Budget 2013 Landstingsplan

Transkript

1 Budget 2013 Landstingsplan Landstinget Västmanland ett av de bästa landstingen i landet 1

2 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 LANDSTINGETS RESULTAT OCH UTMANINGAR... 3 PATIENTSÄKERHET... 4 BEMÖTANDE... 5 LANDSTINGETS ADMINISTRATIVA ARBETE... 6 IT... 6 Landstingets kommunikation... 7 AKTIVT MILJÖARBETE OCH HÅLLBAR UTVECKLING... 7 KÖFRITT LANDSTING... 8 Patientlotsar... 8 Vårdgarantikontor... 9 Remissfrihet... 9 PRIMÄRVÅRDENS UTMANINGAR Cosmic i primärvården VÅRDVAL VÄSTMANLAND UTVECKLA VÅRDVALET Minska väntetiderna i specialistsjukvården, LOV KOMMUNALISERAD HEMSJUKVÅRD PALLIATIV VÅRD SLUTENVÅRDEN Västmanlands sjukhus Köping Västmanlands sjukhus Sala Bergslagssjukhuset Västmanlands sjukhus Västerås Ambulans/Akutkliniken VÄSTMANLANDS SPECIALISTOPERATIONER AB PSYKIATRI Barn- och ungdomspsykiatri Vuxenpsykiatri Rättspsykiatri FOLKHÄLSA LANDSTINGETS MAT REHABILITERING HANDIKAPPCENTRUM FOLKTANDVÅRDEN VÄSTMANLAND AB PERSONAL OCH UTBILDNING Landstingets dag Landstingets 150-årsjubileum Landstingshälsan Forskningsfond KULTUR Tärna Folkhögskola KOLLEKTIVTRAFIK REGIONFRÅGAN LANDSTINGETS MÅLARBETE Målområde En god och jämlik hälsa Målområde En livskraftig region Målområde Nöjda och trygga medborgare Målområde En säker och kostnadseffektiv verksamhet av god kvalitet Målområde Stolta och engagerade medarbetare och uppdragstagare Målområde En stark och uthållig ekonomi EKONOMI I BALANS EKONOMISKA RAMAR INVESTERINGAR OCH FASTIGHETER

3 Förord Vården ska vara behovsprövad, solidariskt finansierad, finnas tillgänglig för alla som behöver den och hålla hög kvalitet. Människors rätt till vård ska inte avgöras av geografisk hemvist eller inkomst. Människor har samtidigt ett eget ansvar för sin livsstil och för att främja sin hälsa. Utgångspunkten för verksamheten inom vården ska alltid vara patientens behov. Alla invånare har rätt till en god och högkvalitativ sjukvård oberoende av ålder, kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och funktionsnedsättning. Överordnat all verksamhet är landstingets ekonomi. Det är den som sätter gränserna för vad landstinget kan göra. Att vårda ekonomin och därmed vara kostnadsmedveten och ansvarsfull är allas uppgift. Landstingets resultat och utmaningar Vikten av att ha en landstingsplan som är långsiktigt hållbar är central för att med framgång kunna leda ett landsting i tiden. I dag lägger vi mer pengar på hälso- och sjukvård i vårt län än någonsin tidigare, och enligt Socialdepartementets prognoser väntas kostnaderna för hälso- och sjukvård öka med 30 % till år Vård och omsorgs andel av BNP beräknas öka med 110 miljarder i dagens priser och det totala behovet av vårdpersonal väntas öka med 28 % till 2050, med en befolkningsökning på 14 %. En växande befolkning som lever längre kräver stora resurser, därför är det starkt motiverat att kunna upprätthålla en god hälsa för att så många som möjligt ska förbli friska längre upp i åldrarna. Under kommande årtionden kommer landstinget att möta behoven från en allt äldre befolkning. 600 Förändring av antal personer i olika åldrar jämfört med år 2005 (1000-tal) år år år Att tillgodose vårdbehoven på lång sikt innebär en stor utmaning, men också att det finns stort potential för effektiviseringar inom verksamheten. Det går att påverka 3

4 sjuklighet och funktionsförmåga och minska dess hindrande verkan. Det finns möjligheter att öka antalet arbetade timmar genom fler i arbete och längre tid på arbetsmarknaden för att säkra intäkterna. Socialdepartementet har gjort simuleringar som visar att det finns miljardbelopp att spara om vi lyckas förbättra folkhälsan, halvera antalet fallolyckor, undvika vårdskador inom slutenvård och förebygga högt blodtryck bland befolkningen för att på så vis minska risken för exempelvis stroke. Produktivitetsförändringen inom vården har varit mycket låg i jämförelse med jordbruk, industri, transport och den privata tjänstesektorn. Med en produktivitetsökning på 0,6 0,7 procent per år inom vård- och omsorg kan det ökade behovet mötas utan att öka sektorns andel av BNP. Detta ställer krav på verksamheten att lyckas med bland annat prevention, organisationsinnovationer och utveckling samt bra resultat i öppna jämförelser. Den totala nettokostnadsutvecklingen för hälso- och sjukvården i Västmanland måste stävjas. De senaste fyra åren har kostnaderna i Västmanland ökat med ca 18 % enligt Nysam. Där konstateras också att bland annat kostnadsutvecklingen för psykiatrin ligger högre än riksgenomsnittet. Västmanlänningarnas konsumtion av vård och läkemedel ökar och ligger även här relativt högt i jämförelse med övriga landet. Inom ett flertal områden är personalkostnaderna påtagligt högre än medianen samtidigt som produktiviteten är lägre. Det gäller bland annat patologi, mammografi, operation/anestesi och akutmottagningen. Det saknas inte anledningar att närmare granska vad dessa skillnader beror på. I SKL:s öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet från 2011 görs en jämförelse av kostnader och verksamhet vid 65 olika sjukhus i landet. Den visar att Västmanlands sjukhus Västerås har de allra högsta kostnaderna per DRG-poäng i kirurgisk slutenvård. Västerås ligger på kronor per DRG-poäng samtidigt som de flesta andra länssjukhus ligger under Samtidigt kan man utläsa att Västmanland får bland de allra lägsta betygen i landet av patienterna när det gäller bemötande, information och delaktighet inom både den öppna och slutna specialistsjukvården. I jämförelserna brister även tillgängligheten i primärvården. Totalt sett finns det många områden inom den västmanländska hälso- och sjukvården med stor förbättringspotential när jämförelser görs med andra landsting och sjukhus. Om Landstinget Västmanland skulle kunna bli lika effektiva som det effektivaste landstinget inom respektive nyckelområde har vi betydligt bättre möjligheter att hjälpa fler patienter till ett friskare liv. För att kunna genomföra detta måste landstinget utreda kostnadsutvecklingens orsaker. Det är samtidigt viktigt att vi också uppmärksammar de områden där Landstinget Västmanland lyckats bra i jämförelserna. Vi bedriver en cancervård av hög klass och erbjuder utmärkt kirurgisk behandling inom bland annat ljumskbråcksoperationer. Vi är också framgångsrika vid läkemedelsbehandling av reumatoid artrit. Dessa goda exempel ska lyftas fram och utvecklas ytterligare. Nyckeln för att kunna genomföra önskvärda förbättringar och effektiviseringar samtidigt som vi behåller hög kvalitet och god tillgänglighet är att landstinget säkrar tillgången på kompetent personal. Patientsäkerhet Årligen drabbas många västmanlänningar av skador orsakade av vården. Övermedicinering, felaktig medicinering, fallskador och vårdrelaterade infektioner är de vanligaste orsakerna. Socialstyrelsen har övergripande uppskattat att vårdskadorna kostar landstinget 120 miljoner kronor årligen. Landstinget Västmanland ska erbjuda en trygg, säker och kostnadseffektiv vård, därför är patientsäkerhetsarbetet prioriterat i särskild ordning med en nollvision för undvikbara vårdskador. Sedan 2010 har ett stort 4

5 arbete gjorts för att förbättra hygienrutinerna, samtidigt som brister i basal hygien har konstaterats. För patientsäkerhetsarbetet finns en ledningsorganisation som tydligare reglerar ansvarsfördelningen och hur arbetet ska vara organiserat. 30 % av alla inläggningar på sjukhus har sitt ursprung i felaktig medicinering. Läkemedelsgenomgångar är en enkel och kostnadseffektiv lösning. Därför vill vi i Landstingsalliansen särskilt framhålla vikten av att sådana genomgångar genomförs. Utvärdering ska ske om insatserna har inneburit att vårdskadorna minskat och vilka mätbara resultat som kan redovisas. För att hitta systemfel i vården som leder till ökad risk för vårdskador är det avgörande att rapporteringen av avvikelser ökar. Enligt uppföljningsstatistiken har vårdpersonalen blivit bättre på att följa hygienregler, samtidigt som vi konstaterar att redovisningen gällande vårdskador och patientsäkerhet är bristfällig. Vi efterlyser bättre effektbeskrivningar om konsekvenserna vid respektive klinik, till exempel om hygienarbetet leder till färre vårddygn, minskade kostnader, minskat användande av extra personal, minskad vårdtyngd etc. Arbetet med att förbättra patientsäkerheten pågår. Landstingsalliansen anser att det i högsta grad är motiverat att en minskning av undvikbara vårdskador också ska redovisas i budget och bokslut eftersom nuvarande ekonomiska ramar även täcker de merkostnader som uppstått. Inom Västmanlands sjukhus är det rimligt att patientsäkerhetsarbetet ska leda till minskade kostnader motsvarande 30 miljoner kronor. Av dessa pengar får verksamheterna behålla 15 miljoner kronor. För att säkerställa att Läkemedelskommitténs uppdrag fullföljs på bästa sätt bör möjligheten finns att de experter som engageras arvoderas. - att en särskild redovisning görs av konsekvenserna av förbättrad vårdhygien och bättre patientsäkerhet i landstinget - att läkemedelskommittén tilldelas resurser för att kunna engagera experter - att ekonomiska incitament skapas för att stimulera ett bättre patientsäkerhetsarbete Bemötande Att känna att man blir korrekt bemött när man söker eller får vård är viktigt ur flera perspektiv. Fortbildning i bemötandefrågor är viktigt för personalens förståelse för såväl olika åldrars behov, som för kön, sexuell läggning och kulturell bakgrund. Initiativ från verksamheten i syfte att förbättra bemötandet ska uppmuntras. Vikten av korrekt information om vad som väntar i vårdprocessen kräver fortsatt utveckling av kommunikationen mellan vården, patient och anhöriga. Landstinget har inrättat barnpiloter. Barnkonventionens intentioner ska beaktas. Införande av patientlotsar för i första hand äldre kan bidra till bättre bemötande. Rutiner behövs för att säkerställa att såväl patientens och i förekommande fall anhörigas synpunkter tas till vara. Patientnämndens funktion stärks så att patienter som gör anmälan snabbt kan få ett svar. 5

6 Landstingets administrativa arbete Landstingets administrativa arbete kännetecknas allt mer av rapporter, program och policys. Den ena projektet avlöser det andra. Inom ramen för Landstinget Västmanland bedrivs en hel del verksamhetsutveckling, verksamhetsstöd och processrelaterad utveckling och utredningar i ett flertal specifika program, grupper och projekt. Dessa program och projekt har till syfte att ta fram handlingsprogram, policydokument, kostnadseffektiviseringar eller andra specifika resultat som bestäms av mandatet till programmet/projektet. Dock finns det i dag ingen tydlig sammanställd redovisning av dessa programgrupper och projekt avseende mandat, ramar för tid, kostnader och resurser samt resultat, både löpande och slutrapporter. Landstingsstyrelsen ska ges i uppdrag att upprätta en sådan redovisning. Redovisningen syftar till att öka genomlysningen av verksamheten, ge bättre underlag för löpande utvärdering av verksamheten för dessa specifika program och projekt samt en öppnare och tätare ekonomisk uppföljning. För att Landstinget Västmanland ska kunna erbjuda en högkvalitativ sjukvård ställs krav på ökad följsamhet till vårdprogram och riktlinjer, både egna och nationella. Fokus bör ligga på att leverera den bästa och mest effektiva sjukvården så att vi får ut mesta möjliga ur varje investerad skattekrona. Ett sätt att uppnå detta är att förbättra internkontrollen genom att tillsätta en medicinsk controllerfunktion med uppgift att sprida goda exempel och vägleda verksamheter som inte följer landstingets vårdprogram och riktlinjer. Arbetsuppgifterna bör även inriktas på att systematiskt och regelbundet granska den kliniskt patientvårdande verksamheten och pågående vårdprocesser. Landstinget Västmanlands län står inför utmaningen att hantera ökande krav på omfördelning och styrning av tillgängliga hälso- och sjukvårdsresurser. En fördjupad prioritering är nödvändig för att kunna hushålla med resurserna på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt och för att få en kostnadseffektiv vård som uppfyller förnyade kvalitetskrav. Samtidigt ställs hela tiden nya krav på ny teknik och innovativa lösningar i vården. Det är i detta sammanhang särskilt viktigt att tillvarata goda idéer från medarbetare och att föra tillbaka resultatet av dessa idéer till verksamheten. - att landstingsstyrelsen ges i uppdrag att sammanställa en redovisning av samtliga program och projekt inom Landstinget Västmanland - att redovisningen skall innehålla programmets/projektets mandat, ramar (ekonomiska, tidsmässiga, resursmässiga), resultat (delrapport, slutrapport), ansvarig samt bakgrund (LF, LS eller förvaltningsbeslut) - att en medicinsk controllerfunktion inrättas vid Landstinget Västmanland IT IT-Centrums verksamhet har stort genomslag i alla landstingets övriga verksamheter. I stort sett samtliga är beroende av att program, datorer och nätkommunikation fungerar. Under ny ledning har ett förtjänstfullt arbete inletts med att sanera bland alla mer eller mindre hemsnickrade applikationer som används ute i verksamheten. Implementeringen av Cosmic i primärvården blir nästa stora utmaning. IT-Centrums verksamhet finansieras genom uttaxering på användarna. Inom landstinget råder på sina håll missnöje med uttaxeringens principer som inte alltid upplevs som rättvisa. 6

7 - att systemet för uttaxering av generella IT-kostnader ses över i syfte att bättre förankra grunderna så att fördelningen både är och upplevs rättvis Landstingets kommunikation Landstinget måste systematiskt arbeta med att presentera resultaten av Landstingets Västmanlands arbete. Arbetet ska inriktas dels mot uppdragsgivarna i form av skattebetalarna men framförallt ska landstinget vända sig till patienterna och de anställda. En förutsättning för ett framgångsrikt arbete är att man har något bra att berätta. Resultaten är mycket varierande för landstingets del i en nationell jämförelse. Förbättringspotentialen är stor. Nyckeltal måste tas fram, mätmetoderna måste förfinas och resultaten måste förbättras. Först därefter kan arbetet bli framgångsrikt och patienter och anställda kan känna stolthet över sitt landsting. Lika viktigt är att kommunikationen anpassas till den som informationen är avsedd för. Exempelvis är det av ovärderlig betydelse för landstingets framtid att satsa på ungas hälsa är. Samtidigt är det många ungdomar som känner sig främmande för vad landstinget är, gör och hur man får kontakt. Således behöver kommunikationen förbättras. Landstinget Västmanland återfinns inte heller i sociala medier, vilket däremot många ungdomar gör. Det vore välbehövligt om landstinget hade en strategi för att nå ut även i dessa medier. - att Landstinget Västmanland arbetar fram en genomtänkt kommunikationsstrategi för att särskilt nå unga människor Ett jämställt landsting Jämställdhetsperspektivet ska beaktas i alla landstingets verksamheter utifrån den plan och policy som antagits. Syftet är att uppnå kvalitetssäkring av landstingets verksamheter för att garantera att dessa svarar mot båda könens villkor och behov så att hög kvalitet och goda resultat uppnås för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar. Ojämlikheter får inte förekomma i vare sig forskning om eller prövning av läkemedel, inte heller i bemötande, bedömning eller val av åtgärd. Landstingets hälso- och sjukvårds struktur ska styras av krav på jämlikhet mellan individer. Ingen ska missgynnas i tillgången till hälso- och sjukvård. Att säkra en jämställd vård ställer krav på attityder och förhållningssätt i det arbete som Landstinget Västmanland i dag bedriver. Aktivt miljöarbete och hållbar utveckling En hållbar utveckling handlar ytterst om konkurrenskraft. En god livsmiljö och ett aktivt miljöarbete är förutsättningen för jobb och tillväxt. Landstinget bör verka för ett aktivt internt miljöarbete och för att stimulera miljödriven utveckling. Med landstingsalliansen vid rodret fastställdes 2008 det miljöpolitiska programmet för landstinget för åren Under 2012 revideras programmet i en blocköverskridande arbetsgrupp. Det nya programmet börjar gälla från Arbetet med att uppgradera landstingets miljöarbete är värdefullt men behöver i ett första steg inte leda till att landstinget ansöker om miljöcertifiering. Exempel på åtgärder inom ramen för landstingets aktiva miljöarbete kan vara energieffektiviseringar, satsning på förnyelsebar energi, satsning på miljövänlig 7

8 kemikalieanvändning, miljökrav i upphandlingar samt utökad användning av ekologisk och närproducerad mat. Som sjukvårdshuvudman har landstinget ett särskilt ansvar för att minimera läkemedlens påverkan på miljön. Som stor organisation med många aktiviteter är det också viktigt att utveckla mötesformer som minimerar behovet av resande för den egna verksamheten. Ur kostnadseffektiv synpunkt bör även digitala mötesformer diskuteras, såsom telefonmöte och videokonferenser. Det är också viktigt att slå fast att landstingets miljöarbete måste vara något som ständigt är närvarande bland alla våra verksamheter och att landstingets anställda delar de värderingar och känner engagemang och delaktighet i miljöarbetet. - att landstingsstyrelsen får i uppdrag att verka för ett aktivt internt miljöarbete och för att stimulera miljödriven utveckling Köfritt landsting Landstinget ska klara av att helt leva upp till det statliga regelverket runt vårdgarantin och kömiljarden. Tyvärr köar västmanlänningar för att få vård och behandlingar. Det innebär onödigt lidande för den enskilde samtidigt som det innebär merkostnader för landstinget. Dessutom är resultatet av landstingets insatser sämre jämfört med hur situationen är på många andra håll. Att prioritera arbetet med ett köfritt landsting är ett sätt att möta patienterna med respekt samtidigt som sjukvården jobbar med ständiga förbättringar som stärker både kvalitets- och effektivitetsarbetet. I takt med att verksamheterna når upp till det statliga regelverket bör landstinget själv ta initiativ och införa egna, skärpta regler på hur länge människor som längst ska behöva vänta på vård och behandling. Vårt mål är ett köfritt landsting. Då går det inte att vänta på att t.ex. staten skärper regelverket. Landstinget äger frågan och ska ta vara på den möjligheten. Vårdgarantin på nationell nivå är Där 0 står för att den vårdsökande ska komma i kontakt med vården samma dag, 7 innebär ett läkarmöte inom 7 dagar. 90 står för att specialistbedömning ska vara avklarad inom 90 dagar och 90 står att specialistbehandling påbörjats inom 90 dagar. Erfarenheten säger att många patienter upplever tidsramarna plågsamt långa. Landstingsalliansen vill att ett system med skärpta tidsramar inför 2014 för vårdgarantin enligt modellen införs. - att Landstinget till alla delar ska uppfylla vårdgarantin - att Landstinget Västmanland ställer sig bakom förslagen till nya och skärpta regler för vårdgarantin enligt och att dessa reglera ska gälla från och med 1 januari 2014 Patientlotsar En patientlots är en särskilt utbildad sjuksköterska som följer patienten, lotsar denne till rätt vård, samordnar vårdkontakterna, stöttar patienterna och ger bättre förståelse och kunskap när det gäller symtom, sjukdom och behandlingar. Om de svårast sjuka som kräver mest resurser kommer rätt i vården direkt gynnar det alla patienter och minskar belastningen på hela sjukvården. Stockholms läns landsting permanentar nu sitt försök med vårdcoacher. Där har resultaten varit goda med färre vårddygn, färre akutbesök och bättre överlevnad för patienterna. Även Östergötland har inlett ett pilotprojekt genom att anställa sex sjuksköterskor särskilt för ändamålet. 8

9 Vi anser att Landstinget Västmanland bör ta efter de goda exemplen. Förslagsvis kan fem sjuksköterskor svara för uppgiften under en försöksperiod, som sedan utvärderas för att kontrollera om de avsedda effekterna med bland annat färre vårddygn och färre akutbesök uppnåtts. - att ett system med patientlotsar prövas i Landstinget Västmanland Vårdgarantikontor Inom Landstinget Västmanland finns i dag inget centralt kökansli, som kan samordna arbetet med att hjälpa patienter att hitta andra vårdgivare. I stället är det personalen på respektive klinik som, vid sidan av att ge vård till behövande patienter, också ska ägna tid åt denna administration. Trots stenhårt arbete från duktig personal, leder denna bisyssla till att viktig patienttid i stället läggs på tidsödande administration. Vi vill därför inrätta ett särskilt vårdgarantikontor vid Landstinget Västmanland med samlad kompetens och resurser. Vårdgarantikontorets syfte är att hitta vårdgivare för de patienter där Landstinget Västmanland inte kan uppfylla vårdgarantin inom ramen för den egna verksamheten. Vi är övertygade om att en sådan lösning är bra både för patienter och personal och att denna åtgärd i längden ger bättre förutsättningar för Landstinget Västmanland att uppfylla vårdgarantin. På så sätt tar vi steg mot vårt mål att bli ett köfritt landsting. - att ett vårdgarantikontor inrättas i Landstinget Västmanland Remissfrihet Landstinget använder sig av särskilda regler för att reglera patienternas möjlighet att söka vård. Patienter måste ha en remiss utfärdad av behörig läkare för att kunna komma vidare i vårdkedjan, exempelvis för att få träffa ortoped eller för att söka vård via akuten. Behörig läkare är för det mesta allmänspecialist vid vårdcentral eller också utfärdar 1177 en remiss. Systemet har varit gällande under årtionden. Allt fler landsting har gått ifrån systemet eftersom det bland annat leder till onödiga besök, omtagning av prover och missnöjda patienter. En allmän uppfattning är att remissystemet bidrar till uppbyggnaden av de vårdköer som landstinget har problem att klara av. Det är därför dags att även i Landstinget Västmanland avskaffa remissystemet. Redan i dag finns det verksamheter inom slutenvården som inte kräver remiss innan besök och behandling. Det är bland annat till barnsjukvård och kvinnokliniken. Landstinget har beslutat att remisstvånget ska avskaffas när det gäller akutbesöken eftersom det inte har den styrande effekt som man tidigare antagit. I brådskande eller särskilt angelägna fall bör allmänläkarna även fortsättningsvis ha rätt att utfärda remisser med förtur. Uppstår fall där mottagningen bedömer att patienten inte behöver specialistvård kvarstår rätten att hänvisa patienten till primärvården. Ett slopande av remisstvånget ändrar inte vår uppfattning att vården ska vara behovsstyrd. Landstinget har avtal med privata specialistläkare om olika kompletterande insatser. Det gäller bland annat inom specialistområden såsom ortopedi, gynekologi och öron-näsahals. Förslaget om avskaffande av remisstvånget i landstinget kan medföra att privata specialistläkares möjligheter att utveckla sina verksamheter förbättras. - att remissystemet avskaffas 9

10 Primärvårdens utmaningar En bärande del i närsjukvården är primärvården själva navet i närsjukvården. Öppethållande och tillgången till olika kompetenser är avgörande för att erbjuda patienterna god vård med hög kvalitet. Vi ser gärna att vårdcentralerna tar vara på möjligheten att utöka öppettiderna för att öka tillgängligheten. Diskussioner behöver föras och alternativa planer behöver tas fram för att säkra en hög kvalitet i den framtida primärvården. Ett sätt att uppnå detta är att säkra tillgången till allmänspecialister, inte minst för att minska behovet av att använda dyra stafettläkare i verksamheten. Landstinget står inför en särskild utmaning. Den demografiska utvecklingen bland länets allmänspecialister i kombination med svårigheter att redan i dag tillsätta inrättade tjänster, liksom svårigheter att få läkarstuderande att intressera sig för studier i allmänmedicin begränsar rekryteringsunderlaget. Inventeringen har visat att det i april 2012 fanns 134 fast anställda specialister i allmänmedicin, av dessa arbetar minst 46 personer. deltid. Omräknat i heltidstjänster motsvarar det 124 tjänster. Av inventeringen framkommer att det redan i dag tjänstgör 15 familjeläkare som under året blir 65 år eller äldre. De närmaste fem åren kommer ytterligare 26 läkare uppnå 65 års ålder. Sammanlagt kommer således de närmaste fem åren 41 familjeläkare att uppnå minst 65 års ålder. Vårdcentralens personal är de som bäst vet hur vårdcentralen kan utvecklas, och bör därför i större utsträckning ges frihet att själva utforma lösningar på de problem som identifieras. Egna initiativ ska uppmuntras. Landstinget ska undvika att reglera och detaljstyra primärvården och i stället främja kreativitet och nytänkande. Alliansen initierade projektet med mobil läkare som fallit väl ut. Under planperioden bör projektet utvecklas. - att landstingsdirektören ges i uppdrag att inom 12 månader redovisa lösningar för hur primärvården ska klara rekryteringsbehovet under den kommande tioårsperioden Cosmic i primärvården Under 2013 införs Cosmic i den landstingsdrivna primärvården. Under införandet kommer produktionsbortfall att ske inom primärvården. Det är både rimligt och önskvärt att den landstingsdrivna primärvården kompenseras i samma utsträckning som slutenvården vid införande av Cosmic. I vilken utsträckning någon del av produktionsbortfallet kvarstår efter införandet måste noggrant utvärderas. Det är samtidigt viktigt att arbetet med att se över möjligheterna att erbjuda den privata primärvården Cosmic. Detta för att alla länkarna i en sammanhållen vårdkedja ska hålla ihop. - att den landstingsdrivna primärvården kompenseras för produktionsbortfallet under införandet av Cosmic - att utvärdering sker av negativa effekter som kvarstår - att diskussioner inleds om villkoren med målet att även den privata primärvården ska införa Cosmic Vårdval Västmanland utveckla vårdvalet Arbete med att utveckla vårdvalet i Västmanland, inte minst beträffande tillgänglighet är viktigt. Nya kvalitetsmått tillkommer. Samtidigt sker en översyn av jour- och akutorganisationen och dess ersättningsmodell. Utvecklingsarbetet av Vårdval Västmanland involverar alla delar av vården, såväl landstingsägd verksamhet som privata entreprenörer. 10

11 Med Landstinget Dalarna har Västmanland sedan förra mandatperioden ett omfattande samarbete på primärvårdsnivå som omfattar både att patienter har möjlighet att lista sig i respektive landsting och att västmanlänningarna i länets norra delar har möjlighet att få sin primärvårdsjour tillgodosedd vid lasarettet i Avesta. Med omkringliggande landsting förs samtal om att utvidga vårdvalet och därmed ge västmanlänningar som arbetar på andra orter möjlighet att få sina vårdbehov tillgodosedda i andra landsting. Det är även aktuellt att införa remissfrihet till Akuten och specialistmottagningarna. Samtidigt behöver samarbetet mellan primärvårdsakuterna och sjukhusens akutmottagningar bli bättre. I linje med landstingets utvecklingsarbete att bredda vårdvalet har förslag lagts fram om att införa ett system med auktoriserade hörselmottagningar enligt LOV, Lagen om valfrihetssystem. Landstinget ska även möjliggöra för barnmorskor och distriktssjuksköterskor att starta eget. Sedan tidigare har konstaterats att missnöjet när det gäller familjeläkarmottagningen i Hallstahammar är stort. Patienter känner sig inte trygga och det är problem med bemanningen som löses via stafettläkare i landstingets egen regi eller med hjälp av externa stafettläkare. Resultatet från den nationella patientenkät som gjordes 2010 på uppdrag av SKL är talande för situationen. Hallstahammars familjeläkarmottagning får sämst betyg av samtliga familjeläkarmottagningar i Västmanland med endast 64 % i snittbetyg. Dessutom klarar inte verksamheten att hålla sin budget. Landstinget måste tänka om och mottagningen i Hallstahammar måste få en riktig nystart. När liknande situationer uppstod i Fagersta, Arboga och vid Sala Norra lades verksamheten ut på entreprenad. Ett nytt primärvårdsprogram är på väg fram. Det kännetecknas av detaljstyrning, suboptimering och dålig förankring. Skolhälsovården är av central betydelse för att stödja eleverna i deras utveckling under skoltiden. Inte minst landstingets undersökning Liv och Hälsa Ung visar att många ungdomar mår dåligt. Andra studier visar att barnfetman ökar. Det gör även rökning bland flickor. En bidragande orsak kan vara att på flera håll saknas kuratorer och andra stödfunktioner runt eleverna. Landstingsalliansen vill initiera överläggningar mellan verksamheterna i kommun respektive landsting i syfte att föreslå hälsoinriktade åtgärder som bryter utvecklingen. Det finns också anledningar att se över om Barn- och ungdomshälsan kan förstärkas. Kommunernas minskning av antalet korttidsplatser i äldrevården har negativa effekter för landstinget. Lagen medger att kommunerna under vårdplaneringstiden inte tar hem färdigvårdade patienter. Nuvarande regelverk sätter gränsen till fem dagar innan kommunen är skyldig att ersätta landstinget. Tyvärr visar det sig att "planeringstiden" utnyttjas i stor utsträckning. Det innebär att patienter som egentligen skulle vårdas i t ex den kommunala omsorgen onödigt länge ligger kvar på landstingets vårdavdelningar. Det leder till att patienten vårdas på fel vårdnivå och att systemet inte är kostnadseffektivt. Vårdplatsbrist uppstår i landstinget med alla de problem och kostnader som det medför. Landstingsalliansen har vid flera tillfällen i diskussioner med omkringliggande län föreslagit att invånarna får lista sig över länsgräns på valfri primärvårdsmottagning. Det skulle öka valfriheten och innebära att den som efterfrågar och tar vara på möjligheten skulle känna sig nöjdare. Framför allt gäller det arbetspendlare och de som studerar på annan ort. 11

12 - att ett system införs som ger möjlighet att lista sig hos primärvårdsmottagning i annat landsting - att förslaget om nytt primärvårdsprogram avvisas och att nuvarande regelverk LOV:as och förlängs - att familjeläkarmottagningen i Hallstahammar läggs ut på entreprenad - att primärvårdsjouren i Västerås flyttas från Oxbacken till lämplig plats inom sjukhusområdet - att diskussioner inleds med kommunerna om hur utskrivningsprocessen för färdigbehandlade patienter kan snabbas på Minska väntetiderna i specialistsjukvården, LOV Eftersom landstinget inte klarar av att leva upp till vårdgarantin finns det anledning att prova andra lösningar. Genom att tillämpa Lagen om valfrihetssystem, LOV kan andra vårdgivare än landstinget behandla patienter inom specialistsjukvården. Lagen bygger på att det är landstinget som bestämmer spelreglerna. Det ska inte råda någon priskonkurrens mellan leverantörerna. Patienterna ges i stället möjlighet att välja den leverantör som hon eller han uppfattar tillhandahåller den bästa kvaliteten. Leverantören måste dock vara ackrediterad av landstinget. Med en fri etableringsrätt kan förutsättningar ges för ökad tillgänglighet inom ramen för den solidariska finansieringen. Ett vårdval för specialister skulle precis som motsvarigheten i primärvården främja entreprenörskap, nytänkande och mångfald samtidigt som man stimulerar till kortare köer inom sjukvården. Stockholm har som föregångare infört valfrihetssystem inom 22 områden och Uppsala och Halland kan nämnas bland flera som är på gång. Regeringen har även avsatt stimulansmedel som landstinget kan få ta del av om man uppfyller kriterier som integration mellan primärvård, öppen specialistvård och sjukhus, hög innovationstakt, flytt av sjukhusvård till öppenvård och att satsningarna innefattar forskning, och utveckling. Fokus ska ligga på de områden där köerna är längst och där landstinget har svårast att uppfylla vårdgarantin. - att Landstinget Västmanland utreder möjligheten att införa valfrihetssystem enligt LOV inom specialistsjukvården Kommunaliserad hemsjukvård Hemsjukvården överförs nu till länets kommuner. Trots våra varningar konstateras att landstinget betalar miljontals kronor i överkompensation till kommunerna. Samtidigt får primärvården bära konsekvenserna av svårigheterna att överföra delar av tjänster från en huvudman till en annan. Av den anledningen måste landstinget noggrant följa konsekvenserna av överförandet och ha en beredskap för att det i viss utsträckning kan bli aktuellt att kompensera primärvården för de negativa effekterna av uppgörelsen. - att ge landstingsdirektören ges i uppdrag att noggrant följa effekterna av kommunaliseringen av hemsjukvården 12

13 Palliativ vård Vid Gryta Palliativa vårdenhet i Västerås finns vårdplatser tillgängliga för patienter från hela länet med behov av högkvalitativ vård i livets slutskede. Inom den palliativa vården måste barnperspektivet vara i fokus. Barnet kan ses som både anhörig och patient. Ett förslag bör tas fram med mål att placera enheten inom, eller i anslutning till, Västerås sjukhusområde, vilket en tidigare utredning påvisat fördelar med. Slutenvården Det pågår en snabb utveckling inom sjukvården både när det gäller nya behandlingsmetoder, ny medicinsk teknik och läkemedel. Detta ställer höga krav på kunskap och ökad specialisering inom sjukvården. Det kräver också ett ökat samarbete både mellan sjukhusen i länet, och med andra landsting, för att upprätthålla en god kvalitet, hög effektivitet och patientsäkerhet. För att möta framtidens utmaningar måste alla sjukhus i Västmanlands län utvecklas. Närsjukhusen kan formas till specialistcentrum och utvecklas med en inriktning av närsjukvård för äldre. För att klara sitt uppdrag behöver närsjukhusen tydliga och definierade uppdrag. Äldre patienter med flera diagnoser, de mest sjuka äldre, åker ofta in och ut mellan sjukhuset och boendet. Bristen på läkare med specialistkompetens om åldrandet och äldres sjukdomar innebär problem för den äldre och för landstinget. För att undvika detta krävs fler geriatriker. Regeringen har uppmärksammat problemen och ger nu landstingen riktade stadsbidrag för att öka kompetensen om äldres sjukdomar. att närsjukhusens uppdrag tydliggörs att Landstinget i Västmanland ska prioritera kompetensutvecklingen inom geriatriken i syfte att öka antalet läkare med specialistkompetens om åldrandet och dess sjukdomar att undersöka möjligheten att utbilda geriatriker vid Västmanlands sjukhus och att bekosta detta med hjälp av statens riktade bidrag Västmanlands sjukhus Köping Alltsedan 2003 har medicinkliniken i Köping uppdraget att bland annat ansvara för den akuta internmedicinska vården för befolkningen i västra länsdelen. Den medicinska akutmottagningen har en viktig uppgift för både de västra och norra delarna av länet och ska finnas kvar som en dygnet runtmottagning. I dag görs många dagkirurgiska operationer i Köping. Denna verksamhet bör utvecklas. Vi föreslår ett ökat samarbete mellan medicinkliniken och primärvården för ett bättre nyttjande av tillgängliga resurser. Ett ökat samarbete ger också bättre förutsättningar för patienten, genom att antalet sjukvårdskontakter minskar. Nuvarande sjukhusentré är varken informativ eller estetiskt utformad. För att underlätta för patienter och besökare att enkelt komma rätt vill vi i samarbete med Mälardalens högskola, ta fram förslag på förbättringar. - att ett ökat samarbete med primärvården inleds, med syfte att medicinkliniken i Köping tillsammans med primärvården rondar på äldreboenden - att den dagkirurgiska verksamheten utvecklas 13

14 Västmanlands sjukhus Sala Det pågår diskussioner mellan landstinget och kommunen om hur sjukhusområdet i Sala ska utvecklas. att landstinget låter utreda konsekvenserna av att sälja delar av fastighetsbeståndet och i stället uppföra i form av nyproduktion mer ändamålsenliga lokaler för de verksamheter som i dag är belägna i höghuset. För att utveckla mottagningsverksamheten vill vi undersöka möjligheten att låta sjukhuset själva styra över de resurser som används till specialistmottagningar och göra det möjligt att själva välja vilka specialister som ska kontrakteras. En rehabbassäng ska byggas inom sjukhusområdet för att möta de behov som finns. - att delar av fastighetsbeståndet i Sala säljs alternativt rivs och att landstinget uppför en ny anläggning - att en rehabbassäng byggs Bergslagssjukhuset Bergslagssjukhuset drivs på entreprenad av Mitt Hjärta AB. Motivet till entreprenaden var bland annat att en ny aktör bättre kan utveckla verksamheten och säkra tillgången på specialistutbildade läkare. Diskussioner ska inledas med entreprenören om att förändra innehållet i avtalet. Det skulle kunna ge möjlighet att nysatsa på kardiologisk verksamhet vid sjukhuset. En rehabbassäng ska byggas inom sjukhusområdet i Fagersta. - att landstinget inleder överläggningar med entreprenören vid Bergslagssjukhuset om förändringar i uppdraget Västmanlands sjukhus Västerås Verksamheten vid sjukhuset dras med besvärande underskott. Om inte arbetet med att få budgeten i balans är framgångsrikt äventyras hela landstingets ekonomi. Tyvärr tvingas vi konstatera att flera verksamheter inte når upp till vårdgarantin, inte håller budgeten, levererar bristfälligt beslutsunderlag och har en hög kostnadsnivå i jämförelse med andra landsting. Samtidigt lever delar av verksamheterna upp till budgetförutsättningarna och dessa verksamheter levererar bra resultat Strategiska beslut inom verksamheten som exempelvis konvertering av underskötersketjänster till sjukskötersketjänster visade sig vara ett misstag som byggde på felaktiga antaganden. Nya metoder förs in i verksamheten utan att konsekvensbeskrivningar genomförts. Samtidigt brister det i leveranserna av utlovade effekter och resultat. Situationen är mycket bekymmersam. Landstinget behöver i stället mer av nytänkande, skarpa och realiserbara förslag och mer av premier till dem som överträffar målen. Landstinget Västmanland vill ta hem överviktsbedömningen från Akademiska sjukhuset i Uppsala och föra in denna verksamhet i en nyupprättad överviktsenhet. - att en överviktenhet inrättas vid sjukhuset i syfte att hjälpa dem som är överviktiga med kost- och levnadsråd samt svara för bedömningar av vilka som kan vara aktuella för obesitasoperationer. 14

15 Ambulans/Akutkliniken Den prehospitala vården är i dag en mycket avancerad del av vårdkedjan som tidigt kan bedöma och förbereda behandling. Det blir allt vanligare att en bedömning görs direkt i ambulansen, provtagning förbereds och att patienten förs direkt till röntgen eller vårdavdelning. Dessa så kallade direktspår förkortar ledtiden så att patienten kommer snabbare till den mest avancerade behandlingen. Förutsättningar att rädda patientens liv och ge den ett liv med högre livskvalitet ökar därmed. Dessutom minskar trycket på akutmottagningarna. Ordningen är ett bra exempel på hur en effektiv sjukvård ger högre kvalitet för patienterna. Landstinget har avtal om IVPA (I Väntan På Ambulans) med flera kommunala räddningstjänster. Denna verksamhet kan med fördel utvecklas ytterligare. Väntan och omloppstiden på akuten måste förbättras. Därför vill vi att en översyn av dagens triagesystem genomförs. Antalet akutbesök fortsätter att öka bland annat beroende av att fler remisser skrivs av läkare men också på grund av att 1177 i större utsträckning hänvisar de vårdsökande till akuten. Vissa patientgrupper, företrädesvis äldre, är ofta återkommande patienter vid akuten. Vi föreslår därför ett system enligt Mångbesökarmodellen införs. Det innebär att alla återkommande akutpatienter ska följas och åtgärder föreslås för att förbättra patientens situation. Samarbetet mellan den kommunala hemtjänsten och ambulansorganisationen kan utvecklas. - att en översyn görs av dagens triagesystem för att åstadkomma en tydligare prioriteringsordning dygnet runt och att patienten kommer till rätt vårdnivå utan tidspillan - att ett system enligt Mångbesökarmodellen införs vid akutkliniken Västmanlands specialistoperationer AB I viss omfattning arbetar flera av våra duktiga specialister på kontraktsbasis åt andra landsting, privata kliniker eller åt hälso- och sjukvård i andra länder, framförallt Norge. De gör det på sin lediga tid i avsikt att bland annat skaffa sig större erfarenhet. I syfte att ta vara på den kompetens som finns inom hälso- och sjukvården, samtidigt som våra verksamheter erbjuds nya utmaningar och möjligheter föreslås inrättandet av en specialistenhet i bolagsform med uppgift att erbjuda både nationella och internationella aktörer möjlighet att använda sig av den västmanländska hälso- och sjukvårdens skicklighet. Möjligheten begränsas av att det inte får innebära undanträngningseffekter för västmanlänningarna. Initiativet beror även på den ökade betydelse som Europeiska Unionen får inom hälsooch sjukvårdsområdet inte minst genom det arbete som pågår angående patientrörlighetsdirektivet. Inom ramen för Västmanlands specialistoperationer AB kan landstinget också utveckla delar av den egna specialistvården som man bedriver. - att landstinget inrättar en specialistenhet i bolagsform med uppgift att erbjuda både nationella och internationella aktörer tjänster inom slutenvården 15

16 Psykiatri Trots regeringens satsningar där landstinget har haft möjlighet att ta del av resurser för att kvalitetssäkra vården, minska köerna till psykiatrin, vidareutbilda personal samtidigt som stödet till brukarföreningarna har ökat så upplever såväl patienter, anhöriga och personal att resurserna inte alltid räcker till. Stora ansträngningar har gjorts och görs inom psykiatrin för att bättre kunna möta tillströmningen till specialistpsykiatrin. Målet är att patienten tidigt ska få vård på rätt nivå och att vårdkedjan ska hålla utan avbrott. De ansträngningar som gjordes för att förbättra kontakten och samarbetet mellan kommunerna, familjeläkarverksamheten och specialistpsykiatrin åstadkom resultat. Fortfarande förekommer dock exempel på att samarbetet inte alltid fungerar bra. Tidig upptäckt av psykisk ohälsa är viktigt och särskilt gäller det barn och ungdomar. En landstingsövergripande strategi för personalförsörjningen behövs. Ökat antal STläkartjänster inom psykiatrin kan vara en väg att gå. Det finns en vårdplatsproblematik inom psykiatrin som måste klarläggas. Ett exempel är ätstörningsenheten. - att Ätstörningsenheten tillförs egna vårdplatser Barn- och ungdomspsykiatri För barn och unga med psykiska funktionsnedsättningar finns många exempel på bra insatser men också brister. Det kan vara långa väntetider och dåliga kontakter mellan kommun och BUP. Därför behöver landstinget få till stånd en organisation tillsammans med kommunerna som gör att barn och unga med psykiska problem tidigt fångas upp, utreds och ges en sammanhållen vårdinsats. Trycket mot BUP är stort och många aktörer vi ha del av verksamheten. Därför ska en uppdragsbeskrivning fastställas. Det pågående projektet med första linjens vård - Barn och Ungdomshälsan kan vara ett svar på hur tidig vård ska kunna ges. Ett annat kan vara en bättre organisation som liknar VITS-modellen (Vardagsnära Insatser med Tydlig Samverkan) i Uppsala i vilken kommunerna har en tydlig roll. Landstinget Västmanland är ett av få landsting som fortfarande har kvar slutna vårdplatser inom barn- och ungdomspsykiatrin. Inom ramen för ett samarbete med Sörmland har antalet platser utökats från fyra till sex. Här finns möjlighet för landstinget att tillsammans med andra landsting utveckla verksamheten. Målet ska vara ett Barnoch ungdomspsykiatriskt centrum med inriktning på slutenvård i Landstinget Västmanland. - att ett Barn- och ungdomspsykiatriskt centrum med inriktning på slutenvård inrättas - att en Uppdragsbeskrivning för BUP fastställs Vuxenpsykiatri Utvecklingen i samhället med nya droger t ex MDPV ställer stora krav på psykiatrin. Landstingsalliansens beslut att satsa på ett Beroendecentrum var ett rätt beslut i rätt tid. Externa intressenter önskar att verksamheten utökas med möjligheter att handha vård för nya slag av beroenden, men viktigt är att verksamheten får växa i en takt som såväl personal- som ekonomiska resurser tillåter. 16

17 Samverkansdokument för primärvård och vuxenpsykiatri behöver utvecklas. Samverkan måste öka och incitament för detta behövs. Ett tydligare uppdrag för vuxenpsykiatrin angående utredning bedömning behandling behövs. - att vårdplatsproblematiken inom vuxenpsykiatrin kartläggs - att Samverkansdokument för primärvård och vuxenpsykiatri ses över - att vuxenpsykiatrin ges ett tydligare uppdrag Rättspsykiatri Den nya rättspsykiatriska enheten i Sala blev färdig i början av Verksamheten ska arbeta för att bygga upp ett rättspsykiatriskt centrum i Landstinget Västmanland där klinisk forskning ska ingå. Det förutsätts att arbetet sker i nära samarbete med Centrum för klinisk forskning. Utifrån den statliga utredningen om rättspsykiatrins framtid behöver en uppdragsdiskussion med sikte på framtiden göras. Möjligheten att vidareutbilda erfarna skötare till sjuksköterskor ska utredas för att komma till rätta med svårigheterna att få sjuksköterskor till rättspsykiatrin. - att ett Rättspsykiatriskt centrum inrättas i Landstinget Västmanland - att möjligheten att vidareutbilda skötare till sjuksköterskor utreds Folkhälsa En förbättrad folkhälsa är av strategisk betydelse för att landstinget ska klara målet att vara ett av de främsta landstingen i landet. Under 2010 var hälsoprogrammet, Program för bättre hälsa, färdigbehandlat. Det berör fyra viktiga folkhälsoområden: psykisk hälsa, hälsosam vikt, tobakspreventivt arbete samt alkohol och andra droger. Implementeringen av programmet kommer att påverka landstingets arbete under innevarande och kommande mandatperiod. Landstinget har Hälsocenter i Fagersta och Bäckby. Deras resultat ger inte stöd för en utvidgad satsning. Förebyggande hälsoarbete åligger, och ska utföras, av primärvården. Vi anser att det arbetet behöver integreras ytterligare i vårdcentralerna, eftersom det är där man också kan hitta de personer som kan erbjudas hälsocoachning. Hälsocoachen ska erbjuda uppsökande verksamhet, uppföljning och åtgärder för att uppnå god hälsa. Exempel på arbetsområden kan vara övervikt, högt blodtryck samt alkohol- och rökvanor. Arbetet skulle kunna drivas som forskningsprojekt tillsammans med exempelvis Mälardalens högskola för att ge möjlighet till evidensbaserade resultat angående effekterna. Var och en av oss har ett eget ansvar för den egna hälsan, samtidigt som landstinget har en viktig uppgift i att vara pådrivande i folkhälsoarbetet. Hälsoutvecklingen i Sverige har varit god, men det finns stora sociala skillnader. De allvarligaste hoten mot folkhälsan är alkohol, tobak och narkotika samt övervikt och brist på motion. En förändring av attityder, både bland ungdomar och vuxna, är angelägna uppgifter för våra vårdcentraler och bör genomsyra det folkhälsoarbete som sker i samverkan mellan landstinget och kommunerna. För länets ungdomsmottagningar ska likvärdig tillgänglighet eftersträvas vad gäller öppettider och utbud. 17

18 Samordningsförbunden spelar en viktig roll, här bör man särskilt uppmärksamma norra länsdelens framgångsrika arbete som något för övriga länsdelar att ta lärdom av. Det är angeläget att Landstinget Västmanland utvecklar sin satsning på att motverka tobaksbruket i länet. Vi menar att tobaksavvänjning är ett område där det är värt att se över om andra aktörer kan erbjuda ett för landstinget gynnsamt alternativ. - att starta ett pilotprojekt vid vårdcentraler för att utbilda delar av befintlig personal till hälsocoacher - att Landstinget Västmanland genomför upphandling av tobaksavvänjning för såväl patienter som personal Landstingets mat En måltid är inte bara ett intag av näringsämnen, utan ska även vara en källa till glädje, gemenskap och välbefinnande. Inom hälso- och sjukvården kan en måltid dessutom vara en del av en behandling. Därför är det viktigt att maten, måltiden och patientens näringsbehov får den uppmärksamhet som krävs i det dagliga vårdarbetet. Landstinget har tillsammans med Landstinget Uppsala län en gemensam kostnämnd för produktion av patientmat. Produktionsköket finns i Västerås. Andelen ekologiska och närproducerade varor i produktionen ska öka jämfört med i dag. Kostnämnden har tidigare drivit cafeterian vid Köpings sjukhus som numera är utlagd på entreprenad. Landstingsfullmäktige har också ställt sig bakom förslagen att utreda förutsättningar för att lägga ut personalmatsalen Höjdpunkten och café Bigarrå vid Västerås sjukhus på entreprenad. Sedan tidigare har entreprenören vid Bergslagssjukhuset övertagit driften av cafeterian vid sjukhuset. Landstinget Uppsala län har redovisat att en eventuell upphandling av patientmat kan bli aktuell för deras del. Kostnämnden skulle i så fall vara en av anbudsgivarna. Eftersom produktionskökets ekonomi på grund av den onödigt stora anläggning som finns i Västerås är beroende av volymerna från Landstinget Uppsala län för att något så när gå ihop behöver åtgärder vidtas för att både höja kvalitén på patientmaten och öka kostnadseffektiviteten. Detta för att Kostnämnden ska kunna möta den utmaning som en upphandling innebär. - att utreda förutsättningarna för att utbilda omvårdnadspersonalen vid Västmanlands sjukhus i mat och måltidsfrågor utifrån den goda måltiden i offentlig sektor - att landstingsdirektören innan årets slut till landstingsstyrelsen redovisar vilka åtgärder som kan bli aktuella med anledning av Landstinget Uppsala läns ställningstagande Rehabilitering En god hälsa är av största betydelse för ett gott liv för individen men även viktigt för att hela samhället ska fungera. Ett led i arbetet för att minska människors ohälsa, är regeringens stora satsning på rehabiliteringsgarantin. Statliga ekonomiska stimulanser till landstingen har gett positiva resultat. Strokevården i Västmanland ligger bra till i nationella mätningar. Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och många som överlever drabbas av handikapp och behöver omfattande rehabilitering. Vi föreslår att landstinget tecknar avtal med olika 18

19 aktörer som rehabiliterar på strokesidan för att därigenom möjliggöra bättre använd rehabiliteringstid och valfrihet för våra patienter. - att avtal tecknas med flera aktörer inom strokevården för att därigenom öka valfrihet och kostnadseffektivitet i rehabiliteringen Handikappcentrum Handikappcentrum har verksamhet i Västerås, Fagersta, Sala och Köping. De patienter som har behov av habiliteringsresurser men som inte är inskrivna i Handikappcentrum måste få sina habiliteringsbehov tillgodosedda. Förslag har lagts om införande av vårdval inom ramen för LOV i habiliteringen. - att vårdval införs inom habiliteringen Folktandvården Västmanland AB Våren 2009 övergick folktandvårdens verksamhet i bolagsform. Landstinget är ensam ägare av Folktandvården Västmanland AB. Förändringsarbete i syfte att förbättra tillgänglighet, kvalité och effektivitet pågår. Arbetet inriktas även på frisktandvård, tandhälsa och etablera nya arbetssätt i folktandvården. Under 2013 införs ett resultatfördelningssystem motsvarande det som finns på andra håll i landstinget. Beslutet om att flytta specialisttandvården från Folktandvården Västmanland AB till Västmanlands sjukhus har genomförts. Vår kritik mot beslutet ligger fast men vi avstår tills vidare från att lägga något nytt förslag om hur specialisttandvården bäst ska organiseras. - att ett resultatfördelningssystem tas fram för Folktandvården Västmanland AB att börja gälla från och med 1 januari Personal och utbildning Målsättningen som landstinget har med sin personalpolitik är att de anställda ska känna stolthet över att arbeta i landstinget Västmanland. Ett led i detta arbete är att på olika sätt lyfta fram förtjänta medarbetare och verksamheterna möjlighet att visa alla de goda resultat som de utför vid t ex Landstingets dag. För att kunna erbjuda vård som är effektiv och som når framgångsrika resultat är det viktigt med bra ledarskap. Satsningar på ledarskapsutbildningar bör därför särskilt lyftas fram inom ramen för landstingets kompetensutvecklingsprogram. Ett bra ledarskap ger också bättre arbetsmiljö och goda förutsättningar för nöjda medarbetare, något som är viktigt i arbetet med att göra Landstinget Västmanland till en attraktiv arbetsgivare både i nutid och i framtid. Chefsrollerna i landstinget behöver utvecklas. Inte minst gäller det hur löne- och utvecklingssamtal sker mellan lönesättande chef och anställd. Alla anställda ska ha personliga utvecklingsplaner. Det varje chefs uppgift att ansvara för att anställda medverkar i framtagandet av sina individuella utvecklingsplaner. Landstinget arbete med att utveckla personalpolitiken innebär också förbättringar av både den fysiska och psykiska arbetsmiljön i syfte att åstadkomma ett hållbart arbetsliv för medarbetarna. Landstinget har ansvar för att förebygga ohälsa och främja rehabilitering för sina anställda. Av bland annat den anledningen pågår ett omfattande investeringsprogram i fastigheter och lokaler för att förbättra den fysiska arbetsmiljön. Särskilda rehabiliteringsinsatser har inneburit att antalet långtidssjukskrivna har minskat. Riktade hälsosatsningar till anställda i landstinget ska genomföras. 19

20 Landstingets lönesättning ska vara individuell, differentierad och ge möjlighet till lönekarriär. Landstingets jämställdhetsarbete utgår från principen om lika lön för likvärdigt arbete, oberoende av kön. För att klara nyrekryteringar och säkra behovet av personal så måste landstinget i större utsträckning lyckas i ambitionen att framstå som en spännande, lyhörd och intressant arbetsgivare. Av den anledningen finns bland annat förslag om Senior Consulting verksamhet, inrättandet av Västmanlands specialistoperationer AB och införande av resultatfördelningssystem. Landstingsalliansen vill särskilt lyfta fram vikten av att ta till vara de idéer och förbättringsförslag som våra medarbetare bidrar med, både i stort och smått. Vi vill också att landstinget aktivt arbetar med att främja kreativitet och innovationskraft för att klara framtidens utmaningar. Som en del i att öka möjligheterna att utvecklas som anställd i landstinget har särskilda resurser öronmärkts inom ramen för Landstingets forskningsfond med möjlighet för anställda att ansöka om medel för att genomföra egna forskningsprojekt. Samarbetet med Mälardalens högskola och andra lärosäten bör intensifieras, inte minst i syfte att öka antalet ST och AT-platser. Centrum för Klinisk forskning är en tillgång som kan utvecklas ytterligare. Landstinget Västmanland har också uppmärksammat att många svenska studenter läser medicin i exempelvis Polen. Av den anledningen har ett samarbete med Polen inletts som innebär att dessa studenter erbjuds praktikplats i hälso- och sjukvården i Landstinget Västmanland. Medel avsätts för riktade utbildnings/utvecklingsinsatser till anställda i primärvården såväl i landstingsdriven som i privat verksamhet. Samverkansformerna med fackliga organisationerna behöver utvecklas. - att kronor avsätts för riktade utbildningsinsatser till anställda i primärvården såväl i landstinsgdriven som i privat verksamhet Landstingets dag Landstingets dag genomfördes 2010 som ett sätt att lyfta fram förtjänta medarbetare, arbetslag och verksamheter samtidigt som det är en kunskapsdag för anställda och invånare. Utvärdering har genomförts som visar att initiativet bland anställda var mycket uppskattat. - att 2 miljoner kronor avsätts för genomförande av Landstingets dag 2013 Landstingets 150-årsjubileum Under 2013 firar landstingen i Sverige att det var 150 år sedan de inrättades. Landstinget Västmanland var det landsting som först bildades samtidigt som det är det yngsta landstinget i och med ombildningen 2007 när Heby kommun överfördes till Landstinget Uppsala län. På grund av landstingets kärva ekonomiska läge bör en viss restriktivitet gälla i samband med att Landstinget Västmanland uppmärksammar 150- årsdagen. - att kronor avsätts till jubileet 20