Vi skärgårdsbor. Tidningen från Skärgårdarnas Riksförbund

Transkript

1 Vi skärgårdsbor Nr 2, september 2015 Tidningen från Skärgårdarnas Riksförbund I detta nummer, läs om Bönder, färjor, boende, engergifrågor, blåljus, skolor och bredband Arbetet i SRF och ESIN Projekten Next Stop Small Islands och Smilegov SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

2 Ju fler som engagerar sig ju mer uppnår vi Numret av Vi skärgårdsbor som du just nu håller i din hand och som du har öppnat ser kanske lite annorlunda ut än tidigare nummer av tidningen. I detta nummer har vi valt att lyfta fram Skärgårdarnas Riksförbunds arbete i arbetsgrupper, projekt, styrelsearbete och övriga engagemang där vi medverkar på ena eller andra sättet. Sydkoster Foto: Eva Widlund Skärgårdarnas Riksförbunds styrelse består av kvinnor och män från skärgårdssamhällen och öar runt om i Sverige. Tillsammans med Representantskapet, där våra medlemsföreningar är representerade, arbetas det för en levande skärgård året om med ständigt aktuella skärgårdsfrågor. I arbetsgrupperna arbetas det också oförtrutet på med skärgårdsfrågor kring arbete, boende, service och miljö. Ofta berörs flera arbetsgrupper av samma frågeställning och hela kedjan måste fungera för att det skall kunna bli ett bra resultat. I det här nummet av tidningen får ni också stifta bekantskap med Skärgårdarnas Riksförbunds senaste arbetsgrupp, Blåljusgruppen, som bildades så sent som i augusti. En arbetsgrupp som nu till en början tar sig an uppgiften att kartlägga hur blåljusfrågor hanteras runt om i den svenska skärgården. I projektform har Skärgårdarnas Riksförbund i ett antal projekt kunnat fördjupa sig i olika frågor. I detta nummer av tidningen beskrivs två projekt som nu är avslutade. Next stop small Islands och Skärgårds Leader har gett skärgårdsborna möjlighet till både ökad kunskap och till erfarenhetsutbyten mellan olika skärgårdsområden i Sverige, Danmark och i Finland. Nu står vi inför nya projektansökningar, en del idéer har kommit lite längre än andra men har du ett förslag på vad riksförbundet borde arbeta med i projektform, hör av dig! Vi tar vi tacksamt emot idéer. Vill också påminna om möjligheten att bli personlig medlem i Skärgårdarnas Riksförbund. Ju fler som stöttar skärgårdsarbetet ju mer kan vi uträtta. Det är också så att ju fler som engagerar sig i skärgårdsfrågorna, lokalt, regional, nationellt och internationellt, ju mer uppnår vi. Vi ser nu fram emot en höst med intressanta möten och en verksamhet med fokus på en levande skärgård året om. Vi Skärgårdsbor nr 2, september 2015 I detta nummer: Framsida: Collage skärgårdsbilder Eva Widlund sid 2 Ju fler som engagerar sig sid 3 SRF, ESIN, Smilegov sid 4 Skärgårds Leader sid 5-7 Skärgårdsskolor sid 8-9 Boendegruppen sid 10 Miljö och Energi sid 11 Projekt NSSI sid Fyra arbetsgrupper sid Andra engagemang sid 16 Skärgårdsbryggan sid 16 Hemsköborna SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND, verksamhetsledare SRF Vi Skärgårdsbor Tidningen är producerad av Skärgårdarnas Riksförbund och utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare: Bengt Almkvist, ordf. SRF Redaktion Eva Widlund Postadress Södra Vinön 112, Vinön Redaktionens e-postadress redaktionen@skargardarna.se Foto Om inte annat anges Eva Widlund Förbundets e-postadress info@skargardarna.se Hemsida Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker 2015 ISSN

3 SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Skärgårdarnas Riksförbund bildades 1982 och består av lokala kust- och skärgårdsföreningar från Koster i väster till Luleå i norr samt i insjöarna Hjälmaren och Vättern. Genom SRF kan befolkningen i skärgårdssamhällena göra sin röst hörd på riksnivå. Vi ägnar även EU och dess regionalpolitiska arbete speciellt intresse. Styrelsen består av sju personer, kvinnor och män från den svenska skärgården och de svenska öarna. Med målet att ha en levande skärgård året om arbetar styrelsen med frågor kring arbete, boende, service och miljö. Mycket av detta arbete sker i de arbetsgrupper som har bildats kring olika frågor. Mer om dessa kan ni läsa i detta nummer av Vi skärgårdsbor. Skärgårdarnas Riksförbund kallar också samman sitt representantskap, som består av deltagare från alla SRF:s medlemsföreningar, minst två gånger per år. Vid dessa möten bestäms vad föreningen skall arbeta med och hur det skall genomföras. Det finns också möjlighet att bli personlig medlem i Skärgårdarnas Riksförbund. Vill du veta mer om förbundets organisation och verksamhet, ladda ner vår bildpresentation, som finns på hemsidan ESIN I ESIN, European Small Islands Federation, driver Sverige tillsammans med de övriga medlemsländerna aktuella ö-frågor på EU nivå. ESIN har elva medlemmar, Danmark, Estland, Frankrike, Finland, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Skottland, Sverige och Åland. De danska småöarna har sedan hösten 2012 tagit över ett tekniskt sekretariat där Lise Thilleman Sørensen, den danska organisationens verksamhetsledare, tar hand om post och mejl. Lise är också ESIN:s sekreterare. Ordförande i ESIN är Bengt Almkvist och kassör är Anetté Larm Johansson. Varje år hålls ett årsmöte på någon av de europeiska öarna. I år hålls detta årsmöte med seminarier i slutet av september på den grekiska ön Kastellorizo. Läs mer om ESIN på Energiprojektet Smilegov ESIN är en av flera parter i EUprojektet Smilegov. Smilegov är ett EU-projekt inom energiplanering och projektet omfattar femtio öar, både stora och små. Öarna runt om i Europa är indelade i tolv kluster. Kluster Sverige leds av Region Gotland och Ölands kommunalförbund, och omfattar förutom dessa öar även Sturkö, Aspö och Hasslö i Blekinge. SRF:s öar Visingsö, Vinön, Hven och Holmön ingår i ESIN-klustret tillsammans med öar från Finland, Åland, Irland och Italien. Projektet pågår mellan april 2013 och oktober På projektets hemsida kan man följa det pågående arbetet. Styrelsen samlad i Sankt Anna skärgård. Foto: Anna-Karin Utbult Almkvist Vi Skärgårdsbor nr 2 september

4 Skärgårds Leader Skärgården är en landsbygd med speciella förutsättningar. I många kommuner utgör skär gårdsbefolkningen en mycket liten del av det totala invånarantalet. Likväl är en levande skärgård en viktig förutsättning för rekreation, turism och annan näringsverksamhet och det kan vara svårt att på egen hand orka påverka utvecklingen när man inte är så många. SKÄRGÅRDS LEADER Nu är det fleråriga projektet Skärgårds Leader avslutat. Under åren genomfördes tolv skärgårdsmöten runt om i landet. Resultatet blev en mängd kunskaps- och erfarenhetsutbyten och ökad kunskap i olika skärgårdsfrågor. Kontakter knöts mellan deltagarna och projektet ledde också till att flera nätverk och arbetsgrupper inom Skärgårdarnas Riksförbund bildades. Många av deltagarna har sedan engagerats sig lokalt, i bland annat bredbandsföreningar. Kontakter som vi fick genom projektet ledde också till att vi tillsammans med andra aktörer deltagit i ett turistprojekt med tre Leaderområden, ett nordiskt demografiprojekt med våra danska och finska systerföreningar samt ett energiplansprojekt via ESIN, vår europeiska ö-sammanslutning. Under projekttiden gjordes även en ansökan om ett ungdomsentreprenörprojekt till Vinnova, men vi var inte bland dem som fick pengar. Vi var också delaktiga i Hela Sveriges Skall Levas skolprojekt under projektperioden med bland annat flera deltagare från arbetsgruppen Skärgårdsskolor. Skärgårdsmöten Det har också varit en givande erfarenhet att driva ett projekt som har hela den svenska kustlinjen som sin geografi. Att arbeta över ett större geografiskt område ger en större bredd på bland annat erfarenhetsutbytet. Vi har genomfört tolv Skärgårdsmöten runt om i landet. Dessa har haft teman som Kommunikation, bredband, telefoni, transporter och post med en uppföljande IT-utbildning i slutet av projektperioden. Ett tema handlade om de unga skärgårdsborna och deras möjligheter att bo och arbeta i skärgården. En projektansökan om ungt företagande skickades in men tyvärr fick vi inga pengar. Vidare har det handlat om Förnybar energi, Natur- & kulturvärden, Skärgårdsskolor med två uppföljningsmöten samt Skärgårdens råvaror, Storstadsnära skärgårdar, Naturbetesmarker och Attraktiv skärgård. Därutöver har det hållits referensgruppsmöten, leadersamråd och projektmöten. Resultatspridning Resultatet har spridits av deltagarna, samt via vår tidning Vi skärgårdsbor och vår hemsida. På så vis har vi nått ut till ett antal personer, föreningar, organisationer, kommuner, regioner och nationella myndigheter. Vi arbetar nu vidare i de nätverk/arbetsgrupper som har bildats under de senaste åren. Vi kommer också att arbeta vidare med de metoder och strukturer som vi arbetat fram under projekttiden för att starta upp fler arbetsgrupper och fortsatt arbete i projektform. Projektledare Bredband Telefoni Transporter och Posthantering Ungas möjligheter att bo och verka i skärgården Förnybar energi möjligheter & svårigheter Tillvarata skärgårdens natur- och kulturvärden, att vara skärgårdsentreprenör Skärgårdsskolor i nätverk, för erfarenhetsutbyte och samverkan Skärgårdens råvaror Storstadsnära skärgårdar Naturbetesmarker Attraktiv skärgård

5 Miljö & Energi Skärgårdsskolor Skärgårdsskolor i nätverk för erfarenhetsutbyte och samverkan OM NÄTVERKET SRF:s nätverk för skolor på öar och utmed kuster har nu funnits i fyra år. Tidigare fanns ett nätverk för rena ö-skolor som blev ett projekt inom Myndigheten för skolutveckling. Upptaktsträffen för det nya skolnätverket var på Möja i Stockholms skärgård Inspirerade av vår danska kollega Dorthe Winthers berättelser om samarbetet mellan ö- skolorna i Danmark bildades så vårt svenska nätverk. Att träffa andra som arbetar under liknande förhållanden och besöka varandras skolor har varit en prioriterad del i nätverket. Sju träffar har det blivit. Vid varje träff har det funnits någon utbildningsdel och begreppet Skärgårdskunskap har förankrats i såväl verksamhet som i läroplansarbete. Elevsamverkan Genom våra olika elevaktiviteter har barnen på de olika skolorna lärt sig en hel del om varandras skolor och landets skärgårdsgeografi. Det började med Vårtecken, där eleverna fotograferade olika vårtecken och skickade till varandra varje vecka. I en gemensam blogg har skolorna berättat om sin verksamhet på olika sätt. Under våren 2015 presenterade skolorna sig i Veckans skola. Ett projekt som blev väldigt uppskattat är Sagostafetten, där tretton skolor tillsammans gjorde två sagor som nu finns i en sagobok. Samverkan pedagoger Antalet kolleger har blivit större genom nätverket för skärgårdsskolor. Kolleger inom alla yrken har nytta och glädje av att göra besök hos varandra och få tips om hur man kan jobba. Inom vårt skolnätverk har vi förmånen att ha med en IT-pedagog som vid träffarna har haft utbildningar kring hur man kan jobba med film och blogg. Nästa projekt som nätverket vill få igång är att skolorna ska kunna samverka genom fjärrundervisning. Fjärrundervisning Syftet med fjärrundervisning är bland annat att förbättra möjligheten till en god utbildning även när det saknas en behörig lärare i ämnet på elevens skola eller när antalet elever inte är tillräckligt för att en undervisningsgrupp ska bildas. Fjärrundervisningen kan ske med gemensam undervisning på egen skola och fjärrskola. Det ger fler möjligheter för eleverna att samarbeta och diskutera. Nya möjligheter Hur kan vi på skärgårdsskolorna använda oss av fjärrundervisning? Vi behöver göra en inventering av hur det ser ut på skolorna inom nätverket, vilka behov och önskemål som finns. Vi kan då koppla ihop skolor där behöriga lärare finns med skolor som har behoven. Det kan finnas pedagoger med behörighet som behöver fylla ut sin tjänst med några timmar/vecka och kan då göra det som fjärrlärare till en skola som saknar behörighet i ämnet. En ersättning som motsvarar tiden utgår till den undervisande fjärrläraren från den mottagande skolan. Kan man lyckas jobba över kommungränser kan detta ge stora möjligheter för samverkan skärgårdsskolorna emellan. Filmundervisning för lärare vid ett besök på Näs på södra Visingsö. Först filmades det ute och sen tillbaka i skolan redigerades det filmade. Foto: Eva Widlund Den lilla skolan Närheten till en skola är viktig för barnen som bor i skärgården. Den lilla skolan med skärgårdsprofilen kvar kan ge eleverna en kunskap kopplad till deras hembygd som är viktig för att ge eleverna en skärgårdsidentitet. Tyvärr får vi se hur den ena efter den andra skolan försvinner och barnen bussas in till större skolor. Senast är det Gryts skola i Valdemarsviks kommun och Singö skola i Norrtälje kommun som nu är tomma på skolbarn. Arbetsgruppen för Skärgårdsskolor Eva Widlund Vi Skärgårdsbor nr 2 september

6 Skärgårdsskolorna hotas Vad händer i en bygd när beskedet kommer om att skolan ska stängas? Kortsiktiga ekonomiska skäl anförs ofta men om man ser skolan som en del av samhällsekonomin ser bilden annorlunda ut. Det är inte alltid en vinst att lägga ned en skola. Chockbeskedet kom i maj Singö och Närtuna skolor i Norrtälje kommun ska stängas. Reaktionerna på beskedet var dämpade i Närtuna. På Singö var reaktionerna vildsinta och högljudda. I Närtuna intervjuade Norrtelje Tidning en familj som drabbades. Några insändare skrevs som fokuserade på det dåliga samarbetet med grannkommunen dit några ville flytta sina barn. På Singö såg det annorlunda ut. Där blev det allmän mobilisering. Alla krafter samlades i protester mot skolnedläggningen. Singöborna gick man ur huse för att möta politiker, uppvaktningar och möten arrangerades. Bönder, ekonomer, fiskare, jurister, företagare, utredare, IT-konsulter, pensionärer, snickare och skolelever demonstrerade vid kommunfullmäktiges möte i Norrtälje. Beslutets formella tillkomst överklagades till Förvaltningsrätten. Dammet har ännu inte lagt sig efter flera månader. En flod av debattartiklar och insändare har strömmat in till lokaltidningen. Känslan för bygden De olika reaktionerna i Närtuna och på Singö har med känslan för bygden att göra. Närtuna ligger i ett område där många arbetspendlar till Stockholm, Uppsala och Arlanda. På Singö lever de gamla skärgårdsnäringarna kvar men ön har också blivit en attraktiv bygd för människor som vill flytta från staden och som kan sköta sina jobb på distans. På Singö har vikänslan vuxit sig stark och skolan har för många varit en bidragande faktor till att man har valt att flytta just till Singö. I Närtuna pendlar människor ut och in ur bygden. Ett skärgårdssamhälle Singö är ett typiskt skärgårdssamhälle. Det är också ett sårbart samhälle. De gamla näringarna förmår inte längre att försörja befolkningen och möjligheterna till arbetspendling är begränsade. Andra kvaliteter blir avgörande för bygdens livskraft. En skolnedläggelse är därför ett hårt slag. Det blir ett hot om allmän nedrustning där andra viktiga funktioner i bygden påverkas. Och singöborna oroar sig. Är detta bara början? Kommer barnfamiljer att vilja flytta till en bygd som inte har någon skola? Kommer affären att överleva? Hur påverkas kommunikationerna? Om framtidstron punkteras hamnar bygden snart på ett sluttande plan. Sammanhållningen ger kraft Oron över framtiden förklarar de starka reaktionerna på Singö. Sammanhållningen ger kraft åt dem som kämpar för skolan och hembygden. Scenariot känns igen på många ställen i vårt avlånga land. Magdalena Cedering har i sin licentiatuppsats vid Uppsala Universitet, Skolnedläggningar på landsbygden. Konsekvenser för vardagsliv och lokalsamhälle, studerat skolnedläggningar på landsbygden. Där ger hon exempel på hur engagemang och sammanhållning växer fram när en skola hotas: Såväl föräldrar som äldre och företagare engagerade sig i gruppen. Företagare engagerade sig utifrån syftet att värna skolorna i bygden för att generera inflyttning och motverka Singö skola höstterminen Inga barn som går genom skolgrinden längre. Foto: Eva Widlund utflyttning och för att ha tillgång till arbetskraft i näromgivningen. Reaktionerna på nedläggningsbeslutet i Locknevi blev, så som i Ydre, mycket kraftiga hos ortsbefolkningen. Beslutet orsakade demonstrationer och stormöten. Singö skola har varit nedläggningshotad flera gånger. Ortsbefolkningens protester har tidigare fått kommunens politiker att dra öronen åt sig men nu inför läsåret har stängningen blivit verklighet. Skolchefen har äntligen fått politikernas öra och övertygat dem om nödvändigheten av centralisering. Kortsiktiga skäl Skälen för nedläggningar är i grunden ekonomiska. Det är lätt att visa på kortsiktiga besparingar, medan kunskapen om vad som händer på längre sikt är dålig eller förbisedd. Andra argument är svårigheter att rekrytera lärare och svårigheter att leva upp till nya lagkrav på behörighet hos lärare. Lagkravens betydelse är överdrivna. Lagen erbjuder undantagsbestämmelser i de fall en skola inte kan få tag i behörig personal. Lagen om 6 Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2015

7 behörighet är ny från 1 juli i år och just nu ser det ut som att svårigheten att få tag i behöriga lärare är lika stor på stora skolor som på små. Att det skulle vara särskilt svårt att rekrytera lärare till små skolor finns inga kända belägg för. I Norrtälje kommun har man sett att det har varit svårt att rekrytera till nedläggningshotade skolor. Det är ju föga förvånande och har inget med storleken på skolan att göra. Däremot är ju brist på arbetstillfällen i skärgården ett känt hinder för människor som vill ta steget att flytta ut från staden. Det talar i stället för en säkrare tillgång på personal till de arbetstillfällen som finns i skolan När det gäller kvalitet visar flera studier att barnen från små skolor presterar minst lika bra som kamraterna i större skolor. En nationalekonomisk studie från Stockholms Universitet Long term effects of class size (professor Peter Fredriksson och Björn Öckert) visar till och med att barn som går i mindre klasser får både bättre studieresultat och högre lön senare i livet. Små skolor har svårt att klara sig i en skolpengsfinansierad värld (varje elev bär med sig en peng till verksamheten). Även om kommunen tvingas skjuta till extra medel så rör det sig dock alltid om blygsamma summor i kommunens skolbudget. Lägre elevhälsokostnader, mindre resande och en högre livskvalitet för skärgårdens barn syns förstås inte i balansräkningen. Inte heller de långsiktiga effekterna av att behålla skolan. I Skolverkets studie Stora och små grundskolor i ett likvärdighets- och regionalperspektiv kan man läsa: Ser vi skolan som en del av samhällsekonomin ser bilden annorlunda ut. Det är inte alltid en vinst att lägga ned en skola. Satsa på de små skolorna! Det är ett stort misstag att fortsätta lägga ner skärgårdsskolor. Det spelar ingen roll om man lutar sig mot ekonomiska argument eller kvalitetsaspekter. Slutsatsen blir densamma: Att satsa på väl finansierade och väl utvecklade små skolor är den mest kostnadseffektiva regionalpolitiska åtgärd som en kommun kan ägna sig åt. Bo Gidlöf, lärare på Björkö-Arholma skola i Norrtälje kommun FAKTA Lärarlegitimation I många andra yrken är det vanligt med en yrkeslegitimation som till exempel för läkare. Det är inget konstigt med det, men när lärarna skulle bli legitimerade var det inte så enkelt. Syftet med lärarlegitimationen är gott. Den skall öka statusen på läraryrket och garantera en god undervisning för alla elever. Den första juli 2015 trädde reformen om lärarlegitimation i kraft. Det är en reform som säger att alla lärare i fortsättningen måste vara legitimerade inte bara i ämnen utan också i stadium. Hur och vad som krävs för att bli legitimerad lärare är inte helt enkelt. Det ansågs nämligen så pass komplicerat att Skolverket inte klarade av att hantera frågorna och tvingade regeringen att skjuta upp reformen i två år till Farhågor kan också finnas för en nedläggningsvåg av små skolor runt om i Sverige. En av orsakerna till detta är den lärarutbildning som infördes 2001 och som innebär att lärarna bara blir behöriga i två ämnen. Det gör att det krävs flera lärare för att eleverna skall få behöriga lärare i alla ämnen. Och det görs enklast i stora skolor. Under några år har högskolorna väldigt fritt fått utbilda studenter. Dessa lärare kanske inte kan få full tjänst ute på landsbygden, utan där vill man ha gamla lärare med gammal utbildning, det vill säga lågstadie- eller mellanstadielärare som ju har fått en väldigt bred legitimation Det finns många sådana kvar och de har ju legitimation i stort sett i alla ämnen. Allt pekar dock på att många skolor har obehöriga lärare även efter Trots att kommunerna nu vidareutbildar lärare kommer de behöriga lärarna helt enkelt inte att räcka till. Regeringen lär därför under många år tvingas ge dispenser till skolor som inte kan få behöriga lärare. Förhoppningsvis kommer alla nedläggningshot mot skolor innebära att reglerna ändras så att små skolor inte behöver stängas. Skärgårdarnas Riksförbund vill påverka myndigheter och politiker, så att möjligheten att bevara små skolor i skärgård och glesbygd underlättas. Arbetsgruppen för skärgårdsskolor, Skärgårdarnas Riksförbund Vi Skärgårdsbor nr 2 september

8 Boendegruppen Arbetsgruppen för Boende är en grupp som arbetar med boendefrågor och befolkningsförändringar i de svenska skärgårdarna. Likaså arbetar gruppen med uppföljning av de nya reglerna kring strandskyddet. Allt detta som sammantaget omfattar det tryck som finns på kusten. Trycket på Kusten I diskussion och debatter om Sveriges kustområden hör man ofta begreppet Trycket på Kusten. Vi skall försöka att definiera detta och ge exempel på vad begreppet kan stå för. Det första som man tänker på då uttrycket Trycket på Kusten tas upp är konkurrensen om bostäder. Främst är det då fastigheter i de äldre delarna av kustsamhällena som köps upp av personer utifrån med god ekonomi. Men idag har även denna konkurrens utvidgats till bryggplatser, arrenden av bryggor och sjöbodar samt parkeringsplatser. Trycket kan även vara mentalt. Även om bostäder bjuds ut till rimliga priser vill inte ungdomen köpa dessa hus. Man tror på förhand att man inte har råd och ger upp sina planer på att köpa ett hus mycket tidigt. Trycket på Kusten drabbar även kommunerna. Dessa måste ha en infrastruktur med kapacitet för en toppbelastning som uppstår under sommarperioden då många befinner sig i sina sommarhus. Främsta exempel på detta är vatten och avloppssystem som skall klara sommarens toppbelastning men är överdimensionerat övrig del av året. Attraktivt boende Trycket på Kusten påverkar även kommunernas byggplaner. Många kommuner planerar och genomför planer att bygga attraktiva hus på attraktiva lägen och som endast kan köpas av ekonomiskt välbärgade personer som oftast kommer utifrån. Få av dessa hus kommer ortsbefolkningen till del. En förhoppning som kommunerna har, är den att personer som köper dessa fastigheter så småningom skall folkbokföra sig där. Detta har vi ännu inte sett att det skett i någon större omfattning. Trycket på kusten finns även i sommarboendes inställning att den idyll där de köpt sitt sommarhus inte skall förändras utan allt skall bestå som det en gång har varit. Detta manifesteras i det stora antal överklagningar på bygglovsärenden som vi har i många kustkommuner. Sommarboende tar även med sig vanor hemifrån som är felplacerade i kustområden och förändrar därmed samhällenas karaktär. Finns det något positivt? Kan det finnas något positivt med detta tryck på kusten? De flesta samhällena på attraktiva platser där hus har köpts upp i större omfattning ser väldigt välbehållna ut. De personer som köpt dessa hus har oftast lagt ner stora pengar på att bygga om, reparera och underhålla husen. Detta gör att det även finns en överdimensionerad hantverkarkår i dessa samhällen som lever väl på underhållet av alla fastigheter. Säkerligen finns det även en och annan affär som skulle lagts ned om inte sommarboende fanns i stor utsträckning. Boende Foto: Staffan och service Berg hör ihop. Hyresbostäder saknas på många håll i den svenska skärgården. Kosteröarna har både hyreslägenheter och affär. För affärer i skärgården är de sommarboende ett välkommet tillskott i butikens kundunderlag. 8 Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2015

9 Förändring av ett skärgårdssamhälle Smögen De svarta husen har blivit fritidshus. Den äldsta bebyggelsen närmast hamnen är mest omvandlad. Yngre hus i väster har ännu flest året runt boende. Smögen Nedsläckningen har fortsatt. Även en förtätning där gamla hotell, tennisbanor, en skola och en nykterhetsloge har gett rum för bostäder. Antalet fritidshus fortsätter att öka på bekostnad av året runt boende. Först skall vi nog fråga oss om vi kan förhålla oss till Trycket på Kusten eller om vi bara får åse dess verkningar. En sak som kan vara viktig är att påtala att Trycket på Kusten finns och hur det ser ut. Får man en god beskrivning och förklaring så kan det vara lättare att fundera på vilka åtgärder som är möjliga att vidta. Sedan är det viktigt att få med sig styrande politiker i arbetet att hålla emot Trycket på Kusten. Kommunerna har ju planmonopol på byggnation. Detta ger dem möjlighet att planera och genomför byggnation så att det är boende för folkbokförda som prioriteras. Arbetet framåt Arbetsgruppen för boende har fått uppgiften att ta fram underlag till en uppdatering av den Vitbok som SRF gjorde Hur ser det ut idag? Vad har hänt sedan boken gjordes? Det handlar till stor del om hur man kan hantera konkurrensen med fritidsboendet och myndigheternas regelverk. I flera skärgårdsområden är konkurrensen om de befintliga bostadshusen hård. Stora delar av den äldre bebyggelsen övergår till fritidshus. Därför är frågor kring produktion av nya bostäder med inriktning på fastboende viktiga. Andelen hyreshus är mycket låg i skärgårdarna. Moderna bostäder i hyresform är ovanliga i skärgårdarna. Det är en viktig upplåtelseform i områden där det nästan enbart finns egna hem och där marknadspriserna är höga. Syftet med arbetet är också att sprida kunskap om hur befolkningen ser ut i våra skärgårdar. Hur det sett ut och hur det ser ut idag samt vad det finns för hinder och möjligheter. Jan-Eric Ericsson Arbetsgruppen Boende Redan 2002 kom den första vitboken om boende ut. Till avslutningen av projektet Skärgård för framtid 2007 trycktes flera vitböcker med olika teman. Boendefrågorna fick då två böcker, en om bostadsfrågan och en om beskattningen. Nu planeras en uppföljning av vitboken om boende. Vi Skärgårdsbor nr 2 september

10 Miljö & Energi Miljö- och energigruppen Arbetsgruppen Miljö & Energi har som uppgift att jobba för att öar och skärgårdsområden skall bli koldioxidneutrala, samt på lång sikt minska energikostnaderna för fastboende. Representantskapsmötet hösten 2014 gav arbetsgruppen för Miljö & Energi ett antal områden som skulle granskas. Arbetet pågår och skall vid mötet hösten 2015 redovisas. Målsättningen är att kunna skapa ett projekt som skall underlätta för öarna att analysera sin energiförbrukning, se över möjligheterna för införande av förnybar energi. Dessutom undersöka VA-frågorna och komma med förslag till godkända lösningar. Just nu är fyra öar med i Smilegov projektet, Hven, Vinön, Visingsö och Holmön. De samlade erfarenheterna från detta projekt borde kunna ge en rad tips på åtgärder för våra öar, hur man löser framförallt energifrågorna. Globalt ökar satsningen på Förnybar energi, med Kina, USA och Japan i toppen. Vind och solkraft stod tillsammans för över 73 % av all ny effekt i EU under Priserna på solceller fortsätter att minska, och effekten fortsätter att stiga per kvadratmeter solcell. Men det finns också en del problem, framförallt Skatteverkets hantering av vindkooperativ och hushåll med solceller. Detta kan medföra att intresset för att producera egen el minskar. Ny teknik På den tekniska sidan dyker det ständigt upp nya innovationer. Förutom den Stirlingmotor från Inresol som presenterades i förra numret, har nu ett företag, Ferroamp Elektronik, släppt en Smart Energy Hub, som på ett fantastiskt sätt styr den egna produktionen av el. Elen kan också lagras i batterier för senare användning. Ett smart sätt är också att en modul kan flytta energin mellan olika faser så att det inte blir snedbelastning i systemet. Läs mer på En enskild avloppsanläggning i bergig skärgårdsterräng belägen i Tyresö kommun granskar vi i nästa nummer av Vi Skärgårdsbor. Framtida lösningar Just nu pågår också två utmaningar inom Solenergin. Ett helt soldrivet flygplan är på väg att flyga runt jorden, likaså håller en helt soldriven båt att segla jorden runt. Båda två dyra experiment men kan ge erfarenheter för framtida lösningar. Vi önskar tips från alla er, på smarta energilösningar. Vi söker också öar som vill jobba med omställning av energi med förnybara källor. Nya EU-medel till olika projekt släpps nu i höst, och vi vill gärna bygga på de idéer som kommer fram från Smilegov-öarna, inte bara här i Sverige utan även från de andra femtio öarna i Europa. Skicka idéer och tankar till oss så försöker vi utforma en projekt-ansökan. Adressen är: lennart@skargardarna.se I nästa nummer skall vi granska VAfrågorna speciellt. Nya krav ställs från myndigheterna och kommer att påverka framförallt folk boende i skärgården. Där ställs de högsta kraven, hög skyddsnivå. Vi har granskat en anläggning som har godkänts i flera kommuner och som dessutom inte behöver slamtömmas mer än vart tionde år. Lennart Andersson Arbetsgruppens samordnare 10 Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2015

11 Projekt Next Stop Small Islands Under ett års tid samarbetade de nationella skärgårds- och ö-organisationerna Finlands öar RF- Suomen Saaret RY, Sammanslutningen av Danska Småöar och vår svenska organisation Skärgårdarnas Riksförbund i projektet Next stop - small islands. Projektet var ett demografiprojekt som till stora delar finansierades av NORDREGIO, Nordic Center for Spatial Development. Huvudman för projektet var den danska ö-organisationen. Projektet Next stop small islands bestod av två delar. Den ena delen var en analys av befolkningsutveckling på 27 danska småöar under perioden , 20 svenska småöar under perioden och 21 finska småöar under perioden Den andra delen bestod av två workshops där ett antal öbor från de medverkande länderna deltog med kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Workshop på Ven Den första workshopen hölls på Ven på temat Job Creation and Business Development. Här fick deltagarna höra inspirerande föredrag om lyckade företagssatsningar på öar. Både privata och offentliga initiativ. Det diskuterades också hur man kan finansiera en företagsidé, den svenska modellen med mikrofonder var nytt för våra danska och finska systerorganisationer. Workshopen innehöll också några studiebesök på ön. Vid sådana här tillfällen tar alltid öbor tillfället i akt att ta reda på hur transporter, hemtjänst, sjukvård, affär och skola med mera fungerar på den ö som man besöker. Workshop på Femö Den andra workshopen ägde rum på den danska ön Femö. Temat på Workshopen var Working for Settlement and Island Branding. Deltagarna diskuterade vad som behövs för att locka till sig nya invånare. Den danska bo kampanjen Bli öbo nu presenterades och vi blev också varse om de olika regelverken kring boende som finns i de olika länderna när det gäller hus för året runt boende och boende i fritidshus. Under helgens grupparbete resonerade deltagarna kring: Vilka initiativ ska ö-föreningarna ta för att stärka bosättningen? Vilka initiativ ska tas på ett lokalt plan? Vilka initiativ ska ö- föreningarna ta på ett nationalpolitiskt plan? Det som många av ö-deltagarna kom fram till var att de tre länderna i det stora hela är ganska lika men att det finns en del skillnader som gör att det ser lite olika ut att vara öbo i Danmark, Finland och Sverige. Projektet resulterade i en gedigen slutrapport som kan laddas ner från Slutrapporten utmynnade i några rekommendationer till de deltagande ö-organisationerna. Kartlägg och analysera de kompetenser som finns i ö-samhället. Se vilka möjligheter som finns. Gör egna utvecklingsplaner med klara mål. Se till att förvaltning av resurser och företagsidéer genomförs i samarbete med lokala aktörer. Infrastruktur som färja, mobiltelefoni och fibernät ska vara så optimala som möjligt. Det är viktigt för såväl aktuella företagssatsningar som för framtida öbor. Optimal tillgång till internet betraktas som en självklarhet precis som vatten i kranen och el. Flexibilitet i tolkning av lagstiftningen. Det behövs en medvetenhet om vad som är vettigt i små ö-samhälle, ta till exempel strand- och kustskyddsbestämmelser. Små företag på små öar är verkligen riktigt små och har svårigheter att få låna till finansiering av uppstart eller utveckling av verksamhet. Det svenska exemplet med Mikrofonder inspirerade våra grannländer. Se även tidigare artiklar i Vi skärgårdsbor nr och nr SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Vi Skärgårdsbor nr 2 september

12 Blåljusgruppen Vad händer när det händer något akut? Inventering av räddningsfunktioner i skärgården. Efter ett antal händelser där skärgårdsborna har blivit akut sjuka och inte fått den hjälp som man kan förvänta sig beslöt Skärgårdarnas Riksförbund att se över hur blåljus-händelser hanteras runt om i verksamhetsområdet. Material från medlemsföreningarna samlades in och vid årsstämman på Tjurkö i mars diskuterades frågan. Där och då på plats anmälde sig några av deltagarna till att vara med i en kommande arbetsgrupp, Blåljusgruppen. Under sommaren anslöt fler intresserade till gruppen och vid arbetsgruppernas möte på Hemsön i slutet av augusti hade Blåljusgruppen sitt första möte. Efter två intensiva dagar då arbetsgruppen drog upp riktlinjerna för gruppens Deltagarna vid upptaktsmötet kom från skärgårdar i Småland, Stockholm, Hemsö, Södermanland, Östergötland samt från Vinön i Hjälmaren. fortsatta arbete kunde det konstateras att det finns många viktiga frågor att arbeta med. Deltagarna i den nystartade arbetsgruppen kom också fram till att samarbete med andra arbetsgrupper kommer att påbörjas omgående Efter mötet berättar Rose-Marie Hellén att under hösten kommer det insamlade materialet att sammanställas. Gruppen kommer också att arbeta på att få in material från de områden som saknas så att dokumentationen blir komplett. Sammanställningen kommer att omfatta: Ambulans, brand, polis, till sjöss, utbildning och tillgång till hjärtstartare samt akut hemsjukvård. Arbetsgruppen kommer också att titta närmare på Sveriges Kommuner och Landstings utredning Vård på vingar nationell samordning av luftburen ambulanssjukvård. Text och foto: Färjegruppen Färjegruppen Det finns många färjeleder i vårt land, där man tidigare från varje led har fört samtal med dåvarande Vägverket. Nu finns SRF:s Färjegrupp som har regelbundna träffar med den nationella färjesamordnaren på Trafikverket. Färjegruppen har nu varit verksamma i några år, där det huvudsakliga arbetet fokuserats på samarbete med Trafikverket. Ett samarbete som förbättrat förhållanden på flera färjeleder och där vi som resenärer fått gehör för ett flertal förslag på förbättrad service. Arbetsgruppens arbete har kunnat följas på hemsidan och i Vi skärgårdsbor. När arbetsgruppen träffades på Hems ön i slutet av augusti arbetade man fram målsättningar för arbetet de närmaste tre åren, Gruppen kommer bland annat att inventera vilka medlemsföreningar som har trafikråd. Redovisa hur Trafikverkets informationstavlor fungerar på lederna och planera och genomföra ett marknadsföringsprojekt. Arbetsgruppen vill också arbeta på att få till ett närmare samarbete med nationella färjesamordnaren för att påverka Trafikverkets framtida satsningar på nya färjor. Färjegruppen kommer också att arbeta med miljöoch servicefrågor där man skall titta lite extra på passagerarmiljön, en miljö som skall vara både säker och komfortabel. Men för att kunna genomföra allt så krävs det fler engagerade skärgårdsbor. Att få med fler personer i arbetsgruppens arbete kommer att vara en prioriterad uppgift för gruppen den närmsta tiden. Senare i höst kommer Färjegruppen att ha ett möte med Trafikverket och någon från Färjerederiet. 12 Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2015

13 Skärgårdsbönder Skärgårdsbönder ett nätverk av djurhållare som bedriver företagsmässig verksamhet året runt på öar utan fast landsförbindelse. Skärgårdsbönderna har varit igång under några år med sitt arbete och har träffats vid ett flertal tillfällen vid möten kring olika teman. Om detta har det skrivits i tidigare nummer av Vi skärgårdsbor. Skärgårdsbönderna har också, via Anna-Karin Utbult Almkvist, varit involverade i EU Kommissionens undersökning av att eventuellt införa en ursprungsmärkning av produkter från öar utan fast landförbindelse. Anna-Karin, hur har det gått med den här undersökningen? Kommissionen kom fram till att det skulle vara svårt att genomföra en sådan ursprungsmärkning. Det ser för olika ut på öarna. Inget beslut har tagits på att man skall gå vidare utan nu Sten-Åke från Ven och Anna-Karin flyttar får med fårfärjan i Sankt Anna. är det upp till varje land att jobba vidare med frågan, svarar Anna-Karin. Hur ser ni skärgårdsbönder på det nya landsbygdsprogrammet? Att driva jordbruk i skärgården är sårbart. Allt tar längre tid och kostar i regel mer. Det nya landsbygdsprogrammet innehåller en del ersättningar och stöd som vi som skärgårdsbönder kan söka. Problemet är att reglerna kan komma att förändras under programperioden så det finns de som avstår från att söka det som de är berättigade till. I glappet mellan de båda programperioderna är det faktiskt några av våra skärgårdsbönder som har beslutat att inte längre ha betande djur eller helt ha slutat med att bedriva jordbruk. Det är viktigt att det skall gå att driva jordbruk i skärgården. Allt får inte bli till reservat, förklarar Anna- Karin. Text och foto: Bredbandsgruppen Bredbandsgruppen Inventering av bredbandsutbyggnaden i skärgården samt goda exempel. Bredbandsgruppen är en arbetsgrupp kring bredbandsutbyggnad i skärgårdarna. Arbetsgruppens uppgift är att inventera hela landets skärgårdar, så att vi kan visa på de goda exempel som finns. Arbetsgruppen skall också ta reda på om det finns områden eller enskilda öar som behöver extra stöd för att komma igång/vidare, och i så fall vilken typ av stöd eller hjälp. Bredbandsgruppens uppgift är också att hålla sig uppdaterade på vad som händer i frågan och är aktiva i remissförfarande. Remissvar från SRF rörande bredband återfinns på hemsidan HEM / YTTRANDEN / REMISSVAR / Foto: Staffan Berg Vi Skärgårdsbor nr 2 september

14 Andra engagemang Förutom egna arbetsgrupper, egna projekt och medverkan i olika projekt tillsammans med andra organisationer är Skärgårdarnas Riksförbund engagerad i olika grupper och råd. På ett par sidor presenterar vi några av dessa. Havs- och vattenmiljörådet Havs- och vattenmiljörådet träffas ett par gånger om året för att utbyta information om frågor som handlar om havs- och vattenmiljön. Det är Havs- och vattenmyndigheten som tillsammans med sexton intresseorganisationer och samhällsaktörer, där Skärgårdarnas Riksförbund är en av aktörerna. Havs- och vattenmiljörådet har en rådgivande roll till Havs- och vattenmyndigheten, och kan genom rådet peka på möjligheter och problem som behöver åtgärdas, samtidigt som myndigheten kan informera om pågående arbeten och få återkoppling till havs- och vattenmiljöarbetet. Havs- och vattenmyndigheten har det samordnande ansvaret för Havsoch vattenmiljörådet. Läs mer på hemsidan: vatten.se/ Gå vidare till Vårt miljöarbete Samordning och fakta till Samverkansområden och till Havs- och vattenmiljörådet fiskeriprogrammet samt lokalt ledd utveckling kan bli medlemmar i Landsbygdsnätverket. Arbetsgruppen Naturturism Jordbruksverket har sedan 2010 jobbat med olika strategier för svensk besöksnäring. Några delstrategier har tagits fram, som till exempel Matlandet Sverige. Däremot finns det ingen strategi för Naturturism. Genom en arbetsgrupp i Landsbygdsnätverket finns det nu en möjlighet att ta fram en arbetsplan. Arbetsgruppen är bemannad med en bred kompetens från olika statliga verk, företag och ideella organisationer. Lennart Andersson representerar Skärgårdarnas Riksförbund i denna arbetsgrupp. Gruppen har haft tre träffar, en i Södertälje i maj månad tillsammans med alla andra grupper, samt två arbetsmöten. Ett i Hälsingland, på Vargas Vildmarkslodge i slutet av maj och ett i Stockholm i mitten på augusti. Målet med arbetsgruppens arbete är att utforma ett dokument om Samspelet mellan privat naturturism och offentliga aktörer för att öka kunskapen om branschens förutsättningar och behov. Dokumentet ska fungera som grund för en politisk diskussion och som inspel till en nationell strategi för svensk naturturism. Innan detta är klart skall olika branschers infrastruktur studeras till exempel skärgårdsturismen, företagens förutsättningar ska kartläggas och frågor som berör markägarentreprenörer penetreras. Lennart Andersson Arbetsgruppen Naturturism Landsbygdsnätverket I Landsbygdsnätverket 2020 samverkan för utveckling, deltar Skärgårdarnas Riksförbund i två av arbetsgrupperna, Naturturism och Service i landsbygder. Alla arbetsgruppernas arbete går att följa på Landsbygdsnätverkets hemsida Gå till huvudområden, om nätverk, arbetsgrupper Landsbygdsnätverket knyter ihop lokala, regionala, nationella och internationella aktörer. Intresseorganisationer och myndigheter på nationell nivå som arbetar för att nå målen med landsbygdsprogrammet, havs- och På bilden ser vi Urban Laurin från företagarna skissa på vilka olika parter som gruppen måste samarbeta med. Vargas Vildmarkslodge saknar el förutom solcellssel, arbetet måste ske under dagtid eller i skenet från stearinljus. Foto: Lennart Andersson 14 Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2015

15 Service i landsbygder För att befolkningen skall kunna bo och verka i alla landets delar och för att skapa tillväxt krävs tillgång till en grundläggande service. Åtgärder som bidrar till en god tillgänglighet av kommersiell och offentlig service har betydelse för att skapa miljöer där det är attraktivt att bo och arbeta samt starta och driva företag. Arbetsgruppen Service i landsbygder, har som uppgift att nå ut med kunskap och information till alla offentliga, privata och ideella aktörer som arbetar inom landsbygds- och serviceutveckling. Förhoppningen är att uppnå en stor efterfrågan på stöd till servicelösningar. Informationen ska också bidra till hög kvalitet på ansökningarna till landsbygdsprogrammet. För att skapa mervärden så är samordning en av insatserna. Detta kan innebära kortare sökvägar för frågor kring service och underlättandet av kontakter mellan de olika nivåerna nationellt, regionalt och lokalt. Sankt Anna skärgård Foto: Eva Widlund Arbetsgruppen Service Övervakningskommittén Ett annat uppdrag för Skärgårdarnas Riksförbund är medverkan i övervakningskommittén av landsbygdsprogrammet. Vad gör övervakningskommittén? Kommittén kontrollerar hur långt arbetet med programmet kommit. Den granskar omfattning och resultat för åtgärderna i programmet och jämför med målen. Omfattning och resultat mäts med så kallade indikatorer. Indikatorerna är olika för olika slags åtgärder. Exempel på indikatorer är hur mycket areal som omfattas av ett visst stöd eller hur många som sökt stöd. Kommittén granskar och godkänner också de rapporter som varje år skickas till EU-kommissionen. Om det behövs, föreslår kommittén förändringar i programmet för att bättre nå målen eller för att arbetet med programmet ska bli effektivare. (källa Jordbruksverket) Övervakningskommittén träffas ett par gånger om året. Protokoll och lista på ledamöter finns på Jordbruksverkets hemsida, Landsbygdsutveckling. Remisser och yttranden Skärgårdarnas Riksförbund är ofta remissinstans i samband med olika remissförslag som berör olika skärgårdsfrågor. Under detta år har vi bland annat svarat på remisser om jordbruksersättningar, bredband och service i glesbygd. Remiss Ändring av Statens jordbruksverk föreskrifter om direktstöd Skärgårdarnas Riksförbund konstaterar att det föreslagna regelverket verkar bli väl så komplicerat och detaljerat som tidigare programperiod. Vi har under tidigare remissomgångar för nya regler inför kommande Landsbygdsprogram påpekat att det måste gå att ta hänsyn till de mycket speciella naturtyper och förutsättningar som gäller för jordbruk i skärgården. Remiss Billigare bredbandsnät Skärgårdarnas Riksförbund är positiva till avsikten att göra det möjligt att få tillträde till befintlig infrastruktur till ett i många fall billigare pris. Men gäller det verkligen skärgårdsbor som behöver en sjökabel för att få bredband? Att lägga en kabel i sjön kan påverkas av Strandskyddslagar, bestämmelser kring område av riksintresse och av bestämmelser kring naturreservat/ nationalparker och Natura 2000 områden, både på öarna och vattnen omkring. Remiss Service i glesbygd Regeringen har utrett förutsättningarna för stöd till kommersiell och viss offentlig service i glesbygdsområden. Skärgårdarnas Riksförbund delar utredningens uppfattning om att det krävs ytterligare stöd för att göra det möjligt att säkerställa grundläggande service i utsatta områden. Samt att man har definierat vad grundläggande service innebär och vilken nivå den skall hålla. Remissvaren finns på SRF:s hemsida, Eva Widlund Vi Skärgårdsbor nr 2 september

16 Skärgårdarnas Riksförbund Nothaga gård, Södra Vinön VINÖN Skärgårdsbryggan Den 1 januari 2015 tog Skärgårdarnas Riksförbund över arbetet med Skärgårdsbryggan. Vi skulle nu axla det arbete som gänget på Runmarö hade skött med den äran i 18 år. Omgående bildades en redaktionskommitté vars ansvar är att se till att det tre gånger i veckan finns notiser att lägga ut på Skärgårdsbryggan. Det var med lite fjärilar i magen som vi la ut våra första notiser. Anne, Göran och Torbjörn tog också emot oss en vinterdag på Runmarö för att ge oss lite handfasta råd och så sakteliga har arbetet med Skärgårdsbryggan blivit en arbetsuppgift i vardagen. Målsättning med Skärgårdsbryggan är att sidan skall vara en sida där du kan hitta mycket och varierande material från och om skärgården och övärlden. Skärgårdsbryggan fungerar också som en nyhetsbank där man kan söka på artiklar ända från Skärgårdsbryggans start Vi hoppas också mycket på er läsare. Vi vill att ni ska kontakta oss med tips och förslag till nyheter att lägga ut på Bryggan. Vi vill förmedla många bilder av förhållandena i stort och smått, om det goda livet i skärgårdarna men också om de problem som finns. Hör av er till oss när ni har något att förmedla. Kontakta oss på skargardsbryggan@skargardarna.se Gör ett besök på SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND De bofasta skärgårdsbornas riksorganisation Våra medlemsföreningar Bohusläns Skärgårdsråd Hvens Byalag Blekinge Kust- och Skärgårdsförening Smålandskustens Skärgårdsförening Östergötlands Skärgårdsförening Visingsörådet Vinöns Kultur- och Hembygdsförening Sörmlands Skärgårds Intresseförening SIKO Skärgårdens Intresseföreningars Kontaktorganisation (Stockholm) Gräsö Skärgårdsråd Söderhamns Kust- och Skärgårdsförening Hemsö Skärgårdsförening Holmöns Utvecklingsforum Luleå Skärgårdsförening SURF Skärgårdens Ungas Riksförening Läs mer om våra föreningar på hemsidan Hemsköborna Originalserie av Anders Persson /Copyright hoppas alla haft en lugn och fin sommar!