risk- och säkerhetsperspektiv bör behovet av en ökad tillgänglighet beaktas i framtida planering av ny bebyggelse på Selaön. Om den enda bron som dessutom är öppningsbar fastnar i ett uppställt läge kan responstiden dvs tiden från räddningsstyrkor larmas till de är framme på skadeplats avsevärt förlängas. Kommunen har tagit fram ett förslag till beredskapsplan för driftstörningar av bron. 3.3 Gällande detaljplaner Områden med gällande detaljplaner För stora delar av Stallarholmens tätort finns idag gällande detaljplaner, se figur 17. Några av detaljplanerna som producerades på 2010-talet har dock enbart genomförts delvis eller inte alls, vilket innebär att det finns ett stort antal byggrätter tillgängliga för bebyggande vilket är viktigt att beakta i FÖP-förslaget. Sammanlagt bedöms detta antal uppgå till knappt 400 hushåll. För att skapa en bättre bild över den tänkta strukturen med beaktande av att dessa byggrätter i framtiden utnyttjats har en georeferering gjorts av detaljplanekartor i tätorten, vilket framgår av figur 18. Observera att denna inte är komplett. 3.4 Markägarfördelning Kommunen äger relativt lite mark i Stallarholmen och den kommunala marken ligger i anslutning till den befintliga tätorten. Större delen av de områden som föreslås för nya bostäder ligger på privat mark. Samrådshandling - SBN

65 Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:43 / 39 Figur-17.Karta med gällande detaljplaner och planer som ej har genomförts fullt ut Figur-18.Karta med georefererade detaljplaner samt markerade utvecklingsområden Samrådshandling - SBN

66 40 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:44 Samrådshandling - SBN

67 4. Utvecklingsstrategi Enligt ÖP 2014:s tillväxtstrategi ska 10% av kommunen tillväxt fram till år 2040 ske i Stallarholmens tätort. Det motsvarar cirka 1100 nya invånare och är en kraftig tillväxt med hänsyn till att Stallarholmens kommundel idag har cirka 3500 invånare. Den fördjupade översiktsplanen för Stallarholmen ska ha en planberedskap och utvecklingsstrategi för att klara denna tillväxt. FÖP Stallarholmen ska även visa hur tillväxten kan ske på ett hållbart sätt med hänsyn till sociala, kulturella, miljömässiga och ekonomiska aspekter. I detta kapitel beskrivs de strategier som bidrar till att nå målen för tillväxt och en hållbar utveckling. Strategierna är framtagna utifrån ortsanalysen och de planeringsförutsättningar som redovisas i kapitel 2 och 3. Strategierna är även ett underlag för förslaget på mark- och vattenanvändningen som redovisas i kapitel 5. Nedanstående grundläggande principer för samhällsutvecklingen i Stallarholmen är en viktig utgångspunkt vid framtagande av utvecklingsstrategierna: Förtäta inom befintlig tätort och i dess närhet, för att skapa en sammanhållen bebyggelse med korta avstånd och underlag för service. Koppla samman områdena med gång- och cykelvägar och väl utbyggt gatunät. Undvik ny bebyggelse på värdefull odlingsmark och på områden med höga värden för natur och landskapsbild. Öka tillgängligheten till service och rekreationsområden genom att skapa närhet till tätorten och ett väl utbyggt trafiknät. Utveckla Mälaren och dess stränder som resurs för rekreation, fritid och turism. Stimulera användningen av hållbara transporter med ett väl utbyggt gång- och cykelnät och attraktiv kollektivtrafik. Prioritera framtida tätortsutveckling på fastlandet för att minska användningen och beroendet av vägbron, vilket minskar sårbarheten på längre sikt. Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:45 / Centrumutveckling Inriktningen för centrumutvecklingsarbetet i Strängnäs kommun för varje tätortscentrum är att varje tätort ska ges möjligheter att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Centrumutvecklingsarbetet betonar vikten av samverkan mellan olika aktörer och funktioner för att uppnå långsiktig hållbar utveckling. Stallarholmens väletablerade och karaktäristiska lokala engagemang på individ- och föreningsnivå samt bland företagare är således en tillgång i den fortsatta utvecklingen av orten. Samrådshandling - SBN

68 42 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:46 För Stallarholmen är en utbyggnad av centrumstråket en viktig del för att skapa tillgänglighet och goda förutsättningar för service- och företagsverksamheter inom de idag befintliga handelsområdena; Gula industrihuset och centrumtorget (område 7 och 2 i figur 19). För närvarande pågår ett detaljplanearbete för att ytterligare vidarutveckla området vid Gula industrihuset för bostäder och handel. Att huvudstråket håller en hög standard gällande tillgänglighet men också gällande utsmyckning och städning är viktigt då området utgör ett första möte med orten för besökare. För invånare är centrum en miljö att trivas i och kunna känna sig stolt över. Det bidrar också till att öka tryggheten på huvudstråket vilket är viktigt ur bland annat jämställdhetsperspektiv. Rörelsestråk och stråk som leder till centrala delar som målpunkter och platser är viktiga att definiera, förtydliga och göra generellt tillgängliga. I den mån det är möjligt bör gång- och cykelvägar genom centrumstråket förbättras och även flexibla lösningar för parkeringsplatser vid större evenemang. Denna förbättring bör också inberäkna den befintliga vägbron som förbinder tätorten och centrumstråket. Den så kallade Coop-tomten med sitt läge mitt emellan de nuvarande båda handelsområdena, skulle kunna utgöra någon form av begränsat handels- och eller serviceområde vid en kommande byggnation (område 5 i figur 19). Framförallt berikande verksamheter i gatuplan, är det som kan vara mest aktuellt då det finns planer på ett flerbostadshus på tomten. Inriktningen bör vara av karaktären kompletterande verksamheter snarare än konkurrerande och detta nya bostadsprojekt, och kommande, kan även ytterligare stärka behoven av att behöva förstärka stråken i centrala Stallarholmen. Detta stärker också trygghetskänslan då det ökar antalet människor i rörelse under större delen av dygnet. Tillgängligheten via Mälaren och båttransporter är också en del av centrumutvecklingen för Stallarholmen givet ortens läge. Båtlivet i och omkring Stallarholmen ger en prägling av orten som sommarort med båttrafik som en möjlighet att stärka för företagare inom besöksnäringen genom samarbeten kring vattenläget och båtplatser. Den nuvarande båtmacken och serviceanläggningen är således båda viktiga att behålla och utveckla (område 3 i figur 18). Dels genom utökad service för både närboende som besökande turister under framför allt sommarsäsongen, och dels i frågan om förlängning av turistsäsongen genom destinationsutvecklingsarbete och paketering av besöksmål. Om utformningen av båtplatser och bryggor på vissa platser blir funktionsanpassade till personer med funktionshjälpmedel t e x rullator eller rullstol bidrar det till ytterligare ökad attraktivitet för turistnäringen och ökad möjlighet till att arrangera fler och breddade aktiviteter för näringslivet. Det är också en framtida investering för invånarna att kunna Samrådshandling - SBN

69 Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:47 / 43 Figur-19.Karta över centrala Stallarholmen med utvecklingsområden Samrådshandling - SBN

70 44 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:48 fortsätta med sitt intresse för t e x båtlivet även på äldre dagar. Handelspolicyn för Strängnäs kommun har lyft fram ett antadelar att gälla särskilt för handeln på mindre orter och på landsbygden. En del i policyn är att Strängnäs kommun ska uppmuntra till samordnad service där så många funktioner som möjligt ska kunna koncentreras till ett utbudsställe. Det är viktigt att servicen är lättillgänglig för alla i samhället och att invånarna ska kunna ta del av den genom att cykla, gå eller åka kollektivt och inte vara beroende av bil. I Strängnäs kommuns tätorter och på landsbygden ska kommunen också vara positiv till all typ av handel utom externa handelscentrum och också uppmuntra projekt som syftar till att stärka utvecklingen på landsbygden. Genom den digitala revolutionen som nu är här förändras och påverkas människors konsumtionsmönster vilket syns tydligt i e-handelns utveckling. Service i form av paketutlämning av inköpta varor ställer utrymmeskrav och krav på öppettider på den aktör som fungerar som ombud och på transporter av varor paket. Goda möjligheter att använda internet och digitala tjänster för till exempel inköp och beställningar för både privatpersoner som för handelsföretag kommer att vara en avgörande framgångsfaktor. Det i sin tur gör att infrastrukturen för att tillhandahålla fiberuppkoppling även till mindre orter och till landsbygden är och kommer att vara helt avgörande för företagens möjligheter att utvecklas livskraftigt och för att kunna nå en hög servicenivå för de boende. 4.2 Bostäder Den kommunövergripande översiktsplanens utvecklingsstrategi om 10 procents tillväxtsandel i Stallarholmen, fram till år 2040, är en planeringsförutsättning för den fördjupade översiktplanen för Stallarholmen. Utbyggnadsnivån är i linje med den nuvarande storleksandel som Stallarholmen har av Strängnäs kommuns totalbefolkning. Den planerade framtida storleksmässiga utvecklingen av Stallarholmen går därmed i takt med kommunens storleksutveckling i stort. Utvecklingen av bostadstyper och upplåtelseformer i Stallarholmen bör dels följa den befintliga bostadsstrukturen, där småhusbebyggelsen är dominerande, dels även möjliggöra för en förändrad efterfrågebild, med ökad efterfrågan på andra hustyper. Stallarholmen har företrädesvis attraherat dem som söker småhus i den mindre landsbygdsnära tätorten, med goda naturvärden och med en omedelbar närhet till Mälarens vatten. Denna grupp får bedömas komma att efterfråga det huvudsakliga antalet framtida bostäder i Stallarholmen även fortsättningsvis. Det är därmed av vikt att Stallarholmen framgent upplevs som attraktivt för dem som efterfrågar småhus. Markanspråken för småhusseg- Samrådshandling - SBN

71 mentet bör därför utgöra den stora merparten av den fördjupade översiktplanens utpekade områden för bostäder. Markanspråk för att inrymma fler flerbostadshus kan förväntas aktualiseras under planperioden, i takt med Stallarholmens tillväxt och via förändring av den demografiska åldersstrukturen. Flerbostadshus bör komplettera och integreras i småhusutbudet, främst i områden med centralare lägen, med god tillgänglighet. I det mest centrala stråket på fastlandssidan (se gulmarkerat område i figur 19) bör det även ske en successiv förtätning genom en omvandling från småhus till flerbostadshus. Även silo-området (nr 1 i figur 19) med sitt centrala och attraktiva läge vid vattnet bör omvandlas till ett område med huvudsakligen flerbostadshus, i kombination med att området utvecklas till ett välordnat strandstråk. Med hänsyn tagen till att fler äldre förväntas tillkomma i Stallarholmen, liksom i kommunen i stort under planperioden, kan en inriktning mot attraktivitet för seniorer eftersträvas i lägen som efterfrågas av gruppen. Viktiga utgångspunkter för flerbostadshusens lokalisering är närhet till kollektivtrafik och service i Stallarholmen. Även hög tillgänglighet i den fysiska närmiljön bör vara en naturlig del i attraktiviteten och bör således eftersträvas i efterföljande planering. För att kunna möta en diversifierad efterfrågebild inom flerbostadshussegmentet, kan också en blandning av upplåtelseformer eftersträvas. Det kan även behövas någon form av gruppbostäder eller liknande för att kunna ge invånare med stöd från LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och SoL (Socialtjänstlagen) att kunna bo kvar i stadsdelen. Ett tydligt utbyggnadsfokus på tillväxten sätts på fastlandssidan, då bron över Stallarholmsfjärden har givna kapacitetsbegränsningar, vilket försvårar för en expansion på Selaön. I takt med att brons kapacitetsbrister löses, kan fler områden tillkomma på ö-sidan. I planförslaget finns betydande områden i kategorin Tätortsnära landsbygdszon, vilka kan komma att aktualiseras som bostadsområden i ett längre tidsperspektiv. De bostadsområden som utpekas tillkomma under planen tidshorisont, ansluter i huvudsak till tätortens befintliga bebyggelse. Det ger goda förutsättningar för god planekonomi, med närhet till offentlig och privat service och goda anslutningsmöjligheter till befintlig infrastruktur. I de centrala delarna finnas två områden (nr 6 och 8 i figur 19) som idag är avsedd för småskalig industri, men som på sikt bör omvandlas till mark för bostäder och centrumfunktioner. Sjönära boende är attraktivt i sig för många och söks i lägen, där planavägningen möjliggör för detta. Allmänhetens tillträde till strandområden förutsätter att dessa lämnas fria för eller utvecklas för tillträdesändamålet. Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:49 / 45 Samrådshandling - SBN

72 46 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:50 Bostadsbebyggelse med mer lantlig karaktär riktas till befintliga bybildningar, vilket förstärker befintliga områden och ger landsbygden en stabilare struktur över tid. 4.3 Service & Verksamheter Det finns inget som tyder på att företagandet och engagemanget bland företagare och invånare i Stallarholmen kommer att minska i framtiden, tvärtom. Lokalt finns engagerade invånare som gärna vill se mer av lokalt bestämmande och föreningar som är engagerade i både socialt arbete som att anordna kurser och evenemang. Detta lokala engagemang har också en stärkande effekt på folkhälsan. En stor del av det lokala näringslivet i Stallarholmen utgörs av enmans- och fåmansföretag inom framför allt byggbranschen och inom handel och ekonomitjänster. Företagare som verkar och eller bidrar på något sätt till besöksnäringen är både serviceföretag, handel och restauranger. Till det bör också föreningar läggas till som ofta bidrar med besökare till orten genom sina evenemang. Det sjönära läget är särskilt intressant för utvecklingen av besöksnäringen och den affärsutveckling som är möjlig genom ett ökat antal besökare till orten. Det finns ett antal områden inom centrala Stallarholmen som skulle kunna vara särskilt intressant för utveckling för bad- och båtliv. På fastlandssidan är det de befintliga områdena med gästhamn, båtmack och kioskverksamheter och på ö-sidan är småbåtshamnen och Östabadet intressanta utvecklingsområden (se blåmarkerade områden i figur 19). Ett ytterligare möjligt utvecklingsområde är det nuvarande silo-området vilket idag inrymmer ett antal bilverkstäder och andra liknande verksamheter (område 1 i figur 19). Området är beläget på ö-sidan bredvid badplatsen där bland annat den välkända Vikingafestivalen anordnas med omkring fem tusen besökare under de tre festivaldagarna i början av juli. Området bör utvecklas med ett välordnat strandstråk med service och verksamheter som vänder sig till både turister och lokalbefolkningen. Allmängiltigt för destinationsutveckling och besöksnäringens utveckling är bo-äta-göra-cirkeln nedan som är det vedertagna arbetssättet för att främja företagande inom besöksnäringen vilket också får sägas gälla för Stallarholmen generellt och bad- och båtliv specifikt. Samspelet och kombinationen av delarna är avgörande för att lyckas med att paketera och sälja destinationer. Av all den utveckling som nu sker är digitaliseringen den som med enorm hastighet kommer att förändra förutsättningarna för alla branscher. Inom jord och skogsbruk är stora delar av maskinparkerna digitaliserade, tjänste- och serviceföretag är beroende av internetuppkoppling inom både handel, vård- och Samrådshandling - SBN

73 omsorg och det finns inget som tyder på att detta behov kommer att minska. För näringslivets fortsatta utveckling och för att invånarna inom Stallarholmens tätort, och även utanför fördjupningsområdet, ska ha tillgång till samma goda service i form av god tillgång till fiberuppkoppling som invånare i större tätorter i kommunen har, kommer fiberutbyggnaden av robust fiberuppkoppling vara helt avgörande. Fiberutbyggnad kommer att vara viktig för att kunna tillgodose tillkomsten av företag och företagande genom enmans- och fåmansföretag. Näringslivets behov av mark; industrimark, kan vara relativt begränsat. De markområden som finns idag kan vara tillräckliga eftersom bygg, som är den största branschen i Stallarholmen, kan antas inte ha så stort behov av mark för sin verksamhet då de vanligen reser till sina arbetsställen med verktyg och tillbehör med sig i lämplig transportbil. Någon större tillverkningsindustri är inte heller att vänta till orten då det dels finns begränsat utrymme för skrymmande verksamheter och det är idag inte en framträdande bransch. För eventuella framtida behov bör dock ett mindre markområde för verksamheter reserveras i planförslaget Den tredje största branschen är inom juridik- och ekonomi och framför allt enmansföretagare vilka får betraktas ha begränsat behov av mark. Däremot kan den enmansföretagare ha behov av kontors- och mötesplats för sin verksamhet. Dessa verksamheter kan lokaliseras i de bostadsområden som i planförslaget föreslås ha integrerade verksamheter. Den pågående byggnationen i Sundby strand kommer att leda till ett ökat behov av förskoleplatser i Stallarholmen de närmaste åren. Grundskolan har idag en överkapacitet och har inte behov av att reservera ytterligare mark inom planperioden fram till år Att tänka på för framtida planering: Stort behov av väl utbyggd fiberuppkoppling Ökad tillväxt ger underlag för service, både på land och vid vatten. Goda förutsättningar att utveckla besöksnäringen genom det sjönära läget och de möjligheter som detta ger. Främja lokala samverkansarbetet med engagerade lokala aktörer, vilket är Stallarholmens styrka. Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:51 / Natur- & Kulturmiljö Naturmiljön Målsättningen för grönstrukturutvecklingen i Stallarholmen bör vara att i takt med ortens utveckling förstärka befintliga re- Samrådshandling - SBN

74 48 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:52 kreativa miljöer, men också att öka tillgängligheten till och inom viktiga utvecklingsområden. Genom att skapa god tillgänglighet och öka rörelsefriheten till och mellan olika grönområden kan de befintliga värdefulla miljöerna förstärkas och i större utsträckning utnyttjas av boende och besökare. Riktlinjerna för den fortsatta grönstrukturutvecklingen i Stallarholmen kan sammanfattas: Förstärk den befintliga grönstrukturen genom att utveckla och aktivt bevara befintliga rekreativa miljöer. Koppla samman och tillgängliggöra. Skapa och förbättra förbindelse mellan platser, miljöer och bebyggelse med målet att skapa ett tydligt nätverk för bostadsnära rekreation, fritidsaktivitet och friluftsliv. Kulturmiljön Riksintresseområdena för kulturmiljövården ska långsiktigt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de värden som utgör riksintresset. Ny bebyggelse inom dessa områden ska ske begränsat och med stor hänsyn till riksintresset. Väg- och vattenledsstrukturen bör tydliggöras med till exempel vägens utformning, bryggor, bron och hamnlägen. Behåll karaktären av småindustriell verksamhet längs vattnet på var sida om sundet. Förtydliga och bevara olika generationer av bostadsbebyggelse, från den äldre jordbruksrelaterade bebyggelsen vid Sundby och Vannesta, östa och Valla, de återstående byggnaderna och anläggningarna från tegelbruken, egnahemsbebyggelsen till 1950-talet centrumbebyggelse, så att bebyggelsens årsringar framstår tydligt. Vid ny bebyggelse utmed huvudstråket Brogatan bör skalan anpassas efter omgivande bebyggelse. 4.5 Fritid & Rekreation I takt med ortens utveckling är det viktigt att den bostadsnära rekreationen värnas och utvecklas och att den allmänna tillgängligheten till vattnet i så stor utsträckning som möjligt behålls och utvecklas. Båtlivet I Stallarholmen finns ett välfungerande fritidsbåtliv med flera centralt belägna funktioner som bryggor och småbåtshamnar, båtupplag, gästhamn och sjömack. Båtlivet är en viktig tillgång som bidrar stort till ortens attraktivitet. Det är viktigt att de nödvändiga funktionerna för båtlivet kan utvecklas efter hand som behovet ökar. Dessa funktioner måste också ha en hög tillgänglighet och det är därför viktigt att tidigt planera funktionsanpassning till personer med funktionshjälpmedel. För turismen och det rörliga friluftslivet är det viktigt att kom- Samrådshandling - SBN

75 munens vattenmiljöer som helhet är spännande och upplevelserika att besöka och leva vid. Båtlivet utgör en viktig möjlighet till naturupplevelse och rekreation. En i sammanhanget viktig fråga är dock hur båtlivets miljöpåverkan ska kunna minskas trots satsningar i den fysiska miljön med syfte att möjliggöra ett utökat båtliv i kommunen. Promenad- och motionsstråk Mark bör reserveras för att utveckla strandstråken och tillgängligheten till Mälaren, se figur 20. Mälarstranden och vattenområdena i Stallarholmsfjärden utgör ett stort värde för hela området. Det sjönära läget och möjligheter att förtöja båten, promenera eller bada längs stränderna utgör viktiga funktioner både för boende och besökare i området. De befintliga strandpromenaderna längs Sundby strand, Ökna och småbåtshamnen är viktiga rekreationsmiljöer som bör bevaras. Från Toresunds kyrka finns ett gångstråk längs kyrkviken som kan utvecklas och bli en kvalitet för de nya bostadsområdena som föreslås. För att strandpromenaderna på Selaösidan ska kunna utnyttjas mer effektivt bör också en tydligare koppling finnas från brofästet till respektive promenadområde. I stora delar av Stallarholmen är mälarstranden bebyggd med tät bebyggelse och på flera platser är stranden därför inte allmänt tillgänglig. I dessa delar av planområdet är det viktigt att aktivt bevara de platser som fortfarande erbjuder strandkontakt. Dessa små strandområden är av särskild betydelse för invånare som själv inte bor med strandtomt och det Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:53 / 49 Figur-20. Förslag på promenad-(blå markering) och motionsspår (grön markering) som kan utvecklas i Stallarholmens tätort. Samrådshandling - SBN

76 50 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:54 är viktigt att sådana platser inte bebyggs eller privatiseras. Väster om Stallarholmsbron på Selaön ligger ett mindre hamnområde, med utrymmen för vinteruppläggning i anslutning till silo-området. För att möjliggöra ett välordnat strandsstråk längs vattnet föreslås att vinteruppläggningen flyttas till annan plats. Planförslaget föreslår att mark reserveras för verksamheter strax norr om Ytterselövägen vid Stallmästargården och den marken kan bland annat kan användas för båtarnas vinteruppläggning. Ett motionsspår med belysning bör utvecklas i det stora skogsområdet väster om Sundby strand, med koppling till Toresunds idrottsplats. En illustration på ett motionsspår visas i figur 20, men den faktiska sträckningen behöver utredas mera i detalj. Cykelleder Cykellederna runt Stallarholmen utgör en viktig struktur för det lokala friluftslivet, se figur 10. Möjligheten att på de olika cykellederna röra sig i och uppleva landskapet är en stor tillgång för området. Det skapar tillgänglighet till det omgivande natur- och kulturlandskapet och gör det möjligt att nå olika sevärdheter utan bil. Cykellederna utgör en viktig funktion både för turismverksamhet och för de som bor i området och utgör därmed ett stort värde för orten. Det är viktigt att det även fortsättningsvis sker en satsning på säkra cykelleder samt att tydligare anslutningar till tätorten kan utvecklas. Tillgänglighet Rika naturmiljöer är ofta bevuxna med tät vegetation, sanka eller kuperade och kan därför också vara otillgängliga för besökare som t.ex. använder gånghjälpmedel eller rullstol. Även om tillgängligheten i dessa områden alltid kommer att vara begränsad kan den i många fall utökas och förbättras med olika åtgärder. Ett exempel på tillgänglighetsanpassning kan vara att anlägga spänger som är anpassade för rullstol i våtmarkspartier. Sådana åtgärder bör övervägas särskilt i områden som ligger i direkt anslutning till bebyggelsen eller med angöring till redan tillgänglighetsanpassade vägar. Dessutom bör nytillkommande anordningar i anslutning till grönområden, t.ex. fågeltorn, toaletter, broar och skyltar, utformas med målet att skapa en miljö som är tillgänglig för så många som möjligt. Trygghet Känslan av trygghet är en annan viktig aspekt som påverkar trivsel och användning av en plats. Viktiga omständigheter som påverkar tryggheten i en fysisk miljö är t.ex. belysning, avskildhet, orienterbarhet och vegetationsstruktur. För att platser som är avsedda för rekreation och fritidsaktivitet ska kännas trygga bör de, i mån det är möjligt, förses med god belysning, sittmöjligheter och tydliga entré- och fördelningsplatser som gör det lätt för besökaren att orientera sig i området. För att ytterligare säkerställa trygga och tydliga rekreationsmiljöer kan det i vissa skogsområden vara aktuellt att gallra och öppna upp busk- och lägre Samrådshandling - SBN

77 trädskikt. I områden som också hyser stora ekologiska värden bör sådana ingrepp ske med hänsyn till naturmiljön och i enighet med gällande restriktioner för området. Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:55 / Kommunikationer I kommunens trafikstrategi framgår det att vid planering och utformning ska trafikslagens behov prioriteras i följande ordning; 1. Gångtrafik 2. Cykeltrafik 3. Kollektivtrafik 4. Biltrafik. Vid planeringen och utvecklingen av Stallarhomen är det viktigt att tätorten får en struktur och ett trafiknät som stimulerar användningen av hållbara transporter. Det innebär att tätorten ska vara sammanhängande och tätt bebyggt med korta avstånd till service och andra målpunkter. Det är särskilt viktigt att gångoch cykelnätet är väl utbyggt. Gångtrafik Att få fler att gå och röra på sig är viktigt både för hälsan och miljön. För att stimulera att fler går i tätorten behöver gångvägnätet vara väl utbyggt och ha gena och attraktiva stråk. Ett väl utbyggt gångvägnät bidrar också till att koppla samman olika bostadsområden. Cykeltrafik Det lokala cykelnätet i tätorten bör utgöras av säkra färdvägar som kan användas av boende för resor till och från olika målpunkter som skola, fritidsaktiviteter, busshållplatser och affärer. Idag sker cyklingen i Stallarholmen på flera ställen i blandtrafik, exempelvis på Stallarholmsbron, längs Överselövägen, Ytterselövägen och Mariefredsvägen. Att det på vissa sträckor inte finns något alternativ till cykling i blandtrafik skapar begränsningar, särskilt för barn och unga som får det svårt att röra sig fritt i orten på ett trafiksäkert sätt. Förslaget på nya cykelvägar finns redovisat i kartan nedan samt i Cykelplanen som antogs Kollektivtrafik För att kollektivtrafiken ska vara attraktiv och locka fler resenärer så är det viktigt att den har korta restider och hög turtäthet. Idag har busstrafiken i Stallarholmen relativt låg turtäthet vilket beror på att orten har få invånare och det finns inte ett tillräckligt stort resandeunderlag som kan motivera en högre turtäthet. En förtätning av Stallarholmens tätort kan därför bidra till att ge ett bättre resandeunderlag. Det förutsätter dock att den nya bebyggelsen får en god närhet och en bra tillgänglighet till busshållplatserna. Det verkliga gångavståndet bör inte vara med än 400 meter till närmaste busshållplats, vilket motsvarar cirka 300 meters fågelavstånd, se figur 21. Om ny bebyggelse planeras på längre Samrådshandling - SBN

78 52 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:56 avstånd till hållplatsen är det särskilt viktigt med gena gång- och cykelvägar samt goda möjligheter att parkera din cykel eller bil i direkt anslutning till hållplatsen. Det är viktigt att mark reserveras för detta vid busshållplatserna. Biltrafik Huvudgatan i Stallarholmen, Brogatan (väg 980), är det centrala stråket som binder samman tätorten. Gatan fungerar som entré till samhället både från Strängnäs och Mariefred i söder och från Överselö och Ytterselö i norr. Längs gatan finns många av samhällets viktiga funktioner och mötesplatser. Bland annat ligger idrottsplatsen, skolan, Gula industrihuset, macken/sjömacken, värdshuset, Icabutiken, torget och flera hållplatser för buss längs huvudgatan. Strukturen är ett viktigt karaktärsdrag i orten och bör därför bevaras och förstärkas i takt med samhällets utveckling. Det kan exempelvis göras genom att Brogatan förtydligas som huvudstråk, t.ex. med trädplanteringar, god gestaltning, breda gång- och cykelbanor samt tydligare infarter och skyltar längs vägsträckningen, särskilt i entrépunkter. Vägbron är Selaöns enda förbindelse med fastlandet och det är därför av mycket stor vikt att den håller hög standard och har god funktion som öppningsbar bro. Det är inte en acceptabel situation att vägbron ibland krånglar och hindrar Selaönsborna att ta sig till fastlandet. Att vägbron dessutom saknar en separat cykelbana är inte heller en långsiktigt acceptabel standard, när vi vill uppmuntra till ökad användning av cykel i vårt samhälle. På sikt är det därför att stor vikt för Stallarholmens utveckling att få en bredare och tillförlitligare vägbro. Denna fråga behöver diskuteras med Trafikverket och andra berörda parter. Vid större evenemang uppstår brist på bilparkering för besökarna. Det bör därför reserveras mark för bilparkeringar i strategiska lägen, som även har ett parkeringsbehov till vardags så att det blir en hög grad av samnyttjande. Två strategiska markområden som kan användas för parkering pekas ut i figur 19 (område 4 och delar av 8). Samrådshandling - SBN

79 Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:57 / 53 Figur-21.Karta över befintliga och framtida länkar i trafiknätet. Samrådshandling - SBN

80 54 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:58 5. Föreslagen mark- och vattenanvändning 5.1 Allmän information Mark- och vattenanvändningsförslaget som visas på kommande sidor är kommunens intentioner för områdets långsiktiga utveckling. Gränserna för olika områden och dess användning skall inte ses som bestämda gränser utan beskriver mer hur kommunen vill att området skall utvecklas ur ett större perspektiv. De är därmed inte anpassade mot befintliga fastighetsgränser eller med avseende på befintlig användning. Illustrationerna för respektive område är en idéskiss på en möjlig utformning och ska därför inte betraktas som ett planförslag. Uppförande av ny sammanhållen bebyggelse kräver mer detaljerade studier och undersökningar än vad som sker i samband med översiktsplanering. Detta sker i samband med framtagande av detaljplaner. Resultatet av de detaljerade undersökningarna kan innebära att hinder framkommer mot den planerade markanvändningen i den fördjupade översiktsplanen, vilket man som invånare och fastighetsägare bör vara medveten om. Behovstäckning 1. Antalet outnyttjade byggrätter i gällande detaljplaner möjliggör ca 400 hushåll. 2. Antalet uppskattade hushåll i områden planerade för bostäder är Antalet möjliga hushåll vid förtätningar i tätorten uppskattas till 200. Täckningsgrad mot behov enligt övergripande strategi Behov enligt ÖP2014: 720 hushåll i detaljplaner fram till Beräknat på punkt 1 är täckningsgraden 56 % Beräknat på punkt 1+2 är täckningsgraden: % Beräknat på punkt är täckningsgraden % 5.2 Sammanfattning av förslaget Mark för nya bostäder föreslås i nära anslutning till befintlig tätortsbebyggelse, för att ge god närhet till service i centrala delarna av tätorten och skapa en sammanhängande tätortsstruktur. Merparten av den nya bebyggelsen ligger i södra delen på fastlandssidan, för att minimera behovet av att använda Stallarholmsbron. Enstaka bebyggelse på landsbygden föreslås lokaliseras i befintliga bybildningar. Omvandling av fritidshusområdet till året runt-boende. Mark för nya verksamheter föreslås i ett område på fastlandssidan. Värdefulla rekreationsområden bevaras och utvecklas Områden med höga värden för landskapsbilden, kulturmiljön och naturmiljön pekas ut, där restriktioner införs för tillkommande bebyggelse. Det liggande förslaget möjliggör en önskvärd utveckling inom dessa kärnområden: Bebyggelsetillväxt enligt förväntat behov i den kommunövergripande översiktsplanen De områden som föreslås planeras för markanvändning bostäder bedöms möjliggöra hushåll. Det angivna spannet beror på svårigheter att förutse storlekarna på de uppförda bostä- Samrådshandling - SBN

81 Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:59 / 55 derna (lägenhetsytan). Expansionsmöjligheter för befintliga företag och möjliga etableringsområden för tillkommande verksamheter av olika storlek och sort Planen innehåller dedikerad mark för verksamhetsändamål på 6,9 ha. Planförslaget innehåller även områden som delvis tillåter verksamheter som kan integreras med/bland bostäder. Den uppskattade totala bruttoarean för dessa verksamheter är kvm. Förtätning i befintliga bostads och verksamhetsområden Planförslaget anger som intention att kommunen bör ställa sig positiv till att effektivisera markanvändningen i den centrala tätorten, vilket innebär omvandling och förtätning i befintliga bostads och verksamhetsområden. Antalet tillkommande hushåll bedöms grovt till 200 hushåll. Skydd av betydelsefulla områden med höga kultur- och naturmiljövärden. Med användande av restriktionsområden ger kommunen tydliga signaler om att utvalda områden är olämpliga för exploatering. 5.3 Mark- och vattenanvändningskarta Kartan visar kommunens intentioner för framtida mark- och vattenanvändning i Stallarholmen. Gränserna är inte definitiva utan skall ses som ungefärliga. Bakgrundsmaterialet i kartmaterialet är hämtat från Lantmäteriets fastighetskarta. Samrådshandling - SBN

82 56 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:60 Samrådshandling - SBN

83 Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen / 57 Bilaga 8:61 Samrådshandling - SBN

84 58 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:62 Samrådshandling - SBN XXXX-XX-XX

85 5.4 Områdesbeskrivningar I följande avsnitt beskrivs de föreslagna områdena för tillkommande bebyggelse eller områden där förändrad markanvändning föreslås. I beskrivningen ingår: Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:63 / 59 Vid varje områdesbeskrivning visas en faktaruta med bedömning av bebyggelsens omfång. Förutsättningar Särskilda specifika förutsättningar i området samt kort information om tidigare planer och intentioner i området. Planerad markanvändning Beskrivning av den planerade markanvändningen och syftet med förslaget. Förslag och illustrationer på bebyggelse i området. Observera att dessa illustrationer endast är en idéskiss på en möjlig utformning och ska inte betraktas som ett planförslag. Direktiv för bygglovprövning och detaljplanering Direktiv på hur bygglovs- och planansökningar bör bedömas och handläggas. För anvisningar angående detaljplaner anges specifikt om miljökonsekvensbeskrivning bör framställas med grund i bedömd påverkan mot angivna miljöaspekter. Påverkan allmänna intressen Information om hur allmänna intressen kan påverkas och hur kommande detaljplaner bör förhålla sig till befintliga intressen. Riksintressen Påverkan och förhållning till eventuella riksintressen inom området. Viktigt att beakta Kompletterande information vad som kan vara viktigt att beakta vid handläggning av ärenden inom området. Yta:Visar områdets totala area som markeras för tillkommande bebyggelse. Reducering för: Avdrag av tillgänglig yta med hänsyn till platsspecifika förutsättningar, exempelvis terrängförhållanden och berörda allmänna intressen. e:önskvärd exploateringsgrad, snitt per område. Villatomter motsvarar ca 0.1, radhusområde 0.3, flerbostadshus Tot BTA: Beräknad bruttoarea till förfogande enligt: yta*reducering*e Hushåll: Uppskattat antal hushåll i området: Spann beroende på vilka hustyper som byggs Yta verksamheter: Uppskattad yta (ha) som tillåter verksamheter för integrerbara verksamheter samt mer störande. Tot BTA verksamheter: Tillgänglig bruttoarea för verksamheter enligt:yta*e Samrådshandling - SBN

86 60 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8: Områdesöversikt Figur-22.Översiktsbild med markerade utvecklingsområden Id Område Beskrivning sid. VS Västra Sundby 61 SV Södra Vannesta 64 VH Västra Husby 67 HT Husby Tuna 70 Samrådshandling - SBN

87 Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:65 / Område Västra Sundby(VS) Figur-23.Översiktsbild med illustrerad markanvändning, Västra Sundby Samrådshandling - SBN

88 62 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:66 Västra Sundby Yta:0,65 km 2 Reducering för: Terrängförhållanden, naturmiljöer, rekreation,kulturlämningar e:0,1 Tot BTA: Hushåll: Yta verksamheter Integrerbara: 12,3 ha Mer störande:5,1 ha 2 Tot BTA verksamheter Integrerbara: Mer störande: Förutsättningar Området ligger väster om det aktuella utbyggnadsområdet Sundby strand. Området består främst av tätortsnära skog med vissa inslag av åkermark. En förutsättning för att kunna exploatera området är att en ny gatuanslutning byggs antingen mot väg 977 (Strängnäsvägen) eller mot Sundby allé. I norra delen av området ligger Stenfasta Gästhem med både barn-, ungdom- och seniorkollo. Planerad markanvändning Bebyggelse föreslås i södra delen i direkt anslutning till Sundby strand, som en naturlig utveckling av tätorten. En blandning av bostadsformer föreslås, där även icke störande verksamheter kan integreras i området, se nr 7 i figur 23. I anslutning till befintlig lantlig bebyggelse föreslås endast bebyggelse med lantlig karaktär, se nr 6 i figur 23. Vid den befintlig industriverksamhet reserveras mark för ytterligare verksamheter (nr 5 i figur 23). Direkt väster om detta område kan ytterligare bebyggelse tillkomma som ett komplement till befintlig bebyggelse (nr 3 i figur 23). Öster om verksamhetsområdet föreslås en blandning av bostadsformer, där även icke störande verksamheter kan integreras i området (nr 4 i figur 23). Norra delen av området ligger precis vid Mälaren och kan på längre sikt bli ett attraktivt området för bostäder (nr 1-2 i figur 23). Nackdelen med området är att det är långt till närmaste busshållplats och övrig service. Området bör därför inte byggas ut förrän andra mer närliggande områden är utbyggda. Befintlig verksamhet vid gästhemmet kan integreras i den eventuella bebyggelsen. Om verksamheten skulle upphöra kan platsen vara lämplig för konferens eller campinganläggning. En stor del av skogen sparas som en tätortsnära skog med en grön korridor genom området. Inom området finns det möjlighet att anlägga ett motionsspår som har koppling till idrottsplatsen. Bebyggelsens skala och täthet ska anpassas till landskapet och kulturmiljön. Gång- och cykelvägar föreslås längs med huvudgatorna i de nya områdena. Direktiv för bygglovprövning och detaljplanering I kommande detaljplanering och bygglovsprövning bör värdefulla miljöer med fornlämningar bevaras som en intresseväckande resurs. Bygglovsprövning Vid bygglovsprövning av enstaka byggnationer (ej detaljplanelagt område) ska hänsyn tas till den målbild som illustreras i områdeskartan, se figur 23. Samrådshandling - SBN

89 Detaljplanering En allmänt tillgänglig strandzon (med gång- och cykelstråk) på minst 30 meter skall säkerställas. Nya bebyggelseområden skall anlutas mot befintlig bebyggelse i Sundby strand med gång- och cykelvägar Påverkan allmänna intressen Riksintressen Området berörs i sin helhet av riksintresset för det rörliga friluftslivet, Mälaren med stränder och öar. Strandskydd Norra delen av området ligger inom utökat strandskydd på 300 meter. Viktigt att beakta Områdets utveckling förutsätter ny infartsgata. Biotopskyddsområdet i östra delarna kräver förmodligen att naturinventering/naturvärdesbedömning sker i samband med detaljplanering av de områden som gränsar mot skogsområde som inrymmer biotopskyddet. Betydelsefullt att tillse friluftslivets behov såväl i strandnära lägen såväl som i de centralt belägna skogsområdena. Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:67 / 63 Figur-24.Överblick allmänna intressen (riksintressen visas på särskilda kartor)) Samrådshandling - SBN

90 64 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8: Område Södra Vannesta (SV) Figur-25.Översiktsbild med illustrerad markanvändning, Södra Vannesta Samrådshandling - SBN

91 Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:69 / 65 Förutsättningar Området ligger söderut i direkt anslutning till befintlig tätort och består mest av åkermark med vissa inslag av skogspartier. Östra delen sträcker sig ner mot Kyrkviken, där delen närmast Mälaren ligger inom riskområdet för översvämning. Området ligger nära centrala Stallarholmen och inom gångoch cykelavstånd till service, vilket gör området attraktivt för byggande av bostäder. Planerad markanvändning Bebyggelse föreslås i östra delen av området som en naturlig fortsättning på tätortens utveckling österut (nr 2-3 i figur 25). En blandning av bostadsformer föreslås. Område 2 kan med fördel utformas med punkthus/hus i park som på ett tilltalande sätt placeras ut för att uppnå god terränganpassning, vissa lägen bör kunna tillåta fem vånings bebyggelse. Bebyggelsen bör även placeras nära väg 980 för att skapa ett tydligt gaturum och en tydlig entré till Stallarholmen. Med hänsyn till risk för översvämning kan delar av området kräva en markhöjning. Vid planering av bebyggelsen nära grustaget (nr 3 i figur 25) krävs särskild hänsyn till naturmiljön. Södra Vannesta Yta:0,16 km 2 Reducering för: Terrängförhållanden, naturmiljöer, vattendrag,bullerpåverkan e:0,3 Tot BTA: Hushåll: Yta verksamheter Integrerbara: 2,7 ha 2 Tot BTA verksamheter Integrerbara: I västra delen föreslås bebyggelse längs länsväg 977:s södra sida Figur-26.Illustrerad bebyggelse i delområde 2, ny från norr. (nr 1 i figur 25) som en fortsättning av tätortens utredning i sydvästlig riktning. En blandning av bostadsformer föreslås, där även icke störande verksamheter kan integreras i området. De föreslagna bostadsområdena förutsätter nya gatuanslutningar mot statliga vägar, vilket kräver tillstånd från Trafikverket. Skogspartierna vid Pumpberget och Lilla Eneby är värdefulla att spara som tätortsnära skog. Gång- och cykelvägar föreslås längs med huvudgatorna i de nya områdena. Direktiv för bygglovprövning och detaljplanering I kommande detaljplanering och bygglovsprövning bör värdefulla miljöer med fornlämningar bevaras som en intresseväckande resurs. Figur-27.Lämplig bebyggelsegräns markeras med röd linje. Samrådshandling - SBN

92 66 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:70 Vid bygglovsprövning av enstaka byggnationer (ej detaljplanelagt område) ska hänsyn tas till den målbild som illustreras i områdeskartan, se figur 25. Påverkan allmänna intressen Riksintressen Området berörs i sin helhet av riksintresset för det rörliga friluftslivet, Mälaren med stränder och öar. Strandskydd Östra delen av området ligger inom utökat strandskydd på 300 meter. Viktigt att beakta Översvämningsrisken ska analyseras i samband med detaljplanearbetet. Geoteknik, risk för skred och ras i anslutning till grustaget En orörd hänsynszon krävs mot strand och vatten, bebyggelsen bör hållas bakom den ås som sträcker sig parallellt med stranden. Figur-28.Överblick allmänna intressen (riksintressen visas på särskilda kartor)) Samrådshandling - SBN

93 Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:71 / Område Västra Husby (VH) Figur-29.Översiktsbild med illustrerad markanvändning, Västra Husby Samrådshandling - SBN

94 68 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:72 Västra Husby Yta:0,27 km 2 Reducering för: Terrängförhållanden,naturmiljöer, kulturmiljö,naturmiljöer, bullerpåverkan e:0,2 Tot BTA: Hushåll: Yta verksamheter Integrerbara: 4,5 ha 2 Mer störande: 1,8 ha Tot BTA verksamheter Integrerbara: Mer störande: Förutsättningar Området ligger norr/nordöst om den befintliga tätorten och består av öppen mark, skogspartier, sumpskog, jordbruksmark och enstaka lantlig bebyggelse. Sydvästra delen av området är till stora delar utgrävt, med anledning av det närliggande tegelbruket. Detta har skapat en konstgjord dalgång i landskapet.dalgången har vid platsbesök funnits ha biologiska värden som gör att den bör bevaras obebyggd. En tidigare avfallstipp är identifierad i delområde fyras norra del vilket kräver behov av kompletterande miljöteknisk utredning vid eventuell planering. Delar av området har goda utsiktspunkter över sundet vilket med fördel kan utnyttjas för att erbjuda attraktiva boenden. Gällande detaljplan för Husby tegelbruk möjliggör rondellanslutning som kan vara ett alternativ som infart i området. Planerad markanvändning I norra delen av området föreslås endast bebyggelse med lantlig karaktär, med hänsyn till den befintliga bebyggelsen och landskapsbilden, se nr 1 i figur 29. Ny bebyggelse föreslås i den södra delen av området, som en fortsättning på befintlig tätort längs Ytterselövägen (nr 2 i figur 29). En blandning av bostadsformer föreslås. Det föreslagna bostadsområdet förutsätter en förbättrad gatuanslutning mot väg 983, vilket förutsätter en dialog med Trafikverket. I östra delen föreslås bebyggelse med möjliga utblickar väster och söderut (nr 4 i figur 29). En blandning av bostadsformer föreslås, där även icke störande verksamheter kan integreras i området. Verksamhetsmark föreslås i sydöstra delen som t ex kan användas för båtupplag istället för vid siloområdet (nr 3 i figur 29). Dalgången bevaras som ett tätortsnära rekreationsområde. Direktiv för bygglovprövning och detaljplanering I kommande detaljplanering och bygglovsprövning bör värdefulla miljöer med fornlämningar bevaras som en intresseväckande resurs. Vid bygglovsprövning av enstaka byggnationer (ej detaljplanelagt område) ska hänsyn tas till den målbild som illustreras i områdeskartan, se figur 29. Påverkan allmänna intressen Riksintressen Nordöstra delen av området ligger nära riksintresset för kulturmiljövården Överselö-Tynnelsö, men planförslaget bedöms inte påverka riksintresset. Samrådshandling - SBN

95 Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:73 / 69 Området berörs i sin helhet av riksintresset för det rörliga friluftslivet, Mälaren med stränder och öar. Strandskydd Ej aktuellt. Viktigt att beakta Geoteknik, risk för skred och ras i anslutning till dalgången.geoteknisk utredning/bedömning behöver utföras innan marken kan säkerställas som lämplig för bebyggelse. Viktigt med hänsynstagande mot kringliggande kulturoch naturmiljöer. Gårds-/trädgårdssidor bör vändas mot dessa intresseområde för att skapa en anpassad övergång. Figur-30.Överblick allmänna intressen (riksintressen visas på särskilda kartor)) Samrådshandling - SBN

96 70 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8: Område Husby Tuna (HT) Figur-31.Översiktsbild med illustrerad markanvändning, Husby Tuna Samrådshandling - SBN

97 Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:75 / 71 Förutsättningar Området ligger öster om tätorten och består främst av fritidsbebyggelse med grusvägar. Endast västra delen av området har kommunalt vatten och avlopp. Större delen av området ligger relativt långt från centrala Stallarholmen och saknar närhet till service. I kommunens planering är därför området inte högt prioriterat. Omvandlingen av området till boende året runt bör därför ses som en långsiktig utveckling. Husby Tuna Yta:0,02 km 2 Reducering för: Terrängförhållanden. e:0,2 Tot BTA: 3600 Hushåll: Planerad markanvändning I samband med att hela fritidsområdet (nr 2 i figur 31) får kommunalt VA, så kan detaljplaner tas fram för utökade byggrätter. Detta förutsätter dock att de boende i området vill beställa framtagandet av en detaljplan samt bekosta en upprustning av gatorna. Bostäderna i fritidsområdet bör anpassas till områdets karaktär och kulturmiljö. I västra delen av området närmast tätorten föreslås ett mindre område med ny bebyggelse, där en blandning av bostadsformer föreslås (nr 1 i figur 31). Med hänsyn till risk för översvämning kan delar av området kräva en markhöjning. Direktiv för bygglovprövning och detaljplanering Kommunen bör vara restriktiv vid nybildning av fastigheter för att inte öka exploateringsgraden inom fritidsområdet. Påverkan allmänna intressen Riksintressen Området berörs i sin helhet av riksintresset för det rörliga friluftslivet, Mälaren med stränder och öar. Strandskydd Stora delar av området ligger inom utökat strandskydd på 300 meter. Viktigt att beakta Intilliggande handelsträdgård kan innebära viss risk för föroreningar i mark vilket måste beaktas i samband med eventuell detaljplanering. Figur-32.Överblick allmänna intressen (riksintressen visas på särskilda kartor)) Samrådshandling - SBN

98 72 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8: Riktlinjer kompletteringar i befintlig bebyggelsestruktur Vid ansökningar om kompletteringsbebyggelse inom befintliga bebyggelsestrukturer vars långsiktiga markanvändning inte specificerats i handlingen skall prövning göras enligt de allmänna hushållnings- och hänsynsreglerna i gällande lagstiftning, enligt gällande detaljplaner samt med beaktande av kommunens stadsbyggnads- och kulturmiljöprogram. Kommunen ställer sig i grunden positiv till förtätningar och kompletteringar i den befintliga bebyggelsen, för att skapa en sammanhållen bebyggelse med korta avstånd och underlag för service. En hög täthet är särskilt viktig i det centrala stråket genom tätorten, för att skapa underlag för service och handel. Förtätningen i det centrala stråket bör ske successivt genom en omvandling från småhus/industrimark till flerbostadshus. Nya detaljplaner i befintliga bebyggelsemiljöer skall beakta den planerade markanvändningen i handlingen samt förhålla sig till nämnda intressen i stycket ovan. Markanvändningsförslag som bedöms ha negativ inverkan på översiktsplanens långsiktiga genomförande skall undvikas. Samrådshandling - SBN

99 6. Konsekvenser av planens genomförande 6.1 Miljökonsekvensbeskrivning Till planförslaget hör en separat miljökonsekvensbeskrivning (MKB), där texten nedan är från MKB:s sammanfattning. Planförslaget medför både negativa och positiva konsekvenser i området. Det föreslås bebyggelse i jord- och skogsbruksområden samt inom område för rullstensås vilket gör att det finns risk för negativa konsekvenser avseende hushållning med naturresurser. När det gäller luft, hälsa och säkerhet samt ekosystemtjänster finns det möjligheter till positiva konsekvenser. För luft handlar det om att planförslaget har för avsikt att främja användandet av kollektivtrafik samt att gång- och cykelstråken ska förbättras och kopplas samman. Genom att skapa tydligare riktlinjer för byggande inom områden med radon samt i översvämningsområden och i områden med ras- och skredrisk kan planförslaget ge möjligheter till positiva konsekvenser gentemot nollalternativet. Det kan dock krävas utförligare undersökningar avseende de utpekade riskerna i samband med detaljplanering och det finns förslag till lösningar såsom marknivåhöjningar med mera. För buller och mark bedöms planförslaget ge obetydliga konsekvenser. Riktvärdena för buller bedöms kunna innehållas. Det finns två potentiellt förorenade områden inom ett av de föreslagna bebyggelseområdena på Selösidan. Den fördjupade översiktsplanen har dock inte pekat ut exakta gränser för exploateringsområdena vilket gör att dessa områden eventuellt kan undvikas i vidare detaljplanering. Alternativ så kan det krävas sanering. När det gäller vattenmiljön finns det risk för negativa konsekvenser främst kopplat till djur- och växtlivet eftersom det föreslås bebyggelse inom strandskyddsområde. Planen kan dock öka allmänhetens tillgänglighet till strandområdena vilket är en positiv konsekvens. Dessutom bedöms planförslagets förslag till hantering av dagvatten samt spillvatten kunna ge positiva effekter avseende vattenmiljön i området. Inga miljökvalitetsnormer bedöms överskridas enligt planförslaget. När det gäller naturvärden så finns det risk för negativa konsekvenser, även här är det kopplat till utbyggnad inom strandskyddsområde. Men det kan även leda till positiva konsekvenser eftersom restriktionsområden för bevarande av områden med högre biologiska värden finns utpekade i planförslaget. På grund av att bostadsområden planeras i områden där det finns forn- och kulturlämningar finns det risk för negativa konsekvenser. En stor del av planområdet utgörs i planförslaget av restriktionsområde för betydande kulturvärden/storskalig Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:77 / 73 Samrådshandling - SBN

100 74 / Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:78 jordbruksmark vilket gör att risken minskar för att fornlämningar i dessa områden skadas. Risken för negativa konsekvenser kan dock minimeras genom varsam förändring och god planering i samband med detaljplanering. 6.2 Ekonomiska och sociala konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Planförslaget stöder en koncentrerad bebyggelse nära tätorten vilket reducerar behovet av nya kommunala investeringar vad gäller infrastrukturens utbredning, det vill säga gator, VA, data, energi och el. Planförslaget innebär däremot även en ökad satsning på promenad- och motionsspår, cykelvägar och parkeringsplatser och dessa finansieras som regel med kommunala investeringsmedel. En växande befolkning innebär utökade kostnader i form av kommunala serviceanläggningar för omsorg, vård och utbildning. Inom utbildning finns ett ökat behov av förskoleplatser i Stallarholmen de närmaste åren. Det finns för närvarande inga planer på äldreboenden eller boende för personer med funktionsnedsättning i Stallarholmen. Kommunens markplanering kan påverka invånarnas inkomstsituation på så sätt att förutsättningar ges till bättre utveckling av näringslivet vilket på sikt kan innebära fler arbetstillfällen. Att erbjuda goda möjligheter till arbete kan även påverkas genom satsningar på stabila datakommunikationer för att kunna jobba på distans. Sociala konsekvenser Utvecklingsstrategin föreslår en inriktning med förtätning inom befintlig tätort och i dess närhet, för att skapa en sammanhållen bebyggelse med korta avstånd och underlag för service. Bebyggelseområdena kopplas samman med gång- och cykelvägar och ett väl utbyggt gatunät. Förtätningen innebär att fler människor har nära till service, aktiviteter och andra mötesplatser, vilket skapar förutsättningar för ökad delaktighet och social hållbarhet. Inriktningen i planförslaget att öka blandningen av boendeformer leder också till en ökad integration och social hållbarhet. Planförslaget innebär också en ökad tillgängligheten till Mälaren och andra rekreationsområden, vilket lockar till ett rörligt friluftsliv och därmed en ökad folkhälsa. Samrådshandling - SBN

101 7. Genomförande och uppföljning Utan att vara juridiskt bindande definierar en översiktsplan mycket av grunderna för hur enskilda planärenden i stort skall hanteras hur städer, mindre samhällen och landsbygd ska utvecklas. Genom breda förankringsprocesser kan översiktsplaner ges stor tyngd som verktyg för långsiktig hushållning med markoch vattenområden. För de nämnder och bolag som ansvarar för olika delar av kommunens utveckling ska översiktsplanen, med sitt långsiktiga planeringsperspektiv, fungera som ett övergripande styrdokument och ge stöd för prioriteringar i ett kortare perspektiv. För att detta ska fungera krävs en tydlig koppling mellan översiktsplanen och kommunens system för styrning och uppföljning. Formerna för detta behöver utvecklas med utgångspunkten att en kontinuerlig uppföljning av översiktsplanen krävs för att ge kommunfullmäktige ett aktuellt underlag inför beslut om årliga prioriteringar för olika utvecklingsprojekt i kommunens budget. Nya planeringsförutsättningar kan på samma sätt leda till behov av politiska prioriteringar som exempelvis kan föranleda förändringar i översiktsplanen. Det är angeläget att kommunen har god beredskap för att hantera nya behov och att underlagen för planeringen förnyas i takt med att förutsättningarna ändras. Uppföljning av översiktsplanering sker i ett kommunövergripande perspektiv och är integrerat med övrig verksamhetsstyrning i form av exempelvis verksamhetsmål och måluppfyllningsindikatorer. Uppföljning sker därmed främst mot övergripande strategier i den kommunövergripande översiktsplanen och inte mot innehållet i områdesfördjupningar. Det långsiktiga planeringsperspektivet i översiktsplanen ställer krav på strategiska prioriteringar och på samordning mellan den kommunala förvaltningens olika kontor och det blir viktigt att genomförandefrågor, vad gäller ekonomi och finansiering, beaktas i tidiga skeden av planeringsprocesserna. Vissa åtgärder kommer till exempel inte kunna genomföras utan insatser från andra aktörer och statliga investeringar. Kommunala investeringar som inte ingår i exploateringsprojekten kommer också att krävas för att förverkliga flera delar i utvecklingsstrategin, som till exempel nya promenad- och motionsspår, cykelvägar och parkeringsplatser Fördjupning av Översiktsplanen för Stallarholmen Bilaga 8:79 / 75 Samrådshandling - SBN

102 Nygatan Strängnäs Bilaga 8:80

103 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:81 Miljökonsekvensbeskrivning Fördjupad översiktsplan Stallarholmen, samrådshandling

104 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:82 Projektorganisation Miljökonsekvensbeskrivningen har upprättats av: ÅF Infrastructure AB Sektion Miljö och hållbarhet Karin Petersson Erika Heander Josefine Wildstam Madelaine Lapajne Hellborg Karna Nilsson Medverkande från Strängnäs kommun: Gustav Björnstad Patrik Wirsenius Anders Jonsson Samtliga foton på framsidan är tagna av Strängnäs kommun. Datum: Sida 2 (64)

105 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:83 Sammanfattning Planförslaget Strängnäs kommun har ett tillväxtmål där kommunens invånarantal ska växa med en årlig procentsats av 1% i snitt fram till 2040 och därför behövs det både fler områden för bebyggelseutveckling samtidigt som befintliga områden förtätas i kommunen. Strängnäs kommun har upprättat en fördjupad översiktsplan för Stallarholmen och till planförslaget finns denna miljökonsekvensbeskrivning över de förslag till bebyggelseutveckling som planeras. Stallarholmen ligger vid Mälaren i kommunens nordöstra del cirka tretton kilometer öster om Strängnäs stad. Några av de utvecklingsfrågor som är viktiga för Stallarholmen handlar om att förbättra vattenkontakten (genom till exempel strandpromenader), att vidareutveckla gång och cykelstråk till/från och inom orten med mera. I planförslaget pekas det även ut restriktionsområden för flera olika intresseområden, tex områden med betydande biologiska värden eller kulturmiljövärden där ny bebyggelse inte är tillåten. Nollalternativet Nollalternativet för miljökonsekvensbeskrivningen är Översiktsplan för Strängnäs från år 2014 som gäller för planområdet. I nollalternativet saknas en aktuell precisering av strategier för hur kommunen ska utvecklas och var olika verksamheter ska förläggas. Nollalternativet kan visserligen innebära att utpekade orörda områden inte tas i anspråk men kan lika gärna innebära att tillkommande bebyggelse uppstår i oönskade lägen utan övergripande överväganden. Betydande miljöpåverkan I samråd med länsstyrelsen i Södermanlands län har kommunen tagit fram en behovsbedömning för planförslaget. Behovsbedömningen visade att planförslaget kan ha en betydande miljöpåverkan avseende eventuell påverkan på de nationella miljökvalitetsmålen, miljökvalitetsnormerna, riksintresseområden kulturmiljö, friluftsliv samt fiskenäring, skyddade områden, transporter, barriärskapande, radon, föroreningar i mark och vatten, skred, naturresurser, översvämning, landskapsbild, jordbruk, skogsbruk, bebyggelsestruktur, forn- och kulturlämningar. Miljökonsekvenser Planförslaget medför både negativa och positiva konsekvenser i området. Det föreslås bebyggelse i jord- och skogsbruksområden samt inom område för rullstensås vilket gör att det finns risk för negativa konsekvenser avseende hushållning med naturresurser. När det gäller luft, hälsa och säkerhet samt ekosystemtjänster finns det möjligheter till positiva konsekvenser. För luft handlar det om att planförslaget har för avsikt att främja användandet av kollektivtrafik samt att gång- och cykelstråken ska förbättras och kopplas samman. Genom att skapa tydligare riktlinjer för byggande inom områden med radon samt i översvämningsområden och i områden med ras- och skredrisk kan planförslaget ge möjligheter till positiva konsekvenser gentemot nollalternativet. Det kan dock krävas utförligare undersökningar avseende de utpekade riskerna i samband med detaljplanering och det finns förslag till lösningar såsom marknivåhöjningar med mera. För buller och mark bedöms planförslaget ge obetydliga konsekvenser. Riktvärdena för buller bedöms kunna innehållas. Det finns två potentiellt förorenade områden inom ett av de föreslagna bebyggelseområdena på Selösidan. Den fördjupade översiktsplanen har dock inte pekat ut exakta gränser för exploateringsområdena vilket gör att dessa Datum: Sida 3 (64)

106 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:84 områden eventuellt kan undvikas i vidare detaljplanering. Alternativ så kan det krävas sanering. När det gäller vattenmiljön finns det risk för negativa konsekvenser främst kopplat till djur- och växtlivet eftersom det föreslås bebyggelse inom strandskyddsområde. Planen kan dock öka allmänhetens tillgänglighet till strandområdena vilket är en positiv konsekvens. Dessutom bedöms planförslagets förslag till hantering av dagvatten samt spillvatten kunna ge positiva effekter avseende vattenmiljön i området. Inga miljökvalitetsnormer bedöms överskridas enligt planförslaget. När det gäller naturvärden så finns det risk för negativa konsekvenser, även här är det kopplat till utbyggnad inom strandskyddsområde. Men det kan även leda till positiva konsekvenser eftersom restriktionsområden för bevarande av områden med högre biologiska värden finns utpekade i planförslaget. På grund av att bostadsområden planeras i områden där det finns forn- och kulturlämningar finns det risk för negativa konsekvenser. En stor del av planområdet utgörs i planförslaget av restriktionsområde för betydande kulturvärden/storskalig jordbruksmark vilket gör att risken minskar för att fornlämningar i dessa områden skadas. Risken för negativa konsekvenser kan dock minimeras genom varsam förändring och god planering i samband med detaljplanering. Datum: Sida 4 (64)

107 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:85 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Lagstiftning Avgränsning Geografisk och tidsmässig Miljöaspekter Bedömningsgrunder Bedömningsskala Miljökvalitetsnormer för vatten Miljökvalitetsnormer för fiskvatten Miljökvalitetsnormer för luft Riktvärden för buller Riksintressen Landskapskonventionen Skyddade områden Ekosystemtjänster Metodik och avgränsningar Nationella miljökvalitetsmål Förutsättningar Övergripande förutsättningar Gällande planer Infrastruktur och trafik Alternativ Nollalternativ Planförslag Restriktionsområden Övriga utredda alternativ Miljökonsekvenser Hushållning med naturresurser Luftmiljö Buller Hälsa och säkerhet Ras och skredrisk Översvämning Radon Markmiljö Vattenmiljö Vattenskyddsområden och vattenförsörjning Datum: Sida 5 (64)

108 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8: Spillvatten Dagvatten Riksintresse fiskenäring Miljökvalitetsnormer för vatten Miljökvalitetsnormer för fiskvatten Naturvärden Riksintresse rörligt friluftsliv Riksintresse naturvård Biotopskydd Nyckelbiotoper Strandskydd Restriktionsområden Kulturmiljö Riksintresse kulturmiljö Kulturhistoriska lämningar Restriktionsområden Ekosystemtjänster Stödjande ekosystemtjänster Reglerande ekosystemtjänster Kulturella ekosystemtjänster Försörjande ekosystemtjänster Sammanfattning av förslag till fortsatt arbete för ekosystemtjänsterna Miljökvalitetsmål Sammanfattande slutsatser Uppföljning Referenser Datum: Sida 6 (64)

109 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:87 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Översiktsplanen är kommunens långsiktiga bedömning av hur mark- och vattenområden bör användas och hur bebyggelsen kan utvecklas i stora drag. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men är ett viktigt strategiskt verktyg där framtida behov vägs mot de resurser som finns. Översiktsplanen är också en redovisning av de allmänna intressen som kräver hänsynstaganden vid användning av olika områden och hur kommunen avser hantera regionala och statliga intressen (riksintressen). En översiktsplan bedöms enligt Miljöbalken alltid innebära en betydande miljöpåverkan vilket medför att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) alltid ska göras. Översiktsplanen kan sedan utvecklas vidare i fördjupad översiktsplan för ett specifikt område vilket Strängnäs kommun har valt att göra för området Stallarholmen. Strängnäs kommuns översiktsplanering består av en kommunövergripande översiktsplan som behandlar gemensamma ställningstaganden samt fördjupningar av översiktsplanen (FÖP) som på en mer detaljerad nivå beskriver intentioner för framtida mark- och vattenanvändning i kommunens huvudsakliga utbyggnadsområden, varav FÖP Stallarholmen är ett av dessa områden. 1.2 Lagstiftning Översiktsplanering regleras i lag genom plan- och bygglagen (2010:900) och bestämmelserna i miljöbalken (1998:808). Gällande bestämmelser om bedömningen av om en översiktsplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och om en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas, redovisas i plan- och bygglagen (kapitel 3 8 ) och i miljöbalken (kapitel 6 11 ). Enligt Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905) ska genomförandet av en översiktsplan eller ändringen av en översiktsplan generellt antas medföra en betydande miljöpåverkan bland annat om planen anger förutsättningarna för sådana kommande tillstånd eller åtgärder som anges i förordningen. När ett planförslag är framtaget ska det enligt plan- och bygglagen formellt samrådas med bl.a. Länsstyrelsen, Regionen och andra berörda kommuner. Kommunen ska också ge invånare, olika myndigheter, föreningar och enskilda i övrigt, som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet. Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Efter samrådet bearbetas planen delvis utifrån inkomna synpunkter, och den bearbetade versionen, utställningshandlingen, presenteras under utställningsskedet återigen för berörda innan planen antas politiskt. När kommunen upprättar en plan som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska kommunen göra en miljöbedömning av planen. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen dokumenteras i denna miljökonsekvensbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver och bedömer den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra. Datum: Sida 7 (64)

110 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:88 2 Avgränsning Geografisk och tidsmässig Fördjupningen av översiktsplanen (FÖP) för Stallarholmen skall visa kommunens intentioner vad gäller mark- och vattenanvändningen för Stallarholmens tätort med omnejd på års sikt, vilket är samma tidsmässiga avgränsning som miljökonsekvensbeskrivningen innehar. Den detaljnivå som fördjupningar av översiktsplanen möjliggör, förväntas ge bättre förståelse och insikt för de boende och verksamma i området vilket skapar bättre förankring och stärker genomförandemöjligheten av planens syften Miljöaspekter De konsekvenser av planförslaget som kan medföra betydande påverkan på miljön och människors hälsa ska miljöbedömas och redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivningen har samma detaljeringsnivå som den fördjupande översiktsplanen har. Det innebär att miljökonsekvensbeskrivningen kommer att beskriva de övergripande miljöeffekterna som den fördjupade översiktsplanen ger upphov till, både positiva och negativa. För de mer lokala miljöeffekterna i de olika utvecklingsområdena inom översiktsplanen ska fortsatta undersökningar och bedömningar ske i samband med kommande detaljplanering. Miljöpåverkan som kan antas bli föremål för bedömning i senare planskede kan också antas ha mindre betydelse för miljöbedömningen av översiktsplanen. Det gäller t.ex. bedömning av miljöstörande verksamhet eller andra verksamheter som kräver miljötillstånd och därför kommer att miljöprövas i samband med dem. Placering av dessa verksamheter kan dock bedömas i en ÖP eller FÖP. Avgränsning av miljöaspekter har gjorts mot bakgrund av behovsbedömningen och i samråd med Länsstyrelsen i Södermanlands län. En sammanställning av de miljöaspekter som MKB:n omfattar visas i Tabell 1. Tabell 1. Sammanställning och beskrivning av de miljöaspekter som behandlas i MKB:n. Miljöfaktor Beskrivning Nationella miljömål o Översyn vilka nationella miljömål o o som påverkas. Ev. påverkan på miljökvalitetsnormer Ev. påverkan på vattendirektivet och landskapskonventionen Riksintressen o Påverkan på riksintresse kulturmiljövård o o Påverkan på riksintresse rörligt friluftsliv Påverkan på riksintresse fiskenäringen Biologisk mångfald/djur- och växtliv o Påverkan på skyddade områden t.ex. biotopskydd, nyckelbiotop, strandskydd Befolkningsändringar o Påverkan av tunga transporter, bil Hälsa och säkerhet o Radon o samt gång och cykel Stallarholms bron o Barriärskapande Datum: Sida 8 (64)

111 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:89 Mark och vatten o Påverkan av föroreningar mark o o och/eller vatten Påverkan av förändrade stabilitetsförhållanden i marken/skred Naturresurser som markanvändning över åsbildningen Materiella tillgångar o Översvämningsproblematik med anledning av byggande runt Mälaren Landskap o Påverkan på landskapsbild, jordbruk och skogsbruk Bebyggelse o Bebyggelsestruktur med avseende på hållbarhetsaspekter och med beaktande av kommunens stadsbyggnads- och kulturmiljöprogram Forn- och kulturlämningar o Påverkan på fornminnen och kulturhistoriska lämningar 3 Bedömningsgrunder Bedömningar av konsekvenser i en MKB är relativa och utgår dels från objektets värde och dels från påverkans omfattning. En stor påverkan på ett objekt (t.ex. ett naturområde eller en recipient) av litet värde kan bedömas som liten konsekvens medan en mindre påverkan på ett objekt av stort värde kan bedömas som en måttlig konsekvens. En stor påverkan på ett värdefullt objekt blir en stor konsekvens. Som utgångspunkt för konsekvensbeskrivning finns ett antal bedömningsgrunder vars avsikt är att utgöra jämförelsematerial för miljöbedömning. 3.1 Bedömningsskala Planförslaget uttrycker kommunens intentioner på en översiktlig nivå. Därefter styrs konsekvenserna av hur planen sedan genomförs i kommande detaljplanering, vilket inte är känt ännu. Konsekvenserna kan i detta skede endast bedömas översiktligt utifrån den beskrivning som ges i den fördjupade översiktsplanen. Tabell 2. Bedömningsskala. Konsekvenserna bedöms och utrycks enligt följande: Risk för negativa konsekvenser Ifall planförslaget genomförs fullt ut bedöms det kunna medföra negativa konsekvenser. Möjlighet till positiva konsekvenser Ifall planförslaget genomförs fullt ut bedöms det kunna medföra positiva konsekvenser. Obetydliga konsekvenser Planen bedöms medföra obetydliga konsekvenser. Datum: Sida 9 (64)

112 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8: Miljökvalitetsnormer för vatten Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har 2009 beslutat om miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken och förordningen om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Miljökvalitetsnormerna är en del av det svenska genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten, där målet är att alla vattenförekomster ska ha god status till år Om status är sämre än god 2015 kan årtalet för när normen ska uppnås flyttas fram eller ett mindre strängt krav tillämpas med hjälp av undantag. Miljökvalitetsnormer för vatten uttrycks i ekologisk status (god eller hög) eller, för konstgjorda och kraftigt modifierade ytvattenförekomster, ekologisk potential (god eller maximal) och kemisk status (god). Enligt vattenmyndigheterna är det grundläggande målet för vattenförekomsterna att uppnå åtminstone god status. Samtidigt får inte statusen försämras i någon vattenförekomst. Redovisning av planförslaget påverkan på miljökvalitetsnormerna för vatten behandlas i avsnitt 6.6 Vattenmiljö. Förutom miljökvalitetsnormer för vatten finns också ett åtgärdsprogram för att uppnå de mål som satts upp vad gäller vattenkvalitet. Här finns punkter riktade direkt till kommunen. I punkt 6 står följande: Kommunerna ska genomföra sin översikts- och detaljplanering samt prövning enligt plan- och bygglagen så att den bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Kommunen har alltså inte bara en skyldighet att följa MKN för vatten utan man ska även göra det möjligt att nå målen genom att utveckla sin planläggning. 3.3 Miljökvalitetsnormer för fiskvatten I Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2002:6 listas de fiskvatten som omfattas av förordningen om fisk- och musselvatten (2001:544). Mälaren ligger delvis inom planområdet och omfattas av denna förordning. Vattnet delas i förordningen in i olika klasser: musselvatten, laxfiskvatten och andra fiskvatten. Mälaren är klassad inom kategorin andra fiskvatten. I förordningen om fisk- och musselvatten presenteras rikt- och gränsvärden för kategorin andra fiskvatten, vilka också är gällande för Mälaren. De parametrar som bedöms är: temperatur, upplöst syre, ph, uppsamlade fasta substanser, syreförbrukning, nitriter, fenolföreningar, mineraloljebaserade kolväten, ammoniak, ammonium, restklor, zink och upplöst koppar. 3.4 Miljökvalitetsnormer för luft Syftet med miljökvalitetsnormer för luft är att skydda människors hälsa och miljö. Normerna är av gränsvärdeskaraktär och innebär att gällande gränsvärden för t.ex. kväveföreningar och partiklar måste följas. Om gränsvärdena överskrids ska åtgärdsprogram tas fram. Redovisning av planförslaget påverkan på miljökvalitetsnormerna för luft behandlas i avsnitt 6.2 Luftmiljö. 3.5 Riktvärden för buller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur (Infrastrukturinriktning för framtida transporter). Datum: Sida 10 (64)

113 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:91 Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är: o o o o o 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad För utomhusnivån avses för flygbuller FBN 55 dba. Redovisning av planförslaget påverkan på riksintresseområden behandlas i avsnittet 6.3 Buller. 3.6 Riksintressen Ett område som har pekats ut som riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dess värden, det vill säga värden som har betydelse från allmän synpunkt och som inte kan återskapas om de förstörs. Hänsyn ska tas till riksintresset oavsett om en planerad verksamhet sker innanför eller utanför det redovisade områdets gränser. Inom planområdet finns det flera områden som berörs av riksintresse. Inom miljöbedömningen berörs särskilt riksintresse för Yrkesfiske (Miljöbalken 3:5), riksintresse för kulturmiljö (Miljöbalken 3:6), naturmiljövård (Miljöbalken 3:6) och rörligt friluftsliv (Miljöbalken 4:2). o o o o Riksintresse kulturmiljö: Överselö-Tynnelsö och Mälsåker. Riksintresse natura 2000 (habitatdirektivet): Gesta och Åsa gravfält. Riksintresse för rörligt friluftsliv (3.6 MB): Mälaren med öar och strandområde Riksintresse naturvård (3.6 MB): Prästfjärden (även betydande område för rörliga friluftslivet) och Tynnelsöfjärden. Den fördjupade översiktsplanens inriktning är att riksintressena ska respekteras och att inga åtgärder ska tillåtas som påverkar riksintressenas motiv negativt. De flesta riksintressen inom Strängnäs kommun har gällt under lång tid och kommunen har inte för avsikt att föreslå förändringar i markanvändningen eller andra åtgärder som påverkar dessa negativt. Kommunen delar i allt väsentligt synen på riksintressena för naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv och kommunikationer som beslutats av statliga myndigheter. Redovisning av planförslaget påverkan på riksintresseområden behandlas under respektive avsnitt om miljökonsekvenser. 3.7 Landskapskonventionen Utöver det nationella miljömålet Ett rikt odlingslandskap finns en europeisk konvention; den Europeiska landskapskonventionen, som har för syfte att skapa en gemensam europeisk ram för arbetet med de europeiska landskap som är utsatta för ett förändringstryck. Den Europeiska landskapskonventionen dateras den 20 oktober 2000, Sverige ratificerade konventionen år 2010 och den trädde i kraft i svensk lagstiftning den 1 maj Konventionens mål är att främja skydd, förvaltning och planering av landskap samt att organisera europeiskt samarbete i landskapsfrågor. Konventionen gäller även för det så kallade vardagslandskapet, d.v.s. områden som saknar speciella naturvärden, men som är viktiga som människors närmiljö men där det behövs riktlinjer för skydd, Datum: Sida 11 (64)

114 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:92 förvaltning (skötsel) och planering. Enligt konventionen är landskapet en gemensam tillgång där kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska värden möts. Det är samhällets gemensamma ansvar att förvalta och nyttja landskapet på ett hållbart sätt. Konventionens intentioner är att: o o o o o erkänna landskapets betydelse i den egna lagstiftningen öka medvetenheten om landskapets värde och betydelse i det civila samhället, i privata organisationer och hos offentliga myndigheter främja delaktighet i beslut och processer som rör landskapet lokalt och regionalt utveckla en helhetssyn på landskapets värden och hållbar förvaltning av dessa utbyta kunskap och delta i europeiska samarbeten om frågor som rör landskapet 3.8 Skyddade områden Vid hav, sjöar och vattendrag råder generellt strandskydd enligt miljöbalken 7 kapitlet 13. Strandskyddet omfattar land- och vattenområde intill 100 meter från strandlinjen på land och i vatten vid normalt medelvattenstånd. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsmiljöer på land och i vatten för växt- och djurlivet. Länsstyrelsen har utökat strandskyddet till 300 m för vissa partier. Andra skyddade områden i kommunen är naturreservat samt områden som ingår i Natura 2000 liksom fågel- och sälskyddsområden. Biotopskyddet är en mer allmän skyddsform och avser särskilda miljöer i jordbruksmark och skogsmark eller bland bebyggelse. Redovisning av planförslaget påverkan på skyddade områden behandlas i avsnittet Naturvärden. 3.9 Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster kan kortfattat beskrivas som de direkta och indirekta bidrag som naturen ger till oss människor. Ekosystemtjänster kan bland annat vara växternas fotosyntes vilken binder koldioxid och frigör syre, ett vackert naturlandskap som ger välbefinnande och den pollinering som insekter gör som ger en god skörd. Vi tar ofta dessa tjänster för givna men ekosystemtjänster utgör den grund som ger oss välfärd och livskvalitet (Naturvårdsverket, 2017). Regeringen har beslutat om ett etappmål att senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avvägningar och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt (SOU 2013:68). Kopplingar finns även direkt till flera av miljökvalitetsmålen där värdet av ekosystemtjänsterna och efterföljande beslut kan bidra till att dessa mål uppnås. I miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv ges en samlad målbild för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det finns många fördelar och möjligheter att redan i en fördjupad översiktsplan utföra en analys av hur ekosystemtjänster kan komma att påverkas. I ett tidigt skede kan man enklare få en övergripande bild och se vilka åtgärder som kan planeras in i den efterföljande planprocessen. I denna miljökonsekvensbeskrivning har en övergripande analys och identifiering gjorts av vilka ekosystemtjänster som finns och hur dessa påverkas av den fördjupade Datum: Sida 12 (64)

115 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:93 översiktsplanen jämfört med nollalternativet, se avsnitt 7. Nollalternativet är i detta fall att översiktsplanen för Strängnäs från år 2014 gäller för planområdet, se avsnitt Metodik och avgränsningar En övergripande analys och identifiering av ekosystemtjänster har skett utifrån arbetsmetodiken c/o Citys Ekosystemtjänster i stadsutveckling en vägledning. Denna metod är anpassad till stadsplanering och grundas på 18 stycken ekosystemtjänster som är centrala vid planering av urbana områden vilka delas upp i följande fyra grupper: Stödjande tjänster - de tjänster som är nödvändiga för produktionen av alla andra ekosystemtjänster, exempelvis biologisk mångfald. Reglerande tjänster - den nytta som människan drar av ekosystemens egna regleringsprocesser, exempelvis syreproduktion. Kulturella tjänster - immateriella saker som skönhet, inspiration och rekreation som bidrar till vårt välbefinnande och ger upplevelsevärden. Försörjande tjänster - de levererade produkter som människor får från ekosystemen, exempelvis matproduktion. Förutsättningar, konsekvenser av nollalternativet, konsekvenser av planförslaget och förslag till fortsatt arbete har kartlagts för dessa ekosystemtjänstgrupper. I förslag till det fortsatta arbetet har bedömningsprocessen skett enligt c/o Citys fyra S som består av bedömningarna skapa, skydda, stärka eller skippa, se figur 1. Figur 1. De olika bedömningarna av ekosystemtjänster enligt Citylab och Naturvårdsverkets illustration. Bedömningen skapa innebär att ekosystemtjänsten inte finns i dagsläget och ett behov finns av nyskapande. Skydda innebär att ekosystemtjänsten finns i dagsläget men behöver skyddas på grund av de framtida förändringarna. Stärka innebär att ekosystemtjänsten finns men inte i tillfredställande hög grad. Bedömningen skippa kan exempelvis väljas när man inte kan bevara en viss ekosystemtjänst utan en kompensering får ske på annan plats. Datum: Sida 13 (64)

116 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8: Nationella miljökvalitetsmål En analys av miljömålsuppfyllelsen för planområdet presenteras i avsnitt 8. Genomförandet av den fördjupade översiktsplanen för Stallarholmen bedöms ge effekter med avseende på de miljömål som markerats med fet stil i tabellen nedan. Tabell 3. Sveriges miljökvalitetsmål, de som är relevanta för planen är markerade med fet stil. De nationella miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan 9. Grundvatten av god kvalitet 2. Frisk luft 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 3. Bara naturlig försurning 11. Myllrande våtmarker 4. Giftfri miljö 12. Levande skog 5. Skyddande ozonskikt 13. Ett rikt odlingslandskap 6. Säker strålmiljö 14. Storslagen fjällmiljö 7. Ingen övergödning 15. God bebyggd miljö 8. Levande sjöar och vattendrag 16. Ett rikt växt- och djurliv Planförslaget berör inte alla miljökvalitetsmål. Hav i balans samt Levande kust och skärgård, Myllrade våtmarker och Storslagen fjällmiljö är inte tillämpbara i Stallarholmen. Möjligheten att nå Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast påverkas av indirekta effekter av planförslaget. Målet om Giftfri miljö berör i första hand tillsyn och kontroll. Fysisk planering berörs i mindre omfattning, och då i huvudsak i samband med efterbehandling av förorenade områden. Fram till 2010 fanns i Södermanland regionalt anpassade delmål för alla miljömål utom Storslagen fjällmiljö. Länsstyrelsen tog sedan beslut om att avsluta de regionala miljömålen. Som regionala miljömål gäller nu de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar och etappmål som regeringen har beslutat om. 4 Förutsättningar 4.1 Övergripande förutsättningar Tätorten Stallarholmen består av bebyggelseområden på respektive sida om Stallarholmsfjärden som förenas med en bro centralt belägen i orten. Stallarholmen består till stor del av villabebyggelse, med inslag av verksamhetslokaler och flerfamiljshus. Utanför tätorten finns en del områden och platser med höga natur- och kulturvärden, dock är vissa av dessa svåra att från orten nå utan bil. Stallarholmen har vuxit fram vid passagen över till Sveriges största insjö Selaön. Det Mälarnära läget, med bebyggelse på båda sidor om sundet, är en stor del av Stallarholmens karaktär. Bygden är mycket rik på kulturhistoriska miljöer och historiska lämningar, till exempel Mälsåkers och Tynnelsö slott, tre medeltida kyrkor och Åsa gravfält. Samhället kan tyckas vara avsides lokaliserat i förhållande till E20 och kommunens två järnvägsstationer vilket kräver en välfungerad kollektivtrafik och gena cykelstråk till viktiga kollektivtrafiknoder och andra målpunkter i kommunen. Trots det kommunikationsmässigt sett mindre fördelaktiga läget har nybyggnation i Datum: Sida 14 (64)

117 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:95 attraktiva lägen gett samhället livskraft med gynnsamma förutsättningar för enskilda entreprenörer inom näringsliv och kultur. 4.2 Gällande planer Stallarholmen omfattas av översiktsplanen för Strängnäs kommun som antogs i september Följande gällande detaljplaner finns inom planområdet: o o o Husby Tegelbruk 2:34 m.fl. Sjöliden Sundby Strand 2, ändring av detaljplan o Sundby Strand 3 o Toresunds-Sundby 1:1, del av, Sundby Strand 4 o Vannesta 3:18 m.fl. o Ändring av detaljplan för Toresunds-Sundby 1:1, del av, Sundby Strand 3, Stallarholmen o Ändring av detaljplan Edeby 3:4, Toresunds-Edeby fritidsområde o Ändring av detaljplan Toresunds-Sundby 1:1, del av, Sundby Strand 4 Det finns godkänt planprogram för Toresunds-Sundby 1:1 som ligger inom planområdet. 4.3 Infrastruktur och trafik Strängnäs kommun i stort En stor del av befolkningen som bor i Strängnäs kommun arbetar i annan kommun. Det attraktiva läget leder till den stora utmaningen att skapa ett hållbart transportsystem som kan tillgodose befolkningens behov av resor till arbete, utbildning, fritidsaktiviteter och serviceutbud. Resande med kollektivtrafik sker främst kopplat till skolans verksamhet och arbetspendling mot Södertälje/ Stockholm och Eskilstuna. Kommunen har blivit mycket beroende av goda tågkommunikationer och samtidigt sårbar för brister i dessa. Ett av översiktsplanens fokusområden handlar om att underlätta för persontransporter till fots, med cykel och kollektivtrafik. De offentliga miljöerna måste därmed utformas på sätt som gör det mer lockande att gå och använda cykeln för vardagsresor, inte bara inom kommunens städer och samhällen utan även mellan dem. Översiktsplanen för Strängnäs anger att det är viktigt att planera för att Stallarholmen får ett trafiknät och en struktur som inbjuder till ökad användning av hållbara transportmedel. Orten behöver bli mer sammanhängande och tätt bebyggd med korta avstånd till service och andra målpunkter. För att nå den utvecklingen är det särskilt viktigt att gång- och cykelnätet är väl utbyggt Stallarholmsbron Mellan Selön och fastlandet är Stallarholmsbron den enda förbindelsen och det är därför mycket viktigt att den håller en hög standard och har en god funktion som öppningsbar bro. Stallarholmsbron har smala gångbanor och saknar en cykelbana, vilket är en stor brist i Stallarholmens trafiknät. Datum: Sida 15 (64)

118 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:96 Stallarholmsbron är en s k svängbro. Då bron är stängd är den segelfria höjden 3,1 meter och den fria bredden 20 meter. Enligt uppgift från Stallarholmens båtklubb passerar närmare 6000 båtar bron under sommarmånaderna. Ur ett risk- och säkerhetsperspektiv bör behovet av en ökad tillgänglighet beaktas i framtida planering av ny bebyggelse på Selaön. Om den enda bron som dessutom är öppningsbar fastnar i ett uppställt läge kan responstiden dvs tiden från räddningsstyrkor larmas till de är framme på skadeplats avsevärt förlängas. Denna risk föreligger redan i dagsläget Vägnät Stallarholmen ligger i nordöstra delen av kommunen och relativt långt från de större kommunikationsstråken E20 och Svealandsbanan. Orten har ett sämre kommunikationsläge jämfört med Strängnäs stad, Mariefred och Åkers Styckebruk pga. att vägstandarden på de statliga länsvägarna till dessa stora stråk är relativt låg. Strängnäs stad, Mariefred och Läggesta med kopplingen till tåget och motorvägen är de viktigaste målpunkterna för de som dagligen pendlar ut från Stallarholmen. Trafikverkets länsvägar står för huvuddelen av huvudvägnätet i Stallarholmen och dessa genomfartsvägar behöver vara framkomliga för breda transporter som t ex jordbruksmaskiner. De övriga lokalgatorna är i huvudsak kommunala gator, men som sköts av Stallarholmens vägförening med bidrag från kommunen. Brogatan är det centrala stråket som binder samman tätorten och längs med gatan finns flera viktiga funktioner för samhället såsom idrottsplatsen, skola, livsmedelsbutik med mera Kollektivtrafik Stallarholmens tätort trafikeras av landsbygdslinjerna 303 och 304 som går till och från Strängnäs respektive Mariefred/Läggesta. Den centrala busshållplatsen ligger på Selaön nära brofästet. Turtätheten är främst anpassad till tågavgångarna vid Läggesta station och för arbetspendlingen till Strängnäs samt för skoleleverna i Mariefred och Strängnäs. Ute på Selaön går det busstrafik i form av skolbusslinjerna 634 Stallarholmen-Ytterselö-Vittinge och 636 Stallarholmen-Ytterselö. För att kollektivtrafiken ska kunna locka fler resenärer så är det viktigt att det är korta restider och en hög turtäthet. I dagsläget har kollektivtrafiken relativt lågt turtäthet, det beror troligen på att Stallarholmen har få invånare och det saknas tillräckligt stort resandeunderlag för att kunna öka turtätheten. En förtätning enligt planförslaget kan dock bidra till att ge ett bättre resandeunderlag. Då krävs det dock att den nya bebyggelsen får en god närhet och det finns en bra tillgänglighet till busshållplatserna. Det är även viktigt att det finns plats att parkera sin cykel eller bil invid busshållplatserna Gång- och cykeltrafik Stallarholmen har separerade gångbanor utmed Brovägen mellan idrottsplatsen, skolan och Stallarholmsbron. Övriga gator är villagator där blandtrafik dominerar. Cykelvägnätet i tätorten är bara delvis utbyggt. Det saknas viktiga länkar i cykelnätet, där det största behovet finns längs Trafikverkets vägar. Den allvarligaste bristen är att det saknas en cykelväg över Stallarholmsbron. Det finns även ett behov av regionala cykelvägar till Mariefred och Strängnäs, både för arbetspendling, rekreation och turism. Gångbanorna är relativt väl utbyggda i tätorten, men det finns stora brister i möjligheterna att röra sig längs med vattnet. Det beror oftast på att privata tomter går Datum: Sida 16 (64)

119 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:97 ända ner till vattnet, men det finns vissa stråk som är möjliga att förbättra. Sammanhängande gångstråk med god standard är viktigt för att öka Stallarholmens attraktivitet. För att stimulera att fler ska kunna gå och cykla i tätorten så behöver gång- och cykelnätet vara väl utbyggt och ha gena och attraktiva stråk. Gång- och cykelnätet behöver också binda samman olika målpunkter som skola, fritidsaktiviteter, busshållplatser och affärer. I dagsläget sker cyklingen i Stallarholmen i blandtrafik på många ställen, det skapar begräsningar för barn och unga som får det svårt att röra sig fritt inom orten på ett trafiksäkert sätt. Det finns förslag på nya cykelvägar i Cykelplan Alternativ 5.1 Nollalternativ Enligt Plan- och Bygglagen ska planförslaget i miljökonsekvensbeskrivningen jämföras med ett så kallat nollalternativ, vilket innebär att gällande planer fortsätter att verka utan förändringar. Nollalternativet beskriver planområdets sannolika utveckling ifall den fördjupade översiktsplanen inte genomförs. Detta alternativ ska inte förväxlas med nuläget, även om nollalternativet och nuläget ofta har stora likheter. Nollalternativet för MKB:n har antagits följa den utveckling som Översiktsplan för Strängnäs från år 2014 anger för planområdet. I nollalternativet saknas en aktuell precisering av strategier för hur kommunen ska utvecklas och var olika verksamheter ska förläggas. Det innebär att det med tiden blir en allt ökad otydlighet kring kommunens förutsättningar för utveckling, med risk för en avstannande befolknings- och bebyggelseutveckling. Samtidigt medför ofta en större befolkning ökad påverkan på miljön. Nollalternativet kan visserligen innebära att utpekade orörda områden inte tas i anspråk men kan lika gärna innebära att tillkommande bebyggelse tillkommer i oönskade lägen utan övergripande överväganden. Ställningstagande om bygglov kan i en sådan situation behöva tas utan övergripande strategier med risk för bortseende av olika värdens betydelse i ett större perspektiv. Det kan innebära att beslut om lokalisering för en verksamhet sker utan kontroll över lämplig placering med risk för sämre nyttjande av natur-, sociala och ekonomiska resurser. Översiktsplanen beskriver endast översiktligt hur Stallarholmen ska utvecklas. I nollalternativet finns därför en risk att utveckling genomförs utan tillräcklig vägledning utifrån ett helhetsperspektiv. 5.2 Planförslag Arbete med FÖP Stallarholmen inleddes redan 2011 efter ett beslut i kommunfullmäktige Under 2011 genomfördes ett antal arbetsträffar och workshops med boende, fastighetsägare och näringsidkare på orten. Parallellt med FÖP Stallarholmen påbörjades även arbete med den nya kommunövergripande ÖP2014. Sommaren 2015 återupptogs arbetet med FÖP Stallarholmen. Under 2016 genomfördes ett antal dialogtillfällen med invånare och verksamma på orten där ett utkast till mark- och vattenanvändningskarta diskuterades och synpunkter inhämtades. Synpunkter och förslag som inkommit under och efter detta tillfälle har inarbetats i samrådsförslaget. Se planförslaget i sin helhet i figuren nedan. Datum: Sida 17 (64)

120 MKB FÖP Stallarholmen Figur 2. Förslag till mark- och vattenanvändning enligt Stallarholmens fördjupade översiktsplan. Bilaga 8:98

121 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:99 Mark för nya bostäder föreslås i nära anslutning till befintlig tätortsbebyggelse, för att ge god närhet till service i centrala delarna av tätorten och skapa en sammanhängande tätortsstruktur. I korthet föreslås planen: o o o o o o o o Merparten av den nya bebyggelsen ligger i södra delen på fastlandssidan, för att minimera behovet av att använda Stallarholmsbron. Enstaka bebyggelse på landsbygden föreslås lokaliseras i befintliga by bildningar. Prioritera året-runt-boende Mark för nya verksamheter föreslås i ett område på fastlandssidan. Värdefulla rekreationsområden bevaras och utvecklas. Områden med höga värden för landskapsbilden, kulturmiljön och naturmiljön pekas ut, där restriktioner införs för tillkommande bebyggelse. Mark reserveras för att utveckla strandstråken och tillgängligheten till Mälaren. Mark reserveras för parkeringar i strategiska lägen Strängnäs kommun har ett tillväxtmål för befolkningen där invånarantalet ska växa med i snitt 1% årligen fram till Detta skulle innebära att befolkningen i kommunen uppgår till ca personer år 2040, vilket är en ökning på ca personer jämfört med 2013 års befolkningsmängd. För att kunna erbjuda långsiktigt hållbara bebyggelsestrukturer i kommunen anger strategin hur bostadsbebyggelsen för den tillkommande befolkningen skall fördelas i kommunen. Enligt huvudscenariot skall 10% av önskvärd befolkningstillväxt fram till 2040 bosätta sig i/kring Stallarholmens tätort. Boendetätheten för hushållsberäkning i Stallarholmen anges till 2,3 invånare/hushåll. Bostadsbehovet kommer med dessa angivna förutsättningar att vara 1100/2,3= ~480 hushåll. Den 9 september 2015 uppgick befolkningen i Stallarholmens tätort till ca 1870 invånare. Invånarantalet i hela kommundelen uppgick till ca Med den önskvärda befolkningstillväxten på 1100 personer skulle detta innebära en befolkning på 2970 invånare i tätorten år 2040, vilket innebär en procentuell ökning med ca 59% samt 31% med beaktande av hela kommundelen. Planeringsarbetet i Stallarholmen har inriktats på att identifiera områden/platser för bebyggelsekompletteringar där befintliga strukturer kan utnyttjas bättre så att den service som finns kan upprätthållas. En styrande utgångspunkt när Stallarholmen utvecklas är att närhet till väl utbyggd kollektivtrafik ska säkerställas, framförallt från orten till närmsta tågstation där byten mellan olika busslinjer också är möjligt. Fokus har på senare tid legat på att bygga ut Stallarholmen på fastlandssidan. Antagen detaljplan vid Husby tegelbruk riktar nu dock fokus på Selaösidan av orten. De områden som i första hand bör utredas för vidare utbyggnad av orten är det intill Ytterselövägen i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, samt områden intill befintlig bebyggelse i kilen mellan Mariefredsvägen och Strängnäsvägen. Friliggande villor dominerar idag bostadsbebyggelsen och det begränsade utbudet av lägenheter i olika storlekar gör att alla som vill kanske inte kan bo kvar/flytta till Stallarholmen. För att en bygd ska hållas levande måste det ske generationsväxling, alla åldersgrupper ska ingå. Det kräver tillgång på olika typer av bostäder. Några av de utvecklingsfrågor som är viktiga för Stallarholmen handlar om att förbättra vattenkontakten, att vidareutveckla gång och cykelstråk till/från och inom orten, samt att arbeta med en förändring av den genomfart som utgörs av Strängnäsvägen Brogatan med en tydligare karaktär av lokalgata kan dess

122 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:100 sammanlänkande funktion mellan ortens olika sociala knutpunkter stärkas och genom olika typer av åtgärder längs stråket kan trafiksäkerheten öka Restriktionsområden Inom dessa områden skall stor hänsyn visas till det angivna intresset. Stor restriktion skall antas mot uppförande av byggnader och andra anläggningar som kan ha betydande påverkan för upplevelsen av miljön. Undantag skall dock kunna göras om kommunen bedömer att påverkan är ringa eller obefintlig. Användande av restriktionsområden ger kommunen tydliga signaler om att utvalda områden är olämpliga för exploatering. Stor hänsyn skall visas det aktuella angivna allmänna intresset. Det kan finnas flera intressen eller andra typer av områdesskydd som kan påverka genomförande av åtgärder i områdena. Undantag från restriktioner att uppföra byggnader och anläggningar kan göras om påverkan bedöms ringa eller obefintlig. Undantag kan även göras för åtgärder som krävs för nuvarande markanvändningsbehov. Exempelvis maskinhallar eller liknande för jord- och skogsbruk. Exploateringar som kräver detaljplaner skall normalt inte tillåtas i dessa områden. Strängnäs kommun har i den fördjupade översiktsplanen för Stallarholmen tagit fram följande restriktionsområden mot tillkommande bebyggelse (se även figur nedan): o o o o o o Tätortsnära landsbygdszon: Tätortsnära landsbygdsområden som i framtida översiktsplaner kan bli aktuella bostads- eller verksamhetsområden. Stor restriktivitet bör råda vid handläggning av förhandsbesked eller bygglov som kan försvåra senare ändrad markanvändning. Rekreationsområden: Områden med befintliga och förväntade framtida rekreativa värden för invånarna, marken bör vara allemansrättsligt tillgänglig. Områden med betydande biologiska- och ekologiska värden samt produktiv skogsmark: Enbart anläggningar för skötsel och bruk av mark samt för det rörliga friluftslivet kan tillåtas om detta inte bedöms ha en betydande negativ påverkan. Områden med betydande kulturmiljövärden/storskalig jordbruksmark: Områden med storskalig bevarandevärd jordbruksmark och/eller kulturhistoriskt bevarandevärde jordbruksbygd. Områden med betydande värden för landskapsbilden: Markanvändning som har betydande påverkan för landskapsbilden, främst den visuella upplevelsen av kyrkomiljön, får inte förekomma. Skyddsvärda vattenområden: Vattenområden som pga. biologiska eller rekreativa värden anses skyddsvärda. Datum: Sida 20 (64)

123 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:101 Figur 3. Utpekade restriktionsområden inom planområdet

124 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8: Övriga utredda alternativ I framtagandet av förslaget för mark- och vattenanvändningen i översiktsplanen för Stallarholmen har olika inriktningar prövats på var framtida bebyggelse ska lokaliseras. Ett av de huvudalternativ som har diskuterats är i vilken utsträckning nya bostäder och verksamheter ska lokaliseras på Selaön. Stallarholmens tätort är idag uppdelad på båda sidor om fjärden med en relativt jämn fördelning av bostäder, service och verksamheter. Tätorten binds samman med endast en öppningsbar vägbro över fjärden, vilket innebär att boende och verksamma på Selaön är beroende av att den öppningsbara bron fungerar och håller en god kvalitet. Tyvärr inträffar ibland ett brohaveri med bron i öppet läge vilket då innebär att de på Selaön inte kan ta sig över till fastlandet. Det får också konsekvensen att räddningstjänsten får svårt att genomföra en räddningsinsats om en krissituation uppstår på Selaön. Ur ett risk- och säkerhetsperspektiv är det därför en stor nackdel att planera framtida ny bebyggelse på Selaön. Själva vägbron håller inte heller en tillräckligt hög standard med hänsyn till att den saknar en separat cykelbana och de befintliga gångbanorna är relativt smala. Med hänsyn till ovanstående har de alternativ som innehåller en stor andel ny framtida bebyggelse avfärdats. I det slutliga planförslaget föreslås dock ett fåtal nya bebyggelseområden på Selaön, med hänsyn till att det trots allt är en del av tätorten och en viktig förutsättning både idag och i framtiden är att Stallarholmen har en väl fungerande bro. Det slutliga planförslaget har i dialog med invånarna i och kring Stallarholmen arbetats fram med stöd av nedanstående grundläggande principer för samhällsutvecklingen i Stallarholmen: o o o o o o o Förtäta inom befintlig tätort och i dess närhet, för att skapa en sammanhållen bebyggelse med korta avstånd och underlag för service. Koppla samman områdena med gång- och cykelvägar och väl utbyggt gatunät. Undvik ny bebyggelse på värdefull odlingsmark och på områden med höga värden för natur och landskapsbild. Öka tillgängligheten till service och rekreationsområden genom att skapa närhet till tätorten och ett väl utbyggt trafiknät. Utveckla Mälaren och dess stränder som resurs för rekreation, fritid och turism. Stimulera användningen av hållbara transporter med ett väl utbyggt gång- och cykelnät och attraktiv kollektivtrafik. Prioritera framtida tätortsutveckling på fastlandet för att minska användningen och beroendet av vägbron, vilket minskar sårbarheten på längre sikt. 6 Miljökonsekvenser De sociala, ekonomiska och ekologiska aspekterna samspelar och är ömsesidigt beroende av varandra. Helhetssynen är nödvändig för att åstadkomma långsiktig hållbarhet, och kräver ofta prioriteringar. För att åstadkomma långsiktig ekologisk hållbarhet är det till exempel helt nödvändigt att bygga på människors beteende och sociala samspel, det måste också finnas ekonomiska resurser och ekonomisk bärkraftighet som stödjer miljöförbättrande åtgärder. Den ekologiska dimensionen handlar om påverkan på naturen och dess ekosystem, markanvändning och konsekvenserna för att bibehålla den stabilitet och balans som våra samhällen är beroende av.

125 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8: Hushållning med naturresurser Med hushållning av naturresurser avses här såväl användning av energi, råvaror som förutsättningar för resurseffektiv livsstil i planförslaget. Användning av naturresurser ur miljöperspektiv kan innebära uttag av icke förnyelsebara råvaror i form av exempelvis berg/naturgrus, metaller och oljebaserade råvaror eller förnyelsebara råvaror som trä eller biobränslen. Såväl användning av förnyelsebara som icke förnyelsebara råvaror medför energikrävande utvinning eller förädling samt ofta utsläpp till luft och vatten. Med resurseffektiv livsstil menas exempelvis möjlighet till effektiva och miljöanpassade transportsätt. Relevanta aspekter av hushållning av naturresurser i planen bedöms vara: o o o o Vattenförsörjning Användning av mark för bebyggelse och infrastruktur Förutsättningar för hållbara transportsystem Föreslagen markanvändning över åsbildningen Den viktigaste aspekten av naturresursanvändning i Sverige och i världen idag är användning och utsläpp av fossila växthusgaser. En av de viktigaste växthusgaserna är den koldioxid som bildas vid förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas. Av dessa utsläpp står transporter för en betydande del som också ökar. För att nå resultat är det därför avgörande att planera för ett samhälle där förbrukningen av fossila bränslen minskar. Förutsättningar Området kring Stallarholmen och framför allt Selaön utgörs av ett jordbrukslandskap omgärdat av naturområden företrädesvis av ädelskogskaraktär. I anslutning till Selaön finns riksintresseområden av natur vid Tynnelsefjärden och Prästfjärden. Jordbruksmarken i kommunen motsvarar drygt hektar varav 998 hektar utgörs av ekologiskt jordbruk. Att möjliggöra närproducerade jordbruksprodukter är i framtiden av betydelse vilket återspeglar sig i utpekandet av odlingsmark som områden av nationell betydelse. Inom kommunen är utgångspunkten att markerna ska bevaras för att möjliggöra ett rationellt brukande. Dock kan intressekonflikter uppstå i randzonerna mellan bebyggelse och landsbygd när tätorter växer. Det är då viktigt att försöka klassificera åkermarkerna för att veta vilka områden som behöver skyddas från exploatering. Skogsarealen i kommunen uppgår till sammanlagt cirka hektar, varav den produktiva skogen utgör cirka åttio procent av den totala arealen. Den produktiva skogsarealen upptar cirka femtiofem procent av kommunens totala landyta. Detta motsvarar ungefär samma andelstal som landet i stort. Skogsmark är precis som jordbruksmark av nationell betydelse vilket innebär att mark som har betydelse för skogsnäringen ska skyddas mot åtgärder som påverkar brukandet. Figuren nedan skildrar befintlig åkermark och skog inom planområdet. Fiskenäringen beskrivs närmare i avsnitt Vattenmiljö. Datum: Sida 23 (64)

126 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:104 Figur 4. Åkermark och skog inom planområdet. Stallarholmen är i figuren markerad med en röd ring. Det passerar en rullstensås rakt igenom hela planområdet, se figuren nedan. En rullstensås är en lång ås bestående av stenar, grus och sand. De har bildats när smältvattensediment transporterats i isälvar under glaciärisen under istider. Åsarna kan vara upp till flera hundra kilometer långa och de varierar i höjd och bredd. Rullstensåsar är viktiga att bevara för att säkerställa en långsiktig dricksvattenförsörjning. Se även avsnitt Vattenskyddsområden och vattenförsörjning. Det finns flera grustäkter vid rullstensåsar inom kommunen men ingen inom planområdet. Istället planeras bebyggelseutveckling över rullstensåsen inom planområdet. Figur 5. Rullstensås (ljusblått streckat område) som passerar genom planområdet. I planförslaget beskrivs att det vid planeringen och utvecklingen av Stallarholmen är viktigt att tätorten får en struktur och ett trafiknät som stimulerar användningen av hållbara transporter, för att användandet av fossila bränslen ska minska. Det innebär Datum: Sida 24 (64)

127 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:105 att tätorten ska vara sammanhängande och tätt bebyggt med korta avstånd till service och andra målpunkter. Det är särskilt viktigt att gång- och cykelnätet är väl utbyggt. Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär lika stor bebyggelseutveckling och befolkningsökning som planförslaget men bebyggelseutvecklingens utbredning och lokalisering har inte beskrivits i detalj. Nollalternativet innebär att en mindre specifik miljökonsekvensanalys ligger till grund vid framtida beslutsfattande vilket kan medföra negativa konsekvenser på miljön i ett kort och långt perspektiv. Konsekvenser av planförslaget Planförslaget innebär bebyggelseutveckling inom stadsnära jordbruks- och skogsmark, se figuren nedan. De gula inringade områdena avser förslag på framtida bostadsbebyggelse och de orangea områdena dragna med streckad linje avser planerad bebyggelse med lantlig karaktär. De områden som är förslagna för framtida bebyggelse består förnärvarande av åker- och skogsmark. De förslagna bebyggelseområdena är lokaliserade i nära anslutning till befintlig bebyggelse vilket underlättar för ett hållbart transportsystem och tillgång till kollektivtrafik. Planförslaget ger tydligt stöd för att motverka utspridda bebyggelsestrukturer där bilen blir ett måste för persontransporter vilket leder till negativa konsekvenser för klimatet och ett ökat energibehov. Således leder planförslaget till en mer hållbar stadsutveckling inom planområdet. Figur 6. Planerad markanvändning inom planområdet. Bostadsbebyggelse på rullstensåsen innebär ingen större risk för spridning av föroreningar men enligt planområdet ska även verksamhetsområden för mindre störande industrier byggas. Se mörkblåa zoner i figuren ovan för lokalisering av verksamhetsområden inom planområdet. Vid anläggning av industrier i nära anslutning till rullstensåsen bör en lokal konsekvensbedömning utföras för att Datum: Sida 25 (64)

128 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:106 säkerställa att rullstensåsens vattenkvalité inte påverkas negativt av verksamhetens utsläpp. Planförslaget innehåller även utvalda restriktionsområden mot tillkommande bebyggelse. Områdesskyddet berör bl.a. områden med produktiv skogsmark, storskalig jordbruksmark, samt områden med betydande värden för landskapsbilden. Detta områdesskydd medför att planförslaget medför positiva konsekvenser på skogsmarken, jordbruksmarken och landskapsbilden inom planområdet. Förslag till fortsatt arbete Fortsatt utveckling av kollektivtrafiksnätet samt åtgärder för att underlätta för gång- och cykeltrafiken innebär minskade utsläpp av växthusgaser i framtiden. I kommunens trafikstrategi har visioner, strategier och mål satts upp för att bland annat främja ett hållbart transportsystem. I den beskrivs att vid planering och utformning av gatumiljöer vid nyinvestering och ombyggnationer ska trafikslagens behov prioriteras i följande ordning; 1. Gångtrafik, 2. Cykeltrafik, 3. Kollektivtrafik, 4. Biltrafik. Vid anmälan om verksamhet vid rullstensåsen bör en riskanalys utföras där verksamhetens inverkan på rullstensåsen analyseras. 6.2 Luftmiljö Frisk luft fri från luftföroreningar innebär att miljö och människors hälsa inte påverkas negativt. Luftföroreningar kan orsaka sjukdomar och förkorta den förväntade livslängden hos människor, men även bidra till växtskador, korrosion, nedsmutsning, övergödning, försurning och klimatförändringar. Utsläppen kommer från transporter, förbränning, uppvärmning och industrier. Luftföroreningar transporteras även in i Sverige från andra länder. Luft en innehåller generellt ett stort antal föroreningar som medför negativa effekter på människors hälsa och miljön, såsom försurning av mark och vatten, hjärt- och kärlsjukdomar och luftvägsbesvär. För att skydda människors hälsa och miljön har regeringen beslutat om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Miljökvalitetsnormerna omfattar svaveldioxid, kvävedioxid, kväveoxider, bly, bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel, bens(a)pyren samt partiklar och regleras i Luft kvalitetsförordning (2010:477). Normerna baseras på krav i EU-direktiv och gäller i hela landet. Om det finns risk för att värdena överskrids måste åtgärder vidtas. Kommuner ska även vid planläggning, bygglovsprövning, tillsyn och annan tillståndsgivning medverka till att miljökvalitetsnormerna följs. Regionalt sett är luftföroreningar från biltrafiken ett stort problem men även industrioch energisektorn är viktiga källor. Småskalig eldning i gamla pannor utan ackumulatortank ger stora partikelutsläpp och kan lokalt utgöra problem. En betydande del av luftföroreningarna i södra Sverige beror på utsläpp från utländska källor där föroreningarna förs med luftströmmar till Sverige. Förutsättningar Kontrollen av luftkvaliteten (föroreningshalter) görs i Strängnäs i samverkan med hela länet genom Sörmlands luftvårdsförbund. I länet finns de största luftkvalitetsproblemen i tätorterna med höga koncentrationer kvävedioxid och partiklar till följd av biltrafik. Bakgrundshalterna i landsbygdsområdena i länet är mycket låga. I Strängnäs kommun finns relativt få industrier och större vägar som genererar luftföroreningar. Figur 7 och Figur 8 nedan skildrar halten av partiklar och kväveoxider Datum: Sida 26 (64)

129 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:107 inom planområdet, som bedöms vara låga. Luftkvaliteten kan i stort sett sägas vara god inom planområdet. Figur 7. Årsmedelhalt av PM10 för 2015 för planområdet som är inringat. Figur 8. Årsmedelhalten av kväveoxid för 2015 inom planområdet, som är inringat. Datum: Sida 27 (64)

130 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:108 Tabellen nedan skildrar miljökvalitetsnormerna för partiklar, kväveoxider och kvävedioxider. Tabell 4. Miljökvalitetsnormer för partiklar, kväveoxider och kvävedioxider. Ämne Medelvärdestid MKN Undantag Dygnsmedelvärde 50 μg/m3 Får överskridas 35 Partiklar PM10 ggr/år Årsmedelvärde 40 μg/m3 Får ej överskridas Dygnsmedelvärde 60 μg/m3 Får överskridas 7 Kvävedioxid NO2 ggr/år Årsmedelvärde 40 μg/m3 Får ej överskridas Kväveoxid NO Årsmedelvärde 30 μg/m3 Gäller i områden där det är minst 20 km till närmaste tätbebyggelse eller 5 km till annat bebyggt område, industriell anläggning eller motorväg. Konsekvenser av nollalternativet Planeringsarbetet enligt gällande översiktsplan för Stallarholmen har inriktats på att identifiera områden för bebyggelsekompletteringar där befintliga strukturer kan utnyttjas bättre så att den service som finns kan upprätthållas. En styrande utgångspunkt när Stallarholmen utvecklas är att närhet till väl utbyggd kollektivtrafik ska säkerställas, framförallt från orten till närmsta tågstation där byten mellan olika busslinjer också är möjligt. Enligt gällande översiktsplan ska gång och cykelstråk till och från samt inom orten vidareutvecklas. Nollalternativet innebär en lika stor bebyggelseutveckling som planförslaget och konsekvenserna bedöms därmed vara likvärda. Nollalternativet bedöms inte ha någon negativ inverkan på luftkvalitén inom planområdet. Konsekvenser av planförslaget Planförslaget innebär viss bebyggelseutveckling vilket medför ökade trafikmängder men samtidigt innebär planförslaget satsningar mot en hållbar infrastruktur. Riskerna för höjda halter av luftföroreningar ökar dock vid förtätningar. Sammantaget bedömds planförslaget inte ha någon negativ inverkan på luftkvalitén inom planområdet. Miljökvalitetsnormerna för luft bedöms inte påverkas av planförslaget. Förslag till fortsatt arbete Ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät, samt kollektivtrafiksystem som kan konkurrera med biltransporterna, kan bidra till minskade luftföroreningar. Grönområden i urbana miljöer är viktiga på grund av dess luftrenande effekt. 6.3 Buller Buller har stor påverkan på vår hälsa och den kan påverka vår möjlighet till en god livskvalitet. Idag finns flera studier som pekar på att långvarig exponering för flyg- och vägtrafikbuller kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Temporärt och permanent buller får inte överskrida de bullernivåer som finns för byggnation och trafik. Hänsyn Datum: Sida 28 (64)

131 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:109 ska även tas till Trafikverkets nya riktlinjer för vibrationer vid väg. Bullret från en trafikled varierar mycket vid olika tidpunkter beroende på trafikens täthet och sammansättning. Buller från industriverksamhet kan uppstå från själva produktionen och bullrande transporter till och från industrierna. Förutsättningar I dagsläget finns det inga bullermätningar gjorda i det aktuella området. Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation av trafikinfrastruktur. Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är: o o o o o 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad För utomhusnivån avses för flygbuller FBN 55 dba. Konsekvenser av nollalternativet Vid nollalternativet tillkommer bostadsbebyggelse i begränsad omfattning. Bullernivåer bedöms ej påverkas. Det medför obetydliga konsekvenser med avseende på buller. Konsekvenser av planförslaget Tillkommande bostäder inom utvecklingsområdena genererar biltrafik vilket leder till ökade trafikflöden. Buller kan bli ett problem med en tät struktur eftersom absorbenterna blir färre och många människor rör sig på en begränsad yta. Samtidigt kan bullerproblematiken begränsas av mer hållbara transportsätt samt att tillkommande bebyggelse kan placeras strategiskt för avskärmning av buller från vägar och då även verka positivt för befintlig bebyggelse. Riktvärdena för buller bedöms dock kunna innehållas med den föreslagna bebyggelseutvecklingen i planförslaget. Förslag till fortsatt arbete Mer detaljerad kartläggning av bullerutbredning kan utföras vid vidare detaljplanering av nya bostadsområden samt verksamhetsområden som riskerar att bullra till närliggande bostadshus. 6.4 Hälsa och säkerhet Ras och skredrisk Den periodvis ökande vattenavrinningen som förväntas med det förändrade klimatet riskerar att påverka markstabiliteten vid sjöar och vattendrag vilket i sin tur innebär att förutsättningarna för skred ökar. För att inte utsätta allmänheten för olycksrisker är det viktigt att kommunen tar hänsyn till befintliga och förväntade förhållanden som råder i vattennära områden. Skredrisk föreligger främst vid så kallade finjordar, det vill säga silt och lera. Anledningen är att dessa jordarter har stor förmåga att suga upp och hålla kvar stora mängder vatten, när mättnad uppstår kan det dock lätt uppstå förändringar i stabilitetsförhållandet och marken börjar flyta. Riskerna ökar i kuperade terränger och vid närhet till vatten. Även andra marktyper med exempelvis sand och grus kan rubbas av yttre förhållanden, man brukar då prata om ras istället för skred. En skillnad är att marklutningen måste var mer betydlig (40 50 grader) för att risk skall föreligga. Kombinationer av dessa förekommer också där finjordar är överlagrade av annat material, exempelvis moränjordar. För att identifiera dessa riskområden Datum: Sida 29 (64)

132 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:110 krävs tolkningar av jordartskartor och höjdmodeller samt troligen även platsundersökningar. Förutsättningar En översiktlig skredriskkartering genomfördes av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap år 1996 för sju av kommunerna i Södermanland. Figur 9. Förutsättningar för skred i finkornig jordart markerat med orange. Närheten till vattensystemet är ytterligare en aspekt som kan påverka områdets ras- och skredrisk. En särskild kartering har därför genomförts med nuvarande vattensystem i beaktning samt beroende av vilka nya bebyggelseområden som tillkommer om vattennivå skulle höjas. Ytterligare en påverkansfaktor för ras- och skredrisk är den pågående och den förväntade erosionen längs strandområden. Erosion är en naturlig process där framförallt mindre jordpartiklar påverkas av vatten och vind. Erosionen är mer framträdande där stora vattenrörelser sker och där marken består av jordarter som är mer erosionsbenägna, exempelvis sand och lera. En förändring av vattennivåerna innebär att strandområden som idag inte är utsatta riskerar att utsättas för erosion i framtiden. Erosionen påverkar ras- och skredrisken på så vis att markstabiliteten ändras när material flyttas från stranden ut i sjön/vattendraget. SGI har 2006 genomfört en översiktlig kartläggning om erosion förhållanden vid Mälarens stränder. I denna framgår vilka områden som då var utsatta för erosion samt områden med erosionskänsliga jordarter. Kartläggningen visar att förutsättningar för erosionspåverkan kan föreligga i tätortsnära lägen vid främst Strängnäs stad och Stallarholmen, observeras bör dock att kartläggningen enbart beaktar Mälaren. Erosionsrisken vid förhöjda vattennivåer skall ingå som påverkande faktor vid geotekniska utredningar inom detaljplanearbeten med strandnära bebyggelse. Datum: Sida 30 (64)

133 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:111 Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet saknar en övergripande inriktning som bygger på komplettering av befintliga strukturer. Därför finns det en risk att byggnader och vägar blir mer utsatta för olika extrema väderförhållanden som översvämningar och skred. Konsekvenser av planförslaget Risk för negativa konsekvenser finns om planförslaget genomförs utan kompletterande utredningar. Exploatering med nya verksamheter och ny bebyggelse innebär mer hårdgjorda ytor. Kommunens dagvattenpolicy bidrar till att minska risken för översvämningar till följd av kraftiga regn och vid snösmältning. Förslag till fortsatt arbete Den fortsatta planeringen kräver kompletterande utredningar vad gäller översvämning kring sjöar och vattendrag samt geoteknisk undersökning. Ifall sådana utredningar inte genomförs bedöms planförslaget medföra risk för negativa konsekvenser avseende risker för ras och skred Översvämning Klimatförändringarna utgör en av de stora riskerna för samhället idag. För Strängnäs kommuns del är det i huvudsak markområden i närheten av Mälaren som kan påverkas av översvämningar, men höga flöden kan även förkomma kring andra vattendrag i kommunen. Även ökade vattenflöden kan skapa lokala översvämningsproblem vilket har visat sig i flera av kommunens orter de senaste åren. Anledningen är i många fall att den befintliga infrastrukturen för omhändertagande av dagvatten är underdimensionerad eller i dåligt skick. I det nationella arbetet har Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande SOU 2007:60 lyft fram konsekvenser som kommer att påverka Sverige. I underlaget till betänkandet har översvämningskartor producerats för två nivåer. Dessa nivåer motsvarar ett vattenstånd med 100 års återkomsttid respektive ett högsta beräknat vattenstånd. Förutsättningar Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) har i ett regeringsuppdrag analyserat och bedömt konsekvenserna av en översvämning i Mälaren. Fokus för uppdraget har varit att studera en översvämnings konsekvenser för sådana verksamheter som är viktiga för samhällets funktionalitet. Förutom att ge regeringen en samlad analys och bedömning av konsekvenserna har inriktningen även varit att resultatet ska stimulera fortsatt utveckling och hantering av översvämningsfrågor. En av många viktiga slutsatser som analyserna pekar på är att risken för översvämning i Mälaren idag är hög eftersom tillrinningen till Mälaren kan vara högre än den kapacitet som finns att tappa vatten från Mälaren. Fram till dess att en ökad tappningskapacitet eller att förebyggande och beredskapshöjande åtgärder av mycket stor omfattning har genomförts kvarstår den höga risken. Inom uppdraget har MSB tagit fram en detaljerad översvämningskartering. Karteringen visar utbredningen av vattnet för vattennivåer med 10-centimetersintervaller, från medelvattennivå (+0,9 m) till högsta möjliga vattennivå, (+3,1 m). Karteringen är rent topografisk och mark som exempelvis ligger innanför en invallning och har nivåer under Mälarens nivå markeras därför som översvämmad, vilket den i realiteten kanske inte är. Analyser har genomförts för att få grepp om omfattningen av en översvämnings påverkan på olika markslag, byggnader, dag- och nattbefolkning, naturvård och tillståndspliktiga anläggningar med miljöfarlig verksamhet Datum: Sida 31 (64)

134 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:112 Figur 10. Översvämningskartering över planområdet.

135 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:113 Kommunfullmäktige beslutade om riktlinjer med hänsyn till översvämningsrisker. Det har lett till antagandet av ett gemensamt dokument med riktlinjer angående hur översvämningsfrågorna ska beaktas. Framtagandet av riktlinjerna har bedömts som angeläget, inte minst av den anledning att Plan- och byggnämndens beslut med stöd i lagstiftningen kan innebära stora ekonomiska konsekvenser för markägare och exploatörer. Tydliga riktlinjer kan också lättare kommuniceras med berörda så att olika aktörer redan initialt kan känna till de problemställningar som måste hanteras vid byggnation inom berörda områden. Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet saknar en övergripande inriktning som bygger på komplettering av befintliga strukturer. Därför finns det en risk att byggnader och vägar blir mer utsatta för olika extrema väderförhållanden som t.ex. översvämningar. Konsekvenser av planförslaget I kartan med översvämningsrisker framgår det att flera strandområden ligger inom riskzonen för höga vattennivåer vid översvämningar. De mest utsatta områdena ligger öster om tätorten, både på Selaön och på fastlandet. Vid planering av ny bebyggelse så är det viktigt att grundläggningen sker på de nivåer som rekommenderas, vilket kan innebära att marken kan behöva höjas inom vissa områden. Förslag till fortsatt arbete Den fortsatta planeringen kräver kompletterande utredningar vad gäller översvämning kring Mälaren samt geoteknisk undersökning Radon Radon kan finnas i berg, mark och grundvatten samt i byggnadsmaterial och byggnader. All nybebyggelse ska ske på ett radonsäkert sätt och förekomsten av radon ska noggrant undersökas inför varje planerad utbyggnad. Olika geografiska områden bedöms bära olika hög risk för att mäta höga markradonvärden i bostäder och andra fastigheter. Markradon, som är den vanligaste källan till förhöjd radonhalt, förekommer naturligt i marken men med varierande koncentration beroende av markens egenskaper. Det varierar med uranhalten i lokal bergart samt jordarternas egenskaper. Generellt låga uranhalter återfinns i många sedimentära bergarter (som t.ex. kalksten och sandsten) samt i de flesta basiska bergarterna. Generellt höga uranhalter återfinns i kvartsrika bergarter (som t.ex. vissa graniter och pegmatiter, samt alunskiffer). Jordartens kornstorlek, porositet, vattenhalt och jordlagrens mäktighet har betydelse för vilken markradonhalt som kan uppmätas. Radongas som bildas vid sönderfall av radium, som i sin tur bildas vid sönderfall av uran, transporteras i jordluften. Jordarter med hög porositet och genomsläpplighet, som sand, grus och grusiga moräner, innehåller stora mängder luft. Även vid en relativt låg radonhalt i jordluften innebär den stora tillgången på "transport-luft" att dessa jordar är radonrisk-jordarter. I hus byggda på grusåsar har mycket höga radonhalter kunnat uppmätas. Radon i inomhusluft kan orsaka allvarliga hälsoproblem. Förutsättningar Ett högriskområde för markradon finns inom den befintliga tätortsbebyggelsen på Selaösidan. Ett eventuellt högriskområde finns i ett område söder om Kolsundet samt vid Solåker handelsträdgård. Övrig mark inom planområdet har låg eller normal risk för radon. De nationella miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Säker strålmiljö tar

136 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:114 upp aspekten markradon. Det finns även riktvärden för radon i inomhusluft, fastställda i samråd mellan Boverket, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket. Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten berör också radon. Konsekvenser av nollalternativet Det saknas ställningstaganden kring hantering av radonrisker i samband med byggande. Riskbilden med avseende på markradon bedöms inte förändras vid genomförandet av nollalternativet jämfört med nuläget. Konsekvenser av planförslaget Genomförandet av planförslaget innebär att tydligare riktlinjer kring hantering av radon i samband med planering av bebyggelse blir gällande. Detta bedöms ge positiva konsekvenser med avseende på radonrisker. Förslag till fortsatt arbete Markradon ska uppmärksammas vid planläggning och lovgivning. Krav ska ställas på grundkonstruktionens utförande så att radongashalten i ny bebyggelse underskrider gränsvärdet 200 Bq/m³ i inomhusluft. 6.5 Markmiljö Ett förorenat område kan vara mark, grundvatten, ytvatten, sediment eller byggnader där halten av något ämne är så hög att den kan orsaka en risk för människors hälsa eller för miljön. Det kan vara både naturliga ämnen och sådana som skapats av människor. Förutsättningar Det finns flera förorenade områden i Strängnäs kommun. De vanligaste områdena med föroreningar i mark är främst gamla och nya industriområden samt gamla bensinstationer och nedlagda kommunala soptippar i anslutning till tätorterna. De flesta av kommunens hamnområden, samt gamla båt- och uppläggningsplatser är mer eller mindre förorenade, av bland annat TBT, koppar och zink. Platser som varit lättillgängliga för transporter, exempelvis nära stora vägar, är vanliga för etablering av miljöfarliga verksamheter. Vid dessa platser är risken stor att föroreningar i mark och vatten kan påträffas. Inom den befintliga tätorten finns flera markområden där det finns misstanke om att marken kan vara förorenad, med hänsyn till tidigare eller pågående verksamhet. Förorenade områden inom aktuellt planområde finns markerade i figuren nedan. Inom ett av de bebyggelseområden för bostäder som föreslås i FÖP Stallarholmen finns två utpekade områden för förorenad mark, ett område med riskklass 3 (måttlig risk) och ett område som inte är riskklassat, se Figur 11 för lokalisering. Detta bebyggelseområde återfinns på Selösidan, strax sydost om Gråbo och nordväst om Husby. Det potentiellt förorenade område med riskklass 3 återfinns cirka 150 meter sydost om Gråbo och ligger i utkanten av exploateringsområdet. Enligt Länsstyrelsen i Södermanlands läns GIS-verktyg finns det/har det tidigare funnits ett avloppsreningsverk i området. Det potentiellt förorenade område som inte är riskklassat finns cirka 200 meter sydost om Gråbo och enligt GIS-verktyget finns det/har det funnits en avfallsdeponi i området. Datum: Sida 34 (64)

137 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:115 Figur 11. Förorenade områden I Stallarholmen är markerade som stjärnor i figuren. Grön stjärna innebär riskklass 4 (liten risk), gul innebär riskklass 3 (måttligt risk), orange innebär riskklass 2 (stor risk) och röd innebär riskklass 1 (mycket stor risk). Gråa stjärnor markerar ej riskklassade områden. Markerat med en röd ring är de potentiellt förorenade områden som återfinns inom något av de föreslagna bebyggelseområdena, enligt FÖP. Länsstyrelsen har även en EBH-lista (efterbehandlingsstöd) som uppdateras regelbundet och som innehåller alla kända förorenade områden inom kommunen vilket kan vara ett stöd vid fysisk planering och byggande. Konsekvenser av nollalternativet Riskbilden med avseende på förorenade områden bedöms inte förändras vid genomförandet av nollalternativet jämfört med planförslaget. Konsekvenser av planförslaget Inom den befintliga tätorten finns flera markområden där det finns misstanke om att marken kan vara förorenad, med hänsyn till tidigare eller pågående verksamhet. Två av dessa markområden som pekats ut som potentiellt förorenade finns inom ett av de områden som FÖP Stallarholmen föreslår för nya bostäder. Den fördjupade översiktsplanen har i stora drag pekat ut gränserna för de nya bebyggelseområdena. Vid närmare detaljplanering av områdena kommer kommunen ta ställning till huruvida bebyggelseområdet där det finns två stycken markerade potentiellt förorenade områdena ska bebyggas eller om gränsen kommer att förflyttas något. Vid exploatering av de förorenade områdena kommer det krävas vidare utredningar samt eventuell sanering. Om någon av de föreslagna utbyggnaderna inom planområdet medför att förorenade områden saneras är det positivt ur miljösynpunkt. Förslag till fortsatt arbete Två potentiellt förorenade områden återfinns i den norra delen av det bebyggelseområde som finns i närheten av Gråbo. Genom att placera bostadsbebyggelse i den södra delen av detta område kan negativa konsekvenser på människor och miljö till följd av förorening i marken minimeras. Om bostäder trots detta kommer att byggas i närheten av de två potentiellt förorenade områdena är det Datum: Sida 35 (64)

138 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:116 viktigt att det i samband med detaljplaneläggning utförs vidare utredningar, som exempelvis miljöprovtagning av mark och grundvatten och att sanering av marken utförs vid behov. Vid den fortsatta planeringen är det viktigt att utreda förekomsten av eventuella markföroreningar även i övriga föreslagna bebyggelseområden, och vid misstanke om föroreningar utföra markmiljötekniska utredningar. 6.6 Vattenmiljö Vattenområden så som sjöar, dammar och större vattendrag är viktiga karaktärsdrag som påverkar hur ett landskap uppfattas. Vattenområden erbjuder med sin öppna karaktär många gånger möjligheten till utsikt och bidrar därför ofta till en vacker landskapsbild. Dessutom tillför de liv och rörelse till en miljö. Genom hela planområdet löper Stallarholmsfjärden och det sjönära läget gör sig påmint på flera ställen i och kring orten. Några av de utvecklingsfrågor som är viktiga för Stallarholmen handlar om att förbättra vattenkontakten genom exempelvis strandpromenader. De vattennära områdena är bland annat viktiga ur rekreationssynpunkt. Ett långsiktigt vattenvårdsarbete krävs för att bidra till arbetet med att uppnå goda miljökvalitetsnormer för vatten, samt för att säkra ekosystemtjänster och för att gynna växt- och djurliv. Inom kommunens arbete med en så kallad Blåplan har ett förarbete gjorts med att identifiera planeringsförutsättningar utifrån sjöarnas, vattendragens och grundvattenförekomsternas status och kvalitetskrav. Aktuellt planförslag innebär befolkningsökning och bebyggelse av nya bostadsområden i Stallarholmen. Bebyggelse medför ofta ökade avlopps- och dagvattenutsläpp men även annan påverkan såsom byggande av bryggor, båttrafik, muddring och strandmodifieringar som påverkar vattnets ekologi. Det medför också en möjlighet att åtgärda befintliga dagvattenlösningar och sätta in rening där det behövs Vattenskyddsområden och vattenförsörjning Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och det tas ur vattentäkter som kan vara sjöar, vattendrag eller grundvatten. För en långsiktig och hållbar dricksvattentillgång är det viktigt att skydda våra vattentillgångar mot föroreningar. Förutsättningar Strängnäs kommun försörjs sedan 2009 med dricksvatten från Norsborgs vattenverk via en 3,5 mil lång ledning. Vattenverket drivs av Stockholm Vatten AB och förser 11 kommuner med dricksvatten. Råvattnet kommer från Rödstensfjärden i Mälaren, som gränsar till Stallarholmen. Mälaren är Sveriges tredje största sjö. Sjöns tillrinningsområde motsvarar 5 % av landets yta. De flesta vattendrag i aktuelltplanområde mynnar ut i Mälaren. Kommunens driftbolag SEVAB har investerat i en ringmatningsledning som sammankopplat samtliga kommundelar. Tre vattentorn är också kopplade till ringmatningsledningen. De kan tillsammans försörja kommunens invånare med motsvarande ett dygns normal vattenförbrukning. Inom Strängnäs kommun finns ett antal enskilda vattentäkter som försörjer grupper av fastigheter. Det finns både mindre vattentäkter men även lite större som försörjer fler än 50 personer eller har ett vattenuttag som överskrider 10 m 3 /dygn. Dessa större täkter lyder under Livsmedelsverkets föreskrifter 2001:30. Ingen av dessa vattentäkter inom kommunen har i dagsläget fastställda skyddsområden med skyddsföreskrifter. Statistik från 2012 visade att 36 % av de mikrobiologiska vattenproverna var tjänliga med anmärkning eller otjänliga och 80 % av de kemiska Datum: Sida 36 (64)

139 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:117 vattenproverna visade tjänligt med anmärkning eller otjänligt. Uppgifterna tyder på att det finns ett skyddsbehov av grundvattnet i kommunen. Ett kommunalt ställningstagande angående naturresurser och areella näringar inom Strängnäs avser uttag av naturgrus. Detta ska normalt inte tillåtas från kommunens naturgrusåsar. Undantag kan göras för befintliga täkter, för husbehovstäkter och för utvinning som krävs för tillfredsställande slutprodukt där ersättningsmaterial inte är möjligt. Absolut förbud bör dock råda vid grundvattenbärande rullstensåsar. Rullstensåsarnas grundvattenhållande förmåga är av vikt för att trygga en eventuell framtida vattenförsörjning. Utöver detta ska även områden med identifierade viktiga grundvattenmagasin skyddas från exploatering. Mark- och vattenanvändning som kan påverka grundvattenkvaliteten negativt ska inte tillåtas. Idag är Mälaren vattentäkt för mer än två miljoner människor. Denna centralisering av vattenförsörjningen i regionen innebär en ökad sårbarhet då belastningen på sjön är stor. Mälaren utsetts exempelvis för utsläpp av kemikalier och avfall från båtar, färjor och fartygstrafik, utsläpp vid olyckor, utsläpp av förorenat släckvatten, parasiter, ledningsbrott och sabotage. Detta kan äventyra dricksvattenförsörjningen för de kommuner som får sitt dricksvatten från Mälaren. För att säkra dricksvattenförsörjningen på kort sikt behövs reservvattentäkter som är skyddade och snabbt kan tas i drift. I Gorsingeholm finns ett industrivattenverk som även skulle kunna fungera som reservvattenverk i händelse av försörjningsbrott från Norsborgs vattenverk. Industrivattenverket producerar processvatten för ett antal industrier belägna i Strängnäs. Vattnet tas från djuphålan i Ulvhällsfjärden i Mälaren och renas med hjälp av infiltration genom sandbäddar. För den potentiella reservvattentäkten finns i dagsläget inget inrättat vattenskyddsområde med vattenskyddsföreskrifter. Problematiken består i att Strängnäs avloppsreningsverk, samt ett antal industrier, finns i området vid reservvattentäkten. En utredning pågår med inriktning att hitta alternativa vägar för reservvattenförsörjning. Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär samma bebyggelseutveckling som planförslaget och konsekvenserna bedöms vara likvärdiga för de båda förslagen. Konsekvenser av planförslaget Planförslaget innebär bostadsbebyggelse och verksamhetsutveckling i nära anslutning till Stallarholmsfjärden. Detta innebär att utsläppen av föroreningar till Stallarholmsfjärden kan komma att öka. Det finns också en möjlighet att föroreningsspridningen minskar om det nya skapar förutsättningar för bättre rening av dagvatten där befintliga ledningar inte når dagens krav. Bygger man på jordbruksmark minskar generellt näringsläckage från marken. Stallarholmsfjärden ligger i omedelbar närhet av Prästfjärden och Björkfjärden, varifrån kommunen får sitt dricksvatten. Vid Kyrkviken finns dessutom en reservvattentäkt. Utsläppen orsakade av bebyggelseutvecklingen bedöms endast ha marginell påverkan på vattenförekomsterna. Förslag till fortsatt arbete Åtgärder för att minimera mängden föroreningar som når Stallarholmsfjärden såsom lokalt omhändertagande av dagvatten och andra fördröjande åtgärder och eventuellt renande. Datum: Sida 37 (64)

140 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8: Spillvatten Spillvatten innehåller rester från i princip all mänsklig aktivitet och måste renas innan det släpps ut i naturen. Spillvatten innehåller näringsämnen, organiskt material, bakterier och virus samt tungmetaller. Innan spillvatten får släppas ut måste det enligt gällande lag tas om hand och renas. Orenat spillvatten kan på grund av sitt höga innehåll av näringsämnen och organiskt material orsaka övergödning och syrebrist i vattendrag. Bakterier och virus kan ge upphov till sjukdomar hos människor och djur. Vissa tungmetaller är bioackumulerbara och tungmetaller är ofta toxiska i höga halter vilket kan ge negativa effekter på växter, djur och människor. Förutsättningar I Strängnäs kommun finns två avloppsreningsverk. Det största avloppsreningsverket ligger vid Ulvhällsfjärden och tar emot avloppsvatten från bl.a. Stallarholmen. Avloppsreningsverket närmar sig kapacitetsgränsen avseende kvävebelastning och diskussioner om framtida lösningar pågår. Figur 12. VA-nät i Strängnäs och Stallarholmen. I kommunen finns cirka 4500 enskilda avloppsanordningar. Avloppsanordningarna är ofta gamla och med bristande funktion. Detta innebär att näringsämnen läcker till sjöar och vattendrag och bidrar till övergödningsproblemen. Smittämnen från dåligt Datum: Sida 38 (64)

141 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:119 renat avloppsvatten kan även förorena närliggande enskilda vattentäkter. För att identifiera och få åtgärdat bristande avloppsanordningar genomförs inventeringar. Kommunen är även tillståndsprövande myndighet för enskilda avlopp, vid denna tillståndsprövning görs en enskild bedömning av föreslagen avloppsanordning och krav på rening ställs, för så kallad normal eller hög skyddsnivå, beroende på hur omgivningen ser ut. Som riktlinje gäller hög skyddsnivå vid inrättande av enskilda avloppsanordningar som är belägna inom 500 meter från sjöar eller vattendrag som är känsliga för övergödning. Det kan även ställas krav på hög skyddsnivå utifrån smittskyddssynpunkt om det till exempel är nära till en badplats. Kommunens ställningstaganden angående försörjningssystem och teknisk infrastruktur inom Strängnäs säger att alla etableringar som möjliggörs med byggrätter i nya detaljplaner ska, där det är möjligt, anslutas till vatten- och avloppslösningar i kommunal regi. Generellt sett har kommunala avloppsreningsverk en större robusthet än enskilda lösningar. Reningsanläggningar i kommunal regi ger sannolikt en större reningsgrad och därmed större säkerhet för miljö och hälsa, då drift och kontroll enklare kan säkerställas. Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär samma befolkningsökning som planförslaget och konsekvenserna bedöms vara likvärdiga för de båda förslagen. Konsekvenser av planförslaget Aktuellt planförslag innebär en befolkningsökning vilket i sin tur innebär en ökad belastning på spillvattennätet i framtiden. Enligt aktuellt planförslag ska VA-nätet utvecklas allteftersom befolkningen växer. Planförslaget ger ökad belastning på områdets avloppshantering från föreslagna utvecklings- och verksamhetsområden samtidigt som det befintliga dagvattensystemet förbättras genom installation av separata ledningar för spill- och dagvatten. Samtidigt möjliggörs en ökad anslutning till spillvattennätet. Den samlade bedömningen är att planförslaget ger en positiv effekt för hanteringen av avloppsvattnet i Stallarholmen. Förslag till fortsatt arbete Genom att fortsätta att separera dagvattnet från spillvattenledningarna optimeras avloppsreningsverkets potential avseende mängden spillvatten som kan behandlas på anläggningen Dagvatten Dagvatten är vatten från nederbörd som rinner av från en yta. Dagvatten kan antingen infiltreras delvis ner till grundvattnet eller ledas via ledningar till närliggande vattendrag. Eftersom vårt bebyggda samhälle till stor del består av hårdgjorda ytor såsom tak och asfalterade vägar innebär det ofta stora dagvattenflöden vid regn och snösmältning. Dagvatten innehåller ofta föroreningar såsom metaller, bekämpningsmedel, olja, organiska ämnen och näringsämnen. Förutsättningar Strängnäs kommuns dagvattenpolicy innebär att dagvatten ska hanteras och renas lokalt, lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), med hjälp av infiltration och fördröjning. I dagvattenpolicyn förmedlas en långsiktig hållbarhetsprincip angående hantering av dagvatten ur miljö- och föroreningssynpunkt. LOD resulterar i att kommunens reningsverk får en jämnare belastning och större kapacitet för det kommunala spillvattnet. Många av de problem som uppstått vid höga nederbördsmängder hade förmodligen reducerats om större andel av dagvattenflödet Datum: Sida 39 (64)

142 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:120 hanterats lokalt istället för att det kopplats till kommunens avloppsnät. Många nyare områden har dock separerade dagvattenanslutningar vilket är att föredra om inte tillräcklig infiltration kan uppnås inom den egna fastigheten. Dagvattenfrågorna ska, enligt dagvattenpolicyn, komma in tidigt i den fysiska planeringen. Förhöjda vattennivåer och större mängder nederbörd ställer högre krav på dagvattenhantering i befintlig bebyggelse. Vid kraftig nederbörd kan därför spillvattennätet överbelastas vilket kan innebära källaröversvämningar nedströms. SEVAB arbetar aktivt med att separera dagvattenavledningar från spillvattennätet. Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär till stor del samma bebyggelseutveckling som planförslaget i och med att lika många bostäder planeras att byggas enligt både ÖP2014 och FÖP. Skillnaden är dock att det enligt FÖP kommer att ske en förtätning. Konsekvenser av planförslaget Planförslaget kan ge upphov till negativa effekter avseende dagvattenhanteringen om inte tillräckliga åtgärder genomförs i samband med exploatering av områden. En förtätning av staden innebär en större andel hårdgjorda ytor och färre infiltrationsmöjligheter för dagvattnet än idag. Detta i kombination med klimatförändringar och dess förväntade ökning av kraftiga regn påverkar dagvattenhanteringen. Om inte dagvattenavrinningen optimeras i samband med förtätningen ökar risken för översvämningar i framtiden. Förtätning kan å andra sidan medföra att man genomför fler åtgärder för att rena och fördröja dagvatten då det blir möjligt eftersom fler är påkopplade på systemet. En förtätning ger en effektivare VAhantering och det finns möjlighet att åtgärda fler brister. Förslag till fortsatt arbete En av de viktigaste vattenaspekterna att beakta vid nybyggnation i städer är dagvattenhanteringen. Ökad bebyggelse medför ökad trafik och en större mängd hårdgjorda ytor vilket leder till både större mängder dagvatten men även högre föroreningshalter. Detta kommer att ske både för planförslaget och för nollalternativet. Jämfört med ÖP2014 kommer det ske en förtätning av de bostäder som kommer att byggas. Det innebär att påverkan kommer att vara mer koncentrerad istället för att bli utspridd som i nollalternativet. I och med förtätningen bör åtgärder utföras för att rena och fördröja dagvattnet Riksintresse fiskenäring Förutsättningar Mälaren har av Fiskeriverket (numera Havs- och vattenmyndigheten) i sin helhet utsetts som riksintresseområde för fiskerinäringen. I skriften Områden av riksintresse för yrkesfisket (2006:1) anges att alla insjöar som hyser minst två yrkesverksamma fiskare bör klassas som riksintressen. De vattenområden som anses som riksintressanta är fångstplatser med omfattande fiskeaktivitet samt lek- och uppväxtområden för kommersiellt viktiga arter. Då det saknas information i tillräcklig grad angående fångstplatser i de stora insjöarna måste hela vattenområdet anses vara av intresse. Inom aktuellt planområde finns flera grunda vikar, som utgör en viktig miljö för fiskarnas reproduktion. Exploatering av grunda vikar kan därför påverka fiskreproduktionen negativt vilket bör finnas med i bedömningen av var exempelvis nya båthamnar skapas. De grunda fjärdarna är känsliga lek- och yngelområden för Datum: Sida 40 (64)

143 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:121 fisken i Mälarens större vatten. Dessutom finns ett stort område med högvassar med häckande rördrom, brun kärrhök och fiskgjuse. Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär samma bebyggelseutveckling som planförslaget och konsekvenserna bedöms vara likvärdiga för de båda förslagen. Konsekvenser av planförslaget Då nya bostadsområden planeras och byggs ut inom planområdet kommer det även finnas behov av att ytterligare småbåtshamnar med både fast- och gästhamnplatser etableras. I takt med att fler båtplatser iordningsställs kommer behov av andra funktioner för ett fungerande och attraktivt båtliv att öka, bland annat behovet av uppläggningsplatser för vinterförvaring av båtar. Förslag till fortsatt arbete Studier som Havs- och vattenmyndigheten genomfört visar klart minskad artrikedom och täckning av bottenvegetation i grunda vikar som trafikeras av fritidsbåtar i Mälaren. Minskad bottenvegetation innebär dessutom försämrad lek- och uppväxtområden för fisk med minskad rekrytering av fiskyngel som följd. Studier visar även negativa effekter av draggning på grunda mjukbottnar. Detta kan vara ett problem i välbesökta naturhamnar där bottnen inte ges tillfälle att återhämta sig. Innan naturhamnar marknadsförs ur turismsynpunkt bör noggrannare limnologiska undersökningar göras av området för att undvika att känsliga bottnar förstörs Miljökvalitetsnormer för vatten Vattendirektivet antogs av alla EU:s medlemsländer i december år En av orsakerna till direktivet är att vatten inte är vilken vara som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. I direktivet konstaterades att trycket på vattenresurserna i den europeiska gemenskapen ständigt ökar på grund av en allt större efterfrågan. Direktivet syftar till att bevara och förbättra både yt- och grundvatten inom EU. I Sverige har direktivets miljömål genomförts i lagstiftningen som miljökvalitetsnormer (MKN) och i december 2009 tog vattenmyndigheterna det första beslutet om MKN i form av kvalitetskrav för yt- och grundvattenförekomster i landet. Förutsättningar Inom aktuellt planområde finns sex vattenförekomster som berörs av MKN. Statusklassningen för ytvattenförekomsterna presenteras i figur och tabellen nedan. Samtliga grundvattenförekomster inom planområdet har god kemisk och kvantitativ status. Datum: Sida 41 (64)

144 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:122 Figur 13. Den ekologiska statusen för Strängnäs kommuns vatten Det gula området är den delen av Mälaren som har måttlig ekologisk status. Den gröna delen är den delen som har god ekologisk status. Tabell 5. Statusklassning för ytvattenförekomster inom aktuellt planområde. Ekologisk status Kemisk status Kemisk status utan överallt överskridande ämnen Miljöproblem Mälaren- Prästfjärden God Uppnår ej god Uppnår ej god Miljögifter Mälaren- Tynnelsöfjärden Måttlig Uppnår ej god God Miljögifter Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär till stor del samma bebyggelseutveckling som planförslaget i och med att lika många bostäder planeras att byggas enligt både ÖP2014 och FÖP. Skillnaden är dock att det enligt FÖP kommer att ske en förtätning. Konsekvenser av planförslaget Planförslaget kan ge upphov till negativa effekter avseende ytvattenförekomsterna i området om inte tillräckliga åtgärder genomförs i samband med exploatering av områden. En förtätning av staden innebär en större andel hårdgjorda ytor och färre infiltrationsmöjligheter för dagvattnet än idag. Detta kan leda till att en ökad mängd Datum: Sida 42 (64)

145 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:123 föroreningar kan nå ytvattenförekomsterna i området. Förtätning kan å andra sidan medföra att man genomför fler åtgärder för att rena och fördröja dagvatten då det blir möjligt eftersom fler är påkopplade på systemet. En förtätning ger en effektivare VAhantering och det finns möjlighet att åtgärda fler brister. Förslag till fortsatt arbete Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har beslutat om ett åtgärdsprogram för distriktet som ställer krav på bl.a. Strängnäs kommun och myndigheter inom distriktet att genomföra vissa generella åtgärder i syfte att uppnå miljökvalitetsnormerna Miljökvalitetsnormer för fiskvatten Förutsättningar Mälaren omfattas av MKN enligt fisk- och musselvattenförordningen för fiskvatten (SEFI1008). Inom planområdet återfinns vattenförekomsterna Mälaren-Prästfjärden och Mälaren-Tynnelsöfjärden som omfattas av förordningen. Detta innebär att dessa vattenförekomster även omfattas av rikt- och gränsvärden som skall uppfyllas. Mälaren uppnår ej god status. En preliminär statusklassificering av fiskvattenområden genomfördes av SLU under hösten Mätvärden från en eller flera mätstationer inom respektive fiskvattenområde utvärderades. En sammanvägd status för respektive fiskvattenområde togs därefter fram av vattenmyndigheterna enligt principen att den känsligaste parametern avgör. Att ett fiskvattenområde inte uppnår god status innebär alltså inte att förhållandena är bristfälliga i hela området utan indikerar att gränsvärde eller riktvärde för en eller flera parametrar överträds i någon del av fiskvattenområdet. Om kontrollen av kvaliteten på ett fisk- eller musselvatten visar att en miljökvalitetsnorm inte uppfylls, ska länsstyrelserna enligt förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten undersöka om detta beror på en tillfällighet, naturliga orsaker eller föroreningar. När orsaken har fastställts, ska länsstyrelsen vidta lämpliga åtgärder. Omdömet för Mälaren baseras på situationen i bassängerna Galten och Skarven. I både Galten och Skarven underskrids riktvärdet med avseende på syrgas regelbundet i de djupare vatten lagren. I Skarven finns även problem med övergödning. Där förekommer en måttligt hög halt NH 4 i kombination med högt ph, vilket resulterar i NH 3 överskridande riktvärdet. Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär till stor del samma bebyggelseutveckling som planförslaget i och med att lika många bostäder planeras att byggas enligt både ÖP2014 och FÖP. Skillnaden är dock att det enligt FÖP kommer att ske en förtätning. Konsekvenser av planförslaget Planförslaget kan ge upphov till negativa effekter avseende på MKN för fiskvatten i Mälaren om inte tillräckliga åtgärder genomförs i samband med exploatering av områden. En förtätning av staden innebär en större andel hårdgjorda ytor och färre infiltrationsmöjligheter för dagvattnet än idag. Detta kan leda till att en ökad mängd föroreningar kan nå Mälaren. Förtätning kan å andra sidan medföra att man genomför fler åtgärder för att rena och fördröja dagvatten då det blir möjligt eftersom fler är påkopplade på systemet. En förtätning ger en effektivare VA-hantering och man har möjlighet att åtgärda fler brister. Datum: Sida 43 (64)

146 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:124 Förslag till fortsatt arbete Enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten ska länsstyrelsen upprätta ett åtgärdsprogram för de fiskvatten som finns inom länet. För vatten som sträcker sig över flera län ska de berörda länsstyrelserna upprätta ett gemensamt åtgärdsprogram. I åtgärdsprogrammet ska bland annat anges hur föroreningar ska bekämpas. Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har beslutat om ett åtgärdsprogram för distriktet som ställer krav på bl.a. Strängnäs kommun och myndigheter inom distriktet att genomföra vissa generella åtgärder i syfte att uppnå miljökvalitetsnormerna. I detta åtgärdsprogram nämns dock ingenting om åtgärder specifikt för fiskvatten. 6.7 Naturvärden Naturvården syftar till att bevara och förstärka den biologiska mångfalden samt säkerställa människans tillgång till områden för rekreation och friluftsliv. Det är viktigt att vi ser naturområdena som en resurs och attraktionskraft. Planområdet återfinns i ett område som har betydande värden för det rörliga friluftslivet i och med dess direkta närhet till Mälaren. Planområdet är därför i sin helhet av riksintresse som ett av de mest värdefulla landskapen i landet med särskilt stora kultur och naturvärden och betydelse för friluftsliv och turism. Kommunen har tagit fram en så kallad Grönplan för kommunen som innehåller mål och riktlinjer för grönstrukturutvecklingen i ett kommunövergripande perspektiv. En områdesspecifik del om området Stallarholmen har tagits fram och är i skrivande stund ute på remiss Riksintresse rörligt friluftsliv Förutsättningar Regeringen har i Miljöbalken 4 kap. angett Mälaren med öar och strandområden som ett riksintresse för dess värden för turismen och friluftslivet, främst det rörliga friluftslivet. Området är i sin helhet av riksintresse som ett av de mest värdefulla landskapen i landet med särskilt stora kultur och naturvärden och betydelse för friluftsliv och turism. Hela planområdet ligger inom riksintresset. Strax utanför planområdet finns även ett område som Naturvårdsverket med stöd av Miljöbalken 3 kap. har utpekat som riksintresse för friluftslivet inom länet. Området Prästfjärden-Gönsöfjärden- Arnofjärden har attraktiva, örika mälarfjärdar med hög vattenkvalitet. Se Figur 14 för lokalisering av de båda riksintresseområdena. Datum: Sida 44 (64)

147 Bilaga 8:125 MKB FÖP Stallarholmen Figur 14. I figuren syns de riksintressen för friluftsliv som finns inom och i anslutning till planområdet; Mälaren med öar och strandområden (mörkgrön färg i figuren) och Prästfjärden (ljusgrön färg i figuren). Konsekvenser av nollalternativet Ingen byggnation föreslås i ÖP2014 som bedöms påverka riksintressen för friluftsliv negativt. Konsekvenser av planförslaget Inga av de exploateringsområden som planeras i den fördjupade översiktsplanen bedöms ha någon negativ påverkan på riksintresset för det rörliga friluftslivet. Förslag till fortsatt arbete Mälaren med öar och strandområden är ett av de områden i landet som, med hänsyn till de befintliga natur- och kulturvärdena, utpekats som riksintresse och som berörs av särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten enligt 4 kap. Miljöbalken. Bestämmelserna innebär att turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen ska beaktas särskilt vid prövning av tillkommande exploateringsåtgärder. Bestämmelserna gäller dock inte utveckling av befintliga tätorter eller anläggningar som krävs för det lokala näringslivet. Exploateringsförslag och andra ingrepp i miljön får endast komma till stånd om det sker på ett sådant sätt så att det inte skadar områdets kultur- och miljövärden Riksintresse naturvård Förutsättningar Ett område kan vara av riksintresse för naturvården, enligt 3 kap. i miljöbalken om det särskilt väl belyser viktiga skeden av natur- och kulturlandskapets utveckling eller är ostört och inrymmer en stor mångfald av naturtyper. Inget riksintresse för naturvård finns inom planområdet men det finns två naturvårdsområden som återfinns några hundra meter utanför området. Cirka 1,5 km väster om planområdet återfinns området Tynnelsöfjärden och cirka 700 meter öster ut återfinn området Prästfjärden. Lokaliseringen för dessa områden visas i Figur 15. Datum: Sida 45 (64)

148 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:126 Tynnelsö-Segeröfjärden är en typisk mälarvik med grunda vattenområden och breda vassar. Den största ön Tynnelsö är till stora delar bevuxen med ädellövskog. På ön finns Tynnelsö slott med tillhörande jordbruksmark. Stora Rullingen och Skinnpälsarna är geomorfologiskt intressanta horstbildningar. På Tosterön finns ett värdefullt löv- och ädellövskogsområde. Hela området har en rik flora och ett rikt fågelliv. Prästfjärden är en mälarfjärd med huvudsakligen obebyggda öar av varierande karaktär från skogbevuxna större öar till klippholmar och kala hällar. Götön är störst och har vidsträckta blockfält, välutbildade strandvallar och en rik, delvis lundartad flora. Rik flora har även Tuna holmar. Fågellivet är intressant bland annat genom måsfågelkolonierna. Älg förekommer regelbundet på Götön. Området är intressant ur ett naturvetenskapligt perspektiv samt ur friluftslivssynpunkt. Fjärden ingår i ett av Mälarens mest opåverkade vattenområden med stort värde som vetenskapligt referensområde för limnologiska undersökningar. Natura 2000 kategoriseras som riksintressen enligt 4 kap. i miljöbalken. Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av värdefulla områden inom EU. Utpekande av Natura områden bygger på krav som finns i EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv. Syftet är att hejda utrotning av vilda djur och växter och att hindra att deras livsmiljöer förstörs. Inom planområdet finns Natura 2000-området Gesta, vilket ligger sydväst om Stallarholmen och i närheten av Mälarens södra strand. Inom detta område finns mycket stor, sammanhängande och böljande betesmark med skiftande karaktär. I området är de prioriterade bevarandevärdena de kulturpåverkade gräsmarksnaturtyperna. Naturtyper som ska bevaras i området är silikatgräsmarker och hällmarksterräng. Området hyser en rik mångfald av arter typiska för naturtyperna. Natura 2000-området Åsa gravfält återfinns strax utanför planområdet. Vid Åsa ligger en serie torra och näringsfattiga betesmarker på sand, belägna på krönet av en rullstensås som sträcker sig tvärs över Sealön. Inom området finns det ovanligt gott om fornlämningar, av vilka Åsa gravfält är den mest kända. Här finns rikligt med backsippa och i området finns även växter som småfingerört, sandmaskrosor, backtimjan och flentimotej. I området finns den hotade arten trumgräshoppa som ingår i ett åtgärdsprogram. Lokaliseringen för Natura 2000-områdena visas i Figur 15. Datum: Sida 46 (64)

149 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:127 Figur 15. I figuren syns de riksintressen för naturvård som finns inom och i anslutning till planområdet. Natura 2000-områden är i figuren markerade med blå färg och riksintressen för naturvård enligt 3 kap i miljöbalken är markerade med grön färg. Konsekvenser av nollalternativet Ingen byggnation föreslås i ÖP2014 som bedöms påverka riksintressen för naturvård negativt. Konsekvenser av planförslaget Natura 2000-området Gesta finns inom restriktionsområde med avseende på naturvärde, vilket innebär att inga anläggningar eller annan bebyggelse få upprättas inom det aktuella området. Ingen av övriga nämnda riksintressen för naturvård finns inom planområdet. Planförslaget bedöms ha obetydliga konsekvenser på riksintressen för naturmiljö. Förslag till fortsatt arbete Förutom vad som i övrigt gäller i miljöbalken krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller att vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Den bevarandeplan som finns upprättad för Gesta-område ska följas. Enligt denna föreslås bete av området samt att röjning av örnbräken kan ske vid behov Biotopskydd Förutsättningar Biotopskydd är ett generellt skydd mot all form av exploatering som kan skada vissa biotoptyper som anses särskilt skyddsvärda. Biotopskyddet är reglerat i 7 kap 11 i miljöbalken. Exempel på generellt skyddade biotoper är alléer, åkerholmar och stenmurar i åkermark. Alléer finns exempelvis vid Klahammar i planområdets västra del, strax öster om Husby tegelbruk samt vid Ytterselö kyrka. Vissa biotoper kan skyddas genom beslut i ett enskilt fall, där ett angivet område blir biotopskyddsområde. I det aktuella planområdet finns ett skogligt biotopskyddsområde Datum: Sida 47 (64)

150 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:128 strax väster om tätorten på fastlandssidan. Lokaliseringen av biotopskyddsområdet visas i Figur 16. Figur 16. Biotopskyddsområde strax väster om tätorten på fastlandssidan. Området är markerat med lila färg i figuren. Konsekvenser av nollalternativet I ÖP2014 finns inget förslag om ändrad markanvändning för området med biotopskydd. Konsekvenser av planförslaget Biotopskyddsområdet är restriktionsområde enligt planförslaget vilket innebär att det finns möjlighet till positiva konsekvenser jämfört med nollalternativet i och med att ingen exploatering av området får ske. Markanvändningen kommer i framtiden vara rekreationsområde. Förslag till fortsatt arbete Ett antal olika typer av naturvärdesinventeringar har utförts i Strängnäs kommun och dessa bör vid detaljplaneläggning av ett område kompletteras med mer noggranna inventeringar för att identifiera eventuella ytterligare objekt med biotopskydd. Extra viktigt är kompletterande av de inventeringar som utförts långt tillbaka i tiden. Till exempel utfördes ädellövskogsinventeringen för mer än 30 år sedan. Genom att jobba mot de mål som satts upp i kommunens grönplan kan det bidra till att biotopskyddade områden skyddas Nyckelbiotoper Förutsättningar Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. De har en nyckelroll för bevarande av skogens hotade växter och djur. En nyckelbiotop är ett område med en speciell naturtyp som har stor betydelse för skogens rödlistade och hotade arter. Skogsstyrelsen genomförde en nyckelbiotopsinventering av Strängnäs kommun från 1 juli 1993 till den 31 december 1998 och det konstaterades att det inom planområdet Datum: Sida 48 (64)

151 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:129 finns ett flertal olika nyckelbiotoper. Exempel på nyckelbiotoper som finns inom planområdet är skogsområden med barrskog vid Sundby strand och Kolsundet samt ädellövskog vid Tunaviken. Det finns även nyckelbiotoper i form av aspskog och alsumpskog. Nyckelbiotopernas lokalisering finns redovisad i Figur 17. Naturvärdesobjekt är avgränsade områden som inte kvalificerar sig till att bli nyckelbiotop, men som fortfarande hyser höga naturvärden. Hit räknas bland annat mindre lövskogspartier vid Kyrkviksberget och Sandåsa samt en brant vid Gesta. Figur 17. Nyckelbiotoper i planområdet. Konsekvenser av nollalternativet Området vid Kolsundsede som ligger i den östra delen av planområdet kommer, enligt ÖP2014 att utredas för bebyggelse. Inom detta område finns även en barrskog som har klassats som nyckelbiotop. Bebyggelse av detta område riskerar att påverka nyckelbiotopen negativt. Konsekvenser av planförslaget Ingen känd nyckelbiotop återfinns inom de områden som kommer att bebyggas enlig planförslaget till FÖP. Samtliga kända nyckelbiotoper återfinns inom planförslagets restriktionsområden för tillkommande bebyggelse, vilket innebär att det finns möjlighet till positiva konsekvenser till följd av planförslaget. Förslag till fortsatt arbete Genom att jobba mot de mål som satts upp i kommunens grönplan kan det bidra till att nyckelbiotoper skyddas. Utredningar/inventeringar av naturvärden kan utföras i samband med detaljplanearbete för att minska risken för att någon nyckelbiotop kommer till skada. Datum: Sida 49 (64)

152 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8: Strandskydd Förutsättningar Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänhetens tillgång till stränder och för att bevara goda livsvillkor för djur och växtlivet på land och i vatten enligt 7 kap 13 i miljöbalken. Strandskyddet omfattar samtliga stränder vid havet, insjöar och vattendrag oavsett storlek och gäller generellt 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområdet, även miljön under vattnet. På vissa platser är strandskyddet borttaget, till exempel i vissa detaljplanerade områden. På en del platser är strandskyddet istället utvidgat till upp till 300 meter från strandlinjen. I planområdet gäller det generella strandskyddet med undantag för de detaljplaner där strandskyddet är utsläckt. Det förekommer dessutom ett utökat strandskydd på fastlandssidan och på ö-sidan, både i den västra och östra delen av planområdet. I den nordvästra delen av Västra Sundby återfinns ett område där det föreslås ske en byggnation av bostäder. En del av detta område omfattas av utökat strandskydd på 300 meter. Det finns även ett område i södra Vannesta med föreslagen markanvändning om företrädesvis bostäder som till en mindre del omfattas av utökat strandskydd. Konsekvenser av nollalternativet Enligt ÖP2014 finns det områden som utreds för ny bebyggelse som omfattas av det generella och utökade strandskyddet. Byggnation inom dessa områden riskerar att leda till negativa konsekvenser med avseende på allmänhetens tillgång till stränder samt växt- och djurlivet. Konsekvenser av planförslaget Det finns liten risk för negativa konsekvenser för växt- och djurlivet i och med att byggnation föreslås inom utökat strandskyddsområde. Allmänhetens tillgänglighet kan dock gynnas eftersom områden med promenadstråk nära vatten finns i planförslaget. Förslag till fortsatt arbete Strandskyddet kan prövas i samband med detaljplaneläggning. En kommun får i en detaljplan besluta att strandskyddet enligt miljöbalken ska upphävas om det finns särskilda skäl enligt 7 kapitel 18 miljöbalken. Kommunen har huvudansvaret för den operativa tillsynen av strandskyddet. Syftet med tillsynen över strandskyddet är att verka för att lagen följs, förhindra och beivra förbjudna byggnader och anläggningar, samt att informera om strandskyddslagstiftningen. För att främja strandskyddet är det viktigt att kommunen jobbar med information till allmänheten för att öka medvetenheten om strandskyddet. Detta kan göra medborgarna mer uppmärksamma på lagstiftningen och kan leda till att de anmäler när misstänkta överträdelser sker. Det är också viktigt att kommunen jobbar aktivt med tillsynen av strandskyddet Restriktionsområden Förutsättningar Restriktionsområden är att beakta vid handläggning av ärenden enlig plan- och bygglagen. Stor hänsyn skall visas det aktuella angivna allmänna intresset. I planförslaget finns ett antal restriktionsområden kopplade till naturvärden: Tätortsnära landsbygdszon Datum: Sida 50 (64)

153 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:131 Rekreationsområde Områden med betydande biologiska och ekologiska värden/produktiv skogsmark Områden med betydande värden för landskapsbilden Konsekvenser av nollalternativet I ÖP2014 finns inga specificerade restriktionsområden för Stallarholmen som avser naturvärden, vilket innebär att det inte finns samma skydd för uppförande av tillkommande anläggningar och övriga byggnader. Konsekvenser av planförslaget Det finns möjlighet till positiva konsekvenser, jämfört med nollalternativet till följd av det är förbjudet att uppföra byggnader i dessa områden. Förslag till fortsatt arbete Exploateringar som kräver detaljplaner ska normalt inte tillåtas i dessa områden men undantag från restriktioner om att uppföra byggnader och anläggningar kan göras om påverkan bedöms som ringa eller obefintlig. I de fall som detta blir aktuellt är det viktigt att utförligt utreda miljöpåverkan i det specifika ärendet. 6.8 Kulturmiljö Stallarholmen och dess omgivning är mycket rik på förhistoriska lämningar, vilket gör att områdets tidsdjup är lätt att avläsa. Den omfattande förekomsten av runstenar ger en tydlig bild av områdets kommunikationshistoria. Vidare representerar området en viktig del av Mälardalens byggnadstekniska historia med dess mångfald av tegelbruk som sannolikt försörjt de större städerna runt Mälaren med byggnadsmaterial. De strukturer och den bebyggelse som på olika sätt berättar om samhällets historia och framväxt, har ett samhällshistoriskt värde som är intressant att lyfta fram och bevara Riksintresse kulturmiljö Förutsättningar Riksintresseområdena för kulturmiljövården ska långsiktigt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de värden som utgör riksintresset. Landskapet i planområdets nordvästra del är klassat som riksintresse, där det även finns ett kompletterande område av regionalt intresse. Riksintresseområdet Överselö-Tynnelsö (D:15) är ett odlingslandskap med äldre större gårdar som löper från Överselö kyrka ner till Stallarholmsfjärden samt har värdefulla fornlämningar i form av exempelvis flera omfattande gravfält. Enligt planförslaget kommer ingen annan bebyggelse än den som beskrivs i ÖP2014 att tillkomma inom riksintresseområdet. Det finns även ett område öster om planområdet som är klassat som riksintresse. Riksintresset ligger i Yttersele socken och är benämnt Målsåker (D:16). Målsåker är en slottsmiljö med ett barockslott samt småbruksbebyggelse från 1910-talet. Lokaliseringen för riksintresseområdena Överselö-Tynnelsö och Målsåker finns markerade i en karta i figuren nedan. Datum: Sida 51 (64)

154 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:132 Figur 18. I figuren syns de riksintressen för kulturmiljö som finns inom och i anslutning till planområdet; Överselö-Tynnelsö och Målsåker. I figuren är dessa områden markerade med röd färg. Konsekvenser av nollalternativet Flera av de områden som ska utredas för bebyggelse, enligt ÖP2014, omfattas av riksintresseområde Överselö-Tynnelsö. Inom riksintresseområdet kommer det även att tillkomma bebyggelse enligt gällande detaljplaner, vilket riskerar att medföra ingrepp eller förändring av fornlämningsmiljöerna. Konsekvenser av planförslaget Ifall planförslaget genomförs fullt ut bedöms det finnas möjlighet till positiva konsekvenser. De områden som inte redan är bebyggda eller utreds för bebyggelse enligt ÖP2014 har planlagts som restriktionsområde för kulturmiljövärden/storskaligt jordbruk inom riksintresseområdet. Detta innebär att ingrepp eller förändringar i fornlämningsmiljöerna kan undvikas. Förslag till fortsatt arbete Det är viktigt att de mål som finns uppsatta för att tillgodose riksintresset följs vilket det bedöms göra både enligt nollalternativet och enligt planförslaget. Det är dock viktigt att säkerställa att hänsyn även tas i vidare detaljplanering av området Kulturhistoriska lämningar Förutsättningar Det finns ett stort antal fornlämningar och bebyggelselämningar inom hela planområdet. Bostäder planeras bland annat på fastlandssidan, väster om Stallarholmens tätort (området Västra Sundby). Inom detta område återfinns ett flertal fornlämningar, bland annat en bytomt och ett område med fossil åkermark, se Figur 19. Datum: Sida 52 (64)

155 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:133 Figur 19. Väster om Stallarholmens tätort på fastlandssidan planeras nya bostäder. Inom detta område finns ett flertal fornlämningar, till exempel en bytomt och ett område med fossil åkermark. Konsekvenser av nollalternativet Fornlämningar återfinns inom flera av de områden som ska utredas för bebyggelse, enligt ÖP2014, vilket riskerar att medföra ingrepp eller förändring av fornlämningsmiljöerna. Konsekvenser av planförslaget På grund av att bostadsområden planeras i områden där det finns fornlämningar finns det risk för negativa konsekvenser. Det finns risk för ingrepp eller förändringar i fornlämningsmiljöer i samband med byggnation. En stor del av planområdet utgörs i planförslaget av restriktionsområde för betydande kulturvärden/storskalig jordbruksmark vilket gör att risken minskar för att fornlämningar i dessa områden skadas. Sammantaget för området bedöms det finnas risk för negativ påverkan med avseende på fornlämningar. Förslag till fortsatt arbete Alla bygglovsprövningar och detaljplaneprojekt som berör mark inom 100 meter från en registrerad fast fornlämning ska samrådas med länsstyrelsen för att besluta om lämpligheten, samt om kompletterande åtgärder gällande fornlämningens avgränsning krävs Restriktionsområden Förutsättningar Restriktionsområden är att beakta vid handläggning av ärenden enlig plan- och bygglagen. Stor hänsyn skall visas det aktuella angivna allmänna intresset inom restriktionsområdet. I planförslaget finns områden med betydande kulturmiljövärden/storskalig jordbruksmark. Datum: Sida 53 (64)

156 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:134 Konsekvenser av nollalternativet I ÖP2014 finns inga specificerade restriktionsområden för Stallarholmen som avser kulturmiljö, vilket innebär att det inte finns samma skydd för uppförande av tillkommande anläggningar och övriga byggnader. Konsekvenser av planförslaget Planförslaget innebär positiva konsekvenser, jämfört med nollalternativet till följd av det är förbjudet att uppföra anläggningar och andra byggnader i dessa områden. Förslag till fortsatt arbete Exploateringar som kräver detaljplaner ska normalt inte tillåtas i dessa områden men undantag från restriktioner om att uppföra byggnader och anläggningar kan göras om påverkan bedöms som ringa eller obefintlig. I de fall som detta blir aktuellt är det viktigt att utförligt utreda miljöpåverkan i det specifika ärendet. 7 Ekosystemtjänster Den övergripande kartläggningen och identifieringen av ekosystemtjänster har olika brister och utvecklingsområden identifierats. Förutsättningar, konsekvenser av nollalternativet, konsekvenser av planförslaget och förslag till fortsatt arbete har kartlagts för stödjande, reglerande, kulturella och försörjande ekosystemtjänster. 7.1 Stödjande ekosystemtjänster De stödjande ekosystemtjänsterna utgör grunden för de tre övriga grupperna av ekosystemtjänster. Dessa behövs för att stödja de växter och djurarter som levererar reglerande och försörjande ekosystemtjänster och bidra till de kulturella ekosystemtjänsterna. De tjänster som räknas som stödjande ekosystemtjänster är biologisk mångfald, värdefulla naturtyper (habitat), ekologiskt samspel och livskraftigt ekosystem i marken (upprätthållande av markens bördighet). Förutsättningar Då planområdet återfinns i ett område som har betydande naturvärden för det rörliga friluftslivet och även ligger inom riksintresset för Mälaren med öar och strandområden finns det stora och goda förutsättningar för många stödjande ekosystemtjänster inom planområdet. Det kan dessutom antas att de fyra reglerande ekosystemtjänsterna; biologisk mångfald, värdefulla naturtyper (habitat), ekologiskt samspel och livskraftigt ekosystem i marken (upprätthållande av markens bördighet) finns inom planområdet. Det finns en grönplan för Strängnäs kommun som innehåller mål och riktlinjer för utvecklingen där en specifik del rör Stallarholmen. Konsekvenser av nollalternativet Då det inte fanns några specificerade restriktionsområden för Stallarholmen avseende naturvärden i den tidigare översiktsplanen fanns inte samma skydd för uppförande av tillkommande anläggningar och övriga byggnader. Konsekvenser av planförslaget Ingen känd nyckelbiotop återfinns inom de områden som kommer att bebyggas enlig planförslaget till den fördjupade översiktsplanen. Samtliga kända nyckelbiotoper återfinns inom planförslagets restriktionsområden för tillkommande bebyggelse, vilket innebär att det finns möjlighet till positiva konsekvenser till följd av planförslaget. Datum: Sida 54 (64)

157 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:135 I planförslaget finns ett antal restriktionsområden kopplade till naturvärden. Genom att förbjuda att byggnader uppförs i dessa områden skyddas även ekosystemtjänster kopplade till dessa områden. Förslag till fortsatt arbete Genom att jobba mot de mål som satts upp i kommunens grönplan kan det bidra till att nyckelbiotoper skyddas. Utredningar/inventeringar av naturvärden kan utföras i samband med detaljplanearbete för att minska risken för att någon nyckelbiotop kommer till skada. Gällande exploateringar som kräver detaljplaner ska normalt inte tillåtas i dessa områden men undantag från restriktioner om att uppföra byggnader och anläggningar kan göras om påverkan bedöms som ringa eller obefintlig. I de fall som detta blir aktuellt är det viktigt att utförligt utreda miljöpåverkan i det specifika ärendet. Genom hela planprocessen är det viktigt att skydda och stärka grön- och vattenområden som är viktiga för den biologiska mångfalden så väl i stadsmiljö om i det större planområdet. Naturvärdesinventering ska göras för att avgöra på vilket sätt man kan skapa, skydda eller stärka ekosystemtjänsterna. I tätortsnära miljöer är det viktigt att planera in gröna och blåa stråk och kilar så att arter även kan förflytta sig mellan olika områden. Genom att ta fram ett kartunderlag över vilka exakta områden som har rik biologisk mångfald, där den biologiska mångfalden behöver stärkas, för vilka områden som en fördjupad naturinventering behövs, de värdefulla naturtyperna, eventuell förstärkning av spridningsmöjligheter till isolerade naturområden och peka ut de bördigaste jordarna kan detta underlätta i det fortsatta arbetet med ekosystemtjänster. 7.2 Reglerande ekosystemtjänster De reglerande ekosystemtjänsterna är den nytta som människan kan dra av naturens egna regleringsprocesser. Ekosystemen kan bland annat ge en förbättrad luftkvalité, naturlig dämpning av buller, rena dagvatten och fördröja vatten vid häftiga regn. För identifiering och kartläggning av detta studeras luftkvalitetsförbättring, bullerreglering, dagvattenhantering, skydd mot extremt väder och klimatreglering och pollinering. Förutsättningar Utav de fem reglerande ekosystemtjänsterna så har samtliga identifierats aktuella att inom planområdet. Utifrån de bedömningar som har gjorts ovan är luftkvalitén god inom planområdet och buller kommer regleras via riktvärden, en dagvattenpolicy finns för hur dagvatten ska hanteras och renas lokalt (LOD) och det arbetas aktivt med att separera dagvattenavledningar från spillvattennätet. Gällande skydd mot extremt väder och klimatreglering har en översvämningskartering har gjorts över planområdet och även här finns gällande riktlinjer. Pollinering är grundläggande för ekosystemen och för att människans matproduktion ska fungera (Jordbruksverket 2016). Det finns ängsmark i de nordvästra och centrala delarna på Selaön som är en viktig biotop för insekter som bin och fjärilar. Utifrån grönstrukturen och en stor andel jordbruksmark i kommunen som utgörs av ekologiskt Datum: Sida 55 (64)

158 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:136 jordbruk kan det antas att det finns en hel del insekter som kan pollinera växter och grödor. Konsekvenser av nollalternativet För de reglerande ekosystemtjänsterna bedöms nollalternativet inte ha någon negativ inverkan på luftkvalité eller bullernivåer inom planområdet. I nollalternativet saknas information kring kompletterande bebyggelser vilket medför en risk för olika extrema väderförhållanden som till exempel översvämningar. Konsekvenser av planförslaget Planförslaget bedöms inte ha någon negativ inverkan på luftkvalitén inom planområdet. Till skillnad från nollalternativet kan buller bli ett problem om det inte begränsas men riktvärdena bedöms dock kunna innehållas. Avseende dagvattenhanteringen är konsekvenserna lika för nollalternativet respektive planförslaget och dagvattenavrinningen bör optimeras i samband med förtätningen. I den tidigare översiktsplanen omnämns pollinering ytterst generellt vilket har utvecklats något i denna miljökonsekvensbeskrivning. Förslag till fortsatt arbete Genom att fortsätta skydda och stärka grönområden genom planeringsprocessen kan ekosystemtjänster som luftrening och bullerdämpning bibehållas. Avseende dagvatten och klimatreglering bör man skydda och stärka grön- och vattenområden som kan bidra till vattenrening, infiltration, flödesutjämning och erosionsskydd. Man bör även se över om det finns lämpliga ytor för dagvattenvåtmarker. På samma vis som för de stödjande ekosystemtjänsterna kan man i ett senare skede även se över att utföra inventering inom kommunen för att säkerhetsställa att pollinering kan fortsätta ske. 7.3 Kulturella ekosystemtjänster De kulturella ekosystemtjänsterna är hälsa, sinnlig upplevelse, sociala interaktioner, naturpedagogik, symbolik och andlighet och har nedan bedömts som en helhet. Förutsättningar Grön- och vattenområdena bidrar till hälsa i form av den möjlighet till rekreation och motion finns inom planområdet. Hälsa hänger även ihop med hur man utformar områden och de reglerande ekosystemtjänsterna som luftkvalité och buller. Från och med 2012 deltar landstinget i en nationell enkätundersökning för vuxna. Denna information uppdateras årligen. Planområdet ligger mitt i Mälaren med öar och strandområde vilket ger en naturlig dragningskraft för rekreation, fritid och turism. Ett bra exempel på sociala interaktion är folklivet i Strängnäs kommun vilket visar sig i form av olika evenemang spridda över hela året. En annan sida av social interaktion är att det finns en tillgänglighet för alla till dessa områden och speciellt för de besökare som till kan behöva olika gånghjälpmedel eller liknande. Konsekvenser av nollalternativet Några konsekvenser omnämns inte gällande dessa ekosystemtjänster. Konsekvenser av planförslaget Några konsekvenser omnämns inte gällande dessa ekosystemtjänster. Datum: Sida 56 (64)

159 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:137 Förslag till fortsatt arbete Det är inte lika enkelt att identifiera vilka kulturella ekosystemtjänster som finns inom planområdet. Genom att kartlägga vilka områden som ger sinnlig upplevelse, där naturpedagogik kan bedrivas, tillgången till bostadsnära natur- och grönområden, idrottsanläggningar, lekplatser och genom att se över sociotopkartor, symbolik och andlighet kan de kulturella ekosystemtjänsterna undersökas ytterligare. I planprocessen så är det viktigt att insamla information från medborgarna. I samband med utställandet av den fördjupade översiktsplanen kan en medborgardialog göras med frågor kring vilka områden som används av många för rekreation och friluftsliv, tillgängligheten till dessa, platser där sociala möten sker (festivaler, folkliv, evenemang). Utifrån dessa svar kan detta sammanställas i ett gemensamt kartunderlag. Genom att skydda och stärka tillgången och tillgänglighet till parker, grön-, natur-, strand- och vattenområden via planprocesser kan de kulturella ekosystemtjänsterna bibehållas även i det fortsatta planeringsarbetet. 7.4 Försörjande ekosystemtjänster De försörjande ekosystemtjänsterna är matproduktion, färskvatten, material och energi. Förutsättningar Det finns relativt stora områden med jordbruks- och skogsmark inom planområdet och färskvattnet skyddas av vattenskyddsområden. Konsekvenser av nollalternativet Restriktionsområden för jordbruksmark finns inte i den gällande översiktsplanen. När det gäller vattenskydd innebär nollalternativet samma konsekvenser som planförslaget. Konsekvenser av planförslaget Planförslaget innebär bebyggelseutveckling inom stadsnära jordbruks- och skogsmark. De områden som är förslagna för framtida bebyggelse består förnärvarande av åkeroch skogsmark men restriktionsområden där jordbruksmarken ska bevaras finns. Planförslaget innebär också bostadsbebyggelse och verksamhetsutveckling i nära anslutning till Stallarholmsfjärden. Detta innebär att utsläppen av föroreningar till Stallarholmsfjärden sannolikt kommer att öka. Stallarholmsfjärden ligger i omedelbar närhet av Prästfjärden och Björkfjärden, varifrån kommunen får sitt dricksvatten. Utsläppen orsakade av bebyggelse-utvecklingen bedöms endast ha marginell påverkan på vattenförekomsterna. Förslag till fortsatt arbete Om bedömningen blir skippa för någon av ekosystemtjänsterna vid bebyggelse ska man se över att matproduktion, färskvatten, material och energi kan tillgodoses och kompenseras från andra områden. Genom reglering av jordbruksmark kan ett skydd ske för att produktion av exempelvis livsmedel kan fortsätta finnas. Det är även viktigt att kartlägga vilka dessa är och se över möjligheter till stadsodling om så behövs. Datum: Sida 57 (64)

160 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:138 Åtgärder för att minimera mängden föroreningar som når Stallarholmsfjärden såsom lokalt omhändertagande av dagvatten och andra fördröjande åtgärder är viktigt för att skydda och stärka färskvattenförsörjningen. När det gäller energifrågan kan man i den efterföljande planeringen se till hur nya områden kommer att försörjas. Enligt arbetsmetodiken c/o Citys Ekosystemtjänster i stadsutveckling en vägledning föreslås ur ett hållbarhetsperspektiv att förnyelsebar energi väljas framför andra energislag. Detta bör utredas för planområdet. Det samma gäller för hur tillgången på olika material tillgodoses. 7.5 Sammanfattning av förslag till fortsatt arbete för ekosystemtjänsterna Genom att ta fram övergripande planeringsinriktningar och rekommendationer för ekosystemtjänster och biologisk mångfald kan arbetet fortgå genom hela den efterföljande planprocessen. För att förtydliga vilka områden som kan leverera ekosystemtjänster skulle en karta kunna upprättas utifrån kommunens grön- och blåstrukturer, sociotopkartor. Samma områden kan även leverera flera olika ekosystemtjänster. Detta skulle kunna göra det enklare vid exploatering att diskutera vilka områden som kan användas och var ekosystemtjänster behöver skapas, skyddas och stärkas. 8 Miljökvalitetsmål Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål. Målen syftar till att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden, bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga, trygga en god hushållning av naturresurser samt ta tillvara natur- och kulturmiljön. De nationella miljökvalitetsmålen är regionalt anpassade. De föreslagna åtgärderna i planförslaget har utvärderats gentemot de nationella miljökvalitetsmålen. Bedömningen har sammanfattats enligt följande: Förslaget bedöms motverka till miljömålet. Förslaget bedöms bidra till att uppnå miljömålet. Förslaget bedöms varken bidra eller motverka till miljömålet. Datum: Sida 58 (64)

161 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:139 Miljömål Nollalternativ Planförslag Motivering Begränsad klimatpåverkan Planen har ambition om att begränsa klimatpåverkan genom att stimulera kollektivtrafik samt gång- och cykel. Planen bedöms bidra till miljömålet. Frisk luft Planen har ambition att stimulera användandet av kollektivtrafik samt gång- och cykel vilket bedöms innebära en positiv inverkan på miljömålet. Ingen övergödning De i planförslaget utpekade områdena för nya bostäder och verksamheter ska kunna anslutas till kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp. Kommunen ska även verka för att bristfälliga enskilda avlopp åtgärdas. Sammantaget bedöms planförslaget ha en positiv inverkan på miljömålet. Levande sjöar och vattendrag Planförslaget innebär att de utpekade områdena för nya bostäder ska kunna anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Detta, tillsammans med kommunens dagvattenpolicy om lokalt omhändertagande av vatten kommer innebära åtgärder som kan ge en positiv inverkan på miljömålet. Grundvatten av god kvalitet Inom planförslaget finns område med grundvattenbärande rullstensås. Rullstensåsarnas grundvattenhållande förmåga är av vikt för att trygga en eventuell framtida vattenförsörjning. Utöver detta ska även områden med identifierade viktiga grundvattenmagasin skyddas från exploatering. Mark- och vattenanvändning som kan påverka grundvattenkvaliteten negativt ska inte tillåtas. Datum: Sida 59 (64)

162 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:140 Levande skogar Skogsområden kommer tas i anspråk för bebyggelse samtidigt har restriktionsområden med betydande biologiska och ekologiska värden/produktiv skogsmark pekats ut där bebyggelse inte är tillåten. Sammantaget bedöms inte målet motverkas av planförslaget. Ett rikt odlingslandskap Planförslaget möjliggör exploatering på jordbruksmark men pekar även ut särskilda restriktionsområden där jordbruksmarken ska bevaras. Sammantaget bedöms planförslaget ha en möjlig negativ inverkan på miljömålet. God bebyggd miljö Kommunens kulturmiljöprogram har tagits i beaktning vid framtagande av planförslaget och de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna i området värderas högt. Sammantaget bedöms inte planförslaget varken medverka eller motverka miljömålet. Ett rikt växtoch djurliv Bebyggelse av bostäder ska inte ske på bekostnad av skyddsvärd naturmark och grönstrukturen ska ingå som ett viktigt element vid utvecklingen av området. Dock planeras bebyggelse inom strandskyddsområde vilket kan få en viss negativ effekt. Flera restriktionsområden som kan inverka positivt på miljömålet har pekats ut och sammantaget bedöms planförslaget varken medverka eller motverka målet. Datum: Sida 60 (64)

163 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:141 9 Sammanfattande slutsatser Konsekvenserna bedöms och utrycks enligt följande: Risk för negativa konsekvenser Ifall planförslaget genomförs fullt ut bedöms det kunna medföra negativa konsekvenser. Möjlighet till positiva konsekvenser Ifall planförslaget genomförs fullt ut bedöms det kunna medföra positiva konsekvenser. Obetydliga konsekvenser Planen bedöms inte påverka den aktuella miljöaspekten. Miljöfaktor Nollalternativ Planförslag Bedömning Hushållning med naturresurser Risk för negativa konsekvenser. Liten risk för negativa konsekvenser. Planförslaget möjliggör exploatering på jordbruksmark. Utpekade restriktionsområden i planförslaget kan dock medföra positiva konsekvenser för jordbruks- och skogsmark och landskapsbilden inom planområdet. Sammantaget bedöms planförslaget ha en möjlig negativ inverkan på miljömålet. Luftmiljö Obetydliga konsekvenser. Möjlighet till positiva konsekvenser. Riskerna för höjda halter av luftföroreningar ökar vid förtätningar. Planen har ambition att stimulera användandet av kollektivtrafik samt gång- och cykel vilket bedöms innebära en positiv inverkan på miljöfaktorn. Buller Obetydliga konsekvenser. Obetydliga konsekvenser. Fler bostäder genererar ökad biltrafik vilket leder till ökade bullernivåer. Buller kan bli ett problem med en tät struktur eftersom Datum: Sida 61 (64)

164 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:142 absorbenterna blir färre och många människor rör sig på en begränsad yta. Riktvärdena för buller bedöms dock kunna innehållas med den föreslagna bebyggelseutvecklingen i planförslaget. Hälsa och säkerhet Risk för negativa konsekvenser. Möjlighet till positiva konsekvenser. Tydligare riktlinjer för radon vid planering av byggande bedöms ge positiva konsekvenser. Ytterligare utredningar när det gäller skred och översvämning krävs vid byggnation, markhöjningar kan bli aktuellt. Ifall sådana utredningar inte genomförs kan det medföra risk för negativa konsekvenser. Markmiljö Obetydliga konsekvenser. Obetydliga konsekvenser. De områden som FÖP Stallarholmen föreslår för nya bostäder finns två områden som är utpekade som potentiellt förorenade. Detta bedöms dock få små konsekvenser eftersom placering av områdena inte är exakt i FÖP och ev. sanering kan avhjälpa föroreningarna om det skulle bli aktuellt med exploatering. Vattenmiljö Obetydliga konsekvenser. Obetydliga konsekvenser. Utsläppen orsakade av bebyggelseutvecklingen bedöms endast ha marginell påverkan på vattenförekomsterna. Det finns möjligheter för positiva effekter avseende bättre hantering av VA i planförslaget. Naturvärden Det finns risk för negativa konsekvenser Datum: Sida 62 (64)

165 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:143 Obetydliga konsekvenser. Liten risk för negativa konsekvenser. för växt- och djurlivet avseende byggnation inom strandskyddsområde Allmänhetens tillgång till området kan dock påverkas positivt. Det föreslås även restriktionsområden som förbjuder byggande med hänsyn till biologiska värden vilket kan ge positiva möjligheter. Kulturmiljö Obetydliga konsekvenser. Liten risk för negativa konsekvenser. Bostadsområden planeras i områden där det finns fornlämningar. Den negativa påverkan kan dock minskas genom varsam förändring och planering. Ekosystemtjänster Obetydliga konsekvenser. Möjlighet till positiva konsekvenser. Restriktionsområden som bl.a. bevarar ekosystemtjänster ger möjligheter till positiva konsekvenser. Sammanfattningsvis finns det risk för negativa konsekvenser inom framförallt tre områden: hushållning med naturresurser, naturvärden och kulturvärden. Dessa risker bedöms dock som små och det finns möjligheter att minska påverkan genom varsam förändring och planering i samband med detaljplanering av respektive område. Det finns dessutom restriktionsområden som är utpekade i planförslaget där just dessa tre områden är särskilt utpekade som bevarandevärd och det kommer leda till positiva konsvenser. Flera områden har pekats ut där det finns möjligheter till positiva konsekvenser av planförslaget. Det gäller luftmiljö, hälsa och säkerhet samt ekosystemtjänster. De positiva möjligheterna när det gäller ekosystemtjänsterna är främst kopplade till utpekandet av restriktionsområdena. För hälsa och säkerhet handlar om att planförslaget tydliggör hanteringen av riskområden i den fortsatta detaljplaneringen för respektive område. Övriga områden bedöms få obetydliga konsekvenser. 10 Uppföljning Enligt 6 kap. 12 miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning innefatta en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför. Miljöpåverkan av den fördjupade översiktsplanen för Stallarholmen kommer att följas upp inom ramen för det befintliga miljöarbetet i Strängnäs kommun. Syftet med uppföljningen är att se om åtgärderna bidrar till måluppfyllelse på önskvärt sätt, att Datum: Sida 63 (64)

166 MKB FÖP Stallarholmen Bilaga 8:144 kontrollera att negativ miljöpåverkan inte blir större än avsett, samt att kunna upptäcka och åtgärda oförutsedda negativa konsekvenser. Uppföljningen bidrar också till kunskapsuppbyggnad och på längre sikt till bättre och effektivare miljöbedömningar. 11 Referenser c/o City, Ekosystemtjänster i stadsplanering en vägledning. Jordbruksverket, Pollinering, tillgänglig Länsstyrelsen i Södermanlands län, Miljömål, Hämtad Länsstyrelsen i Södermanlands län, 2017, Bevarandeplan för Natura 2000-område Åsa Gravfält (SE ) Strängnäs kommun, Södermanlands län. Hämtad Länsstyrelsen i Södermanlands län Bevarandeplan för Natura 2000-området Gesta. Hämtad Miljömålportalen, Hämtad Naturvårdsverket, Ekosystemtjänster, tillgänglig Radonsupporten, radonsupporten.se, hämtad Skogsstyrelsen, 2017, Skogens Pärlor, Hämtad Strängnäs kommun, Översiktsplan Strängnäs kommun, Grönplan B4 Stallarholmen, utkast samrådshandling. Strängnäs kommun, Trafikstrategi Strängnäs kommun Synliggöra värdet av ekosystemtjänster, Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster, sammanfattning av SOU 2013:68, Stockholm: Miljö- och energidepartementet Datum: Sida 64 (64)

167 Bilaga 8:145 Grönplan del B4 Stallarholmen Samrådshandling

168 Bilaga 8:146

169 Bilaga 8:147 Grönplan del B4 Stallarholmen Samrådshandling

170 Bilaga 8:148

171 Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling / 5 Bilaga 8:149 Innehåll Del A, kommungemensam del Kap 1-4 Mål och förutsättningar Del B4, områdesspecifik del för Stallarholmen Inledning 07 5 Planområdet Geografisk avgränsning Historia 11 6 Förutsättningar Användning 15 Karta 1: Användning Områden av ekologisk betydelse 19 Karta 2: Områden av ekologisk betydelse Landskapskaraktär 23 Karta 3: Landskapskaraktär Landskapsbild 27 Karta 4: Landskapsbild 29 7 Riktlinjer för planering Befintlig situation och målsättning Infrastruktur för friluftslivet 32 Karta 5: Visionskarta rekreation Trygghet och tillgänglighet Sjökontakt, bad och båtliv Fördjupning av utvecklingsområden 36 Referenser 39

172 Bilaga 8:150

173 Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling / 7 Bilaga 8:151 Inledning Stallarholmen från vattnet. Grönplan del B4 för kommundelen Stallarholmen är en områdesspecifik fortsättning på Grönplan del A för Strängnäs kommun. Grönplan del A innehåller mål och riktlinjer för grönstrukturutvecklingen i ett kommunövgripande perspektiv. Grönplanerna i B-serien är områdesspecifika grönplaner som behandlar ett mindre geografiskt område inom kommunen. Grönplan del B4 behandlar samma geografiska område som Fördjupning av översiktsplanen för Stallarholmen. Den områdesspecifika grönplanen ska fungera som ett underlag vid avvägningar av olika intressen i den fördjupade översiktsplanen, samt vid exempelvis detaljplanering. I Grönplan del B4 för Stallarholmen samlas information om planområdet och rådande förutsättningar för grönstrukturen, med avseende på dess användning och funktion. Grönplanen innehåller även en vision för områdets grönstrukturutveckling, som ska fungera vägledande inför framtida planering. Planområdet omfattar tätorten Stallarholmen med dess närmaste omgivningar. Det natursköna landskapet som omger bebyggelsen utgör en för Strängnäs kommun karaktäristiskt terräng med skogsområden och åkerholmar i ett skiftande jordbrukslandskap. Orten präglas till stor del av det mälarnära läget på båda sidor om Stallarholmsfjärden och i direkt anslutning till planområdet återfinns stora natur- och kulturbygder med historiska miljöer som Åsa gravfält och Mälsåker slott. I grönplanen för Stallarholmen behandlas de natur- och grönområden som ligger inom det avgränsade planområdet. Dessa områden har kartlagts och analyserats efter funktion och värde där både ekologiska och rekreativa värden beaktats. I arbetet med grönplanen ses både till områdenas bevarandevärden och till dess utvecklingsmöjligheter.

174 8 / Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling Bilaga 8:152

175 Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling / 9 Bilaga 8:153 5 Planområdet 5.1 Geografisk avgränsning Planområdet för grönplanen begränsas geografiskt till tätorten Stallarholmen med områdena Husby, Tuna, Håsta och dess närmaste omgivningar. Avgränsningen är densamma som för den fördjupade översiktsplanen för Stallarholmen. Norr om tätorten sträcker sig området ut på Selaön och avgränsas strax söder om Åsa gravfält och norr om Ytterselö kyrka. I söder avgränsas planområdet i höjd med Gesta och Toresunds kyrka. Planområdet omfattar stora delar av Stallarholmsfjärden och gränsar till områden med höga natur- och kulturvärden, både på fastlandet och på Selaön. På kartan har den geografiska avgränsningen för grönplanen markerats med en blå streckad linje.

176 10 / Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling Bilaga 8:154 Ekonomisk karta över Stallarholmen från 1957 där mycket av dagens tätortsstruktur känns igen, men utan fritidshusen i Husby-Tuna. Tegelbruket vid Sundby hade vid denna tidpunkt inte ännu rivits.

177 Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling / 11 Bilaga 8:155 Bebyggelse på Selaön Skeppssättning på Åsagravfältet. 5.2 Historia Vid stenålderns slut ca 3000 år sedan stod Mälarens vatten ca 25 meter högre än nu och hela dagens samhälle låg under vatten. Som en följd av landhöjningen har vattenlinjen sedan dess dragit sig tillbaka till dagens läge. Från järnåldern (500 f.kr-1050 e.kr) finns flera fornminnen i området och några av Selaöns största gravkullar ligger i fornminnesområdet Östa hage i tätortens utkant. Ingen annan trakt i Södermanland har så många runskrifter som på Selaön. Området koloniserades tidigt på grund av dess kommunikativt sett centrala läge i mötet mellan den farled som ledde mellan Strängnäs, Mariefred och Uppsala och den så kallade Selaåsen som löpte över sundet vid Stallarholmen i nord-sydlig riktning. Det äldre vägsystemet med dess otaliga runstenar följde åssträckningen. Tiden före 1600-talet, nyttjades ett vadställe över sundet mellan fastlandet och Selaön, det så kallade Kolsundet som låg något öster om den nuvarande broöverfarten. Vid vadet på fastlandssidan låg det under minst 300 år en krog. Traktens bördiga åkermark skapade goda förutsättningar för en tidig fast befolkning. Mälarvattnet var den viktigaste kommunikationsmedlet förr i tiden och det gick många båttransporter via Stallarholmen mellan Stockholm och större orter i Mälaren trafikerade den första ångbåten Stallarholmssundet vid en resa från Stockholm till Strängnäs. Den bördiga lerjorden och sanden i Selaåsen var även utmärkta råvaror för framställning av tegel. Det gynnsamma läget vid vattnet och tillgången till arbetskraft ledde till att det under 1800-talet anlades tio tegelbruk i närområdet, varav flera var verksamma in på 1900-talet. Tegelbruken hörde till de stora gårdarna, varav Valla, Östa, Sundby och Husby var några av dem.

178 12 / Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling Bilaga 8:156 Centralorten Stallarholmen växte fram på båda sidor om sundet vilket har sin historiska förklaring i att området som tidigare tillhörde två olika kommuner, delat på tre socknar. Detta har präglat samhället där service, bostäder och arbetsplatser ligger på båda sidor. Det var främst på Sundbys, Vannesta och Vallas ägor som tätortsbebyggelsen växte fram. En bro med ett spann som släppte igenom båttrafiken byggdes Innan dess sköttes förbindelsen med eka eller roddfärja ersattes bron av en bredare och bärkraftigare svängbro. Den fasta broförbindelsen över sundet bidrog till en ökad etablering av småindustrier, fler bostäder byggdes och befolkningen ökade. Bland annat anlades ett sågverk, garveri, tryckeri, remtillverkning och sängklädestillverkning. I Stallarholmen har också legat ett potatislager som levererade till ett företag som skalade potatis till storhushåll. Stallarholmens såg hade en omfattande verksamhet från 1920-talet fram till år 1956 då den lades ner byggde Sörmländska lantmännen ett planmagasin för jordbrukarnas spannmålsskördar i samhället och 1949 kompletterades detta med ett högt silotorn. Idag finns imponerande byggnader efter Husby tegelbruk, nordost om sundet, kvar medan Sundby som låg på sydvästra sidan om sundet, är helt rivet. Verksamheten vid Husby lades ner 1978 och kvarvarande byggnader används idag till småindustri och som lager. Planmagasinet och silotornet uppfört av Sörmländska lantmännens centralförening står kvar. Samhället var som störst under 1920-talet då mycket folk behövdes i lantbruk och i industrin. När sedan lantbruket mekaniserades och arbetskraften byttes ut mot maskiner, så minskade antalet invånare. Bostadsbebyggelsen utgörs till största delen av egnahemsbebyggelse och villor från 1920-tal och framåt bildades Stallarholmens kommun när de tre socknarna slogs samman, men redan 1971 slogs kommunen samman med Strängnäs storkommun.

179 Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling / 13 Bilaga 8:157 Panoramautsikt över jordbrukslandskapet. 6 Förutsättningar Båtbrygga i Stallarholmsfjärden. I grönplanens kapitel 6 Förutsättningar behandlas Stallarholmen utifrån dagens situation med avseende på områdets grönstruktur och de förutsättningar för rekreation, fritidsaktiviteter och friluftsliv som finns här. Resultatet är bland annat baserat på data från tidigare inventeringar, samtliga listade i Grönplan del A, och redovisar på fyra olika kartor de fysiska planeringsförutsättningar som finns i området. I de fyra avsnitten behandlas ämnena användning, områden av ekologisk betydelse, landskapskaraktär och landskapsbild. De förutsättningar som beskrivs i avsnittet utgör grunden för den vision och vägledning inför fortsatt planering som senare presenteras i grönplanens kapitel 7. Under rubriken 6.1 Användning beskrivs områdets fysiska förutsättningar för rekreation, friluftsliv och fritidsaktiviteter. Under rubriken 6.2 Områden av ekologisk betydelse, pekas de olika natur- och landskapstyper ut som definierats med ett särskilt ekologisk värde. Det kan exempelvis vara ovanliga eller särskilt värdefulla miljöer som ofta också erbjuder besökaren en rik naturupplevelse. Rubriken 6.3 Landskapskaraktär beskriver planområdets förutsättningar med avseende på landskapet, dess utformning och typiska karaktär. Rubrik 6.4 Landskapsbild beskriver istället hur landskapet kan upplevas och vilka viktiga planeringsförutsättningar som finns när det gäller bevarande och utveckling av områdets landskapsbild. Följande fyra avsnitt presenteras med foton, text och tillhörande karta som tillsammans beskriver områdets förutsättningar under respektive ämne.

180 14 / Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling Bilaga 8:158

181 Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling / 15 Bilaga 8:159 Båtbrygga vid Gula industrihuset. 6.1 Användning Inledning I avsnittet 6.1 beskrivs dagens situation i Stallarholmen med avseende på befintliga grönytor och rekreationsområden ur ett användarperspektiv. Avsnittet behandlar främst grönytor inom tätorten, men också större natur- och grönområden i dess närhet. Med användning menas hur grönstruktur och offentliga ytor används av de boende i Stallarholmen, var de finns och hur de är tillgängliga. Här kartläggs exempelvis tillgången på bostadsnära natur- och grönområden, men också befintliga service, olika mötesplatser och strukturer som rör fritidslivet, exempelvis gång- och cykelvägnät, idrottsanläggningar och lekplatser. Befintlig situation Tätorten Stallarholmen består av bebyggelseområden på respektive sida om Stallarholmsfjärden som förenas med en bro centralt belägen i orten. Stallarholmen består till stor del av villabebyggelse, med inslag av verksamhetslokaler och flerfamiljshus. Ortens villaområden har generellt en grön och lummig karaktär och närheten till vattnet utgör ett stort värde. Badmöjligheterna i Stallarholmen är många och flertalet båtplatser skapar goda förutsättningar för det lokala båtlivet. På några ställen finns också promenader utmed vattnet. Utanför tätorten finns en del områden och platser med höga natur- och kulturvärden, dock är vissa av dessa svåra att från orten nå utan bil. I takt med ortens utveckling är det viktigt att den bostadsnära rekreationen värnas och utvecklas och att den allmänna tillgängligheten till vattnet i så stor utsträckning som möjligt behålls. I Karta 1: Användning på sidan 17 presenteras den befintliga situationen i Stallarholmen och de förutsättningar som råder i området. Nedan beskrivs de olika kategorierna som presenteras i kartan.

182 16 / Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling Bilaga 8:160 Områden i kartan De områden som kategoriserats som Allmänt grönområde utgörs av olika typer av grönytor som finns i tätorten och som sköts av kommunen, det kan t.ex. vara olika parker, gröningar och gröna stråk. Ett exempel på ett stort allmänt grönområde i Stallarholmen är Östabadet som med både lekplats, bad, båtbryggor och stora grönytor som räknas till kategorin. Östabadet fungerar som en lokal grön mötesplats och här hålls exempelvis den årliga Vikingafestivalen varje sommar. Utöver Östa finns en del mindre gröningar i anslutning till villabebyggelsen på båda sidor om fjärden. I kategorin Strandpromenad ingår stråk förlagda längs sjöstrand som kan användas av fotgängare och delvis av cyklister på ett trafiksäkert sätt. I Stallarholmen finns strandpromenader bitvis längs Östabadet och vid småbåtshamnen på den nordöstra sidan om bron. På fastlandssidan finns en strandpromenad längs stranden nedanför Sundby strand. På strandpromenaden längs Sundby strand finns också konststråket Konstpaus. På den sydöstra sidan om bron finns ingen möjlighet att gå längs ett sammanhängande promenadstråk utmed vattnet. Vid Strandvägen, Östa samt vid Gula industrihuset finns centralt belägna Småbåtshamnar och vid sjömacken finns även en gästhamn. I planområdet finns två Badplatser som sköts av kommunen, Östabadet och Tunaviksbadet. Längs med de bebyggda stränderna finns också flera badplatser och båtbryggor som förvaltas av privatpersoner och föreningar. Större skogspartier som finns i anslutning till bebyggelse ingår i kategorin Tätortsnära skog. Som angivet i Grönplan del A räknas all typ av skog som finns inom 500 meters avstånd från orten som tätortsnära skog. I Stallarholmen återfinns tätortsnära skogspartier på många platser kring tätorten, ett exempel är de stora skogspartier som ansluter till bostadsområdet Sundby strand. En Skolskog är ett skogsområde som utnyttjas av en närliggande skola, där användningen är säkrad genom ett avtal mellan skolan och markägaren. En skolskog används året runt för olika pedagogiska verksamheter. Stallarholmsskolans skolskog finns norr om Strängnäsvägen, strax väster om skolan. Till kategorin Sportanläggning räknas offentliga eller tillgängliga privata anläggningar för sportutövning eller friluftsaktivitet. Idrottsplatsen i Stallarholmen, Toresunds idrottsplats, ligger i tätortens södra del. På idrottsplatsen finns fotbollsplaner, en 11-mannaplan med konstgräs och en 7-mannaplan med vanligt gräs. På idrottsplatsen finns också löparbanor och friidrottsbanor för kulstötning, höjd- och längdhopp, samt en byggnad med omklädningsrum och kafeteria. I anslutning till Stallarholmsskolan finns också en s.k. näridrottsplats som är öppen för alla. På näridrottsplatsen finns en konstgräsplan med fotbollsmål, basketkorgar samt en läktare. Med beteckningen Mötesplats menas olika typer av mötesplatser som finns i tätorten, det kan vara t.ex. torg, viktiga handels- och verksamhetslokaler och platser för olika fritidsaktiviteter etc. Många viktiga mötesplatser i Stallarholmen finns i anslutning till Brogatan, t.ex. torget, Gula industrihuset och macken med det intilliggande värdshuset. Till kategorin Lekplats räknas avgränsade offentliga områden med utrustning för lek och spel. I Stallarholmen finns två störra lekplatser på vardera sida om fjärden. Kategorin Kyrkogårdar betecknar kyrkogårdar som är i bruk, inom planområdet finns två kyrkogårdar, en vid Ytterselö kyrka och en vid Toresunds kyrka. I området runt Stallarholmen finns fyra Cykelleder som alla utgår från tätorten. Två cykelleder går på Selaön och två på fastlandet, Överselöleden och Ytterselöleden respektive Björkebyleden och Herrestaleden. Cykellederna är ca km långa och går förbi många intressanta besöksmål och sevärdheter. Strandpromenaden vid Sundby Strand Näridrottsplats vid Stallarholmsskolan. Lekplats vid Östabadet.

183 Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling / 17 Bilaga 8:161 Tom sida, ersätts med A3 karta #1

184 18 / Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling Bilaga 8:162 Tom sida, ersätts med A3 karta #1

185 Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling / 19 Bilaga 8:163 Betesmarker i Sundby strand. 6.2 Områden av ekologisk betydelse Inledning Områden som lyfts fram i avsnittet 6.2 är sådana som definierats med särskilda ekologiska värden. Hit räknas bland annat riksintressen, naturvårdsobjekt och ovanliga eller särskilt intressanta biotoper. I Grönplan del A pekas närheten till natur och upplevelsen av naturlika miljöer och artrikedom ut som en viktig grundpelare i frågan om grönstrukturplanering. Det framhålls också i Grönplan del A hur dessa områden även har en viktig teknisk funktion och bidrar positivt till den urbana miljön. Områden av ekologisk betydelse utgör därför en viktig del av grönplanen och pekas ut dels för sin särskilda ekologiska funktion men också som ett intresse för det rekreation och friluftsliv. Dessa miljöer erbjuder en möjlighet att uppleva natur och biologisk mångfald och är särskilt intressanta exempelvis ur folkhälso- och utbildningssynpunkt. Befintlig situation I Stallarholmen finns flera olika områden och naturtyper som är av särskild av ekologisk betydelse. Många av dem är skyddade, exempelvis som naturvärdesobjekt eller nyckelbiotoper. Dessa områden bör ses som viktiga både för vardagsrekreation och för friluftsliv och kan i viss utsträckning göras tillgängliga för besökare samt kopplas till ortens skol- och förskoleverksamhet. Dock är det av högsta vikt att i samtliga områden som karaktäriserats som sådana av ekologisk betydelse i första hand respektera det ostörda naturlivet och alltid tillgängliggöra dessa platser med försiktighet. I Karta 2: Områden av ekologisk betydelse på sidan 21 presenteras de områden och stukturer som bär på särskilt viktiga ekologiska funktioner. Nedan finns en beskrivning av de olika kategorierna som presenteras i kartan.

186 20 / Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling Bilaga 8:164 Områden i kartan Områden som ingår i kategorin Regionalt naturvårdsprogram är sådana som bedömts vara av riksintresse och pekats ut i länsstyrelsens naturvårdsprogram från Områden i Stallarholmen som ingår i det regionala naturvårdsprogrammet är bland annat Selaöåsen, Tunaviken och Kyrkviken vid Toresund. Selaöåsens sydliga delar finns i planområdets nordvästra del. På åsen finns bland annat en välutvecklad torrbacksvegetation med en stor förekomst av backsippa. Området kring Tunaviken i planområdets nordöstra del har en typisk karaktär av växlande åkerlandskap, lövbackar och strandängar med stor betydelse för djurlivet. Strax norr om Toresunds kyrka finns Kyrkviken, en grund mälarvik med ett rikt fågelliv och en artrik flora. Kategorin Våtmark betecknas som mark som under en stor del av året vattenmättad, oftast med grundvattenytan i höjd med markytan eller över. Hit räknas även mycket grunda sjöar med vegetation. Både Tunaviken och Kyrkviken innefattar stora våtmarksområden. Som Nyckelbiotop definieras ett avgränsat, enhetligt område som utgör en viktig livsmiljö för rödlistade arter, dvs. arter som är missgynnade eller hotas av utrotning. Det finns flera utpekade nyckelbiotoper inom planområdet, häribland finns exempelvis skogsområden med barrskog vid Sundby strand och Kolsundet samt ädellövskog vid Tunaviken. Naturvärdesobjekt är avgränsade områden som inte kvalificerar sig till att bli nyckelbiotop, men som fortfarande hyser höga naturvärden. Hit räknas bland annat mindre lövskogspartier vid Kyrkviksberget och Sandåsa samt en brant vid Gesta. I kategorin Äldre ängs- och hagmarker redovisas olika typer av ängs- och hagmarker som är inventerade av länsstyrelsen under åren De inventerade ängs- och hagmarkerna är sådana som bedömts ha särskilda biologiska och ekologiska värden. På Selaöåsen i områdets norra delar finns torra och näringsfattiga betesmarker med stor förekomst av hävdgynnade arter, som småfingerört och backsippa. Med Sumpskog avses skog som växer på blöt eller fuktig mark med ett mer eller mindre tjockt torvtäcke. Exempel på sumpskog kan vara alkärr, våta granskogar, tallbevuxna myrar, och strandskogar med al, viden och hägg. I planområdet finns flera mindre sumpskogsområden, bland annat längs stranden öster om Husby tegelbruk samt vid Håsta. Ädellövskog är skog som domineras av ädla lövträd, ofta med ett markskikt av örter. Till ädla lövträd räknas ek, alm, ask, lind, lönn, bok och ibland också hassel. Marken de växer på är ofta näringsrik och vattentillgången är god. Flera mindre ädellövskogar förekommer i landskapet runt Stallarholmen, bland annat finns skogsområden strax nordväst om Husby samt vid Viggeby och Tunavik, sydöst om Ytterselö kyrka. En Allé definieras som lövträd planterade i enkel- eller dubbelrad som består av minst fem träd längs en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden skall till övervägande del utgöras av vuxna träd. Alléer finns exempelvis vid Klahammar i planområdets västra del, strax öster om Husby tegelbruk samt vid Ytterselö kyrka. Med begreppet Skyddsvärda träd avses jätteträd, mycket gamla träd och grova hålträd, dvs. träd med stora biologiska och kulturhistoriska värden. Träden i kategorin skyddsvärda träd är inventerade åren av länsstyrelsen. Skyddsvärda träd finns på flera ställen i planområdets norra delar, exempelvis vid Tunaviken, här finns också ett träd i kategorin jätteträd. Strand med våtmarksövergång. Överblommad backsippa.

187 Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling / 21 Bilaga 8:165 Tom sida, ersätts med A3 karta #2

188 22 / Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling Bilaga 8:166 Tom sida, ersätts med A3 karta #2

189 Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling / 23 Bilaga 8: Landskapskaraktär Strandkil mellan bebyggelse i Stallarholmen. Definition ur den Europeiska Landskapskonventionen: Landskap: ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/ eller mänskliga faktorer - COE (Europarådet) 2000 Inledning Avsnitt 6.3 behandlar planområdets landskapskaratär. Med begreppet landskapskaraktär menas de egenskaper som finns i landskapets sammansättning, dvs. en objektiv tolkning av landskapet och dess fysiska förutsättningar. Landskapskaraktären är grunden till hur landskapet upplevs och används och är därför också en viktig förutsättning för alla typer av rekreation, fritidsaktiviteter och friluftsliv. Landskapskaraktär är inte att förväxla med landskapsbild, ett begrepp som syftar till en subjektiv tolkning av hur landskapet upplevs av en människa. Områdets landskapsbild behandlas i nästkommande avsnitt. Befintlig situation Tätorten Stallarholmen präglas till stor del av bebyggelsen längs de växelvis flacka och sluttande mälarstränderna och de stora vattenområdena i fjärden. Landskapet som omger orten består av en varierande sammansättning av öppet odlingslandskap och mindre skogsområden och åkerholmar i en mosaikkaratär som är mycket typisk för landskapen runt mälaren. I de öppna delarna syns den lätt böljande terrängen och oftast är det höjderna som är trädbeklädda. Ortens orientering på båda sidor man Stallarholmsfjärden, förenade med en bro som också utgör huvudgata i samhället bildar ett viktigt karaktärsdrag. Landskapets struktur och den påtagliga närheten till vattnet ger goda förutsättningar för det rekreation. Det skapar möjligheter för utevistelse både i skog, vid vatten och i ett kulturhistoriskt intressant landskap, något som nogsamt bör beaktas vid framtida exploatering. I Karta 3: Landskapskaratär på sidan 25 presenteras den fysiska sammansättningen i landskapet runt Stallarholmen. Nedan beskrivs också huvuddragen i de olika kategorierna som presenteras i kartan.

190 24 / Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling Bilaga 8:168 Områden i kartan All sammanhängande trädbeklädd mark definieras som Skog. I skogstäta miljöer slutar ofta horisonten med en skogsrand och det blir därför också ett visuellt viktigt inslag i ett landskap. Skogspartier av varierande storlek finns i stora delar av planområdet. Barr- och lövskog återfinns på både större och mindre höjder i det öppna jordbrukslandskapet som omger orten. I kontrast till den slutna skogsvegetationen utgör Jordbruk och Öppen mark en landskapstyp av öppen karaktär. Dessa områden karaktäriseras av lägre vegetation där sikten är fri, ofta i mer än en halv kilometer. Denna typ av landskapskaraktär återkommer i stora delar av planområdet, oftast på lågt belägen mark. Vattenområden så som sjöar, dammar och större vattendrag är viktiga karaktärsdrag som påverkar hur ett landskap uppfattas. Vattenområden erbjuder med sin öppna karaktär många gånger möjligheten till utsikt och bidrar därför ofta till en vacker landskapsbild. Dessutom tillför de liv och rörelse till en miljö. Genom hela planområdet löper Stallarholmsfjärden och det sjönära läget gör sig påmint på flera ställen i och kring orten. I kartan presenteras även Höjdkurvor som utmärker de höjdskillnader som finns i landskapet. Det syns tydligt hur höjderna ofta är skogsbeklädda till skillnad från lågpartier som främst består av jordbruksmark. Längs Stallarholmsfjärden finns både flacka stränder, exempelvis vid Husby tegelbruk, samt exempel på branta stränder i Sundby strand. I kategorierna Tät bebyggelse längs strand och Obebyggd strand redovisas hur bebyggelsen i Stallarholmen förhåller sig till mälarstranden. En stor andel av stränderna i planområdet är bebyggda med tät bebyggelse, särskilt inne i tätorten. Både på västra och östra sidan om bron på Selaösidan, samt öster om bron på fastlandsidan är en överhängande del av stranden bebyggd, precis som stora delar av fritidshusområdet Tuna. I det nyetablerade bostadsområdet Sundby strand har en tillgänglig strandremsa sparats mellan bebyggelsen och vattnet. Platser markerade med Plats med sjökontakt är särskilt viktiga platser där en annars tät bebyggelse öppnar upp sig mot vattnet. Dessa platser finns i de områden där bebyggelsen är tät och löper ända ner till vattnet, t.ex. på den sydöstra sidan om Stallarholmsbron. Till kategorin Bebyggd mark räknas all bebyggelse inom planområdet. Främst består bebyggelsen i Stallarholmen av områden med villor samt några flerfamiljshus och olika typer av verksamhetsområden. Bebyggelsens orientering på båda sidor om fjärden är mycket karaktäristisk för området. Den tvådelade bebyggelsen pekas ut som ett Kulturistoriskt karaktärsområde i kommunens översiktsplan från Huvudgatan Brogatan löper i nord sydlig riktning och förbinder samhällets ösida med fastlandet genom Stallarholmsbron. Längs huvudgatan finns många viktiga servicenoder och mötesplatser så som skolan, idrottsplatsen, Gula industrihuset, torget och Icabutiken. Huvudgatan utgör också entréer till samhället vid de anslutande vägarna Strängnäsvägen och Mariefredsvägen i söder och Ytterselövägen och Överselövägen i norr. Brogatan löper genom hela samhället och utgör både entré och huvudgata. Bebyggelse längs stranden.

191 Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling / 25 Bilaga 8:169 Tom sida, ersätts med A3 karta #3

192 26 / Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling Bilaga 8:170 Tom sida, ersätts med A3 karta #3

193 Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling / 27 Bilaga 8: Landskapsbild Utsikt från vattnet. Inledning I avsnittet 6.4 behandlas Stallarholmen med avseende på landskapsbilden. Begreppet landskapsbild kan enklast förklaras som det upplevda landskapet, dvs. en subjektiv tolkning av de egenskaper och kvalitéer som upplevs när man rör sig i den fysiska miljön. Det kan exempelvis handla om utsikt över vatten eller öppna landytor, men det kan också vara den visuella upplevelsen av ett landmärke som utmärker sig i landskapet. Eftersom landskapsbilden är ett upplevt värde som ofta består av en komplex sammansättning av komponenter kan den också vara svår att uppmärksamma eller ens beskriva. Dock utgör landskapsbilden ett mycket viktigt värde som ligger till grund för en stor del av användningen av ett område. Avsnittet innehåller en generell analys där huvuddragen i den typiska landskapsbilden för Stallarholmen kan identifieras, dvs. vad man kan se och uppleva på olika platser i planområdet. Befintlig situation Variationen av olika landskapskaraktärer är rik i Stallarholmen, vilket också ger goda möjligheter till upplevelse av flera olika landskapstyper. I Stallarholmen kan man exempelvis uppleva landskapet från olika höjder och på många ställen med utsikt över vattnet. På flera platser breder det historiska åkerlandskapet ut sig och erbjuder långa utblickar. Skolområdet, den gamla silon och tegelbruket är exempel på intressanta miljöer som utgör viktiga landmärken i Stallarholmen. I Karta 4: Landskapsbild på sidan 29 presenteras huvuddragen i områdets landskapsbild och nedan beskrivs de olika kategorierna som presenteras i kartan.

194 28 / Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling Bilaga 8:172 Områden i kartan Till kategorin Attraktiv landskapsbild räknas områden och miljöer som erbjuder möjlighet till upplevelse av ett vackert eller särskilt intressant landskap. Hit räknas bara de områden som hyser synnerligen attraktiva egenskaper eller bidrar till en särkilt karaktäristisk landskapsbild. I planområdet är det främst det omväxlande jordbrukslandskapet norr och söder om tätorten som med sin böljande karaktär och många trädbeklädda kullar kan räknas som exempel på en särskilt attraktiv landskapsbild. Inom planområdet finns både områden utpekade som Kulturmiljö av riksintresse och Kulturmiljö av regionalt intresse. Landskapet i planområdets nordvästra är både klassat som regionalt intresse och riksintresse. Dessa områden innefattar bland annat odlingslandskapet med äldre gårdar som löper från Överselö kyrka ner till Stallarholmsfjärden samt värdefulla fornlämningar i form av exempelvis flera omfattande gravfält. Söder om tätorten finns ett stort område med kulturmiljövärden av regionalt intresse som innefattar jordbruksbygden kring Toresunds kyrka med omkringliggande herrgårdar, och byar. Även kyrkbyn vid Ytterselö kyrka med omgivande fornlämningsrika odlingsmarker är utpekat som regionalt intresse. Landmärken är objekt som med sitt karaktäristiska utseende eller specifika funktion präglar sin omgivning. Hur mycket ett objekt sticker ut från omgivningen, om det syns på långt håll eller om det har en särskilt viktig funktion avgör hur tydligt ett landmärke upplevs. Exempel på ett landmärke kan vara ett område eller en utmärkande miljö, en byggnad, ett träd, en skulptur, etc. I planområdet finns flera viktiga landmärken. Bland annat Stallarholmsskolan, Husby tegelbruk och det centrala torget är kulturhistoriskt viktiga strukturer som bör uppmärksammas med tanke på landskapet och hur det upplevs. Även silon som utmärker sig med sin höga byggnadshöjd räknas som ett av områdets viktiga landmärken. I kategorin Attraktiv utsikt markeras platser där möjlighet ges till utsikt som upplevs som särskilt vacker eller intressant. Det kan exempelvis vara utblick över vattenområden, panoramautsikt eller möjligheten att titta ut över stora markarealer. I planområdet erbjuds möjlighet till attraktiv utsikt särskilt vid stränderna på båda sidor om fjärden. Från de högre höjderna längs de branta stränderna i exempelvis Sundby strand erbjuds långa utblickar tvärs över fjärden och orten. I de centrala delarna kring bron och vid gula industrihuset kommer man nära vattnet och har istället möjlighet att se ut längs fjärden. Fornlämningar är områden och objekt som funnits vid arkeologiska undersökningar och definierats som skyddsvärda. Det kan både vara stora strukturer som påtagligt syns i landskapet eller lämningar som är mer dolda. I området återfinns ett stort antal fornlämningar. Några av dessa är exempel som är synliga i landskapet, så som gravfälten och skeppssättningarna vid Åsagravfältet, där fornlämningsområdena fungerar som besöksmål och är markerade med skyltar som beskriver lämningen och vad som funnits på platsen. Fornlämningar har ett stort kulturhistoriskt värde och bör i mån det är möjligt göras synliga i landskapet. Sjöutsikt. Silon, ett viktigt landmärke. Stallarholmsskolan.

195 Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling / 29 Bilaga 8:173 Tom sida, ersätts med A3 karta #4

196 30 / Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling Bilaga 8:174 Tom sida, ersätts med A3 karta #4

197 Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling / 31 Bilaga 8:175 Båtliv. Betesmarker och fornlämningsområden insprängda i bebyggelsen. 7 Riktlinjer för planering I grönplanens kapitel 7 Riktlinjer för planering presenteras allmänna riktlinjer för planering och grönstrukturutveckling i Stallarholmen under rubrikerna Befintlig situation och målsättning, Infrastruktur för friluftslivet, Trygghet och tillgänglighet, samt Sjökontakt, bad och båtliv. Under rubriken Fördjupningar av utvecklingsområden redovisas en fördjupning av utpekade utvecklingsområden. Här anges de karaktärsdrag som bör beaktas inför framtida planering samt idéer och tänkbara åtgärder som kan bidra positivt till platsernas utveckling. Hela kapitel 7 läses tillsammans med Karta 5: Visionskarta rekreation som finns på sidan 33. Tabell 1 Målformulering Grönplan del A Mål 1: Visionen om det kompletta samhället - den tydliga grönstrukturen. Mål 2: Grönområden ska bidra till kommunens hållbara utveckling. Mål 3: Främja den biologiska mångfalden. Mål 4: En god tillgänglighet och nåbarhet till urbana friytor i Strängnäs kommun. Mål 5: Bra kvalitet och hög kvantitet av urbana friytor i Strängnäs kommun. För vidare läsning, se Grönplan del A, s Befintlig situation och målsättning I den kommunövergripande Grönplan del A definieras fem mål för grönstruktur i Strängnäs kommun (se tabell 1). Inventeringarna som redovisas i Grönplan del B4 visar att Stallarholmen är en kommundel som i flera avseenden har god tillgång på olika naturområden och platser för rekreation. Stallarholmen är naturskönt beläget där närheten till vattnet med bad- och båtliv, det omgivande landskapet med kulturhistoriska miljöer och skogsområden erbjuder såväl besökare som boende möjligheten till vistelse många olika typer av rekreationsmiljöer. Mälarsträndernas variation och Stallarholmsfjärden med dess många grunda vikar är exempel på typmiljöer med stora värden för orten. Grönstrukturen i Stallarholmen erbjuder både exempel på tillgängliga, attraktiva och bostadsnära grönområden i anslutning till den befintliga bebyggelsen, t.ex. Östabadet och strandpromenaden längs Sundby strand, såväl som större naturområden i Tunaviken och Kyrkviken. Dessutom finns det även flera anlagda platser för vardagliga fritidsaktiviteter och lek. Viktiga exempel på sådana områden är samhällets gröningar och grönområden med lekplatser liksom idrottsanläggningarna Toresunds IP och näridrottsplatsen vid Stallarholmsskolan. Även områdets bad- och båtplatser utgör viktiga strukturer för det sjönära friluftslivet. Majoriteten av de större grönytorna uppfyller både kravet på god kvalitet och samt tillgänglighet och nåbarhet. Gällande målen om hållbarhet och biologisk mångfald är det viktigt att de många unika naturmiljöerna i området även fortsättningsvis skyddas och fredas från exploatering och

198 32 / Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling Bilaga 8:176 andra stora påfrestningar. Detta är särskilt angeläget i de områden som ligger i nära anslutning till befintlig och planerad bebyggelse. Även om variationen är stor och grönområdena många är det viktigt att de värden och kvalitéer som finns kopplade till de rika naturmiljöerna, det omgivande kulturlandskapet och ortens sjönära läge aktivt bevaras och görs tillgängliga i takt med ortens utveckling. Målsättningen för grönstrukturutvecklingen i Stallarholmen bör vara att i takt med ortens utveckling förstärka befintliga rekreativa miljöer, men också att öka tillgängligheten till och inom viktiga utvecklingsområden. Genom att skapa god tillgänglighet och öka rörelsefriheten till och mellan olika grönområden kan de befintliga värdefulla miljöerna förstärkas och i större utsträckning utnyttjas av boende och besökare. Riktlinjerna för den fortsatta grönstrukturutvecklingen i Stallarholmen kan sammanfattas i dessa huvudpunkter: Strandpromenaden Sundby Strand. Förstärka befintlig grönstruktur: Utveckla och aktivt bevara befintliga rekreativa miljöer. Koppla samman och tillgängliggöra: Skapa och förbättra förbindelse mellan platser, miljöer och bebyggelse med målet att skapa ett tydligt nätverk för bostadsnära rekreation, fritidsaktivitet och friluftsliv. 7.2 Infrastruktur för friluftslivet Ett motionsspår med belysning bör utvecklas i det stora skogsområdet väster om Sundby strand, med koppling till Toresunds idrottsplats. En illustration på ett motionsspår visas i kartan, men den faktiska sträckningen behöver utredas mera i detalj. Cykellederna runt Stallarholmen utgör en viktig struktur för det lokala friluftslivet. Det skapar tillgänglighet till det omgivande natur- och kulturlandskapet och gör det möjligt att nå olika sevärdheter utan bil. Cykellederna utgör även en viktig funktion både för turismverksamhet. Det är viktigt att det även fortsättningsvis sker en satsning på säkra cykelleder samt att tydligare anslutningar till tätorten kan utvecklas. Det lokala cykelnätet i tätorten bör utgöras av säkra färdvägar som kan användas av boende för resor till och från olika målpunkter som skola, fritidsaktiviteter, busstationen och affären. Idag sker cyklingen i Stallarholmen på flera ställen i blandtrafik, exempelvis på Sundby allé, på Stallarholmsbron och längs Överselövägen och Ytterselövägen. Att det på vissa sträckor inte finns något alternativ till cykling i blandtrafik skapar begränsningar, särskilt för barn och unga som får det svårt att röra sig fritt i orten på ett trafiksäkert sätt. Två viktiga framtida anslutningar att utveckla är en separerad cykelväg över bron, samt en säker och genare anslutning från tätorten till Husby och Tuna. Huvudgatan i Stallarholmen, Brogatan, med anslutningar till Strängnäsvägen, Mariefredsvägen Ytterselövägen och Överselövägen utgör en viktig sträckning i orten. Längs gatan finns många av samhällets viktiga funktioner och mötesplatser. Bland annat ligger idrottsplatsen, skolan, Gula industrihuset, macken/sjömacken, värdshuset, Icabutiken, torget och flera hållplatser för buss längs huvudgatan. Gatan fungerar som entré till samhället både från Strängnäs och Mariefred i söder och från Överselö och Ytterselö i norr. I den tvådelade bebyggelsen i Stallarholmen bli huvudgatan ett sammanlänkande centralt stråk. Strukturen är ett viktigt karaktärsdrag i orten och bör därför bevaras och förstärkas i takt med samhällets utveckling. Det kan exempelvis göras genom att Brogatan förtydligas som huvudstråk, t.ex. med trädplanteringar och utsmyckning samt tydligare infarter och skyltar längs vägsträckningen, särskilt i entrépunkter. Utblick över jordbrukslandskapet.

199 Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling / 33 Bilaga 8:177 Tom sida, ersätts med A3 karta #5

200 34 / Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling Bilaga 8:178 Tom sida, ersätts med A3 karta #5

201 Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling / 35 Bilaga 8: Trygghet och tillgänglighet Tillgänglighetsanpassning i våtmarksområde. I de kommunövergripande målen som anges i Grönplan del A framhålls det att grönstrukturen i Strängnäs kommun ska vara tydlig, trygg och tillgänglig. De områden i Stallarholmen som erbjuder möjlighet till rekreation, fritids- och friluftsaktiviteter bör därför vara trygga platser där alla har möjlighet att vistas. Rika naturmiljöer är ofta bevuxna med tät vegetation, sanka eller kuperade och kan därför också vara otillgängliga för besökare som t.ex. använder gånghjälpmedel eller rullstol. Även om tillgängligheten i dessa områden alltid kommer att vara begränsad kan den i många fall utökas och förbättras med olika åtgärder. Ett exempel på tillgänglighetsanpassning kan vara att anlägga spänger som är anpassade för rullstol i våtmarkspartier. Sådana åtgärder bör övervägas särskilt i områden som ligger i direkt anslutning till bebyggelsen eller med angöring till redan tillgänglighetsanpassade vägar. Dessutom bör nytillkommande anordningar i anslutning till grönområden, t.ex. fågeltorn, toaletter, broar och skyltar, utformas med målet att skapa en miljö som är tillgänglig för så många som möjligt. Känslan av trygghet är en annan viktig aspekt som påverkar trivsel och användning av en plats. Viktiga omständigheter som påverkar tryggheten i en fysisk miljö är t.ex. belysning, avskildhet, orienterbarhet och vegetationsstruktur. För att platser som är avsedda för rekreation och fritidsaktivitet ska kännas trygga bör de, i mån det är möjligt, förses med god belysning, sittmöjligheter och tydliga entré- och fördelningsplatser som gör det lätt för besökaren att orientera sig i området. För att ytterligare säkerställa trygga och tydliga rekreationsmiljöer kan det i vissa skogsområden vara aktuellt att gallra och öppna upp busk- och lägre trädskikt. I områden som också hyser stora ekologiska värden bör sådana ingrepp ske med hänsyn till naturmiljön och i enighet med gällande restriktioner för området. 7.4 Sjökontakt, bad och båtliv Bad i Mälaren. Mälarstranden och vattenområdena i Stallarholmsfjärden utgör ett stort värde för hela området. Det sjönära läget och möjligheter att förtöja båten, promenera eller bada längs stränderna utgör viktiga funktioner både för boende och besökare i området. De befintliga strandpromenaderna längs Sundby strand, Östa och småbåtshamnen är viktiga rekreationsmiljöer som bör bevaras. För att strandpromenaderna på Selaösidan ska kunna utnyttjas mer effektivt bör också en tydligare koppling finnas från brofästet till respektive promenadområde. I stora delar av Stallarholmen är mälarstranden bebyggd med tät bebyggelse och på flera platser är stranden därför inte allmänt tillgänglig. I dessa delar av planområdet är det viktigt att aktivt bevara de platser som fortfarande erbjuder strandkontakt. Dessa små strandområden är av särskild betydelse för invånare som själv inte bor med strandtomt och det är viktigt att sådana platser inte bebyggs eller privatiseras. I Stallarholmen finns ett välfungerande fritidsbåtliv med flera centralt belägna funktioner som bryggor och småbåtshamnar, båtupplag, gästhamn och sjömack. Båtlivet är en viktig tillgång som bidrar stort till områdets attraktivitet. Det är viktigt att de nödvändiga funktionerna för båtlivet finns

202 36 / Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling Bilaga 8:180 kvar och att de ges utrymme att utvecklas efterhand som behovet ökar. Viss möjlighet till anläggning av mindre, privata båtbryggor är också viktigt, men får inte ske på bekostnad av strandens allmänna tillgänglighet och såklart inte i miljöer som på något sätt är känsliga för den typen av störningar. Planområdet innefattar två allmänna badplatser som underhålls av kommunen, dock är badmöjligheterna längs stränderna desto fler. De två allmänna badplatserna Tunaviksbadet och Östabadet utgör viktiga platser som erbjuder säkra och tillgängliga badmiljöer för besökare. En del mindre badbryggor och badplatser finns bland annat längs Sundby strand, Husby och Tuna och dessa förvaltas av privatpersoner och föreningar. 7.5 Fördjupning av utvecklingsområden Strandområden söder om Husby tegelbruk Det öppna strandområdet mellan bebyggelsen i Stallarholmen och Husby utgör ett bra läge för utbyggnad av såväl strandpromenad samt en säker gång- och cykelförbindelse mellan tätorten och bebyggelsen i Husby respektive Tuna. Behovet av tillgängliga strandpromenader är stort på den norra sidan om Stallarholmsfjärden och en utbyggnad av ett strandstråk nedanför Husby tegelbruk skulle utgöra ett stort värde särskilt för ortens norra delar. En strandpromenad som sammankopplas med lokalgatorna i Husby och Tuna skulle även fungera som ett säkrare cykelalternativ mellan Stallarholmens centrala delar och bebyggelsen i Husby, Tuna och även Tunaviken och Tunaviksbadet. Östabadet/Östastrand Östabadet har en viktigt funktion som en central mötesplats i orten, både med funktioner för vardaglig rekreation och med utrymme för större festligheter och marknader. Området kring Östabadet utgör både Stallarholmens centrala badplats och här finns även lekplats och minigolfbana samt stora grönytor. Årligen hålls Stallarholmens vikingafestival på platsen och i dess direkta anslutning finns även en småbåtshamn. Området kring Östa fyller många av de funktioner som en stadspark behöver och utgör ett stort värde för orten. Det är viktigt att de olika funktionerna underhålls och finns kvar samt att områdets storlek inte komprimeras. Östabadet ligger strax väster om det norra brofästet och kopplingen mellan Brogatan och parkområdet bör förbättras. Detta kan med fördel göras i samband med en utveckling av ett sammanhängande strandpromenadstråk från småbåtshamnen vid brofästets östra sida, via Östabadet och i förlängningen ut på den obebyggda strandremsan väster om badet. Tunaviken och kyrkviken vid Toresund Naturområdena runt Tunaviken består av en rik variation med ädellövskogar med stor andel gamla träd, samt rika våtmarker och vattenområden i den grunda mälarviken. Här finns också den allmänna badplatsen Tunaviksbadet. Platsen ger goda möjligheter för vistelse och rekreation och erbjuder besökaren en intressant och varierande naturupplevelse. Tunaviken är också utpekad som ett intressant besöksmål längs en av de cykelleder som går på Selaön. Området ska ses som en viktig tillgång för såväl vardaglig rekreation som för turismverksamhet och lokalt friluftsliv. Med förbättrad tillgänglighet och tydligare information om platsen och dess värden kan Tunaviken utvecklas till att bli ett än mer intressant besöksmål och en viktig tillgång för boende i Stallarholmen. Även kyrkviken vid Toresund på Stallarholmsfjärdens södra strand Stallarholmsfjärden. Promenadväg vid Öknabadet. Modern runsten rest av Stallarholmens vikingar år 2000 vid Östabadet.

203 Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling / 37 Bilaga 8:181 utgörs av en grund mälarvik med mycket goda förutsättningar för upplevelse av ett rikt naturliv. Det ringa avståndet till bebyggelsen gör området särskilt intressant ur friluftslivs- och rekreationssynpunkt. Med en enkel promenadväg och skyltning kan området med lätthet nås till fots från tätorten och utnyttjas för vardaglig rekreation och för friluftspromenader. Fågellivet i viken är rikt och med försiktighet kan området ytterligare tillgängliggöras för exempelvis fågelskådning genom anläggning av ett fågeltorn. Som alltid gällande för områden med höga ekologiska och biologiska värden bör dessa tillgängliggöras med stor hänsyn till områdets känslighet.

204 38 / Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling Bilaga 8:182

205 Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling / 39 Bilaga 8:183 Referenser Litteraturhänvisning COE (Europarådet) (2000) Europeisk landskapskonvention. Grönplan för Strängnäs kommun - del A (2014) Antagen av KF Länsstyrelsen i Södermanlands län (1991). Sörmlands natur. Nyköping. Länsstyrelsen i Södermanlands län och Skogstyrelsen (2006). Strategi för formellt skydd av skog i Södermanlands län. Nyköping. Länsstyrelsen i Södermanlands län (1992). Ängs- och hagmarker i Södermanlands län. Nyköping. Länsstyrelserna (2006). Översvämningsrisker i fysisk planering, i Faktablad oktober. Stockholm. Naturvårdsverket (2004). Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet - Rapport Stockholm. Skogsvårdsstyrelsen (2001). Nyckelbiotoper och naturvårdsobjekt i Strängnäs kommun. Stockholm Översiktsplan 2014 Strängnäs kommun. (2014) Antagen av KF Lindwall, Ulf, Isaksson, Isak (2006) Närnaturboken - idéer för att utveckla biologisk mångfald. Husqvarna. Hänvisning till littertur hämtad från internet Länsstyrelsen i Södermanlands Län. Inventering av särskilt skyddsvärda träd i Södermanlands län (elektronisk), Tillgänglig: SiteCollectionDocuments/sv/publikationer/2008/skyddsvarda_trad_bilaga_webb.pdf ( ) Länsstyrelsen i Södermanlands Län. Värna Vårda Visa Södermanland - ett regionalt program för bättre förvaltning och nyttjande av naturskyddade områden i Södermanlands län (elektronisk), Tillgänglig: sv/publikationer/2008/skyddsvarda_trad_bilaga_webb.pdf ( ) Länsstyrelsen Södermanlands län. Skogsstrategi. (elektronisk), Tillgänglig: lansstyrelsen.se/sodermanland/sv/djur-och-natur/skyddad-natur/pages/skogsstrategi.aspx ( ) Naturvårdsverket. Riksintresse. (elektronisk) Tillgänglig: sodermanland/sv/djur-och-natur/skyddad-natur/annan-skyddad-natur/pages/riksintressen.aspx ( ) Skogsstyrelsen. Nyckelbiotoper är livsmiljöer för hotade arter. (elektronisk), Tillgänglig: ( ) Skogsstyrelsen. Sumpskog. (elektronisk), Tillgänglig: Skog-och-miljo/Biologisk-mangfald/Sumpskogar/ ( )

206 40 / Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling Bilaga 8:184 Skogsstyrelsen. Skogens kulturarv. (elektronisk), Tillgänglig: Myndigheten/Skog-och-miljo/Skogens-kulturarv/ ( ) Skogsstyrelsen. Ädellövskog. (elektronisk),tillgänglig: ( )

207 Grönplan för Strängnäs kommun del B4 Samrådshandling / 41 Bilaga 8:185

208 Bilaga 8:186 Samhällsbyggnadskontoret Nygatan Strängnäs

209 Bilaga 9:1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Teknik- och servicekontoret Dnr TSN/2017: Ledningsstöd /3 Handläggare Linda-Mari Ericsson Teknik- och servicenämnden Vattenplan 2017 Strängnäs kommun, remissyttrande Förslag till beslut Teknik- och servicenämnden föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta att 1. anta vattenplanen för Strängnäs kommun i enlighet med upprättat förslag samt att 2. ett avsnitt om värmeuttag ur mark läggs till i planen. Beskrivning av ärendet inkom ett förslag till ny Vattenplan för Strängnäs kommun till teknikoch servicenämnden. Nämnden har fått tid till den 6 december att yttra sig över samrådshandlingen. Vid framtagandet av miljöstrategin för Strängnäs kommun valdes sju fokusområden ut där vatten pekades ut som ett fokusområde, det beslutades att en kommunal vattenplan skulle tas fram. Vattenplanen syftar till att identifiera de största miljöproblemen för vatten och ta ett helhetsgrepp för vattenförvaltningen i kommunen. Planen syftar även till att ha en tidsatt åtgärdsplan för framtida arbete med att förbättra och bibehålla en god vattenkvalitet i kommunen. Vattenplaneringen ska ske samordnat i kommunen tillsammans med det kommunala bolaget. Strängnäs kommun är en del av 4 Mälarstäder (4M), tillsammans med Enköping, Eskilstuna och Västerås. Kommunerna har kommit överens om att arbeta och utveckla ett antal områden där ett berör vatten: Vi tar hand om vår gemensamma resurs Mälaren. På grund av kommunernas geografiska placering till Mälaren är dess vattenkvalitet av stor vikt. Klimatförändringar, avlopp, lantbruk och urbana miljöer innebär stora påfrestningar för miljön. Vattenplanen behandlar både lagstadgade och frivilliga åtgärder. Lagstiftning Sedan 1999 har miljökvalitetsmålen funnits då Miljöbalken kom. Femte kapitlet i Miljöbalken handlar om miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning. Enligt 5 kap 8 MB ska myndigheter och kommuner vidta de åtgärder enligt de åtgärdsprogram som fastställts. Enligt 5 kap 3 MB ska myndigheter och kommuner ansvara för att miljökvalitetsnormerna följs. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

210 Bilaga 9:2 2/3 Arbetet med vattenförvaltning sker i cykler om sex år och vi befinner oss nu i den cykel som startades 2016 och avslutas I varje ny cykel analyseras och beskrivs tillståndet i vattenförekomsterna och beslut tas om vilka miljökvalitetsnormer (kvalitetskrav) som ska gälla för respektive förekomst. Det finns en skala om hög, god, måttlig, otillfredsställande, eller dålig status gällande ekologisk status och vad gäller kemisk status finns god eller uppnår ej god status. Alla vatten i Strängnäs är inklassade och ett flertal av dem behöver arbetas med för att de inte ska försämras samt så behöver många vattenförekomster i kommunen få en förbättrad status. Vad behöver kommunen göra Kommunen berörs på flera sätt av Vattendirektivet som är grunden till vattenskydd inom EU. Vattenförvaltningen är det svenska genomförandet av EU:s vattendirektiv. Kommunerna berörs på flera sätt: Som ansvariga för planering av mark- och vattenanvändningen enligt Plan- och bygglagen. Som tillstånds- och tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Som ansvariga för vattenförsörjning och avloppsrening (VAverksamheten) enligt Lagen om allmänna vattentjänster. Kommunerna ansvarar för följande övergripande åtgärder i åtgärdsprogrammet Strängnäs har delat in dem enligt nedan: Tillsyn miljöfarlig verksamhet. Tillsyn jord- och lantbruk. Tillsyn avlopp Vattenskyddsområden VA-planering Dagvattenhantering Kommunerna ska bedriva tillsyn enligt miljöbalken inom sina verksamhetsområden, avseende verksamheter som påverkar sjöar och vattendrag, i en omfattning att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Kommunerna behöver i sin tillsyn ställa krav så att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Detta gäller även förorenade områden. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Inga kostnader finns för teknik och servicenämnden. De kostnader som kan uppstå är för miljöenheten som tillhör samhällsbyggnadsnämnden som ska utföra tillsyn på jord- och lantbruk samt enskilda avlopp. Tillsynen debiteras per timme nedlagd tid i ärendet. Dock går det vanligen åt mer tid än vad man kan debitera för, exempelvis för informationsinsatser såsom möten och utskick, samtal, e-post med mera.

211 Bilaga 9:3 3/3 Övriga konsekvenser Konsekvenserna av detta beslut är att kommunen får en bättre styrning av sitt framtida arbete med vattenförekomsterna. Det kommer att medföra att vattenmiljön successivt förbättras och man strävar efter att klara åtgärdskraven som finns för de olika vattenförekomsterna. Det kan även medföra en ökad biologisk mångfald som följd då övergödda sjöar kan få en förbättrad status. Uppfyllelse av mål (policy, plan, riktlinjer m.m.) Inom nämndens ansvarsområde ingår att värna om Mälarens vattenkvalitet vilket vattenplanen bidrar till. Uppföljning Ingen uppföljning behövs av teknik- och servicenämnden. Uppföljning kommer att ske kontinuerligt då kommunens insatser redovisas till länsstyrelsen. Samhällsbyggnadsnämnden verkställer beslutet och miljöenheten kommer att fortsätta sitt arbeta med tillsyn av miljöfarlig verksamhet samt jordoch lantbruk och enskilda avlopp. Beslutsunderlag Följebrev, remiss, samhällsbyggnadskontoret, Vattenplan 2017, Strängnäs kommun, samrådshandling, Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsnämnden. Lars Ekström Kontorschef Linda-Mari Ericsson Va- och återvinningsstrateg

212 Bilaga 9:4 Dnr SBN/2017: Samhällsbyggnadskontoret Strategienheten Handläggare Gustav Björnstad Tel Adressater Kommunala remissinstanser Statliga myndigheter och organ Andra myndigheter och sammanslutningar med väsentligt intresse av förslaget Remiss, förslag till Vattenplan 2017, Strängnäs kommun Samhällsbyggnadsnämnden beslutade , att skicka ut förslaget till Vattenplan 2017, Strängnäs kommun på remiss. Syfte Vattenplanen syftar till att beskriva de största miljöproblemen för vatten i Strängnäs och ta ett helhetsgrepp när det gäller vattenförvaltningen i kommunen. I vattenplanearbetet ingår också att ta fram en tidssatt åtgärdsplan för framtida arbetet i syfte att förbättra och bibehålla en god vattenkvalité i kommunen. Syftet är också att planen ska bidra till att hålla samman vattenfrågorna i kommunen, och skapa en struktur för arbetet med vattenfrågor i Strängnäs kommun. Vattenplaneringen ska ske samordnat i kommunens organisation, tillsammans med de kommunala bolagen. Vattenfrågan ska ses i ett regionalt perspektiv och samverkan med andra kommuner ska utvecklas, exempelvis inom nätverket 4M- Mälaren. Kommunens medverkan och påverkan i andra aktörers program i vattenfrågor som berör Mälaren och berörda vattenförekomster såsom länsstyrelserna och Mälarens Vattenvårdsförbund ska systematiseras och inordnas i kommunens styrmodell. Vattenplanen knyter an till andra styrdokument i kommunen såsom miljöstrategi och översiktsplan Mål Vattenplanen konkretiserar hur kommunen arbetar för att uppfylla relevanta miljökvalitetsmål och skapa förutsättningar för friluftsliv och rekreation. Mälarens vattenkvalitet är av särskild betydelse då Strängnäs är den kommun som har längst strandremsa mot Mälaren, cirka 44 mil. Vattenområdena är, och skall fortsatt vara, starka attraktionskrafter för turistnäring och boende Vattenplanen skall vara en tydlig vägvisare för Strängnäs kommun och säkerställa att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås i den fysiska planeringen. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

213 Bilaga 9:5 2/2 Remiss Handlingen är under remissperioden 23/10-20/ tillgänglig på medborgarkontoren i Strängnäs och Stallarholmen samt på kommunens hemsida: Remissperioden pågår från till och syftar till att synliggöra förslaget och ge möjlighet till att lämna skriftliga synpunkter. De inlämnade synpunkterna utgör en allmän handling hos kommunen och kan komma att lämnas ut om någon begär det. Synpunkter skickas till: Strängnäs kommun, Samhällsbyggnadsnämnden, Nygatan 10, Strängnäs alternativt med e-post till: OBS! Ange diarienummer SBN/2017:855 på handlingen eller i meddelanderaden om ni använder e-post. Synpunkter skall vara kommunen tillhanda senast Eventuella frågor om förslaget besvaras av kommunekologen: Gustav Björnstad, tel , e-post: Med vänlig hälsning Gustav Björnstad Kommunekolog

214 Bilaga 9:6 Vattenplan 2017 Strängnäs kommun Samrådshandling

215 2 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9:7 Samrådshandling SBN

216 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:8 / 3 Projektledare för vattenplanen: Medverkande: Layout och design: Utförare Gustav Björnstad & Christer Axelsson Anders Jonsson, William Stepp, Jennie Lidström och SEVAB Pernilla Eriksson Projekt Projekt finansieras av Samhällsbyggnadsnämnden Diariebeteckning: SBN/2017: Handling Tryckt hos Strängnäs kommun, Post och Repro Samrådshandling SBN

217 4 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9:9 Innehåll 1. Vision, övergripande mål och syfte Vision Övergripande mål Vattenplanens syfte 8 2. Bakgrund 9 3. Avgränsningar Vad styr kommunens arbete med vattenfrågor? Ramdirektiv för vatten Vattendistrikt Miljökvalitetsnormer Lagstiftning Nationella miljökvalitetsmål Agenda Kommunala styrdokument Majoritetsförklaringen Nämndmål Miljöstrategi för Strängnäs kommun Översiktsplan Samarbeten Mälarstäder Mälaren en sjö för miljoner Strandskyddsregler Kommunens roll Kommunens vattenförvaltning Tillsyn miljöfarlig verksamhet Jordbruk och djurhållningar Avlopp 18 Samrådshandling SBN

218 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:10 / Vattenskyddsområden Planarbete VA-planering Dagvattenhantering Allmän VA-anläggning Dagvatten Kommunens dagvattenhantering Kommunal avloppsrening Kommunalt dricksvatten Kommunalt reservvatten Enskilt VA Enskilt dricksvatten Enskilda avloppslösningar Grundvattentillgångar Större grundvattentillgångar Avrinningsområden Trosaåns avrinningsområde Landskapet Huvudsaklig bebyggelsestruktur Service- och infrastruktur Skyddade områden Vattenstatus och miljökvalitetsnormer Riskfaktorer Nyköpingsåns avrinningsområde Landskap Huvudsaklig bebyggelsestruktur Skyddade områden Vattenstatus och miljökvalitetsnormer 27 Samrådshandling SBN

219 6 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9: Riskfaktorer Mälaren och Mälarens närområde Landskap Huvudsaklig bebyggelsestruktur Skyddade områden Vattenstatus och miljökvalitetsnormer Riskfaktorer Råckstaån Landskap Huvudsaklig bebyggelsestruktur Skyddade områden Vattenstatus och miljökvalitetsnormer Riskfaktorer Uppföljning och revidering av Vattenplanen Strängnäs kommuns åtgärdsplan Beskrivning av vattenförekomster 34 Bilaga 1 Beskrivning av vattenförekomster Eklången Lännasjön Mellan-Marviken Mälaren-Gisselfjärden Mälaren-Granfjärden Mälaren-Sörfjärden Mälaren-Oxfjärden Mälaren-Gripsholmsviken Mälaren-Arnöfjärden Mälaren-Marielundsfjärden 44 Samrådshandling SBN

220 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:12 / Mälaren-Prästfjärden Mälaren-Tynnelsöfjärden Nedre Marviken Södra Kärrlången Visnaren Östra Magsjön 50 A. Bergaån 51 B. Eksågsån 52 C. Histaån 53 D. Laketorpsån 54 E. Moraån 55 F. Råcksta å 56 G. Stämån-Lännaån 57 H. Taxingeån 58 Bilaga 2 Strängnäs kommuns åtgärdsplan 59 Samrådshandling SBN

221 8 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9:13 1. Vision, övergripande mål och syfte 1.1 Vision Strängnäs är en kommun där det finns goda förutsättningar för att producera ett bra dricksvatten och på ett hållbart sätt nyttja kommunens naturliga vattenresurser. Genom att skydda kommunens sjöar, vattendrag och våra viktiga grundvattenförekomster säkerställer vi grundvatten av god vattenkvalitet, säker vattenhantering och långsiktig dricksvattenförsörjning. En viktig del i detta arbete är kommunens vattenplan. Vattenplanen konkretiserar hur kommunen arbetar för att uppfylla relevanta miljökvalitetsmål och skapa förutsättningar för friluftsliv och rekreation. Mälarens vattenkvalitet är av särskild betydelse då Strängnäs är den kommun som har längst strandremsa mot Mälaren, cirka 44 mil. Vattenområdena är, och skall fortsatt vara, starka attraktionskrafter för turistnäring och boende. 1.2 Övergripande mål Det övergripande målet med Vattenplanen är att bibehålla och/eller förbättra en god vattenkvalité i kommunens olika vattenförekomster, både ytvatten och grundvatten. Målet skall nås genom olika åtgärder och ställningstaganden i vattenplanen samt dess åtgärdsplan. Vattenplanen skall vara en tydlig vägvisare för Strängnäs kommun och säkerställa att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås i den fysiska planeringen. 1.3 Vattenplanens syfte Vattenplanen syftar till att beskriva de största miljöproblemen för vatten i Strängnäs och ta ett helhetsgrepp när det gäller vattenförvaltningen i kommunen. I vattenplanearbetet ingår också att ta fram en tidssatt åtgärdsplan för framtida arbetet i syfte att förbättra och bibehålla en god vattenkvalité i kommunen. Syftet är också att planen ska bidra till att hålla samman vattenfrågorna i kommunen, och skapa en struktur för arbetet med vattenfrågor i Strängnäs kommun. Vattenplaneringen ska ske samordnat i kommunens organisation, tillsammans med de kommunala bolagen. Vattenfrågan ska ses i ett regionalt perspektiv och samverkan med andra kommuner ska utvecklas, exempelvis inom nätverket 4M-Mälaren. Kommunens medverkan och påverkan i andra aktörers program i vattenfrågor som berör Mälaren och berörda vattenförekomster såsom länsstyrelserna och Mälarens Vattenvårdsförbund ska systematiseras och inordnas i kommunens styrmodell. Vattenplanen knyter an till andra styrdokument i kommunen såsom miljöstrategi och översiktsplan. Vy över Åkers Bergslag. Samrådshandling SBN

222 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:14 / 9 Vy över Strängnäs stad och Mälaren. 2. Bakgrund Strängnäs kommun har med sina 44 mil Mälarkust den längsta kustremsan av alla kommuner kring Mälaren. Om vi även räknar in alla de mindre sjöarna, åarna och bäckarna är det aldrig långt till en öppen vattenspegel eller bad. I kommunen får dessutom drygt 4500 hushåll sitt dricksvatten genom egen grundvattenförsörjning. Det är lätt att ta vårt yt- och grundvatten för givet och se det som en outtömlig ekosystemtjänst, men vi måste ta hand om det. Här har kommunen ett stort ansvar. Vid framtagandet av miljöstrategin för Strängnäs kommun definierades sju fokusområden där vatten utpekades som ett fokusområde och framtagande av kommunal vattenplan beslutades. Vattenplanen belyser viktiga områden som dricksvatten, reservvatten, kommunalt VA, dagvatten, vattenkvalité och miljökvalitetsnormer. Men framför allt innehåller den en konkret åtgärdsplan (bilaga 2) för att vi ska kunna bevara och höja statusen på våra vattenförekomster. Dessutom finns det faktablad för varje enskild vattenförekomst (bilaga 1). 3. Avgränsningar Fokus i vattenplanen ska vara att identifiera de aspekter som kan leda till betydande miljöpåverkan på vattnet. Det kan handla om både positiv och negativ betydande miljöpåverkan. Tyngdpunkten i arbetet ska ligga på att belysa hur markanvändning och verksamhet i tillrinningsområdet samt användning av vattenförekomster påverkar statusen i kommunens vattenförekomster (både yt- och grundvatten). Även hur de berörda vattenförekomsternas attraktionskraft, möjlighet och tillgänglighet kan påverkas till följd av mark- och vattenanvändning behöver belysas. Det huvudsakliga arbetet handlar därmed om att identifiera vilka ställningstaganden i vattenplanen som behöver analyseras med avseende på framförallt påverkan på vattenkvaliteten men även andra aspekter såsom reservvatten och påverkan på växtoch djurliv. Vattenplanen kommer att behandla både frivilliga och lagstadgade åtgärder. För att skapa samförstånd med Länsstyrelsen, om vilka miljöaspekter som kan Samrådshandling SBN

223 10 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9:15 ge upphov till betydande miljöpåverkan, har samråd skett med Länsstyrelsen i Södermanlands län. Samrådet ägde rum mellan april 2017 och maj Synpunkter mottogs från Länsstyrelsen och dessa har beaktats i det fortsatta arbetet med vattenplanen. 3.1 Vad styr kommunens arbete med vattenfrågor? Ramdirektiv för vatten Europeiska unionen (EU) har sedan år 2000 ett gemensamt ramdirektiv för vattenskydd och förvaltning av vattenresurser, vattendirektivet. Vattendirektivet innebär att Europa har ett gemensamt regelverk gällande vatten. Syftet med vattendirektivet är både att värna om ett naturligt växt- och djurliv i vatten och säkerställa tillgången på rent vatten för dricksvattenproduktion. Vattendirektivet är en del av svensk lag sedan 2004, då målet sattes att alla stora problem i de svenska vattnen skulle vara lösta till Detta har tyvärr inte skett och nya mål har då satts upp. Det huvudsakliga målet nu är att alla vatten i Europa ska nå en så kallad god status så fort som möjligt, dock senast till 2021 och i undantagsfall Att tidpunkten flyttas fram innebär dock inte att det går att vänta med att vidta åtgärder för att förbättra kvaliteten Vattendistrikt Riksdagen beslutade 2004 att Sverige ska delas in i fem vattendistrikt med en vattenmyndighet i varje baserat på de fem större havsbassängerna då distriktens gränser följer avrinningsområden. Vattenmyndigheten i varje distrikt utgörs av en utsedd länsstyrelse i distriktet vars uppgift är att EU:s ramdirektiv för vatten genomförs i Sverige. Varje vattenmyndighet ska fastställa kvalitetskrav för ytvattenförekomster, grundvattenförekomster och skyddade områden i vattendistriktet. Kvalitetskraven för ytvatten och grundvatten ska fastställas så att tillståndet i vattenförekomsterna inte försämras. Strängnäs kommun tillhör Norra Östersjöns vattendistrikt där Länsstyrelsen i Västmanlands län är vattenmyndighet Miljökvalitetsnormer Arbetet med vattenförvaltning sker i cykler om sex år och den vi befinner oss i nu inleddes 2016 och avslutas I varje cykel analyseras och beskrivs tillståndet i vattenförekomsterna och man beslutar om miljökvalitetsnormer (= vilket kvalitetskrav som ska gälla). God status är den näst högsta av en femgradig klassificeringsskala som går från dålig status till hög status. För ytvatten anges i kvalitetstermerna hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig med avseende på ekologisk status och god eller uppnår ej god för kemisk status. Den ekologiska statusen utgår främst från förutsättningarna för växt- och djurlivet och utgörs av en sammanvägd bedömning av biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska förhållanden. Den kemiska ytvattenstatusen baseras på koncentrationer av de ämnen som har EU-gemensamma miljökvalitetsnormer och/eller som är upptagna på EU:s lista över prioriterade ämnen samt ytterligare åtta ämnen. För Sverige finns dock ett generellt undantag för kvicksilver med anledning av de höga Figur 1. Översikt av förvaltningsplanens delar samt föreskriften för miljökvalitetsnormer. Källa: Vattenmyndigheten Samrådshandling SBN

224 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:16 / 11 bakgrundsvärdena som finns här. För grundvatten klassificeras kemisk vattenstatusen samt kvantitativ status som god eller otillfredsställande. Grundvattnets kemiska status baseras på koncentrationerna av ett antal kemiska ämnen samt konduktivitet medan den kvantitativa statusen grundas på mängden grundvatten som tas ut i förhållande till mängden grundvatten som nybildas. Beslutsunderlaget kommer från Vattenmyndigheten i samverkan med länsstyrelser, kommuner, vattenråd och andra berörda myndigheter och organisationer. Baserat på de olika vattenförekomsternas status tar man fram åtgärdsprogram med åtgärder för vad som krävs för att vattnet ska uppnå god status. Information om vattenförekomsternas normer finns i databasen VISS. Enligt förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt är åtta konkreta åtgärder direkt riktade till kommuner. Dessa åtgärder är främst kopplade till den tillsyn på miljöområdet som kommunen ska utföra löpande men också åtgärder kopplat till långsiktigt skydd av kommunens dricksvattentillgångar. Kommunerna ska också ta fram vatten- och avloppsplaner i syfte att kartlägga och skydda vattendrag och sjöar. I Strängnäs kommun finns i dagsläget 16 sjöar, 8 vattendrag samt 34 grundvattenförekomster som är statusklassade och för vilka miljökvalitetsnorm fastställts. Dessa vattenförekomster är avgränsade som flera grundvattenförekomster trots att flera är sammanhängande områden inom de fyra sammanhängande åsarna Helgaröåsen, Byringeåsen/ Lännaåsen, Strängnäsåsen och Selaöåsen. Samtliga av de 34 klassade grundvattenförekomsterna har bedömts ha god kemisk och kvantitativ status. Miljökvalitetsnormerna anges i kvalitetstermer för vilka det finns föreskrift er om från Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning. 3.2 Lagstiftning En långsiktigt hållbar vattenförvaltning har varit en del av de svenska miljökvalitetsmålen sedan 1999 då miljöbalken trädde i kraft. Miljöbalken fastställer förutsättningarna för en stor mängd olika verksamheter som kan ha miljöpåverkan. Den utgör även skydd för arter och miljöer. EU-direktiv samt internationella konventioner och överenskommelser på miljöområdet genomförs i svensk rätt huvudsakligen genom miljöbalken. Lagen kompletteras av en mängd förordningar och föreskrifter. I miljöbalken regleras markavvattningsföretag, vattenverksamheter, strandskydd, vattenskyddsområden och tillsyn av miljöfarliga verksamheter, dvs. verksamheter som på något sätt kan ha en negativ inverkan på miljön. Femte kapitlet i miljöbalken behandlar miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning. Enligt 5 kap 8 MB ska myndigheter och kommuner inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs Samrådshandling SBN

225 12 / Vattenplan Strängnäs kommun enligt det åtgärdsprogram som fastställts. Enligt 5 kap 3 MB ska myndigheter och kommuner ansvara för att miljökvalitetsnormer följs. Miljökvalitetsnormer behandlas även i 10 i Planoch Bygglagen. Vid planläggning och i andra ärenden som handläggs enligt PBL ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap MB eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. MB följas. Plan och bygglagen (PBL SFS 2010:900) anger att vid lokalisering av bebyggelse ska hänsyn tas till hur vattenförsörjning och avlopp kan ordnas samt att miljökvalitetsnormer i miljöbalken ska beaktas. I lagen om allmänna vattentjänster (LAV SFS 2006:412) regleras kommunernas skyldighet att se till att det finns gemensamma vatten- och avloppslösningar om det behövs av miljö- och/eller hälsoskäl. Mälaren med öar och strandområden är ett av de områden i landet som, med hänsyn till de befintliga natur- och kulturvärdena, utpekats som riksintresse och som berörs av särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten enligt 4 kap. Miljöbalken. Bestämmelserna innebär att turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen ska beaktas särskilt vid prövning av tillkommande exploateringsåtgärder. Bestämmelserna gäller dock inte utveckling av befintliga tätorter eller anläggningar som krävs för det lokala näringslivet. Avgränsningen är grovt dragen och innefattar nästan halva kommunens mark- och vattenbestånd. Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdets karaktär enligt 3 kap. 2 Miljöbalken. 3.3 Nationella miljökvalitetsmål Förutom miljökvalitetsnormer som är juridiskt bindande finns också politiskt formulerade mål som ligger till grund för Sveriges miljöpolitik. Miljökvalitetsmålen består av 16 nationella mål som ska nås inom en generation vilket har satts till år Det finns i huvudsak sju miljökvalitetsmål som berör arbetet med vattenfrågor i Strängnäs: Bara naturlig försurning Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker God bebyggd miljö 3.4 Agenda 2030 FN antog september 2015 en ny hållbar utvecklingsagenda, Agenda 2030, som består av 17 utvecklingsmål. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling; den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga. Vattenplanen ska på lokal och regional nivå bidra till att genomföra agendan. 3.5 Kommunala styrdokument Bilaga 9: Majoritetsförklaringen I majoritetsförklaringen för mandatperioden framgår det att vatten är viktigt och att vi ska värna om Mälarens vattenkvalitet Nämndmål I samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsplan för 2016 framgår det att kommunen ska vara ett föredöme inom miljöområdet, även avseende vatten. Teknik- och servicenämnden har mål bland annat kopplade till kommunal VA-utbyggnad Miljöstrategi för Strängnäs kommun Vatten är ett av fokusområdena i Strängnäs miljöstrategi. Strängnäs är en kommun där det finns förutsättningar för att producera ett bra dricksvatten och på ett hållbart sätt nyttja kommunens vattenresurser. Vi skyddar kommunens sjöar och vattendrag och våra viktiga grundvattenförekomster. Åtgärder som bidrar till säkerställande av bra vattenkvalitet, säker Miljömålsillustrationerna visar de 16 miljökvalitetsmålen. Illustratör: Tobias Flygar Samrådshandling SBN

226 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:18 / 13 vattenhantering och vattenförsörjning ska genomföras enligt en fastställd vattenplan. Vattenplanen ska konkretisera hur kommunen arbetar för att vara ekologiskt hållbar, hur kommunen uppfyller miljökvalitetsmålen och skapar förutsättningar för friluftsliv och rekreation. På lång sikt ska våra vatten uppfylla miljökvalitetsnormerna. Mälarens vattenkvalitet är av särskild betydelse. Fokusområdet är kopplat till miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalité, Giftfri miljö och Ingen övergödning Översiktsplan I översiktsplanen beskrivs kommunens mark- och vattenanvändning. Där framgår det att vattnet är en av våra viktigaste ekosystemtjänster. Detta konkretiseras i fokusområdet för vatten: Vidareutveckla kommunens identitet som Mälarkommun Mälarstränderna och vattenområdena utgör ovärderliga inslag i kommunens livsmiljöer, de utgör väsentliga resurser att värna ur flera aspekter. De vattennära områdena är bland annat viktiga ur rekreationssynpunkt de behöver ses tillsammans och utvecklas som naturliga och attraktiva besöksmål med stora kvalitéer för både kommuninvånare och besökare. Ett långsiktigt vattenvårdsarbete krävs för att bidra till arbetet med att uppnå miljökvalitetsnormer för vatten, samt för att säkra ekosystemtjänster och för att gynna växt- och djurliv. Gällande kommunalt VA så görs följande ställningstagande i översiktsplanen: Alla etableringar som möjliggörs med byggrätter i nya detaljplaner ska, där det är möjligt, anslutas till vatten- och avloppslösningar i kommunal regi. Generellt sett har kommunala vatten- och/eller avloppsreningsverk en större robusthet än enskilda lösningar. Reningsanläggningar i kommunal regi ger sannolikt, på sikt, en större reningsgrad och därmed större säkerhet för miljö och hälsa då drift och kontroll enklare kan säkerställas. I översiktsplanen pekas det också på ett behov av att ta fram en lokal VA-plan för att tydliggöra hur avloppsfrågan ska lösas långsiktigt i de olika kommundelarna. Områden med identifierade viktiga grundvattenmagasin ska skyddas från exploatering. Mark- och vattenanvändning som kan påverka grundvattenkvaliteten negativt ska inte tillåtas. Figur 2. Matris, Vattenplan Kommunala styrdokument Översiktsplan Miljöstrategi Vattenmyndigheterna Förvaltningsplan Åtgärdsprogram Lagstiftning Miljöbalken Lagen om allmänna vattentjänster PBL Vattenplan VA-plan Dagvattenplan Vattenförsörjningsplan Övriga vattenrelaterade planer Samrådshandling SBN

227 14 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9:19 Vatten är en av våra viktigaste naturtillgångar och vårt viktigaste livsmedel. För att säkerställa ett framtida vattenuttag med god kvalitet krävs att råvaran, det vill säga vattenmagasinet, är skyddat från föroreningar ur ett flergenerationsperspektiv. 4. Samarbeten Det förekommer ett flertal samarbeten mellan Strängnäs kommun och andra aktörer inom vattenområdet som VA samverkan, länssamverkan, Mälarens vattenvårdsförbund m.m. Utöver dessa samarbeten finns två projekt som riktar sig särskilt till Mälaren, 4M Mälaren och Mälaren en sjö för miljoner Mälarstäder I oktober 2013 skrev Eskilstuna, Enköping, Västerås och Strängnäs under en gemensam avsiktsförklaring som går under benämningen 4 Mälarstäder. Detta i ett led att bli en ännu starkare part i Stockholms- och Mälardalsregionen. I de fyra kommunerna bor det sammanlagt invånare, vilket gör regionen till den fjärde största storstadsregionen i Sverige. I Avsiktsförklaringen har de fyra kommunerna kommit överens om att arbeta med och utveckla ett antal områden där ett berör vatten: Vi tar hand om vår gemensamma resurs Mälaren. Avsiktsförklaringen kan delas in i två typer av projekt/samarbeten: 2. Långsiktiga utvecklingsfrågor där vi tillsammans får utredningsförmåga och kan lobba för gemensamma frågor (bostadsmarknad, vatten och infrastruktur). De pågående arbetsgrupper som nu finns har initierats vid olika tillfällen och blir successivt fler. I arbetsgrupperna finns representanter från varje kommun. I figur 3 presenteras de olika arbetsgrupperna och eventuella tillkommande. Vattenplanen påverkas både direkt och indirekt av flera av dessa arbetsgrupper även om arbetsgruppen Mälaren är den grupp som specifikt riktar sig mot vattenrelaterade frågor. På grund av kommunernas geografiska placering till Mälaren är dess vattenkvalitet av yttersta vikt. Klimatförändringar, jordbruk, enskilda avlopp och urbana miljöer innebär stora påfrestningar för miljön. Med en ökad avrinning till Mälaren försämras vattenkvaliteten samtidigt som bostäder och infrastruktur riskerar stora skador. Ett gemensamt arbete stärker förmågan att skydda samhälle och miljö i och runt Mälaren. 4.2 Mälaren en sjö för miljoner Mälaren en sjö för miljoner (MER) är ett projekt som ska ge fler och bättre åtgärder för vattnet i Mälaren och dess tillrinnande vatten. Projektet startade 2013 och kommer att pågå till Inom MER genomförs seminarier, projektutvecklingsträffar och ansökningsprocesser för att stötta åtgärdsarbetet. 1. De som bidrar till gemensam rationell och effektiv förvaltning (exempelvis Mälardalskartan, E-arkiv och IT). Initierade 2014 Mälaren Bostäder Rationell förvaltning Infrastruktur Översiktsplan GIS samverkan mälardalskartan Initierade 2015 Näringsliv & arbetsmarknad Besöksnäring IT Kommunikation Upphandling Figur 3. Pågående arbete och grupper inom 4 Mälarstäder. Initierade Mottagande och inkludering Klimat Måltidsservice Samrådshandling SBN

228 5. Strandskyddsregler Strandskydd är en form av naturskydd med syfte att trygga tillgången av platser för bad och friluftsliv åt allmänheten, samt med syfte att skydda livsvillkoren för växter och djur på land och i vatten (7 kap. 15 miljöbalken). Inom kommunen gäller generellt 100 meter strandskydd utmed mindre insjöar och tjärnar. Mälarens strandskydd utökades 2014 från 100 meter till 300 meter. Det är Länsstyrelsen som beslutar ifall utvidgade strandskyddsområden behövs längs vissa sträckor för att säkerställa något av strandskyddets syften (7 kap. 14 ). Länsstyrelsen får i enskilda fall även besluta om upphävande av och dispens från strandskydd i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. 18 och 18 a miljöbalken. Även kommunen kan besluta om dispenser (7 kap. 18 b miljöbalken) och upphävande av strandskydd i detaljplaner (4 kap. 17 plan- och bygglagen). Ett beslut om upphävande får dock inte avse ett sådant område som omfattas av Länsstyrelsens beslutanderätt och det krävs enligt 7 kap. 18 c 18 g miljöbalken särskilda skäl för att en prövning ska leda till upphävande av eller dispens från strandskyddet. 6. Kommunens roll Hur ska kommunen arbeta med vattenförvaltning? Då underlagen till vissa delar är bristfälliga vad gäller till exempel graden av påverkan och påverkanskällor, åtgärdsbehov och sambandet mellan åtgärd och effekt går det inte, i åtgärdsprogrammet, att för varje vattenförekomst peka ut en kombination av åtgärder Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:20 / 15 som ska genomföras för att uppnå normerna. Detta behöver utredas mer i detalj för respektive vattenförekomst innan åtgärder kan beslutas. De åtgärder som beslutats i Åtgärdsprogrammet är inte alltid den mest kostnadseffektiva kombinationen lokalt. I det konkreta åtgärdsarbetet behöver ansvariga myndigheter och kommuner utveckla handlingsplaner på lokal och regional nivå i samverkan med bland annat vattenmyndigheterna. Dessa kan bland annat behöva innehålla detaljerade beskrivningar av miljöproblem, påverkan från olika källor och åtgärdsbehov för att nå miljökvalitetsnormerna samt hur åtgärdsarbetet ska genomföras för respektive vattenförekomst. Målsättningen i Åtgärdsprogrammet är att det i större utsträckning ska utgöra ett konkret stöd för myndigheters och kommuners arbete med att vidta egna åtgärder och motivera krav på åtgärder som andra aktörer behöver vidta. För att klara vattenförvaltningens krav på att våra vatten ska ha god status krävs att ett aktivt arbete bedrivs med kontinuitet och en väl fungerande organisation. Denna organisation saknas i Strängnäs kommun idag. Det finns således ett tydligt behov av att ta fram en åtgärdsplan för hur vattenförvaltningsarbetet ska bedrivas i kommunen kopplat till vattenplanen. Åtgärdsplanen avser både vilka frågor kommunen ska jobba med, vilka prioriteringar som ska göras, hur arbetet med vattenförvaltning ska gå till och vem som har ansvar för att driva arbetet samt när åtgärder ska vara vidtagna. En fast organisation och ett stabilt kommunalt engagemang med drivande politiker och tjänstemän är en betydande framgångsfaktor. Det kan även öka möjligheterna till extern finansiering, exempelvis via staten och EU, till konkreta åtgärder. Samrådshandling SBN

229 16 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9:21 Kommunen behöver utreda hur samarbetet rent praktiskt skall gå till, organisationsformer och beslutsvägar. Kommunen arbetar redan idag med många frågor som påverkar möjligheten för våra vatten att uppnå god status enligt beslutade miljökvalitetsnormer. Exempelvis görs utredningar och åtgärder för befintliga VA-system, dagvattensystem, inventeringar och tillståndsarbete med enskilda avlopp, planering av bebyggelse, uppdatering av översiktsplaner och tillsyn av miljöfarliga verksamheter. Inom detta dagliga arbete är det viktigt att politiker och tjänstemän har kännedom om våra vattenförekomster i kommunen, dess status och miljökvalitetsnormer och hur deras arbete kan bidra till ett bättre vatten. De sjöar och vattendrag där vattenstatusen är dålig eller otillfredsställande bör prioriteras. I Strängnäs kommun är det sjöarna Lännasjön, Eklången och Visnaren som har sämst ekologisk status. De vattenvårdsförbund som finns inom kommunens avrinningsområden täcker Nyköpingsåns, Trosaåns och Mälarens avrinningsområde. För Råckstaåns avrinningsområde finns ännu inget vattenvårdsförbund eller vattenråd etablerat. Det finns ett intresse hos aktörer inom avrinningsområdet att utveckla ett samarbete kring vattenfrågor. Kommunen måste ta beslut om de vill ha en deltagande eller drivande roll i arbetet. Flera kommuner som ställts inför vattenförvaltningens utmaningar och kraven på att statusen på kommunens vatten måste förbättras, har delat med sig av sina erfarenheter och framgångsrecept. Nyckeln till ett gott resultat verkar vara samverkan, helhetsgrepp och engagemang. Det är ytterst viktigt att det finns en positiv grundsyn på arbetet hos alla inblandade parter. En fungerande dialog mellan utförare, markägare och myndigheter är en grundläggande förutsättning för ett framgångsrikt arbete. Ett arbetssätt som verkar vara framgångsrikt är en modell som utgår från ett mindre avrinningsområde eller en vattenförekomst, där samtliga berörda aktörer, det vill säga kommunernas olika enheter, Länsstyrelsen, LRF, lantbrukare, verksamhetsutövare, markägare, med flera, tillsammans bildar en projektgrupp. Inom projektet tas ett helhetsgrepp på vattensituationen i området både vad gäller kartläggning av påverkanskällor och vilka åtgärder som måste till för att förbättra vattnets status. Här som i så många frågor inom vattenområdet är det viktigt att många kompetenser arbetar tillsammans för att hitta vilka lösningar som är lämpligast och ger mest miljönytta jämfört med kostnaden. Vidare har det ett pedagogiskt syfte i att vid gemensamma informationsmöten visa att alla måste bidra med sin del i åtgärdsarbetet, skapa förståelse och lokalt engagemang för vattenarbetet. Genom ökad kunskap och förståelse kan man sannolikt öka de frivilliga insatserna. Samarbete med berörda grannkommuner måste givetvis ske i vattenarbetet. En del av arbetet kan vara att starta mellankommunala samarbetsprojekt om vattenfrågorna inom avrinningsområden med syfte att formulera mål, policys eller riktlinjer för angelägna vattenfrågor såväl när det gäller grundvatten som sjöar och vattendrag. Detta kan exempelvis ske inom ramen för 4M eller Mälaren en sjö för miljoner. I det nuvarande åtgärdsprogrammet anges åtta åtgärder som kommunerna ansvarar för. 7. Kommunens vattenförvaltning Vattendirektivet utgör grunden till vattenskydd inom EU och hur vattenarbetet ska bedrivas av medlemsländerna. Vattenförvaltningen är det svenska genomförande av EU:s vattendirektiv. Kommunerna berörs av vattendirektivet på flera sätt: som ansvariga för planering av mark- och vattenanvändningen enligt Plan- och bygglagen, som tillstånds- och tillsynsmyndigheter enligt miljöbalken, och som ansvariga för vattenförsörjning och avloppsvattenrening (VA-verksamheten) enligt lagen om allmänna vattentjänster. Vattenmyndighetens förvaltningsplan bedrivs i sexårscykler och varje cykel avslutas med beslut om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer. Den första cykeln avslutades Vattenmyndigheten beslutade då om ett åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt med krav på åtgärder som behöver genomföras för att förbättra vattenstatusen. Åtgärderna är relativt övergripande och avser såväl styrmedel, fysiska åtgärder, planeringsunderlag som stödjande insatser för att uppnå en effektiv och adaptiv vattenförvaltning. I flera fall innebär åtgärderna krav på utredningar som ska leda till faktiska åtgärder i vattenförekomster. De faktiska åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna uppnås senast det år som är angivet i beslutet (2021 eller 2027). Kommunerna ansvarar för följande övergripande åtgärder i åtgärdsprogrammet från Strängnäs kommun har valt att dela in dem enligt följande: Tillsyn miljöfarlig verksamhet Jordbruk och djurhållningar Samrådshandling SBN

230 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:22 / 17 Avlopp Vattenskyddsområden Planarbete VA-planering Dagvattenhantering 7.1 Tillsyn miljöfarlig verksamhet Kommunerna ska bedriva tillsyn enligt miljöbalken inom sina verksamhetsområden, avseende verksamheter som påverkar vattenförekomster, i sådan omfattning att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Åtgärden ska medföra att det för sådana verksamheter ställs krav på åtgärder som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter ställa sådana krav så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunen behöver även inom sin tillsyn och prövning av förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Miljöenheten genomför den operativa tillsynen över miljöfarliga verksamheter inom kommunen. Omfattningen av tillsynen över större miljöfarliga verksamheter är riskbaserad och regleras i kommunens taxa. Vid riskbedömningen ska hänsyn tas till verksamhetens medverkan till att miljökvalitetsnorm riskerar att överskridas. Via sin tillsynsplan planerar miljöenheten årligen specifika tillsynsprojekt, med koppling till ett särskilt miljöproblem och/eller geografiskt område. Här finns möjlighet att prioritera områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god status. 7.2 Jordbruk och djurhållningar Kommunerna ska bedriva tillsyn så att a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas samt att b) tillförseln av växtskyddsmedel minskar, till vattenförekomster där det finns en risk för att miljökvalitetsnormerna för vatten inte kan följas på grund av sådan påverkan. Åtgärden ska medföra att det för berörda verksamheter ställs krav på åtgärder som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Åtgärden ska påbörjas omgående och genomföras kontinuerligt. Näringsläckage från jordbruksmark är den enskilt största påverkanskällan när det gäller övergödning i Strängnäs kommun. De krav som ställs på kommunen gällande jordbruk är att kommunen ska bedriva tillsyn så att utsläppen av kväve och fosfor från jordbruksmark och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas. Tillsyn behöver även bedrivas så att tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenförekomster som inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten så att god kemisk status och god ekologisk status kan uppnås. I kommunen finns runt 300 lantbruk. Tillsyn på dessa har hittills inte varit prioriterad utan har utförts i mån av tid. Denna tillsyn behöver därför prioriteras. Samrådshandling SBN

231 18 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9: Avlopp Kommunerna ska prioritera och genomföra sin tillsyn så att de ställer de krav som behövs för att utsläppen av näringsämnen och prioriterade och särskilda förorenande ämnen från a) avloppsledningsnät och b) avloppsreningsverk minskar till vattenförekomster där det finns en risk för att miljökvalitetsnormerna för vatten inte kan följas på grund av sådan påverkan. Åtgärden ska påbörjas omgående och genomföras kontinuerligt. Kommunerna ska säkerställa minskade utsläpp från enskilda avlopp, genom: a) att ställa krav på begränsade utsläpp av fosfor och kväve där det behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas, b) att prioritera tillsynen av enskilda avlopp för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska påbörjas omgående och genomföras kontinuerligt. Avlopp. I Strängnäs kommun finns det ca 4500 enskilda avloppsanläggningar. Varje år genomförs tillsyn av ca 400 avloppsanordningar. De nationella målen är en åtgärdstakt på minst 5 % per år. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. För denna åtgärd ansvarar Samhällsbyggnadsnämnden. Strängnäs kommun har inte fastställt generella områden med krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp. I Handbok för handläggare av avloppsärenden, framtagen av Miljösamverkan Sörmland, finns riktlinjer för när krav på hög skyddsnivå bör ställas för enskilda avlopp. Kommunen bedömer att det är alltför tidskrävande ställt mot miljönyttan att inventera samtliga områden i kommunen och fastställa krav på hög alternativt normal skyddsnivå. Som riktlinje gäller hög skyddsnivå för fastigheter inom 500 meter från sjö eller vattendrag, men en bedömning görs av miljöenheten i varje enskilt fall. Det kan även ställas krav på hög skyddsnivå utifrån smittskyddssynpunkt om det till exempel är nära till en badplats. Kommunerna behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp, som bidrar till att olika vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Miljöenheten genomför tillsyn på ledningsnät samt avloppsreningsverk. 7.4 Vattenskyddsområden Kommunerna ska säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen. Kommunerna behöver särskilt a) anordna erforderligt skydd för allmänna och enskilda dricksvattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m 3 /dygn b) göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås, c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn över vattenskyddsområden, d) uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenförsörjningsplaner, e) säkerställa att tillståndspliktiga allmänna yt- och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag. Samrådshandling SBN

232 19 Va t t e n p l a n S t r ä n g n äbilaga s kom mun / 9:24 Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. skyddsområden medför, ska vägas mot kostnaderna som kan uppstå om man inte förebygger, det vill säga skyddar vattentäkter mot föroreningar. Alternativet, att sanera föroreningar eller införa en mer omfattande rening i vattenverket, är ofta dyrare i längden. I Sverige är vi bortskämda med ha ett bra grundvatten och ser ofta ett bra dricksvatten som en självklarhet. Risken är att vi inte värnar tillräckligt om vårt grundvatten och inte arbetar tillräckligt med att skydda det. När grundvattnet väl är förorenat är det svårt och dyrt att göra något. Kommunerna har en stor roll i det förebyggande arbetet. Kommunen eller Länsstyrelsen får förklara ett mark- eller vattenområde som vattenskyddsområde för att säkerställa skydd för en grund- eller ytvattentillgång som nyttjas eller kan komma att nyttjas som vattentäkt. För denna åtgärd ansvarar Samhällsbyggnadsnämnden gällande enskilda täkter och SEVAB när det gäller skyddet av kommunens reservvattentäkt. Fastställt vattenskyddsområde med föreskrifter saknas för reservvattentäkten i Gorsingeholm, men är under framtagande. Enligt ramdirektivet för vatten ska Sverige säkerställa skydd för dricksvattentäkter som används för dricksvattenförsörjning eller som är avsedd för sådan framtida användning som ger mer än 10 m3 i uttag eller betjänar mer än 50 personer. I Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (till 7 kap. 21, 22 och 25 miljöbalken); står det att: Länsstyrelse och kommun bör verka för att vattenskyddsområden skapas för åtminstone samtliga allmänna vattentäkter och större enskilda egna eller gemensamma vattentäkter. Det finns idag inte någon formell skyldighet i lagstiftningen att inrätta ett vattenskyddsområde. I Strängnäs kommun finns i dagsläget 5 vattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m3/dag. I Strängnäs finns idag 8 vattenskyddsområden. Samtliga av dessa är fastställda av Länsstyrelsen. De vattenskyddsområden som finns i kommunen har skyddsföreskrifter fastställda mellan Många av vattenskyddsområdenas skyddsföreskrifter behöver alltså ses över. I dagsläget sker tillsyn av samtliga registrerade vattenverk med ett intervall på mellan 1-2 år. De kostnader som arbetet med att ta fram vatten- 7.5 Planarbete Kommunerna ska genomföra sin översikts- och detaljplanering samt prövning enligt plan- och bygglagen så att den bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden behöver genomföras i samverkan med länsstyrelserna. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. För denna åtgärd ansvarar Samhällsbyggnadsnämnden. Kommunen ska, enligt åtgärdskravet, utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. Det innebär att kommunen måste bedöma hur olika planförslag påverkar de berörda vattnen och eventuellt ompröva planförslag om det behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. Bebyggelse medför ofta ökade avlopps- och dagvattenutsläpp men även annan påverkan såsom byggande av bryggor, båttrafik, muddring och strandmodifieringar som påverkar vattnets ekologi. PLANBESTÄMMELSER den erle NÄBB- 4 MUSEN Å e13 STRÄNGNÄS 3 A I f7 gc gc hin de r II f6 fril. e13 21 B3 e II f2 4 fril. AT A g T 24 T I e erle den : g f3 kiosk f 4 B2 f3 B2 II f4 I e AT A n2 Området ska bebyggas med 1Tak ska utföras med en taklutn på huvudbyggnader ska utföras kulörer. Uthus/garage får samm mindre del. Utöver angivet anta med förhöjt väggliv upp till 1,4m Byggnader inom parken ( O och bystruktur med de olika verksam byggnader i ett samordnat mön f9 Området ska bebyggas med 2antingen med sadeltak på förhö alternativt mansardtak med ma nyttjande av två våningar får vin Fasader på huvudbyggnader sk traditionell panel och traditionel egen byggnadsrkropp och får e huvudbyggnad med mindre förb Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den da Ändrad lovplikt, lov med villkor Tillfarten till bostäderna på kvartersmark (angöringsgata) ska utföras enligt sektion "Stadsboulevard" med körbana, parkeringsfickor för längsparkering med mellanliggande planteringar. Mot byggnaders förgårdsmark - tomtmark, ska gångbana och låga murar med grindstolpar utföras. Slänthöjden mot huvudgatan får minskas genom uppfyllnad under förutsättning att geoteknisk utredning visar att det är tekniskt möjligt. Se även planbeskrivning a1 Området omfattas av särskilt bes angående slutundersökning av fo Lst dnr: Inom om förrän slutundersökning enligt be Dagvatten ska omhändertas och fördröjas på tomt enligt anvisningar från kommunens VA-enhet. GRUNDKARTANS BETECKN Planarbetet föregås av en översiktlig geoteknisk undersökning. Det åligger byggherren att utföra erforderlig fördjupad grundundersökning som denne anser vara lämplig med hänsyn tagen till den planerade bebyggelsens art och utformning samt eventuella uppfyllnader. Ställningstagandet för behovet av grundundersökning ska redovisas och motiveras i bygganmälan. Grundundersökning kan komma att krävas vid byggsamrådet. HÖJDSYSTEM RH70 KARTAN FRAMSTÄLLD FOTOGRAMMET OCH EN DEL NYMÄTNING För grundkartans beteckningar hänvisas til KOORD.SYSTEM RT R GON V Dagvattenränna VA 14 3, 5 m 13 2m DETALJPLAN AN PLANKARTA MED BESTÄMMELSER x B x G b X S DEL AV STRÄNGNÄS 3:1 14 6m FÅRHUSOMRÅDET -FÅRHUSHAG MED DROTTNING KRISTINAS TR 12 STRÄNGNÄS KOMMUN Sektion B Sektion Lokalgata Skala ca 1: Gatu- och vägslänter får anläggas och bibehållas på tomtmark/kvartersmark All parkering ska ske på kvartersmark 3:1 VA f7 f8 ADMINISTRATIVA BESTÄMM :1 Detaljplan. VA VA Y= VA 25 Tak ska utföras med en lutning Fasader på huvudbyggnader sk Vid nyttjande av två våningar få Byggnad skall uppföras i radonsäkert utförande hinder Y= Y= T Y= VA , P-PLATS VA vägen Tak ska utföras med en maxim Pulpet- och platta tak är tillåtna ska utföras med ytskikt av trä. f6 Inom planområdet medges ej några uppvärmningsanordningar med icke förnyelsebara energikällor. Om ny teknik utvecklas som gör att andra energislag kan anses vara förenliga med miljökrav och långsiktig hållbarhet får sådan anläggning prövas från fall till fall. FOTOGRAMMETRISKT OCH EN DEL NYMÄTNING STRÄNGNÄS 21 Dammen T Fårhus DGATA HUVU Tillbyggnad med gestaltning en förutsättning att det sker med h huskroppar. Det ursprungliga by tillbyggnadsalternativ. För dess bygglov under förutsättning att d ursprungliga bygglovet. Andra b Parkering och carport/garage få framför husen utan ska samlas inom kvarteren. Uppvärmning av nya byggnader ska ske på ett miljövänligt sätt RT R GON V HÖJDSYSTEM RH70 KARTAN FRAMSTÄLLD Larslunda 24 LGAT A LOKA T VA 23 er f4 f5 Marken ska i erforderlig omfattning vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning för tillfart, förråd och garage samt lek och teknisk försörjning Marken ska vara tillgänglig för underjordiska ledningar KOORD.SYSTEM u L1 24 hind Y= X= f8 e Husen ska ordnas radiellt med i solfjäderform. Tak ska utföras med en lutning Fasader på huvudbyggnader s Vid nyttjande av två våningar få PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE ,0 B2 28 VA I e14 f7 e T T L VA n 25 de rle de Sö Högsta tillåtet antal fastigheter Högsta tillåtna bruttoarea ovan mark Utfart får inte anordnas vä ge n en väg hus T 12 Får Högsta byggnadshöjd i meter. M byggnadshöjden. Tak får utföras med en maxima Pulpet- eller platta tak är tillåtna Fasader på huvudbyggnader sk varierande kulörer så att variati husen/lägenheterna uppkomme Fasader på uthus/garage får ut Utöver angivet antal våningar få med maximalt 60% av byggnad Huvudbyggnadernas huskropp Tak får även utföras i papp och Pulpet- eller platta tak är tillåtna Fasader på huvudbyggnader s varierande kulörer, mindre part Fasader på uthus/garage får u Utöver angivet antal våningar f indragen fasad och med maxim Högsta tillåtet antal fastigheter för bostadhus respektive för samfällighet/gemensamhetsanläggning. Vid annan fastighetsindelning, exempelvis för bostadsrätter, får exploateringsgraden omräknas som BTA/enhet. Högsta exploateringsgrad i kvadratmeter bruttoarea per fastighetsarea för huvudbygnad respektive uthus/garage. Marken får ej bebyggas u Bostädernas uteplatser och min boningsrum ska vara placerade Fasad ska dämpa minst 35 dba f3 Marken får endast bebyggas med uthus och växthus g fril. f7 I 26 inom parken får även mark för uppförande av mindre försäljningställe (kiosk) upplåtas. MARKENS ANORDNANDE Mark och vegetation A AT SG 25 STRÄNGNÄS e30,00 e B lekplats a1 e16 e rh us 34 RD GÅ f fril. 6, 0 27 lek kiosk BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE n T RD SG T O II f9 e15 befintlig, genom området korsande gång- och cykelväg Fartdämpande anordning med övergång. På lokalgata ges hinderområdet ett utförande där parken har företräde och så att planteringar får ett så litet avbrott som möjligt. e100 e e n2 g n2 II e e232+1 g m1 f1 radhus entréer n ge vä Få 16 fril. fril. Gårdsgatan ska utföras med fartdämpande inslag med radiell platt-/stensättning. Parkeringsfickor på båda sidor om gatan ska markeras med platt-/stensättning. Trädplantering ska utföras på båda sidor om gatan hinder Endast radhus f2 Mark avsedd för dagvattendamm gc-väg UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING Fårhuset B II Fårhushagen 26 e16 A AT SG II f2 B1 fril u 16 ck 28 g RD GÅ e e13 e g 2 f5 a1 e en X= E Bä Bäckväg 1 II f5 g B1 II f2 LOKALGATA :1 e e X= PARK B2 g fril f 4 n1 dagv :1e f GÅ dagv. PARK II II f STRÄNGNÄS B2 I II lek T BRAXEN Endast användning som är förenlig med parkens skötsel och verksamhet. Parkens verksamhet omfattar även café/restaurang samt handel och hantverk i mindre skala. Se även programmet för parken. n1 g II Y= Söd STRÄNGNÄS 15 B dagv L2 O f1 Gårdsgator utformas så att trafik ska framföras på de gåendes villkor. På gårdsgatorna ska lämpliga anordningar för fartdämpning i anslutning till gatukorsningar och på rakdelar utföras. 15 n A AT SG f4 RD f3 GÅ I B2 e14 e X= A LGAT LOKA T e14 20 I f7 fril Bodlotter, även byggrätt avsedd för klubbhus. Bygglovsbefrielse gäller för åtgärder på bodlotterna enligt gestaltningsprogram för bodlotter, daterat Plantskola, byggnader för plantskolans skötsel- och försäljningsverksamhet, får uppföras. Lokalgata utformas enligt sektion på plankarta L1 UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER 16 Högsta antal våningar Endast friliggande hus Endast flerbostadshus Radhusens entréer ska, för byg de inre delarna av kvarteret, va planområdet (gamla E20) respe Syftet med gestaltnings- och utformningsbes intryck av sammanhållna delområden med ge Konkava takavslut mot takfot medges ej. Tak tegel, papp eller slät plåt även så kallade sed Tak på uthus får ej utföras i korrugerad plåt. 19 T T 4 5 0, 0 Bostäder enligt B1, även förskola som integreras i bostadsområdet är tillåten LO KA LG Larslunda brunn -väg 20 e e B1 fril. 2 AT m1 Bostäder. Bostädernas bottenvåning får nyttjas för kommersiella verksamheter Transformatorstation Kvartersmark för allmänt ändamål Reservat för framtida parkeringsplats T HASSELMUSEN G SG RD Mark för bostadsändamål. Även verksamhet i mindre skala och som bedrivs i hemmet, som t.ex. herr- o damfrisering, kontor m fl verksamheter som är att hänföra till småföretagarverksamhet, är tillåten. E väg PARK 13 igen fril. Y= e II f9 fril radhus flerb. entréer Bil- och bussparkering för parken och plantskolan B T 29 rsst B1 25 B1 f 7 I e e Slå nbä n2 18 rs SKOGSMUSEN T 3: X= II Trafik på fotgängarnas villkor 23 bä ån Sl 8 SKOGSSORKEN 6 STRÄNGNÄS 1 NÄBBMUSEN e en tig : ig en u st B stig en B Friliggande bostadshus ska placeras i förgår samt minst 4,5 m mot granne. Uthus/garage får placeras 1 m från granntom Lokaltrafik Ha llon 28 B1 20 e37500 f1 m1 flerb nns väg en 3 Skydds-/riskområden för verksamhet inom angränsande industriområde får ej inkräkta p Trafik mellan områden Park, inom parken medges generellt anläggningar och uppförande av mindre komplementbyggnader och uthus för parkens skötsel och verksamhet. Anläggning av gång- och cykelvägar, picnicplatser i enlighet med planbeskrivningen och programmet är tillåten. Kvartersmark 3: T n2 24 P-PLATS III Bru MULLVADEN 28.0 ÅKERSORKEN 3 3: SEN a : X= STRÄNGNÄS :1 n ge 29 vä rs bä us Kr VILDKATTEN 33 PARK GÅRDSGATA Söd 31.3 T stigen n- LOKALGATA Odo HUVUDGATA SKOGSHAREN T ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser Linje ritad 3 meter utanför planområdets gräns Användningsgräns Egenskapsgräns :1 För räddningstjänstens framkomlighet ska ang utformas så att utrustning och slang inte behö Om utrymning förutsätts ske med höjdfordon f väggen inte överstiga 9 m. Vägen fram ska ha motsvarande ett axeltryck av 100kN och vara bredden vara minst 3,0 m. Inre radien i kurvor GRÄNSER KORP ca 43 m FÄLTHAREN X= ,5 m 33 5,5m en tig 34 3,0m 3,0m 3,0m 2,5m ,0m 30.0 rss ORREN Gamla E Ringsö vattenverk. Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. 2 EK Sektion stadsboulevard 3, -StadsboulevardSSke ak laticoan1a :53-10A bä En 32.5 Upprättad Anders C Eriksson Stadsarkitekt Skala 1:1000 Samrådshandling SBN Mikael Rojek Planarkitekt

233 20 / Vattenplan Strängnäs kommun 7.6 VA-planering Kommunerna ska upprätta och utveckla vatten- och avloppsvattenplaner för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden behöver genomföras i samverkan med länsstyrelserna. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. För denna åtgärd ansvarar Teknik- och servicenämnden i samarbete med SEVAB. I dagsläget finns ingen kommunal vatten- och avloppsvattenplan som omfattar en heltäckande och långsiktig vatten- och avloppsplanering och tar hänsyn till miljökvalitetsnormerna. En VA-utbyggnadsplan visar kommunens prioritering av olika omvandlingsområden med avseende på utbyggnad av det kommunala VA-nätet. Denna utbyggnadsplan är tidssatt. Även i kommande VA-plan kommer SEVAB att behöva ta hänsyn till resurser. 7.7 Dagvattenhantering Kommunerna ska utveckla planer för hur dagvatten ska hanteras inom kommunen med avseende på kvantitet och kvalitet. Dagvattenplanerna ska bidra till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Kommunen behöver arbeta fram tydliga riktlinjer och strategier för dagvattenhanteringen i en dagvattenplan. I dagsläget finns en dagvattenpolicy från 2007 som har ett behov av att uppdateras. Bilaga 9:25 8. Allmän VA-anläggning 8.1 Dagvatten Strängnäs kommun har en dagvattenpolicy som innebär att dagvatten ska hanteras och renas lokalt (LOD) med hjälp av infiltration och fördröjning. Detta innebär att kommunens reningsverk får en jämnare belastning och större kapacitet för spillvatten. Många av de problem som uppstått vid höga nederbördsmängder hade förmodligen kunnat, om inte undvikits, reducerats om större andel av dagvattenflödet hanterats lokalt istället för att det kopplats till kommunens avloppsnät. Många nyare områden har dock separerade dagvattenanslutningar vilket är att föredra om inte tillräcklig infiltration kan uppnås inom den egna fastigheten. Dagvatten är förenklat uttryckt vatten från nederbörd som rinner av från en yta. Dagvattnet infiltreras delvis ner till grundvattnet, men mycket leds via ledningar till närliggande vattendrag (recipient). Eftersom vårt bebyggda samhälle till stor del består av hårdgjorda ytor (tak, asfalt) utan förmåga att infiltrera eller ta upp vatten, skapas kraftiga flödesstötar vid regn och snösmältning. Vattnet för med sig föroreningar som finns på och i marken. Föroreningarna består bland annat av metaller, bekämpningsmedel, olja, organiska ämnen och näringsämnen. Även dagvatten från villaområden utgör en föroreningskälla för sjöar och vattendrag då gödsling av trädgårdar och parker bidrar till att höja halterna av näringsämnen i dagvattnet. Enligt Miljöbalken (1998:808) klassas dagvatten som avleds inom detaljplan, som inte görs enbart för en viss eller vissa fastigheters räkning, som avloppsvatten. Det är förbjudet att släppa ut avloppsvatten utan föregående rening om det inte är uppenbart att detta kan ske utan fara för Samrådshandling SBN

234 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:26 / 21 miljö eller hälsa. För att bedöma hur dagvatten påverkar vattenmiljön måste hänsyn tas till mängden föroreningar som dagvattnet för med sig och recipientens känslighet Kommunens dagvattenhantering Fram till mitten av 1900-talet byggdes kombinerade system vilket innebar att ledningen skulle avleda både spillvatten och dagvatten. I slutet av 50-talet började man bygga ut separata ledningar för dagvatten på grund av att de kombinerade ledningarna medförde alltför stor och ojämn belastning på reningsverken med bland annat bräddningar som följd. Att leda dagvattnen till avloppsreningsverken är även negativt för den biologiska reningen som störs av vattnets sammansättning och flödesvariationer samt för slamkvaliteten som försämras av ökade mängder tungmetaller. De flesta fastigheter i Strängnäs kommun har idag separata ledningar för spillvatten och dagvatten men fortfarande återstår äldre områden där åtgärder behövs för både gator och fastigheter. Vid kraftig nederbörd kan därför spillvattennätet överbelastas vilket kan innebära källaröversvämningar nedströms. SEVAB arbetar aktivt med att separera dagvattenavledningar från spillvattennätet. Strängnäs kommun har år 2007 tagit fram en dagvattenpolicy som antagits av Teknik- och fritidsnämnden. I dagvattenpolicyn förmedlas en långsiktig hållbarhetsprincip angående hantering av dagvatten ur miljö- och föroreningssynpunkt. Grundprincipen med en hållbar dagvattenhantering är att åtgärderna ska behandla ekologiska, tekniska, ekonomiska och sociala aspekter i ett sammanhang. Policyns mål är att tekniskt funktionella och miljölämpliga procedurer, som kan bidra till en minskning av dagvattnets volym och dagvattenföroreningar, ska utvecklas. En målsättning med dagvattenhanteringen är att den om möjligt ska bidra till områdens estetiska värden genom att vatten leds i dagen och att delar av dagvattenhanteringen sker i öppna system. Det långsiktiga målet är att minska föroreningsbelastningen från dagvatten och förbättra förhållandena i Mälarens vikar och fjärdar. Den antagna dagvattenpolicyn innebär två viktiga riktlinjer för ökad robusthet mot översvämningar: Öppna dagvattenlösningar för omhändertagande, fördröjning och magasinering av dagvatten för att ge regn- och smältvatten ökade möjligheter att infiltrera, avdunsta och renas lokalt. Ombyggnad av gamla kombinerade dag- och spillvattenledningar till att vara separerade system. Dagvattenfrågorna ska, enligt dagvattenpolicyn, komma in tidigt i planeringen. Grundprincipen som ska gälla är att nederbördsvatten ska återföras till det naturliga kretsloppet så tidigt och så rent som möjligt. Detta innebär i de flesta fall att dagvatten ska omhändertas lokalt (LOD) och om högre föroreningshalter föreligger ska vattnet renas innan det leds till recipient. När dagvattenpolicyn arbetades fram hade dock inte beslut om miljökvalitetsnormer för vatten fastställts. I det fortsatta arbetet med dagvattenfrågan måste hänsyn tas till olika recipienters känslighet och riskerna för att miljökvalitetsnorm inte uppnås. Vid en omarbetning och uppdatering av dagvattenpolicyn bör även en översiktlig kartläggning av kommunen göras avseende verksamhetsområden för befintlig bebyggelse så att det tydligt framgår vilka områden som innefattas av dagvatten, spillvatten respektive dricksvatten. När ny bebyggelse planeras i anslutning till befintliga verksamhetsområden bör det redogöras för om det finns begränsningar i befintliga system för att ta emot mer dagvatten. Där helt nya områden planeras bör principerna för omhändertagande av dagvatten redovisas för varje område. Detta är viktigt eftersom olika delar av en kommun kan ha helt olika naturförutsättningar för omhändertagande. Dessutom kan både markområden och vattenmiljöer ha olika tolerans för höga flöden och föroreningar. Områden med hög grundvattennivå och med jordarter med begränsad infiltrationskapacitet såsom lerjordar är också något som bör beaktas i den översiktliga planeringen. En översvämningskartering är ett underlag som behövs för dagvattenplanering. Områden som kan få problem med dagvattenavledningen till följd av stigande havsnivåer bör redovisas med förslag till lösningar. Om dessa frågor är med tidigt i planeringen kan ställningstaganden om dagvattenhanteringen för utbyggnadsområden redovisas med fördel. 8.2 Kommunal avloppsrening Rening av avloppsvatten sker vid Strängnäs stadsoch Mariefreds reningsverk, varav det första hanterar större delen av avloppsvattnet. Enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster ska kommunen bestämma verksamhetsområden för vatten och/eller avlopp och snarast anordna en allmän VA-anläggning: om det behövs i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, och om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Samrådshandling SBN

235 22 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9: Kommunalt reservvatten I Gorsingeholm finns ett industrivattenverk som även skulle kunna fungera som reservvattenverk i händelse av försörjningsbrott från Norsborgs vattenverk. Industrivattenverket levererar så kallat processvatten(kylvatten) för ett antal industrier belägna i Strängnäs. Vattnet tas från djuphålan i Ulvhällsfjärden i Mälaren och renas med hjälp av infiltration genom sandbäddar. Uppgradering av processen pågår och verket planeras att ta i drift under 2017 för produktion av dricksvatten. För den potentiella reservvattentäkten finns i dagläget inget inrättat vattenskyddsområde med vattenskyddsföreskrifter. Arbetet pågår med att ta fram egenkontrollprogram och skyddsområde för grundvattentäkten. Ett förslag till skyddsområde med skyddsföreskrifter finns framarbetat. Kommunen har investerat i en ringmatningsledning vilket innebär att alla kommundelar är sammankopplade. Till ringmatningsledningen finns tre vattentorn kopplade med en volym motsvarande ett dygns förbrukning. Om vattenleveransen från Norsborg av någon anledning inte skulle fungera kan kommunens vattenförsörjning således klaras i cirka ett dygn. 9. Enskilt VA 8.3 Kommunalt dricksvatten Strängnäs kommun försörjs sedan 2009 med dricksvatten från Norsborgs vattenverk. Distribution av dricksvatten från vattenverket sker via en 3,5 mil lång, delvis sjöförlagd, ledning. Norsborgs vattenverk består av två vattenverk belägna i Botkyrka kommun i Stockholms län. Vattenverket drivs av Stockholm Vatten AB och är ett av de största i Stockholmsregionen som förser elva kommuner och totalt ca 1 miljon människor med dricksvatten. Vattnet tas från Rödstensfjärden i Mälaren. Cirka m3 vatten levereras till Strängnäs kommun per dygn. SEVAB Strängnäs Energi AB ansvarar för distribution av vattnet till kunderna och egenkontrollprogram. Vattenledningen från Norsborg kommer in via Herresta och vattenledningsnätet omfattar tätorterna Strängnäs, Mariefred, Stallarholmen, Härad, Sanda och Björktorp på västra delen av Tosterö, Länna och Åkers Styckebruk. 9.1 Enskilt dricksvatten Inom Strängnäs kommun finns även ett antal enskilda vattentäkter som försörjer grupper av fastigheter. Det finns både mindre gemensamma vattentäkter men även lite större som försörjer fler än 50 personer eller har ett vattenuttag som överskrider 10 m 3 /dygn, dessa större täkter, lyder under Livsmedelsverkets föreskrifter 2001:30. Inom vattenförvaltningen ställs det krav på långsiktigt skydd av vattentäkter med den omfattning som beskrivs ovan. Endast en av dessa vattentäkter har i dagsläget fastställt skyddsområde med skyddsföreskrifter. Statistik från 2012, av de vattenanalyser som Strängnäs kommuns miljöenhet tagit del av, visade att 36 % av de mikrobiologiska vattenproverna var tjänliga med anmärkning eller otjänliga och 80 % av de kemiska vattenproverna visade tjänligt med anmärkning eller otjänligt. Detta visar på ett skyddsbehov av grundvattnet i kommunen som helhet. 9.2 Enskilda avloppslösningar I Strängnäs kommun finns cirka 4500 enskilda avloppsanordningar. Avloppsanordningarna är ofta gamla och med bristande funktion. Detta innebär att näringsämnen läcker till sjöar och vattendrag och bidrar till övergödningsproblemen. Smittämnen från dåligt renat avloppsvatten kan även förorena närliggande enskilda vattentäkter. Samrådshandling SBN

236 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:28 / 23 För att identifiera och få åtgärdat bristande avloppsanordningar genomförs inventeringar. Kommunen är även tillståndsprövande myndighet för enskilda avlopp, vid denna tillståndsprövning görs en enskild bedömning av föreslagen avloppsanordning och krav på rening ställs, för så kallad normal eller hög skyddsnivå, beroende på hur omgivningen ser ut. Som riktlinje gäller hög skyddsnivå vid inrättande av enskilda avloppsanordningar som är belägna inom 500 meter från sjöar eller vattendrag som är känsliga för övergödning. Det kan även ställas krav på hög skyddsnivå utifrån smittskyddssynpunkt om det till exempel är nära till en badplats. Problem med bristande avloppsanordningar har uppmärksammats vid genomgång av de så kallade omvandlingsområdena, det vill säga gamla fritidshusområden där boenden förändras från sommarboenden till året-runt bostäder men där avloppslösningarna inte förbättras för att tillgodose den ökade belastningen. Kommunen har i en kartläggning, i samråd med SEVAB, analyserat vilka av dessa områden som på sikt måste införlivas i det kommunala VA-nätet för att miljö- och hälsopåverkan inte ska bli oacceptabel. Våren 2011 fastslog kommunfullmäktige en utbyggnadslista för VA-verksamhetsområde där fyra områden prioriterades, dessa var: Kalkudden/Edsala Djupvik/Storudden Härads Kumla Tuna Herresta Husby Björsund Vik De områden som ligger utanför det kommunala VA-nätet försörjs av eget dricksvatten, enskilt eller genom samfällighet. Huvuddelen av detta dricksvatten har sitt ursprung från grundvattnet. Majoriteten av dessa dricksvattenanläggningar är så små att de inte faller under någon lagstiftning som kräver kontroll av dessa, varken vid anläggande eller drift. Det innebär att fastighetsägarna heller inte har någon skyldighet att provta sitt dricksvatten. Trots detta provtas genom kommunens förmedling av analystjänst cirka 200 vattentäkter per år. De vanligaste problemen i dricksvattnet utifrån vad som analyseras gäller fluor och mikroorganismer. Provsvar visar att cirka 70 procent av de tagna proverna per år antingen är tjänliga med anmärkning eller otjänliga som dricksvatten. Kommunen saknar i dagsläget ett övergripande styrdokument för strategiska ställningstaganden avseende vatten- och avloppslösningar i samband med planering/exploatering. Bland annat saknas en bild av i vilka områden som är olämpliga för ett större antal enskilda avloppsanordningar för att förhindra att en oacceptabel miljö- och hälsopåverkan uppkommer. Inom Strängnäs kommun finns ett antal icke-kommunala vattentäkter som försörjer grupper av fastigheter, ofta fritidshusområden. De vattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller har ett vattenuttag som överskrider 10 m 3 /dygn lyder under Livsmedelsverkets föreskrifter 2001:30 och ska enligt vattenförvaltningsförordningen ges långsiktigt skydd. Dessa vattentäkter är: 1. Härads-Kumla fritidsområde 2. Edsala vattenverk 3. Kungshagens samfällighetsvattenverk 4. Ringsö samfällighetsförening 5. Berga säteri Av dessa har Kungshagens samfällighets vattenverk redan ett vattenskyddsområde. Inom Kungshagens samfällighet har dock arsenik påvisats i dricksvattnet vilket talar för att förutsättningarna för kommunalt VA bör utredas. För resterande vattentäkter krävs alltså ett långsiktigt skydd. Samrådshandling SBN

237 24 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9:29 För enskilda vattentäkter inom kommunen som inte omfattas av Livsmedelsverkets föreskrift er 2001:30, finns i nuläget ingen samlad kunskap med avseende på vattentillgång och vattenkvalitet. Ett omfattande inventeringsarbete krävs om bedömningen är att sådan information bör finnas tillgänglig. 10. Grundvattentillgångar Grundvatten är det vatten som finns där jordens porer och bergets sprickor är helt vattenfyllda. Grundvattnet rör sig långsamt genom jordlager och berggrund för att sedan rinna ut i sjöar, hav och vattendrag igen. Vilka vägar det tar och hur fort transporten går beror på grundvattenytans lutning och marklagrens genomsläpplighet. Vatten är ett av våra viktigaste livsmedel och både yt- och grundvatten används till dricksvattenförsörjning. Fördelen med att använda grundvatten som dricksvatten jämfört med ytvatten är att det har en jämnare temperatur, innehåller en mindre mängd organiska ämnen och färre bakterier, det har ett bättre naturligt skydd mot föroreningar och är normalt enklare att bereda i vattenverk. För att kunna planera för en hållbar dricksvattenförsörjning behövs information och kunskap om var det finns möjligheter till stora uttag av grundvatten, var man på konstgjord väg kan infiltrera sjövatten i till exempel en grusås så att vattnet på naturlig väg blir rent, var man kan ta vatten om den vanliga vattentäkten på något sätt skulle förstöras, hur vattnet rör sig i marken och hur grundvattennivåerna varierar under året. Samhällsplanering är ett av de viktigaste strategiska redskapen för att trygga dagens och framtidens vattenförsörjning. Grundvatten- och sårbarhetskartor tillsammans med jordartskartor utgör ett viktigt underlag för bedömning av storlek, potential, tillgänglighet och känslighet för grundvattentillgångar Större grundvattentillgångar Institutionen Sveriges geologiska undersökning (SGU) har år 1996 utarbetat grundvatten- och sårbarhetskartor på uppdrag av Strängnäs kommun. I uppdraget har också ingått att utreda kvalité, tillgänglighet, potential och sårbarhet för kommunens grundvattentillgångar. De största grundvattentillgångarna i kommunen har undersökts inom ramen för SGU:s geogrundvattenkartering utom de vid Visholmen och Gorsingeholm, eftersom de utnyttjades för den kommunala vattenförsörjningen då arbetet utfördes. Avrinningsområde Mälaren. Samrådshandling SBN

238 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:30 / Avrinningsområden Strängnäs kommun omfattas till ytan av Norrströms huvudavrinningsområde samt delavrinningsområdena Trosaån och Nyköpingsån. Norrströms avrinningsområde är stort och utgörs av delavrinningsområden på flera nivåer. De delavrinningsområden som berör Strängnäs kommun är Mälaren och Mälarens närområden samt Råckstaåns avrinningsområde. Dessa områden är i sin tur indelade i mindre delavrinningsområden Trosaåns avrinningsområde Landskapet Trosaåns avrinningsområde är ett av de mindre avrinningsområdena i Norra Östersjöns vattendistrikt. Avrinningsområdet omfattar större eller mindre delar av Gnesta, Trosa, Södertälje, Strängnäs och Nyköpings kommun och löper genom Södermanlands och Stockholms län. Området har sitt källområde i Mälarmården, strax söder om Åkers Styckebruk. Från ett flertal mindre skogssjöar rinner vattnet söderut i botten av en stor uppodlad dalgång, inramad av bergs- och moränhöjder, för att slutligen mynna i Östersjön vid Trosa. Den nordligaste delen av avrinningsområdet ligger inom Strängnäs kommun. Området består av skogsmark och ett antal mindre sjöar och vattendrag. Ingen av dessa är klassade som vattenförekomster av vattenmyndigheten. Det finns heller inte några, av Vattenmyndigheten, utpekade grundvattenförekomster Huvudsaklig bebyggelsestruktur I den del av avrinningsområdet som är belägen i Strängnäs kommun finns ytterst lite bebyggelse. Området ingår i den användarplan som är framtagen för Åkers Bergslag Den långsiktiga visionen är att Åkers Bergslag ska bli ett av regionens mest attraktiva områden vad gäller natur- och kulturturism Service- och infrastruktur Från aktuell del av avrinningsområdet finns närmsta service norrut, i Åkers Styckebruk och Länna. I området finns inte tillgång till kommunal vatten- och avloppsanslutning. Samtlig bebyggelse är hänvisad till enskilda vatten- och avloppslösningar. Från riksväg 55 leder väg 893 söderut, genom den norra delen av avrinningsområdet Skyddade områden I Trosaåns avrinningsområde finns sju områden som är skyddade genom habitatdirektivet. Två av dessa områden skyddas även av fågeldirektivet. Hela området är upptaget som avloppskänsligt ur fosforhänseende, medan ungefär 30% klassas som nitratkänsligt område enligt nitratdirektivet. Den del av avrinningsområdet som är belägen i Strängnäs kommun klassas som nitratkänsligt. Delområdet ingår i ett stort riksintresseområde för friluftsliv benämnt Åkers Bergslag som omfattas av en så kallad användarplan. I denna beskrivs Strängnäs kommuns och Gnesta kommuns gemensamma mål och strategier för landskapet, friluftslivet, turismen samt jord- och skogsbruket. Precis vid kommungränsen finns ett riksintresseområde för naturvård benämnt Våtmark vid Gallsjön-Älskaren. Vid Bredsjön finns ett Natura och biotopskyddsområde. Ett antal avgränsade områden som är särskilt värdefulla för naturvård och friluftsliv beskrivs i Länsstyrelsens naturvårdsprogram, områdena är klassificerade enligt en tregradig skala; högt värde, mycket högt värde och högsta värde. Inom aktuellt område finns klass tre-områden (högt värde) och en del av ett klass 1 område inom vilket naturvärdena, bestående av känslig flora och fauna, beskrivs kunna bestå om bland annat ny bebyggelse undviks. Trosaån Samrådshandling SBN

239 26 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9:31 Vattendragsvandring Vattenstatus och miljökvalitetsnormer Inom avrinningsområdet finns 162 sjöar och 21 vattendrag. Av dessa är tio sjöar och tolv vattendrag av sådan storlek att de klassats som vattenförekomster. Inom den del av avrinningsområdet som ligger i Strängnäs kommun finns inga, av vattenmyndigheten, klassade vattenförekomster, varken för yt- eller grundvatten. I området finns dock ett flertal mindre sjöar och vattendrag vars status inte är fastställd i enlighet med kraven i vattenförvaltingsförordningen. Generellt kan sägas att de bergiga skogssjöarna ofta är försurningskänsliga och med svag eller ingen buffertkapacitet alls, det vill säga att de kan karaktäriseras som försurade eller försurningshotade. Tallsjön, som ligger i den nordligaste delen av avrinningsområdet, ingår i åtgärdsprogram för kalkning. Tallsjön är en klarvattensjö som ingår i ett område av riksintresse för friluftslivet och används för ett aktivt put- and take-fiske. För närvarande sker ingen kalkning med hänsyn till att höga ph- och alkalinitetsvärden uppmätts. Generellt är den kemiska statusen i sjöarna och vattendragen inom avrinningsområdet god medan den ekologiska är måttlig eller sämre. De största miljöproblemen avseende ytvattnet är övergödning, morfologiska förändringar och miljögifter. Problemen med miljögifter härrör dels från de generellt höga bakgrundshalterna av kvicksilver men är även grundade på att vissa av vattendragen är belägna i riskområden för försämrande påverkan från till exempel MIFO-områden eller miljöfarliga verksamheter. Övergödning är det största miljöproblemet i avrinningsområdet och generellt en anledning till att många av sjöarna och vattendragen riskerar att inte uppnå god status till De åtta identifierade grundvattenförekomsterna i avrinningsområdet har både god kemisk och kvantitativ status även om ett par förekomster bedöms ligga i områden med stora risker för förorening. De kommuner som har vattenförekomster i avrinningsområdet har att tillse att miljökvalitetsnormerna uppnås för respektive förekomst. Markanvändningen i den del av avrinningsområdet som ligger i Strängnäs kommun kan dock potentiellt påverka avrinningsområdet nedströms. Vilka konsekvenser förändrad markanvändning kan få för vattenförekomsterna inom avrinningsområdet, speciellt avseende övergödning, bör uppmärksammas. Gnesta, Södertälje, Trosa, Nyköping och Strängnäs har bildat Trosaåns vattenvårdsförbund som bedriver en samlad recipientkontroll och miljöövervakning inom hela Trosaåns avrinningsområde. Genom att fortlöpande följa vattnets beskaffenhet och kontinuerligt redovisa kontrollresultat blir förbundet en viktig resurs för medlemmarna i planeringsoch utvecklingsarbetet. Övergripande information om Trosaåns status, biologiska värden och vattenstatus ska efterhand delges intresserad allmänhet Riskfaktorer Några översiktliga översvämningskarteringar har inte genomförts vid de mindre sjöar och vattendrag som finns inom aktuell del av Trosaåns avrinningsområde. Strax norr om Bredsjön finns ett förorenat område benämnt Bredsjöns nya och gamla gruva. I den östra delen har områden med radon identifierats, dessa har klassats som lågriskområden Nyköpingsåns avrinningsområde Landskap Nyköpingsåns avrinningsområde är det näst största huvudavrinningsområdet i Norra Östersjöns vattendistrikt. Det omfattar större eller mindre delar av tretton kommuner i Södermanland; Örebro och Östergötlands län; Nyköping, Katrineholm, Vingåker, Eskilstuna, Strängnäs, Flen, Gnesta, Oxelösund, Hallsberg, Askersund, Örebro, Finspång och Norrköping. Nyköpingsån har sina källområden i Örebros, Östergötlands och mellersta Södermanlands höglänta skogsmarker. Genom ett system av åar och sjöar i Södermanlands län mynnar vattnet i Stadsfjärden i Östersjön. Inom den nordöstra delen av avrinningsområdet ligger en mycket liten del inom Strängnäs kommun. Området inom Strängnäs kommuns gränser består mestadels av skogsmark med inslag av mindre partier jordbruksmark och ett fåtal mindre sjöar och vattendrag. Av dessa är Östra och Västra Magsjön de största Samrådshandling SBN

240 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:32 / 27 och Östra Magsjön är klassad som vattenförekomst enligt vattenförvaltningsförordningen, sjön omges av steniga eller grusiga sandiga stränder. Omgivningarna består av kuperad barrskogsterräng med inslag av hällmarker. Inom området norr om Östra Magsjön finns även en viktig grundvattenförekomst Huvudsaklig bebyggelsestruktur I den del av avrinningsområdet som är belägen i Strängnäs kommun finns lite bebyggelse utspridd längs Östra och Västra Magsjöns norra stränder. Området ingår delvis i den användarplan som är framtagen för Åkers Bergslag. Den långsiktiga visionen är att Åkers Bergslag ska bli ett av regionens mest attraktiva områden vad gäller natur- och kulturturism Skyddade områden Den östra delen av aktuellt område ingår i ett stort riksintresseområde för friluftsliv benämnt Åkers Bergslag. I den användarplan som finns framtagen för Åkers Bergslag beskrivs Strängnäs kommuns och Gnesta kommuns gemensamma mål och strategier för landskapet, friluftslivet och turismen samt för jord- och skogsbruket. Ett antal avgränsade områden som är särskilt värdefulla för naturvård och friluftsliv beskrivs i Länsstyrelsens naturvårdsprogram, områdena är klassificerade enligt en tregradig skala; högt värde, mycket högt värde och högsta värde. Inom aktuellt område finns runt Östra och Västra Magsjön ett klass två-område (mycket högt värde) och vid Svartsjön ett klass tre-område (högt värde). Inom klass två-området finns ett Natura 2000-område, ett naturreservat, ett naturvärdesobjekt och en nyckelbiotop. Klass tre-området sammanfaller med en nyckelbiotop, ett riksintresseområde för naturvård, ett Natura 2000-område, ett naturreservat, samt inventerad sumpskog och våtmark. Hela avrinningsområdet är upptaget som avloppskänsligt ur fosforhänseende medan ungefär 18 %, bland annat den del som tillhör Strängnäs kommun, klassas som nitratkänsligt område enligt nitratdirektivet. Vattensystemet inom hela avrinningsområdet hyser ett flertal skyddsvärda arter. Den sällsynta tjockskaliga målarmusslan är relativt väl utbredd i vattensystemet, liksom den fridlysta malen som lever i sjön Båven. Sjutton stycken Natura 2000-områden med vattenanknytning finns inom Nyköpingsåns avrinningsområde, som ett skydd för de mest värdefulla limniska habitaten Vattenstatus och miljökvalitetsnormer Inom den del av avrinningsområdet som ligger inom Strängnäs kommun finns två vattenförekomster som är statusklassade och för vilka miljökvalitetsnormer är fastställda. Det är Östra Magsjön och vattendraget Moraån, som löper från Östra Magsjön via Västra Magsjön söderut och mynnar i sjön Dunkern. Båda vattenförekomsterna är även delvis belägna i Flens kommun. Den ekologiska och kemiska vattenstatusen, för både Östra Magsjön och Moraån, är bedömd som god och det anses inte föreligga någon risk för att statusen inte kan bibehållas till 2021, vilket även är gällande miljökvalitetsnorm för förekomsterna. Arter och livsmiljöer inom områden som ingår i Natura 2000-nätverket ska, enligt art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet, beredas ett särskilt skydd. I sådana områden är målet att säkerställa att en gynnsam bevarandestatus uppnås för de arter eller livsmiljöer som omfattas av skyddet. Östra Magsjön och Moraån omfattas båda av kvalitetskraven för gynnsam bevarandestatus. För vattenförekomster som helt eller delvis ingår i Natura 2000-områden enligt 7 kap 27 Miljöbalken Nyköpingsån Samrådshandling SBN

241 28 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9:33 (1998:808) ska alltså gynnsam bevarandestatus uppnås. I 16 och 17 områdesskyddsförordningen finns det övergripande beskrivningar av vad detta kvalitetskrav innebär. De mer specifika kraven för att uppnå gynnsam bevarandestatus i ett Natura 2000-område framgår av den bevarandeplan och/ eller skötselplan som ska upprättas för sådana områden. I de fall där det finns en konflikt mellan kraven för att uppnå gynnsam bevarandestatus för ett Natura 2000-område och för att uppnå god ekologisk status eller potential i en vattenförekomst, ska de krav som gäller för att uppnå gynnsam bevarandestatus ha företräde. Norr om Östra Magsjön, från Porsuddens badplats och norrut finns en utpekad grundvattentillgång (SE ). Området är en sand- och grusförekomst med naturlig grundvattenbildning och det bedöms finnas mycket goda eller utmärkta uttagsmöjligheter i den bästa delen av grundvattenmagasinet, (5-25 l/s vilket innebär m3/ dygn). Grundvattenförekomsten har god kemisk och kvantitativ status och bedöms inte ligga i riskzonen för att inte uppnå miljökvalitetsnormen till I det vattenrika landskapet inom Nyköpingsåns avrinningsområde finns 54 sjöar och 82 vattendrag som är av den storleken att de klassats enligt vattenförvaltningsförordningen. Totalt sett finns inom avrinningsområdet dock betydligt fler mindre sjöar och vattendrag. Den ekologiska statusen i avrinningsområdet är för huvuddelen av vattenförekomsterna måttlig. En större del av vattendragen verkar dock ha god status medan många av sjöarna har otillfredsställande eller sämre status. Endast en av sjöarna uppnår ej god kemisk status. I övrigt bedöms den kemiska statusen som god för såväl sjöar och vattendrag som grundvatten. Miljöpåverkan varierar från försurning i de perifera skogsdominerande delarna i sydväst till övergödning i de centrala jordbruksdominerade områdena. Inom avrinningsområdet arbetar Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund som består av berörda kommuner, Landstinget Sörmland, LRF, ett antal större företag samt båtnadsmedlemmar, huvudsakligen fastighetsägare där reglering av vattennivån är viktig. Förbundet driver ett vattenråd, övervakar vattenstatusen genom samordnad recipientkontroll samt samordnad vattenreglering för att minska de negativa effekterna av höga flöden. Genom sitt arbete har vattenvårdsförbundet goda kunskaper om avrinningsområdet och blir därför en viktig samrådspart i samband med eventuella förändringar i markanvändningen. Markanvändningen i den del av avrinningsområdet som ligger i Strängnäs kommun kan potentiellt påverka avrinningsområdet nedströms. Vilka konsekvenser förändrad markanvändning kan få för vattenförekomsterna inom avrinningsområdet bör uppmärksammas Riskfaktorer Några översiktliga översvämningskarteringar har ej genomförts vid de mindre sjöar och vattendrag som finns inom aktuell del av Nyköpingsåns avrinningsområde. I den västra halvan av aktuellt område har områden med radon identifierats, dessa har klassats som lågriskområden Mälaren och Mälarens närområde Landskap Mälarens närområde, inom Södermanlands län, omfattar Histaån, Eksågsån, Kafjärdsgraven, Mälarens strand och öar. Området är beläget i Eskilstuna och Strängnäs kommun. Mälarens närområde är låglänt och fattig på större sjöar. I Kärrlångensjön finns den mycket sällsynta växten sjönajas, en späd och oansenlig växt som bara finns på ett fåtal platser i landet. Som skydd för de mest värdefulla limniska habitaten finns två vattenanknutna Natura 2000-områden. Dessutom finns två Natura 2000-områden i Sörfjärden och ytterligare två i Mälaren inom länsgränsen. Avrinningsområdet karaktäriseras av ett stort antal lantbruksföretag. Det finns endast ett fåtal större dämmen i avrinningsområdet medan det finns strax över sjuttio torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Dessa företag utövar en direkt påverkan på hydromorfologin i området och bidrar tillsammans med bland annat jordbruket till att försämra vattensystemens näringsstatus Huvudsaklig bebyggelsestruktur Inom aktuell del av Norrströms avrinningsområde (Mälaren och Mälarens närområde) utgör Strängnäs stad Härad, Stallarholmen och Mariefred Läggesta de huvudsakliga noderna med koncentrerad bebyggelse och hamnområden. Förutom dessa noder finns Hedlandet, i förhållande till Mariefred på andra sidan Marielundsfjärden, med bebyggelse i en mer lantlig miljö. De kommundelar som helt eller delvis kan sägas ingå i delområdet Mälaren och Mälarens närområde är Vårfruberga (Fogdö), Tosterö, Stallarholmen, Härad, Strängnäs och Mariefred. Strängnäs stad, belägen intill Mälaren, är kommunens största stad med cirka invånare. Norr Samrådshandling SBN

242 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:34 / 29 om staden byggs en helt ny stadsdel där den första etappen omfattar gamla P10-området vid Mälaren. De utbyggnadsområden som redovisas i fördjupningen av översiktsplanen för Strängnäs stad Härad är tänkta att bidra till visionen om staden kring fjärden. I takt med att nya områden byggs ut, befintliga förtätas och fritidshusen i Djupvik vid Löt successivt omvandlas till permanentbostäder, krävs inte bara förstärkningar i vägnäten och utbyggnader av kommunens nät för vatten och avlopp. Även andra aspekter såsom båtlivets förutsättningar behöver ses över. Väster om Strängnäs stad, mellan E20 och Sörfjärden, ligger Härad. Norr om samhället finns ett fritidshusområde med bebyggelse i nära anslutning till vattnet. Mellan Strängnäs stad och Härad finns ett tydligt samband. Förutom en bebyggelseutveckling inom Härad kommer sambandet, enligt fördjupningen av översiktsplanen för Strängnäs stad Härad, att på sikt förstärkas ytterligare genom nya bostads- och verksamhetsområden längs Överåsvägen (gamla E20). De utvecklingsstrategier som beskrivs i den fördjupade översiktsplanen är tänkta att successivt leda till förbättrad service i Härad och till att samhällets identitet stärks. Orten Mariefred intill Gripsholmsviken beskrivas ofta som en av kommunens klenoder med ett rikt kulturarv och närhet till vackra naturområden. Förutom ett antal kompletteringar inom och i anslutning till Mariefreds befintliga bebyggelsestruktur (se fördjupningen av översiktsplanen för Mariefred Läggesta) finns visioner om hur kopplingen till Läggesta stationsområde skulle kunna stärkas. I ett tillägg till den fördjupade översiktsplanen beskrivs Gripsholms hagar utgöra ett lämpligt utbyggnadsområde med syftet att skapa just en tydligare länk mellan Mariefred och Läggesta station. Även i nära anslutning till stationen presenteras i fördjupningen av översiktsplanen stora utbyggnadsområden för blandad stadsbebyggelse. Jagbacken och Marielund är delvis redan utbyggda. Det område som den fördjupade översiktsplanen för Hedlandet behandlar begränsas av Gripsholmsviken i norr och E20-sträckningen i söder. I väst sträcker sig området fram till viken vid Bergåsa och i öster fram till gränsen mot Nykvarns kommun. Förutom bebyggelsen i Ralsborg (vid järnvägen) finns ett tydligt bebyggelsestråk längs Hedlandavägen intill Gripsholmsviken. De två bebyggelsenoderna längs stråket benämns i den fördjupade översiktsplanen för Lotorp/ Eriksberg och centrala Hedlandet. Dessa noder, samt Ralsborg, föreslås i handlingen vidareutvecklas med ny bebyggelse. Öster om Mariefred ligger fritidshusområdet Kalkudden/Edsala, anslutning av fastigheterna till kommunalt VA kommer att kunna ske inom de närmaste åren. Nordöst om Mariefred ligger Hästnäs, ytterligare ett fritidshusområde intill Mälaren. Ytmässigt är kommundelen Stallarholmen den största kommundelen omfattande hela Selaön och den nordöstra delen av fastlandet i kommunen. Orten Stallarholmen är belägen på båda sidor av fjärden, det vill säga på både Selaön och fastlandet. Områdena länkas samman av Stallarholmsbron. Bebyggelseutvecklingen har på senare tid framförallt skett på fastlandet västerut, området kallas Sundby Strand. Mälaren Gripsholmsviken Samrådshandling SBN

243 30 / Vattenplan Strängnäs kommun På Selaön har orten alltmer växt samman med de Mälarnära fritidshusområdena Håsta i väst, samt Husby och Tuna i öst. I övrigt finns mindre bebyggelsegrupper på Selaön innefattande en del fritidshusbebyggelse, till exempel i Norrtorp och Nällsta på öns östsida. Även på Ringsö, nordöst om Selaön, finns sammanhållen bebyggelse för fritidsändamål. Sydöst om Stallarholmen, intill Mälaren, ligger fritidshusområdet Herresta och intill Herrestaviken ligger Edeby, ytterligare ett fritidshusområde, samt Herresta Säteri. Gemensamt för fritidshusområdena är att bebyggelsen i olika omfattning har omvandlats eller håller på att omvandlas till permanentbostäder. Kommundelen Tosterö omfattar förutom hela Tosterö även Aspö och Oknö. Bebyggelsetrycket har varit störst längs Tosteröns västra strand, Sandavägen länkar samman bebyggelsenoderna Märinge, Sanda, Björktorp och Brunnsåker. Bebyggelsen i Enhammar, Bresshammar, Abborrberget och Sundby räknas till Strängnäs stad. Ytterligare vattennära bebyggelsegrupperingar finns på Morrarö, samt i Edeby och Logarn längre norrut. På Aspö och Oknö finns endast mindre husgrupperingar. Kommundelen Vårfruberga omfattar Fogdö. På den stora halvön är bebyggelsen utspridd. Som mindre bebyggelsenoder kan nämnas Vansö, Vik, Silverhällarna och Björsunds by. De tre sistnämnda ligger i anslutning till Mälaren. Södra Fogdö behandlas i den fördjupade översiktsplanen för Strängnäs stad Härad. Hamnområden med både gäst- och fasthamnplatser finns förutom i Strängnäs även i Stallarholmen och Mariefred. Bilaga 9: Skyddade områden Mälaren och Mälarens närområde omfattas av riksintresset Mälaren med öar och strandområden. Inom riksintresset ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Detta på grund av de samlade natur- och kulturvärdena inom riksintresseområdet. Delområden med särskilt höga naturvärden är Sörfjärden, Sundbyholmsarkipelagen, Segersöarkipelagen, Tynnelsöfjärden, Nybble holme och Prästfjärden. Dessa områden omfattas av riksintresseområden för naturvård, samt av bland annat Natura 2000-områden och/eller naturreservat. Sörfjärden är dessutom fastställd av regeringen som RAMSAR-område, det vill säga internationellt värdefull våtmark. Områden som är särskilt värdefulla för naturvård och friluftsliv beskrivs i Länsstyrelsens naturvårdsprogram. I programmet har områden klassificerats enligt en tregradig skala; högt värde, mycket högt värde och högsta värde. Inom Mälaren och Mälarens närområde finns flera områden inom varje klassificering. Klass 1-områdena sammanfaller med ovan nämnda riksintresseområden för naturvård. Vattennära klass 1-områden finns även vid Ulvhällsfjärden/Gorsinge och vid Hjorthagen/Mariefred Vattenstatus och miljökvalitetsnormer Mälaren är Sveriges tredje största sjö och recipient för vattenförekomsterna i Mälarens närområde. Mälaren är indelad i 32 vattenförekomster och statusklassningar finns för dessa i VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Det underlag som finns för bedömning är i fle- Hamnområdet i Mariefred. Samrådshandling SBN

244 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:36 / 31 ra fall bristande och det behövs flera mätningar och modeller för att kunna göra rättvisande bedömningar av respektive del av Mälaren. För Mälaren har övergödning och miljögifter, förutom de höga bakgrundshalterna av kvicksilver, pekats ut som de största miljöproblemen. För vissa miljöproblem har inte klassificeringar kunnat göras på grund av avsaknad av underlagsdata. Mälarens tillstånd har undersökts årligen sedan Mälaren var då kraftigt övergödd. Efter den stora avlastningen på främst 1970-talet då de kommunala avloppsreningsverken byggdes ut uppvisar de vattenkemiska förhållandena inga tydliga trender över tiden. Idag styrs näringsnivån i Mälarens bassänger nästan helt av tillförseln från tillrinningsområdet och detta speglas även i den ekologiska statusen i de olika bassängerna. För de vattenförekomster som har sämre än god status bedöms statusen möjligen kunna förbättras till 2021 genom att minska tillförseln av framför allt fosfor, men till viss del motverkas en möjlig förbättring med avseende på övergödningen av att fosfor kan frigöras från tidigare överlastade bottensediment. Tillförseln av tungmetaller och organiska miljögifter till Mälaren är betydande från olika verksamheter och innebär en risk för att inte uppnå en god ekologisk status. En hel del metaller, kemikalier med mera kommer via dagvattensystemet. Undersökningar visar dock låga eller mycket låga halter av metaller och stabila organiska ämnen (DDT och PCB) i abborre, gös och gädda, samt dioxiner i ål. Sådana undersökningar har dock inte genomförts i särskilt stor utsträckning och bedömningsgrunder saknas för att dra slutsatser om den ekologiska statusen utifrån sådana resultat. I Strängnäs kommun delas Mälaren in i nio vattenförekomster. Var av endast Prästfjärden innehar god ekologisk status, de övriga har måttlig status. Det främsta miljöproblemet för Mälaren är enligt Vattenmyndigheten miljögifter och förhöjda näringshalter. Med fyra län och 23 kommuner som ligger i direkt anslutning till sjön är anspråken på Mälaren många och i vissa fall motstridiga vilket ställer höga krav på samverkan. Mälarens vattenvårdsförbund har sedan 1998 bedrivit miljöövervakning av Mälaren och i samband med detta tar de fram underlagsmaterial om tillståndet i Mälaren. Förbundet har även en roll som samordnare av kommunernas arbete och de redovisar miljöövervakningens resultat så att det kommer till nytta i planerings- och utvecklingsarbete i kommuner, företag och myndigheter. Strängnäs kommun är medlem i vattenvårdsförbundet. I Mälarens närområde, mellan Mariefred och Nykvarn ligger ett vattendrag, Taxingeån, som leder till Mälaren. Vattendraget ligger främst inom Nykvarns kommun men en del av sträckan rinner igenom Strängnäs kommun. Taxingeån är av sådan storlek att den klassas som en vattenförekomst. Statusen bedöms vara god både avseende ekologi och kemi och det föreligger ingen uppenbar risk för att statusen inte kan bibehållas. Det finns dock vandringshinder i vattendraget. En bra bit nordväst om Mariefred finns en mindre sjö, Södra Kärrlången, som klassats som vattenförekomst. Sjön har måttlig ekologisk status och har därför fått tidsfrist med miljökvalitetsnorm för ekologisk status till år Från sjön avleds vattnet via Histaån till Mälaren. Histaån har god ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnorm är fastställd till god status I Mälarens närområde, sydväst om Härad finns även ett mindre vattendrag, Eksågsån. Eksågsån har måttlig ekologisk status med anledning av övergödning, kontinuitetsförändringar och morfologiska förändringar och miljökvalitetsnorm avseende ekologi har fastställts till god status Riskfaktorer Några översiktliga översvämningskarteringar har ej genomförts vid de mindre sjöar och vattendrag som finns inom aktuell del av Norrströms avrinningsområde. Som planeringsunderlag inför åtgärder runt Mälaren finns en detaljerad översvämningskartering framtagen av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) På projektnivå kan än mer detaljerade riskanalyser tas fram, samt beräkningar av hur stora dagvattenflöden som behöver tas omhand. Högriskområden med radon finns vid Härad, vid Abborrberget på Tosterö, i Stallarholmen på Selaösidan, samt inom Hedlandet. På befintligt planeringsunderlag från SGU finns även eventuella högriskområden, normalriskområden och lågriskområden karterade. Information om områden som kan vara förorenade finns på Strängnäs kommuns miljöenhet. Förorenade områden med olika riskklasser finns framförallt inom Strängnäs stad, Stallarholmen och Mariefred Råckstaån Landskap Råckstaåns avrinningsområde är beläget i Södermanlands län och omfattar delar av Eskilstuna, Flens, Gnesta och Strängnäs kommuner. Råckstaån är ett bivattensystem till Mälaren Norrströms huvudvattensystem och mynnar i Mälaren vid Mariefred och Gripsholmsviken. Samrådshandling SBN

245 32 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9:37 I Åkers kronopark upplåts hela eller delar av elva stycken sjöar för sportfiske och här finns också en populär kanotled. Det finns två Natura 2000-områden med limniska habitat i Råckstaåns avrinningsområde Huvudsaklig bebyggelsestruktur Inom aktuellt delavrinningsområde är det orten Åkers Styckebruk intill Visnaren och samhället Länna vid Lännasjön som utgör de huvudsakliga, sammanhållna bebyggelsenoderna. Åkers Styckebruk är en av landets äldsta bruksorter som successivt byggts ut norr om sjön med relativt tydliga årsringar. Utbyggnaden av Länna har framförallt skett i den sydvästra delen av samhället och längs Merlännavägen norrut har ett stråk med bebyggelse vuxit fram. Mittemot Länna, på andra sidan Lännasjön ligger den lilla bebyggelsegrupperingen Sundtorp. Intill Lännaån och Mörtsjön ligger Länna bruk med bebyggelse från 1600-talets senare hälft fram till nutid. Intill de små sjöarna syns mindre bebyggelsegrupper och längs väg 223, i den östra delen av delavrinningsområdet, finns ett stråk med små bebyggelsegrupperingar som fortsätter söderut in i Gnesta kommun. Som övrig sammanhållen bebyggelse inom aktuell del av Norrströms avrinningsområde kan nämnas området Kungshagen vid Marsjön Skyddade områden I söder finns en del av ett stort riksintresseområde för friluftsliv benämnt Åkers Bergslag. I den användarplan som finns framtagen för Åkers Bergslag beskrivs Strängnäs kommuns och Gnesta kommuns gemensamma mål och strategier för landskapet, friluftslivet och turismen samt för jord- och skogsbruket. Delområden med särskilt höga naturvärden är Lottesta-Björnvad, våtmarken vid Mörtsjön, Eklången-Bråtön-Träskaten, Stampmossen, Lennelstorpskärret, Marvikenområdet och Kärrlången. Dessa områden omfattas av riksintresseområden för naturvård. Inom några av områdena finns bland annat även Natura 2000-områden och/eller naturreservat. Ovanstående områden, samt ytterligare områden, som är särskilt värdefulla för naturvård och friluftsliv beskrivs i Länsstyrelsens naturvårdsprogram. I programmet har områden klassificerats enligt en tregradig skala; högt värde, mycket högt värde och högsta värde. Inom aktuell del av Norrströms avrinningsområde finns flera områden inom varje klassificering. Klass 1-områden finns vid Bråtön, Kalkbro-området, Marvikarna och Södra Kärrlången Vattenstatus och miljökvalitetsnormer Vattenförekomsterna inom Råckstaåns avrinningsområde är fördelade i två grenar i systemet: en längre del i väst-ostlig riktning och en kortare del i mer syd-nordlig riktning. Grenarna möts i sjön Visnaren vid Åkers Styckebruk. Inom den del av avrinningsområdet som ligger i Strängnäs kommun är Lännasjön, Eklången, Visnaren och Marvikarna samt tre delsträckor av Råckstaåns huvudfåra statusklassade vattenförekomster med fastställda miljökvalitetsnormer. Råckstaån är i sina centrala delar ett näringsrikt vattensystem medan sjöarna i Mälarmården är för- Rockstaån. Samrådshandling SBN

246 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:38 / 33 surningskänsliga. Två sjöar, Ältaren och Holmsjön, ingår i länets kalkningsprogram. Lännasjön och Eklången är två sjöar med liknande övergödningsproblem som båda har bedömts ha dålig ekologisk status. God ekologisk status förväntas uppnås tidigast Svårigheterna att uppnå målet beror på att övergödning kräver flera åtgärder under en längre tid för att ge effekt men den dåliga statusen beror även på morfologiska förändringar och kontinuitetsförändringar. De morfologiska problemen består i att flödesvägen i eller i anslutning till vattenförekomsten är bruten av barriärer som hindrar vandrande vattenorganismer att ta sig fram. Sjöarna är även påverkade av sjösänkning. För att avgöra vilka åtgärder som krävs för att skapa hydromorfologiska förutsättningar för att uppnå god ekologisk status krävs ytterligare utredning. Vad gäller den kemiska ytvattenstatusen för de båda sjöarna bedöms den däremot vara god, med det generella undantaget för kvicksilver och kvicksilverföreningar, och man anser att det troligtvis inte finns någon risk att sådan försämring kommer att ske så att miljökvalitetsnormen för god kemisk status till 2021 inte kan uppnås. Bedömningen är gjord utifrån att det inom sjöns avrinningsområde inte finns några kartlagda källor med sådant utsläpp att de bedöms påverka vattenförekomsten negativt avseende miljögifter. Eklången och Lännasjön förbinds av Stämån Lännaån. Denna del av Råckstaån samt den delsträcka som leder från Lännasjön till Visnaren, Bergaån, har liknande status och problem. Båda delsträckorna har bedömts ha måttlig ekologisk status. Sjön Visnaren som är belägen vid Åkers Styckebruk har av vattenmyndigheten bedömts ha otillfredsställande ekologisk status, troligtvis till följd av långvarig påverkan från Åkers Styckebruks samhälle samt omkringliggande jordbruk. Otillfredsställande status ligger näst lägst på statusskalan, ett steg ovan dålig status. Visnaren har genom undersökningar av växtplankton, bottendjur samt vid provtagningar visats ha problem med syrgasbrist på djupa bottnar och andra indikationer på övergödningsproblem. Sjön är fysiskt påverkad av sjösänkning och kontinuitetsförändringar har noterats som ett miljöproblem. Miljökvalitetsnormen för sjön är beslutad som god ekologisk status till Den tredje delsträckan som heter Råckstaån leder från Visnaren via Bondkroken och ut till Marielundsviken i Mälaren har bedömts ha måttlig status med anledning av övergödningsproblem och kontinuitetsförändringar. Även här har en tidsfrist för att uppnå miljökvalitetsnorm för ekologisk status getts till Sjösystemet Marvikarna består av de tre sjöarna Övre-, Mellan- och Nedre Marviken varav Nedre och Mellan-Marviken ligger inom Strängnäs kommun. Övre Marviken, som är belägen i Gnesta kommun, har måttlig ekologisk status och övergödningsproblem, sannolikt på grund av det stora antalet enskilda avlopp runt sjön samt en viss del åkermark i närområdet. Den relativt stora näringspåverkan på vattnet speglas även i Mellan-Marviken. I vattenförekomsten visar undersökningar av större vattenväxter att Mellan-Marviken är näringspåverkad, främst på våren. Mätningar av näringsämnen i ytvatten 2006 och 2008 visar på god status men undersökningar av vattenväxter har varit avgörande för sjöns ekologiska status som måttlig. För vattenförekomsten har även konstaterats kontinuitetsförändringar och morfologiska förändringar. Med anledning av dessa miljöproblem har Mellan-Marviken fått tidsfrist för miljökvalitetsnormen för ekologisk status till Nedre Marviken, som förbinder Mellan-Marviken med Visnaren har, tack vare liten påverkan från vare sig bebyggelse eller jordbruk, bedömts ha god ekologisk och kemisk status. Kontinuitetsförändringar har dock noterats för vattenförekomsten vilket innebär att flödesvägen i eller i anslutning till vattenförekomsten är bruten av barriärer som hindrar vandrande vattenorganismer att ta sig fram Riskfaktorer Några översiktliga översvämningskarteringar har ej genomförts vid de mindre sjöar och vattendrag som finns inom aktuell del av Norrströms avrinningsområde. På projektnivå kan beräkningar av dagvattenflöden tas fram som underlag för att kunna presentera hållbara dagvattensystem med syfte att minska eventuella översvämningsrisker. Högriskområden med radon finns i Länna. På befintligt planeringsunderlag från SGU finns även eventuella högriskområden, normalriskområden och lågriskområden karterade. Information om områden som kan vara förorenade finns på Strängnäs kommuns miljöenhet. Samrådshandling SBN

247 34 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9: Uppföljning och revidering av Vattenplanen Uppföljning av Vattenplanen sker löpande genom avstämning av åtgärdsplanen som är kopplad till Vattenplanen. Förslagsvis sker avstämningsmöten vid ett antal tillfällen varje år i den vattengrupp som föreslås bildas för kommunens övergripande vattenarbete. Åtgärdsplanens status rapporteras en gång per år till Kommunstyrelsen och Samhällsbyggnadsnämnden. En större genomgång och revidering av Vattenplanen med bilagor föreslås ske en gång per vattenförvaltningscykel (6 år) eller vid behov. 13. Strängnäs kommuns åtgärdsplan Syftet med åtgärdsplanen är att ta fram konkreta åtgärder som ska strukturera och sätta fart på arbetet med bättre vattenkvalitet. Åtgärderna är indelade i fem mätbara mål som är kopplade till de åtta specifika åtgärder riktade till kommuner i åtgärdsprogram från vattenmyndigheten. För varje åtgärd finns också beskrivet vem som har ansvar, årtal för färdigställande, motivering, effekt (låg, medel och hög), bedömning av resursbehov (litet, medel och högt) samt prioriterade från 1-5, där 1 har högst prioritet och 5 lägst. Många av åtgärderna har en kort tidplan och detta beror på att de är direkt kopplade till vattenmyndigheten och EU:s krav om god ekologisk och kemisk status i våra vatten senast år Se Strängnäs kommuns åtgärdsplan i bilaga Beskrivning av vattenförekomster Syftet med beskrivningarna av vattenförekomsterna är dels att vara ett stöd i kommunens planarbete men också att vara en lättillgänglig kunskapsöversikt för medborgare och besökare. Faktabladen (se bilaga 1) är uppbyggda med en bild på vattenförekomsten, en faktaruta med lättöverskådlig information, kartunderlag samt beskrivning av vattenförekomsten och dess eventuella påverkanskällor. Informationen uppdateras löpande efter beslut i samhällsbyggnadsnämnden. Samrådshandling SBN

248 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:40 / 35 Bilaga 1, Beskrivning av vattenförekomster 1. Eklången Beskrivning Eklången är en mindre sjö i Norrströms huvudavrinningsområde och tillhör åtgärdsområde Råckstaån. Sjön ligger i sydvästra delen av kommunen och delas med grannkommunerna Eskilstuna och Malmköping. Eklången används huvudsakligen till friluftsliv såsom bad och fritidsfiske. Sjön är omgärdad av skogsmark, men även mindre fritidshusområden. I Eskilstuna (västra delen av sjön) finns en badplats som sköts i samarbete mellan ett byalag och Eskilstuna kommun. Påverkanskällor De största påverkanskällorna till den ekologiska statusen är näringsläckage från lantbruk och utsläpp av orenat avloppsvatten. Utsläpp av orenat avloppsvatten sker via enskilda avlopp. Åtgärder För att nå god ekologisk status bedömer Vattenmyndigheten att åtgärder motsvarande 330 kg näringsämnen behöver genomföras i vattenförekomsterna Eklången och Flättsjöbäcken. Förslag på åtgärder finns i bilaga 2 Strängnäs kommuns åtgärdsplan. Eklången Yta: 2,1 km2 Karaktär: Mindre sjö. Användning: Fritidsfiske, bad. Miljöproblem: Övergödning. Negativ påverkan: Läckage från lantbruk, enskilda avlopp. Känsliga/hotade arter: - Främmande arter: - Ekologisk status 2009: Otillfredsställande. Ekologisk status 2027: God. Samrådshandling SBN

249 36 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9:41 2. Lännasjön Beskrivning Lännasjön är en mindre sjö i Norrströms huvudavrinningsområde och tillhör åtgärdsområde Råckstaån och ligger utanför samhället Länna i södra delen av kommunen. Sjön används huvudsakligen till friluftsliv såsom bad och fritidsfiske. I nordvästra delen intill samhället finns en kommunal badplats. Sjön är omgärdad av främst skogsmark, men även jordbruk och hagmarker. I sjöns nordliga del finns ett våtmarksliknande landskap. Påverkanskällor De största påverkanskällorna till den ekologiska statusen är näringsläckage från lantbruk, utsläpp av orenat avloppsvatten och vandringshinder. Utsläpp av orenat avloppsvatten sker via enskilda avlopp men kan även ske genom bräddning av det kommunala ledningsnätet. Det finns tre vandringshinder i vattensystemet (Bergaån, Stämån-Lännaån) som hindrar vattenlevande organismer från att förflytta sig till och från sjön. Lännasjön Yta: 1,5 km2 Karaktär: Mindre sjö. Användning: Fritidsfiske, kommunal badplats. Miljöproblem: Övergödning, förändrat habitat Negativ påverkan: Läckage från lantbruk, avlopp, vandringshinder. Känsliga/hotade arter: - Främmande arter: Signalkräfta. Ekologisk status 2016: Otillfredsställande. Ekologisk status 2027: God. Åtgärder För att nå god ekologisk status bedömer Vattenmyndigheten att åtgärder motsvarande 910 kg näringsämnen behöver genomföras i vattenförekomsterna Bergaån, Stämån-Lännaån och Lännasjön. Därutöver finns tre vandringshinder identifierade i dessa vattenförekomster, Dessa vandringshinder förhindrar fiskar och andra vattenlevande organismer från att förflytta sig fritt till och från sjön. Förslag på åtgärder finns i bilaga 2 Strängnäs kommuns åtgärdsplan. Samrådshandling SBN

250 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:42 / Mellan-Marviken Beskrivning Mellan-Marviken är en mindre sjö i Norrströms huvudavrinningsområde och tillhör åtgärdsområde Råckstaån. Till vattenförekomsten hör även Fräkenviken och Pörtviken. Sjön ligger i sydöstra delen av kommunen, Åkers Kronopark, och delas med grannkommunen Gnesta. Mellan-Marviken används huvudsakligen till friluftsliv såsom bad och fritidsfiske. Sjön är omgärdad av skogsmark. Sörmlandsleden går parallellt med sjön och i södra delen finns fågelskyddsområden. I delar av sjön krävs det fiskekort. Bebyggelsen som finns i anslutning till sjön är koncentrerad kring Logdalen. Påverkanskällor De största påverkanskällorna till den ekologiska statusen är näringsläckage från lantbruk och utsläpp av orenat avloppsvatten. Utsläpp av orenat avloppsvatten sker via enskilda avlopp. Tillförsel av näringsämnen sker troligen främst uppströms i vattensystemet för att sedan föras ut i Mellan-Marviken. Åtgärder För att nå god ekologisk status bedömer Vattenmyndigheten att åtgärder motsvarande 1300 kg näringsämnen behöver genomföras i vattenförekomsterna Mellan-Marviken, Övre Marviken, Råcksta å, Visnaren och Laketorpsån. Förslag på åtgärder finns i bilaga 2 Strängnäs kommuns åtgärdsplan. Mellan-Marviken Yta: 0,6 km2 Karaktär: Mindre sjö. Användning: Fritidsfiske, bad. Miljöproblem: Övergödning. Negativ påverkan: Läckage från lantbruk, enskilda avlopp. Känsliga/hotade arter: - Främmande arter: - Ekologisk status 2009: Måttlig. Ekologisk status 2021: God. Samrådshandling SBN

251 38 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9:43 4. Mälaren-Gisselfjärden Beskrivning Mälaren-Gisselfjärden är en mälarbassäng som ligger i kommunens norra del och når genom Strängnäsfjärden ända in i centrala Strängnäs. Vattenförekomsten delas med Västerås och Eskilstuna kommun. Gisselfjärden tillhör åtgärdsområde Gisselfjärden-närområde och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde. Gisselfjärden används huvudsakligen för fritidsfiske, bad, yrkesfiske, båtliv och sjötrafik. Fjärden genomkorsas av farleder till Köpings djuphamn. Den är omgärdad av blandad terräng, både skogoch jordbruksmark men även städer. Delar av vattenförekomsten är skyddad genom Natura 2000-direktiv (Habitatdirektiv och Fågeldirektiv). Påverkanskällor De största påverkanskällorna till den ekologiska statusen är näringsläckage från lantbruk, utsläpp av orenat avloppsvatten och vandringshinder. Utsläpp av orenat avloppsvatten sker via enskilda avlopp. Mälaren-Gisselfjärden Yta: 31 km2 Karaktär: Sjö/mälarbassäng (Fjärd). Användning: Fritidsfiske, bad, yrkesfiske, båtliv, sjötrafik. Miljöproblem: Övergödning. Negativ påverkan: Läckage från lantbruk, avlopp. Känsliga/hotade arter: - Främmande arter: - Ekologisk status 2009: Måttlig. Ekologisk status 2021: God. Åtgärder För att nå god ekologisk status bedömer Vattenmyndigheten att åtgärder motsvarande 10 % näringsämnen behöver genomföras i vattenförekomsten. Förslag på åtgärder finns i bilaga 2 Strängnäs kommuns åtgärdsplan. Samrådshandling SBN

252 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:44 / Mälaren-Granfjärden Beskrivning Mälaren-Granfjärden är en mälarbassäng som ligger i kommunens norra del. Vattenförekomsten delas med Västerås och Eskilstuna kommun. Granfjärden tillhör åtgärdsområde Granfjärden-närområde och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde. Det största vattendjupet är 28 meter. Granfjärden används huvudsakligen för fritidsfiske, bad, yrkesfiske, båtliv och sjötrafik. Fjärden genomkorsas av en farled till Västerås hamn. Granfjärden är omgärdad av blandad terräng, både skog- och jordbruksmark. Delar av vattenförekomsten är skyddad genom Natura 2000-direktiv (Habitatdirektiv och Fågeldirektiv). Påverkanskällor De största påverkanskällorna till den ekologiska statusen är näringsläckage från lantbruk och utsläpp av orenat avloppsvatten. Utsläpp av orenat avloppsvatten sker främst via enskilda avlopp. Åtgärder För att nå god ekologisk status bedömer Vattenmyndigheten att åtgärder motsvarande 17 % näringsämnen behöver genomföras i vattenförekomsten. Förslag på åtgärder finns i bilaga 2 Strängnäs kommuns åtgärdsplan. Mälaren-Granfjärden Yta: 31 km 2 Karaktär: Sjö/mälarbassäng (Fjärd). Användning: Fritidsfiske, bad, yrkesfiske, båtliv, sjötrafik. Miljöproblem: Övergödning. Negativ påverkan: Läckage från lantbruk, avlopp. Känsliga/hotade arter: - Främmande arter: - Ekologisk status 2009: Måttlig. Ekologisk status 2021: God. Samrådshandling SBN

253 40 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9:45 6. Mälaren-Sörfjärden Beskrivning Mälaren-Sörfjärden är en grund vik som ligger i kommunens nord-västra del. Vattenförekomsten delas med Eskilstuna kommun. Mälaren-Sörfjärden tillhör åtgärdsområde Sörfjärden-närområde och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde. Det största vattendjupet är cirka 4 meter. Mälaren-Sörfjärden är en känd fågellokal och innehar en av Mälarens största rördromspopulationer. Den rikliga växtligheten, som utgörs främst av vass, ger skydd och är en barnkammare för fisk. Mälaren-Sörfjärden används huvudsakligen för fritidsfiske och bad. Vattenförekomsten är omgärdad av ett rikt kulturlandskap. Delar av vattenförekomsten är skyddad genom naturreservat (Lindön). Lindön är känd för sin ädellövskog och betesmarker med äldre träd. Vattenområdet runt reservatet är skyddsvärt på grund av dess rikliga vassbälten. Påverkanskällor De största påverkanskällorna till den ekologiska statusen är näringsläckage från lantbruk och utsläpp av orenat avloppsvatten. Utsläpp av orenat avloppsvatten sker främst via enskilda avlopp. Mälaren-Sörfjärden Yta: 22 km 2 Karaktär: Grund vik. Användning: Fritidsfiske, bad och yrkesfiske. Miljöproblem: Miljögifter och övergödning. Negativ påverkan: Läckage från lantbruk, avlopp. Känsliga/hotade arter: Ål, rördrom, havsörn. Främmande arter: - Ekologisk status 2009: Måttlig. Ekologisk status 2027: God. Åtgärder För att nå god ekologisk status bedömer Vattenmyndigheten att åtgärder motsvarande 42 % näringsämnen behöver genomföras i vattenförekomsten. Förslag på åtgärder finns i bilaga 2 Strängnäs kommuns åtgärdsplan. Samrådshandling SBN

254 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:46 / Mälaren-Oxfjärden Beskrivning Mälaren-Oxfjärden är en mälarbassäng som ligger i kommunens norra del. Vattenförekomsten delas med Västerås och Enköpings kommun. Mälaren-Oxfjärden tillhör åtgärdsområde Oxfjärden-närområde och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde. Det största vattendjupet är 18 meter. Mälaren-Oxfjärden används huvudsakligen för fritidsfiske, bad, yrkesfiske, båtliv och sjötrafik. Fjärden genomkorsas av en farled till Västerås hamn. Mälaren-Oxfjärden är omgärdad av blandad terräng, både skog- och jordbruksmark. Delar av vattenförekomsten är skyddad genom naturreservat och Natura 2000 (fågeldirektivet). Påverkanskällor De största påverkanskällorna till den ekologiska statusen är näringsläckage från lantbruk och utsläpp av orenat avloppsvatten. Utsläpp av orenat avloppsvatten sker främst via enskilda avlopp. Åtgärder För att nå god ekologisk status bedömer Vattenmyndigheten att åtgärder motsvarande 14 % näringsämnen behöver genomföras i vattenförekomsten. Förslag på åtgärder finns i bilaga 2 Strängnäs kommuns åtgärdsplan. Mälaren-Oxfjärden Yta: 24 km 2 Karaktär: Sjö/mälarbassäng (Fjärd). Användning: Fritidsfiske, bad, båtliv och yrkesfiske. Miljöproblem: Miljögifter, övergödning, syrefattiga förhållanden. Negativ påverkan: Läckage från lantbruk, avlopp. Känsliga/hotade arter: - Främmande arter: Signalkräfta, vandrarmussla, regnbåge. Ekologisk status 2009: Måttlig. Ekologisk status 2027: God. Samrådshandling SBN

255 42 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9:47 8. Mälaren-Gripsholmsviken Beskrivning Mälaren-Gripsholmsviken är en mälarbassäng som ligger i kommunens sydöstra del. Vattenförekomsten delas med Nykvarns och Södertäljes kommun. Mälaren-Gripsholmsviken tillhör åtgärdsområde Gripsholmsviken-närområde och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde. Det största vattendjupet är 53 meter. Mälaren-Gripsholmsviken används huvudsakligen för fritidsfiske, bad, yrkesfiske, båtliv och sjötrafik. Fjärden är omgärdad av blandad terräng, både skog- och jordbruksmark samt stadsmiljö. Delar av vattenförekomsten är skyddad genom naturreservat (Stora Härnön och Härnöängen). Påverkanskällor De största påverkanskällorna till den ekologiska statusen är näringsläckage från urban markanvändning, lantbruk, utsläpp av orenat avloppsvatten och vandringshinder. Utsläpp av orenat avloppsvatten sker främst via enskilda avlopp. Mälaren-Gripsholmsviken Åtgärder Vattenförekomsten har i dagläget god ekologisk status och förväntas bibehålla detta till Förslag på åtgärder finns i bilaga 2 Strängnäs kommuns åtgärdsplan. Yta: 38,7 km 2 Karaktär: Sjö/mälarbassäng (Fjärd). Användning: Fritidsfiske, bad, yrkesfiske, båtliv, sjötrafik. Miljöproblem: Miljögifter. Negativ påverkan: Läckage från lantbruk, avlopp. Känsliga/hotade arter: - Främmande arter: - Ekologisk status 2009: Måttlig. Ekologisk status 2021: God. Samrådshandling SBN

256 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:48 / Mälaren-Arnöfjärden Beskrivning Mälaren-Arnöfjärden är en bassäng i Mälaren i Norrströms huvudavrinningsområde och tillhör åtgärdsområde Arnöfjärden-närområde. Vattenförekomsten gränsar mot den norra delen av Selaön och delas med grannkommunen Enköping. Mälaren-Arnöfjärden används huvudsakligen till friluftsliv, bad, fritidsfiske, båtliv och yrkesfiske. Bassängen är omgärdad av skogsmark och jordbruksmark. Påverkanskällor De största påverkanskällorna till den ekologiska statusen är näringsläckage från lantbruk och utsläpp av orenat avloppsvatten. Utsläpp av orenat avloppsvatten sker via enskilda avlopp. Åtgärder För att nå god ekologisk status bedömer Vattenmyndigheten att åtgärder motsvarande 32 % näringsämnen behöver genomföras i vattenförekomsten. Förslag på åtgärder finns i bilaga 2 Strängnäs kommuns åtgärdsplan. Mälaren-Arnöfjärden Yta: 99 km 2 Karaktär: Sjö. Användning: Fritidsfiske, yrkesfiske, bad, båtliv. Miljöproblem: Övergödning. Negativ påverkan: Läckage från lantbruk, enskilda avlopp. Känsliga/hotade arter: - Främmande arter: - Ekologisk status 2009: Måttlig. Ekologisk status 2027: God. Samrådshandling SBN

257 44 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9: Mälaren-Marielundsfjärden Beskrivning Mälaren-Marielundsfjärden är en mälarbassäng som ligger i kommunens sydöstra del. Vattenförekomsten delas med Nykvarns kommun. Marielundsfjärden tillhör åtgärdsområde Marielundsfjärden-närområde och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde. Det största vattendjupet är 21 meter. Marielundsfjärden används huvudsakligen för fritidsfiske, bad, yrkesfiske, båtliv och sjötrafik. Marielundsfjärden är omgärdad av blandad terräng, både skog- och jordbruksmark. Delar av vattenförekomsten är skyddad genom Natura 2000-direktiv (Habitatdirektiv) samt naturreservat (Stora Härnön och Härnöängen). Påverkanskällor De största påverkanskällorna till den ekologiska statusen är näringsläckage från lantbruk, utsläpp av orenat avloppsvatten och förorenad mark. Utsläpp av orenat avloppsvatten sker främst via enskilda avlopp. Mälaren-Marielundsfjärden Yta: 6 km 2 Karaktär: Sjö/mälarbassäng (Fjärd). Användning: Fritidsfiske, bad, båtliv. Miljöproblem: Miljögifter. Negativ påverkan: Läckage från lantbruk, avlopp. Känsliga/hotade arter: Utter. Främmande arter: Signalkräfta, vandrarmussla, regnbåge. Ekologisk status 2009: Måttlig. Ekologisk status 2021: God. Åtgärder För att nå god ekologisk status bedömer Vattenmyndigheten att åtgärder motsvarande 10 % näringsämnen behöver genomföras i vattenförekomsten. Förslag på åtgärder finns i bilaga 2 Strängnäs kommuns åtgärdsplan. Samrådshandling SBN

258 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:50 / Mälaren-Prästfjärden Beskrivning Mälaren-Prästfjärden är en mälarbassäng som ligger i kommunens östra del. Vattenförekomsten delas med Ekerö, Salem, Håbo, Enköping, Södertälje och Upplandsbro kommun. Mälaren-Prästfjärden tillhör åtgärdsområde Prästfjärden-närområde och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde. Det största vattendjupet är cirka 50 meter. Mälaren-Prästfjärde används huvudsakligen för fritidsfiske, bad, yrkesfiske, båtliv och sjötrafik. Fjärden genomkorsas av en farled till Västerås hamn. Mälaren-Prästfjärden är omgärdad av blandad terräng, både skog- och jordbruksmark. Delar av vattenförekomsten är skyddad genom naturreservat (Götön). Påverkanskällor De största påverkanskällorna till den ekologiska statusen är näringsläckage från lantbruk och utsläpp av orenat avloppsvatten. Utsläpp av orenat avloppsvatten sker främst via enskilda avlopp. Åtgärder Inga ytterligare åtgärder krävs gällande ekologisk status då denna redan är klassad som god. Förslag på åtgärder finns i bilaga 2 Strängnäs kommuns åtgärdsplan. Mälaren-Prästfjärden Yta: 320 km 2 Karaktär: Sjö/mälarbassäng (Fjärd). Användning: Fritidsfiske, bad, båtliv och yrkesfiske. Miljöproblem: Miljögifter. Negativ påverkan: Läckage från lantbruk, avlopp. Känsliga/hotade arter: - Främmande arter: Signalkräfta, vandrarmussla, regnbåge. Ekologisk status 2009: God. Ekologisk status 2021: God. Samrådshandling SBN

259 46 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9: Mälaren-Tynnelsöfjärden Beskrivning Mälaren-Tynnelsöfjärden är en fjärd i Mälaren som ligger i kommunens norra del. Vattenförekomsten ligger i sin helhet inom Strängnäs kommun. Mälaren-Tynnelsöfjärden tillhör åtgärdsområde Tynnelsöfjärden-närområde och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde. Det största vattendjupet är cirka 20 meter. Mälaren-Tynnelsöfjärden används huvudsakligen för fritidsfiske, yrkesfiske, bad, båtliv och yrkessjöfart. Vattenförekomsten är också recipient för Strängnäs kommunala avloppsreningsverk. Vattenförekomsten är omgärdad av växlande miljöer, både kulturlandskap och skogsmark. Delar av vattenförekomsten är skyddad genom naturreservat (Tynnelsö-Prästholmen, Tynnelsö-Djurgården, Gorsingeholm och Norrby kyrkskog). Syftet med dessa naturreservat är främst att skydda ädellövskog med jätte-ekar samt äldre tallskog. Påverkanskällor De största påverkanskällorna till den ekologiska statusen är näringsläckage från lantbruk och utsläpp av orenat avloppsvatten. Utsläpp av orenat avloppsvatten sker främst via enskilda avlopp. Mälaren-Tynnelsöfjärden Yta: 45 km 2 Karaktär: Sjö/fjärd. Användning: Fritidsfiske, yrkesfiske, bad, båtliv och sjötrafik. Miljöproblem: Miljögifter och övergödning. Negativ påverkan: Läckage från lantbruk, avlopp. Känsliga/hotade arter: Ängshök, utter, mindre aspbarksskinnbagge. Främmande arter: Signalkräfta, vandrarmussla. Ekologisk status 2009: Måttlig. Ekologisk status 2027: God. Åtgärder För att nå god ekologisk status bedömer Vattenmyndigheten att åtgärder motsvarande 10 % näringsämnen behöver genomföras i vattenförekomsten. Förslag på åtgärder finns i bilaga 2 Strängnäs kommuns åtgärdsplan. Samrådshandling SBN

260 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:52 / Nedre Marviken Beskrivning Nedre Marviken är en insjö som ligger i kommunens södra del. Vattenförekomsten ligger i sin helhet inom Strängnäs kommun. Nedre Marviken tillhör åtgärdsområde Råckstaån och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde. Det största vattendjupet är cirka 15 meter. Nedre Marviken används huvudsakligen för fritidsfiske, bad och friluftsliv. Vattenförekomsten är omgärdad av kuperad barrskog. Påverkanskällor Vattenförekomsten saknar tydliga påverkanskällor. Åtgärder Inga ytterligare åtgärder krävs gällande ekologisk status då denna redan är klassad som god. Förslag på åtgärder finns i bilaga 2 Strängnäs kommuns åtgärdsplan. Nedre Marviken Yta: 0,49 km 2 Karaktär: Sjö. Användning: Fritidsfiske, bad och friluftsliv. Miljöproblem: Miljögifter. Negativ påverkan: - Känsliga/hotade arter: Fetörtsblåvinge. Främmande arter: - Ekologisk status 2009: God. Ekologisk status 2021: God. Samrådshandling SBN

261 48 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9: Södra Kärrlången Beskrivning Södra Kärrlånggen är en grund och vassrik insjö som ligger centralt i kommunen. Vattenförekomsten ligger i sin helhet inom Strängnäs kommun. Södra Kärrlången tillhör åtgärdsområde Gripsholmsviken-närområde och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde. Södra Kärrlången används huvudsakligen för jakt och friluftsliv. Vattenförekomsten är omgärdad av barrskog. Vattenförekomsten är skyddad genom Natura Syftet med detta skydd är främst att bevara fågelliv och sjöns växtliv. Påverkanskällor De största påverkanskällorna till den ekologiska statusen är näringsläckage från lantbruk och skogsbruk. Åtgärder För att nå god ekologisk status bedömer Vattenmyndigheten att åtgärder motsvarande 140 kg fosfor behöver genomföras i vattenförekomsten. Förslag på åtgärder finns i bilaga 2 Strängnäs kommuns åtgärdsplan. Södra Kärrlången Yta: 0,62 km 2 Karaktär: Sjö. Användning: Jakt och friluftsliv. Miljöproblem: Miljögifter och övergödning. Negativ påverkan: Läckage från lantbruk, avlopp. Känsliga/hotade arter: Sjönajas, styvnate, citronfläckad kärrtrollslända, svarthakedopping och sångsvan. Främmande arter: - Ekologisk status 2009: Måttlig. Ekologisk status 2021: God. Samrådshandling SBN

262 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:54 / Visnaren Beskrivning Visnaren är en mindre insjö som ligger i södra delen av kommunen. Vattenförekomsten ligger i sin helhet inom Strängnäs kommun. Visnaren tillhör åtgärdsområde Råckstaån och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde. Visnaren används huvudsakligen för friluftsliv, bad och fritidsfiske. Vattenförekomsten är främst omgärdad av barrskog och bebyggelse (Åkers styckebruk). Påverkanskällor De största påverkanskällorna till den ekologiska statusen är näringsläckage från lantbruk, skogsbruk och enskilda avlopp. Åtgärder För att nå god ekologisk status bedömer Vattenmyndigheten att åtgärder motsvarande 1300 kg fosfor behöver genomföras i vattenförekomsten. Dessa åtgärder kan bestå av: Anläggande av våtmarker Anläggande av fosfordamm Utrivning av vandringshinder Åtgärdande av bristfälliga enskilda avlopp Förslag på åtgärder finns i bilaga 2 Strängnäs kommuns åtgärdsplan. Visnaren Yta: 1 km 2 Karaktär: Sjö. Användning: Friluftsliv, bad och fritidsfiske. Miljöproblem: Miljögifter och övergödning. Negativ påverkan: Läckage från lantbruk, avlopp, vandringshinder. Känsliga/hotade arter: - Främmande arter: - Ekologisk status 2009: Otillfredsställande. Ekologisk status 2027: God. Samrådshandling SBN

263 50 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9: Östra Magsjön Beskrivning Östra Magsjön är en mindre klarvattensjö som ligger i södra delen av kommunen. Vattenförekomsten delas mellan Strängnäs och Flens kommun. Östra Magsjön tillhör åtgärdsområde Nyköpingsån och tillhör Nyköpingsåns avrinningsområde. Östra Magsjön används huvudsakligen för friluftsliv, bad och fritidsfiske. Vattenförekomsten är främst omgärdad av barrskog. Delar av vattenförekomsten är skyddad genom två naturreservat, Magsjöbergets naturreservat och Magsjötorps naturreservat. Syftet med Magsjöbergets naturreservat är att bevara biologisk mångfald samt skydda och återställa/nyskapa värdefulla naturmiljöer och skyddsvärda arter. I området finns bland annat fiskgjuse, tretåig hackspett och tjäder. Magsjötorps naturreservat är instiftat för att skydda traktens värdefulla tallskogar. I naturreservatet finns bland annat lärkfalk, fiskgjuse och storlom. Påverkanskällor Tydliga påverkanskällor saknas. Åtgärder Inga särskilda åtgärder krävs i dagsläget. Östra Magsjön Yta: 2 km 2 Karaktär: Sjö. Användning: Friluftsliv, bad och fritidsfiske. Miljöproblem: Miljögifter. Negativ påverkan: - Känsliga/hotade arter: - Främmande arter: - Ekologisk status 2009: God. Ekologisk status 2021: God. Samrådshandling SBN

264 Va t t e n p l a n S t r ä n g n äbilaga s kom mun / 9:56 51 A. Bergaån Beskrivning Bergaån är ett meandrande vattendrag som ligger i södra delen av kommunen. Vattenförekomsten ligger i sin helhet inom Strängnäs kommun. Bergaån tillhör åtgärdsområde Råckstaån och Norrströms avrinningsområde. Bergaån används huvudsakligen för friluftsliv och vattenkraft. Vattenförekomsten är omgärdad av jordbruksmark och skogsmark. Delar av vattenförekomsten är skyddad genom skogligt biotopskyddsområde. Syftet med detta är att skydda och bevara värdefull skog. Påverkanskällor De största påverkanskällorna till den ekologiska statusen är näringsläckage från lantbruk, skogsbruk och enskilda avlopp. Därutöver medför vattenkraftverk och dammar att vandrande arter missgynnas. Åtgärder För att nå god ekologisk status bedömer Vattenmyndigheten att åtgärder motsvarande 910 kg fosfor behöver genomföras i vattenförekomsten. Förslag på åtgärder finns i bilaga 2 Strängnäs kommuns åtgärdsplan. Bergaån Längd: 6 km Karaktär: Vattendrag. Användning: Friluftsliv, vattenkraft. Miljöproblem: Miljögifter, övergödning, syrefattiga förhållanden, vandringshinder. Negativ påverkan: Näringsläckage från jordbruk, enskilda avlopp, vattenkraftverk, dammar. Känsliga/hotade arter: Kungsfiskare, rördrom. Främmande arter: Ekologisk status 2009: Måttlig. Ekologisk status 2027: God. Samrådshandling SBN

265 5 2 / Va t t e n p l a n S t r ä n g n ä s k o m m u n Bilaga 9:57 B. Eksågsån Beskrivning Eksågsån är ett meandrande vattendrag som ligger i västra delen av kommunen. Vattenförekomsten delas mellan Strängnäs och Eskilstuna kommun. Eksågsån tillhör åtgärdsområde Sörfjärden-närområden och Norrströms avrinningsområde. Eksågsån används huvudsakligen för friluftsliv. Vattenförekomsten är omgärdad av jordbruksmark och skogsmark. Påverkanskällor De största påverkanskällorna till den ekologiska statusen är näringsläckage från lantbruk, skogsbruk och enskilda avlopp. Därutöver medför vandringshinder att vandrande arter missgynnas. Åtgärder För att nå god ekologisk status bedömer Vattenmyndigheten att åtgärder motsvarande 62 kg fosfor behöver genomföras i vattenförekomsten. Förslag på åtgärder finns i bilaga 2 Strängnäs kommuns åtgärdsplan. Eksågsån Längd: 16 km Karaktär: Vattendrag. Användning: Friluftsliv. Miljöproblem: Miljögifter, övergödning, syrefattiga förhållanden, vandringshinder. Negativ påverkan: Näringsläckage från jordbruk, enskilda avlopp, vandringshinder. Känsliga/hotade arter: Ål. Främmande arter: Ekologisk status 2009: Måttlig. Ekologisk status 2021: God. Samrådshandling SBN

266 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:58 / 53 C. Histaån Beskrivning Histaån är ett meandrande vattendrag som ligger i östra delen av kommunen. Vattenförekomsten ligger i sin helhet inom Strängnäs kommun. Histaån tillhör åtgärdsområde Gripsholmsviken-närområden och Norrströms avrinningsområde. Histaån används huvudsakligen för friluftsliv och vattenkraft/kvarnverksamhet. Vattenförekomsten är omgärdad av jordbruksmark och skogsmark och rinner genom ett flertal mindre sjöar såsom Norra kärrlången och Magsjön. Påverkanskällor De största påverkanskällorna till den ekologiska statusen är näringsläckage från lantbruk, skogsbruk och enskilda avlopp. Därutöver medför vandringshinder att vandrande arter missgynnas. Åtgärder För att nå god ekologisk status bedömer Vattenmyndigheten att åtgärder motsvarande 140 kg fosfor behöver genomföras i vattenförekomsten. Förslag på åtgärder finns i bilaga 2 Strängnäs kommuns åtgärdsplan. Histaån Längd: 9 km Karaktär: Vattendrag. Användning: Friluftsliv. Miljöproblem: Miljögifter, övergödning, syrefattiga förhållanden, vandringshinder. Negativ påverkan: Näringsläckage från jordbruk, enskilda avlopp, vandringshinder. Känsliga/hotade arter: - Främmande arter: - Ekologisk status 2009: Måttlig. Ekologisk status 2027: God. Samrådshandling SBN

267 54 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9:59 D. Laketorpsån Beskrivning Laketorpsån är ett meandrande vattendrag som ligger i södra delen av kommunen. Vattenförekomsten ligger i sin helhet inom Strängnäs kommun. Laketorpsån tillhör åtgärdsområde Råckstaån och Norrströms avrinningsområde. Laketorpsån används huvudsakligen för friluftsliv. Vattenförekomsten är omgärdad av jordbruksmark och skogsmark. Påverkanskällor De största påverkanskällorna till den ekologiska statusen är näringsläckage från lantbruk, skogsbruk och enskilda avlopp. Därutöver medför tre vandringshinder att vandrande arter missgynnas. Åtgärder För att nå god ekologisk status bedömer Vattenmyndigheten att åtgärder motsvarande 1300 kg fosfor behöver genomföras i vattenförekomsten. Förslag på åtgärder finns i bilaga 2 Strängnäs kommuns åtgärdsplan. Laketorpsån Längd: 8 km Karaktär: Vattendrag. Användning: Friluftsliv. Miljöproblem: Miljögifter, övergödning, syrefattiga förhållanden, vandringshinder. Negativ påverkan: Näringsläckage från jordbruk, enskilda avlopp, vandringshinder. Känsliga/hotade arter: Rökpipsvamp, fetörtsblåvinge. Främmande arter: - Ekologisk status 2009: Måttlig. Ekologisk status 2027: God. Samrådshandling SBN

268 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:60 / 55 E. Moraån Beskrivning Moraån är ett meandrande vattendrag som ligger i södra delen av kommunen. Vattenförekomsten delas mellan Flen och Strängnäs kommun. Moraån tillhör åtgärdsområde Nyköpingsån och Nyköpingsåns avrinningsområde. Moraån används huvudsakligen för friluftsliv. Vattenförekomsten är omgärdad av skogsmark. Påverkanskällor Det saknas tydliga påverkanskällor runt vattendraget. Åtgärder Inga speciella åtgärder krävs i dagsläget. Moraån Längd: 7 km Karaktär: Vattendrag. Användning: Friluftsliv. Miljöproblem: Miljögifter. Negativ påverkan: Inga tydliga källor. Känsliga/hotade arter: Finnögontröst. Främmande arter: - Ekologisk status 2009: God. Ekologisk status 2021: God. Samrådshandling SBN

269 5 6 / Va t t e n p l a n S t r ä n g n ä s k o m m u n Bilaga 9:61 F. Råcksta å Beskrivning Råcksta å är ett meandrande vattendrag som ligger i södra delen av kommunen. Vattendraget rinner från Visnaren, via Bondkroken ut i Gripsholmsviken. Vattenförekomsten ligger i sin helhet inom Strängnäs kommun. Råcksta å tillhör åtgärdsområde Råckstaån och Norrströms avrinningsområde. Råcksta å används huvudsakligen för friluftsliv och fritidsfiske. Vattenförekomsten är omgärdad av jordbruksmark, skogsmark och tätort. Påverkanskällor De största påverkanskällorna till den ekologiska statusen är näringsläckage från lantbruk, skogsbruk och enskilda avlopp. Därutöver medför två vandringshinder att vandrande arter missgynnas. Åtgärder För att nå god ekologisk status bedömer Vattenmyndigheten att åtgärder motsvarande 1300 kg fosfor behöver genomföras i vattenförekomsten. Förslag på åtgärder finns i bilaga 2 Strängnäs kommuns åtgärdsplan. Råcksta å Längd: 8 km Karaktär: Vattendrag. Användning: Friluftsliv, fritidsfiske. Miljöproblem: Miljögifter, övergödning, syrefattiga förhållanden, vandringshinder. Negativ påverkan: Näringsläckage från jordbruk, skogsbruk, enskilda avlopp, vandringshinder. Känsliga/hotade arter: Brun kärrhök. Främmande arter: Ekologisk status 2009: Måttlig. Ekologisk status 2027: God. Samrådshandling SBN

270 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:62 / 57 G. Stämån-Lännaån Beskrivning Stämån-Lännaån är ett meandrande vattendrag som ligger i södra delen av kommunen. Vattendraget rinner från Träskaten, via Mörtsjön ut i Lännasjön. Vattenförekomsten delas med Eskilstuna och Strängnäs kommun. Stämån-Lännaån tillhör åtgärdsområde Råckstaån och Norrströms avrinningsområde. Stämån-Lännaån används huvudsakligen för friluftsliv och fritidsfiske. Vattenförekomsten är omgärdad av jordbruksmark, skogsmark och tätort. Påverkanskällor De största påverkanskällorna till den ekologiska statusen är näringsläckage från lantbruk, skogsbruk och enskilda avlopp. Därutöver medför två vandringshinder att vandrande arter missgynnas. Åtgärder För att nå god ekologisk status bedömer Vattenmyndigheten att åtgärder motsvarande 910 kg fosfor behöver genomföras i vattenförekomsten. Förslag på åtgärder finns i bilaga 2 Strängnäs kommuns åtgärdsplan. Stämån-Lännaån Längd: 11 km Karaktär: Vattendrag. Användning: Friluftsliv. Miljöproblem: Miljögifter, övergödning, syrefattiga förhållanden, vandringshinder. Negativ påverkan: Näringsläckage från jordbruk, skogsbruk, enskilda avlopp, vandringshinder. Känsliga/hotade arter: Utter, finnögontröst och fältgentiana. Främmande arter: Ej klassad. Ekologisk status 2009: Måttlig. Ekologisk status 2027: God. Samrådshandling SBN

271 58 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9:63 H. Taxingeån Beskrivning Taxingeån är ett meandrande vattendrag som ligger i södra delen av kommunen. Vattendraget rinner från Skirsjön, via Långsjön ut i Gripsholmsviken. Vattenförekomsten delas med Gnesta, Nykvarn och Strängnäs kommun. Taxingeån tillhör åtgärdsområde Gripsholmsviken-närområde och Norrströms avrinningsområde. Taxingeån används huvudsakligen för friluftsliv och fritidsfiske. Vattenförekomsten är omgärdad av jordbruksmark och skogsmark. Påverkanskällor Den största påverkanskällan till den ekologiska statusen är tre vandringshinder (damm vid Långsjöns utlopp, Taxinge kyrka och Taxingeån vid järnvägskorsningen) som gör att vandrande arter missgynnas. Åtgärder För att nå god ekologisk status bedömer Vattenmyndigheten att utrivning av tre vandringshinder behöver ske. Förslag på åtgärder finns i bilaga 2 Strängnäs kommuns åtgärdsplan. Taxingeån Längd: 13 km Karaktär: Vattendrag. Användning: Friluftsliv. Miljöproblem: Miljögifter, vandringshinder. Negativ påverkan: Vandringshinder. Känsliga/hotade arter: - Främmande arter: - Ekologisk status 2009: Måttlig. Ekologisk status 2021: God. Samrådshandling SBN

272 Bilaga 2, Strängnäs kommuns åtgärdsplan Framtagande av VA plan TSK/SEVAB 2018, revidering var 4:e år VA planen är ett viktigt strategiskt dokument som ger förvaltningen möjligheter att arbeta långsiktigt med VA frågan i kommunen. 1 Hög Medel, sker inom ramen för befintlig organisation. Taxingeån KS 2019 Stämån Lännaån KS 2021 Råckstaån KS 2021 Laketorpsån KS 2021 Histaån KS 2021 Eksågsån KS 2019 Bergaån KS 2021 Visnaren KS 2021 Södra Kärrlången KS 2019 Mälaren Tynnelsöfjärden KS 2021 Mälaren Sörfjärden KS 2021 Mälaren Prästfjärden KS 2019 Mälaren Oxfjärden KS 2021 Mälaren Marielundsfjärden KS 2019 Mälaren Gripsholmsviken KS 2019 Mälaren Granfjärden KS 2019 Mälaren Gisselfjärden KS 2019 Mälaren Blacken KS 2019 Mälaren Arnöfjärden KS 2021 Mellan Marviken KS 2019 Lännasjön KS 2021 Eklången KS 2019 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:64 / 59 Åtgärdsprogram för samtliga vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status tas fram i samråd med berörda aktörer. För att kunna besluta om lämpliga åtgärder krävs det god kunskap om vattenförekomstens påverkanskällor 1 Hög Hög ( kr/förekomst) Mätbara mål Åtgärd Ansvar Årtal Motivering Effekt Bedömning av resursbehov Prioritet 1 5 (1 högst 5 lägst) 1. Samtliga ytvattenförekomster i Strängnäs kommun ska uppnå och/eller bibehålla god ekologiskt status senast 2021/2027 Samrådshandling SBN

273 60 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9:65 Tillsyn av jordbruksverksamhet prioriteras utifrån MKN för vatten Initiera och driva projekt inom kommunens egen mark i syfte att minska övergödningen och öka den biologiska mångfalden Utarbeta rutiner för att ställa krav på att skydds /kantzoner finns på utarrenderad kommunal jordbruks och skogsmark Utreda möjligheter att söka LOVA bidrag för vattenrelaterade åtgärder Samtliga hushåll med enskilt avlopp ska ha en godkänt avloppsanordning Skydds kantzoner runt utarrenderad kommunal jordbruks och skogsmark (10 m mot diken o vattendrag), salixridå. Tillsyn djurhållande gårdar prioriteras utifrån MKN för vatten Bildande av Råckstaåns vattenråd Framtagande av skötselplan för förvaltning av vattenmiljöer och strandområden i tätortsnära områden utöver dagvattenanläggningar. Utreda möjligheter att återskapa våtmarker (lst också) Miljökvalitetsnormer för vatten ska redogöras för samtliga planer som kan antas innebära betydande miljöpåverkan SBN Kontinuerligt Läckage från jordbruksmark är den största källan till övergödning Kommunstyrelsen 2018 Stort symbolvärde föregå med gott exempel SBN 2018 Stort symbolvärde föregå med gott exempel SBN Kontinuerligt Möjlighet till medfinansiering för vattenrelaterade åtgärder SBN 2021 Läckage från enskilda avlopp är en stor källa till övergödning och smittspridning KS 2018 Genom att föregå med gott exempel kan kommunen få med sig andra aktörer i vattenarbetet. SBN Kontinuerligt Läckage från djurhållning bidrar till övergödning SBN 2018 Samlat grepp runt vattenförekomsten, uppmuntra och koordinera frivilliga åtgärder. Symbolvärde. TSN/SBN 2021 Skötselplan för vattenmiljöer kan vara gynnsamt för vattenförekomsten lokalt. SBN 2020 Våtmarker är viktiga för biologisk mångfald och rening av vatten. SBN Kontinuerligt En rutin för att redogöra för miljökvalitetsnormer för vatten i planprocessen innebär att vattenfrågan får ett större fokus i kommunens planarbete. Hög Litet, avgiftsfinansierad tillsyn. Hög Medel, beroende på åtgärd Låg Litet, endast utarbeta rutin Låg medel Litet medel Hög Litet, avgiftsfinansierad tillsyn. Medel Medel Hög Litet, avgiftsfinansierad tillsyn. Hög Medel Låg Medel Medel Litet Medel Litet, tillägg till befintlig process Samrådshandling SBN

274 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:66 / 61 Utreda fosfordammar och tvåstegsdiken på kommunal mark Bildande av förvaltningsövergripande vatten grupp i kommunen Inventera avrinningsområden för förekomster med god kvalité Kartlägga och avveckla markavvattningsföretag Kommunala enskilda avlopp byts ut mot kretsloppsanpassade Utreda vilken fysisk påverkan som drabbar respektive vattenförekomst KS 2018 Genom att föregå med gott exempel kan kommunen få med sig andra aktörer i vattenarbetet. Kommunstyrelsen 2018 En förvaltningsövergripande grupp som kan fungera som bland annat remissinstans, men även ta ansvar för åtgärdsprogrammet kopplat till vattenplanen. SBN 2021 Det är viktigt att också ha kontroll på de förekomster som just nu har god kvalité. KS 2019 Markavvattning leder till minskad biologisk mångfald och gör att näringsämnen lättare transporteras ut i våra sjöar och vattendrag. KS Vid ombyggnation Kretsloppslösningar ger möjlighet till näringsåterföring. KS 2021 Fysiska hinder och ändringar måste kartläggas och återställas för att uppnå god ekologisk status. Medel Medel Medel Litet, sker inom ramen för befintlig organisation. Låg Medel Medel Litet Låg Medel Hög Hög Samrådshandling SBN

275 62 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9:67 Mätbara mål Åtgärd Ansvar Årtal Motivering Effekt Bedömning av resursbehov Prioritet 1 4 (1 lägst 4 högst) 2. Samtliga ytvattenförekomster i Strängnäs kommun ska uppnå och/eller bibehålla god kemisk status senast 2021/2027 Ordinarie snötippar ska pekas ut och kontrolleras avseende föroreningar TSN 2018 Över tid kan relativt mycket Medel Litet. föroreningar, främst vägsalt och metaller, ackumuleras på snötippar. 1 Framtagande/revidering av Dagvattenplan och policy TSN/SEVAB 2020 En dagvattenplan tar ett samlat grep på dagvattenfrågan, både gällande skötsel av anläggningar och i planskedet. Åtgärder i tillsynen för att minska läckage av växtskyddsmedel SBN 2018 Det är viktigt att minska läckaget av gifter till grundoch ytvatten. Arbeta fram en handlingsplan för kommunens förorenade områden. MKN för vatten ska vägas in SBN 2020 Läckage från förorenade områden till vattenförekomster bidrar till sämre vattenkvalitet. Hög Litet, sker inom ramen för befintlig organisation. Hög Litet, inom ramen för tillsynen. Låg Litet, sker inom ramen för befintlig organisation Information och tillsyn av Båtklubbar/Småbåtshamnar inom kommunen Utreda och minska hushållens respektive verksamheters belastning av miljöfarliga ämnen på avloppsreningsverken, s.k. uppströmsarbete SBN 2018 Fritidsbåtar och hamnar kan genom bland annat båtbottenfärger förorena vattenförekomsterna. SEVAB Kontinuerligt Genom att avsätta resureser för kontinuerligt systematiskt uppströmsarbete. Samarbete med Miljöenheten Låg Litet, sker inom ramen för tillsyn. 2 2 Dagvattentillsyn SBN Kontinuerligt Tillsyn ger möjlighet till att Medel Litet, sker inom ramen för tillsyn. uppmärksamma och åtgärda bristande hantering av dagvattnet Försöka påverka Trafikverket att utföra åtgärder för att rena dagvatten TSN 2018 Föroreningar från dagvatten från de vägar där Trafikverket är väghållare bidrar till en sämre vattenkvalité. Medel Litet 2 2 Kartlägga förorenade sediment i kommunen SBN 2019 En kartläggning av Medel Medel förorenade sediment ger förutsättningar för åtgärder. 2 Provtagningsplan för dagvatten inom tätorterna TSN/SEVAB 2020 Dagvatten kan lokalt Medel Högt innehålla höga föroreninghalter. Provtagning kan ge underlag för vidare åtgärder. 3 Samarbeta med länsstyrelsen i att genomföra restaureringsåtgärder i försurade områden SBN 2017 Åtgärderna syftar till att höja Medel Litet ph i sjöarna för att skapa bättre förutsättningar för djur och växter. 4 Samrådshandling SBN

276 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:68 / 63 Mätbara mål Åtgärd Ansvar Årtal Motivering Effekt Bedömning av resursbehov Prioritet 1 2 (1 högst 2 lägst) 4. Samtliga grundvattenförekomster i Strängnäs kommun ska uppnå och/eller bibehålla god kemisk och kvantitativ status Utreda hur kvarvarande obrutna åsavsnitt bör skyddas. SBN 2020 Obrutna åsavsnitt är viktiga Medel/Hög Litet grundvattenmagasin och bör skyddas för framtida behov. 1 Utreda vilka grundvattenområden som bör ha tillståndsplikt för bergvärme SBN 2020 Värdefulla grundvattenförekomster är alltid skyddsvärda. Låg 2 Förbud mot energibrunnar i berg/mark SBN 2020 Nytt förslag Mätbara mål Åtgärd Ansvar Årtal Motivering Effekt Bedömning av resursbehov Prioritet 1 3 (1 högst 3 lägst 3. Samtliga dricksvattentäkter som försörjer fler än 50 personer och/eller producerar mer än 10 kubikmeter vatten/dygn ska ha ett långsiktigt skydd mot föroreningar senast 2021 Framtagande av lokal vattenförsörjningsplan KS 2020 En vattenförsörjningsplan Hög Medel bidrar till att säkra tillgång på tjänligt dricksvatten i kommunen för både de som har enskilda täkter och de som är anslutna till kommunalt VA. Verka för framtagandet av skyddsföreskrifter för de större vattentäkter som saknar sådana. SBN 2019 Skydd av våra vattentäkter, både kommunala och enskilda, är viktigt ur ett flergenerationsperspektiv. Medel Litet 1 2 Kartunderlag med områden där det finns problem med dricksvattenkvalitén och kvantitet tas fram. SBN 2019 En tydlig bild av dricksvattenkvalitén i kommunen är ett viktigt verktyg för att arbeta vidare med frågan. Revidera befintliga VSO SBN 2021 Det är viktigt att dricksvattentäkterna har ett adekvat skydd. Medel Medel Medel Medel 2 3 Samrådshandling SBN

277 64 / Vattenplan Strängnäs kommun Bilaga 9:69 Mätbara mål Åtgärd Ansvar Årtal Motivering Effekt Bedömning av resursbehov Prioritet 1 2 (1 högst 2 lägst) 5. Kommunens arbete med vattenrelaterade frågor ska synliggöras och skapa engagemang hos kommuninvånarna. Populärversion av vattenplanen SBN 2018 En populärversion är lättare för många att ta till sig. Medel Medel 1 Den geografiska informationen i Vattenplanen tillgängliggörs i Strängnäskartan SBN 2020 Kartmaterial är lätt att ta till sig och ger en snabb överblick. Medel Medel 1 Nätverk med markägare SBN 2020 Många av åtgärderna som krävs är av frivillig karaktär och kräver lokalt engagemang. Införa VA rådgivning TSN/SBN 2018 Rådgivning ger ökad förståelse och service till fastighetsägare. Kan också avlasta Miljöenheten. Hög Medel Medel Medel 2 2 Samrådshandling SBN

278 Vattenplan Strängnäs Bilaga kommun 9:70 / 65 Samrådshandling SBN

279 Nygatan Strängnäs Bilaga 9:71

280 Bilaga 10:1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Teknik- och servicekontoret Dnr TSN/2017: Stadsmiljöenheten /2 Handläggare Joakim Karlsson Teknik och servicenämnden Svar på medborgarförslag om trafiksäkerheten på Brunnsvägen, Strängnäs Förslag till beslut Teknik- och servicenämnden beslutar att 1. medborgarförslaget inte föranleder någon åtgärd då förvaltningen redan arbetar med en utredning om att förbättra trafiksituationen på Brunnsvägen i Strängnäs. Beskrivning av ärendet Ett medborgarförslag om att förbättra trafiksäkerheten på Brunnsvägen har inkommit till kommunfullmäktiges sammanträde från Karin Vikdahl. Förslaget gäller bland annat breddning av gång/cykelvägar, farthinder samt övergångsställen. Kontoret har tillsammans med skola och kommunens fastighetsbolag tagit fram ett förslag för att förbättra situationen vid avlämning och upphämtning av barn vid skolan och förskolan på Brunnsvägen. Kontoret håller för närvarande på och upphandlar entreprenör för att genomföra förslaget. Separata gång/cykelbanor finns utmed sträckan. Parkering är tillåten utmed gatans södra sida del Krusbärsvägen-Tranbärstigen vilket gör att gatan avsmalnas. I anslutning till Tryffelstråket finns ett hastighetsdämpande gupp. Övergångsställen är ingen säkerhetsåtgärd utan en tillgänglighetsåtgärd. Ytterligare förbättringar av trafiksituationen på Brunnsvägen kan genomföras först när investeringsmedel finns tillgängliga. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Kostnad för planerade arbeten avseende avlämning/upphämtning är beräknade till ca kr. Finansiering sker inom teknik- och servicenämndens investeringsram under Övriga konsekvenser Den utökade avlämnings- och upphämtningsytan gör att trafiksäkerheten och tillgängligheten till skola och förskola förbättras. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

281 Bilaga 10:2 2/2 Uppfyllelse av mål Åtgärden bidrar till målen: A1= Bidra till tillgänglighet och användning av kommunens stadsmiljö. A3=I utformning av nya stads- och utemiljöer ges invånarna information och möjligheter att samverka i processen. A8= Invånarna ska få en god service från alla verksamheter. Uppföljning Följs upp genom budget- och investeringsredovisning. Beslutsunderlag Medborgarförslag från Karin Vikdahl, Beslutet skickas till Förslagsställaren. Lars Ekström Kontorschef Anders Ekman Stadsmiljö och servicechef

282 Bilaga 10:3

283 Bilaga 11:1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Teknik- och servicekontoret Dnr TSN/2017: Stadsmiljöenheten /1 Handläggare Joakim Karlsson Teknik och servicenämnden E-förslag, husbilar på Visholmen Förslag till beslut Teknik- och servicenämnden beslutar att 1. avslå e-förslaget att flytta husbilsparkeringen till sandplan vid tennisbanorna då planen för det framtida Visholmen inte är fastställd. Beskrivning av ärendet Ett e-förslag inkom till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutade att överlämna förslaget till teknik- och servicenämnden för beslut. Enligt förslaget beskriver boende på Visholmen att den nuvarande husbilsparkeringen förstör sjöutsikten. Man önskar därför att husbilsparkeringen flyttas till sandplanen vid tennisbanorna. Förvaltningen har utrett förslaget och kommit fram till att planen för det framtida Visholmen inte är fastställd. Om parkeringen flyttas skulle investeringar för att möjliggöra en husbilsparkering på sandplanen krävas. Investeringsmedel finns för närvarande inte. En flytt skulle dessutom medföra svårare övervakning för gästhamnens entreprenör som ansvarar för husbilsparkeringen. En flytt skulle även försämra parkeringsmöjligheterna för besökare till badplats och tennisbanor. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning E-förslaget bör beaktas i samband med kommande planer för Visholmen. Beslutsunderlag E-förslag, husbilar Visholmen, Beslutet skickas till Förslagsställaren. Lars Ekström Kontorschef Anders Ekman Stadsmiljö- och servicechef Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

284 Bilaga 11:2 Husbilar Visholmen Inlämnad av: Anne-Louise Kruse, :57 Slutdatum: Vi i Visholmen har fått vår sjöutsikt förstörd sedan 2 år tillbaka av husbilsparkerig/ uppställningsplats och camping, framför våra hus, Vårat förslag är att flytta parkeringen till Sandplan vid tennisbanorna som nu sedan en vecka tillbaka har fått P förbud mellan på morgonen, vilket gör att Husbilarna parkerar på p- platser lämpade för personbilar och gräsplan som är parkområde. Tom förhyrda p-platser tas i anspråk. Underskrifter Det här förslaget är öppet för underskrifter! Klicka här för att skriva under förslaget. 45 person(er) har skrivit under detta förslag. Klicka här för att visa alla underskrifter.

285 Bilaga 12:1 Initiativärende TSN Med anledning av att vi ska förvalta skattebetalarnas pengar på ett bra sätt och att det ska vara så lika som möjligt för alla kommunanställda så kommer vi inte att erbjuda någon buss till årets julbord. Tänk på att samarbeta runt transporten genom att samåka med era arbetskamrater! Med anledning av ovanstående yrkar jag att: vi politiker ska föregå med gott exempel och avstå inköp av kaffe, frukt och m.m. till nämndens sammanträden då dessa sällan är så pass långa att det är ekonomiskt försvarbart med kafferast. Sverigedemokraterna Strängnäs Stefan Manninen