Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar. Självvärdering

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar. Självvärdering"

Transkript

1 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar Självvärdering Lärosäte: Lunds universitet Utvärderingsärende: reg.nr Inriktning: Psykiatrisk vård Examen: Specialistsjuksköterska Självvärderingen består av tre delar. Den första, och viktigaste, syftar till att möjliggöra en bredare och mer fullständig resultatredovisning än den som kan ske genom de självständiga arbetena. I självvärderingen bör lärosätet därför redovisa, analysera och värdera de resultat som uppnåtts i förhållande till samtliga mål som utvärderingen ska ske mot. Redovisningen ska syfta till att visa för de sakkunniga att studenterna (och därmed utbildningen) når de utvalda målen i examensbeskrivningarna. Viss redovisning av förutsättningar och processer kan dock göras för att lärosätet ska ha möjlighet att redogöra för hur det säkerställs att studenterna verkligen når målen. Det är dock inte processer och förutsättningar som ska bedömas av de sakkunniga utan utbildningens resultat, dvs. måluppfyllelsen. Enligt regeringens bedömning i propositionen Fokus på kunskap kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139 s. 21) är det viktigt att utbildningarnas användbarhet för arbetslivet bedöms i Universitetskanslersämbetets utvärderingar. Detta bör därför beaktas i självvärderingarna. Självvärderingen bör sammanlagt inte överstiga tecken inklusive mellanslag (cirka 30 A4- sidor), exklusive ämbetets instruktioner och frågor samt lärosätets ifyllda tabeller. För vidare information om självvärderingen, se Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering , 2011:4 R samt ämbetets beslut om mål och kriterier för respektive utvärdering. 1

2 Introduktion Som en central utgångspunkt för den fortsatta läsningen presenteras en programöversikt över kurserna i programmet, ingående examinationer, examinationsformer samt läraktiviteter. Tabell 1. Programöversikt, provmoment 1, examinationsformer och läraktiviteter, Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning Psykiatrisk vård, A, 60 hp vid Lunds universitet (halvfart) Termin 1 Termin 2 Psykiatrisk omvårdnad I, psykiatriska sjukdomstillstånd, (SPSN10, 15 hp) Psykossjukdomar, personlighetsstörningar och deras vård och behandling Personlighetsstörningar Psykossjukdomar Lagar och författningar Behandlingsprinciper Skriftlig individuell uppgift med kollegial granskning x 3 Skriftlig individuell tentamen Läraktiviteter: Egna studier av baslitteratur och vetenskapliga publikationer redovisas i form av individuella skriftliga rapporter med källhänvisningar, kollegial granskning av andra studenters rapporter. Föreläsningar och resurstillfällen (webbaserad lärandemiljö baseras på självständiga studier samt gemensamma föreläsningsdagar, resurstillfällen, färdighetsträning och seminarier) Psykiatrisk omvårdnad II, psykiatriska sjukdomstillstånd, (SPSN11, 7,5 hp) Barnpsykiatri, ångestsyndrom, missbruk - vård och behandling Barnpsykiatri Ångesttillstånd Missbruk Skriftlig individuell uppgift med kollegial granskning x 3 Skriftlig individuell tentamen Läraktiviteter: Egna studier av baslitteratur och vetenskapliga publikationer redovisas i form av individuella skriftliga rapporter med källhänvisningar, kollegial granskning av andra studenters rapporter. Föreläsningar och resurstillfällen Psykiatrisk omvårdnad III, socialpsykiatriska arbetssätt, (SPSN12, 7,5 hp) Kommunal socialpsykiatri, Evidensbaserade psykosociala insatser, Skriftlig individuell uppgift med kollegial granskning. Redovisning av fältstudie med kollegial granskning i seminarieform. Läraktiviteter: Egna studier av baslitteratur o vetenskapliga publikationer redovisas i form av individ. skriftliga rapporter m källhänvisningar, kollegial granskning av andra studenters rapporter. Föreläsningar och resurstillfällen. Fältstudie i form av inventering av någon kommuns socialpsykiatriska resurser, som redovisas och examineras vid ett seminarium. Fältstudien kan göras individuellt eller i grupp. Termin 3 Alternativ 1 (möjligt val tom ) Termin 4 Alternativ 1 (möjligt val tom ) Psykiatrisk omvårdnad IV, (SPSN13, 7,5 hp) 2 Psykiatrisk omvårdnad V, (SPSN14, 7,5 hp ) 2 Psykiatrisk omvårdnad, funktions- och livskvalitetsbedömning hos personer med psykiskt funktionshinder, (SPSN30, 7,5 hp) Självständigt fördjupningsarbete inom omvårdnad, inriktning psykiatrisk vård, (examensarbete) (SPSN50, 7,5 hp) Psykiatrisk omvårdnad (VFU) Patientfall (Idéseminarium) Psykiatrisk omvårdnad (VFU) Patientfall Livskvalitet Vårdbehov Psykosocial funktion Bedömning av livskvalitet, vårdbehov och psykosocial funktion Vetenskapligt fördjupningsarbete Arbetsseminarier Respondentskap Opposition 2

3 Den kliniska tjänstgöringen bedöms efter halva respektive fullgjorda tjänstgöringen. Den formella bedömningen sker utifrån ett instrument baserat på kursmålen där varje mål bedöms på en fyrgradig skala. Bedömningen är individuell och görs i samråd med klinisk handledare. Läraktiviteter: Handledd klinisk tjänstgöring inom psykiatrisk vård. CASEseminarier kring patientfall Den kliniska tjänstgöringen bedöms efter halva respektive fullgjorda tjänstgöringen Den formella bedömningen sker utifrån ett instrument baserat på kursmålen där varje mål bedöms på en fyrgradig skala. Bedömningen är individuell och görs i samråd med klinisk handledare. Läraktiviteter: Handledd klinisk tjänstgöring inom psykiatrisk vård. Seminarium kring individ.erfarenheter av vårdorganisation, serviceutbud och evidensbaserade behandlingsinsatser från VFU. Skriftlig individuell uppgift med kollegial granskning x 3 Seminarium: redovisning av resultat av bedömningar Läraktiviteter: Egna studier av baslitteratur och vetenskapliga publikationer redovisas i form av individuella skriftliga rapporter med källhänvisningar, kollegial granskning av andra studenters rapporter. Föreläsningar och resurstillfällen. Fältarbete i form av datainsamling med etablerade instrument. Datahantering och statistisk bearbetning. Redovisning av resultat. Författande av fördjupnings -arbete, skriftligt, individuellt och/eller i grupp (två och två) Fullgjord aktiv närvaro vid seminarier. Muntlig presentation och försvar av fördjupningsarbete. Granskning/opposition på annat fördjupningsarbete skriftligt och/eller muntligt Läraktiviteter: Egna studier för datainsamling i form av identifiering, granskning och värdering av vetenskapliga publikationer. Författa en rapport som till formatet liknar en vetenskaplig artikel. Försvara arbetet vid ett seminarium samt opponera på någon annans arbete. Termin 3 Alternativ 2 (Obligatoriskt val fr o m Vt- 2013) Termin 4 Alternativ 2 (Obligatoriskt val fr o m Vt-2013) Samma som ovan Samma som ovan Magisteruppsats inom omvårdnad (examensarbete), (VMFM01, 15 hp) (nu SPSM50, 15 hp) 3 1 Examinationer anges i kursiv text 2 verksamhetsförlagd utbildning 3 delvis gemensam kurs med andra inriktningar inom Specialistsjuksköterskeprogrammen Magisteruppsats Projektplan Uppsatsmanus Seminarier Respondentskap Opposition Författande av uppsats, skriftligt, individuellt och i grupp (två o två) Skriftlig och muntlig presentation vid projekt- och arbetsseminarium, individuellt och i grupp om två studenter. Förutom eget/egna seminarier fullgjord aktiv närvaro vid minst fyra seminarier med projektplaner, minst tre arbetsseminarier samt ett examinationsseminarium. Försvar av magisteruppsats individuellt och i grupp om två studenter. Muntlig opposition av annat arbete individuellt och i grupp om två studenter. Läraktiviteter: Egna studier med bl a identifiering, granskning, värdering av vetenskapliga publikationer, metodfördjupning, föreläsningar, workshops, kollegial granskning av uppsatsens olika delar med skriftlig inlämning, seminarium, etikansökan, datainsamling, databearbetning 3

4 Examensmål 1 Del 1 För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen. Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut. Studenter i Specialistsjuksköterskeprogrammet (Spec.ssk.prgr.) börjar direkt i första kursen att arbeta med mål som syftar till att ge en bild av den kommande professionen, både utifrån den praktiska delen av yrket som utifrån ett vetenskapligt synsätt och evidensbaserad vård och omvårdnad. Till exempel startas examensarbetet redan den tredje kursen med ett idéseminarium i syfte att utifrån den nya professionsinriktningen ge studenterna en tydlig progression från idé, till projektplan för sin studie, till färdigt examensarbete. I utbildningens kurser integreras teoretisk och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på ett sätt som ställer krav på studentens eget ansvar och lägger grunden till ett reflekterande förhållningssätt och ett aktivt kunskapssökande. Den pedagogiska grundsynen och modellen för Spec.ssk.prgr., liksom för övriga utbildningar vid Medicinska fakulteten, utgår från att studenten tar ett aktivt ansvar för att målinriktat driva sitt eget lärande och kunskapsutveckling. Detta sker i form av studentstyrt lärande där undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. En progression från det basala och allmänna till det mer avancerade och specifika finns inom programmet där krav och fördjupning successivt ökar i förhållande till att studenten utvecklar sitt lärande inom det nya ämnesområdet. Progressionen i programmet framgår av respektive kursplan. Här används SOLO-taxonomin enligt Biggs and Collins (1982) och Blooms taxonomi (1965). Olika arbetsformer och läraktiviteter förekommer i de olika kurserna i syftet att successivt ge studenterna möjlighet till en fördjupning i huvudområdet, den specifika specialistinriktningen samt att utveckla ett vetenskapligt och professionellt förhållningsätt och ett livslångt lärande. Vetenskaplig metod integreras i samtliga kurser som en del av föreläsningar, studieuppgifter eller workshops och examineras dels i rapporter men även under seminarier med patientfall som gruppuppgifter eller individuellt arbete. Studenterna undervisas i sökning av vetenskapliga artiklar i olika databaser, granskning och bedömning av dessa, där personal på Medicinska fakultetens bibliotek är en viktig resurs. Aktuell litteratur inom området uppdateras årligen och anges i kursplanerna. Läraktiviteterna i de ingående kurserna har som syfte att ge kunskap om t ex diagnoser och dess etiologi, samt specifik omvårdnad inom psykiatrisjuksköterskans specialområde. I de teoretiska delkurserna arbetar studenterna enligt CASE-metoden, vilket bedrivs i basgrupp, där syftet är att genom fallmetodik knyta ihop, integrera och sammanlänka teoretisk och klinisk undervisning och därmed ge en djupare förståelse och kunskap om områdets vetenskapliga grund utifrån kliniskt relevanta exempel. Studenterna skall diskutera och reflektera tilldelat fall med fokus på tex 4

5 omvårdnadsbehov, särskild behandling och hänsynstaganden. Aktiviteterna förbereder studenten för att i sin profession självständigt kunna identifiera och bedöma vårdbehov och att i senare VFU-kurs t ex kunna upprätta omvårdnadsplan och leda omvårdnaden av patienter i klinisk verksamhet. Samtidigt tränas studenterna i problemlösningsförmåga och handlingsberedskap samt i aktivt samarbete vilket ger studenten en mera aktiv roll i undervisningen än vad traditionell undervisning gör. Uppföljning av CASE sker under seminarier med examinator (lektor inom specialistinriktningen) där ibland resurser med spetskompetens inom specialinriktningen, omvårdnads- och/eller medicinsk vetenskap närvarar. Här presenterar och diskuterar studenterna i de olika basgrupperna förslag på lösningar, motiveringar och argumentation etc. På detta sätt belyses patientfallen från olika synvinklar utifrån vad de olika basgrupperna har lyft fram som problemområden vilket gör att fallens omfattning, såväl medicinskt som omvårdnadsvetenskapligt fördjupas. Föreläsningar i anslutning till de olika teman genomförs av lärare med stor erfarenhet och hög kompetens inom området liksom av kliniskt aktiva läkare från regionen med lektors-/docent-/professorskompetens samt av erfarna specialistsjuksköterskor. Det finns en stor variation på examinationsformer genom hela programmet. Målformuleringar i kursplaner tillsammans med läraktiviteter och varierade examinationsformer skall avspegla de nivåer som eftersträvas, undervisas och efterfrågas. Under uppdaterades fem kursplaner utifrån handledares, studenters och lärares granskning. Konstruktiv länkning (constructive alignment) har eftersträvats och kommer ytterligare att tydliggöras from vt-13 i den nya lärplattformen Moodle ( Examinationsformer som förekommer är exempelvis rapportskrivning individuellt eller i grupp, individuell tentamen, grupptentamen, rapportskrivning, praktisk tillämpning och/eller muntlig framställning vid seminarium. Samtliga examinationer, liksom övriga program inom Medicinska fakulteten, använder betygsgraderingen godkänd (G) eller underkänd (U). Kvalitativa kriterier för bedömning och gränsen mellan G/U utarbetas fortlöpande och ska finnas med vid alla examinationer. Där har vi ännu inte nått fram till fullständiga kriterier för samtliga examinationer utan mått som % korrekt svar används, där inget annat anges. Examensmål 1 (Ex1). I Spec.ssk.prgr. sker under programmets gång en successiv fördjupning i ämnesområdet parallellt och integrerat med huvudområdets vetenskapliga grund. Härmed bedöms och fördjupas examensmålets tre komponenter fortlöpande under programmens samtliga kurser (Tabell 1). Den slutgiltiga, övergripande bedömningen sker genom det avslutande examensarbetet och därmed programmet sista kurs. Kurslitteraturen håller hög kvalitet och tre böcker används genomgående i programmets kurser: Herlofson J, Ekselius L, Lundh LG, Lundin A, Mårtensson B, Åsberg M. (Senaste upplaga) Psykiatri. Lund: Studentlitteratur. Laraia T. Stuart G W (Senaste upplaga) Principles and Practice of Psychiatric Nursing. St Louis: Mosby. Ottosson, J-O (Senaste upplaga) Psykiatri. Stockholm: Liber. 5

6 I de tre första teoretiska kurserna, SPSN10, SPSN 11 och SPSN 12, är ett flertal av lärandemålen relaterade till Ex1. Genom varierade examensformer såsom skriftlig individuell uppgift med kollegial granskning, skriftlig individuell tentamen, fältstudie med kollegial granskning i seminarieform avspeglas tydligt studenternas kunskaper i huvudområdets vetenskapliga grund. Insikten i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete vävs in i föreläsningar, seminarier och framkommer i de skriftliga och muntliga redovisningarna där vetenskapliga artiklars resultat integreras i presentationerna. Härigenom framträder sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen. De olika examinationerna och hur de examineras framgår av Tabell 1. I SPSN10, en teoretisk kurs som fokuserar på psykossjukdomar, personlighetsstörningar och deras vård och behandling examineras studenterna utifrån lärandemål som i hög grad relaterar till Ex1, kunna visa kunskap, såväl överblick som fördjupade kunskaper, om de psykiska sjukdomarnas utbredning i befolkningen, visa fördjupad kunskap om olika psykiatriska sjukdomars etiologi, visa kunskap, såväl överblick som fördjupade kunskaper om psykofarmakologiska behandlingsprinciper, visa fördjupad kunskap om principer för psykologisk och psykosocial behandling, visa fördjupad kunskap om komplikationer vid psykisk sjukdom såsom missbruk, somatiska sjukdomstillstånd och suicid samt analysera och kritisk reflektera kring de teorier och metoder som används inom psykiatrisk vård. I uppgiften Personlighetsstörningar examineras studenterna genom en skriftligt, rapport i form av paper och med kollegial granskning av annans students paper. Uppgiften omfattar följande: I kursboken Emmelkamp & Kamphuis, Personality disorders diskuteras allt man rimligtvis vet om personlighetsstörningar ganska ingående. Skriv ett kort paper utifrån boken med följande innehåll: 1.Gör en sammanfattning av vilket stöd författarna anser att de diagnostiska system som används (DSM IV och ICD 10) har i empiriska undersökningar av patienter med personlighetsstörning. 2.Vilket förlopp kan man förvänta sig se hos patienter med personlighetsstörning 3.Vilka behandlingsmetoder visar evidens vid behandling av patienter med borderlinepersonlighetsstörning 4.Vilka behandlingsresultat kan uppnås vid antisocial personlighetsstörning och psykopati? Er skriftliga redogörelse skall publiceras i forum senast datum och kommentarer på någon studiekamrats arbete skall publiceras senast datum. Kriterier för godkänt paper enligt nedan Bedömning (G, U alt Ej relevant samt avslutande skriftlig kommentar) av skriftlig inlämningsuppgift (och seminarium med opponentskap och respondentskap) enligt bedömningskriterier nedan: 1. Uppgift publicerad senast deadline 2. Uppgiften innehåller alla efterfrågade delar 3. Adekvat innehåll (belyser efterfrågad uppgift) 4. Vetenskapliga artiklar, handbooks, styrdokument typ guidelines (motivering av valda referenser) 5. Struktur och läsbarhet 6. Kurslitteratur använd 7. Referenser i text och referenslista enligt anvisad kurslitteratur Nedan redovisas utdrag ur från en students redovisning som kan belysa --skall studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund Vad gäller diagnosen personlighetsstörning enligt DSM IV är kraven att patienten uppfyller ett allmänt kriterium för den specifika personlighetsstörningen, vilket beskriver huvuddragen i störningen. Utöver det 6

7 allmänna kravet måste också att ett antal speciella diagnoskriterier värderas och räknas samman för att jämföras med förutbestämda antal kriterier som krävs för att diagnosen skall vara giltig (Emmelkamp & Kamphuis, 2009). Det bör betonas att ICD 10 och DSM IV anses närmast likställda, men trots detta är systemen inte i fullständig överensstämmelse med varandra (Ottoson, 2004). För diagnosen personlighetsstörning kräver t. ex ICD 10 att kriterier som både subjektivt lidande och social dysfunktion skall vara uppfyllda, till skillnad mot kriterierna enligt DSM som talar för att endera ett av kriterierna skall vara uppfyllda. Beroende på vilket klassificeringssystem som används avgör här om det föreligger en personlighetsstörning eller inte (Emmelkamp & Kamphuis, 2009). I en uppföljande studie av Sampson och Laub (1993, refererad i Emmelkamp & Kamphuis, 2009) visade fynd att ett kriminellt beteende under tonårsperioden var en predisponerande faktor för antisocial personlighetsstörning. I likhet med borderlinestörning finns ett fåtal empiriska data för att personer med antisocial personlighetsstörning förbättras med åren, möjligtvis relaterat till minskad impulsivitet (Black, Monahan, Baumgard & Bell, 1997; refererad i Emmelkamp & Kamphuis, 2009). Exempel på examination som kan ytterligare s belyser --skall studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund redovisas från Psykossjukdomar i SPSN10 där studenterna genomför en individuell hemtentamen under en begränsad tidsperiod via webbaserat frågeformulär: -Starta med att hämta hem tentamen till din egen hårddisk. Börja sedan skriva under respektive uppgift och när texten skrivs expanderar tabellen. Du skriver i Times New Roman textstorlek 12 och 1 1/2 radavstånd. Tentamensuppgiften sändes som fil med e-post senast datum till respektive ansvarig lärare. Bedömningskriterier: Maxpoäng är 123, för godkänt krävs alla rätt. Fråga 1. Ange några väsentliga skillnader mellan schizofreni och cykloid psykos för ett resonemang kring hur man kan sluta sig till att det är det ena eller det andra. (5 p) Fråga 2 utgår från följande fallbeskrivning (nerkortad): En 22-årig man kommer med sin far till psykiatriska jourmottagningen på grund av outhärdlig ångest. Vid samtal med fadern framkommer att patienten inte mått bra sedan föräldrarna skildes för fyra år sedan. Han har isolerat sig och de senaste dagarna har han mest suttit och stirrat rakt framför sig. Idag har han varit ute på stan tillsammans med ett par vänner och plötsligt blivit paralyserad, suttit en stund på en parkbänk och därefter börjat gråta hejdlöst. Under det senaste året har han drabbats av en fängelsedom på grund av rattonykterhet, separation från flickvännen och vantrivsel på nytt arbete. Enligt fadern.när man inte gör som han vill blir han hotfull. Samtidigt förefaller han att vara förtvivlad under ytan. Han saknar sjukdomsinsikt. Förnekar hörselhallucinos och förnekar suicidavsikt. Patienten vågar inte stanna på avdelningen och vill omedelbart skrivas ut. Han slår omkring sig när man försöker hindra honom. 2a. Patienten saknar sjukdomsinsikt. Diskutera kortfattat vad som menas med sjukdomsinsikt. (2p) 2c. Vilka symtom räknas som positiva vid schizofreni? Kryssa för vad du anser vara rätt svar. (4p) Rätt Fel Tankestörning Rösthallucinationer Jagstörning Vanföreställningar Apati 7

8 Utdrag från en av studenternas redovisning ur uppgiften Personlighetsstörningar som tydligt belyser --skall studenten visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete: Dialektisk beteendeterapi (DBT) handlar om acceptans och förändring. I jämförelse med KBT som främst handlar om att åstadkomma förändring, handlar DBT om att terapeuten både ger stöd och uppmuntran vad gäller lärande och växande för att patienten skall hantera sin instabila/konfliktfyllda tillvaro bättre. DBTbehandling består av: individualterapi 1ggr/vecka i öppenvård, färdighetsträning i grupp 1ggr/vecka, telefonkontakt med terapeuten om behov uppstår, stöd via ett konsultationsteam samt tilläggsbehandling. DBT har visat sig vara en väl fungerande behandlingsmodell med motiveringen att arbetet är uppdelat i individualterapi och gruppterapi (Linehan, 1993a, 1993b) En metaanalys av Salekin (2002, refererad i Emmelkamp & Kamphuis, 2009) visade trots allt att intensiv, individuell kognitiv beteende inriktad, psykodynamisk och eklektisk behandling kunde ha en positiv inverkan vid psykopati minskat återfall i brott, reducering av kärnpsykopatiska drag samt en förbättring i mellanmänskliga relationer. Det bör betonas att på grund av påtalade metodbrister kan inga säkra slutsatser dras av studierna (ibid.). Det framgår även i studier av Heilbrun et al., 1998; Rice, Harris och Cormier, 1992; Tengström, Grann, Längström och Kullgren (2000, refererade i Emmelkamp & Kamphuis, 2009) att psykologiska behandlingar vid uttalade psykopatiska drag ökar antalet återfall i brott efter avslutad terapi. Ytterligare exempel på examination som belyser --skall studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och --skall studenten visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete är följande: I SPSN11 examineras studenterna utifrån lärandemål som beskriva de vanligaste barnpsykiatriska tillstånden, och deras behandling, muntligt såväl som skriftligt presentera, diskutera samt dra slutsatser av vetenskapliga rapporter som rör området och argumentera och motivera för användandet av evidensbaserad psykiatrisk vård och behandling. Här ingår examinationsuppgiften Barnpsykiatri vilken omfattar Barnpsykiatriska sjukdomstillstånd, vård och behandling. Inledande information om uppgiften ges: Läroboken (Barn- och ungdomspsykiatri. Gillberg, Hellgren, 2008, Natur och Kultur. Stockholm) är i vissa avseenden något gammal och den forskning som refereras skulle behöva en del revideringar, främst avseende behandlingsmetoder och i vissa fall även vad gäller etiologiska resonemang. Däremot beskrivs de barnpsykiatriska tillstånden väl och kapitlen är skrivna av Sveriges auktoriteter inom ämnesområdet. En del av kapitlen berör tillstånd som ni kommer att studera även i andra sammanhang, men ger information om hur dessa specifikt uppträder hos barn och ungdomar. De principiella behandlingsmetoderna skiljer sig här inte så mycket från dem som tillämpas på vuxna. Däremot behandlas vissa tillstånd som är av särskilt intresse för just detta kursavsnitt. Som specialistutbildad sjuksköterska skall man känna till det som beskrivs i de inledande kapitlen, fram till sidan 120. Detta är allmän kunskap om barnpsykiatrisk epidemiologi, etiologiska faktorer samt utredningsmöjligheter. Vidare är det viktigt att känna till neuropsykiatriska tillstånd, som fått mycket uppmärksamhet och som ofta varit föremål för en rad mer eller mindre seriösa diskussioner (sidorna , dyslexikapitlet kan läsas kursivt) och slutligen en av de vanligaste barnpsykiatriska diagnoserna som är Sociala beteendestörningar (sidorna ) Inlämningsuppgift 1. Gör en populärvetenskaplig sammanfattning av tillstånden som beskrivs i kapitlen 13, 15 och 16. Sammanfattningen skall innehålla vilka tillstånd som beskrivs, vilka deras främsta kännetecken är samt hur de kan behandlas och vilka resultat man kan förvänta sig. 8

9 2. Beskriv vanliga orsaker till sociala beteendestörningar, hur de kan behandlas samt vilka resultat som kan uppnås. Inlämningsuppgiften ska publiceras på forumet den 16/9 och senast den 21/9 ska ni ha kommenterat någon av era studiekamraters insändningsuppgift. Exempel ur studenters redovisningar: En av orsakerna till sociala beteendestörningar kan vara en tidig karaktärsstörning. Tidigt i barnets utveckling är det viktigt att de får en fast och trygg relation med en vuxen, oftast en av föräldrarna. I det samspelet utvecklas tillit och barnet får också en känsla av att ha ett värde och att omgivningen går att lita på. Vid tidig karaktärsstörning visar barnet oförmåga att etablera varaktiga, fasta, nära och ömsesidiga relationer. Vanligtvis har barnet även en bristfällig känsla och förståelse för hur andra människor känner sig. Barnen är ofta också oselektiva och distanslösa i interaktionen med andra människor. En bristande impulskontroll leder vanligtvis till en dålig självbehärskning och frustrationsintolerans oförmåga att tåla besvikelser utan att ge upp. Ett barn som tidigt är karaktärsstörd beskrivs ofta ha en bristande känslomässig stabilitet med snabba kast mellan lugn och hyperaktivitet respektive mellan aggressivitet, sorg och glädje. För att undvika ångest ageras de inre konflikterna ut i spänningsutlösande handlingar. Den låga uthålligheten och frustrationsintolerans medför kravkänslighet och svårighet med strukturerade aktiviteter eller gruppaktiviteter. Behandling och resultat: Det handlar om habilitering snarare än att kunna bota dessa patienter. Ingen enskild insats är tillräcklig. Tidig diagnos, familjesamarbete, pedagogik för barnet, praktisk hjälp för familjen ex avlastning och ekonomiska bidrag samt anpassning av boende och sysselsättning/arbete är i allmänhet viktigare än medicinsk behandling och psykoterapi. Psykoterapi kan i vissa fall ha positiv betydelse vid ex autism hos en relativt verbalt begåvad person. Pedagogik med fokus på struktur och kontinuitet när det kommer till lärare och klassrum är centrala i hjälpinsatserna och har en bevisad positiv effekt på sociala delen, beteende och ADL förmågor, det påverkar dock inte nämnvärt IQ eller språkutveckling. Farmakologisk behandling av barn med autism har begränsad betydelse. Det är ett svårnavigerat område bland annat på grund av att barn med autism ofta reagerar oförutsägbart och paradoxalat på vanliga mediciner. I examinationen Kommunal socialpsykiatri, socialpsykiatriska arbetssätt i SPSN12 arbetar studenterna utifrån ytterligare fördjupning av lärandemålen i förhållande till Ex1: visa fördjupad kunskap om olika evidensbaserade metoder tillämpliga inom socialpsykiatrisk vård och behandling, beskriva ansvarsfördelningen mellan landstingskommunala och primärkommunala vård- och stödinsatser, redogöra för tillämpliga delar av socialtjänstlagen (SoL), lagen om särskilt stöd och service (LSS) samt visa kunskap om, såväl överblick som fördjupade kunskaper om tillämpning av samhälleliga biståndsformer knutet till rehabilitering och boende. I denna examinationsuppgift skall studenterna (möjligt i par) i form av en fältstudie undersöka hur det kommunala stödsystemet för allvarligt funktionshindrade ser ut i deras hemkommun eller någon närliggande kommun. Uppgiften omfattar följande: - Er uppgift är att undersöka i vilken utsträckning er hemkommun/närliggande kommun lever upp till de skyldigheter den har och de förväntningar som ställs på den. Ni skall även undersöka kommunernas åtgärder utifrån ett brukarperspektiv. Detta innebär att ni tar kontakt med brukarorganisationer och får deras synpunkter på det stöd och den service som erbjuds åt deras medlemmar. - Metodologiskt går ni till väga enligt följande 1. Ta reda på vilka kommunens skyldigheter är 2. Konstruera en strukturerad intervjuguide utifrån detta 9

10 3. Uppsök nyckelpersoner inom kommunen och brukarorganisationer som kan besvara de frågor ni vill ställa 4. Författa en sammanställning av era resultat. Denna sammanställning ska innehålla en kunskapsöversikt (bakgrund), en problemformulering, en resultatdel och slutligen en diskussion av resultaten. - Ert paper/sammanställning ska publiceras i forum under vecka 49. Under vecka 50 kommer dessa paper att diskuteras i ett seminarium på institutionen (se schema för kursen). Uppgiften kan med fördel göras i samarbete med kurskamrater om ni befinner er på samma ort. Exempel på stödlitteratur anges i uppgiften (nedan anges några exempel): Markström U. (Senaste upplagan) Den svenska psykiatrireformen. Bland brukare eldsjälar och byråkrater, Borea bokförlag. Sandlund M. (Senaste upplagan) LSS och psykiska funktionshinder. Rapport psykiatrikansliet. Socialstyrelsen, Fritzes Socialstyrelsen. Välfärd och Valfrihet? Slutrapport från utvärderingen av 1995 års psykiatrireform. Socialstyrelsen följer upp och utvärderar1999:1. Socialstyrelsen. Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder. Slutrapport från en nationell tillsyn Nedanstående exempel ur två studenters redovisningar kan belysa --skall studenten visa kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen. X-stads kommun upplever att samarbetet med psykiatrin i X-stad ibland fallerar på grund av diverse olika orsaker som t ex bristande tillgänglighet, avsaknad av samverkansavtal, kunskapsoch informationsbrister etc. I SOU (2006:100) framgår det att den bild som förmedlats till Nationell psykiatrisamordning är att belastningen tycks ha ökat på öppenvårdspsykiatrin de senaste åren, med fler vårdsökande personer, ett ökat antal remisser, fler och mer komplicerade fall där samverkan med olika aktörer krävs etc. Trots dessa signaler kan man inte utifrån den nationella statistiken över antalet producerade läkarbesök avläsa denna ökning. Ett skäl till detta kan vara den bristande inrapporteringen till nationella register. Även Primärvården upplever att fler personer söker på grund av psykisk ohälsa och att de inte har möjlighet att möta den stora efterfrågan på utredning och behandling. Många rapporterar också om svårigheter i samarbete med psykiatrin och andra samhällsinstanser (ibid.). I kursen SPSN50 omfattande det självständiga fördjupnings-/examensarbetet 7.5 hp avspeglas insikten i vetenskapliga grund och i aktuell forskning och sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen tydligt i uppsatsernas bakgrund, syfte och diskussionsavsnitt. Studenterna visar här fördjupade insikter i det specifika forskningsfältet och kan ställa det i relation till klinisk praxis inom psykiatrisjuksköterskans yrkesprofession genom lärandemålen kunna visa fördjupad kunskap om aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete inom ett problemområde med klinisk relevans, självständigt formulera relevanta, strukturerade kliniska forskningsfrågor och ha kunskap om tillvägagångssättet för att finna vetenskaplig litteratur, systematiskt söka, kvalitetsgranska, värdera, tolka, sammanställa och tillämpa befintliga forskningsresultat, granska forskningsresultat beträffande validitet och reliabilitet diskutera forskningsresultat i kombination med klinisk erfarenhet som underlag för beslut om omvårdnadsinsatser och om möjligt formulera rekommendationer baserade på forskningsresultat. Läraktiviteter i form av metod-/etikföreläsningar, workshops, seminarium mm startar i huvudsak under den fjärde terminen i de gemensamma aktiviteterna inom ramen för magisteruppsatskursen (ingår även för de studenter som valt det mindre fördjupningsarbetet). 10

11 Lärandemålen examineras genom författande av fördjupningsarbete inom specialistområdet, skriftligt, individuellt och i grupp (två och två). Examensarbetet skall utgöra en relevant fördjupning inom ämnesområdet och kan utgöras av följande alternativ: 1) en mindre empirisk studie, 2) evidensbaserade kliniska riktlinjer eller 3) en litteraturstudie (vanligaste valet). Fördjupningsarbetet skrivs i regel av två kursdeltagare tillsammans där studenterna förväntas kunna redovisa egen och gemensam del. Endast i undantagsfall medges att student skriver ensam alternativt att tre studenter skriver tillsammans. Två seminarier genomförs under kursens gång då studenterna kritiskt granskar och diskuterar varandras pågående arbeten. Fullgjord aktiv närvaro krävs vid seminarium. Muntlig presentation sker vid examinationsseminarium och försvar individuellt och i grupp. Granskning av annat fördjupningsarbete görs skriftligt och/eller muntligt genom opposition. Examensarbetet sammanställs i en rapport. Rapporten skall följa de riktlinjer som ges under respektive alternativ samt enligt anvisningar på hemsida under Utbildning/ Anvisningar för skriftliga uppgifter/ examensarbeten. Antal ord i texten bör ej överskrida 3000 (exklusive titelsida, abstrakt, referenser och ev. bilagor). (vg se am_50_kurs.pdf ) Kriterier för bedömning av Självständigt fördjupningsarbete inom omvårdnad (examensarbete), 7.5 hp, avancerad nivå inom Spec.ssk.prgr. KRITERIUM (Bedömning av 1-11: Ja/Nej/Tveksamt) 1. Är valt område relevant för huvudområdet? 2. Finns en tydlig problematisering av området som skall studeras? 3. Är syftet (om tillämpligt) tydligt och väl formulerat? 4. Relaterar använd litteratur till aktuellt kunskapsläge? 5. Är refererad litteratur relevant? 6. Argumenterar författarna för betydelsen av att genomföra studien/arbetet? 7. Arbetar författarna på ett systematiskt och metodiskt sätt? 8. Är resultatredovisningen tydligt presenterad enligt studiehandledningen? 9. Diskuterar författarna resultatet? 10. Gör författarna en bedömning av resultatets framtida nytta och användbarhet? 11. Är arbetet välskrivet och läsbart med god struktur, korrekt språk och referensteknik? För exempel hänvisas till de fördjupnings-/examensarbeten som redovisats till UKÄ. För de studenter som har valt magisteruppsatskurs SPSM50/VMFM01 omfattar det självständiga fördjupnings-/examensarbetet 15 hp. Även här avspeglas Ex1 tydligt i uppsatsernas bakgrund, syfte och diskussionsavsnitt. Studenterna visar fördjupade insikter i det specifika forskningsfältet och kan ställa det i relation till klinisk praxis i yrkesprofessionen som specialistssk. inom psykiatrisk vård baserat på bl.a. följande lärandemål: kunna visa kunskap om det valda forskningsområdet inom karaktärsämnet inbegripet såväl överblick som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området, tillämpa relevanta vetenskapliga metoder och relatera till adekvata teorier, visa förmåga att självständigt systematiskt söka, kritiskt granska och tolka information, samla in och analysera data med relevans för teori och frågeställning, utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt aktivt bidra med kvalificerade synpunkter i seminariediskussioner, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, tillämpa forskningsetiska principer och riktlinjer samt kunna visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings-och utvecklingsarbete. 11

12 Läraktiviteter i form av metod-/etikföreläsningar, workshops, seminarium mm startar under den tredje terminen i de gemensamma aktiviteterna inom ramen för magisteruppsatskursen. Projektplan examineras i slutet av termin 3, därefter lämnar studenterna en ansökan till Vårdvetenskapliga etiknämnden, VEN som ger ett rådgivande yttrande avseende etiska aspekter. Resterande uppsatsarbete (insamling av data, bearbetning av data, sammanställning av rapport sker under termin 4). Lärandemålen examineras genom författande av fördjupningsarbete inom specialistområdet, skriftligt, individuellt och/eller i grupp (två och två). Examensarbetet skall utgöra en relevant fördjupning inom huvud- och ämnesområdet i form av en empiriskt genomförd studie. De olika delmomenten i kursen omfattar: Identifiering, problematisering och avgränsning av relevant forskningsområde, Utarbetande av projektplan, Forskningsetiska överväganden, Metodval, datainsamling och dataanalys, Författande av uppsats, Vetenskaplig fördjupning inom forskningsområdet, Försvar av egen uppsats samt Opposition på annan students uppsats. Studenternas kunskapsnivå följs upp inom ramen för magisteruppsatskursen vid examination av projektplan samt examination av magisteruppsats där bedömningskriterierna avseende bakgrund, syfte och diskussion anger följande (Tabell 2). Tabell 2. Översikt över bedömningskriterier för examensarbete i relation till Examensmål 1. Bedömningskriterier Fördjupade kunskaper inom områdets vetenskapliga grund Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete Projektplan och examensarbete Problemområdet är introducerat. Det valda forskningsproblemet är problematiserat, motiverat och avgränsat utifrån aktuellt forskningsläge, samt har relevans för den aktuella utbildningsinriktningen Sambandets betydelse för yrkesutövningen X X X Förankringen i tidigare X X kunskap/forskning/styrdokument i bakgrunden är tydlig och anknyter till problemområdet samt är balanserad till omfattning och djup. Referens-litteraturen är relevant samt innefattar bredd och djup Förankring i teori och centrala begrepp är tydlig och X X anknyter på ett adekvat sätt till problemområdet Syfte och frågeställningar är relevanta för X X vetenskapsområdet, klart formulerade och avgränsade i relation till forskningsproblemet Projektplan Studiens betydelse utifrån aktuellt forskningsläge och X X relevans för patienter, profession eller verksamhet är beskrivet och motiverat Examensarbete Huvudfynd från resultatet diskuteras med ett X X reflekterande och kritiskt förhållningssätt i relation till aktuellt forskningsläge och i relation till begrepp, teori och modell (om relevant) Konklusioner och implikationer för praxis redovisas i X X relation till resultatet 12

13 För godkänt resultat krävs också att studenten har uppnått följande: 1. Fullgjord aktiv närvaro vid minst fyra projektplan-seminarier, tre arbetsseminarium och ett examinationsseminarium och i samband med varje seminarium lämna in ett paper med skriftlig reflektion över arbetet. 2. Fullgjort seminarium för egen examination och opposition Ad 1-3: Den skriftliga reflektionen enligt ovan granskas efter varje seminarium dels översiktligt (samtliga) dels mer noggrant (stickprovskontroller). Examensarbetet/uppsatsen sammanställs i en rapport. Rapporten skall följa de riktlinjer som ges under respektive alternativ samt enligt anvisningar på hemsida under Utbildning/Anvisningar för skriftliga uppgifter/examensarbeten. Utöver ovanstående ingår också att uppsatsen når upp till de fastställda kriterier för vald metod som tex. anges i Kriterier för val av statistiska analyser i uppsatser/självständigt arbete, med kvantitativ ansats, på olika nivåer. I kriterierna anges för magisternivå att deskriptiv statistik med punktskattning och spridningsmått måste användas och att någon typ av hypotestestande analys ingår i uppsatsen. Anvisningar för Skriftliga uppgifter och examensarbeten: Webplats för gemensam magisteruppsatskurs: (tom 2012) För exempel hänvisas till de fördjupnings-/examensarbeten som redovisats till UKÄ. Exempel från students magisteruppsats (SPSM50). Delaktighet och inflytande Trots omfattande reformer och förbättringar är psykiskt sjukas ställning i samhället fortsatt eftersatt och svag (Markström, 2003). Psykiatrins patienter upplever ofta att de inte har någon möjlighet att påverka beslut avseende sin vård och uttrycker inte sällan att personal och behandlare inte lyssnar på dem (Priebe, Watts, Chase & Matanov, 2005; Stenhouse, 2010). Studier visar att psykiatrins patienter vill ha mer information, makt och inflytande över sin vård och behandling (Adams, Drake & Wolford, 2007; Hamann, Cohen, Leucht, Busch & Kissling, 2005). Framförallt yngre patienter har uttryckt tydliga önskemål om ett aktivt deltagande i beslut kring sin vård (Hamann et al., 2005). Delaktighet och inflytande (empowerment) kan förklaras med att stärka makt och inflytande över såväl alla livsområden som vård och stödinsatser (Rappaport, 1987; McLean 1995; Segal, Silverman & Temkin, 1995). Bristen på information, valmöjligheter, medbestämmande och inflytande samt bristen av begränsade möjligheter att involvera sina närstående i planeringen av vård och behandling är vanligt förekommande orsaker till missnöje bland psykiatrins patienter (Gerber & Prince, 1999; Barak et al., 2001; Thornicroft et al., 2004; Gray, Rofail, Allen & Newey, 2005). Enligt Socialstyrelsen (2012) framgår det att patienter som får medverka och får makt över beslut som rör det egna livet, ökar självförtroendet och förändrar självbilden. Även de professionella får då en annan syn på patienterna. Med patientens delaktighet och inflytande kan maktbalansen mellan olika vårdaktörer och patienten utjämnas något till den senares fördel (ibid.). Studier visar även att patienter som aktivt deltar i beslutsprocessen i sin behandling gör rationella överväganden och fattar välgrundade beslut (Bunn, O Connor, Tansey, Jones & Stinson, 1997). Kliniker har sedan många år förespråkat och varit överens om att de patienter som strävar efter delaktighet och inflytande faktiskt erhåller mer nytta av den psykiatriska vården (Corrigan, Faber, Rashid & Leary, 1999). En förutsättning för att psykiatriska patienter ska känna delaktighet i sin vård är att de informeras och tillfrågas om sin syn på utformningen av vårdmiljöer och vårdinstanser (Socialstyrelsen, 2012). 13

14 Sammantagen värdering Det ses en tydlig progression i studenternas examinationsuppgifter från första kurs till kurserna längre fram i programmet på de studerandes sätt att använda vetenskapliga, teoretiska och metodtexter. Sammantaget anser vi att studenterna efter genomgången utbildning med en tydlig breddning och fördjupning genom programmet har betydande kunskap inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete och kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen. Del 1 (forts.) Examensmål 2 För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan. Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier bilaga till beslut. Måluppfyllelse av examensmål 2 (Ex2) tränas under flera av utbildningen kurser och som förberedelse till moment under VFU där studenten genomför en in real life uppgift. I kursen SPSN11 examineras lärandemål som utifrån etiskt förhållningssätt argumentera för och emot olika omvårdnadsåtgärder, kunna beskriva vad olika vårdinstanser och andra samhälleliga stödsystem kan erbjuda brukaren/individen samt välja ut och förmedla relevant information till patienter och närstående. I SPSN12 examineras följande lärandemål kunna självständigt bedöma och planera övergripande omvårdnadsinsatser inom det socialpsykiatriska området, kunna bistå patienter och närstående med information om vilka stöd- och serviceinsatser som olika samhällsinstanser kan erbjuda, aktivt medverka till att patienten får sina rättigheter i samhället tillgodosedda samt utifrån ett evidensbaserat kunskapsperspektiv verka för att i samarbete med olika vård- och servicegivare skapa adekvat vårdplanering för patienter i behov av omfattande vård- och stödinsatser. I SPSN11 Psykiatrisk omvårdnad II, psykiatriska sjukdomstillstånd, ingår en skriftlig individuell tentamen, Missbruk. I uppgiften ingår ett fall med därtill hörande två frågor (inkl. riktlinjer) som studenten skall besvara: Fråga 1. Vilka aktörer kan bli aktuella för att bäst bistå denna familjs behov av vård, stöd och hjälpinsatser och vilka lagar är tillämpbara? Motivera ditt svar! Disposition: minst en sida högst tre sidor! Fråga 2. Hur kan man utifrån ett samverkans- och helhetsperspektiv utforma vård, hjälp och stödinsatser för denna familj? Motivera ditt svar! Disposition: minst 3 sidor högst fem sidor! 14

15 Anvisningar för hemtentamen Hemskrivningsfrågorna skall lösas individuellt. Var noggrann med källhänvisningar när Du refererar till kursböcker eller annan litteratur. Vid en hemskrivning ställs större krav än vid en traditionell salsskrivning. Ett bra svar är väldisponerat, självständigt och med dokumenterade källor. Svaren skall återspegla att man i lugn och ro har reflekterat över frågeställningen, utnyttjat kurslitteratur och andra källor fritt. Det handlar alltså inte om att återge exakt vad som står i böckerna eller vad föreläsaren sagt på föreläsningarna utan om ett självständigt svar baserat på reflektion och egen analys. Du får gärna illustrera med egna erfarenheter eller händelser ur verkliga livet. Grunden för svaren ges givetvis i kurslitteraturen men inget förbjuder Dig att hänvisa till andra skrifter som Du menar är relevanta i sammanhanget. (För övrigt se under Bedömningskriterier sid 6). Fall: Familjen Nilsson (nerkortat) Roland Nilsson, 43 kommer tillsammans med dotter till psykiatriska akutmottagningen vid 22-tiden, den 4 oktober. Dottern, 17 år, har kommit hem och funnit fadern i ett uppskrämt tillstånd då han upplever det som att väggarna faller över honom. Hon ser att fadern har kräkts och blir rädd då hon tycker att han är uppjagad och konstig. Hon ringer akuten som skickar en ambulans för transport till psykiatriska akutmottagningen. Fadern är misstänksam och på sin vakt gentemot ambulanspersonalen och vägrar först att lämna bostaden. Efter en del tumult och med löfte om att dottern får följa med, kommer han med. Vid inkomsten är han dock inte medveten om att han kommit till sjukhuset och är inte orienterad i tid. Det verkar som han lyssnar intensivt till ljud som inte du kan höra. Han luktar alkohol och är ganska kladdig.somatisk status - inklusive neurologisk status görs. Blodtrycket är 160/100 och pulsen 90. Blåser 0,7 promille. Urin visar positivt för amfetamin. Dottern berättar att pappan har varit hemma från jobbet de senaste två veckorna och under denna tid varit jättefull varje dag. Man beslutar att lägga in Roland för observation, vilket han går med på. Ett par timmar senare vill han ändå bli utskriven. Han säger att det finns SÄPO-agenter som är ute efter honom på avdelningen. Han är rastlös och plockig och mumlar för sig själv. Vårdintyg utfärdas och kvarhållningsbeslut fattas. Roland önskar då att sova och får ordinerat sömnmedicin. Några timmar senare vaknar han och kräver att omedelbart bli utskriven. Han förefaller nu vara helt adekvat och är orienterad. Han förnekar hallucinationer. Säger att han använder amfetamin ibland och så gott som dagligen druckit stora mängder alkohol de senaste veckorna. Före detta hustrun kontaktas för att få mer information. Vid detta samtal framkommer en helt annan och akut problematik: Sonen 15 år, har under lång tid haft problem i skolan då han är okoncentrerad och uppträder störande under lektionerna. Som hjälp har skolan erbjudit stödundervisning. Då han ofta kommer i konflikter och skolkar mycket har även den socialsekreterare som är knuten till skolan arrangerat med en kuratorskontakt, vilket han uteblivit från. Nedan redovisas några exempel från studenter: 1. I fallbeskrivningen förefaller vidare svårigheter med att förlänga tvångsvården enligt Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Tvångsvård enligt LPT får ges om patienten lider av en allvarlig psykisk störning, eller på grund av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård som inte kan tillgodoses på annat sätt än att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnet runt vård eller behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (LPT-öppenvård), eller motsätter sig den vård som behövs eller det till följd av sitt psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med samtycke. Vid bedömningen tas även hänsyn till om patienten till följd av sin psykiska störning är farlig för någon annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa (ibid.). I Ottosson et al. (2010) beskrivs att till allvarlig psykisk störning räknas i första hand tillstånd av psykotisk svårighetsgrad, oavsett etiologi. Det innebär tillstånd med störd verklighetsuppfattning med symptom av förvirring, hallucinationer, tankestörningar och vanföreställningar (ibid.). 15