POINT Ventilationsberäkningar VERSION 5.5 ANVÄNDARHANDBOK

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "POINT Ventilationsberäkningar VERSION 5.5 ANVÄNDARHANDBOK"

Transkript

1 POINT Ventilationsberäkningar VERSION 5.5 ANVÄNDARHANDBOK

2 Innehållsförteckning POINT VENTILATIONSBERÄKNINGAR...1 BERÄKNINGSFÖRFARANDE...3 FRIKTIONSTRYCKFALL FÖR RAKA KANALER...4 FRIKTIONSTRYCKFALL FÖR BÖJAR...5 ENGÅNGSTRYCKFALL...6 MOTSTÅNDSTAL FÖR ÖVERGÅNGAR (DIMENSIONSFÖRÄNDRINGAR)...7 MOTSTÅNDSTAL FÖR FORMSTYCKEN (INLOPPSKODER)...10 LJUD20 FREKVENSANALYS...21 HÖRNIVÅ...22 LJUDEFFEKT, LJUDEFFEKTNIVÅ...23 LJUDISOLERING...23 LJUDNIVÅ...24 LJUDTRYCK, LJUDTRYCKSNIVÅ...25 N-KURVOR...25 LJUDALSTRING...26 LJUDDÄMPNING...29 INDATA...37 PROJEKTDATABAS...40 SYSTEMDATA...42 KANALTABELLEN...46 KNUTNUMMER...48 I-KOD (INLOPPSKODER)...49 KANAL (DIMENSIONER ETC)...53 CIRKULÄR / REKTANGULÄR...54 DIMENSIONER...55 LÄNGD...56 MOTSTÅNDSTAL...56 KANALDETALJER...57 KOMPONENT (DON, BÖJ ETC)...59 DON 61 SPJÄLL...65 LJUDDÄMPARE...67 ÖVERGÅNG...68 BÖJ 69 KORS...70 KOMPONENTER...71 LJUD73 STAM / GREN...74 Ventilationsberäkningar Innehållsförteckning i

3 KOPIERA RADERA KONTROLL BERÄKNING / RESULTAT BERÄKNINGSVAL FÖRHANDSGRANSKA (PREVIEW) UTSKRIFT BILAGA REDIGERING AV TABELLER KORT BESKRIVNING AV DATABASENS UPPBYGGNAD SAKREGISTER ii Innehållsförteckning Ventilationsberäkningar

4 POINT Ventilationsberäkningar Allmänt POINT Ventilationsberäkningar är ett kanalberäkningsprogram som inom branschen är välkänt sedan många år. Detta har nu moderniserats och kompletterats under en längre utvecklingsperiod. POINT Ventilationsberäkningarförekommer både som ett fristående beräkningsprogram och som kopplat mot CAD - POINTs Kanalmodul. Användningsområde POINT Ventilationsberäkningar är ett kanalberäkningsprogram som väljer kanaltyp och dimensioner, tryckfallsberäknar och specificerar godtyckliga till- eller frånluftssystem. Därefter kan beräkning och kontroll utföras för ljud (alstring/dämpning). Programmet kan antingen användas i sin fullständiga form eller också kan indata delar av systemet beskrivas till kanaltyp och dimension, varvid enbart de ej beskrivna delarna dimensioneras. I ytterlighetsfallet beskrivs hela kanalsystemet, vilket innebär att programmet enbart används för tryckfallsberäkning och specificering av kanalkomponenter. Genom ett numreringssystem som medger att delsträckorna kan ges godtyckligt nummer, underlättas ifyllningen av indatablanketter. Hanteringen av indata reduceras även kraftigt genom att programmet kan arbeta med s k subsystem, vilket innebär att lika delar av ett system enbart behöver beskrivas en gång. Tryckfallsberäkningen baseras på tryckfallsdata för kanaldetaljer, som i stor utsträckning är framtagna på Bahcos strömningslaboratorium. I vissa fall har dock använts internationellt vedertagna tryckfallsdata hämtade från litteraturen. Tryckfallsdatas överensstämmelse med verkliga förhållanden har noggrant kontrollerats och verifierats på utförda anläggningar. Använda data redovisas under rubriken Beräkningsunderlag. Vid beräkningen tas hänsyn till läckage. Programmet beräknar läckluftflödet vid önskad täthet hos kanalsystemet. Ventilationsberäkningar POINT Ventilationsberäkningar 1

5 Programmet dimensionerar tilluftssystem efter valfri metod. De alternativa metoderna är följande: 1. Konstant statiskt tryck 2. Likformigt fallande statiskt tryck 3. Max. lufthastighet % regeln. POINT Ventilationsberäkningar är välkänt sedan många år. Det har kontinuerligt förbättrats och följer de rekommendationer som branschen gemensamt utarbetat, vad gäller tryckfallsberäkning. Den stora landvinningen är emellertid de rutiner för beräkning av ljuddämpning och ljudalstring som tillfogats. För att finna tillräckligt noggrant beräkningsunderlag har ett omfattande arbete lagts ner på litteraturstudier och laboratoriemätningar. Vid manuell bestämning av ljud i kanalsystem antas normalt att ljud fortplantas endast i en riktning, nämligen från fläkt mot don. Så är det givetvis inte. Ljud som alstras i t.ex. ett don kommer i själva verket att påverka ljudnivån i systemets alla delar. Man inser lätt att ljudberäkningen erbjuder så stora svårigheter att ett datorprogram krävs. Se kapitelindelningen av POINT Ventilationsberäkningar för en snabb överblick av hjälpen. 2 POINT Ventilationsberäkningar Ventilationsberäkningar

6 Beräkningsförfarande I detta kapitel behandlas det beräkningsunderlag som programmet använder vid framtagning av friktions- respektive engångstryckfall. Vid användning av standarddimensioner (ospecificerat) beräknas alltid tryckfallen av programmet. I resultatet visas om beräkningsvärden hämtats från databasen. Dimensioneringsförutsättningar gås igenom vid Systemdata och Beräkning/Resultat. Ventilationsberäkningar Beräkningsförfarande 3

7 FRIKTIONSTRYCKFALL FÖR RAKA KANALER Cirkulära kanaler Invändigt isolerande, cirkulära kanaler Rektangulära kanaler Invändigt isolerade, rektangulära kanaler Cirkulära kanaler Friktionstryckfallet bestäms ur formeln? pf - Friktionstryckfall. Enhet : Pa (N/m²) f - Friktionskoefficient. L - Kanallängd. m D - Kanalens diameter. m r - Luftens tunghet. kg/m 3 r = 1.2 kg/m 3 för luft.? - Lufthastighet. m/s Reynolds tal bestäms med? - Kinematiska viskositeten. m²/s för luft. Cirkulära kanaler betraktas som glatta, varför f kan bestämmas med följande formler Invändigt isolerade, cirkulära kanaler Rektangulära kanaler Vid rektangulära kanaler används en effektiv diameter (De) istället för D. Ger lika tryckfall vid lika luftflöde oavsett kanalform. a < b a,b är den rektangulära kanalens sidor i meter (m). 4 Beräkningsförfarande Ventilationsberäkningar

8 Korrektion för den större ytråheten hos en rektangulär kanal i jämförelse med en rund. Friktionstryckfallet bestäms ur formeln Invändigt isolerade, rektangulära kanaler FRIKTIONSTRYCKFALL FÖR BÖJAR Cirkulära böjar Pressad böj Friktionstryckfall för raka kanaler. Re, se föregående avsnitt om Sektionsbyggd böj Friktionstryckfall för raka kanaler. Re, se föregående avsnitt om Där blir ett reelt tal enligt följande: Olika böjar görs om till 90 graders böj. 90 = 1, 60 = 60/90 = , 45 = 45/90 = 0.5, 30 = 30/90 = , 15 = 15/90 = Ventilationsberäkningar Beräkningsförfarande 5

9 Rektangulära böjar Hydrauliska diametern ( ) ger lika tryckfall vid lika hastighet oavsett kanalform. Där Alla rektangulära böjar betraktas som hårda. Där blir ett reelt tal enligt följande: Olika böjar görs om till 90 graders böj. 90 = 1, 60 = 60/90 = , 45 = 45/90 = 0.5, 30 = 30/90 = , 15 = 15/90 = ENGÅNGSTRYCKFALL Generellt gäller där? p - Totaltryckfallet. Pa (N/m 2 ) R - Motståndstal. r - Luftens tunghet. kg/m 3? - Lufthastighet. m/s Den hastighet som motståndstalet R är relaterat till. 6 Beräkningsförfarande Ventilationsberäkningar

10 MOTSTÅNDSTAL FÖR ÖVERGÅNGAR (DIMENSIONSFÖRÄNDRINGAR) Motståndstalen för övergångar gäller både tillufts- och frånluftssystem. Cirkulära kanaler Ventilationsberäkningar Beräkningsförfarande 7

11 Rektangulära kanaler 8 Beräkningsförfarande Ventilationsberäkningar

12 Vid övergångar cirkulärt - rektangulärt och tvärtom räknas motståndstalet efter den kanaltyps kurva, vars tvärsnittsarea är störst. Ventilationsberäkningar Beräkningsförfarande 9

13 MOTSTÅNDSTAL FÖR FORMSTYCKEN (INLOPPSKODER) Här behandlas kod för kod hur motståndstalet beräknas vid anslutningarna (kors) i kanalsystemet. För att sedan få fram tryckfallet används den generella formeln ovan. Mer information finns också vid beskrivning av indatafälten för inloppskoder. Tilluft Frånluft Tilluft Inloppskod 1 Bottnat T-kors Se diagram och formler för inloppskod 10. Inloppskod 2 T-kors (rakt) Om Om Gäller oberoende av. 10 Beräkningsförfarande Ventilationsberäkningar

14 Samma diagram och formler gäller för inloppskod 3 och 6. Inloppskod 3 Laxstos (rakt) Se diagram och formler för inloppskod 2. Inloppskod 4 Byxkors Ventilationsberäkningar Beräkningsförfarande 11

15 Inloppskod 5 Vinklat T-kors Där q1, q3 avser flöden i resp. gren. 12 Beräkningsförfarande Ventilationsberäkningar

16 Inloppskod 6 X-kors (rakt) Se diagram och formler för Inloppskod 2. Inloppskod 7 Låda (vinklat) Ventilationsberäkningar Beräkningsförfarande 13

17 Inloppskod 8 Låda (rakt) Se diagram och formler för inloppskod 7. Inloppskod 9 X-kors (vinklat) Inget diagram p.g.a. för många obekanta. Inloppskod 10 T-kors (vinklat) 14 Beräkningsförfarande Ventilationsberäkningar

18 Inloppskod 11 Laxstos (vinklat) Motståndstalet är 80 % av motsvarande för inloppskod 10. Frånluft Inloppskod 1 Bottnat T-kors Se formler för inloppskod 10. Ventilationsberäkningar Beräkningsförfarande 15

19 Inloppskod 2 T-kors (rakt) Inloppskod 3 Laxstos (rakt) Se diagram och formler för inloppskod 2. Inloppskod 4 Byxkors Motståndstalet är 30 % av motvarande för inloppskod 10. Inloppskod 5 Vinklat T-kors Om 16 Beräkningsförfarande Ventilationsberäkningar

20 Om Inloppskod 6 X-kors (rakt) Se diagram och formler för inloppskod 2. Inloppskod 7 Låda (vinklat) Se diagram och formler för inloppskod 7. Ventilationsberäkningar Beräkningsförfarande 17

21 Inloppskod 8 Låda (rakt) Inloppskod 9 X-kors (vinklat) Dimensions- och flödesberoende. Om Om C enligt tabell: q1 / q : C Beräkningsförfarande Ventilationsberäkningar

22 Inloppskod 10 T-kors (vinklat) Motståndstalet beräknas på samma sätt som för inloppskod 9 utom att C alltid sätts till Dimensions- och flödesberoende. Inloppskod 11 Laxstos (vinklat) Motståndstalet är 80% av motsvarande för inloppskod 10. Ventilationsberäkningar Beräkningsförfarande 19

23 LJUD Först en liten allmän genomgång av definitioner och begrepp som används i samband med ljudberäkningen: Ljudberäkningen bygger helt på tryckfallsberäkningen. Samtliga tryck, flöden, spjällinställningar, hastigheter etc måste vara kända. För att få en ljudberäkning utförd krävs egentligen inga extra uppgifter. Preciseringar kan emellertid behövas, då programmet i annat fall gör antaganden och beräknar okända data efter egna regler. Fläkt Om fläktljud ej givits som indata gör programmet en approximativ beräkning för en radialfläkt med framåtböjda skovlar. På resultat-listan från tryckfallsberäkningen redovisas tryckuppsättning samt totalflöde. Med denna information kan sedan en mer korrekt ljuddata hämtas från leverantörernas produktkataloger och ljudalstringen ges som indata i dialogen Ljud. På samma sätt som för fläktar antar programmet en viss ljuddata för andra oidentifierade komponenter, som don (cirkulära flerkoniga diffusorer) och spjäll (vid automatisk inläggning). Skall ljuddata hämtas från databasen måste komponenterna registreras i kanaltabellen. Det finns även flera manuella registreringsmöjligheter för ljuddata. 20 Beräkningsförfarande Ventilationsberäkningar

24 FREKVENSANALYS Genom att mäta ljudnivån får man ett enda värde som på ett enkelt sätt talar om ljudets styrka. Man kan dock ej avgöra ljudets frekvensfördelning och om det finns någon eller några störande toner. För att upptäcka sådana toner måste man utföra en frekvensanalys, d v s man mäter ljudet inom ett begränsat frekvensområde och anger då ett värde för varje frekvensområde. Uppdelningen av frekvensområden sker normalt i oktavbanden 1-8 vars indelning visas i tabellen nedan. Oktavband Medelfrekvens Bandgränser Oktavband Medelfrekvens Bandgränser Banden karakteriseras av sin medelfrekvens. Kännetecknande för oktavbandet är att den högsta frekvensen inom bandet är dubbelt så stort som den lägsta. Det kan även förekomma noggrannare frekvensanalyser för t.ex. tersband (24 st.). Ventilationsberäkningar Beräkningsförfarande 21

25 HÖRNIVÅ Eftersom örats känslighet för ljudtryck varierar med frekvensen har man infört begreppet hörnivå. Hörnivån uttrycks i Phon och kan beskrivas i Fletcher-Munsondiagram med kurvor för konstanta hörnivåer. Underlaget för diagrammet är baserat på omfattande försök med ett stort antal försökspersoner i USA. Dessa har fått jämföra ljud av olika frekvenser med en ton av 1000 Hz och kurvorna anger således de ljudtrycksnivåer, som ger samma subjektiva hörförnimmelse. 22 Beräkningsförfarande Ventilationsberäkningar

26 LJUDEFFEKT, LJUDEFFEKTNIVÅ De tryckändringar som en ljudkälla alstrar tillför luften en viss effekt, den s.k. ljudeffekten (W) som uttrycks i watt. Lw = Ljudeffektnivå i db över W = Aktuell ljudeffekt i watt. W0= Referensljudeffekt watt. Ljudeffektnivån (Lw) definieras som watt. LJUDISOLERING Ljudisolering är det praktiska förfaringssättet att med hjälp av någon typ av hinder minska ljudvågornas utbredning. I begreppet ligger också storleken av denna minskning. Enheten för ljudisolering är db. Ventilationsberäkningar Beräkningsförfarande 23

27 LJUDNIVÅ Om man med en ljudmätare med en enda avläsning vill avgöra hur örat uppfattar ett visst ljud måste man i instrumentet ha ett filter, som undertrycker de frekvenser, för vilka örat är minst känsligt. Av praktiska skäl har man internationellt standardiserat tre filter, sk. A-, B- eller C- vägningsfilter. A-filtret är menat att efterlikna örat för ljud upp till 55 db, B-filtret mellan 55 och 85 db samt C-filtret över 85 db. Ljudnivån anges i db och beteckningen för respektive filter sättes inom parentes - db(a), db(b) och db(c). A-vägningen, d v s db(a)-värdet, har genom praxis blivit prktiskt taget allenarådande. Man bortser således från db(b)- och db(c)-värdena även då nivåerna ligger över 55 db. Addition av ljudnivåer sker logaritmiskt enligt Exempel: Ljudnivåer som skall adderas är 65, 53 och 70 db. 24 Beräkningsförfarande Ventilationsberäkningar

28 LJUDTRYCK, LJUDTRYCKSNIVÅ Vid en ljudvågssvängning i luft uppstår växelvis över- och undertryck relativt atmosfärstrycket. Dessa tryckskillnader kallas ljudtryck (p) och anges i Pa (N / m²). Eftersom örat uppfattar ljudtryck inom ett mycket brett område (hörtröskel ca Pa, smärtgräns ca. 20 Pa) har man funnit det mera lämpligt att ange ljudtrycket som ett logaritmiskt förhållande till ett referenstryck. Lp = Ljudtrycksnivå i db över p = Aktuellt ljudtryck i Pa. P0 = Referensljudtryck Pa. Istället för det absoluta ljudtrycket talar man om ljudtrycksnivå eller trycknivå. Ljudtrycksnivån (Lp) definieras som Pa. Sätter man in ljudtrycken vid hörtröskeln och smärtgränsen ser vi att örat kan uppfatta ljudtryck från 0 till 120 db. Lägre och högre ljudtryck förekommer naturligtvis men uppfattas inte som ljud av örat. Ljudtrycket varierar med avstånd och riktning från ljudkällan. Dessutom inverkar omgivningens akustiska egenskaper på ljudtrycket. N-KURVOR För att få ett begrepp om hur störande ett ljud är jämför man frekvensanalysen av ljudet med normerade bullerkriteriekurvor, s.k. N-kurvor. Någon direkt omräkning mellan db(a)-värde och N-värde kan inte göras. Som riktvärde kan sägas att db(a) -värdet är ca 5 enheter större än N-värdet. Skillnaden är helt beroende av ljudets frekvensfördelning. Ventilationsberäkningar Beräkningsförfarande 25

29 LJUDALSTRING I en ventilationsanläggning finns tre väsentliga ljudalstrare: fläkt, kanal och don. Fläktar En fläkts totala ljudalstring kan uppdelas i aerodynamiskt ljud och driftsljud. Aerodynamiskt ljud är en funktion av prestanda d v s flöde och tryck och kan uppdelas i rotations- och turbulensljud. Rotationsljud alstras vid de tryckändringar, som uppstår då en fläktskovel passerar en fast punkt, t.ex. en ledskena, ett stag eller dylikt, och har därför en grundfrekvens som är lika med skovelfrekvensen och dess övertoner. Turbulensljud alstras av de avlösningsfenomen, som uppkommer vid gasens genomströmning i fläkten.turbulensljudets frekvensfördelning är relativt flack. Driftsljudet alstras dels av direktstrålat ljud från motorer, remtransmissioner och dylikt, dels av ljud som strålar ut från fläktkåpan beroende på att den på mekanisk väg sätts i svängning. Driftsljudet har oftast en nivå som ligger väsentligt lägre än det aerodynamiska ljudet. Driftsljudets frekvensfördelning är vanligen oregelbunden. Det totala fläktljudet transmitteras dels till in- och utlopp och dels till fläktens omgivning. Finns katalogdata erhålls total ljudeffektnivå och oktavbandsuppdelning till kanal och fläktrum ur dessa. Bestämning av fläktljud Om produktbundna ljuddata ej finns tillgängliga kan en approximativ beräkning utföras enligt följande: Lw = Ljudeffektnivå i db över Lwo W, vid fläktens in- och utlopp. = Specifik ljudeffektnivå i db, normalt 60 db. pt = Fläktens totaltryck (Pa). q = Fläktens luftmängd (m 3 /s). fs = Skovelfrekvens (skovelton) i Hz. n = Fläktvarvtal (varv/min). s = Antal skovlar. Vid uppdelning på frekvensband måste också fläktens skovelton bestämmas enligt ekvationen... Frekvensfördelningen för radial- och axialfläktar kan bestämmas ur diagrammet nedan. 26 Beräkningsförfarande Ventilationsberäkningar

30 Skovelfrekvensen fs approximeras till närmaste liggande oktavbands medelfrekvens. Kanaler = Ändring i ljudeffektnivå (db). = Ursprunglig lufthastighet (m/s). = Betraktad lufthastighet (m/s). Vid för hög lufthastighet i kanalsystemet alstras störande strömningsljud. Detta ljud är i allmänhet högst vid kanaldetaljer med stort tryckfall. Utformningen av detaljerna har stor betydelse. Skarpa kanter och för små radier (antingen om de ingår som del av en kanalenhet eller uppkommer under montage av kanalerna) ger ofta ljudproblem. Exempel: Hur mycket ökar ljudeffekten om lufthastigheten ökar 25 %? Raka kanaler kan vid höga lufthastigheter ge upphov till ljud. Därvid gäller att frekvensfördelningen förskjuts mot högre frekvenser när dimensionen minskar. Generellt gäller att man väljer lägre hastighet i systemet ju närmare donen man kommer. Ventilationsberäkningar Beräkningsförfarande 27

31 Böjar Böjen är en kanaldetalj som kan ge upphov till högt ljud. Den avviker från den generella regeln att ett högre tryckfall i en detalj alstrar högre ljudeffektnivå. Sätter man in ledskenor i en böj och därmed minskar tryckfallet så ökar ljudnivån. Ljudet förskjuts då mot högre frekvenser och är lättare att dämpa bort. Kurva 1 Kurva 2 Kurva 3 Kurva 4 Böj utan ledskena. Böj med 1 ledskena. Böj med många ledskenor. Böj med många ledskenor och stor dimension. Spjäll Spjäll och strypanordningar hör till de detaljer som alstrar mest ljud. Dessa bör därför placeras så långt från till- och frånluftsdonen som möjligt. Är spjället oidentifierat antar programmet viss ljuddata som beror på hur mycket spjället behöver strypas och lufthastigheten. Hämtas spjäll från databasen kan för det mest ljuddata hämtas därifrån. 28 Beräkningsförfarande Ventilationsberäkningar

32 LJUDDÄMPNING Med ljuddämpning avses absorption av ljudenergi i ett ljudfält. Ljuddämpning är skillnaden mellan infallande och transmitterad (utsänd) ljudeffektnivå för en komponent (don, spjäll, ljuddämpare etc). Dämpningen som brukar tecknas?l eller D och mäts i db. Det vanligaste materialet för ljuddämpning i en ventilationsanläggning är mineralull, som placeras inne i kanalsystemet eller på fläktsrummets väggar. Raka kanaler Böjar Areaändringar Förgreningar (Anslutningar) Till- och frånluftsdon Tvärvågsdämpning Tryck- och sugkammare (Låda) Standardljudfällor Ljudkrav Raka kanaler Den dämpning som erhålls i en rak plåtkanal utan absorberande beklädnad är utan större betydelse. För lägre frekvenser kan det röra sig om några tiondels db per meter. Dämpningen är dessutom beroende av kanalens Dimension. Styvhet. Infästning mm. Den dämpning som erhålls i en kanal med invändig beklädnad framgår av den empiriska formeln:?l = Dämpning db/m. a = Absorptionskoefficient. Frekvensberoende. U = Kanalens beklädda omkrets. A = Kanalens area i m 2. Ventilationsberäkningar Beräkningsförfarande 29

33 För att erhålla hög dämpning bör man alltså ha en liten kanal med tillplattat tvärsnitt, d v s förhållandet U / A skall vara stort. Ett sätt att åstadkomma detta höga värde på U / A är att dela in kanalen i mindre kanaler med hjälp av ljudabsorberande skivor, bafflar. Det är den vanliga principen för ljuddämpare. Böjar I en obeklädd böj reflekteras ljudet i den del av böjen som är vinkelrätt mot den infallande ljudvågen. I en böj med ytterradie eller ledskenor blir dämpningen mindre än i en böj med plana yttersidor. För böjar med rund ytterkant är dämpningen noll i de lägre frekvenserna och överstiger inte 3 db för de högre. När ljudvågen reflekteras i böjen får det reflekterande ljudet olika riktningar. Om böjen är invändigt beklädd med absorberande material erhålls en dämpning av dessa tvärvågor. Areaändringar Vid tvära areaändringar i mindre kanaler erhålls lågfrekvent dämpning om ändringen sker på tillräckligt kort sträcka. I programmet beräknas dämpningen för frekvenserna 63, 125 och 250 Hz enligt nedanstående diagram. Förutsättningar: Areaändringen sker på en kortare sträcka än 10 cm. Största kanalsidan är mindre än 700 mm. Förgreningar (Anslutningar) Ljudeffekten från en ljudkälla i början av ett förgrenat kanalsystem fördelas på systemets olika delar. Härvid gäller samma regler som vanligt för summering och uppdelning av ljudnivåer. 30 Beräkningsförfarande Ventilationsberäkningar

34 Exempel: Skulle kanalsystemet efter en fläkt delas upp i två lika stora kanaler skulle ljudeffektnivån i var och en av kanaldelarna vara 3 db lägre än i den gemensamma kanalen. Dämpning i förgreningar kan beräknas med formeln: Man kan approximativt erhålla dämpningen genom ljudets fördelning i ett kanalsystem till ett don, som funktionen av flödesförhållandet. Se diagram nedan. Dämpningen får här räknas endast en gång per system och don. Ventilationsberäkningar Beräkningsförfarande 31

35 Till- och frånluftsdon En del don utformas med tanke på att ge en ljuddämpande effekt. De förses då med mineralull invändigt. Ljuddata i dessa fall hämtas alltid från databasen. Alla don har emellertid en viss dämpning, den s.k. mynningsdämpningen. En del av ljudet i ventilationskanalen kommer i öppningen att reflekteras tillbaka i kanalen. Storleken av denna dämpning bestäms av donets storlek och placering i rummet. Även dessa data hämtas normalt i databasen. Programmet kan inte ta hänsyn till donets placering, då denna inte är känd. Tvärvågsdämpning Ljudvågorna från en fläkt har olika riktningar i kanalen efter fläkten. Om kanalen är invändigt beklädd med absorberande material erhålls dämpning av s.k. tvärvågor. Absorptionsmaterialet måste ha en tjocklek överstigande 0.1. d. Beklädnaden måste ha en längd av minst 4. d. Kanaler Cirkulärad = Den cirkulära kanalens diameter. Rektangulära, där a och b är kanalens sidor. Denna typ av dämpning får endast räknas en gång per system och ljudkälla. Om det föreligger en beklädd böj, tryck- eller sugkammare omedelbart efter fläkt räknas ingen tvärvågsdämpning. 32 Beräkningsförfarande Ventilationsberäkningar

36 Tryck- och sugkammare (Låda) En kammare med invändig beklädnad av ljudabsorberande material ger god dämpning speciellt vid låga frekvenser. Dess tvärsnittsarea bör vara minst 10 ggr inloppsarean (ofta fläktutloppet). Den erhållna dämpningen kan beräknas enligt ekvationen:?l = Dämpning i db. Se = Utloppsarean i m 2. U = Vinkel mellan in- och utlopp. d = Avståndet mellan in- och utlopp. a = Beklädnades absorptionkoefficient. Frekvensberoende. Sw = Beklädd area i kammaren i m 2. Ex. Dämpning i absorptionskammare. Invändigt beklädd med 100 mm mineralullplattor. Beklädd area 30 m 2. cos U < 1, d v s in- och utlopp ligger ej mitt för varandra. Utloppsarean = 1 m². Dämpningen vid 63 Hz blir 9 db. Ventilationsberäkningar Beräkningsförfarande 33

37 Standardljudfällor Leverantörernas ljuddämpare. Ljuddata hämtas från databasen. Ljudkrav Om inga uppgifter, som ekvivalent ljudabsorptionsarea etc, finns att tillgå om det ventilerade rummets beskaffenhet kan nedanstående värden fungera som riktlinjer för ljudkravet. Lokaltyp Affärslokaler: Försäljn.avd., varuhus Liten butik Bibliotek: Lånesal Studiecirkelrum Barnrum Bostäder: Boningsrum Kök Bad, toalett Tvättstuga Garage Hotell: Hotellrum Reception Industrier: Mek. Verkstad, allm. Gjuterier Smedjor Plåtslageri Finmekanisk verkstad Omklädningsrum Kontor: Kontor, modul Kontor, landskap Ritkontor Konferensrum Styrelserum Hörsal Personalmatsal Data, maskinavd. Garage Toaletter Omklädningsrum Vilrum Max. ljudnivå db(a) Lokaltyp Restaurang: Matsal Café, cafeteria Garderob, kapprum Kök Diskrum Beredning Offentlig byggnad: Samlingssal Teater, biograf Foajéer Danslokal Kyrkor Utställningshall Sjukhus: Patientrum, vårdrum Sköljrum Dagrum Expedition Mottagningsrum Behandlingsrum Förlossningsrum Operationsrum Uppvakningsrum Förberedelserum Skolor: Klassrum Aulor Lab., arbetsrum Lab., lärosal Gymnastiksal Omklädningsrum Sporthallar: Simhallar Sporthall Bowlinghall Biljardsalong Omklädningsrum Max. ljudnivå db(a) Beräkningsförfarande Ventilationsberäkningar

38 När det ventilerade rummet betjänas av både till- och frånluftssystem skall båda systemen tillsammans ge en ljudnivå som ej skall överskrida det uppställda kriteriet. Det innebär att ljudnivån från de enskilda systemen måste vara lägre än kriteriet. För tilluftssystem gäller att nivån skall vara 2 db(a) lägre än det uppställda kriteriet och för frånluftssystem 4 db(a). Dessutom måste Du kanske ta hänsyn till andra ljud som påverkar hur stort ljudet vid donet får vara. Om rummet betjänas av endast ett system görs ingen korrektion. Ventilationsberäkningar Beräkningsförfarande 35

39 36 Beräkningsförfarande Ventilationsberäkningar

40 Indata Innan Du börjar med indataregistreringen bör indatan förberedas enligt nedanstående punkter (arbetsgång). Systemskiss Bestäm kanalsträckningen och mät upp kanallängderna. Det är lämpligt att samtidigt göra en systemskiss. Denna kommer att vara till god hjälp både vid indatan och resultatredovisningen. Se exempel nedan. Har här lagt in lite dimensioner på vissa komponenter, detta görs dock inte normalt. Ventilationsberäkningar Indata 37

41 Knutnumrering Delsträckorna numreras. I programmet förutsätter vi att på varje rad i kanaltabellen registreras en kanaldel och en tillhörande komponent (hänger på i slutet av kanaldelen). Detta innebär att knutnumren hamnar i början på kanaldelen och slutet av komponenten. Kanaldelen kan ha längden 0. Det kan även finnas kanaldelar som inte har någon tillhörande komponent. I detta fall ansluter en ny kanalsträcka direkt på den föregående. Kan t ex används för att ge programmet en möjlighet att vid dimensionering byta dimension på en längre kanalsträcka. Bestäm komponenter Om inte aktuella komponenter (värmeväxlare, ljuddämpare etc), som skall användas i kanalsystemet, finns i databasen måste Du känna till deras motståndstal. Hur motståndstalen registreras gås igenom senare i manualen. Bestäm flöden och don Nominellt luftflöde i varje slutsträcka bestäms. Ändpunkten måste alltid registreras som ett don. Det första Du kommer till i programmet är ovanstående skärmbild. Ytterligare ett par saker måste åtgärdas när Du kommit in i programmet. 38 Indata Ventilationsberäkningar

42 Projektdatabas Först måste aktuell projektdatabas lokaliseras. Använd knappen i verktygsfältet eller välj i menyn. Om det inte finns någon aktuell databas kan denna skapas med programmet Databashanteraren. Denna installeras automatiskt tillsammans med kanalprogrammet. Se tillhörande dokumentation om hur databashanteraren används. Vill Du bryta anslutningen till aktuell databas använd knappen. Ospecificerat Det går att göra en beräkning utan databas. I detta fall betraktas alla komponenter som ospecificerade. Komponenter som don och spjäll kan registreras som Egna (har speciella indatafält, t ex arbetsområde för spjäll samt ljud), ljuddämpare registreras i rutinen Ljud samt Komponenter (värmare, kylare etc) registreras som känt motståndstal. Globala variabler Därefter måste globala variabler som berör hela kanalsystemet bestämmas. Detta görs i Systemdata. Val av luftsystem är viktigt. Det styr bl a vilka komponenter som kan hämtas från databasen. Luftsystemet får inte ändras utan vidare för då stämmer kanske inte komponenterna i indatan längre. Övriga indatafält i Systemdata kan ändras när som helst under registreringen. Registrering av kanalsystemet Nu är det dags för registrering av själva kanalsystemet. I Bilagan visas de tabellfunktioner (förflyttningar, kopieringar etc) som kan användas vid tabellhanteringar. Under kanaltabellen finns funktioner (Stam/Gren) med vilka Du kan göra större ingrepp i kanalsystemet. Det kan vara lämpligt att ha en backup om stora förändringar planeras med dessa funktioner. Det är inte alltid så lätt att komma tillbaka till sin ursprungsversion. Det underlättar naturligtvis om Du är väl förtrogen med de möjligheter som finns för att påverka indatan i tabellen. Beräkning När som helst under indataregistreringen kan beräkningar utföras, men kom ihåg att först göra en Kontroll (se sid. Fel! Bokmärket är inte definierat.). Använd knappen under kanaltabellen. Om fel redovisas korrigera indatan. Resultat En resultatbeskrivning finns i kapitlet Beräkning / Resultat. I efterföljande kapitel går vi igenom programmets olika dialoger. Vi behandlar dem i ungefär den ordning Du kommer att träffa på dem. Ventilationsberäkningar Indata 39

43 PROJEKTDATABAS Normalt knyts en projektdatabas till aktuell beräkning. Denna skapas från olika produktdatabaser (ABB, Stifab-Farex etc) med ett databasverktyg (Produktkatalogen) som följer med installationen. Projektdatabasen öppnas med databasen.. Med den vanliga Öppna-dialogen lokaliseras Databaser knutna till POINT Ventilation och beräkningsprogrammet POINT Ventilationsberäkningar har extension *.vdb. När väl databasen öppnats en gång sparas vägen och databasnamnet. Nästa gång Du går in till beräkningen öppnas databasen automatiskt. Har Du glömt bort vilken databas som är ansluten till beräkningen? I menyn under Arkiv (nedanför Förhandsgranska) står de senast öppnade databaserna. Den översta är den aktuella databasen. Finns ingen databas ansluten till beräkningen står det AbsentDataBase.vdb. 40 Indata Ventilationsberäkningar

44 Det är naturligtvis farligt att ta bort produkter från databasen, men när som helst kan databasen kompletteras med nya produkter. Vill Du av någon anledning bryta kontakten med den aktuella databasen använd knappen. Ventilationsberäkningar Indata 41

45 SYSTEMDATA I denna dialog finns globala variabler som är mycket viktiga för beräkningen. Luftsystem Dimensioneringsmetod Max. lufthastighet Konstant statiskt tryck 30 % regeln Fallande statiskt tryck Allmänt Tillåten avvikelse i luftflödet Vmax Vmin Läckluftflöde Kontrollera om egna ljuddata finns Luftsystem Bestäm vilken del av kanalsystemet beräkningen skall omfatta: Uteluft Tilluft Avluft Frånluft Från yttervägg till fläkt. Från fläkt ut till rummen. Från fläkt till yttervägg. Från rummen till fläkt. 42 Indata Ventilationsberäkningar

46 Om detta val ändras under indataregistreringen kan de komponenter som valts bli inaktuella. Vill Du ha kvar ändringen måste komponenterna från databasen kontrolleras. Dimensioneringsmetod Bestäm vilken dimensioneringsmetod som skall användas (klicka på aktuellt alternativ). OBS! Gäller endast Tilluft. Maximal lufthastighet i varje delsträcka. Konstant statiskt tryck före varje avgrening i en stam. 30 % - regeln. Likformigt fallande statiskt tryck före varje avgrening i en stam. OBS! Alla dimensioneringsmetoderna utom Max. lufthastighet kan störas av låsta dimensioner på kanalerna. Då kan ibland Konstant statiskt tryck, som normalt skall ge lägre tryckfall i systemet, ge högre tryckfall än Max. lufthastighet. Måste dimensionerna låsas på vissa ställen är det lämpligt att göra detta efter dimensioneringen. Gör därefter en slutlig beräkning med alla dimensioner låsta (från dimensioneringen / manuellt registrerade). Varje dimensioneringsmetod har sin förtjänst. Nedan förklaras de olika beräkningsmetoderna: Max. lufthastighet Denna dimensioneringsmetod ger ett kanalsystem med ett minimum av plåt. I jämförelse med Konstant och Fallande statiskt tryck blir flödesfördelningen ojämnare och totaltryckfallet för hela systemet högre. Metoden kan med fördel tillämpas vid korta kanalsystem och få tilluftspunkter. Konstant statiskt tryck Med utgång från de kanaldimensioner som är aktuella strävar programmet efter att före varje avgrening hålla så nära konstant statiskt tryck som möjligt. Med denna metod eftersträvas en så jämn flödesfördelning som möjligt i kanalsystemet med ett minimum av strypningar. Normalt ökar aldrig programmet kanalens fria tvärsnittsarea. Det är enbart en sänkning av maximalt tillåten lufthastighet som kan resultera i en ökning av arean. Denna metod medför färre dimensionsförändringar och således något högre anläggningskostnader än för övriga metoder. 30 % regeln Denna metod är en variant av Konstant statiskt tryck, se ovan. Då dimensionering sker efter 30 %-regeln bibehåller en stam sin dimension fram till den avgrening där det avtappade flödet utgör mer än 30 % av flödet i stammen före avtappningen. Efter en sådan avgrening minskar dimensionen 1 steg i standardsortimentet för runda kanaler, och med ca 40 % på tvärsnittsarean för rektangulära kanaler. 30 %-regeln kan sättas ur spel på grund av begränsningar i utrymme (gäller även alla andra dimensioneringsmetoder). Ventilationsberäkningar Indata 43

47 Denna dimensioneringsmetod rekommenderas av de som ursprungligen hållit på med programmet. Fallande statiskt tryck För att eventuellt erhålla ett billigare kanalsystem, kan man dimensionera med ett sjunkande statiskt tryck före varje avgrening. För denna metod måste man räkna med en viss obalans i luftfördelningen. Denna obalans upphävs genom att placera in någon form av strypning i de grenar som vid nominellt flöde får för lågt tryckfall. Det betyder att det statiska trycket inte bör tillåtas sjunka mer än att man kan strypa bort motsvarande tryckskillnad med spjäll, utan att erhålla ljudproblem. I detta fall behövs ytterligare information om tillåtna tryckfall.? ps Sänkning av statiskt tryck i stam mellan första och sista avgreningen.? ps bör normalt ligga mellan 50 och 100 Pa.? ps / m Max. sänkning av statiskt tryck per meter stam. För att man inte vid korta kanalsträckor skall få för stora avtrappningar bör man begränsa den maximala trycksänkningen per meter (? ps / m). Metoden ger ett ökat totaltryck och man måste vara uppmärksam på de erforderliga strypningarna. Allmänt Fler indata om dimensioneringskriterier och om beräkningen skall utföras med läckluftflöde. Tillåten avvikelse i luftflödet Max tillåten flödesavvikelse vid donet är ± % av nominellt flöde. Registreras 5 tillåts nominella luftflödet variera. ± 5 %. När programmet ges möjlighet att variera luftflödet till donen fås mindre antal spjäll och dimensionsövergångar, ju större tolerans som tillåts. Se de kommentarer som finns i samband med dimensioneringsmetoderna ovan. Vmax Generell övre gräns för lufthastighet (enhet: m/s). Den hastighet, som med tanke på ljud från kanalsystemet kan anses vara maximal. För enskilda delsträckor kan Du senare tillåta andra maximala hastigheter. Vmax bestämmer i alla dimensioneringsmetoderna kanaldimension i första sträckan efter fläkt och första sträckan i varje stam, d v s varje delsträcka med inloppskod 4, 5, 7, 8, 9, 10 eller 11. Vid exempelvis Konstant statiskt tryck och i Frånluftssystem är dimensionen för stamkanal direkt en följd av Vmax, eftersom hela kanalen har nära konstant area vid dessa metoder. Vmin Undre gräns för lufthastighet (Enhet: m/s). Denna minimala hastighet är generell och kan inte ändras för enstaka delsträckor. Den undre hastighetsgräns Du bestämmer för att undvika att programmet vid dimensioneringen väljer orealistiskt stora kanaler. Används för att erhålla nedtrappning av en stams kanaldimension vid dimensionering av frånluftssystem. 44 Indata Ventilationsberäkningar

48 Läckluftflöde Kanalsystem kan utföras i olika täthetsklasser. Klassen anger tillåten läckfaktor L (l / s m² plåtarea) vid angiven tryckskillnad mellan kanal och omgivning. Täthetsklass AT-A AT-B AT-C AT-D Tillåten läckfaktor l / s m² Du kan även ange en Valfri läckfaktor i l / s m² vid 400 Pa. Kontrollera om egna ljuddata finns Detta val skall kryssas om Du vill ha en varning vid kontroll av systemet att ljuddata saknas för Egna komponenter. Används många Egna komponenter och ingen ljuddata skall beräknas kan det vara enerverande att få en lång lista med varningar, som inte är relevanta. Ventilationsberäkningar Indata 45

49 KANALTABELLEN Direkt i eller i anslutning till kanaltabellen görs all indataregistrering. I alla kolumner utom Cirk/Rekt kan du få fram gömda dialoger för kompletterande registreringar. Markören måste vara placerad på aktuell cell i tabellen. Klicka med musens högerknapp eller använd <F4>-tangenten och Du får fram de gömda dialogerna. Nedan går vi igenom alla indatafält och underdialoger. Följande punkter underlättar hanteringen av programmet. Gör täta kontroller av systemet med kontrollknappen. Eventuella fel korrigeras lättare om de inte är många och är mer aktuella. En programfunktion gör det lätt att korrigera fel. Se mer nedan. I programmet används markerade rader (raden blåmarkeras) mycket för att t ex visa vilka delar av kanalsystemet som kommer att påverkas av en viss programfunktion (kopiering etc). Eftersom Du endast ser en liten del av kanalsystemet i tabellfönstret kan det finnas markerade rader på andra ställen i systemet. Det är därför mycket viktigt att innan Du sätter igång och raderar rader är säker på att det endast är de önskade raderna som försvinner. Tag för vana att alltid använda Markera allt -knappen alla rader, innan Du markerar de rader som skall tas bort. två gånger, d v s avmarkerar För avmarkering går det att använda Markera allt -knappen två gånger, dvs. alla rader avmarkeras. Du kan också markera en ny rad på vanligt sätt (tryck på knapp längst till vänster i tabellen), då avmarkeras alla andra rader. Tryck på samma knapp igen och raden avmarkeras. Se mer om att markera/avmarkera rader i Bilagan. Har du registrerat ett kanalsystem eller delar av ett system och därefter ändrar Luftsystem (i dialogen Systemdata) eller tvärsnittstyp (Cirkulär/Rektangulär) kan registrerade komponentval bli felaktiga. Nya val måste göras från databasen med de nya sökkriterierna Tilluft resp. Frånluft samt Cirkulär resp. Rektangulär. Vid selektering av produkter/artiklar i databasen är det viktigt att Du förstår vad det innebär vid dimensioneringen. Ett väl förberett indataunderlag med systemskiss gör registreringen mycket snabbare och enklare. Finns det möjlighet att kopiera delar av kanalsystemet är det bra med en viss logik i knutnumreringen. Något som man inte heller kan påminna för mycket om är - Tag backup! Detta är inte minst viktigt för detta program, som kan innehålla mycket stora mängder indata med relativt lång registreringstid. Det finns inget retligare än att förlora sin indata. Att vara försiktig gäller naturligtvis inte endast detta program, utan generellt för alla program med stora mängder indata. Det kan finnas många orsaker till att indatafiler blir oläsbara. Se Bilagan för information om förflyttning av markören i tabeller och mellan olika kontrollfunktioner (knappar etc.) samt olika funktioner för redigering av indatatabellen. Här går vi också igenom hur registrering kan utföras genom att endast använda 46 Indata Ventilationsberäkningar

50 tangentbordet. Genom god förtrogenhet med dessa funktioner kan Ditt arbete förenklas avsevärt. Ny rad Börja med att skapa en rad i tabellen. Tryck på. Ny rad kan även skapas När Du trycker <Retur> eller <Tab> på sista radens sista indatafält. Markören flyttar till den nya radens första indatafältet. Från valfri plats på sista raden. Tryck (ner pilen) och ny rad skapas. Markören hamnar i samma kolumn som tidigare. Ventilationsberäkningar Indata 47

51 KNUTNUMMER Knut 1 / Knut 2 För att presentera kanalsystemet för programmet, uppspaltas det i delsträckor. En delsträcka definieras som en del av kanalsystemet inom vilken luftflöde och lufthastighet är oförändrade bortsett från läckage. Varje punkt där luftflöde eller lufthastighet ändras tilldelas ett nummer (namn) för identifiering. Även där det förekommer komponentbyte måste nummer eller namn anges. Varje delsträcka byggs upp av en kanaldel och eventuellt en komponent. Numrering eller knutnamn kan fritt ges i hela kanalsystemet. För Knut 2 får endast numret eller namnet användas en gång. Antalet anslutningar styr hur många gånger numret eller namnet får förekomma för Knut 1. Vid kontroll av systemet med (Kontrollknappen under kanaltabellen) kontrolleras att det inte finns felaktiga knutnummer eller -namn samt att kanalsystemet håller ihop. Det är endast minnet som ger en övre gräns för antal registreringar. Skall inte behöva vara något problem. Snabbsökning Genom att tryck på musens högerknapp får Du möjlighet till en snabbsökning. Vet Du exakt vart Du ska i kanalsystemet tar Dig denna funktion snabbt dit. Alla rader med aktuell punkt blåmarkeras och programmet ställer sig vid första träffen. Starta sökning eller lämna med <Retur>. 48 Indata Ventilationsberäkningar

52 I-KOD (INLOPPSKODER) Inloppskoderna är mycket viktiga för programmet. Dimensioneringsmetoderna delar upp kanalsystemet i mindre beräkningsenheter och dessa bygger helt på inloppskoderna. Väljs den sorterade resultatlistan kan Du i stort se den uppdelning programmet gör. För att programmet skall veta hur det ser ut vid delsträckornas början resp. slut, anger man för den punkt av delsträckan som ligger närmast fläkten en kod, s.k. inloppskod. Koderna motsvarar standardformstycken och finns beskrivna nedan. Beskrivning av inloppskoder Samtliga inloppskoder är refererade till standardformstycken och är de vanligen förekommande hos leverantörerna. De formler som används vid bestämning av tryckfallet för okända formstycken följer de som används för standardform-styckena. Eventuellt kända avvikelser får manuellt korrigeras m.h.a. kanaldelens motståndstal. Se diagram i kapitlet Beräkningsförfarande. Du kan även hämta produkter ur databasen. I detta fall används den beräkningsdata som ev. finns registrerad för formstycket. Tryckförlusterna interpoleras fram från diagramdata. I databasen finns två produkttyper (Circular T-Cross 45/ Circular X-Cross 45), som inte har formler för tryckfalls- och ljudberäkning. I dessa fall måste det finnas beräkningsunderlag i databasen. I kanaltabellen kan inloppskoderna registreras direkt, men vid osäkerhet kan Du även ta fram en dialog med aktuella formstycken och inloppskoder. Tryck på musens högerknapp eller <F4>-tangenten. I dialogen används figurer för de olika anslutningarna med tillhörande koder. Du kan lätt se vilka inloppskoder som hör ihop och som måste finnas för aktuell knut. Du får olika dialoger för inloppskoderna beroende på vilket luftsystem (till-/frånluft) som beräknas. Lite längre ner visas hela dialogen för ett frånluftssystem. Vid detaljgenomgången nedan används figurerna för tilluftssystem. Inloppskoderna ligger till grund för beräkning av tryckfallet (stötförlusterna) i formstycket. Varje sträcka med inloppskoden 4, 5, 7, 8, 9, 10 eller 11 utgör alltid första sträckan i en stam. En avgrening blir en egen beräkningsenhet och i denna enhet kallas första sträckan och efterföljande raka sträckor för en stam. Består avgreningen endast av en ledning med avslutande don bildas ingen ny beräkningsenhet. T-kors Figuren nedan visar vilka inloppskoder som är aktuella för T-kors med varianter. Ventilationsberäkningar Indata 49

53 Kod 2: (T-kors rakt) Anges för den del av luftströmmen, som inte utsätts för någon riktningsändring i ett T-kors. Både dimensionsförändring och konstant dimension i direkt anslutning till förgreningspunkten inbegrips i koden. Måste kombineras med kod 10. Kod 10: (T-kors vinklat) Anges i kombination med kod 2 för den gren som vinklar 90. Kod 3: (Laxstos rakt) Samma som kod 2, men detta formstycke förekommer enbart vid rektangulära kanaler. Måste kombineras med kod 11. Kod 11: (Laxstos vinklat) Anges i kombination med kod 3 för den gren som vinklar 90. Kod 5: (T-kors vinkel) Anges för båda grenarna. Båda grenarna måste vinkla 90 men behöver inte bilda 180 inbördes. Dimensionen på grenarna behöver inte vara densamma. Två delsträckor med samma begynnelsepunkt måste anges vid kod 5. Kod 4: (Byx kors) Anges för båda grenarna. Vinkeln mellan grenarna är omkring 30. Två delsträckor med samma begynnelsepunkt och kod 4 måste anges. Kod 1: (T-kors bottnat) Anger dimensionsförändring med samtidig ändring av luftriktningen 90. X-kors Rent beräkningsmässigt finns endast en variant för X-kors. I databasen kan det finnas ytterligare en variant (X45). Se kommentarer ovan. Kod 6: (X-kors rakt) Anges för den del av luftströmmen som inte utsätts för någon riktningsändring i en förgreningspunkt där två andra delar av luftströmmen vinklar 90. Både dimensionsförändring och konstant dimension i direkt anslutning till fördelningspunkten inbegrips i koden. Måste kombineras med två andra delsträckor som har samma begynnelsepunkt men med kod 9. Kod 9: (X-kors vinklat) Anges i kombination med kod 6 för de två grenar som vinklar Indata Ventilationsberäkningar

54 Låda Fördelningslåda (tilluft) / Anslutningslåda (frånluft). Ljuddata måste läggas in manuellt för låda. Vi kommer att göra ett litet fristående kompletteringsprogram för beräkning av en lådas ljuddämpning. Kod 7: (vinklat) Anges för begynnelsepunkt i en fördelningslåda (frånluft: samlingslåda), där förgreningarna vinklar av 90. Ex.vis fläktkammare. Max 10 st. per knut. Kod 8: (rakt) Anges för fördelningslåda (frånluft: samlingslåda) där förgreningarna har samma riktning som tillopps- resp. utloppskanalen. Ex.vis fläktkammare. Max 10 st. per knut. Övergång / Rak kanal Anger dimensionsförändring, men ingen samtidig ändring av luftriktningen. Om Du vill ge möjlighet till en dimensionsändring vid dimensioneringen måste en knut läggas till. Programmet ger inga dimensionsförändringar mellan knutarna. Nedan visas hela dialogen för frånluft. Formstyckena och inloppskoderna är samma. Det är endast luftriktningen som är omkastad. Ventilationsberäkningar Indata 51

55 Specialfall för don. Några exempel som visar hur numrering och kodning bör ske vid don. Den sista sträckan avslutas alltid med don. 1. Luftspridare i tak och där anslutningslådan inte finns i direkt kontakt med donet. För sträckan anges kod Gäller direkt i kanal. För sträckan anges kod 10, kanallängd 0 samt den standarddimen-sion som ligger närmast gallrets dimension, tryckfallsdata och nominellt flöde. För sträckan anges kod 1, i övrigt på samma sätt som för Galler i änden på en kanal. Kan anges på två sätt: a kod kod 0med längden 0 och den standard-dimension som ligger närmast gallrets dimension samt nominellt flöde. b kod 10 med korrigering för formändring genom att sätta in ett motståndstal i kanaldelen samt nominellt flöde. 52 Indata Ventilationsberäkningar

56 4. Friblåsande kod 10. Inga tryckfallsdata anges för don. När inget tryckfall anges räknar programmet enbart totaltryckfallet i utloppet hos den kanalmynning vars dimension är angiven. För tilluftssystem är detta totaltryckfall alltid lika med ett dynamiskt tryck. För frånluftssystem räknas med ett motståndstal = 0.8, vilket avser en fritt placerad kanalmynning. Tillkommer nominellt flöde. KANAL (DIMENSIONER ETC) I nästa fem kolumner görs registreringar som har direkt med kanaldelen att göra. Vid registreringen antas att det finns en kanaldel och i slutet på denna finns en komponent (böj, don, spjäll etc) ansluten. Vid dimensionering beräknas alltid kanaldelen först och därefter försöker programmet hitta motsvarande dimension för komponenten. Om givna dimensioner angivits gäller naturligtvis dessa. I alla kolumnerna utom Cirk/Rekt kan en dialog med kanaldetaljer hämtas fram med musens högerknapp eller <F4>-tangenten. Ventilationsberäkningar Indata 53

57 CIRKULÄR / REKTANGULÄR Välj om kanaldelen skall vara cirkulär eller rektangulär. Detta fält skall alltid fyllas i. C - R - Cirkulär kanal. Rektangulär kanal. Ändras detta val i efterhand måste Du alltid kontrollera om tillhörande komponent fortfarande är aktuell. I många fall måste ny selektering göras från databasen med ändring från cirkulära till rektangulära val och vice versa. Vid selekteringen syns endast de alternativ som gäller för aktuellt tvärsnitt. Detta gäller även kanalvalet om produkt har valts i databasen. Är kanaldelen ospecificerad ändras endast måttfälten i kanaltabellen (huvudtabellen). 54 Indata Ventilationsberäkningar

58 DIMENSIONER Skall kanalen dimensioneras sätts 0 (noll) i dimensionsfälten. Vid rektangulära kanaler antas alltid att en sida är känd. Vid låsta dimensioner registreras tvärsnittsmåtten (enhet: mm) i följande kolumner: Cirkulär kanal Rektangulär kanal Ange diameter i första kolumnen. Ange kanalens breddmått och höjdmått. Valfria mått kan registreras i dimensionsfälten, men standarddimensioner enligt nedan bör i de flesta fall väljas. Ospecificerat Vid dimensionering av ospecificerade kanaler väljs endast standarddimensioner. I tabellen nedan visas de förvalda dimensioner, som finns i standarddatabasen vid nytt projekt. Cirkulära Kanaler Rektangulära kanaler Då tillåtna dimensioner för cirkulära kanaler inte räcker till eller då det finns en utrymmesbegränsning (se Kanaldetaljer) kan programmet gå över till att välja rektangulärt tvärsnitt. Du kan även välja produkter ur databasen (se Kanaldetaljer). Det kan vara aktuellt i de fall då tryckfallet i kanalerna inte överensstämmer med gängse beräkningsmetoder för raka kanaler. I detta fall skall beräkningsdata hämtas från databasen. Vid dimensionering väljs produktnamnet och för låsta tvärsnittsmått skall dimension (artikeln) väljas. Ventilationsberäkningar Indata 55

59 LÄNGD Kanalsträckans längd i meter mellan knutpunkterna utmed centrumlinjen. Komponentens längd skall inte ingå om tryckfallet för denna bestäms på annat sätt. Om ingen kanallängd registreras uppfattas längden som 0 (noll) meter. Skall en komponent, t ex en övergång eller ett spjäll, placeras in i systemet kan vid behov kanallängden sättas till 0 (noll) meter. MOTSTÅNDSTAL Variabelt tryckfall Registrera motståndstalet (R-värdet). Framräknat tryckfall tar hänsyn till aktuell lufthastighet/flöde. Alla komponenter (ej don och spjäll), som inte finns med i databasen, måste registreras på detta sätt. Olika systemeffekter i kanalsystemet, t ex vid fläkt och partier med närliggande böjar, måste också registreras med motståndstal. Se t ex handböcker från Svenska Inneklimatinstitutet. 56 Indata Ventilationsberäkningar

60 KANALDETALJER I denna dialog kan vi Hämta produkt från databasen. Ej ansluten i denna version. Sätta lokala dimensioneringskriterier för kanaldelen. Ange om kanaldelen är isolerad eller ej. Databas Beroende på val Cirkulär/Rektangulär kanal visas resp. produkter i trädstrukturen. I trädet ovan kan Du göra följande val: Välj Produkt: Används vid dimensionering av kanaler. Programmet går vid beräkningen in och söker tvärsnittsmått för tillhörande Dimensioner. För rektangulära kanaler måste en sida registreras i kanaltabellen. Ev. tryckfallsdata hämtas från databasen. Välj Dimension: Används när tvärsnittsmåtten är kända. Måttvärden från databasen placeras i dimensionsfälten i kanaltabellen. Ventilationsberäkningar Indata 57

61 Vill Du räkna ospecificerat, d v s använda standarddimensioner, görs inget val i databasen. Har Du gjort ett val, men vill ändra till ospecificerat. Tryck på knappen. Ev. tryckfallsdata för vald Dimension (Artikel) kan ses vid tryck på knappen. Finns inga tryckfallsdata i databasen beräknas detta av programmet enligt standardformler. Lokala dimensionskriterier Max. hastighet: I systemdata anges en generell maximal lufthastighet för hela systemet. Här kan denna lokalt övergripas. T ex närmare don kan maximal lufthastighet behövas sänkas p.g.a. ljudkriterier. Används låsta dimensioner kan kanske detta krav inte uppfyllas. I detta fall fås varning i resultatutskriften. Max. dimension: Används när kanaldimensionen måste maximeras p.g.a. tillgängligt utrymme. Detta krav kan ge upphov till för höga hastigheter enligt kriteriet ovan. Det mått som skall anges är det verkliga fria utrymmet för kanalen. Utrymme för utvändig isolering samt skarvar tar programmet själv hänsyn till enligt nedan. För sida i rektangulär kanal gör programmet ett tillägg av m. Har isolering angetts tar programmet hänsyn till denna då tjockleken överstiger m. För runda kanaler gör programmet ett tillägg av m till diametern. Isolering Här görs noteringar om hela kanalsträckan skall isoleras. Då endast en del av kanalsträckan isoleras måste denna delas upp med knutpunkter i mindre enheter. Val kan även göras för nödvändig isolering enligt brandklasser. Produkten skall kunna motstå brand i 15, 30 resp. 60 min. (ej automatiskt i denna version). Utvändig isolering (mm) Brandklass Cirkulärt Rektangulärt EI 15 EI 30 EI Indata Ventilationsberäkningar

62 KOMPONENT (DON, BÖJ ETC) Här skall nu registreras den komponent som hänger på kanaldelen. Endast om produkten finns med i databasen görs ett val här (undantag: don och spjäll). Vid registrering av i databasen okänd produkt används Motståndstal. Skall komponentens dimensioner plockas fram av programmet gäller följande: Vid dimensionering beräknas alltid kanaldelen först och därefter försöker programmet hitta motsvarande dimension för komponenten. Komponenttyp Välj komponenttyp ur listan. För att inte listan skall bli så lång har vi här dragit ihop de produkttyper som finns i databasen till några få grupper. Därefter väljs produkt, dimension etc i efterföljande dialoger. Radera komponent Skall produktvalet tas bort med tillhörande registreringar? Använd knappen. I detta fall rensas indatafälten under Komponent (Typ och Beteckning) i huvudtabellen. Komponenter kan endast tas bort här. I dialogerna för de olika komponenttyperna går det inte att radera registreringen. Vill Du återgå till huvudtabellen utan att gå vidare till en komponent? Använd knappen [Avbryt]. Det går att hoppa över registrering av komponent. Då antas en kanalsträcka ansluta direkt på den föregående. Detta kan vara aktuellt när Du vill Lägga in en knut för eventuell senare användning (t ex anslutning). Ge dimensioneringsmetoderna en möjlighet till dimensionsändring för t ex en mycket lång kanalsträcka. Ventilationsberäkningar Indata 59

63 Kopiera / Klistra in komponent När markören finns i kolumn Typ eller Beteckning kan Du kopiera komponenten på denna rad med Ctrl-C. Flytta markören till rad (kolumn Typ eller Beteckning) där komponenten skall klistras in. Använd Ctrl-V. Tillåts programmet lägga in spjäll automatiskt kan det vara lämpligt att efterhand låsa dessa och registrera dem som komponent. Detta gäller även övergångar. Vid automatisk inläggning av komponent antar programmet tryckfall och ljuddata. Vill Du få dessa mer exakta måste val ur produktdatabasen göras. I databasen finns t ex flera typer av övergångar och dessa kan ge lite olika tryckfall. Vi går igenom de dialoger Du kommer till genom val (dubbelklick) i listan över komponentgrupper i kapitlet om Don. 60 Indata Ventilationsberäkningar

64 DON Till don kan ev. leverantörernas dondimensionerings-program användas. De ger till resultat ett givet don samt luftflödesbehovet och ev. max ljudnivå som får erhållas från kanalsystemet. Denna data kan sedan används som indata i detta program. Donet kan antingen hämtas från databas eller registreras som Egna don. Databas I trädstrukturen visas alla don (produktnamn samt tillhörande dimensioner) som förekommer i projektdatabasen för valt kanalsystem (till-/frånluft) och kanaltvärsnitt (cirkulär/rektangulär anslutning). Beroende på hur registreringen av beräkningsdata har utförts i databasen varierar listans storlek. För att inte få så många val redan på dimensionsnivå finns en möjlighet till ytterligare uppdelning (Subdimension) beroende på spridningsriktningar, med/utan spjäll samt kanalanslutningens riktning på ev. anslutningslåda. I beställningsnumret ingår ofta koder för spridningsriktning, med/utan spjäll etc Dessa koder är inte standardiserade utan är ofta olika för leverantörerna. Vid användande av beställningsnummer kan det vara svårt att välja önskat don utan att kontrollera i produktkatalogen vad sifferbeteckningarna betyder. Vi har därför en möjlighet att i underavdelningen Subdimension i klartext beskriva vilka alternativ som finns. Se Ventilationsberäkningar Indata 61

65 detaljlistan ovan i dialogen. Varje rad i Subdimension motsvarar ett diagram i produktkatalogen. Arbetsgång Registreringen går till på följande sätt 1. Välj ett don ur trädstrukturen. Kan endast göras på dimensionsnivå. Produkt-nivån är endast med för att förenkla selekteringen. 2. Markera en rad (klicka på raden) i detaljlistan beroende på spridningsriktning etc Flöde 1. Registrera luftflödesbehovet. Tryck <Tab>. Under indatafältet för flödet beräknar då programmet Övre och Undre gränsvärde för tryckfall, Ljudnivån för det övre gränsvärdet samt Lufthastigheten för aktuell anslutningsdimension och flöde. Bakgrundsfärgen på dessa fält är blå och detta innebär att programmet beräknat värdena automatiskt. Är värdet för ljudnivån 0 (noll), men finns markerade i diagrammet, är förmodligen något värde i databasen felaktigt. 2. Kontrollera därefter tryckfall/flödes diagrammet. Tryck på. Detta ger diagrammet nedan. Valt flöde markeras med en blå linje i diagrammet. Donets arbetsområde för tryckfall markeras med en grön linje. Markörens placering redovisas kontinuerligt ovanför diagrammet. Då Du här kan se tryckfall/flödes värdena redovisar vi inte så många värden på diagramaxlarna. 62 Indata Ventilationsberäkningar

66 Tryckfall Arbetsområdet för tryckfall kan nu påverkas manuellt på följande sätt. 1. Du vill kanske begränsa donets egenljud till ett givet värde. Här förutsätts att önskat värde ligger någonstans mellan tidigare gränsvärden. 2. Dubbelklicka på värdet för ljudnivå och registrera önskat värde. Tryck <Tab>. Programmet minskar nu tillgängligt arbetsområde för donet. Se tryckfallsvärdena. Bakgrundsfärgen på ljudnivåfältet ändras till vitt. Detta innebär att manuell registrering har gjorts. För att återfå ursprungsvärdet dubbelklicka på fältet igen. 3. Du kan även direkt gå in och göra manuella registreringar i fälten för tryckfall. Som ovan dubbelklickar Du på aktuellt fält och gör Din registrering. Bekräfta med <Tab>. För att återfå ursprungsvärdet dubbelklicka på fältet igen. På detta sätt kan Du ytterligare begränsa donets arbetsområde. Ljud Kontrollera ev. ljuddatan i databasen. Tryck på knappen. Om det i databasen är registrerat korrektionsfaktorer för olika oktavband fås nedanstående dialog. Det finns värden för både ljudalstring och ljuddämpning. Det kan även förekomma stora tabeller med ljudeffekter för oktavbanden för olika kombinationer av tryckfall och flöde. Denna typ av databasregistrering redovisas inte. Finns inte aktuellt don i databasen kan Egna don användas. Ventilationsberäkningar Indata 63

67 Egna don Arbetsgång I detta fall måste all registrering ske manuellt. 1. Klicka för Egna don i dialogen. Om Du vill ha möjlighet att åter välja don ur databasen klicka igen. 2. Skriv in ett donnamn. 3. Registrera luftflödet. 4. Registrera aktuella gränsvärden för tryckfallet. När en tryckfallsberäkning har utförts och dimensioner etc har låsts kan en ljudregistrering ske. I dialogen nedan registreras ljudalstring och ljuddämpning för aktuellt tryckfall och flöde. Det är ljudeffekterna för de olika oktavbanden som eftersöks. 64 Indata Ventilationsberäkningar

68 SPJÄLL Första gången Du kör en beräkning låter Du kanske programmet automatiskt lägga in spjäll där det förekommer tryckskillnader. Analysera sedan spjällplaceringarna och se om Du tycker de är relevanta och om de är placerade på lämpliga ställen. Gå därefter in och lås spjällens placering, d v s registrera spjällen som komponenter i kanaltabellen enligt nedanstående. För spjäll vet Du inte flödet från början. Arbetsområdet måste hämtas under beräkningens gång. Välj först vilket spjäll Du vill arbeta med ur databasen. Beroende på val Cirkulär/Rektangulär kanal visas resp. produkter i trädstrukturen. I trädet ovan kan Du göra följande val: Välj Produkt. Används när programmet skall ta fram spjällets dimensioner vid kanaldimensioneringen. När kanalen dimensionerats försöker programmet hitta dimensioner för spjället som ligger så nära kanalens som möjligt. Tryckfallsdata brukar inte vara några problem att få fram. Däremot kan ljuddatan bestå av många arbetssteg innan korrekt värde fås. För spjäll avviker ofta ljuddatan från vårt standardsätt att se på olika kanalkomponenter. Avvikande produkter måste behandlas separat. I denna version tas endast det som vi kallar standardkomponenter med. Välj Dimension. Används när du vill låsa dimensionerna och/eller arbetsområdet för spjället. Skall spjället tas bort görs detta vid val av komponenttyp. Ventilationsberäkningar Indata 65

69 Som för don kan Du välja Egna spjäll och på samma sätt som för don kan Du manuellt låsa arbetsområdet. När Du låser arbetsområdet måste Du för det mesta känna till vilket flöde som finns vid spjället. När programmet inte tillåts lägga in spjäll automatiskt kan olika komponenter (t ex don) utsättas för otillåtna lufttryck. I dessa fall ges en varning i resultatutskriften. När Du har låst ett spjälls dimensioner kan även ett spjäll utsättas för för höga lufttryck, d v s bli högre än spjällets arbetsområde. I detta fall låser programmet tryckfallet till arbetsområdets övre gräns och resterande del tillåts gå vidare. Varning ges i resultatutskriften att Du ligger på gränsvärdet. Markera i dialogen om Du vill se de brandspjäll som finns tillgängliga i projektdatabasen. 66 Indata Ventilationsberäkningar

70 LJUDDÄMPARE För att förhindra otillåtet ljud i kanalsystemet måste vi ibland ta hjälp av ljuddämpare. Dessa placeras t ex vid stora ljudalstrare som fläkten. Ljudberäkningen utför en kontroll av ljudet, d v s programmet lägger inte automatiskt in ljuddämpare där det behövs. Resultatutskriften skall däremot ge nödvändig information för att dessa lätt skall kunna placeras ut. Ljuddämparna kan ha lite olika karaktär beroende på hur mycket som skall dämpas och även på vilka frekvenser som skall dämpas. Detta uppnås genom olika utformning samt materialval (dämpningsmaterial). Se leverantörernas rekommendationer. Beroende på val Cirkulär/Rektangulär kanal visas resp. produkter i tabellen. I tabellen ovan kan Du göra följande val: Välj Dimension. Kan endast använda låsta dimensioner för ljuddämpare. Det finns t.ex. olika längder för samma dimension och vi har därför valt att ljuddämparen måste hämtas fram manuellt. Skall ljuddämparen tas bort görs detta vid val av komponenttyp Registrerade värden (enligt standardmetod) visas vid tryck på. Liksom för spjäll finns det många specialvarianter för ljuddämpare. De har många korrektionsfaktorer innan det slutliga resultatet. Dessa måste vi behandla enskilt. Ventilationsberäkningar Indata 67

71 ÖVERGÅNG Innan beräkning (dimensionering) kan inte användaren veta var det behövs övergångar mellan olika kanaldelar. Programmet måste vid dimensionsförändring automatiskt ta hänsyn till en övergång. Tryckfallsberäkningen av denna redovisas i stycket om Motståndstal för övergångar. När Du börjar låsa kanal/komponentdimensioner kan även givna övergångar registreras. Beroende på utformning kan dessa ha en annorlunda tryckfallsbild än det programmet beräknar. När dimensionen låsts hämtas tryckfallsdata från databasen. För att inte påverka systemet för mycket vid registreringen som komponent kan kanaldelen sättas till 0 (noll) meter. Beroende på övergångens storlek måste eventuellt efterkommande kanallängd korrigeras. Aktuella produkter i tabellen påverkas av vilken tvärsnittstyp (cirkulär/rektangulär) som valts. 68 Indata Ventilationsberäkningar

72 BÖJ I denna programversion kan endast ospecificerade böjar användas. Bestäm vinkeln och sedan är det färdigt. Tryck OK. Idag antar programmet att det är hårda böjar (böjd kring minsta sidan) som räknas vid rektangulära kanaler. Cirkulära kanaler med en diameter < 280 mm antas vara pressade och de över sektionsbyggda. Tryckfallet beräknas enligt formler i stycket om tryckfall. Ventilationsberäkningar Indata 69

73 KORS Kors behandlas som ospecifierade i denna programversion. Programmet förutsätter att det finns kors med de rätta dimensionerna för de kanaler som ansluts. Det är med hjälp av inloppskoderna som programmet vet var anslutningarna (korsen) finns i kanalsystemet. Det finns ingen automatisk koppling mellan inloppskoder och kors registrerad som komponent, d v s har kors registrerats som komponent får inte anslutande kanaldelar automatiskt rätt inloppskoder. Vid registreringen måste Du först välja anslutningstyp. Välj ur listan vilket kors Du behöver. Därefter kommer i tabellen aktuella produkter till valt kors. Välj önskad produkt eller dimension. Med knapparna under trädet kan Du kontrollera registrerad beräkningsdata i databasen. Detta går till på samma sätt som tidigare. 70 Indata Ventilationsberäkningar

74 KOMPONENTER För komponenter måste all beräkningsdata hämtas från databasen. Om Din produkt inte finns med i databasen måste denna registreras manuellt i kanaltabellen som känt motståndstal. Välj först vilken komponenttyp Du vill registrera. I tabellen kommer det upp aktuella produkter för denna komponenttyp. För komponenter är det vanligt att produkter kan komma från många olika leverantörer. Därför finns alla databasnivåer med vid denna selektering. Aktuella produkter i tabellen påverkas av vilken tvärsnittstyp (cirkulär/rektangulär) som valts i kanaltabellen och eventuellt även tilluft/frånluft. Med knapparna under trädet kan Du kontrollera registrerad beräkningsdata i databasen. Detta går till på samma sätt som tidigare. Ventilationsberäkningar Indata 71

75 I tabellen ovan kan Du göra följande val: Välj Produkt: Används när programmet skall ta fram komponentens dimensioner vid kanaldimensioneringen. När kanalen dimensionerats försöker programmet hitta dimensioner för komponenten som ligger så nära kanalens som möjligt. Välj Dimension: Används när du vill låsa dimensionerna och/eller arbetsområdet för komponenten. Ofta är det andra faktorer än dimensionen som bestämmer vilken komponent som är aktuell att använda. I dessa fall måste naturligtvis en dimension väljas. Skall komponenten tas bort görs detta vid val av komponenttyp. 72 Indata Ventilationsberäkningar

76 LJUD Ljuddata kan finnas tillgängligt i programmet på flera sätt : Projektdatabas. Normalt finns ljuddata för don, spjäll och ljuddämpare. Generell ljuddialog (beskrivs i detta kapitel). Egna don. Egna spjäll. Beräknas av programmet Enklast är det naturligtvis om ljuddatan finns tillgänglig i projektdatabasen, men om inte detta är fallet kan ljuddata registreras manuellt i denna rutin. Innan ljuddata kan registreras måste en tryckfallsberäkning utföras. Med uppgifter från detta resultat kan sedan rätt ljuddata hämtas från t ex produktkataloger. Fläkt Det finns ingen ljuddata för fläktar i databasen, utan denna måste registreras manuellt i denna rutin. Anges ingen ljuddata för fläkten antas denna ospecificerad. Den allmänna ljudregistreringen kan användas till all ljuddata även för Egna don och spjäll. På de andra ställena kan ljuddatan knytas till en speciell produkt, men det går inte här. Börja med att registrera var ljudet förekommer i kanalsystemet (Knut 1 - Knut 2). Bestäm därefter typ av ljud (alstring/dämpning) samt var på kanalsträckan ljudet uppkommer/dämpas. Välj ur listan i Placering/Kod. Därefter registreras ljudeffekterna eller dämpningen för varje Oktavband. Ventilationsberäkningar Indata 73

77 STAM / GREN Under tabellen finns för stammar och grenar följande funktioner : Kopiera Radera Kontrollera 74 Indata Ventilationsberäkningar

78 KOPIERA Med denna rutin kan Du kopiera delar av ett kanalsystem och ansluta det till valfri knut i systemet. Det finns två metoder, som Du kan se i dialogen nedan. Kopiera hel stam/gren Med denna metod kopieras allt bakom en given sträcka. En knut kan ha flera anslutningar och vid en kopiering vill Du kanske inte kopiera alla anslutningarna. För att få med endast önskad anslutning måste en sträcka anges och inte endast ett knutnummer. Registrera en sträcka (Knut1/Knut2). Denna blåmarkeras i kanaltabellen. Dialogen går att flytta om Du klickar på översta delen och håller ner vänster musknapp samt drar iväg med dialogen. Vill Du se allt som kommer att kopieras? Tryck på knappen. Alla sträckor som kommer att kopieras blåmarkeras i tabellen. Tänk på att kopierade sträckor kan ligga var som helst i kanaltabellen och behöver inte ligga ihop. Även om systemet i sig håller ihop. Nya knut ID Kopierade knutar måste få nya unika ID (namn). Vi har tre metoder för att skapa nya knut ID. Markera vilken metod Du vill använda. Metod 1 De tre första tecknen i knut ID (namnet) kan bytas ut mot nya tecken. Detta förutsätter en viss logik från början vid knut ID registreringen. Det är de nya tecknen som skall registreras i indatafältet. Ventilationsberäkningar Indata 75

79 Ex : Det är mycket viktigt att de gamla knutnamnen inte är för korta. I denna metod måste det gamla namnet alltid ha minst ett tecken mer än ändrade tecken. I annat fall kommer många knutar att få samma ID. Kopiera våningsplan. Varje våningsplan kan inledas med samma tecken. A001 Byt ut A mot t ex B Byt ut 10 mot t ex 11. Kopiera grenar. Varje gren har sin bokstavsbeteckning eller nummerintervall. G001 Byt ut G mot t ex H byt ut 7 mot t ex 9. Metod 2: Denna metod är lätt att använda, då den endast lägger till ett tecken till befintligt namn. Registrera det nya tecknet i indatafältet. Metod 3: Förutsätter att alla knut ID är nummer, som används med en viss logik. Knutnumreringen måste vara sådan att vid kopieringen kan det registrerade värdet adderas till det gamla knutnumret och ge upphov till nya unika ID. I det här fallet är det lättare att hantera större tal (1000 etc) än mindre (10 och ev. 100). Det kan annars bli risk för att flera knutar får samma ID. Registrera det tal som skall adderas till. Se exempel i dialogen. Till sist skall Du tala om till vilken knut i systemet de kopierade sträckorna skall anslutas. Registrera anslutningsknuten. Bekräfta att kopieringen skall utföras. Tryck på knappen OK. Vid kopieringen blåmarkeras alla nya sträckor, som alltid hamnar sist i tabellen. Kontrollera att Du fått önskade knut ID. Skulle Du få samma ID för flera knutar finns nu möjligheten att direkt radera de kopierade raderna. Tryck på knappen markerade rader tas bort. Är Du nöjd med kopieringen kan det vara lämpligt att avmarkera alla rader. Tryck på Markera allt -knappen två gånger. Den andra kopieringsmetoden går ut på att endast markerade sträckor i huvudtabellen kopieras. Det förutsätts att kopierade delar bildar en enhet, d v s hänger ihop. Se skärmbild nedan. och 76 Indata Ventilationsberäkningar

80 Kopiera markerade kanalsträckor Klicka därefter på knappen för kopiering av stam/gren. Nya knut ID Resten av registreringen går till på samma sätt som för metoden ovan. Välj metod för nya knut ID, registrera ny anslutningsknut och glöm inte att kontrollera de nya knut ID som skapats. Ventilationsberäkningar Indata 77

81 RADERA Det finns två sätt att radera registreringar: 1. Direkt i huvudtabellen med den ordinarie tabellredigeringen. Se Bilagan. 2. Radera stam/gren. Använd. Radera hel stam/ gren Med denna metod raderas allt bakom en given sträcka. En knut kan ha flera anslutningar och vid en radering vill Du kanske inte radera alla anslutningarna. För att få med endast önskad anslutning måste en sträcka anges och inte endast ett knutnummer. Registrera en sträcka (Knut1/ Knut2). Denna blåmarkeras i kanaltabellen. Dialogen går att flytta om Du klickar på översta delen och håller ner vänster musknapp samt drar iväg med dialogen. Vill Du se allt som kommer att raderas? Tryck på knappen. Alla sträckor som kommer att raderas blåmarkeras i tabellen. Tänk på att raderade sträckor kan ligga var som helst i kanaltabellen och behöver inte ligga ihop. Även om systemet i sig håller ihop. Bekräfta att raderingen skall utföras. Tryck på knappen OK. Det kommer ytterligare en säkerhetsfråga, som skall besvaras. I samband med raderingen görs direkt en kontroll av systemet. 78 Indata Ventilationsberäkningar

82 KONTROLL Gör täta kontroller av systemet med kontrollknappen. Eventuella fel korrigeras lättare om de inte är många och är mer aktuella. En programfunktion gör det lätt att korrigera fel. Se mer nedan. Programmet kontrollerar bl a anslutningarna, d v s inloppskoderna, och knut ID. Samma knut ID får endast förekomma en gång för Knut 2. Däremot kan för Knut 1 samma knut ID förekomma fler gånger. Är systemet korrekt fås följande meddelande. Finns det däremot fel i systemet fås följande dialog. För att åtgärda felen klicka på en av de redovisade felraderna. Denna felrad blåmarkeras i huvudtabellen. För att se vad som är fel kan det vara nödvändigt att jämföra med andra felrader. Detta gäller speciellt vid fel inloppskoder. Vid kopieringar blir det nästan alltid fel inloppskoder för anslutningspunkten. I dialogen ovan är det t ex knut 7 som har kvar de gamla inloppskoderna. Dessa skall ändras från 5 / 5 till 6 / 9 / 9. Ventilationsberäkningar Indata 79

83 80 Indata Ventilationsberäkningar

84 Beräkning / Resultat Beräkningen utförs vanligen som en kombination av ospecificerade kanalkomponenter och sådana som hämtas från databas. Ospecificerade delar dimensioneras av programmet. Nedan belyses några delar av resultatet. Prioriteringar Om dimensionen är given får den högsta prioritet. Föreskriven max. hastighet kan då komma att överskridas. Varning i utskriften. Om utrymme finns prioriteras alltid runda kanaler. Utvärdering av resultatlistan: 1. Totalt tryck för kanalsystemet. 2. Nominellt flöde är summan av de donflöden, som är angivna i indatan. 3. Verkligt luftflöde är summan av verkligt flöde till alla don och läckluftflöde. Har flödet tillåtits variera vid varje don har programmet försökt balansera luftflödena till donen så att totala flödet (exkl. läckage) blir lika med nominellt flöde. 4. Redovisning av kanalsträckor: Först skrivs huvudstam med samtliga avgreningar till huvudstammen. Sträckorna presenteras i ordning från fläkten och ut i systemet. De avgreningar som inte är direkt anslutna till don kommer att utgöra första sträckan i en ny stam. Dessa nya stammar redovisas på samma sätt som den första, en och en i ordning från fläkten och ut i systemet. På så sätt fortsätter uppbyggnaden i stammar och avgreningar tills alla delsträckorna presenterats. De avgreningar som inte är direkt anslutna till don, och som senare i utskriften utgör första sträckan på en stam, presenteras två gånger. Först som avgrening därefter som stam. Då delsträckan fungerar som avgrening skrivs endast totaltryckfall, luftflöde och ev. spjäll ut. 5. Redovisning av kanaldimensioner. Cirkulärt 800 Rektangulärt Här redovisas endast dimensionerna. I mängdförteckningen kommer produktnamnet och en summering av kanallängderna att användas. Före dimensionsredovisningen anges med stjärna om kanaldimensionen varit given från början. Ventilationsberäkningar Beräkning / Resultat 81

85 6. Av programmet beräknad erforderlig strypning för att balans skall erhållas i systemet. 7. Hastighet i kanalsträckan. Då stjärna skrivs ut vid hastigheten har max. tillåten hastighet i indata överskridits. 8. Totaltryck. För att öka läsbarheten har totaltrycket angivits i två kolumner, uppdelat på stamtryckfall resp. grentryckfall. Genom att studera stam- och grentryckfallens förändringar kan man lätt avgöra var de största förlusterna uppstår. I detaljutskriften fås direkt alla aktuella tryckfall: Inloppsförlust Automatiska spjäll Automatiska övergångar Friktionstryckfall (kanal) Manuellt registrerat tryckfall (motståndstal) Komponentförlust Summa tryckfall (sträckan) Totaltryck 9. Verklig luftmängd. För avgreningar utan don anges här verkligt luftflöde, där hänsyn tagits till läckluft och tillåten flödestolerans i donen. För slutsträckor anges det verkliga luftflödet genom donen. I övrigt hänvisas till kapitlet Beräkningsförfarande. Delvis finns ytterligare information i indatakapitlet. 82 Beräkning / Resultat Ventilationsberäkningar

86 BERÄKNINGSVAL Välj vad som skall beräknas i följande dialog När alla val är klara tryck på beräkna. Efter beräkningen väljs hur Du vill se på resultatet - på skärm eller på papper. Se nedan. Flödesfaktor Flödesfaktorn multipliceras med registrerade flöden vid donen. Med värde 1.00 påverkas inte beräkningen. Förändras flödesfaktorn sker följande - Vid don beräknas tryckfallen om (med en intern rutin i programmet) för de nya flödena, som sedan används i den fortsatta beräkningen. Dimensioneringen utförs för de nya flödena. Vilken effekt vill Du att använd-ningen av flödesfaktorn skall ha? Skall kanaldelar dimensioneras kommer dessa att få större dimensioner (för flödesfaktor > 1.00), men tryckfallet kommer inte att påverkas så mycket. Görs beräkningen för låsta dimensioner kommer tryckfallen att förändras (öka för flödesfaktor > 1.00). Automatiska spjäll Vid början av en beräkning kan det vara lämpligt att låta programmet placera ut spjällen automatiskt, där det finns behov av strypning. Dessa placeras alltid i början av en gren. Efter hand kan Du gå in och låsa spjällplaceringarna och till sist väljer Du att inte lägga in några spjäll alls automatiskt. Eventuella ytterligare strypningsbehov kommer i detta fall att flyttas ut till sista kanaldelen, dvs. kanaldel med don. Har donet eget spjäll försöker programmet använda detta för att klara strypbehovet, men räcker inte detta redovisas överskottet i kolumnen för automatiska spjäll. Så finns värden här måste någon åtgärd vidtas för att få bort överskottstryckfallet. OBS! Höga strypningar i donspjället kan orsaka ljudproblem. Ventilationsberäkningar Beräkning / Resultat 83

87 Ljud I början av beräkningen är kanske inte ljudet så intressant och behöver inte beräknas., men efter hand ökar behovet. Bocka för Beräkna ljud, så utförs ljudberäkningen. Vid den generella resultatutskriften och förhandsgranskningen redovisas ljudnivåerna vid donen samt vilken ljudgrupp som ger upphov till ljudet. Ljudet beräknas för 4 olika ljudgrupper (fläkt, don, spjäll och system). Är ljudet för högt vid några don? Du får en redovisning om vilken eller vilka ljudgrupper som åstadkommer aktullt ljud. Detta kan ofta räcka för att veta vad som skall åtgärdas. Är fläktljudet dominerande placeras en ljuddämpare på vägen. Är donljudet dominerande måste kanske ett spjäll placeras på vägen så att inte donet behöver strypas så mycket eller dimensionen ökas etc. Ligger de andra ljudgruppernas ljudnivåer nära den dimensionerande måste kanske flera åtgärder göras. Vill Du ha mer detaljerad information kan 1 till 3 ljudgrupper tas bort från beräkningen (klicka för dessa i dialogen). Tas 3 ljudgrupper bort kan Du se vad en enskild ljudgrupp ger för ljud. 84 Beräkning / Resultat Ventilationsberäkningar

88 FÖRHANDSGRANSKA (PREVIEW) I förhandsgranskningen görs endast en resultatredovisning i form av en tabell. Det är en hopslagning av den detaljerade och normala skrivarutskriften. Resultatet redovisas i samma ordning som indatatabellen. Med hjälp av de detaljerade tryckfallsresultaten fås en god insikt i vad det är som ger upphov till tryckfallsförlusterna. Den dimensionerande vägen redovisas också i tabellen. Med hjälp av denna information kan Du snabbt gå tillbaka till kanaltabellen och göra nödvändiga åtgärder. Därefter görs en ny beräkning osv. Görs en ljudberäkning redovisas ljudnivåerna db(a) vid donen samt vilket ljud som är dominerande av fläkt-, don-, spjäll- eller systemljud. Önskas en noggrannare redovisning av ljudet fås denna endast som skrivarutskrift. Lägg märke till de smala lister, som ligger i under- samt högerkanten av tabellen. Dessa kan Du ta tag i med musen och flytta in i tabellen. På detta sätt kan Du se på resultatet Ventilationsberäkningar Beräkning / Resultat 85

89 från olika delar av tabellen samtidigt. Den vertikala listen dras lämpligen fram till Knut 2, så att Du alltid vet var Du befinner Dig i kanalsystemet vid bläddring i tabellen. Se figur ovan. Resultatet för komponenter, som finns i databasen med beräkningsdata, redovisas också i diagramform. Du kan direkt se var någonstans Du hamnar i diagrammet för aktuellt flöde och tryckfall. Dubbelklicka på namnet (don, spjäll etc.) i komponentgruppen (Komp. Grupp) och diagrammet visas. De heldragna gröna linjerna visar aktuellt flöde och tryckfall. Du får även en uppskattning av hur stor ljudnivån db(a) blir. Finns inget värde för komponenten kan inte programmet hitta nån beräkningsdata i databasen och inte heller någon manuell registrering. Denna komponent måste då registreras som Egen eller ett motståndstal läggas in på tillhörande kanalsträcka. 86 Beräkning / Resultat Ventilationsberäkningar

90 UTSKRIFT Utskrift kan väljas från menyn (Arkiv - Skriv ut) eller verktygsfältet nedanstående dialog vad som skall skrivas ut.. Välj i Indata Resultat Ljud Detaljresultat Kan endast fås på skrivare. Den normala resultatredovisningen. Ger information om både tryckfall och eventuellt ljud. Utskriften sorteras i stort efter hur programmet delar upp kanalsystemet i beräkningen. En uppdelning sker i stammar och grenar. Ljudet redovisas som ljudnivå db(a) vid donen. Separat redovisning av alla ljudresultat i hela systemet. Koncentrerar sig på tryckfallsredovisningen och ger en mycket detaljerad redovisning av detta. Tabellen sorteras på samma sätt som indatatabellen. Detaljresultatet kan tas ut samtidigt med den normala resultatutskriften. Ventilationsberäkningar Beräkning / Resultat 87

91 88 Beräkning / Resultat Ventilationsberäkningar

92 Bilaga REDIGERING AV TABELLER Mycket tid har lagts ner på tabellhanteringen. Vi hoppas att redigeringsmöjligheterna och tabellfunktionerna kommer att göra indataregistreringen mycket lättare för Dig. Förflyttning av mörkören i tabellen Markera/Avmarkera rader Tabellfunktioner Uppdelning av tabellen Förflyttning av markören i tabellen För att snabbt kunna förflytta sig i tabellen kan följande tangenter användas : Home End PgUp PgDn Ctrl + Ctrl + Till första kolumnen på raden. Till sista kolumnen på raden. Flyttar upp markören en skärmsida. Flyttar ner markören en skärmsida. Till första kolumnen på raden. Till sista kolumnen på raden. Ctrl + Till sista synliga raden på skärmen i aktuell kolumn. Ctrl + Till första synliga raden på skärmen i aktuell kolumn. Ctrl + Home Till första raden och kolumnen i tabellen. Ctrl + EndTill sista raden och kolumnen i tabellen. Till detta kommer naturligtvis de vanliga piltangenterna. För att bekräfta en indataregistrering i ett fält kan följande tangenter användas : <Tab> Bekräftar indataregistreringen och flyttar till nästa indatafält. <Retur> För att bekräfta indataregistreringen. Markören står kvar i samma indatafält. <Retur> igen för flytt till nästa indatafält. Ventilationsberäkningar Bilaga 89

93 ? Bekräftar indataregistreringen och flyttar till överliggande fält på föregående rad.? Bekräftar indataregistreringen och flyttar till underliggande fält på nästa rad. Tabellfunktioner Redigeringsfunktionera fungerar på samma sätt för alla tabeller. Det enda som skiljer är att Några har inte alla redigeringsfunktionerna. I en del tabeller kan endast en rad markeras åt gången medan andra kan ha många. Rödfärgade rader på knappfigurerna avser markerad rad/rader i tabellen. Ny rad i slutet av tabellen. Ny rad kan ibland också fås vid tryck på -tangenten på sista raden i tabellen. Sätt in rad. Markera den rad där den nya raden skall placeras. Vid tryck på denna knapp fås en kopia av den markerade raden. Är flera rader markerade utförs funktionen för den först markerade raden. Radera rad/rader. Markera de rader som skall raderas. Tryck på denna knapp för att radera. Du får en säkerhetsfråga innan borttagningen utförs. Efter detta utförs en kontroll av systemet. Markera allt-knappen. Denna funktion är mycket användbar när Du skall avmarkera allt. Är Du osäker på vad som är markerat i tabellen? Använd denna funktion två gånger för att avmarkera allt. Ett kanske bättre sätt visas nedan. Kopiera markerad rad. Finns fler rader markerade fås en varning. Placera markören på aktuell rad och tryck <Ctrl-C>. Raden kopieras. Specialfall - Markören i kolumn Typ eller Beteckning. Tryck <Ctrl-C>. Endast aktuell komponent kopieras. Klistra in till markerad rad. Finns fler rader markerade fås en varning. Redigera nödvändig indata. Placera markören på aktuell rad (skall normalt vara ny rad) och tryck <Ctrl-V>. Aktuell data klistras in på rad med mar-kören. OBS! All data klistras in även Knut ID. Specialfall - Placera markören i kolumn Typ eller Beteckning. Tryck <Ctrl-V>. Endast aktuell komponent klistras in. Flytta markerade rader inom tabellen. Placeringen i tabellen spelar ingen roll för indatan. Denna funktion fungerar endast i huvudtabellen. Markerade de rader Du vill flytta. Tryck på denna knapp. Klicka på den rad dit Du vill flytta raderna. 90 Bilaga Ventilationsberäkningar

94 Markera rader Att markera rader i kanaltabell görs på samma sätt som i Utforskaren (Explorer). Rad markeras genom att klicka på knapparna längst till vänster i kanaltabellen. En rad Klicka på en rad, som blåfärgas, markeras och knappen ser ut att vara nertryckt. Alla andra rader avmarkeras. Klickas på en markerad rad igen avmarkeras den. Flera rader Här finns flera tillvägagångssätt - Markera en rad. Håll ner <Shift>-tangenten och markera en ny rad. Alla rader mellan de markerade raderna markeras också. Finns flera rader markerade och en ny rad markeras med <Shift>-tangenten nere blir alla rader till närmsta tidigare markerad rad blåfärgade, dvs. markerade och övriga tidigare markerade rader avmarkeras. Ex. I figuren ovan är rad 2-3 och markerade. Ny rad 6-7 markeras med <Shift>-tangenten nere. Raderna mellan 6-7 och 21-22, som är närmsta markerad rad, markeras också samt rad 2-3 avmarkeras. Skall flera rader markeras som inte håller ihop hålls <Ctrl>-tangenten nedtryckt medan aktuella rader markeras. Ventilationsberäkningar Bilaga 91