Regional biblioteksstrategi för Värmland Utvecklings- och samverkansområden

Transkript

1 Datum Dnr RV Sida 1(11) Regional biblioteksstrategi för Värmland Utvecklings- och samverkansområden 1

2 Innehåll Förord... 3 Inledning... 3 Utgångspunkter för utveckling och samverkan... 4 Prioriterade utvecklingsområden... 4 Medel för utveckling och samverkan... 9 Länsbibliotekets roll Plattformsarbete Uppföljning

3 Förord Den regionala biblioteksstrategin anger bibliotekens roll för att förverkliga det regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer och känner inga gränser samt den regionala kulturplanen för Människors behov och önskemål förändras, liksom de valmöjligheter invånarna har för att söka information, upplevelser och litteratur. För att kunna erbjuda en biblioteksservice som är anpassad till medborgarnas behov måste biblioteken sätta såväl de aktiva som de potentiella användarna i centrum. Biblioteksverksamheten påverkas i hög grad av informationsteknikens utveckling. Biblioteket är inte längre bara en fysisk lokal, utan också en leverantör av e-tjänster på nätet. Genom ökad regional samverkan skapar vi sedan snart tio år tillbaka ett Bibliotek Värmland, där kommungränserna inte längre spelar lika stor roll för den enskilde användaren och där de samlade resurserna kan utnyttjas på ett effektivare sätt. Det är ingen tvekan om att Värmland nått långt i sitt bibliotekssamarbete och ses som ett föredöme i många andra län. Att Bibliotek Värmland 2012 utsetts till Årets bibliotek i Sverige är ett bevis på detta. Samtidigt måste utvecklingsarbetet fortsätta. Biblioteksfrågorna måste lyftas även utanför kultursfären och finnas med i strategiska diskussioner kring till exempel livslångt lärande, digitalisering, social gemenskap och demokratiutveckling. Utvecklingsmöjligheterna är stora. Biblioteken bör vara självklara partners i det lokala och regionala strategiska utvecklingsarbetet. Biblioteken i Värmland har olika huvudmän och uppdrag, men bildar också en regional helhet och bidrar i samverkan till en bättre livsmiljö. Vår förhoppning är att alla bibliotekshuvudmän i Värmland utifrån sina förutsättningar och behov ska arbeta efter biblioteksstrategins intentioner och använda den som ett planeringsoch prioriteringsinstrument. Inledning Biblioteksstrategin är ett strategiskt styrdokument, fastställt av regionstyrelsen efter samråd med de värmländska kommunerna, Landstinget i Värmland och Karlstads universitet. Den regionala biblioteksstrategin för Värmland har en övergripande inriktning och identifierar områden där samverkan mellan biblioteken i Värmland kan utvecklas för att erbjuda värmlänningen god tillgång till information, lärande och kultur. Region Värmland bidrar genom att Länsbiblioteket i Värmland understödjer utvecklingsarbetet på regionalt strategiska områden. Mål, aktiviteter och finansiering anges i lokala och regionala aktivitets- eller handlingsplaner som stäms av mot biblioteksstrategin. Ansvaret för resurstilldelning och verksamhet ligger på respektive huvudman. 3

4 Biblioteksstrategin fyller också andra funktioner. Det är regionens sätt att ta tillvara den nationella strategi för biblioteksutveckling som uttrycks genom bibliotekslagen och Kungliga Bibliotekets och Kulturrådets uppdrag och planer. Den är också en bas för dialogen mellan den regionala och den nationella nivån. Utgångspunkter för utveckling och samverkan Biblioteken är öppna för alla och främjar ett aktivt medborgarskap i ett demokratiskt samhälle. Det är individens behov, vetgirighet, nyfikenhet och intressen som ska styra innehåll och utbud. Därför måste bibliotekens utvecklingsarbete utgå från medborgarnas perspektiv. Biblioteket är en demokratisk mötesplats för inspiration, kunskap och upplevelser. Besök och boklån är gratis liksom merparten av bibliotekets övriga utbud och tjänster. Alla ska ha tillgång till god biblioteksservice oavsett var i länet man bor. Syftet med regional samverkan ska vara att stärka den enskildes tillgång till medier, information och andra tjänster genom att utifrån bibliotekslagens intentioner fördjupa samarbetet mellan de offentligt finansierade biblioteken i regionen. Samverkanslösningarna ska också syfta till ekonomisk och verksamhetsmässig effektivitet. Målet är hög kvalitet på biblioteksservicen med högsta möjliga kompetens och en effektiv samordning av resurserna för användarnas bästa. Alla tjänster ska vara tillgängliga på enklast möjliga vis för den enskilde. Bibliotekens roll i samhället utvecklas ständigt. Människors behov av kunskap och kultur förändras som en följd av samhälls-, media- och teknikutvecklingen. Bibliotekens traditionella bildningsuppdrag har fortsatt giltighet, men i dag krävs en stor öppenhet inför förändringar och ett fokus på ökad samverkan med andra verksamheter och aktörer. Dagens och framtidens bibliotek måste vara kreativa mötesplatser med starkt användarfokus. För att utvecklas måste de upplevas som stimulerande och angelägna. De måste kunna erbjuda människor relevanta, lättillgängliga och innovativa tjänster, ett omfattande och aktuellt utbud, och personal med en bred kompetens. Prioriterade utvecklingsområden Allt samverkansarbete sker utifrån respektive kommuns och biblioteksverksamhets förutsättningar. Digital delaktighet Biblioteken har en stor betydelse för att skapa digital delaktighet i samhället. Att biblioteken tillhandahåller digitala verktyg och medier har en tydlig demokratiaspekt. Teknik som inte alla har egen tillgång till ska finnas tillgänglig på biblioteket. 4

5 Tillgången till sakkunnig hjälp är en viktig anledning till biblioteksbesök. Personalen utgör ett stöd för dem som känner sig obekväma med ny teknik och nya medier, och för dem som behöver hjälp med att orientera sig i informationsflödet. I de yrkesverksamma åldrarna är det relativt få som saknar tillgång till dator och internet, men bland de äldre och lågutbildade är den digitala kunskapsklyftan fortfarande en realitet. Länsbiblioteket, kommunbiblioteken och studieförbunden ska under 2013 utveckla sitt deltagande i den nationella kampanjen Digidel, som syftar till att fler ska börja använda internet och att fler ska bli bättre på att ta tillvara nätets möjligheter. Livslångt lärande Biblioteken spelar en viktig roll för det livslånga lärandet. Genom att stödja alla former av lärande bidrar biblioteken till att öka kunskapen och kompetensen i samhället. Det är särskilt viktigt i ett län som Värmland, som har en relativt låg utbildningsnivå. En stor del av dagens biblioteksbesökare är studerande av olika kategorier. Förväntningarna från den stora och heterogena gruppen av studerande ställer krav på insatser för att förändra bibliotekens innehåll och arbetsformer. Med ändrade kommunikationsmönster och möjligheter att söka information har biblioteken fått en allt viktigare roll för att bistå besökare som behöver hjälp att hitta information och hantera verktygen för informationssökning. Informationskompetensen har blivit allt mer betydelsefull förmågan att aktivt söka, välja, värdera och använda information från olika källor. Universitetsbiblioteket, sjukhusbiblioteken och skolbiblioteken har centrala roller för lärandet inom sina respektive områden. Biblioteken ska kontinuerligt sträva efter att utveckla sin verksamhet så att den är väl anpassad till de förändrade behov som det livslånga lärandet ställer. Digitala tjänster Den digitala utvecklingen är också bibliotekens utveckling. Den ökade tillgången och tillgängligheten till information i digitala format ställer krav på ökad kompetens inom området och en strategisk planering inför framtiden. Biblioteken måste ha beredskap för att hantera den snabba tekniska utvecklingen och till exempel möta medborgarnas ökande efterfrågan på mobila tjänster för mobiltelefoner och läsplattor. Förändringarna gör det ännu mer logiskt att samverka regionalt och nationellt, eftersom användarna inte är bundna till biblioteket som fysisk plats. Digitala tjänster är ett medel att nå nya målgrupper och förbättra servicen, inte minst till dem som av olika skäl har begränsade möjligheter att ta sig till biblioteken. Regional samverkan kring digitala tjänster innebär effektiv användning av kompetens och andra resurser. 5

6 Möjligheterna att utveckla ytterligare digitala tjänster, till exempel en regional biblioteksapp, ska utredas inom ramen för Bibliotek Värmland. Gemensam bibliotekswebb Den gemensamma värmländska bibliotekswebben är ett tillgängligt och gränslöst bibliotek som ger användarna ökad service, ökad tillgång till bibliotekstjänster och stor flexibilitet. Bibliotekswebben är också en plattform för ökad samverkan över kommungränserna, där samordningen av personalresurser och kompetens ger stora fördelar för både brukarna och biblioteken. Utifrån ett medborgarperspektiv är det önskvärt att webben byggs ut till att omfatta samtliga sexton kommunbibliotek i Värmland. Folkbiblioteken i Värmland ska sträva efter att den gemensamma webben ska omfatta samtliga kommuner. Det gränslösa biblioteket Allt fler pendlar över kommungränsen till arbete, skolor och fritidsboende. Regional samverkan kring bland annat ett gemensamt lånekort har inneburit att användarna i allt mindre utsträckning hindras av administrativa gränser. Genom samverkan kan låntagarna vända sig till det bibliotek som ligger närmast i vardagen, vilket inte alltid är det bibliotek som ligger närmast hemmet. Samverkan gör det möjligt för biblioteken att möta besökarnas behov, utan att han eller hon ska behöva fundera över vilken huvudman biblioteket har. De samverkande kommunerna ska sträva efter att åstadkomma en gemensam syn på regler för lån och avgifter samt en gemensam reservationskö. Bibliotekens utbud av medier Alla värmlänningar ska ha tillgång till den litteratur och övriga medier som de behöver för utbildning och personlig utveckling. Bredden i utbudet är bibliotekens styrka: tillgången till en mångfald av litteratur, musik, film, e-böcker, databaser, tidskrifter, tidningar, ljudböcker etcetera. Fria lån bidrar till att man kan våga pröva nya genrer och författare och att man får tillgång till referensböcker och annan speciallitteratur. De värmländska bibliotekens mediebestånd ska i största möjliga utsträckning ses som en gemensam resurs. Det gäller att finna samverkansformer för ekonomi, inköp, administration och ett väl fungerande fritt flöde av medier mellan biblioteken som på bästa sätt tillgodoser användarnas behov av titelbredd, mångfald och kortade köer till populära titlar. Samverkan bidrar också till kostnadseffektivitet och har miljömässiga fördelar. Biblioteken måste ha en beredskap för att hantera nya format och nya hjälpmedel. Utlån av e- böcker är till exempel omgärdat av varierande avtal och affärsmodeller. För biblioteken är det mycket dyrare att låna ut e-böcker än tryckta böcker. För de värmländska biblioteken är det 6

7 viktigt att man på nationell nivå hittar fungerande affärsmodeller för biblioteksdistribution av e-böcker. De värmländska biblioteken ska sträva efter att utveckla kostnadseffektiva samverkansformer för inköp och ett väl fungerande fritt flöde av medier mellan biblioteken. Tillgänglighet för grupper med särskilda behov Biblioteken ska nå alla medborgare och skapa delaktighet och tillgänglighet för alla. Det kräver bland annat en anpassning av bibliotekens lokaler och tjänster utifrån olika former av funktionsnedsättning. Biblioteken ska erbjuda valfrihet och anpassning efter individuella behov. Biblioteken är en plats där människor från olika länder och kulturer kan mötas på ett naturligt sätt. Kartläggningar visar att andelen biblioteksbesökare är högre bland dem som inte har svenskt medborgarskap och bland andra generationens invandrare. Biblioteken måste därför erbjuda ett angeläget och relevant utbud oavsett etnisk bakgrund och arbeta aktivt med läsfrämjande och språkutvecklande aktiviteter. Biblioteken ska kontinuerligt se över att lokaler och tjänster är anpassade till människor med olika former av funktionsnedsättning. Biblioteken ska sträva efter att utveckla mångfaldsperspektivet till att i högre grad bli en naturlig del av den dagliga verksamheten. Barn och ungdom Barn och unga är bibliotekens viktigaste målgrupp. Det är angeläget att finna former för hur de kan delta i dialogen om hur framtidens bibliotek ska utformas och utvecklas, särskilt med tanke på att antalet barn och unga i Värmland minskar under de kommande åren. Barn och unga är ingen enhetlig grupp. Därför måste verksamheten utformas så att biblioteken når alla barn och unga, oavsett bakgrund, intressen och förutsättningar. Att utveckla skolbiblioteken och stärka deras roll är en viktig uppgift för skolornas huvudmän och aktörerna på biblioteksområdet. Skolbiblioteken har en grundläggande roll att spela i skolans arbete med att skapa ett intresse för läsning och kultur, erbjuda informationskompetens och resurser för elevernas självständiga arbete och vara ett stöd för lärarna i deras pedagogiska verksamhet. Biblioteken kan utveckla sin roll som arena för ungt skapande genom att ge barn och unga möjlighet att själva uttrycka sig och vara kreativa inom olika konst- och kulturformer och medier. Den växande deltagarkulturen i samhället måste fångas upp även av biblioteken. Biblioteken ska sträva efter att finna former för hur ungas inflytande över verksamheten kan utvecklas. Kommunerna och övriga skolhuvudmän ska se över möjligheterna att utveckla och stärka skolbibliotekens roll och verksamhet utifrån skollagens intentioner. 7

8 Biblioteken ska sträva efter att utveckla sitt arbete med att skapa fysiska och digitala arenor för barns och ungas eget skapande. Läsfrämjande åtgärder En av bibliotekens centrala uppgifter har traditionellt varit att stimulera till läslust och främja ökad läsning av skön- och facklitteratur. Språkträning och läsutveckling är centralt för barn och ungas mognande och bygger på ett helhetstänkande där biblioteken är en viktig aktör. Läsfrämjande åtgärder måste ha ett brett perspektiv och omfatta olika grupper och åldrar. Traditionellt har läsfrämjande åtgärder utgått från boken, men i ett vidgat textbegrepp inkluderas bland annat bildmedier, ljud, film och spel medieformer som ofta ligger närmare barnen än vad böckerna gör. Ett mer strukturellt samarbete mellan skola och bibliotek samt med studieförbund och andra företrädare för det civila samhället kan vara ett sätt att utveckla de läsfrämjande insatserna lokalt. Biblioteken ska sträva efter att i bred samverkan och med ett brett perspektiv på textbegreppet fortsätta att utforska och pröva olika former för läsfrämjande åtgärder som omfattar skilda grupper, åldrar och medier. Biblioteket som mötesplats och arena för kulturupplevelser På många orter är biblioteket den centrala kulturinstitutionen. I sina lokaler ger biblioteket plats för det offentliga samtalet i form av utställningar, föreläsningar och andra kulturupplevelser och evenemang. Ofta utvecklas programverksamheten i samverkan med det lokala föreningslivet, studieförbunden och regionala kulturverksamheter. Människor har olika behov av information, kultur och mötesplatser, olika smak och preferenser, skilda intressen och livssituationer. Behoven förändras kontinuerligt, också beroende på befolkningsförändringarna: en växande andel äldre, en minskande andel unga. Detta ökar kraven på en aktiv och aktuell kulturverksamhet där biblioteken erbjuder olika sorters kulturella uttryck, både efterfrågade och oväntade. I många kommuner kan biblioteken också ha en växande roll som samordnare av arrangemang, marknadsföring och information om det lokala kulturlivet. Det är angeläget att inte bara erbjuda ett utbud där besökarna är publik, utan också aktiviteter där människor deltar som egna kulturskapare i berättande, skrivande, musik, utställningar eller andra kulturformer. Med sina samlingar av lokal litteratur och annat kulturarvsmaterial är biblioteken en viktig resurs för forskning om ortens, bygdens och den egna släktens historia. På det sättet spelar biblioteken också en viktig roll för den lokala identiteten, både för infödda och inflyttade. Här finns möjligheter för biblioteken att öka samverkan med regionala kulturverksamheter och det lokala kulturlivet. 8

9 Biblioteken ska sträva efter att i samspel med det civila samhället, lokala kulturlivet och regionala kulturverksamheter utveckla sin roll som arenor för kulturupplevelser och arrangörer av programverksamhet. Medel för utveckling och samverkan Personalen kompetens och bemötande Personalens samlade kompetens och förmåga att tillgodose olika besökares intressen, önskemål och behov är en av bibliotekens viktigaste tillgångar. Det är angeläget för besökarna att personalen bemöter dem på ett bra sätt, är kunnig och att man känner sig välkommen på biblioteket. På de olika biblioteken finns många specialister i olika ämnesområden. Genom bibliotekens samverkan får värmlänningarna tillgång till bibliotekspersonalens samlade kunskap. En gemensam kundtjänst skulle kunna vara ett sätt att ta tillvara den samlade kompetensen. Utvecklingen av den digitala infrastrukturen medför att system, avtal och licenser blir allt viktigare för biblioteken. Detta ställer krav på ökad teknisk och juridisk kompetens. För att öka effektiviteten och erfarenhetsutbytet kan arbetet med att stödja, utveckla och höja kompetensen hos bibliotekspersonalen med fördel bedrivas i samverkan över kommun- och regiongränserna. Under perioden är det viktigt att ta tillvara och utveckla de erfarenheter som kompetensutvecklingsprojektet KUB resulterar i. Välutbildade biblioteksanställda med hög informationskompetens är en nödvändighet för att biblioteken ska kunna utvecklas i takt med medborgarnas behov och önskemål. Kommunikation och marknadsföring Undersökningar pekar på att många icke-användare har låg kännedom om vilka tjänster det moderna biblioteket erbjuder. Därför är bibliotekens förmåga att kommunicera sina tjänster och sitt utbud central för att nå nya målgrupper. Kunskap om kommunikation och information, inklusive sociala medier, är en nyckelkompetens. Den gemensamma bibliotekswebben underlättar arbetet och skapar förutsättningar för en effektivare kommunikation. Biblioteken har behov av att lära känna både aktiva och potentiella brukare bättre och att möta dem på de arenor inte minst digitala mötesplatser där de befinner sig. Brukarna kan involveras i verksamheten genom fokusgrupper, enkäter, dialogverktyg etcetera. Biblioteken bör kontinuerligt inbjuda dem att komma med synpunkter och önskemål på bibliotekets innehåll och service. Gemensamma tekniska lösningar Utvecklingen av medier och informationsteknik ger biblioteken nya möjligheter att dela resurser och kompetens i nära samverkan för att åstadkomma bättre service och fler tjänster för medborgarna. 9

10 Det tekniska samarbetet med ett gemensamt biblioteksdatasystem och en gemensam biblioteksserver för tolv av de värmländska kommunerna har visat sig framgångsrikt ur flera perspektiv: alla medborgare får del av det totala mediebeståndet, upphandlingen förenklas, stordriften ger besparingar och biblioteken kan erbjuda nya tjänster. Infrastruktur för fri information Kungliga bibliotekets nationella utvecklingsarbete utgår från öppenhet och deltagarkultur i tjänster och teknik. Den tekniska infrastrukturen ska bygga på öppen data för långsiktig hållbarhet. Många folkbiblioteks mediehantering är sedan länge organiserad kring ett enskilt företag och dess bibliografiska databas. Biblioteken köper medier och får tillgång till men inte ägarskap över information om medierna, så kallade katalogposter. Detta skapar en inlåsningseffekt och försvårar utvecklingen av egna e-tjänster. Ur ett regionalt perspektiv är detta också en dyrare lösning än en gemensam nationell offentligt finansierad och fritt tillgänglig katalog. Genom att ge biblioteken förutsättningar att fritt kunna återanvända och berika varandras data hushållar vi på sikt med offentliga medel. Lösningarna bör vara gemensamma och flexibla oavsett medieformat och distributionsform. Fyra kommunbibliotek i Värmland har inom ramen för ett projekt tagit flera steg på vägen mot att ansluta sig till den nationella samkatalogen Libris. På sikt bör samtliga folkbibliotek i länet sträva efter att bli delaktiga i den nationella katalogen. Regional samverkan och representation Bibliotek Värmland ska även fortsättningsvis fungera som en ram för det regionala samarbetet med biblioteksutveckling. Det är ett inarbetat begrepp på biblioteken och en fungerande modell för samarbete. Bibliotek Värmland behöver dock formaliseras och lanseras tydligare mot externa aktörer, inklusive bibliotekens användare. Det är viktigt att klargöra de olika bibliotekens och aktörernas roller, relationer och åtaganden i samverkan kring bland annat digitala tjänster som bibliotekswebben. För att kunna identifiera viktiga utvecklingsområden och bevaka det värmländska biblioteksväsendets intressen på den nationella arenan behövs en strukturerad och kontinuerlig omvärldsbevakning. Det handlar bland annat om kunskap om forskning och samhällsförändringar som påverkar biblioteken och om utvecklingsstrategier som relaterar till bibliotekens utveckling. Här har Länsbiblioteket i Värmland en viktig roll att spela, men det krävs också utvecklade metoder att gemensamt bevaka utvecklingen, sprida kunskaper och analysera resultatet. Nationellt bör Region Värmland och kommunerna verka för att Kungliga Bibliotekets roll fokuseras på samverkans- och infrastrukturfrågor där nationella lösningar krävs. KB bör bland annat utveckla och driva en fri nationell samkatalog, utveckla och driva e-tjänster som exempelvis e-lån och databaser och tillhandahålla relevant nationell biblioteksstatistik som underlag för uppföljning och utvärdering. 10

11 Länsbibliotekets roll Den regionala biblioteksresursen ska vara en plattform för samverkan, innovation, gemensamt kompetensbyggande och utvecklingsprojekt. Som regional samordnare ska Länsbiblioteket i Värmland initiera gemensamma förändringsprocesser vid biblioteken ta initiativ till gränsöverskridande projekt främja erfarenhetsutbyte och kompetensutvecklingsinsatser bistå biblioteken med rådgivning, inspiration och stöd i utvecklingsarbetet stödja bibliotekens utveckling av kompletterande medieförsörjning delta i relevanta regionala nätverk bedriva kvalificerad omvärldsbevakning, trendspaning och analys vara en drivande samarbetspartner till nationella och regionala aktörer företräda de värmländska bibliotekens intressen på det nationella planet medverka till att bibliotekslagens intentioner förverkligas främja internationellt kunskapsutbyte Länsbiblioteket ska i sitt arbete utgå från kulturplanens prioriteringar. Länsbiblioteket ska eftersträva en öppen dialog. Verksamhetens egen plan ska tas fram utifrån prioriteringarna i styrdokument som den regionala kulturplanen, biblioteksstrategin och Region Värmlands verksamhetsplan samt efter samråd med biblioteken och andra relevanta samverkansparter. Plattformsarbete Bibliotek Värmland är en plattform för kommunikation, kompetensutbyte och samarbete mellan de värmländska biblioteken. Inflytandestrukturen inom Bibliotek Värmland styrgrupper, projektgrupper, arbetsgrupper etcetera behöver utvecklas och förtydligas när det gäller arbetsformer, sammansättning och mandat. I vissa fall, särskilt där samverkan bygger på gemensamma finansieringslösningar, är det nödvändigt att upprätta avtal mellan parterna, eller förtydliga de avtal som redan finns. Syftet med inflytandestrukturen är att främja utvecklingen av de värmländska biblioteken ur ett medborgarperspektiv, med målet att bidra till regional utveckling. Bibliotekshuvudmännen bör gemensamt eftersträva att skapa forum där diskussionen om bibliotekens framtida roll breddas och går utanför biblioteksväsendet. Uppföljning Den regionala biblioteksstrategin ska följas upp inom ramen för kultursamverkansmodellen och i relation till den regionala kulturplanen. Strategin löper till 2015, men kan vid behov revideras. 11