Foto: Marcus Lundstent/Scandinav bildbyrå. Budget

Transkript

1 Foto: Marcus Lundstent/Scandinav bildbyrå 20

2 2 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Övergripande Kommunchefen har ordet 3 Vår vision 4 Vårt målstyrningsarbete 5 en i korthet 6 Resultatbudget 8 Finansieringsbudget 8 Balansbudget 9 Diagram: Kommunens resultat i mnkr 9 Investeringsbudget i sammandrag 10 Lånebilaga 11 Utdebitering 11 Befolkningsutveckling 11 Finansförvaltning 12 Kommunens organisation 13 Kommunstyrelsens driftsbudget Gemensam service 14 Stöd och omsorg 16 Tillväxt och utveckling 18 Utbildning 20 Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen 22 Sölvesborg-Bromöllas kommunalförbund 23 Myndighetsnämnden, Myndighetskontoret 24 Revisionen 25 Valnämnden 25 Överförmyndarnämnden 26 Tilldelade ramar Investeringsbudget 28 Foto: Viktoria Unosson Ivöstrand Kommunfullmäktiges beslut om budgeten UTGIVARE: Bromölla kommun PRODUKTION: Ekonomienheten och Kommunikationsenheten TRYCK: Kontorsservice

3 Kommunchefen har ordet KOMMUNCHEFEN HAR ORDET 2 0 Arbetet med att ta fram budgeten för 20 har pågått sedan början av 2014 och den har varit föremål för många debatter och diskussioner. I förvaltningen började diskussioner och överväganden då underlag togs fram till våra förtroendevalda. Därefter har politikerna diskuterat, argumenterat och debatterat inom och mellan partierna. Från förvaltningens sida är vi glada för det stora engagemang som den nu föreliggande budgeten har medfört och vi ska på bästa sätt arbeta med att uppfylla de viljeinriktningar som den uttrycker. Den nya mandatperioden inleds med utbildningar för våra förtroendevalda och ett fortsatt fokus på medborgarna och deras behov. 20 innehåller lokala satsningar på våra grundläggande verksamheter, men även sådant som beslutats av regering och riksdag som till exempel bemanningskrav inom vård och omsorg. Några exempel på lokala prioriteringar är önskad sysselsättningsgrad, arbetskläder på våra särskilda boenden, fler fritidspedagoger inom skolbarnomsorgen, dubblering av friskvårdsbidraget till våra anställda, sammanhållen elevhälsa, IT-stöd till skolan och en satsning på att få fler unga i arbete. Samtidigt som dessa satsningar görs krävs effektiviseringar för att möta andra kostnadsökningar. Enligt de prognoser som presenterats under hösten 2014 inför 2016 har vi en ekonomiskt mer ansträngd situation att vänta kommande år. För att få en bättre bild av vad som planeras 20 rekommenderar jag alla att läsa hela dokumentet. Kommunal verksamhet spänner över ett stort område och är beroende av konjunkturen när det gäller finansiering medan behovet och kraven av kommunal service inte alltid utvecklas som konjunkturen utan ibland tvärtom. Efterfrågan ökar dessutom mer än vad som är givet av befolkningsutvecklingen. Att hitta en lösning på detta är en viktig utmaning inte bara för Bromölla kommun utan för hela kommunsverige. följsamheten i Bromölla kommun har varit mycket god under flera år även om avvikelser funnits inom ramen. Förvaltningen kommer att fortsätta arbetet med att förbättra den kommunala servicen för våra medborgare med hjälp av de prioriteringar som gjorts i den antagna budgeten. Bromölla Vår Vision, antogs som Bromöllas första vision och arbetet med att förankra och sprida denna kommer att vara viktigt under 20. Visionen är tänkt att visa riktningen för hela samhället och inte enbart den kommunala organisationen. Den tar fokus på att det är vi invånare som är grunden och att vi tillsammans skapar möjligheterna. Visionen öppnar upp för det Bromölla kommun har att erbjuda och som vi vill att övriga i regionen ska få ta del av. En viktig del i visionen är samhällsengagemanget och det är också ledstjärnan i förvaltningens dagliga arbete för våra medborgare. Marie Wäppling Kommunchef Foto: Viktoria Unosson 3

4 2 0 VISION Bromölla - Vår vision Välkomna framtiden med oss i Bromölla, en del av regionen. I Bromölla lever vi det goda livet. Vår livsmiljö erbjuder attraktiv variansrikedom med boende, samhällsengagemang och näringsliv med oss invånare som samhällets bärkraft. Kommunens centrala läge med väl utbyggd infrastruktur bidrar till att utveckla den livs- och boendemiljö som vårt samhälle erbjuder. Rörligheten öppnar upp för att omvärlden får tillgång till vår arbetsmarknad, kultur, utbildning och våra naturvärden. För oss i Bromölla är innovation centralt för att utveckla våra lokala värden. Vår livsmiljö Vår livsmiljö innehåller en stor variansrikedom som ger levnadsutrymme för olika livsstilar och förverkligande av drömmar och ambitioner. Vår närhet består av mänsklig samvaro, service och upplevelser som ger förutsättningar för nya sätt att utveckla livsmiljön. För att en god livsmiljö ska uppnås blir våra grundläggande behov av boende, utbildning, sysselsättning och omsorg centrala. Det sociala sammanhanget Vi känner en trygghet i den nya gemenskapen som uppstår i det framtida samhället. Vi i Bromölla har en välkomnande och öppen attityd till vår gemensamma framtid. Boende Vi har olika typer av boende i attraktiva miljöer. Här finns en plats för alla att skapa ett hem. Tillväxt Genom vår gemensamma tillväxt skapas förutsättningar för att utveckla livsmiljön och möta våra behov. Hållbarhet Vi är ett aktivt och långsiktigt hållbart samhälle där alla deltar utefter sina förutsättningar. Inom kommunal service står behoven i fokus och formar verksamheterna. Vår natur- och kulturmiljö tar vi ansvar för med hållbara lösningar. Positionering inom näringslivet Vi har hög grad av förståelse och kunskap kring vår näringslivsstruktur och dess möjligheter. Bromölla är Skånes starkaste industriort. Sysselsättning För att utveckla oss tar vi ansvar för hur vi och andra kan bidra till regionens utveckling och dess varierade arbetsmarknad. Vårt framgångsrika och varierade näringsliv bidrar till goda livsmiljöer. Vårt samhällsengagemang Engagemanget för vår hemort påverkar attityden till hur trender i samhällsomvandlingen betraktas, hanteras och tas till vara. Bilden av Bromölla som brukssamhälle förändras mot ett aktivt och rörligt samhälle där vi är en del av regionen med hög mobilitet och pendling. Förändringen ställer krav på en ny bild av Bromölla för att fånga våra behov och utveckla vårt samhällsengagemang. Öppenhet och delaktighet Vi känner delaktighet och tar ansvar för vår hemort. Allas samhällsengagemang, särskilt barn och ungdomars, uppmuntras. Delaktighet och engagemang skapar Bromöllas framtid. Stolthet Vi tar ansvar för vår utveckling, visar respekt för allas värde och det var och en bidrar med. Vi känner stolthet för vår historia, vår nutid och vår framtid - som vi gemensamt skapar. Helhet Vi har en sammanhållen syn på samhällsutvecklingen och placerar långsiktiga satsningar i ett helhetsperspektiv. Alla ska aktivt kunna vara med att bygga ett långsiktigt och hållbart samhälle. 4

5 MÅLSTYRNINGSARBETET Vårt målstyrningsarbete i Bromölla kommun Målstyrningsarbetet är under förändring. En övergripande vision för hela kommunen har fastslagits. Visionen är ett stort pussel med många bitar som tillsammans bildar framtidens Bromölla kommun. Genom politiska mål och satsningar ska vi inom kommunen, som en aktör bland flera, arbeta för att förverkliga visionen i vårt dagliga arbete. Metoden vi använder i detta arbete är systemtänkande. Det innebär att medborgarnas behov styr hur vi lägger upp vårt arbete, vilka val vi gör och hur vi formar våra verksamheter. Att föra samman politiskt långsiktiga drömmar och ambitioner med medborgarnas dagliga behov av en bra skola, välfungerande äldreomsorg, trygg miljö med mera är utmaningar i vårt målstyrningsarbete. Just nu arbetar vi med att forma mål som ska hjälpa oss att komma närmare både politikens ambitioner och medborgarnas behov mål som går hand i hand. Detta innebär att nuvarande mål kommer omprövas. Inom en snar framtid kommer Bromölla kommun presentera ett förslag till nya politiska mål som är nogsamt framtagna utifrån vår övergripande vision och våra medborgares efterfrågan på kommunal service. I avvaktan på att nya mål beslutas av fullmäktige gäller sedan tidigare nedan fastslagna mål: Driftskostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska vara högst 97,5 %. Positiv befolkningstillväxt med 0,5 % årligen. En positiv näringslivsutveckling. Attraktiv arbetsgivare. Öka möjligheterna för de prioriterade grupperna barn, ungdomar och äldre att förbättra sin hälsa. Ett systematiskt förbättringsarbete i den kommunala verksamheten ur ett brukarperspektiv. Alla medborgare i kommunen ska känna trygghet i sin tillvaro Ökad dialog mellan medborgare och beslutsfattare. Ett ökat valdeltagande. Foto: Viktoria Unosson 5

6 2 0 BUDGETEN I KORTHET en i korthet Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade om budget för perioden och investeringsplan för perioden Nettokostnaderna i budgeten sattes till 98 % vilket är liktydigt med en resultatnivå på 12,3 mnkr 20. Kommunens långsiktiga mål för resultatnivån uppgår till 97,5 %. I augusti beslutade kommunfullmäktige att anta Socialdemokraternas förslag till budget 20. Kommunfullmäktige har sedan tidigare antagit ett antal övergripande och långsiktiga mål. Ingen förändring av dessa har skett under 2014 men arbetet med att ta fram nya och förändrade mål utefter kommunens vision har påbörjats och ärendet kommer att lyftas i kommunfullmäktige under första halvan av 20. processen Arbetet med 20 års budget startade i mars 2014 med en heldag för kommunstyrelsen. Dagen inleddes med en genomgång av kommunens övergripande mål, en omvärldsanalys och en beskrivning av kommunens finansiella förutsättningar för budgetåren. På eftermiddagen presenterade förvaltningen sin syn på verksamheternas framtida utmaningar och de övergripande budgetförutsättningarna. Efter den inledande dagen påbörjades budgetdiskussionerna i de politiska partierna. Sex budgetförslag lämnades in till kommunstyrelsens allmänna utskott för vidare behandling. I budgetförslagen som lämnades in beskrev partierna sina ambitioner med kommunens verksamheter och vilken resultatnivå de föreslog samt förslag till investeringsplan. Det förslag som antogs i kommunfullmäktige i augusti var Socialdemokraternas förslag som finns bilagt i detta dokument. Förslaget preciserades i 27 punkter och innebar satsningar på totalt 33,9 mnkr. Inkluderat detta fanns redan kända kostnadsökningar på,6 mnkr. Utrymmet växer med samma belopp 33,9 mnkr. Därför är det viktigt att lyfta fram att hela utrymmet inom 98 %-målet är utdelat för 20. Investeringsbudgeten Förvaltningen hade i uppdrag att komma in till politiken med ett förslag till investeringsbudget, prioriterat upp till 40 mnkr för vart år. För 20 är beloppet 40 mnkr, men 20 mnkr för Foto: Viktoria Unosson högt 2016, varför ytterligare prioriteringsarbete måste göras i kommande budgetarbete. De största objekten i investeringsplanen är: 42,0 mnkr till ny storförskola fördelat på 20 och ,5 mnkr till Ivöstrand ,0 mnkr till utbyte av tätskiktet i simhallen ,3 mnkr till toppbeläggningar under perioden. 6,5 mnkr till renovering av Näsums skola. 5,0 mnkr till renovering av Edenryds skola ,0 mnkr till renovering av Gualövs skola Investeringsbudgeten kommer att under året bli föremål för revideringar. Den första inträffar i samband med bokslutet och ombudgeteringarna i februari 20. Med en investeringsbudget på 40 mnkr klarar kommunen att självfinansiera sina investeringar under förutsättning att resultatnivån bibehålls. Omvärldsfaktorer Starkt skatteunderlag trots svag BNP, skriver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det finns fortfarande många osäkerhetsfaktorer både i den svenska ekonomin och i den internationella. Först år 2017 råder konjunkturell balans, skriver SKL. För kommunerna sammantaget har demografiska förändringar i form av befolkningsökning och förändrad befolkningssammansättning inneburit ökade resursbehov med ungefär 0,5 % per år under de senaste tio åren. Under de närmaste åren tenderar dessa behov att öka dubbelt så snabbt. Detta kommer att ställa höga krav på kommunernas anpassning av verksamheten. Precis som i Bromölla kommun ökar kommunernas upplåning och investeringstakt. Den huvudsakliga förklaringen till detta är att den infrastruktur som byggdes på och 1970-talen börjar bli i behov av att ersättas. Konjunkturläget försämrades i slutet av Räntorna sänktes ytterligare, finansmarknaden blev oroligare och euroområdets ekonomier försvagades. En ljusning kunde dock skönjas i USA. Däremot har den svenska arbetsmarknaden stärkts. antagandet Bromölla kommun följer SKL:s skatteprognos i enlighet med rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. en utgår från oktoberprognosen med justering för befolkningsantagandet. Bromölla kommun följer även SKL:s rekommendationer för internränta och personalomkostnader. Kommunfullmäktiges övergripande mål Kommunfullmäktige har fastställt långsiktiga och övergripande mål som ett styrmedel för att verksamheterna i Bromölla kommun ska sträva mot gemensamma mål. Målstyrningen syftar till att visa på en politisk inriktning och skapa en röd tråd mellan politik, verksamheter och ytterst våra medborgare. Ett 6

7 BUDGET I KORTHET arbete pågår med att förbättra och utveckla kommunens målstyrning. Detta sker i samklang med det systemtänkande arbetssätt som ska genomsyra hela organisationen. Läs mer om målstyrningsarbetet på sidan 5. De fastslagna målen är: Driftkostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska vara högst 97,5 %. Positiv befolkningstillväxt med 0,5 % årligen. En positiv näringslivsutveckling. Attraktiv arbetsgivare. Öka möjligheterna för de prioriterade grupperna barn, ungdomar och äldre att förbättra sin hälsa. Ett systematiskt förbättringsarbete i den kommunala verksamheten ur ett brukarperspektiv. Alla kommuninvånare ska känna trygghet i sin tillvaro. Ökad dialog mellan kommuninvånare och beslutsfattare. Ett ökat valdeltagande. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning I november 2013 beslutade kommunstyrelsen om finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Målen ska ses som långsiktiga inriktningsmål väl medvetna om de investeringsbehov som kommunen och koncernen står inför. Kommunen ska ha ett resultat över tiden som uppgår till minst 2,5 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Skattesatsen ska vara oförändrad med undantag för skatteväxling. Soliditeten bör stärkas. Nya investeringar ska över en rullande femårsperiod vara självfinansierade till lägst 95 %. Långsiktigt ska kommunens och koncernens låneskuld per invånare inte överstiga medelvärder för landets kommuner. Koncernens soliditet bör stärkas. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Vid samma möte beslutade kommunstyrelsen om riktlinjer för god ekonomisk hushållning enligt nedan: Kommunen ska vårda och underhålla sina tillgångar väl Värdet på kommunens anläggningstillgångar ska upprätthållas genom att underhåll och reinvesteringar ligger på en nivå som säkrar tillgångens värde och nyttjandemöjlighet. God budgetföljsamhet I budgeten anges de ekonomiska ramarna för verksamheten. Överskridande av dessa medges inte. Löpande under året ska nämnderna följa upp det verksamhetsmässiga och ekonomiska utfallet. Vid befarad negativ budgetavvikelse ska en åtgärdsplan upprättas för hur budgetföljsamhet ska uppnås. En aktiv intern kontroll Nämnder och styrelser ska årligen upprätta en plan för intern kontroll, aktivt tillse att kontrollåtgärderna vidtas samt årligen redovisa vilka kontrollåtgärder som vidtagits och resultatet av dessa. En ändamålsenlig ekonomimodell Nämnder och styrelser ska ha en rättvisande och aktuell redovisning samt en väl fungerande ekonomistyrningsmodell inklusive planerings- och uppföljningssystem. En välkonsoliderad koncern Bolagen bör ta fram en strategi för hur deras respektive soliditet kan stärkas med minst 10 %-enheter utifrån nuvarande nivå. Resultatutjämningsreserv (RUR) Vid samma möte beslutade även kommunstyrelsen om att införa en resultatutjämningsreserv i Bromölla kommun och att under eget kapital reservera 51,3 mnkr avseende åren I 2013 års bokslut avsattes ytterligare sju miljoner kronor till en reserv om totalt 58,3 mnkr. Riktlinjerna för resultatutjämningsreserven är enligt följande: Reservering Reservering till resultatutjämningsreserven ska göras i syfte att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. I Bromölla kommun ska reserveringar göras i enlighet med kommunallagen 8 kap 3 d andra stycket, det vill säga med högst det belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balansjusteringar som överstiger en procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Reservering får ske till resultatutjämningsreserven upp till det att reserven uppgår till 10 % av årets skatteintäkter och generella statsbidrag. Disposition Disposition från resultatutjämningsreserven ska endast ske för att täcka underskott (det vill säga om årets resultat efter balansjusteringar är negativt) som uppstår till följd av lågkonjunktur. Bedömningen av konjunkturens effekt på intäkterna görs genom att jämföra den aktuella prognostiserade underliggande skatteunderlagsutvecklingen med den genomsnittliga underliggande utvecklingen under den senaste tioårsperioden. Om det aktuella årets prognostiserade skatteunderlagsutveckling understiger genomsnittet för de tio senaste åren får disposition göras med ett belopp som motsvarar mellanskillnaden. Under ett enskilt år får aldrig mer än 20 % av reservens maximala belopp disponeras. 7

8 2 0 RESULTATBUDGET OCH FINANSIERINGSBUDGET Resultatbudget (mnkr) Nettokostnader -557,3-584,1-601,3 620,2 Avskrivningar -24,0-25, Verksamhetens nettokostnader -581,3-609,1-627,3-647,2 Skatteintäkter och statsbidrag 594,0 621,6 641,6 661,9 Finansnetto -1,1-0,2-1,6-1,6 Resultat före extraordinära poster 11,6 12,3 12,7 13,1 Extraordinära poster Årets resultat 11,6 12,3 12,7 13,1 Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag 98,0 98,0 98,0 98,0 Finansieringsbudget (mnkr) Årets resultat 11,6 12,3 12,7 13,1 Avskrivningar 24,0 25,0 26,0 27,0 Försäljning av anläggningstillgångar Minskning av långfristiga fordringar Ökning av långfristiga skulder 90,0 0,0 0,0 0,0 Summa tillförda medel 125,6 37,3 38,7 40,1 Nettoinvesteringar 137,4 40,0 40,0 40,0 Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga skulder Summa använda medel 137,4 40,0 40,0 40,0 Förändring rörelsekapital 11,8-2,7-1,3 0,1 8

9 BALANSBUDGET OCH KOMMUNENS RESULTAT 2 0 Balansbudget (mnkr) Plan 2016 Plan 2017 Tillgångar Anläggningstillgångar 392,2 516,9 531,9 545,9 558,9 Omsättningstillgångar 127,5 104,4 101,7 100,4 100,5 Summa tillgångar 519,7 621,3 633,6 646,3 659,4 Eget kapital och skulder Eget kapital 335,3 346,9 359,2 371,9 385,0 Avsättningar 12,3 12,0 12,0 13,0 14,0 Långfristiga skulder 60,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kortfristiga skulder 112,1 112,4 112,4 111,4 110,4 Summa Eget kapital och skulder 519,7 621,3 633,6 646,3 659,4 Soliditet 0,65 0,56 0,57 0,58 0,58 Soliditet inkl pensionsskuld 0,16 0,17 0,20 0,21 0,23 Pensionsskuld 250,1 239, ,6 Borgensåtaganden 647,3 Kommunens resultat (mnkr) ,7 27, ,8 18,1 10 9,9 11,6 12,3 12,7 13, Plan 2016 Plan

10 2 0 INVESTERINGSBUDGET I SAMMANDRAG Investeringsbudget , sammandrag (tkr) År Nämnd/verksamhetsområde Kommunstyrelsen: Gemensam service och politik Stöd och omsorg Tillväxt och utveckling Utbildning Myndighetskontor Övergripande Total nettoutgift

11 Lånebilaga 20 (tkr) Skuld LÅNEBILAGA, UTDEBITERING OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING Ränta Amortering Summa 2 0 Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest* SUMMA *Upphandlas under december 2014 Utdebitering (kr) År Kommun Landsting Summa ,76 10,39 32, ,76 10,69 32, ,76 10,69 32,45 Befolkningsutveckling

12 2 0 FINANSFÖRVALTNING Finansförvaltning Plan Plan Mnkr INTÄKTER Kommunalskatt 469,7 488,1 508,7 527,5 Statsbidrag 124,3 133,4 132,8 134,3 Externa finansiella intäkter Summa externa intäkter ,5 644,5 664,8 Internränta 10, ,7 Summa interna intäkter 10, ,7 Summa intäkter ,7 661,5 683,5 KOSTNADER Pensionskostnader Externa finansiella kostnader 4,1 3,2 4,6 4,6 Summa externa kostnader,1 13,2 14,6 14,6 Verksamhetens ramar 580,3 614,2 634,2 655,8 Summa interna kostnader 580,3 614,2 634,2 655,8 Summa kostnader 595,4 627,4 648,8 670,4 Förändring av eget kapital 11,6 12,3 12,7 13,1 På finansförvaltningen redovisas de externa intäkterna av kommunalskatt och statsbidrag samt de externa finansiella intäkterna. Interna intäkter utgörs av internräntan som till följd av den stora investeringsverksamheten ökar under perioden. På kostnadssidan redovisas de pensioner som inte täcks av kommunens interna po-påslag. Det vill säga utbetalningar av de pensioner som är intjänade innan och redovisas inom linje samt de externa finansiella kostnaderna. Även dessa beräknas öka till följd av ökat upplåningsbehov. Interna kostnader är verksamhetens ramar och mellanskillnaden mellan kostnaderna och intäkterna blir samma förändring av eget kapital som redovisas i resultatbudgeten. 12

13 ORGANISATION 2 0 Kommunens organisation Kommun Koncern Bolag Valberedning Kommunfullmäktige AB BromöllaHem Revision Beredning för tillväxt och samhällsbyggande Bromölla Energi och Vatten AB Välfärdsberedningen Bromölla Fjärrvärme AB Arvodesberedning Överförmyndarnämnd Valnämnd Skåne Blekinge Vattentjänst AB 25 % Bromölla Fritidscenter AB Samhällsbyggnadsutskott Myndighetsnämnd Myndighetskontor Förbund Sölvesborg-Bromölla kommunalförbund Omsorgs- och ungdomsutskott Allmänt utskott Kommunstyrelse Stiftelser Bromölla Industristiftelse Kommunstyrelsens förvaltning Gemensam service Stöd och omsorg Tillväxt och utveckling Utbildning 13

14 2 0 DRIFTSBUDGET Kommunstyrelsen - Gemensam service Ordförande: Verksamhetschef: Marie Wäppling (tkr) Intäkter Kostnader Nettokostnader Inkl. Bromölla Direkt 20 och ofördelad centralt placerad lönepott i budget 2014 och 20. Inledning Inom Gemensam service finns samtliga verksamhetsövergripande funktioner samlade såsom kommunledning, kansli- och utvecklingsenhet, ekonomienhet, personalenhet samt kommunikations- och serviceenhet. Även fastighetsenhet och räddningstjänst inryms här. Framträdande för Gemensam service är samarbetet mellan funktionerna och ambitionen att verka som en samlad enhet i uppdraget. Detta kan beskrivas som tudelat där det både handlar om att serva politiken med beslutsunderlag och utredningar samt att stödja och delta i verksamheternas utvecklingsarbete. Årets verksamhet Kansli- och utvecklingsenheten består av sex olika arbetsområden: juridik, kansli med politiskt stöd, utveckling, handläggaruppgifter till överförmyndarnämnden, samordning kring trygghets- och säkerhetsfrågor samt arkiv. Kansliet är också tjänstemannastöd till valnämnden för genomförande av de allmänna valen. Det politiska stödet ges dels till kommunstyrelsen och dess utskott, dels till kommunfullmäktige och dess beredningar. I inledningen av den nya mandatperioden kommer extra fokus att ligga på att introducera och genomföra utbildningar till de förtroendevalda. Enheten kommer att fortsätta arbetet med att ge stöd till organisationen i förändringsarbetet om en styrningsoch ledningsfilosofi till ett systemtänkande enligt Vanguardmetoden. Syftet med arbetet är att höja kvaliteten för medborgare, öka medarbetarnas arbetstillfredsställelse samt ge ökad effektivitet. Den antagna visionen för Bromölla kommun kommer också ligga till grund för verksamhetsutveckling framöver. SCB:s Medborgarundersökning kommer att genomföras under hösten 20. Syftet med undersökningen är att undersöka vad kommuninvånarna tycker om kommunen som en plats att leva på, våra verksamheter och möjligheten till inflytande. Resultatet kommer att analyseras under slutet av året. En förstudie om digital långtidslagring inom arkivverksamheten har utretts inom ramen för ett projekt inom Skåne Nordost. Underlag för hur arbetet ska gå vidare kommer att tas fram under 20. Ekonomienheten arbetar med allt från löpande ekonomiadministration, budget, bokslut och uppföljningar samt finansiering till strategiska och långsiktiga ekonomifrågor. Samtliga kommunens ekonomer är knutna till enheten vilket innebär att arbete med ekonomistyrningsfrågor görs på alla nivåer i kommunen. Upphandlings- och försäkringsfrågor sorterar även under enheten. Förutom det löpande arbetet och utvecklingen av detta kommer ett nytt ekonomisystem att införas under året. Upphandling genomfördes och avtal skrevs under I samband med bytet av ekonomisystem kommer även kodplanen till stora delar att bytas ut. Bland annat kommer KommunBas 13 att införas. Utvecklingen av koncernsamordningen och ekonomistyrningen i organisationen kommer även under 20 att ha en hög prioritet. Inom upphandlingsverksamheten kommer fokus att ligga på att genomföra de effektiviseringar som inköpsanalysen kunnat identifiera i första rapporten. Därtill kommer en utökning av elektroniska leverantörsfakturor ha en hög prioritet. Personalenheten har ett övergripande ansvar för personalfrågorna i Bromölla kommun. Personalenhetens syfte är att erbjuda kommunens chefer och politiker kunskap, stöd och rådgivning inom personalområdet för att kunna leverera det som medborgarna efterfrågar. Ny personalchef kommer att tillträda under våren 20. Stor vikt kommer att läggas på att tillsammans med de två personalspecialisterna göra en översyn av kommunens samtliga personalprocesser för att säkerställa att de matchar behovet i våra verksamheter. En del av detta är att i samverkan med förtroendemän se över rutiner och dokumentation av arbetsmiljöarbetet. Vikten av folkhälsoarbetet är uttalat i budgeten. Arbetet framöver kommer att breddas och målsättningen är att arbetet ska omfatta såväl unga som gamla. Samarbetet mellan olika verksamheter både internt och externt kommer att utökas. En dubblering av friskvårdsbidraget görs under året. I Kommunikations- och serviceenheten, som är en ny benämning, ingår kommunikationsenheten, växel och reception i kommunhuset samt kontorsservice med posthantering och distribution. Kommunikation och service fokuserar på service, internt såväl som externt, på mötet och i kommunikationen med medborgarna utifrån systemtänkande och den efterfrågan som finns. Under året kommer kommunikationsenheten att fortsätta med det arbete som har påbörjats när det gäller kommunens webbplats och en ny version av kommer lanseras. Struktur, innehåll, tillgänglighet och språk är viktiga områden som kommer att ligga till grund för arbetet. Vi kommer också att utifrån samma parameterar undersöka vilken väg kommunen ska ta när det gäller e-tjänster och möjligheten för kommunens medborgare att uträtta sina kommunala ärenden via nätet när de önskar. 14

15 DRIFTSBUDGET 2 0 Foto: Viktoria Unosson idag. Målet är att systemet ska stödja en effektivare hantering med digitala underlag till våra ärenden. Detta ska ske i förhållande till våra medborgare, de förtroendevalda och till medarbetarna. Ekonomistyrning, koncernsamverkan och inköpsanalys kommer att vara ledord under den kommande perioden för ekonomienheten. Kommunen står också inför stora utmaningar i framtiden och arbetet med att höja och upprätthålla kvaliteten på beslutsunderlagen kommer att ha hög priorietet. Med hjälp av nya verktyg och rutiner kommer ekonomienheten att som en del av den kommunala verksamheten ytterligare kunna bidra till förbättringsarbetet i organisationen. Under 20 kommer Kommunikations- och serviceenheten att fortsätta erbjuda tjänster inom telefoni och kommunikation till vattentjänstbolaget SBVT AB (Skåne Blekinge Vattentjänst AB). Fastighetsenhetens verksamhetsområde omfattar förvaltning av befintliga byggnader i kommunen såsom förskolor, skolor, idrottshallar, simhall, kontor, lokal för dagverksamhet, något flerfamiljhus samt några övriga lokaler. Enheten genomför de byggnadsinvesteringsprojekt som beslutas politiskt. Stor vikt läggs i enhetens arbete på att dämpa kostnadshöjningar avseende energi. Enheten arbetar även för förbättringar av arbetsmiljön i kommunens fastigheter. Detta innebär att jämnare och rätt temperatur i lokalerna erhålls. Energieffektiviseringsarbetet fortsätter under året, dels genom energieffektiviseringsprojekt, dels genom optimal drift av befintliga installationer. Prishöjningar för värme och vatten är inte känt ännu. Under 20 kommer fastighetsenheten fortsätta att arbeta för att det eftersatta underhållet inte ska öka. Stor del av enhetens arbetstid kommer under 20 att läggas på två stora investeringsprojekt: Näsums skola och nya förskolan på Strandängsområdet. Räddningstjänsten genomför planering och ledning av räddningstjänstens verksamhet, övnings- och insatsplanering, rekryterings- och utbildningsverksamhet, extern teoretisk och praktisk utbildning, förebyggande brandskyddsverksamhet samt tillhörande administration. Arbetet på Räddningstjänsten fortsätter med den nationella strategin att stärka brandskyddet genom stöd till den enskilde och andra utsatta grupper i samhället. Detta görs med utbildning av skolelever i åk 2, 5 och 8, bostadsrättsföreningar, hemtjänstpersonal, SFI-klasser, grupper av ensamkommande flyktingbarn samt genom informationsfolder till alla hushåll. Arbetsmiljön i brandstationen har blivit betydligt bättre sedan tvättutrustningen för larmkläder kom på plats. Nästa steg för arbetsmiljön blir att skapa rutiner och möjligheter för att ta hand om övrig förorenad utrustning som inte går att rengöra i tvättmaskinen. Framtidsutsikter Kansli- och utvecklingsenheten kommer att inleda en översyn över det dokument- och ärendehanteringssystem som används För att uppnå målet om en attraktiv arbetsgivare kommer personalenheten att fortsätta arbeta med att utveckla ledarskap och medarbetarskap. Personalenheten kommer sätta fokus på långsiktig personalförsörjning då stora grupper närmar sig pensionsåldern. Ett mål är att marknadsföra Bromölla kommun i regionen som en potentiell attraktiv arbetsgivare samt att behålla de eftertraktade yrkesgrupperna inom vår egen kommun. Chefer och medarbetare behöver stärka sig i arbetet med att lyfta fram Bromölla kommuns alla fördelar som arbetsgivare och sprida dessa i sina närområden. Det är angeläget att även framöver följa sjuktalen och att arbeta mer förebyggande med utveckling av hälsofrämjande åtgärder. Kommunikations- och serviceenhetens verksamhet handlar i första hand om människor, men även tekniken står i fokus. När det gäller kommunikation och teknisk utveckling händer nya saker hela tiden. Det är svårt att förutspå den framtida utvecklingen, men även fortsättningsvis kommer verksamheten att arbeta utifrån den efterfrågan som finns och använda den teknik och de mediekanaler som målgrupperna väljer. Resultatet för energiutfallet för 2012 visar att det nationella målet för 2020 nästan redan uppnåtts. Nästa nationella mål är att Sverige 2050 ska minska energianvändningen med 50 % i förhållande till 2009 års förbrukning. Med anledning av detta krävs att arbete med energieffektivisering fortsätter för att nå detta mål. Den tekniska utvecklingen i samhället generellt kräver ökad kunskap inom Räddningstjänsten avseende material och teknik. För att hantera detta på ett tryggt och säkert sätt behöver såväl arbetsmetoder och övningstid ses över. På sikt har Räddningstjänsten behov av ett övningshus/kallförråd i anslutning till befintliga lokaler. Detta skulle möta behovet av att kunna bygga upp olika miljöer för kalla rökövningar, för att kunna öva inomhus med klippverktyg på skrotbilar. Nyckeltal/statistik Underhåll kr/m Förbrukning m2/år värme normalkorrigerad Faktisk förbrukning värme kwh/m2 105 El kwh/m2 74

16 2 0 DRIFTSBUDGET Kommunstyrelsen - Stöd och omsorg Ordförande: Verksamhetschef: Susanna Wahlman Sjöbring (tkr) Exkl. centralt placerad lönepott för 2014 och Intäkter Kostnader Nettokostnader Inledning I verksamhetsområdet Stöd och omsorg ingår individ- och familjeomsorg, vård och omsorg samt omsorg funktionsnedsättning. Årets verksamhet Kvalitetsarbetet med systemtänk som metod kommer att fortlöpa i de olika verksamheterna och en tidsplan är framtagen för vård och omsorg. De verksamheter som är igång ska fortsätta utveckla arbetet med att ta fram kapabilitetsmått, det vill säga mått på hur bra vi är på att leverera det som är viktigt för medborgaren. Processen har påbörjats med med ett kvalitets- och ledningssystem utifrån Socialstyrelsens riktlinjer. I arbetet med detta kommer införandet av ett system att underlätta för verksamheterna att följa upp kvaliteten i insatserna. Kravet på både egna och nationella kvalitetsuppföljningar ökar och ett behov finns för inrättande av en kvalitetsansvarig som följer upp och analyserar de mätningar som sker. Implementeringen av arbetskläder inom vård och omsorg fortskrider och under 20 utökas det med särskilda boenden. Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen arbetar med utredningar och insatser gällande barnavård, familjerätt, unga lagöverträdare, beroende/missbruk, försörjningsstöd, integration samt socialpsykiatri samt det övergripande arbetet med ANDT (Alkohol, Narkotika, Droger och Tobak). Försörjningsstödet fortsätter att minska i Bromölla. Arbetet med Finsam (Finansiell samverkan i nordöstra Skånes kommuner) och OSA (Offentligt Skyddad Anställning) är några insatser som pågår för att hjälpa individer till egen försörjning. En fortsatt förändring och utveckling av handläggningsrutinerna bidrar till en positiv utveckling till egenförsörjning. Arbetet med att erbjuda barn/ungdomar och deras familjer trygga boende- och behandlingsalternativ på hemmaplan fortgår liksom den kvalificerade öppenvårdsbehandlingen riktad till beroende/missbruk. Detta har hittills resulterat i en fortsatt minskning av institutionsplaceringarna både på barn- och ungdomssidan och på vuxensidan. Boendet för ensamkommande flyktingbarn/ungdomar är fullt utnyttjat. Mottagandet ökar då tillströmningen av barn och ungdomar till Sverige är betydligt fler än vad Migrationsverket prognostiserat. Vård och omsorg Vård och omsorg består av hemtjänst, hemsjukvård, öppna insatser, korttidsboende och särskilt boende. Arbetet som inletts med att implementera systemtänk inom vård och omsorg fortskrider, två hemtjänstgrupper arbetar i dagsläget fullt ut enligt systemtänk. Detta betyder att verksamheten anpassas efter medborgarens behov med tydliga kvalitetsmått. Nöjdhet och kontinuitet är kapabilitetsmått inom systemtänkande i hemtjänsten. En bemanningsenhet med ett tekniskt system som stöd har startats upp inom vård och omsorg och här har även samtliga medarbetare fått önska sin sysselsättningsgrad. Under 20 kommer vi systematiskt att följa upp arbetet och förfina systemet efter brukarnas/verksamhetens behov. Arbetet i ledningskraftsteamen tillsammans med primärvården och regionen kommer att fortsätta. Kvalitetsäkringen med registrering av åtgärder och uppföljning i nationella kvalitetsregister fortskrider. Satsningen med att höja kvaliteten kring måltiden och måltidsmiljön pågår och uppföljning av de olika aktiviteterna kommer att ske under året. Arbetet pågår med förberedelsen inför de nya föreskrifterna om behovsanpassad bemanning på särskilt boende som träder i kraft En biståndshandläggare arbetar med bedömningarna inom särskilt boende. Äldre ska få hjälp och stöd utifrån sina individuella behov och därför kommer ett nytt bedömningssystem som kallas ÄBIC (Äldres Behov I Centrum) att införas under 20. Det innebär att biståndshandläggarna kommer att göra behovsbedömningen utifrån elva livsområden. Arbetssättet är behovsinriktat, systematiskt och strukturerat. Andelen personer med demens eller demensliknande symtom ökar inom vård och omsorg, varför en planering kommer att inledas för att kartlägga behovet av korttidsplatser med inriktning demens. En digitalisering av trygghetslarmen kommer att genomföras under året. 16

17 DRIFTSBUDGET 2 0 Omsorg funktionshinder Omsorg funktionshinder består av gruppboende, daglig verksamhet samt övriga insatser enligt LSS (Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade). Verksamheterna arbetar med att ställa om till det systemtänkande arbetssättet, där de har hunnit olika långt. Omställningen är krävande men arbetssättet är inspirerande och givande. Fortsatt anpassning av personalresurserna är nödvändiga för att klara den föränderliga verksamheten, med skiftande behov och efterfrågan. Behovet av fler sysselsättningstyper inom daglig verksamhet kommer att kräva anpassningar och utveckling inom verksamheten. Verkställigheten av korttidsvistelse finns inte i egen regi utan verkställs genom köp av platser från grannkommunerna. Denna verkställighet kommer att bli svårare att utföra då några kommuner har lämnat besked att de inte kan ta emot brukare från kringliggande kommuner längre. Försäkringskassan (FK) har intagit en mer restriktiv hållning i ärenden som gäller personlig assistans. Vissa omprövningar kan leda till minskade timmar från FK och kommer därmed att öka kostnaderna för kommunerna. Här krävs ett bra samarbete med övriga verksamheter, som till exempel hemtjänsten, för att lösa detta. Det finns fyra gruppbostäder i verksamheten och bedömningen görs, i nuläget, att det går att möta den efterfrågan som finns. Framtidsutsikter Individ- och familjeomsorg Utmaningen under de kommande åren kommer i stort att handla om att fortsätta arbetet med att minska försörjningsstödet och i samverkan hitta andra alternativ, framför allt till ungdomarna. Utvecklingen av kommunens stödinsatser till utsatta barn och ungdomar kommer att fortsätta och ytterligare behandlings- och stödalternativ på hemmaplan kommer att kunna erbjudas. Om antalet ensamkommande barn och ungdomar fortsätter att öka och ansvaret för det kommunala mottagandet blir oförändrat måste ytterligare boendelösningar för målgruppen komma till stånd. vård och omsorgsboende på sikt. I trygghetsboendet kommer vård och omsorg att ansvara för en gemensamhetslokal och bidra med viss värdinnebemanning. Omsorg funktionshinder Det pågående arbetet med att implementera systemtänkande arbetssätt kommer att fortlöpa inom de olika enheterna. Verksamheten behöver starta korttidsvistelse i egen regi för att veta att de beviljade insatserna ska kunna verkställas. Idag är vi beroende av att köpa platser från grannkommunerna. De har dock aviserat att deras egna behov ökar och de får allt svårare med platser till andra utanför den egna organisationen. Detta kan komma att innebära vitesföreläggande för oss om vi inte kan verkställa behoven. Trycket på inkommande ärende och mer komplexa ärende både inom våra boende och inom daglig verksamhet ökar konstant och det innebär hög belastning på handläggaren i verksamheten. För att undvika sårbarhet i verksamheten och för att kunna möta efterfrågan från brukare behöver denna del av verksamheten utökas. Det krävs utveckling av verksamheterna samt ökad kunskap att möta nya och större behov hos brukarna. Nyckeltal/Statistik Nettokostnad per invånare inom äldreomsorgen, kr Nettkostnad per invånare inom omsorg funktionsnedsättning, kr Nettkostnad per invånare inom hälso- och sjukvård, kr Nettokostnad per invånare inom individ- och familjeomsorg, kr Foto: Viktoria Unosson Vård och omsorg Vård och omsorg står inför stora utmaningar förväntas ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal slutas. Detta kommer att innebära ett förändrat ansvar för kommunen. Vi vill verka för att vara en attraktiv arbetsgivare och planera långsiktigt för att möta det kompetens- och rekryteringsbehov som finns inom vård och omsorg. Vidare krävs att vi deltar i teknikutvecklingen för att skapa fler möjligheter för den enskilde medborgaren att leva ett självständigt liv. Tillkomsten av trygghetsboende förväntas minska behovet av 17

18 2 0 DRIFTSBUDGET Kommunstyrelsen - Tillväxt och utveckling Ordförande: Verksamhetschef: Anders Wanstadius (tkr) Exkl. centralt placerad lönepott för 2014 och 20. Inledning Verksamhetsområdet Tillväxt och utveckling omfattar kultur, bibliotek, turism, fritid, näringsliv, arbetsmarknad, fysisk planering och teknisk verksamhet. Årets verksamhet Intäkter Kostnader Nettokostnader Näringslivsenheten Ansvaret för det generella näringslivsarbetet åvilar kommunstyrelsen. Arbetet baserar sig på innehållet i den näringslivsplan som, i början på året, fastställs efter att ha varit på remiss i kommunens näringslivsråd. I denna plan presenteras konkreta åtgärder inom fem strategiskt viktiga områden: Insatser för befintligt näringsliv Stimulans till ökat nyföretagande Företagsetablering Kommunprofilering Medverkan i regionalt näringslivsarbete Näringslivsenheten ska internt vidareutveckla sitt arbetssätt i företagsrelaterade ärenden. Kunskap, god service och tydlighet ska vara ett signum, det ska vara enkelt att ha med kommunen att göra. En etableringsstrategi ska arbetas fram och utifrån denna ska våra verksamhetsområden marknadsföras. I anslaget för näringslivsbefrämjande insatser ingår bidrag till Bromölla Industristiftelse. Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenheten (AME) fortsätter under 20 att aktivt arbeta för att fler ungdomar år ska få stöd i sitt strävande mot en självförsörjning och en framtid på arbetsmarknaden. I samverkan med andra aktörer kommer AME att skapa nya verksamheter som är anpassade efter ungdomar som står långt från en arbetsmarknad. Det planeras för en mötesplats för alla kommunens arbetslösa invånare som behöver hjälp med CV, personligt brev, ansökningar och annat. Till en början kommer mötesplatsen/jobbcentrat vara öppen ett par dagar i veckan för att senare förändras efter behov. Arbetsförmedlingen genomgår en stor omorganisation och det finns risk för att Bromölla inte längre kommer att ha tillgång till denna service. Utifrån detta måste vi möta kommuninvånarnas behov av information och stöd. 18 Arbetsmarknadsenheten har fått uppdraget Ung jobb genom beslut i fullmäktige, där vi ska satsa på arbetslösa ungdomar upp till 25 år som har svårt att få fäste på arbetsmarknaden. I regeringens budgetförslag ligger stora förändringar inom arbetsmarknadspolitiken, men inga beslut är fattade i nuläget. Om de ekonomiska förutsättningarna för AME blir samma som innevarande år. kommer verksamheterna att fortsätta med oförminskad styrka inom ungdomsanställningar, feriearbete, sommarföretag, kommunala praktikplatser, Magasinet samt BromöllaBryggan. Inom samarbetet Skåne Nordost arbetsmarknad pågår ett planeringsarbete om en gemensam ansökan till ESF-rådet. Syftet med ansökan är att arbeta fram en gemensam arbetsmetod inom arbetsmarknadsfrågorna samt skapa förutsättningar för kommunöverskridande projekt eller verksamheter enligt Målbild KIA (det kommunala informationsansvaret) förändras vid årsskiftet till KAA (det kommunala aktivitetsansvaret). Kommunerna får större krav på sig att erbjuda konkreta aktiviteter till ungdomar som lämnar gymnasieskolan utan behöriga betyg. Ytterligare en förändring är att elever i gymnasieskolans introduktionsprogram också kommer att omfattas av KAA. Det blir därför nödvändigt med en ny samarbetsorganisation inom området så att behoven tillgodoses. Biblioteks- och kulturenheten Bromölla bibliotek och kultur kommer att fortsätta arbetet med att utveckla folkbiblioteket till kulturhus/kulturmötesplats för att kunna erbjuda tilltalande evenemang och tjänster för medborgarna. Arbetet med att göra om biblioteksparken till en Krumelurpark kommer att initieras och under sommaren kommer parkens tre första krumelurer att invigas. Kommunens biblioteksplan ska under året revideras och uppdateras. Under 20 kommer biblioteken inom Skåne Nordost att lansera Arena, en ny webbportal med gemensam ingång och tillgång till alla böcker och evenemang inom biblioteken i Skåne Nordost. Detta innebär en utökning av bibliotekets digitala tjänster och en förbättrad biblioteksservice med ökad tillgång till information och media för medborgarna. Arbetet med barn och unga kommer att ha hög prioritet. Utöver detta område kommer integration/mångfald och KKN (kulturella kreativa näringar) att prioriteras under 20. Vår främsta utmaning är att införliva och öka kunskapen om kulturens värde för tillväxt och utveckling av lokalsamhället, samt att visa på kulturens betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Kulturens roll i förskola/skola bör stärkas som en del i barns rätt till kultur och uppfyllelse av kunskapsmålen. Turist- och fritidsenheten Under hösten 2014 påbörjades arbetet med att ta fram en fritidsstrategi och att färdigställa denna utifrån alla verksamheterna kommer bli en viktig del under året.

19 DRIFTSBUDGET 2 0 Arbetet med Sydostleden, en cykelled mellan Växjö och Simrishamn, kommer att fortsätta utvecklas både fysiskt och marknadsföringsmässigt. Under våren kommer Åsens fältstation invigas som en del i Leaderprojektet Havsdrakarnas hus. Arbetet med att fräscha upp och förbättra kommunens badplatser fortsätter, årets badplats är Valje. Simhallens webbsidor kommer att revideras under året och olika sociala medier kommer att testas vidare. Simhallen kommer att erbjuda sin färdiga infrabastu till sina besökare. Den befintliga ridslingan ska digitaliseras 20 samt informationen om den ska göras tillgänglig för webben. Fritidsgården Tunnan kommer att vidareutveckla Kul i Lov ytterligare för att engagera så många sportlovslediga barn som möjligt. Bromöllalägret är ett lyckat koncept som fortsätter som vanligt. Tekniska enheten Inom verksamheten finns den samlade administrationen för gator, parker, renhållning, planer, kart och mät samt miljöstrategi. Den reviderade översiktsplanen har distribuerats under året. Driften av park och gator fungerar genom skötselentreprenad med Svevia. Entreprenaden går ut i augusti 20. Förfrågningsunderlag har därför tagits fram för en ny tioårsperiod. Avtal kommer att träffas med entreprenör under början av 20. Modernisering av kommunens gatljusarmaturer har fortsatt, vilket innebär längre livslängder på armaturer samt en minskad elförbrukning. En inventering av beläggningarna på kommunens samtliga gator kommer att utföras under sommaren 20. Inventeringen visar tydligt var behoven av toppbeläggningar är störst. Framtidsutsikter Bromölla kommun står inför fortsatt stora strukturella förändringar då drygt 30 % av våra arbetstillfällen finns i tillverkningsindustrin. Arbetslösheten, speciellt på ungdomssidan, är fortsatt hög även om vi nu kan skönja något lägre arbetslöshetstal. Här måste berörda parter kraftsamla tillsammans. Detta inom ramen för såväl näringslivs- som arbetsmarknadsrådet samt i arbetsgruppen med uppdraget att samordna kommunens arbetsmarknadsinsatser. Andra prioriterade områden är att verka för ökad lokal handel och levande landsbygd. Även inom dessa områden handlar mycket om samspel mellan kommun och berörda parter. För 2016 prognostiserar regeringen en svag återhämtning på arbetsmarknaden. På lokal nivå förväntas arbetslöshetssiffrorna bli fortsatt höga, vilket innebär att behovet av insatser inte kommer att minska. Verksamhetsutvecklingen blir beroende av vilka åtgärder som rikspolitiken tänker genomföra. För att kunna möta framtidens utmaningar behöver vi utveckla samarbetet med våra lokala kulturarbetare, föreningar, studieförbund och andra aktörer. Även samarbetet mellan de kulturella och kreativa näringsidkarna och övriga näringslivet inklusive turistnäringen behöver vidgas, t.ex. Ifö Center. Vi kommer fortsätta vårt arbete med att nå ut till nya målgrupper för att underlätta integration och skapa en större mångfald i verksamheten. Arbetet med att uppmärksamma konstens och kulturens betydelse för utformning och utsmyckning av våra offentliga miljöer kommer att utvecklas tillsammans med turism och fritid. Konst och kultur har ett betydande värde för tillväxt och utveckling av lokalsamhället. Våra badplatser kommer fortlöpande rustas upp, en badplats varje år. Välskötta och säkra badplatser med bra service är ett led i besöks- och turistnäringens utveckling. För att underlätta för våra besökare kommer vi att skapa tydligare vägvisning genom centrum från järnvägsstationen. Bromölla är med och arrangerar vandrareventet Eurorando i september Detta väntas förlänga turistsäsongen och bidra till många nya besökare i kommunen. Inför eventet kommer Vandringens dag att arrangeras i september 20. Loppet Ivösjön runt ska utvecklas och tillsammans med föreningar och turismföretagare ska ett triathlon/cykellopp skapas. För att öka antalet besök i simhallen ska den synliggöras mer och marknadsföringen utvecklas. En ökning av besöks- och turistnäringens omsättning i Bromölla kommun kan därigenom skapa fler arbetstillfällen. Detaljplanearbetet kommer, efter något år på sparlåga, ta ny fart för att motsvara kommunens ambition om att vara en attraktiv kommun. I och med färdigställandet av Ivöstrandsområdet kommer kraven på drift och underhåll för att bibehålla området attraktivt. Området kommer också kräva en tydligare tillfart samt en utbyggnad av kollektivtrafiken Näringsliv Antal företagsbesök Antal företagsträffar Antal nyhetsbrev Turism och besöksnäring Omsättning, kr/inv 68,5 70,9 Allmänkultur Total kulturverksamhet, kr/inv 38,8 38,6 Huvudfokus de närmaste åren kommer att ligga på att utveckla biblioteket, inklusive parken, till kulturhus/kulturmötesplats där läsning, berättelser, kunskap, information, kreativitet och skapande står i centrum firar Bromölla bibliotek 30 år. Ett integrerat skol- och folkbibliotek i Näsum kommer att stå klart 2016, vilket, förutom ett mer tillgängligt folkbibliotek, även kommer att innebära nya möjligheter till samarbete mellan skola och bibliotek. Bibliotek Utlån/inv 5,3 5,0 Idrottshall och simhall Antal betalande besökare i simhall 19

20 2 0 DRIFTSBUDGET Kommunstyrelsen - Utbildning Ordförande: Verksamhetschef: Sven Håkansson (tkr) skolor med bra resultat: tydliga mål, planer, struktur, rutiner, höga förväntningar samt fokus på kedjan: resultat analys förbättringar genomförande resultat analys. Arbetet syftar till att arbeta som en organisation samt fokuserar på analyser av elevernas resultat för att förbättra lärarnas arbete med metodutveckling ute i klasserna. Intäkter Kostnader Nettokostnader Exkl. centralt placerad lönepott för 2014 och 20. Inledning I verksamhetsområdet Utbildning ingår förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem och musikskola. Årets verksamhet Utbildningsverksamhetens övergripande syfte är att ge alla barn de förutsättningar de behöver för att lyckas i livet. Det är av stor vikt att vi arbetar för en god arbetsmiljö där barnen och eleverna trivs, känner sig trygga och stolta över sin förskola/ skola och sitt lärande och därigenom når en hög måluppfyllelse. Vår strävan är att barn och elever ska mötas av en positiv grundinställning och en gemensam kunskapssyn. Att skapa en verksamhet där barn och elever ges möjlighet att använda sin nyfikenhet och är delaktiga, skapar förutsättningar för att de ska behålla lusten att lära och utvecklas under hela sin skoltid. Detta övergripande syfte finns på ett tydligt sätt formulerat i utbildningsverksamhetens visionsdokument. Där lyfter vi också fram våra tre fokusområden som vi vill arbeta med under 20: måluppfyllelse, delaktighet och alla barns och elevers rätt till stöd och stimulans. I detta arbete är förskolans och skolans pedagoger oerhört viktiga. Att skapa goda relationer till barn och elever och att skapa goda inlärningsmiljöer är avgörande faktorer för hur väl vi når vårt syfte - att alla barn ska lyckas. Enligt skollagen ska kommunen bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete genom att utveckla, planera och följa upp sin verksamhet. Inom utbildningsverksamheten kommer arbetet med det så kallade kvalitetshjulet att fortsätta och under våren 20 kommer det att revideras och förfinas. Kvalitetsarbetet bygger på att vi inhämtar kunskaper i form av resultat, statistik och analyser. Genom att lära av vad som fungerar och inte fungerar i arbetet skapas förutsättningar för utveckling och förbättring. Ett medel för att utveckla kvalitetsarbetet är den kompetensutveckling som rektorerna har påbörjat under hösten Målet är att detta arbete ska mynna ut i ett material som hjälper rektorn med det som ofta karaktäriserar framgångsrika En viktig faktor för att lyckas med fortsatta studier och i yrkeslivet är en fullständig gymnasieutbildning. Majoriteten av våra elever klarar skolan väl, men den stora utmaningen är att alla ska lyckas. Under 2014 har vi inom ramen för EU-projektet Within studerat vilka faktorer som kan bidra till att en elev lyckas eller misslyckas i skolan. Vi kan konstatera att vi behöver göra ytterligare satsningar på de barn och elever som riskerar att inte klara skolan på grund av olika funktionsnedsättningar och på barn och elever med andra modersmål. En stor prioriterad satsning under 20 är en sammanhållen elevhälsa. En ny organisation där våra befintliga resurser samordnas på bästa sätt är av yttersta vikt. Under våren 20 kommer en ny tjänst med ansvar för elevhälsan att inrättas. I tjänsten kommer samordningsansvar av elevhälsoresurserna att inrymmas samt ett ansvar för mottagande och kartläggning av nyanlända barn, elever och familjer. Här krävs även en pedagogtjänst för att vi ska leva upp till nya lagkrav kopplat till mottagande, kartläggning och skolgång för dessa elever. Förskola Arbetet med att se över förskolans och skolans lokalförsörjning fortgår. Förhoppningen är att så snart som möjligt kunna påbörja arbetet med den nya förskolan med sex avdelningar. En annan utmaning när det gäller lokalförsörjning är det ökade antalet förskolebarn i Näsum som gör att vi måste hitta lösningar både på kort och på lång sikt för att möta behovet av ytterligare förskoleplatser. Under 20 kommer en tillfällig lösning i form av en paviljong att komma på plats och samtidigt projekteras det för en utbyggnad inför För att möjliggöra tidiga insatser riktade till barn i förskolan kommer det under 2014 att anställas en specialpedagog. Specialpedagogen ska arbeta dels med det enskilda barnet men framförallt med handledning till förskolornas personal i syfte att tillrättalägga lärmiljön så att de olika barnens behov tillgodoses. Matematiklyftet, som tidigare genomfördes i grundskolan, har startats upp i förskolan och förskoleklassen. Matematiklyftet kommer att sträcka sig under hela 20 och syftar till att ge barnen en god start. Andra områden som kommer prioriteras inom kompetensutvecklingen är småbarns- och utomhuspedagogik. Skola Under 2014 har elev- och barnantalet ökat i våra verksamhe- 20