C-UPPSATS. En jämförelse mellan två metoder för mätning av modulationsindex. David Grönlund. Luleå tekniska universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. En jämförelse mellan två metoder för mätning av modulationsindex. David Grönlund. Luleå tekniska universitet"

Transkript

1 C-UPPSATS 2008:032 En jämförelse mellan två metoder för mätning av modulationsindex David Grönlund Luleå tekniska universitet C-uppsats Ljudteknik Institutionen för Arena media, musik och teknik Avdelningen för Medier och upplevelseproduktion 2008:032 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--08/032--SE

2 En jämförelse mellan två metoder för mätning av modulationsindex David Grönlund 15 februari

3 2 Sammanfattning Speech Transmission Index (STI) är både en metod för att mäta taltydlighet och en skala som beskriver taltydlighet. Metoden presenterades av H. Steeneken och T. Houtgast 1985 och har därefter fått många användningsområden. STI beräknas utifrån modulationsindex, där modulationsindex är förändringen av modulation genom ett system. Modulationsindex kommer att beräknas på två sätt: 1) med tallik testsignal 2) impulssvar. Dessa har jämförts mot varandra i syfte att klargöra skillnaderna mellan dem, för att kunna välja rätt metod när ett STI behöver beräknas. Jämförelsen mellan dem gjordes med avseende på (1) tidsåtgång för mätprocessen (2) komplexitet hos metoden och (3) tillförlitligheten i mätresulaten. Det har funnits att om lokalen inte har hög bakgrundsljudnivå är impulsmetoden att föredra på grund av den korta mättiden och det enklare utförandet. Om det är mycket ljud i lokalen är det bättre att använda talsignalmetoden och se till så att kraven som ställs på utrustningen uppfylls.

4 Förord Jag vill tacka Johan Odelius för vägledning och handledning inom STI, Matlab och signalbehandling. Jag vill även tacka min fru Josen för hennes stöd och uppmuntran. 3

5 Innehåll 1 Inledning 5 2 Teori Taltydlighet Modulationsindex Speech Transmission Index Begränsningar och svagheter i STI Talsignalmetoden Impulsmetod Modulationsindex via efterklang Metod Utrustning Procedur Talsignalmetoden Impulsmetoden Resultat Talsignalmetoden Impulsmetoden Efterklangsmätning Diskussion Mätresultat Talsignalsmetoden Impulsmetoden Angående STI Slutsats 22 Referenser 24 Appendix 25 A Tabeller & Figurer 25 4

6 1 INLEDNING 5 1 Inledning Speech Transmission Index (STI) är en metod för att mäta taltydlighet, men det är även en skala som beskriver taltydlighet. Metoden bygger på vägning av modulationsindex (beskriver ett förhållande i modulation mellan två signaler). STI presenterades av H. Steeneken och T. Houtgast [1, 2], 1985 och har därefter fått många användningsområden. Ett av dessa områden är bilindustrin, där det är av vikt för säkerheten att det är god taltydlighet i fordonet [3]. God taltydlighet är också viktigt inom exempelvis nödsituationsutrustning. Det är ju väldigt viktigt för säkerheten att nödmeddelanden som sänds ut via högtalare är lätta att uppfatta [4]. STI har också använts i viss utsträckning för att kartlägga taltydligheten i olika lokaler, bl.a i kyrkor [5]. I vissa fall är sämre taltydlighet i lokaler att föredra, som exempelvis mellan bås i kontorslandskap. Där är det ju viktigt att så lite ljud som möjligt överförs mellan båsen för att minska risken för distraktion [6]. Modulationsindex kan mätas på olika sätt. Enligt standard [7] används en tallik testsignal. Ett alternativt sätt är att beräkna modulationsindex via mätning av impulssvar [8]. Dessa två metoder att mäta modulationsindex skall jämföras mot varandra i den här uppsatsen. Det nns instrument som kan användas för mätning av STI, men det är ändå viktigt att förstå skillnaderna mellan dem för att kunna välja rätt metod när ett STI behöver mätas. Jämförelsen mellan dessa metoder skall göras med avseende på (1) tidsåtgång för mätprocessen (2) komplexitet hos metoden och (3) tillförlitlighet i mätresultaten.

7 2 TEORI 6 2 Teori I den här uppsatsen kommer följande denitioner användas. Talsignalmetoden: den fulla versionen av STI som beskrivs i IEC [7] och använder en testsignal. Impulsmetoden: metoden av Schroeder [8] som bygger på framtagandet av modulationsindex via användandet av impulssvar. I den här sektionen kommer de grundläggande fundamenten för taltydlighet, STI och modulationsindex via impulssvar att diskuteras. Sektionen inleds med en beskrivning av hur taltydlighet kan denieras. Sektionen fortsätter sedan med en övergripande förklaring av teorin bakom metoderna samt påföljande beskrivning av tillvägagångssättet vid mätningar av STI och impulssvar. 2.1 Taltydlighet Tal kan ses som en sekvens av fonem. Fonem är ett språkljud som är distinktivt och skiljer olika betydelser åt. Om utbyte av ett ljud i ett ord mot ett annat ger ett nytt ord med en annan betydelse är de båda ljuden olika fonem. Eftersom exempelvis par och kar är olika ord, är p och k olika fonem. Varje fonem har ett eget frekvensspektrum. De spektrala skillnaderna behöver bibehållas för att talet skall uppfattas som tydligt. Distortion av tal exempelvis buller och efterklang, minskar de spektrala skillnaderna vilket medför reducerad taltydlighet [7]. 2.2 Modulationsindex De spektrala skillnaderna i talet kan beskrivas av Modulation Transfer Function (MTF). MTF kvantierar reduktionen i modulation som en funktion av modulationsfrekvensen [7]. Modulationsindex är kvoten av modulationen i två signaler, och används inte bara inom STI. Vid överföring av tal i ett system är modulationsindex kvoten mellan modulationen i insignalen (m0) och utsignal (m1) och beskriver hur systemet påverkar talets modulation [7]. En signal tar upp buller när den passerar genom en lokal eller ett system

8 2 TEORI 7 vilket medför att signalens modulation ökar (Fig. 1) [2]. Störljuden påverkar Figur 1: Signalens modulation ökar när brus läggs på. MTF olika. Efterklang i lokalen medför att MTF får formen av ett lågpass- lter eftersom de högfrekventa modulationerna påverkas mer av efterklangen än de lågfrekventa. För bakgrundsbrus denieras MTF istället av signalbrusförhållandet och är oberoende av modulationsfrekvensen [7]. 2.3 Speech Transmission Index Modulationsindex kommer att mätas på två olika sätt i det här projektet. Dels via den traditionella talsignalmetoden som använder en testsignal och dels med impulsmetoden som mäter impulsresponsen i lokalen för att sedan få fram ett modulationsindex. Även om beräknandet av modulationsindex är olika metoderna emellan, beräknas STI-värdet på samma sätt. Tabell 1 visar hur olika sti-värden kan tolkas mot taltydlighet. STI Taltydlighet Usel Dålig Medelbra Bra Perfekt Tabell 1: Översättning av STI. Se Tabell 12. Modulationsindex beräknas för 7 oktavband, 125, 250, 500, 1000, 2000, 4000, 8000 Hz och 14 modulationsfrekvenser 0.63, 0.8, 1, 1.25, 1.6, 2, 2.5, 3.15, 4, 5, 6.3, 8, 10, 12.5 Hz. Dessa oktavband och modulationsfrekvenser ska efterlikna mänskligt tal [7]. Därefter beräknas ett signalbrusförhållande (SNR) [9] för varje modulationsindex och metod fram. SNR = 10 log 10(m/(1 m)), (1) När SNR är funnet för varje oktavband och modulationsfrekvens begränsas värdena på SNR till ± 15 db, dvs värden mindre än -15 db får värdet -15

9 2 TEORI 8 db och värden högre än 15 db får värdet 15 db. Enligt IEC [7] är signalbrusförhållandet, i intervallet -15 db till +15 db, i linjär relation till taltydlighet i intervallet mellan 0 och 1. Av den anledningen konverteras signalbrusförhållandet till ett Transmission Index (TI) [9] T I k,f = snr k,f + 15 [0, 1], (2) 30 som är specikt för varje oktavband k och modulationsfrekvens f. Modulation Transfer Index (MTI) beräknas därefter genom att beräkna ett medelvärde på transmission indexen för varje oktavband MT I k = f=1 T I k,f. (3) STI är ett vägt oktavmedelvärde. STI beräknas från MTI genom oktavvägning som beror av hur viktigt ett visst oktavband är för taltydligheten (α k ), ST I = 7 α MT I. (4) 1 Revised Speech Transmission Index (STI r ) [7] är en vidareutveckling av STI. Utöver oktav-vägning tas närliggande frekvensbands påverkan, på det egna frekvensbandet, hänsyn till (β k ) (Tab. 2). 7 6 ST I r = α k MT I k β k MT I k MT I k+1. (5) k=1 k=1 Oktavband Hz k 2k 4k 8k Män α β Kvinnor α β Tabell 2: STI r : Vägning av Modulationsindex för varje oktavband. α - oktav-vägning. β - redundancy correction factors (närliggande frekvensbands påverkan på frekvensbandet [7]).

10 2 TEORI Begränsningar och svagheter i STI Det nns vissa typer av distortion som inte tas hänsyn till i STI exempelvis frekvensförändringar i apparatur som ska förebygga rundgång. Frekvensmultiplikation som exempelvis analoga bandspelare som spelar i fel hastighet tas heller inte hänsyn till. STI ger dessutom inte en tillförlitlig approximation av taltydlighet för hörselskadade, eller folk som använder skyddskåpor av olika slag [7]. STI är hela tiden under utveckling och revideringar görs. Tar med ett rön som exempel på hur STI utvecklas och förståelsen kring metoden ökar. Detta tas ännu inte hänsyn till i standarden [7]. Peter Mapp har visat att tidsdiskreta sena reektioner från efterklangen i lokalen kan påverka STI-värdena [10]. Kammltereekten som uppstår när direktsignalen träar den fördröjda signalen kan påverka MTF:en mycket. I ett fall med 50ms och 100ms fördröjning, påverkades STI-värdet felaktigt från 1 till 0.73 respektive 0.68 [10]. Eekten på MTF:en visas i Fig. 2. Om an- Figur 2: Tidsdiskreta reektioners påverkan på MTF. Grafen tagen från [10]. ledningen till STI-värdet bara berodde på efterklangen i lokalen skulle kurvan likna den som är på den vänstra delen av grafen, dvs mjuk och monoton. Den kraftiga dippen och spetsen på den högra delen indikerar diskreta reektioner [10].

11 2 TEORI Talsignalmetoden Det mänskliga talets modulation, frekvensspektra och direktivet används för att skapa en testsignal som sedan används för att mäta taltydligheten i lokalen. Denna signal spelas genom en högtalare och tas upp av en mätmikrofon för att hitta förhållandet mellan den del av testsignalen som innehåller information och den del som innehåller distortion. Testsignalen består av ett vitt brus som intensitetsmoduleras [1] i 7 oktavband mellan Hz. Intensiteten för varje oktavband moduleras med 14 modulationsfrekvenser i tersband mellan 0, 63 12, 5Hz. Testsignalen kan beskrivas [7], I k (t) = I k (1 + cos2πf t), (6) där I k är intensiteten, I k medelintensiteten i oktavbandet k, F är modulationsfrekvensen och t är tiden. Mätsignalen kan skrivas, I k (t) = I k (1 + m k cos2πf t). (7) m k är modulationindex för varje oktav k. m k kan beräknas med fourieranalys. Om distortionen i signalen är brus är SNR, SNR = 10 log(i test /I brus ), (8) där I test är intensiteten i testsignalen och I brus intensiteten i bruset. Modulationsindex påverkan på SNR fås genom att vi vet att m är, m = SNR härledes sedan [1] genom insättning av (9) i (1), I test I test + I brus, (9) Vid mätningarna kalibreras systemet så att varje oktavband följer ett givet standardspektrum för att efterlikna en människas talspektrum (Tab. 3). För att väl efterlikna mänskligt tal är det rekomenderat [7] att använda en munsimulator eller en högtalare med en membrandiameter på mindre än 10 cm. Direktiviteten hos en högtalare ökar nämligen med minskad diameter. Anledningen till att direktiviteten hos högtalaren är viktig när den skall simulera mänskligt tal beror på att taltydligheten hos människor är bäst rakt framför munnen [7].

12 2 TEORI 11 Oktavband db +2,9 +2,9-0,8-6,8-12,8-18,8-24,8 Tabell 3: Tabellen visar oktavbandsnivåerna för mänskligt tal relativt 60dB 2.5 Impulsmetod Istället för att mäta vad som händer med en signal när den går från punkt (A) till punkt (B) så kan egenskaperna mellan dem mätas (C) via impulssvar (Fig. 3). Figur 3: För att ta reda på vad som skulle hända med en signal när den passerar genom ett system kan vi beräkna C genom systemets impulssvar. Impulsmetoden är en förenkling av STI, som tar fram systemets modulationsindex via impulssvar. Enligt metoden av Schroeder [8] ges modulationsindex genom systemets kvadratiska impulssvar enligt: m k = h 2 (t)e i2π F t dt 0 h 2 (t)dt [8], (10) där h är impulsvar och F modulationsfrekvensen. När modulationsindex är funnet beräknas signalbrusförhållandet för impulsmetoden genom (1). (11) placeras i (2) och efterföljande beräkningar utförs för att få ett STI-värde från impulsmätningen. Om mätningarna görs enligt impulsmetoden fås bara efterklangens inverkan på modulationsindex eftersom brusets inverkan inte syns på impulssvaret. Därför måste det eventuella brus eller buller som nns i lokalen läggas till i efterhand enligt: 1 m i = [9], (11) s/n där s är signalens nivå (db) och n den brusnivå (db) som skall läggas till. Det nns en metod som kan mäta impulsvar i bullrig miljö. D. Rife har visat en metod som använder MLS-brus. Teoretisk information om den tekniken nns tillgänglig i [11, 12] och implementeringen av tekniken har dokumenterats i [12, 13].

13 2 TEORI Modulationsindex via efterklang Efterklangstid är tiden det tar för ljudnivån att sjunka 60 db, detta är dock problematiskt att mäta. Därför mäts tiden det tar för ljudnivån att sjunka 30 db istället (T30) varpå tiden dubbleras. Ett idealiserat impulssvar kan skrivas, h(t) = e t/τ w(t) [8], (12) där h(t) är impulssvaret och w(t) är en stokastisk stationär process med medelvärde noll, ex., ett vitt brus, τ är konstant. Efterklangens påverkan på MTF, som skrivits i (2.2), kan beskrivas som ett lågpasslter, eftersom efterklangen i rummet påverkar de högfrekventa modulationerna mer än det lågfrekventa. Efterklangen kan härledas från impulssvaret h(t) genom, T 60 = 13.8 τ/2 [8], (13) där konstanten 13.8 är en approximation av ln(10 6 ) (60dB minskning). Modulationsindex (m) från efterklangenstidens påverkan fås av, m = 1/ (1 + (2 pi F T 60/13.8) 2 ) [8]. (14)

14 3 Metod Mätningen av modulationsindex ska, som beskrivits tidigare, göras på två olika sätt: med talsignalmetoden i sin grundform och med en förenkling av STI som mäter impulsresponsen i lokalen. Förutom dessa två metoder ska modulationsindex baserat på lokalens efterklang mätas och ett STI ska även beräknas från det. Både impulsmetoden och talsignalmetoden använde samma uppställning av utrustningen. I impulsmetoden placerades en referensmikrofon på 10 cm avstånd framför högtalaren (Fig. 4). Denna referensmikrofon stod även kvar vid mätningen med talsignalmetoden, även att den inte användes. I mät- Figur 4: Skiss över mätuppställningen. ningarna mättes bara modulationsfrekvenserna 2,4,8 i båda metoderna på grund av begränsningar i mätuttrustningen. 13

15 3 METOD Utrustning En munattrapp fanns inte att tillgå vid mättillfället men enligt IEC [7] kan då en enmembranshögtalare med membranstorlek under 10 cm användas istället. Som högtalare valdes därför Canton Plus XS 40/70W vars membrandstorlek är mindre än 10 cm. I övrigt fanns inga specikationer för utrustningen. Den övriga utrustningen som användes beskrivs i Tab. 4. På grund av utrustningen som användes fanns möjligheten att mäta i upp till fyra mätpunkter samtidigt med talsignalsmetoden. Högtalare Canton Plus XS 40/70W Mikrofoner Brüel & Kjaer Free-eld Microphone Type 4190 Förstärkare Proson RV 2040 CD-Spelare Teac Ljudnivåmätare Brüel & Kjaer 2238 Mjukvara PULSE v7.0 Hårdvara (Pulse) Portable PULSE C Tabell 4: Utrustning som valdes för användande vid mätningarna.

16 3 METOD Procedur I efterklangsmätningarna mättes efterklangen i samma punkt som de övriga mätningarna med pistol och RION ljudnivåmätare Talsignalmetoden Konstruktionen av testsignalen utfördes i Matlab efter anvisningar från IEC [7]. Testsignalen brändes sedan in på en CD som spelades med en CD-spelare. Systemet kalibrerades med testsignalen, som spelades i 60 db, efter en given frekvenskurva (Fig. 5) som står beskriven i IEC [7]. Nivåerna för varje oktavband ck avvika med ±1 db och reglerades för varje oktavband mellan 125 Hz och 8000 Hz Kurva över uppmätta värden och eftersträvade värden Uppmätt Eftersträvat 55 db Figur 5: Mätsystemet justerades så att det skulle följa en denierad frekvenskurva. De olika testsignalerna, för varje oktavband och modulationsfrekvens, sattes ihop till en enda lång signal. Därefter placerades en 'trig', i form av ett ljud, i början av signalen för att kunna lokalisera en tydlig startpunkt för varje frekvensspår. Trigen placerades på 3 sekunders avstånd från testsignalen så att ljudet från trigen inte skulle ringa kvar i lokalen när testsignalen började Hz

17 3 METOD 16 spelas. Koordinaterna för denna trig lokaliserades därefter i Matlab. Testsignalen tillverkades så att alla 14 modulationsfrekvenser för ett oktavband spelades innan nästa oktavband började spela. Den högtalare som användes vid mätningarna klarade inte att leverera önskat ljudtryck vid 125 Hz som Figur 5 också visar. Vägningen av 125 Hz är emellertid ganska låg och bristen i högtalaren medför en skillnad på STI jämfört med rätt ljudtryck. Enligt IEC skall era mätningar göras i varje punkt [7]. I det här projektet mättes dock bara en gång i en punkt Impulsmetoden I detta fall användes i impulsmetoden två mikrofoner. Den ena mikrofonen placerades på ca 10 cm avstånd från ljudkällan, den andra placerades i den valda lyssningspositionen i samma punkt som i STI-mätningen. Mikrofonen placerad nära ljudkällan var en referensmikrofon och tog upp ljudet från högtalaren (insignal) för att kunna jämföra mätningen lyssningspositionen (utsignal). Ett pseudo-randomiserat brus spelades genom högtalaren i ca 0,5 sekunder. Därefter beräknades förhållandet, i Pulse, mellan mätningarna av insignal (x) och utsignal (y). Eftersom x och y är just mätningar, innehåller de mätfel vilket innebär att förhållandet H = Y/X (frekvensdomän) inte kan beräknas rakt av. Istället används autokorrelation och korskorrelation, H1 = Cxy/Cxx och H2 = Cyy/Cxy, vilket innebär att samvariansen mellan x och y beräknas. Dessa beräkningar förutsätter att systemet H är linjärt. Linjäriteten kontrolleras genom koherensen som ett värde mellan 0 och 1, där 1 visar på ett linjärt samband mellan signalerna. I beräkningarna av STI-värdet sätts signal-brus-förhållandet inom intervallet [-15,15] db (se ekv. (2)). Tiden som behövs för att göra en impulsmätning blir då alltså tiden det tar för signalen att sjunka 15 db. Om tiden från efterklangsmätningen används fås T 30/4 = (0, 48/4) = 0, 12s. Mätningen hade alltså behövt vara minst 0,12s lång för att efterklangen i rummet skulle hinna ringa färdigt innan mätningen var klar. Mätningen som gjordes varade i 0.5s, vilket alltså ligger inom marginalen. För att mätningarna skulle kunna göras ner till lägsta modulationsfrekvens

18 3 METOD 17 (0,63 Hz), var signalen tvungen att innehålla minst en period av den frekvensen (en period för modulationsfrekvensen 0,63 Hz är 1/0, 63 = 1, 6 s). Detta hör samman med frekvensupplösningen (frekvensupplösning = 1/mättid). Så egentligen måste mätningen vara ännu längre för att få en tillräckligt bra frekvensupplösning. Tyvärr klarade FFT-analysatorn i programvaran inte de krav som ställdes för att göra en impulsmätning efter de specikationer på modulationsfrekvenser som nns i IEC-standarden [7]. Därför gjordes en förenkling av metoden där ett mindre antal modulationsfrekvenser användes. Eftersom frekvensupplösningen var 2 Hz valdes modulationsfrekvenserna till 2,4,8.

19 4 Resultat Efter att utfört mätningar med dessa metoder kan det konstateras att en mätning i en punkt med impulsmetoden tar mellan 0.5 sekunder att genomföra. Talsignalmetoden tar ca 12 minuter i anspråk för att mäta i en punkt. STI r -värdena (Tab. 5) som har fåtts fram med de olika metoderna visar att talsignalsmetoden ck 0,53 STI r, impulsmetoden ck 0,76 STI r och efterklangsmätningen gav ett värde på 0,78 STI r. Mätvärdena från båda metoderna vägdes efter manlig vägning (se Tab. 2). Metod Impulsmetoden Talsignalmetoden STI r 0,76 0,53 Tabell 5: De beräknade STI-värdena för varje metod. I mätningarna användes manlig vägning. 4.1 Talsignalmetoden TI från talsignalmetoden nns i Tab. A. Från Transmission Index gavs Modulation Transfer Index (Fig. 9). Oktavband (Hz) MTI 0,67 0,75 0,83 0,63 0,56 0,27 0,13 Tabell 6: Modulation Transfer Index för varje oktavband i talsignalsmetoden. MTI är medelvärdet av TI för varje okavband. 4.2 Impulsmetoden Transmission Index för Impulsmetoden är redovisade i Tab. A. Koherensen och Impulsresponsen för mätpunkten är illustrerad i Fig. 6. Oktavband (Hz) MTI 0,73 0,72 0,79 0,76 0,71 0,70 0,76 Tabell 7: Modulation Transfer Index för varje oktavband i impulsmetoden. 18

20 4 RESULTAT 19 Figur 6: Koherensen och Impulsresponsen för mätpunkten. 4.3 Efterklangsmätning Med efterklangens påverkan kunde ett värde på 0,78 STI räknas fram från formel (13). Efterklangen för de olika oktavbanden är redovisade i Tab. 8. Oktavband (Hz) Efterklang, T60 (s) 0,51 0,52 0,36 0,44 0,56 0,58 0,42 Tabell 8: Efterklangen för varje oktavband, som användes för att få efterklangens påverkan på modulationsindex. Se 2.6 Oktavband (Hz) MTI 0,75 0,75 0,82 0,78 0,73 0,72 0,79 Tabell 9: Modulation Transfer Index för varje oktavband i impulsmetoden. Transmission Index för efterklangsmätningen är redovisad i Tab. A.

21 5 DISKUSSION 20 5 Diskussion 5.1 Mätresultat Resultaten från de mätningar som gjorts i den här uppsatsen visar att värdet från talsignalsmätningen inte stämmer överens med värdet från impulsmätningen och efterklangsmätningen. Värdet från talsignalsmätningen är lägre än det borde vara under rådande förhållanden. Lokalen där mätningarna utförts har nämligen kort efterklang och lågt signal brus förhållande vilket också efterklangsmätningens och impulsmetodens STI-värde visar genom att värdena från de mätningarna är ca 0.25 STI högre. Modulationsindexen från de olika metoderna (se Appendix A) visar att skillnaden mellan talsignalsmetoden och de andra metoderna är störst i frekvensbanden 2000 och 4000 samt i de högre modulationsfrekvenserna. En störning i dessa frekvensband, som vägningen av oktavbanden visar, medför också en stor skillnad i STI-värdet. I Figur 6 syns tidigare reektioner i impulssvaret, detta kan också ha påverkat STI-värdet. 5.2 Talsignalsmetoden Talsignalmetoden är en komplex metod. Det är krångligt att skapa testsignalen på grund av att det krävs kunskaper inom exempelvis Matlab och signalbehandling. Det krävs även en del mätning för att kalibrera mätutrustningen efter den givna kurvan (Fig. 5). 5.3 Impulsmetoden Utrustningen som användes i impulsmätningen motsvarade inte de krav som ställdes. Därför användes bara tre av de 14 modulationsfrekvenser som skulle användas, nämligen 2,4,8 Hz. Dessa valdes på grund av frekvensupplösningen i Pulse som var på 2 Hz och dessa frekvenser var de enda som skulle kunna mätas rätt. Detta medför alltså att vissa modulationsfrekvenser inte tas med i beräkningen, vilket innebär en risk för fel i STI-värdet. Efterklang påverkar ju som känt de högre modulationsfrekvenserna mer än de lägre och när vissa av de högre modulationsfrekvenserna exkluderas märks efterklangens påverkan

22 5 DISKUSSION 21 inte lika väl. Därför kan det beräknade STI-värdet från impulsmätningen vara för högt. Att utföra impulsmetoden är enklare än talsignalmetoden. Detta beror till största del på att det inte används någon testsignal i impulsmetoden. Om bra utrustning nns att tillgå så är impulsmetoden denitivt enklare att få tillförlitliga resultat med. Detta beror på att talsignalmetoden innehåller många procedurer och tar lång tid att genomföra, det nns därför mycket som kan gå fel och påverka resultatet. Det kan exempelvis hinna komma in en del störljud i lokalen som påverkar signalen och STI-värdet. Bakgrundsbruset syns inte på impulssvaret utan måste läggas till i efterhand. Detta behöver nödvändigtvis inte vara dåligt, eftersom det i vissa fall kan vara intressant att särskilja efterklangens påverkan på impulssvaret och bakgrundsbruset. Det är dock ett moment extra och räknas som en nackdel i det här projektet. 5.4 Angående STI Generellt sett är STI-skalan svårbegriplig eftersom det inte går att överföra skalan till något konkret, som fallet är med db där exempelvis 60dB är normalt tal. Därför tar det också tid och erfarenhet för att få en uppfattning om hur exempelvis 0.6 STI låter. I detta projekt har alla nödvändiga steg uförts för att få en ordentlig bild av skillnaderna mellan metoderna. I dag nns det emellertid automatiserade system som utför mätningarna. Dessa instrument använder både impulssvar och modulerat vitt brus (talsignalsmetod). Även om dessa mätsystem förenklar mätprocessen för de båda metoderna kvarstår alltjämt problemet med att förstå mätresultaten. Detta kan bäst göras genom att göra många mätningar samt att sätta sig in i hur metoderna fungerar från grunden.

23 6 SLUTSATS 22 6 Slutsats I den här sektionen behandlas slutsatsen av jämförelsen mellan talsignalmetoden (Tab. 10) och impulsmetoden (Tab. 11). De tre kriterierna som metoderna skulle jämföras mot var: (1) tidsåtgång för mätprocessen (2) komplexitet hos metoden och (3) tillförlitlighet i mätresultaten. I fråga om tidsågång vid mätningarna är impulsmetoden klart snabbare vilket har visats ovan. I fråga om komplexitet är impulsmetoden där dockså bättre på grund av att det är färre steg som skall utföras. Tillförlitligheten i mätresultaten är till viss del beroende av komplexiteten eftersom er steg i mätprocessen medför risk för fel i slutändan. Därför räknas impulsmetoden som mer tillförlitlig. Om lokalen där mätningarna skall göras inte har hög ljudnivå och utrustningen klarar den frekvensupplösning som krävs för en impulsmätning, är impulsmetoden att föredra på grund av den korta mättiden och det enklare utförandet. Om det är mycket ljud i lokalen är det bättre att använda talsignalmetoden och se till så att kraven som ställs på utrustningen uppfylls.

24 6 SLUTSATS 23 Fördelar - kan mäta i upp till fyra punkter samtidigt (med den utrustning som användes) - är mindre känslig för distortion, även icke-linjär distortion Talsignalmetoden Nackdelar - besvärligt att tillverka testsignalen - besvärligt att kalibrera systemet innan mätning - 12 minuter för en mätning Tabell 10: Sammanfattning av talsignalmetodens egenskaper. Impulsmetoden Fördelar Nackdelar - snabb metod - kan bara användas i passiva linjära system - mätvärdena är nära de från efterklangensmätningen STI jämfört med plösning i programvaran - beroende av en bra frekvensup- talsignalsmetoden - kräver två mätmikrofoner för att kontrollera koherens och korrelation - måste lägga till bakgrundsbrusnivån i efterhand Tabell 11: Sammanfattning av impulsmetodens egenskaper.

25 Referenser [1] T. Houtgast and H.J.M Steeneken. A physical method for measuring speech-transmission quality. Journal Acoustic Society America, 67: , [2] H.J.M Steeneken and T. Houtgast. The modulation transfer function in room acoustics as a predictor of speech intelligibility. Acustica, 28:6673, [3] F. Bozzoli A. Farina. Measurement of the speech intelligibility inside cars. Journal Acoustic Society America, 113th Convention, October [4] Peter Mapp. Limitations of current sound system intelligibility veri- cation techniques. AES, 113th Convention, Los Angeles, California, [5] Michael Lannie and Leonid Makrinenko. Acoustics of the old russian tent-shaped church. Journal Acoustic Society America, January [6] Petra Larma and Valtteri Hongisto. Experimental comparison between speech transmission index, rapid speech transmission index, and speech intelligibility index. J. Acoust. Soc. Am., 119: , [7] ITU-R. Sound system equipment - part 16: Objective rating of speech intelligibility by speech transmission index. IEC-60268, [8] M.R. Schroeder. Modulation transfer functions: Denition and measurement. Acustica, 49:179182, [9] H.J.M Steenken and Tammo Houtgast. A review of the mtf concept in rooms acoustics and its use for estimating speech intelligibility in auditoria. J.Acoust.Soc, 77, [10] Peter Mapp. Modifying sti to better reect subjective impression. AES, 21th Convention, St. Petersburg, Russia, [11] D. Rife. Modulation transfer functions with maximum length secuences. Journal Acoustic Society America, 40(10), Oct [12] Y Ando. Concert Hall Acoustics. Springer-Verlag, Berlin, [13] Jerey Borish. Electronic simulation of auditorium acoustics. Ph.D Thesis, Stanford University,

26 Appendix A Tabeller & Figurer STI Intelligibility Unacceptable Poor Fair Good Excellent Tabellen är tagen från [7]. Tabell 12: STI values 25

27 A TABELLER & FIGURER 26 Transmission Index för valda modulationsfrekvenser i respektive oktavband ,75 1 0,99 0,65 0,63 0,29 0,27 4 0,74 0,81 0,90 0,56 0,51 0,21 0,19 8 0,44 0,50 0,63 0,49 0,50 0,24 0,12 Tabell 13: Transmission Index från Talsignalsmetoden ,83 0,65 0,64 0,73 0,68 0,62 0,62 4 0,65 0,64 0,73 0,68 0,62 0,61 0,69 8 0,48 0,48 0,56 0,52 0,46 0,46 0,53 Tabell 14: Transmission Index från Impulsmetoden ,91 0,90 0,95 0,93 0,89 0,88 0,93 4 0,73 0,73 0,83 0,78 0,70 0,69 0,79 8 0,47 0,47 0,60 0,53 0,44 0,43 0,54 Tabell 15: Transmission Index från Efterklangsmätning

God ljudmiljö i skola

God ljudmiljö i skola God ljudmiljö i skola Rapport nr 7: 2011 Enheten för Arbets- och miljömedicin Avdelningen för Samhällsmedicin och Folkhälsa Samtliga rapporter finns att hämta som pdf fil på www.amm.se/soundenvironment

Läs mer

Mätning av bullerappen - sammanställning

Mätning av bullerappen - sammanställning Mätning av bullerappen - sammanställning Mätmetod Jämförande mätningar mellan mobiltelefon med bullerapp och precisionsljudnivåmätare Brüel och Kjaer 2240 gjordes med tersbandsfiltrerat rosa brus i frekvensbanden

Läs mer

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Laborationer i byggnadsakustik Osama Hassan 2010-09-07 Byggnadsakustik: Luftljudisolering Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i

Läs mer

Bullerstörning på Eklandagatan i Göteborg

Bullerstörning på Eklandagatan i Göteborg Bullerstörning på Eklandagatan i Göteborg Göteborg den 7 januari 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53 erik.larsson@ymk.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax

Läs mer

God ljudmiljö i förskola

God ljudmiljö i förskola God ljudmiljö i förskola Rapport nr 6: 2011 Enheten för Arbets- och miljömedicin Avdelningen för Samhällsmedicin och Folkhälsa Samtliga rapporter finns att hämta som pdf fil på www.amm.se/soundenvironment

Läs mer

Miljömedicinskt remissyttrande om lågfrekvent buller i Ulvesund, Uddevalla kommun. Göteborg den 18 februari 2004

Miljömedicinskt remissyttrande om lågfrekvent buller i Ulvesund, Uddevalla kommun. Göteborg den 18 februari 2004 Miljömedicinskt remissyttrande om lågfrekvent buller i Ulvesund, Uddevalla kommun Göteborg den 18 februari 4 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 5 Göteborg Telefon 31-773 28 53 erik.larsson@ymk.gu.se Besöksadress:

Läs mer

MÄTNING LÅGFREKVENT LJUD TÅG KURORTEN SKÖVDE

MÄTNING LÅGFREKVENT LJUD TÅG KURORTEN SKÖVDE Rapport 18-097-R1a 2018-04-03 4 sidor, 1 bilaga Akustikverkstan AB, Fabriksgatan 4, 531 30 Lidköping, tel. 0510-911 44 mikael.norgren@akustikverkstan.se Direkt: 0730-24 28 02 MÄTNING LÅGFREKVENT LJUD TÅG

Läs mer

Mätningar med avancerade metoder

Mätningar med avancerade metoder Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare

Läs mer

Bilaga A, Akustiska begrepp

Bilaga A, Akustiska begrepp (5), Akustiska begrepp Beskrivning av ljud Ljud som vi hör med örat är tryckvariationer i luften. Ljudet beskrivs av dess styrka (ljudtrycksnivå), dess frekvenssammansättning och dess varaktighet. Ljudtrycksnivå

Läs mer

Utredning plasttallrikar. Ljudprov. Rapport nummer: r01 Datum: Att: Peter Wall Hejargatan Eskilstuna

Utredning plasttallrikar. Ljudprov. Rapport nummer: r01 Datum: Att: Peter Wall Hejargatan Eskilstuna Datum: 2015-11-12 Utredning plasttallrikar Ljudprov Beställare: Mälarplast AB Att: Peter Wall Hejargatan 14 632 29 Eskilstuna Vår uppdragsansvarige: Magnus Söderlund 08-522 97 903 070-693 19 80 magnus.soderlund@structor.se

Läs mer

Aalto-Universitetet Högskolan för ingenjörsvetenskaper. KON-C3004 Maskin- och byggnadsteknikens laboratoriearbeten DOPPLEREFFEKTEN.

Aalto-Universitetet Högskolan för ingenjörsvetenskaper. KON-C3004 Maskin- och byggnadsteknikens laboratoriearbeten DOPPLEREFFEKTEN. Aalto-Universitetet Högskolan för ingenjörsvetenskaper KON-C3004 Maskin- och byggnadsteknikens laboratoriearbeten DOPPLEREFFEKTEN Försöksplan Grupp 8 Malin Emet, 525048 Vivi Dahlberg, 528524 Petter Selänniemi,

Läs mer

Digital Signalbehandling i Audio/Video

Digital Signalbehandling i Audio/Video Digital Signalbehandling i Audio/Video Institutionen för Elektrovetenskap Laboration 1 (del 2) Stefan Dinges Lund 25 2 Kapitel 1 Digitala audioeffekter Den här delen av laborationen handlar om olika digitala

Läs mer

Rumsklang för hifi-lyssning En sammanställning av vanliga vardagsrums akustiska egenskaper

Rumsklang för hifi-lyssning En sammanställning av vanliga vardagsrums akustiska egenskaper Rumsklang för hifi-lyssning En sammanställning av vanliga vardagsrums akustiska egenskaper Högskolan i Kalmar 2008-01-22 Kandidatarbete på C-nivå Författare: Filip Celander Uppdragsgivare: Magnus Fredholm,

Läs mer

Projektrapport. Balkonger. Reduktionstalmätning på balkonger. mmo03426-01112800. Malmö 2001-11-28

Projektrapport. Balkonger. Reduktionstalmätning på balkonger. mmo03426-01112800. Malmö 2001-11-28 Projektrapport Balkonger Projekt Reduktionstalmätning på balkonger mmo03426-01112800 Uppdragsansvarig Torbjörn Wahlström Malmö 2001-11-28 Projekt: MMO03426 : mmo03426-01112800 Datum: 2001-11-28 Antal sidor:

Läs mer

Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation

Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation Etapp 1 Problem med mätsignalen m.a.p. sampling, vikning och spektraltäthet Problembeskrivning Uppdragsgivaren överväger att skaffa nya A/D-omvandlare

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

Mätning av lågfrekvent buller i Uddebo, Tranemo kommun

Mätning av lågfrekvent buller i Uddebo, Tranemo kommun Mätning av lågfrekvent buller i Uddebo, Tranemo kommun Mikael Ögren Akustiker Göteborg den 14 mars 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens Miljömedicinska

Läs mer

Beräkning av lågfrekvent ljud

Beräkning av lågfrekvent ljud Rabbalshede Kraft AB (publ) Beräkning av lågfrekvent ljud Projekt: Kommun: Sköllunga Stenungsund Datum: 14-7-18 Beräkning av lågfrekvent ljud Sammanfattning: Beräkningar avseende lågfrekvent ljud i ljudkänsliga

Läs mer

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM Bilaga D har översatts från engelska till svenska. För det fall att versionerna avviker från varandra

Läs mer

Ljudnivåmätningar under Malmöfestivalen 1997

Ljudnivåmätningar under Malmöfestivalen 1997 Ljudnivåmätningar under Malmöfestivalen 1997 Rapport 4/1998 ISSN 1400-4690 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se Sammanfattning Miljöförvaltningen utförde ljudnivåmätningar under två konsertkvällar

Läs mer

3D- LJUD. Binaural syntes med hjälp av HRTF- filter och duplexteorin. DT1174 Ljud som informationsbärare Sandra Liljeqvist

3D- LJUD. Binaural syntes med hjälp av HRTF- filter och duplexteorin. DT1174 Ljud som informationsbärare Sandra Liljeqvist 3D- LJUD Binaural syntes med hjälp av HRTF- filter och duplexteorin DT1174 Ljud som informationsbärare Sandra Liljeqvist sanlil@kth.se 2012-11- 14 Inledning Mitt mål är att illustrera binaural syntes med

Läs mer

Bilaga 6: Akustisk undersökning

Bilaga 6: Akustisk undersökning Förstudie tillfälliga lokaler HSM Bilaga 6: Akustisk undersökning 190515 Akustisk undersökning av Lennart Torstenssonsgatan 6-8. Utförd av Eora Akustik, Claes Olsson. Reviderat 2019-05-13 Utlåtande angående

Läs mer

Standarder, termer & begrepp

Standarder, termer & begrepp Bilaga 2 Standarder, termer & begrepp Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco 2015-02-18 Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys Ulrik Söderström ulrik.soderstrom@tfe.umu.se 20 Jan 2009 Signaler & Signalanalys Sinusspänning Sinus och cosinus samma form men fasförskjutna Fasförskjutning tidsfördröjning Sinus och cosinus är väldigt

Läs mer

MÄTNING AV VÄGT REDUKTIONSTAL MEASUREMENT OF THE WEIGHTED SOUND TRANSMISSION LOSS

MÄTNING AV VÄGT REDUKTIONSTAL MEASUREMENT OF THE WEIGHTED SOUND TRANSMISSION LOSS Beställare: Roca Industry AB Kontaktperson: Alexander Grinde MÄTIG AV VÄGT REDUKTIOSTAL MEASUREMET OF THE WEIGHTED SOUD TRASMISSIO LOSS Objekt: Glasdörr mm Mätningens utförande och omfattning: Tid för

Läs mer

Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys

Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys Ulrik Söderström ulrik.soderstrom@tfe.umu.se 9 Jan 200 Signaler & Signalanalys l Sinusspänning Sinus och cosinus samma form men fasförskjutna Fasförskjutning tidsfördröjning Sinus och cosinus är väldigt

Läs mer

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn) DIGITALA FILTER TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 1 Frekvensfunktioner x(n)= Asin(Ωn) y(n) H(z) TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 2 FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM

Läs mer

HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Olivier Fégeant :1

HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Olivier Fégeant :1 AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Olivier Fégeant 29-7-9 --- 6129934617:1 Beställare: Att: Infra City AB Arne Månsson Objekt: Infra City Öst, Upplands Väsby Uppdrag: Utredning av buller

Läs mer

ABSORPTIONSMÄTNINGAR FÖR TVÅ BORDSSKÄRMAR FRÅN GÖTESSONS INDUSTRI AB

ABSORPTIONSMÄTNINGAR FÖR TVÅ BORDSSKÄRMAR FRÅN GÖTESSONS INDUSTRI AB Akustikverkstan AB, Fabriksgatan 4, 531 30 Lidköping, tel 0510-911 44 Rapport 17-091-R1 2017-05-05 3 sidor, 2 bilagor carl.nyqvist@akustikverkstan.se Direkt: 070-938 00 45 ABSORPTIONSMÄTNINGAR FÖR TVÅ

Läs mer

2 Laborationsutrustning

2 Laborationsutrustning Institutionen för data- och elektroteknik 2002-02-11 1 Inledning Denna laboration syftar till att illustrera ett antal grundbegrepp inom digital signalbehandling samt att närmare studera frekvensanalys

Läs mer

RAPPORT. Uppdrag. Mätdatum. Resultat. Rönnåsgatan 5B Ulricehamn. använts. L s, w (db) Mätn. nr

RAPPORT. Uppdrag. Mätdatum. Resultat. Rönnåsgatan 5B Ulricehamn. använts. L s, w (db) Mätn. nr Rutf färdad av ackrediteratt provningslaboratorium Kontaktperson Malin Lindgren Hållbar Samhällsbyggnad 010-1 0 72 malin.lindgren@ @sp.se 1 (7)) Ackred.nr. 1002 Provning ISO/IEC 1702 Götessons Industri

Läs mer

Bullermätning Koppersvägen, Stenungsund

Bullermätning Koppersvägen, Stenungsund Author Inger Wangson Phone +46 10 505 84 40 Mobile +46701847440 E-mail inger.wangson@afconsult.com Recipient Stenungsundshem AB Kenneth Funeskog Date 2015-06-25 rev.1 2015-09-15 707880 Bullermätning Koppersvägen,

Läs mer

Tentamen i Beräkningsvetenskap I och KF, 5.0 hp,

Tentamen i Beräkningsvetenskap I och KF, 5.0 hp, Uppsala universitet Institutionen för informationsteknologi Avdelningen för beräkningsvetenskap Tentamen i Beräkningsvetenskap I och KF, 5.0 hp, 017-0-14 Skrivtid: 14 00 17 00 (OBS! Tre timmars skrivtid!)

Läs mer

Leca installationsbjälklag, Alingsås

Leca installationsbjälklag, Alingsås RAPPORT 1 (6) Datum Uppdragsnr 572693 Handläggare Erik Backman Tel +46105055245 Mobil +46702713584 erik.backman@afconsult.com Uppdragsgivare Weber Saint-Gobain Byggprodukter AB Jonas Fransson Partihandelsgatan

Läs mer

Byggakustik Mätning av ljudisolering i byggnad

Byggakustik Mätning av ljudisolering i byggnad Teknisk rapport Utgåva 1 November 2001 Byggakustik Mätning av ljudisolering i byggnad Acoustics Measurement of Sound Insulation in Buildings ICS 91.120.20 Språk: svenska Copyright SIS. Reproduction in

Läs mer

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 ÅF - Division Infrastructure Skandinaviens ledande aktörer inom samhällsbyggnad AO Ljud och Vibrationer

Läs mer

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University Exempelsamling Grundläggande systemmodeller Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University Version: 0.11 September 14, 2015 Uppgifter markerade med (A)

Läs mer

Verifiering av ljudkrav under produktion

Verifiering av ljudkrav under produktion Verifiering av ljudkrav under produktion Kontroll av stegljudsnivåer i byggskede för Kv Stubben 7 Uppdragsgivare: Celon Entreprenad AB Referens: Lars Degerholm Vårt referensnummer: 13303-4 Antal sidor

Läs mer

Datum 2015-08-28. Projekt ID 701304. Analys långtidsljudmätningar vindpark Ögonfägnaden

Datum 2015-08-28. Projekt ID 701304. Analys långtidsljudmätningar vindpark Ögonfägnaden Handläggare Jens Fredriksson Telefon +46 10 505 60 97 Mobiltelefon +46 70 184 57 97 E-mail jens.fredriksson@afconsult.com Datum 2015-08-28 Projekt ID 701304 Mottagare Statkraft SCA Vind II AB Urban Blom

Läs mer

Antennförstärkare för UHF-bandet

Antennförstärkare för UHF-bandet Radioprojekt 2009 ETI 041 Kursansvarig: Göran Jönsson Antennförstärkare för UHF-bandet I denna rapport konstrueras en antennförstärkare för UHF-bandet. Rapporten berör de teoretiska delarna, såsom simuleringar,

Läs mer

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:

Läs mer

Denna våg passerar mikrofonen, studsar mot väggen och passerar åter mikrofonen efter tiden

Denna våg passerar mikrofonen, studsar mot väggen och passerar åter mikrofonen efter tiden Lösning till inlämningsuppgift 1 Beskriv först ljudtrycket för den infallande vågen som en funktion av tiden. Eftersom trycket ökar linjärt mellan sågtandsvågens språng och eftersom periodtiden är T=1

Läs mer

Akustikformler. Pascal db db = 20 log ( p/20 µpa) p = trycket i µpa. db Pascal µpa = 20 x 10 db/20. Multiplikationsfaktor (x) db db = 10 log x

Akustikformler. Pascal db db = 20 log ( p/20 µpa) p = trycket i µpa. db Pascal µpa = 20 x 10 db/20. Multiplikationsfaktor (x) db db = 10 log x Akustikformler Pascal db db = 20 log ( p/20 µpa) p = trycket i µpa db Pascal µpa = 20 x 10 db/20 Multiplikationsfaktor (x) db db = 10 log x db Multiplikationsfaktor (x) x = 10 db/10 Medelvärde av n db

Läs mer

Rapport Vibrationsutredning Strömsborg - Avesta Upprättad av: Bo Bredberg Granskad av: Andreas Wennblom Godkänd av: Bo Bredberg

Rapport Vibrationsutredning Strömsborg - Avesta Upprättad av: Bo Bredberg Granskad av: Andreas Wennblom Godkänd av: Bo Bredberg Rapport Vibrationsutredning Strömsborg - Avesta 2012-05-08 Upprättad av: Bo Bredberg Granskad av: Andreas Wennblom Godkänd av: Bo Bredberg TR 10165177 RAPPORT VIBRATIONSUTREDNING STRÖMSBORG, AVESTA Kund

Läs mer

Föreläsning 9, Bestämning av tidsdiksreta överföringsfunktioner

Föreläsning 9, Bestämning av tidsdiksreta överföringsfunktioner Föreläsning 9, Bestämning av tidsdiksreta överföringsfunktioner Reglerteknik, IE1304 1 / 20 Innehåll Kapitel 17.1. Inledning 1 Kapitel 17.1. Inledning 2 3 2 / 20 Innehåll Kapitel 17.1. Inledning 1 Kapitel

Läs mer

TR 10130489.01 2009-12-21

TR 10130489.01 2009-12-21 TR 10130489.01 2009-12-21 Mätning av ljudabsorption i efterklangsrum Woolbubbles och Squarebubbles, Wobedo Design WSP Akustik Uppdragsnr: 10130502 2 (7) Uppdrag WSP har haft i uppdrag att kontrollmäta

Läs mer

Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I

Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I Utförs av: William Sjöström 19940404 6956 Oskar Keskitalo 19941021 4895 Uppsala 2015 05 09 Sammanfattning När man leder ström genom en spole så bildas

Läs mer

Kap 10 - Modeller med störningar. Hur beskriva slumpmässiga störningar?

Kap 10 - Modeller med störningar. Hur beskriva slumpmässiga störningar? Kap 10 - Modeller med störningar Notera att Beskrivning av signaler i frekvensdomänen -sammanfattning ger en bakgrund till Kap 10 och 11. Huvudpunkter: Hur beskriva slumpmässiga störningar? Data insamlas

Läs mer

PROJEKTRAPPORT Ekhagen 2:1, Jönköping Mätning av ljudnivåer från industriområde. Rapport doc Antal sidor: 8 Bilagor:

PROJEKTRAPPORT Ekhagen 2:1, Jönköping Mätning av ljudnivåer från industriområde. Rapport doc Antal sidor: 8 Bilagor: PROJEKTRAPPORT 12361 Ekhagen 2:1, Jönköping Mätning av ljudnivåer från industriområde Rapport 12361-17100200.doc Antal sidor: 8 Bilagor: Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Kvalitetsgranskare Magnus Ingvarsson

Läs mer

Kod: Datum 2012-11-09. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov

Kod: Datum 2012-11-09. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov nstitutionen för hälsovetenska och medicin Kod: Ämnesområde Hörselvetenska A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 h Kurskod: HÖ115 Tentamensty ndividuell salstentamen Tentamenstillfälle 1 Provkod 5, Ljudalstring,

Läs mer

Utvärdering av lågfrekvent ljud vid den planerade vindkraftparken Björnberget. Författare: Andrew Birchby Datum: 21 Januari 2016 Ref:

Utvärdering av lågfrekvent ljud vid den planerade vindkraftparken Björnberget. Författare: Andrew Birchby Datum: 21 Januari 2016 Ref: Utvärdering av lågfrekvent ljud vid den planerade vindkraftparken Björnberget Författare: Andrew Birchby Datum: 21 Januari 2016 Ref: 03516-000054 Revisionshistoria Utgåva Datum Författare Ändring 01 21

Läs mer

Faltningsreverb i realtidsimplementering

Faltningsreverb i realtidsimplementering Faltningsreverb i realtidsimplementering SMS45 Lp1 26 DSP-system i praktiken Jörgen Anderton - jorand-3@student.ltu.se Henrik Wikner - henwik-1@student.ltu.se Introduktion Digitala reverb kan delas upp

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

Hemtenta 2 i Telekommunikation

Hemtenta 2 i Telekommunikation Hemtenta 2 i Telekommunikation Tentamen omfattar 4*4=16 poäng. För godkänt krävs minst 8 poäng. Individuell Inlämning senast 2005-10-07 till Jan-Åke Olofsson jan-ake.olofsson@tfe.umu.se eller Björn Ekenstam,

Läs mer

Signalanalys med snabb Fouriertransform

Signalanalys med snabb Fouriertransform Laboration i Fourieranalys, MVE030 Signalanalys med snabb Fouriertransform Den här laborationen har två syften: dels att visa lite på hur den snabba Fouriertransformen fungerar, och lite om vad man bör

Läs mer

EKG-klassificering. Andreas Bergkvist, Michael Sörnell,

EKG-klassificering. Andreas Bergkvist, Michael Sörnell, EKG-klassificering Projektrapport i Signaler och system Uppsala Universitet Inst. för signaler och system 2002-2-0 För: Mattias Johansson Av: Andreas Bergkvist, andreasbergkvist@hotmail.com Michael Sörnell,

Läs mer

Elektronik 2018 EITA35

Elektronik 2018 EITA35 Elektronik 218 EITA35 Föreläsning 1 Filter Lågpassfilter Högpassfilter (Allpassfilter) Bodediagram Hambley 296-32 218-1-2 Föreläsning 1, Elektronik 218 1 Laboration 2 Förberedelseuppgifter! (Ingen anmälan

Läs mer

Utvärdering av lågfrekvent ljud vid den planerade vindkraftparken Gubbaberget. Författare: Andrew Birchby Datum: 21 Januari 2016 Ref:

Utvärdering av lågfrekvent ljud vid den planerade vindkraftparken Gubbaberget. Författare: Andrew Birchby Datum: 21 Januari 2016 Ref: Utvärdering av lågfrekvent ljud vid den planerade vindkraftparken Gubbaberget Författare: Andrew Birchby Datum: 21 Januari 2016 Ref: 03518-000089 Revisionshistoria Utgåva Datum Författare Ändring 01 21

Läs mer

Videoförstärkare med bipolära transistorer

Videoförstärkare med bipolära transistorer Videoförstärkare med bipolära transistorer IE1202 Analog elektronik - Joel Nilsson joelni at kth.se Innehåll i 1 Första försöket 1 1.1 Beräkningar....................................... 1 1.1.1 Dimensionering

Läs mer

UTREDNING AV MARKVIBRATIONER KRUTBRUKET, ÅKERS STYCKEBRUK

UTREDNING AV MARKVIBRATIONER KRUTBRUKET, ÅKERS STYCKEBRUK RAPPORT R02-282203 UTREDNING AV MARKVIBRATIONER KRUTBRUKET, ÅKERS STYCKEBRUK 2018-10-15 UPPDRAG 282203, Utredning av omgivningsbuller, Krutbruket Åkers Styckebruk Titel på rapport: Utredning av markvibrationer

Läs mer

RAPPORT TR Vibrationsutredning Kv Sälgen 6, Karlstad

RAPPORT TR Vibrationsutredning Kv Sälgen 6, Karlstad RAPPORT TR 10174557.01 Vibrationsutredning Kv 2012-12-21 Upprättad av: Bo Bredberg Granskad av: Andreas Wennblom Godkänd av: Bo Bredberg Q:\TR_101557_ 201212021.docx RAPPORT 10174557 Vibrationsutredning

Läs mer

Ljudmätning- Tallkrogsplan

Ljudmätning- Tallkrogsplan Ljudmätning- Tallkrogsplan Kompletterande mätning av buller från tunnelbanestation Uppdragsgivare: Byggnads AB Abacus Referens: Josa Lundbäck Ert referensnummer: 604001 Vårt referensnummer: 06185-2 Antal

Läs mer

Kundts rör - ljudhastigheten i luft

Kundts rör - ljudhastigheten i luft Kundts rör - ljudhastigheten i luft Laboration 4, FyL VT00 Sten Hellman FyL 3 00-03-1 Laborationen utförd 00-03-0 i par med Sune Svensson Assisten: Jörgen Sjölin 1. Inledning Syftet med försöket är att

Läs mer

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning?

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning? När vi nu lärt oss olika sätt att karaktärisera en fördelning av mätvärden, kan vi börja fundera över vad vi förväntar oss t ex för fördelningen av mätdata när vi mätte längden av en parkeringsficka. Finns

Läs mer

Nyköping resecentrum

Nyköping resecentrum Nyköping resecentrum 3314731320 INDIKATIVA TRAFIKBULLERMÄTNINGAR I BOSTÄDER VID NYKÖPINGS RESECENTRUM SWECO ENVIRONMENT AB OLOF ÖHLUND OLIVIER FÉGEANT Uppdragsledare Granskare Sammanfattning Nyköpings

Läs mer

DEL AV KV YRKESSKOLAN

DEL AV KV YRKESSKOLAN MÄTRAPPORT R01-2643 DEL AV KV YRKESSKOLAN MARKVIBRATIONER FRÅN VÄG- OCH SPÅRTRAFIK 13-09-24 Uppdrag: 2643, Del av kv. Yrkesskolan Titel på rapport: Del av kv. Yrkesskolan Markvibrationer från väg- och

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle Institutionen för hälsovetenskap och medicin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle Datum 2013-08-19 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna

Läs mer

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 RUM, REVERB,

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 RUM, REVERB, TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 RUM, REVERB, TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 SUSTAIN SUSTAIN Pianosustain SUSTAIN Pianosustain Analog sustain Uppåtkompression Distortion Brus Brum SUSTAIN Stråke och fiol Stråken skapar

Läs mer

Grundläggande signalbehandling

Grundläggande signalbehandling Beskrivning av en enkel signal Sinussignal (Alla andra typer av signaler och ljud kan skapas genom att sätta samman sinussignaler med olika frekvens, Amplitud och fasvridning) Periodtid T y t U Amplitud

Läs mer

Ljud och vibrationer från garage

Ljud och vibrationer från garage Projektrapport Ljud och vibrationer från garage Ljud- och vibrationsmätningar på gjutasfalt i garage Projekt: 568882 Rapport A Antal sidor: 15 Bilagor: - Uppdragsansvarig Peter Petterson Örnsköldsvik 2012-03-29

Läs mer

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik, Osama Hassan BYGGNADSAKUSTIK- FORMELSAMLING

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik, Osama Hassan BYGGNADSAKUSTIK- FORMELSAMLING Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik, 0-09-03 Osama Hassan BYGGNADSAKUSTIK- FORMELSAMLING Ljudhastighet i luft c = 331 m/s + 0.606t (m/s) t = temperaturen ( C). Ljudtrycksnivå p L p = 0log p0

Läs mer

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University Exempelsamling Grundläggande systemmodeller Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University Version: 0.1 August 25, 2015 Uppgifter markerade med (A) är

Läs mer

Effekterna av bakgrundsbuller b och

Effekterna av bakgrundsbuller b och Laboratoriet för tillämpad psykologi Institutionen för tekning och byggd miljö Effekterna av bakgrundsbuller b och andra akustiska k förhållanden i skolan Anders Kjellberg 2 Nordiske Konference om kommunikation

Läs mer

Lathund fo r rapportskrivning: LATEX-mall. F orfattare Institutionen f or teknikvetenskap och matematik

Lathund fo r rapportskrivning: LATEX-mall. F orfattare Institutionen f or teknikvetenskap och matematik Lathund fo r rapportskrivning: LATEX-mall F orfattare forfattare@student.ltu.se Institutionen f or teknikvetenskap och matematik 31 maj 2017 1 Sammanfattning Sammanfattningen är fristående från rapporten

Läs mer

MÄTNING AV INDUSTRIBULLER FRÅN RENINGSVERKET, MARIESTAD

MÄTNING AV INDUSTRIBULLER FRÅN RENINGSVERKET, MARIESTAD Rapport 07-32 2007-04-26 4 sidor, 2 Bilagor Akustikverkstan AB, Fabriksg 4, 531 30 Lidköping, tel. 070-2317225 anders.bertilsson@akustikverkstan.se MÄTNING AV INDUSTRIBULLER FRÅN RENINGSVERKET, MARIESTAD

Läs mer

Laboration i Fourieranalys, TMA132 Signalanalys med snabb Fouriertransform

Laboration i Fourieranalys, TMA132 Signalanalys med snabb Fouriertransform Laboration i Fourieranalys, TMA132 Signalanalys med snabb Fouriertransform Den laborationen har syften: dels att visa lite hur den snabba Fouriertransformen fungerar, och lite om vad man den an dels att

Läs mer

SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL

SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL Institutionen för fysik 2012-05-21 Umeå universitet SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL SAMMANFATTNING Ändamålet med experimentet är att undersöka den matematiska modellen för en fysikalisk pendel. Vi har mätt

Läs mer

INLEDNING... 2 MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING...

INLEDNING... 2 MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING... Sidan 1 av 7 Innehåll INLEDNING... MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING... TEST LOKALISERING OCH MÅLSÄTTNING... TEORI OCH RESULTAT... TEORI... RESULTAT... 3 UTVÄRDERING... 6 APPENDIX... 6 APPENDIX

Läs mer

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1 AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/

Läs mer

Delningsfilter under luppen

Delningsfilter under luppen Delningsfilter under luppen Den som konstruerar högtalare har en rad vägval att göra. I artikeln diskuteras olika aspekter på passiva och aktiva filter. En högtalares delningsfilter bestämmer i hög utsträckning

Läs mer

Grundläggande matematisk statistik

Grundläggande matematisk statistik Grundläggande matematisk statistik Linjär Regression Uwe Menzel, 2018 uwe.menzel@slu.se; uwe.menzel@matstat.de www.matstat.de Linjär Regression y i y 5 y 3 mätvärden x i, y i y 1 x 1 x 2 x 3 x 4 x 6 x

Läs mer

Determination of absorption factor for new composite material

Determination of absorption factor for new composite material DEGREE PROJECT IN TECHNOLOGY, FIRST CYCLE, 15 CREDITS STOCKHOLM, SWEDEN 2019 Determination of absorption factor for new composite material EMELIE ROSENBERG RASMUS LYSELL KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY

Läs mer

Innehåll. Innehåll. sida i

Innehåll. Innehåll. sida i 1 Introduktion... 1.1 1.1 Kompendiestruktur... 1.1 1.2 Inledning... 1.1 1.3 Analogt/digitalt eller tidskontinuerligt/tidsdiskret... 1.2 1.4 Konventioner... 1.3 1.5 Varför digital signalbehandling?... 1.4

Läs mer

Kan vi beskriva ett system utan någon fysikalisk kännedom om systemet?

Kan vi beskriva ett system utan någon fysikalisk kännedom om systemet? Kan vi beskriva ett system utan någon fysikalisk kännedom om systemet? 1 Om svaret på frågan är ja så öppnar sig möjligheten att skapa en generell verktygslåda som fungerar för analys och manipulering

Läs mer

Kontroll av ljudisolering på inglasade balkonger

Kontroll av ljudisolering på inglasade balkonger AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Stefan Troëng 2010-07-06 --- 61221037830 Beställare: Balco AB Att: Marianne Johansson Förhandskopia I Kontroll av ljudisolering på inglasade balkonger

Läs mer

PM Skyddsavstånd till lantbruk

PM Skyddsavstånd till lantbruk Bilaga 1.1 (6) Bilaga till Detaljplan för bostäder inom Lunna 6:3 i Vallda, Kungsbacka kommun Datum: 2017-09-04 Bulleranalys Nuvarande förhållanden Inom fastigheten Lunna 17:1 bedrivs idag verksamhet med

Läs mer

Utredning externt industribuller

Utredning externt industribuller Utredning externt industribuller Kv Freden Större, Sundbyberg Uppdragsgivare: PROFI FASTIGHETER Referens: Anna Westman Vårt referensnummer: - Antal sidor + bilagor: + Rapportdatum: 0-0- Handläggande akustiker

Läs mer

LJUDINTENSITETSANALYSATOR - TYP Ljudintensitet, svensk norm DS Instr 121 (ISO 9614) Instruktionen följer B & K:s översatta manual.

LJUDINTENSITETSANALYSATOR - TYP Ljudintensitet, svensk norm DS Instr 121 (ISO 9614) Instruktionen följer B & K:s översatta manual. ÖREBRO LÄNS LANDSTING FÄLTMÄTINSTRUKTION 1(8) Ljudintensitet, svensk norm DS Instr 121 (ISO 9614) Instruktionen följer B & K:s översatta manual. 1. Introduktion En av de stora fördelarna med ljudintensitetsmätningar

Läs mer

Komposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen.

Komposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen. Sidor i boken 40-4 Komposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen. Läxa 1. En rät linje, L 1, skär y-axeln

Läs mer

( ), så kan du lika gärna skriva H ( ω )! ( ) eftersom boken går igenom laplacetransformen före

( ), så kan du lika gärna skriva H ( ω )! ( ) eftersom boken går igenom laplacetransformen före Några allmänna kommentarer gällande flera av lösningarna: Genomgående används kausala signaler och kausala system, vilket innebär att det är den enkelsidiga laplacetransformen som används. Bokens författare

Läs mer

BRF Novilla, Bålsta. Ljudnivåmätning verksamhetsbuller i lägenhet

BRF Novilla, Bålsta. Ljudnivåmätning verksamhetsbuller i lägenhet BRF Ljudnivåmätning verksamhetsbuller i lägenhet 2018-09-20, s 2 (9) Författare Beställare: Beställarens projektnummer: Konsultbolag: Uppdragsnamn: Maja Karlsson Grosvenor Europe AB 699 Structor Akustik

Läs mer

EXEMPEL 1: ARTVARIATION FÖRELÄSNING 1. EEG frekvensanalys EXEMPEL 2: EEG

EXEMPEL 1: ARTVARIATION FÖRELÄSNING 1. EEG frekvensanalys EXEMPEL 2: EEG FÖRELÄSNING EXEMPEL : ARTVARIATION Kurs- och transform-översikt. Kursintroduktion med typiska signalbehandlingsproblem och kapitelöversikt. Rep av transformer 3. Rep av aliaseffekten Givet: data med antal

Läs mer

_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq=

_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq= Diarienummer 225/003.313-03 _ìääéêìíêéçåáåö^ååéä îtwnq OMMVJMUJNMIêÉîOMNMJMOJMU rqpqûiikfkd Landskrona stad Teknik- och stadsbyggnadskontoret 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling 1 Naturvårdsverkets författningssamling ISSN xxxxx Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från vindkraftverk [till 2 kap. miljöbalken]; NFS 2006: Utkom från trycket den beslutade den xxx 2006. Dessa

Läs mer

Mätmetoder för ljudnivåskillnad för fasad och ljudnivå inomhus

Mätmetoder för ljudnivåskillnad för fasad och ljudnivå inomhus Bilaga 22 Mätmetoder för ljudnivåskillnad för fasad och ljudnivå inomhus Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Peter Petterson, ÅF-Ljud & Vibrationer

Läs mer

BULLERUTRÄKNING BILTVÄTTT

BULLERUTRÄKNING BILTVÄTTT 17 0-R1 2018-02-15 4 sidor, 8 Bilagor Akustikverkstan AB, Fabriksgatan 4, 5 Lidköping, tel 0510-911 44 orn.blumenstein@akustikverkstan.se Direkt: +46 (0) 708 393 845 BULLERUTRÄKNING BILTVÄTTT SAMMANFATTNING

Läs mer

Bullermätning och CEmärkning

Bullermätning och CEmärkning Bullermätning och CEmärkning För maskintillverkare är det bråda dagar för att få fram dokumentation inför CE-märkningen. Maskindirektivet upptar även buller som en väsentlig egenskap att deklarera. Viktigt

Läs mer

Bose-Einsteinkondensation. Lars Gislén, Malin Sjödahl, Patrik Sahlin

Bose-Einsteinkondensation. Lars Gislén, Malin Sjödahl, Patrik Sahlin Bose-Einsteinkondensation Lars Gislén, Malin Sjödahl, Patrik Sahlin 3 mars, 009 Inledning Denna laboration går ut på att studera Bose-Einsteinkondensation för bosoner i en tredimensionell harmonisk-oscillatorpotential.

Läs mer

Kontrollprogram för ljud från Hjuleberg vindkraftpark i Falkenbergs kommun

Kontrollprogram för ljud från Hjuleberg vindkraftpark i Falkenbergs kommun PM 1 (5) Handläggare Martin Almgren Tel +46 (0)10 505 84 54 Mobil +46 (0)70 184 74 54 Fax +46 10 505 44 38 martin.almgren@afconsult.com Datum 2014-10-27 Vattenfall Vindkraft AB Ivette Farias Uppdragsnr

Läs mer

Laboration 1 Mekanik baskurs

Laboration 1 Mekanik baskurs Laboration 1 Mekanik baskurs Utförs av: Henrik Bergman Mubarak Ali Uppsala 2015 01 19 Introduktion Gravitationen är en självklarhet i vår vardag, de är den som håller oss kvar på jorden. Gravitationen

Läs mer