Slututvärdering av fiskeområde Kustlandet

Transkript

1 Slututvärdering av fiskeområde Kustlandet Händelöp Gamleby, juni 2015 Gustaf Westring Verksamhetsledare Sidan 1 (22)

2 1. Introduktion Detta är en självutvärdering av fiskeområde Kustlandet Utvärderingen är huvudsakligen genomförd och resultaten presenterade enligt de instruktioner och den mall som Jordbruksverket begärde för den preliminära slututvärderingen vilken färdigställdes och inlämnades Därutöver innehåller dock slututvärderingen mer utförliga beskrivningar av projektexempel samt det slutliga utfallet. Som en del av det operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige genomfördes för första gången försök med fiskeområden. Fiskeområden var Europeiska fiskefondens försök att tillämpa den sedan länge i Europeiska Jordbruksfonden etablerade Leadermetoden. Metoden innebär att resurser och beslutsrättigheter delegeras till lokala parter som i samverkan och utifrån lokala behov bedriver ett innovativt och långsiktigt utvecklingsarbete. Kustlandet tillhörde ett av 14 fiskeområden i Sverige och ett av drygt 300 i Europa. Ideella föreningen Kustlandet har varit huvudman och avtalspart gentemot Fiskeriverket, senare Jordbruksverket, gällande fiskeområde Kustlandet. Fiskeområdets beslutsfattande och administrerande myndighet har varit Länsstyrelsen Östergötland. Den ideella föreningen Kustlandet stödjer, samordnar och bedriver lokalt och regionalt utvecklingsarbete på landsbygden utmed sydöstra Sveriges kust. Kustlandets område har ungefär landsbygdsinvånare och sträcker sig över de sex kommunerna Mönsterås, Oskarshamn, Västervik, Valdemarsvik, Söderköping och Norrköping i Kalmar och Östergötlands län. Näringslivet domineras av naturbruk, tillverkning samt turism. Området innefattar stora natur- och kulturmiljövärden av riksintresse. Föreningen Kustlandet har parallellt med fiskeområdet också varit ett Leaderområde som utgjort en del av Landsbygdsprogrammet Utvecklingsarbetet har syftat till att förbättra förutsättningarna för boende och verkande på landsbygden samt att bevara den känsliga natur- och kulturmiljön. Föreningen Kustlandet anser att Sidan 2 (22)

3 brukande och bevarande går hand i hand, att denna försiktiga balansgång utgör förutsättningen för landsbygdens fortlevnad och välstånd. Föreningens styrelse är sammansatt av en bred och jämställd samling representanter från den ideella, offentliga och privata sektorn. Verksamheten har bedrivits enligt utvecklingsplaner med fastställda riktlinjer och mål. Finansiering har härrört huvudsakligen från Europeiska Unionen och svenska staten men regionförbunden i Kalmar och Östergötlands län har också bidragit, liksom de sex kustkommunerna Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Västervik, Oskarshamn och Mönsterås. Sidan 3 (22)

4 2. Resultatbeskrivning 2.1 Inledning Fiskeriverket beslutade att fastställa Kustlandet som ett av Sveriges allra första fiskeområden den Förankrings- och ansökningsprocessen hade dock börjat i mars 2008 samt föregåtts av ett antal aktiviteter och projekt som underlättade bildandet väsentligt. Fiskeområdets huvudman, ideella föreningen Kustlandet, hade drivit Leaderprogram sedan 2000 och genomfört ett antal breda samverkansprojekt på temat fiske. Fiskeområde Kustlandet och dess utvecklingsplan godkändes formellt av Fiskeriverket den 22 juni Till beslutsfattande och administrerande myndighet utsågs samtidigt Länsstyrelsen Östergötland. Detaljer och formaliteter gällande medfinansieringen slutfördes under hösten Arbetet med att välja ledamöterna i den fiskeområdesgrupp (FOG) som fattade fiskeområdets beslut blev klar den 10 december Organisation Fiskeområde Kustlandet leddes av en fiskeområdesgrupp (FOG), en grupp representanter för områdets olika fiskeintressenter som i enlighet med utvecklingsplanen och regelverket styrde och övervakade verksamheten samt beslutade om vilka projektansökningar som skulle beviljas. År 2012 bestod FOG av följande representanter: Beatrice Larsson, ordförande Valdemarsviks kn Näringsliv Bengt Almkvist Söderköpings kn Ideell Lars Järnland Mönsterås kn Miljö Christer Frey Norrköpings kn Offentlig Esbjörn Johansson Västerviks kn Yrkesfiske Anders Lindbäck Norrköpings kn Sport/fritidsfiske Mette Jeppesen Oskarshamns kn Turism Peter Lundgren Västerviks kn Fiskevattenägare* * Utöver ovanstående ledamöter har även Christine Lokrantz, Oskarshamn och Curt Carlson, Mönsterås medverkat i fiskeområdesgruppen. Ledamöterna satt som individer, de representerade inte någon förening eller organisation, men företrädde ändå ett visst intresse och en viss geografi samt tillförde kompetens och kontakter inom dessa. Ledamöterna hade inte ersättare och minst fem av dem skulle komma från den privata eller ideella sektorn. Ledamöterna skulle vara geografiskt spridda över hela Kustlandet samt ha olika ålder och kön. FOG skulle vara en representativ men ändå mindre och intimt samarbetande beslutsgrupp. Beslut fattades i konsensus. Sidan 4 (22)

5 Arbetet i FOG fungerade väl. Ledamöternas platser var besatta i enlighet med uppsatta kriterier. Beslut kunde efter diskussioner alltid fattas i konsensus. Normalt togs endast kompletta projektansökningar upp för beslut men ibland gjorde FOG preliminärbedömningar av projektansökningar för att med hjälp av återkoppling assistera i processen. I endast två fall avslogs projekt helt. Vid tveksamheter gällande regler samrådde kansliet med Länsstyrelsen Östergötland. Implementering av FOG-beslut och daglig drift av verksamheten sköttes av: Koordinator/verksamhetsledare: Gustaf Westring Ekonomi: Ingmari Wrangefors och Anette Viheriälä 2.3. Genomförande Fiskeområdet påbörjade det praktiska arbetet med genomförandet av sin utvecklingsplan i januari Fiskeområdesgruppen (FOG) initierade stödprojekt, fastslog riktlinjer för hur arbetet skulle bedrivas och rekryterade personal. Under våren och sommaren genomfördes både större och mindre offentliga möten om möjligheterna som fiskeområdet erbjöd och för att diskutera projektidéer. Ett gott samarbete med Länsstyrelsen i Östergötland etablerades. Handläggning och utformning av ett antal projektplaner påbörjades varav fyra blev klara och beviljade av FOG innan årets slut. Vid 2010 års slut var 3,1 miljoner kronor reserverade för projekt vilket motsvarade 28 % av den totala budgeten på 11 miljoner för fiskeområdet. Under 2011 fortsatte informationsarbetet vilket resulterat i fler nya ansökningar och projektbeslut. Bytet av myndighet 1 juli 2011 (pga nedläggningen av Fiskeriverket och överförandet av ansvaret för fiskeområden till Jordbruksverket) innebar dock vissa förseningar för både Kustlandet och Länsstyrelsen. Under året beviljades fem projekt. Vid 2011 års slut var 4,9 miljoner kronor reserverade för projekt vilket motsvarade 45 % av den totala budgeten. Under 2012 hade projekten kommit så långt att rekvisitionsarbete började bli en betydande del av verksamheten för externa projektägare, fiskeområdets kansli och Länsstyrelsen Östergötland. Handläggningstiderna steg till ett halvår eller mer och förblev sedan långa nästan ända till slutet. Att regelverket undan för undan stramades åt gjorde inte saken bättre. Informationsarbetet fortsatte och resulterade i åtta nya projekt. Vid 2012 års slut var 10,9 miljoner kronor reserverade för projekt vilket motsvarade 99 % av den totala budgeten på 11 miljoner för fiskeområdet. Sidan 5 (22)

6 Under 2013 erhöll fiskeområdet en utökning med 2,3 miljoner av den totala budgeten. Pengarna omsattes i utökningar av två pågående projekt samt åtta nya projekt. Vid 2013 års slut var 100 % av den utökade budgeten på totalt 13,3 miljoner reserverad för sammanlagt 26 projekt (projektnamn och total budget): Habitatförbättringar Sladö Hasselö Gäddkläckningsanläggning Utveckling fisketurism Gloet i Vånevik Utsättning gädda Vindommens fisketurism Emåfiske.se Aborrfabrik i Lillån Återskapa våtmarker Fiskevård Bråviken Utveckling abborreodling Kläckning abborre Nationellt nätverk Utvärdering fiskodling Landbäcken Vattenbruk på Hasselö Kartläggning fiskenyttjande Östergöt. skärgård Gäddans dag Fiskevårdsplan Yxningen Projektering gäddfabriker Fiskevård Gamlebyån Fiskevård Aspöja FOG och administration Koordination och stöd till sökande/projekt Kommunicera Utvärdering fiskeområde Kustlandet SUMMA (kronor) Av totalt 26 projekt som beviljats hade endast åtta slutredovisats vid 2013 års slut. Detta innebar att många projekt slutfördes och slutredovisades under 2014 och första delen av Av den totala budgeten upparbetades och slutredovisades 98,3 % (13,1 miljoner kronor). 2.4 Tidplan Fiskeområde Kustlandet följde den tidplan som ansvariga myndigheter fastslagit. Verksamheten startade formellt i juni 2009 och planerades fortsätta fram till slutet av sommaren Initialt gick det långsamt, val av FOG-ledamöter och formaliteter kring medfinansiering tog ett halvår att få på plats. Informationsarbete, uppsökande Sidan 6 (22)

7 verksamhet och utformning av projektansökningar tog större delen av 2010 innan projektbeslut började fattas. Den försenade och tröga starten av fiskeområdet fick dock inte några allvarliga konsekvenser utan delar av arbetet försköts istället mot programperiodens slut. Kustlandet var trots detta ett av de svenska fiskeområden som det förefaller ha gått lättast för. Jämfört med Europa verkade Svenska fiskeområden ligga långt fram. 2.5 Utfall Nitton av projekten var externa (ägdes och genomfördes av externa projektägare) och sju var fiskeområde Kustlandets egna (fyra stödprojekt för genomförandet av utvecklingsplanen och tre utvecklingsprojekt för hela området). 75 % av projekten drevs i privat regi (av företag eller ideella föreningar). Av de externa projekten fördelade sig sju till Östergötland, 10 till Kalmar län och två till båda länen. Varje kommun hade minst ett lokalt projekt utöver de projekt som täckte hela Kustlandet. Projektens storlek och art varierade men utfallet av insatsernas samlade inriktning blev följande (procent av totalt upparbetade medel på 13,1 miljoner): Utfall Plan Diversifiering och nyföretagande 30,3 25 Fisk- och miljövård 31,4 20 Information och förvaltning 11,4 9 Rekreation och friluftsliv 5,8 9 Kulturmiljövård 0,5 4 Samverkan 0,4 9 Koordination & stöd till sökande 11,8 14 FOG & administration 8, Summa (%) 100,0 100 Utfallet efter insatsområde skiljde sig lite ifrån utvecklingsplanens målsättning. Diversifiering & nyföretagande, fisk- & miljövård samt information & förvaltning blev större medan rekreation & friluftsliv, kulturmiljövård, samverkan koordination och administration blev mindre. Att fisk- & miljövårdsinsatserna ansågs lika viktiga som diversifiering & nyföretagande berodde på att de utgör grunden för framtida näringsverksamhet och eftersom de hade en starkt mobiliserande och enande funktion inom lokala utvecklingsgrupper. Sidan 7 (22)

8 2.6 Projektexempel Fiskevård Bråviken Projekttid: Projektets övergripande syfte var att stärka fiskbestånden av havsöring, flodnejonöga, abborre, ruda, gers, gädda, braxen, ål och mört. Därigenom förbättras förutsättningarna för yrkes- och fritidsfiske. Besökare ska också kunna få fina naturupplevelser samt ökad kunskap och förståelse för fisk, vattendrag, sjöar och deras naturvärden. Resultat: Genom fiskevårdande åtgärder i Kvarsebobäcken skapades 600 meter ny lekbotten för främst havsöring. Finns ett förslag hos länsstyrelsen på att göra området till Natura 2000, vilket är ett bevis på att området är värdefullt och viktigt ur naturvärdessynpunkt. Utmed bäcken har en 700 meter lång vandringsled skapats med informationstavlor där besökaren kan läsa om livet i bäcken och naturen och kulturen runt platsen. Det togs också fram en Informationsbroschyr om naturen i området. Utöver Kvarsebobäcken genomfördes också förstudier gällande skapande av nya lekplatser i Jonsbergsån och Stapelsjön med vattendrag. Resultatet kommer att användas för att i framtiden arbeta vidare med passager och restaurering. Citat Anna Herrström, ekolog och medarbetare i projektet: Det jag kan säga är att vandringsleden har blivit mycket lyckad och används dagligen av boende i området och av skolan som ligger i närheten. Längs med bäcken finns skyltar med information om både natur och kultur, samt en broschyr som också beskriver naturen och varför den är viktigt att bevara. Vi har under Sidan 8 (22)

9 projektets gång haft ett bra samarbete med hembygdsföreningen och de har lagt ner många timmar på att ideellt bygga spänger och skissa på skyltar. Projektpartners: Norrköpings kommun, Länsstyrelsen Östergötland samt lokala föreningar och markägare. Projektkostnad: kr Utveckling abborreodling Projekttid: Syftet var att öka kunskap och effektivitet inom abborreodling i slutna system i skärgården för att stärka Östergötlands fiskodlingsnäring och bidra till diversifiering av fiskerinäringen. Resultat: Totalt inköptes ca fiskyngel med en storlek mellan g inköpts av Christer Wastesson i Gusum. Sättfisken transporterades därefter ut i skärgården och sattes ut i odlingskassarna vid Kallsö/Vänsö och Birkö. Fiskdödligheten har studerats och registrerats i samband med transport, utsättning och under själva uppfödningen. Sorteringsförsök har gjorts för att försöka finna optimala betingelser för tillväxt och minskad predation (kannibalism) mm. Utvecklingsarbete avseende tekniska lösningar för temperatur- och syrereglering, utfordring, miljömätningar, hantering av restprodukter mm har i också genomförts. Många lärdomar drogs under projekttiden av den orimligt höga dödligheten hos abborren. Tillväxthastigheten är med tillgång till dagens "avelsmaterial" relativt låg. Utsättningen av större (>20 g) andragenerationsodlad fisk har dock visat att större sättfisk och högre grad av anpassning ger högre tillväxt än om man använder 1:a generationens sättfisk från sötvatten. Projektpartners: Sankt Anna Fisk AB tillsammans med fiskodlare i Sankt Anna skärgård. Projektkostnad: kr Sidan 9 (22)

10 Fiskevårdsplan Yxningen Projekttid: Syfte: Sjön Yxningen utgör en mycket unik vattenmiljö i södra Sverige och klassas som riksintressant både avseende natur- ochfiskevården. Målsättningen med projektet skapa en fiskevårdsplan för att bevara sjöns biologiska värden. Resultat: Sammanställning av tidigare information samt provfisken genomfördes av Yxningens fiskevårdsområdesförening i samarbete med fiskevårdsexpertis i form av Tibblin EcoFish. Informationen har sammanställts och analyserats. Process och resultat redovisas i en 80 sidor lång rapporten med 29 åtgärdsförslag som har olika prioriteringar. Rapporten finns tillgänglig i pappers och digital form för allmänheten att ta del av. Yxningens FVOF har följt arbetsprocessen och är väldigt nöjda med resultatet. Projektpartners: Medlemmarna i Yxningens fiskevårdsområdesförening Projektkostnad: kr Sidan 10 (22)

11 Utveckling fisketurism Projekttid: Syfte: Att på ett uthålligt sätt utveckla kommersiell fiske- och naturturism för att generera fler företag och arbetstillfällen på landbygden. Genom att använda resursen fisk och andra attraktiva naturvärden på alternativa sätt skapa försörjningsmöjligheter som kan kompensera för bortfall av traditionella yrken samt föryngra de verksamma. Resultat: En projektledare/företagsrådgivare, Jakob Jonasson, rekryterades av föreningen Kustlandet. Hans arbete fokuserade på att motivera och assistera näringsidkare och entreprenörer med intresse för att starta, diversifiera eller vidareutveckla verksamhet med inriktning på kommersiell fisketurism. Särskild vikt lades på säkerställande av att företag och produkter blev ekonomiskt, socialt och miljömässig uthålliga. Detta skedde bland annat genom: - Individuellt anpassad hjälp till företag under hela projekttiden genom utbildningar, agentkontakter, hjälp med företagsstöd, presskontakter, utformande av produkter och anpassning av verksamheten efter företagets unika förutsättningar. - Bildande av företagsnätverk och hållande av träffar på teman som tex fisketillsyn, fiskevård, produktifiering och marknadsföring. - Samverkan med andra fisketurismrelaterade aktörer inom och utanför Kustlandet. Projektet genomförde också studieresor, mässdeltagande, spridning av erfarenheter till andra områden och seminarier. Ett informationsmaterial som sammanfattade fiskeregler och god sed vid sportfiske i skärgården (på svenska, tyska, engelska och polska) utarbetades och spreds i exemplar genom direktutskick och utdelning. Citat deltagare, Anders Johansson, yrkesfiskare och skärgårdsbo på Kallsö: För mig har byggandet av stugorna och uthyrning delvis till fisketurister varit väldigt positivt. Ett väldigt bra komplement till mitt yrkesfiske, man skulle kunna säga att jag hade inte kunnat vara kvar som yrkesfiskare utan de extra intäkter som det ger. Det har inte varit några problem med att kombinera det med mitt yrkesfiske. Projektpartners: FOG Kustlandet. Projektkostnad: kr Sidan 11 (22)

12 Fiske- och biotopvård Gamlebyån Projekttid: Syfte: Förbättra förutsättningar för Gamlebyåns havsöringsbestånd, hindra näringsämnen från jordbruksmarken att spolas ut i Gamlebyviken samt att överlag sprida kunskap hos allmänheten om livet i ån. Gamleby sportfiskeklubb tog kontakt med Hushållningssällskapet i Östergötland och Västerviks kommun och tillsammans genomförde man åtgärderna. Resultat: Cirka 1 km tvåstegsdiken har anlagts på jordbruksfastigheterna Skramstad och Lida för att minska avrinning och erosion av näringsämnen och sediment. 300 alar planterades i anslutning till tvåstegsdikena för att ge skugga över ån. 100 ton lekgrus och hundratals kilo "död ved" har lagts ut i ån. Vid det partiella vandringshindret i Gamleby anlades en fisktrappa. Fisktrappan består av trösklar utförda i naturblock (ca 100 ton). Fiskarnas vandring kunde under hösten 2014 studeras och i kombination med bra vattenflöden var leken framgångsrik.genomförda åtgärder har inneburit att läckaget av kväve och fosfor från jordbruket har minskat. De anlagda tvåstegsdikena ger ån ett jämnare flöde och minskar övergödningen i ån. Projektpartners: Gamleby Sportfiskeklubb, Hushållningssällskapet, Västerviks kommun och berörda markägare. Projektkostnad: kr Sidan 12 (22)

13 Gloet i Vånevik Projekttid: Syfte: Återställande av ett glo som ska agera lekplats och barnkammare för fisk samt rensa upp runt gloet så att det blir en fin rekreationsplats för det rörliga friluftslivet. Genom att stärka områdets fiskbestånd skapas bättre förutsättningar för fiske. Resultat: Det nästan helt igenväxta gloet grävdes ut under vintern 2011/2012 och materialet lades utmed kanterna och som konstgjorda öar. Gräs och annan växtlighet såddes/utplanterades samt promenadstigar och spångar anlades. Projektets positiva effekter kan sammanfattas i att gloet nu till- den del som omfattades av arbetet har återfått sin ursprungliga karaktär både avseende miljön och fiskereproduktionen. Man pekar också på vikten av intresse och engagemang från de ideella resurser, som i projektet var mycket stort, som medverkat och den nödvändighet det är för att genomföra liknande projekt. Projektpartners: Våneviks Samfällighetsförening och Oskarshamns kommun. Projektkostnad: kr Emåfiske.se Projekttid: Syfte: Genom att kombinera fiskevårdande, infrastrukturella och näringslivsstärkande åtgärder utmed Emån runt Fliseryd lägger projektet grunden för en utveckling av områdets sportfiske. Visionen är att Emån återigen ska associeras med ett spännande, rikt och uthålligt sportfiske för både boende och gäster. Sidan 13 (22)

14 Resultat: Fiskecampen som tidigare låg för långt från själva ån har flyttats till ett bättre läge på Jungnerholmarna för att öka attraktiviteten för tillresta sportfiskare. Campen drivs av Fliseryds SFK genom nyttjandeavtal med ägaren, Mönsterås kommun. Webportalen emåfiske.se har skapats för att sammanfatta och presentera fiskemöjligheter längs med ån. Emåförbundet skall ta över ägande och drift från Mönsterås kommun som är nuvarande ägare. Med en vikande havsöringsstam fanns behovet att finna möjligheter för fisketurism riktat på andra fiskarter och inventeringar har genomförts vilket förhoppningsvis leder till ett bredare sportfiskeutbud i framtiden när man kommer igång och marknadsför detta. Genom fiskevårdande insatser har man fått förbättrade lek- och uppväxtområden för främst havsöring och lax. Uppdaterat skyltmaterial kring fiskecampen. Nya verksamheter hos upplåtare av fiske, ex guidning. Ett projektmål var odling och utsättning av smolt av havsöring. Detta genomfördes ej, främst på grund av svårigheter att bygga en tillräcklig avelsbas för odling, istället satsades på att förbättra lek- och uppväxtområden främst i Kvillen vid Fliseryd. Man har fått ökad kunskap om malen genom sammanställning av rapporter och data och har lagt grunden för ett framtida projekt av vidare undersökningar av malbeståndet i Emån. Företagare och deltagare i projektet upplever överlag en bättre sammanhållning och samarbetsvilja tack vare de gemensamma insatser man gjort i projektet. Projektpartners: Fliseryds Sportfiskeklubb, lokala företag och föreningar samt Mönsterås kommun. Projektets kostnad: kr Sidan 14 (22)

15 2.7 Ekonomi Finansiering av beviljade projekt, slutligt utfall: EFF FiV/SJV K-pott* Övrig Off.** TOTALT Habitatförb. Sladö Hasselö Gäddkläckningsanläggning Utveckling fisketurism Gloet i Vånevik Utsättning gädda Vindommens fisketurism Emåfiske.se Aborrfabrik i Lillån Återskapa våtmarker Fiskevård Bråviken Utveckling abborreodling Kläckning abborre Nationellt nätverk Utvärdering fiskodling Landbäcken Vattenbruk Hasselö Kartläggning Österg. skärgård Gäddans dag Fiskevårdsplan Yxningen Projektering gäddfabriker Fiskevård Gamlebyån Fiskevård Aspöja FOG och administration Koordination och stöd sökande Kommunicera Utvärdering FOG SUMMA * Kustlandspott = medfinansiering från Kustlandets kommuner och regionförbund, garanterad från start och utbetald årsvis i förskott ** Svensk offentlig medfinansiering som säkrats i samband med att projektansökningar utformats (Hav- och vattenmyndigheten, länsstyrelser, kommuner och Matlandet) Utöver de offentliga medel som upparbetats enligt tabellen ovan har projektägare och deltagande dessutom satsat kronor av egna pengar samt bidragit med stora mängder ideellt arbete, uppskattningsvis timmar. Fiskeområdet startade med 15 % av budgeten ofinansierad. Detta var ett medvetet val eftersom det minskade kraven på basfinansiärerna och uppmuntrade projektsökande att hitta egen medfinansiering. Att under genomförandet lyckas hitta den initialt saknade offentliga medfinansiering på kr, samt ännu mer efter att budgeten utökats, gick bra och var till och med en fördel eftersom det stärkte utvecklingsgruppernas (de sökandes) kapacitet och ökade bredden på samarbetet. Sidan 15 (22)

16 Svårare var det att klara likviditeten, både för externa projektägare och för fiskeområde Kustlandet, en lång rad faktorer samverkade för att tidvis göra det mycket besvärligt. Fiskefondens regelverk erbjöd begränsade möjligheter till förskott, och EU-medlen utbetalades bara mot uppvisande av faktiska kostnader. Vissa lokala/regionala medfinansiärer hade också krav på sig att inte betala för mycket förskott och bara emot uppvisande av faktiska kostnader. Långa handläggningstider och utbetalningsstopp gjorde att det i vissa fall tog mer än ett år innan EU-medel betalades ut. Regelskärpningar infördes under programperiodens gång och när dessa ibland gällde retroaktivt, blev belastningen på projektägare ännu större. Sammantaget utgjorde redovisning av kostnader & medfinansiering (rekvirering), erhållande av full ersättning för utgifter samt associerade likviditetsproblem den största utmaningen i genomförandet av utvecklingsplanen för fiskeområde Kustlandet. Föreningen Kustlandet ihop med externa projektägare tvingades ägna orimligt stora resurser åt detta, resurser som istället kunnat gagna områdets utveckling. 2.8 Övrigt FOG Kustlandet valde en arbetsmodell som i princip innebar att fiskeområdet medverkade i processen från ax till limpa. Man drev inte bara programmet utan stödde även sökande och projektägare från första kontakt, vidare till kompletta ansökningar, under genomförandet av projekten och slutligen vid slutredovisning och rapportering. På detta sätt ansåg FOG att fiskeområdet på ett effektivt sätt bidrog till utvecklingen och uppfyllandet av programmets mål. Med stöd från fiskeområdets kansli kunde sökande och projektägare ägna mer tid åt utvecklingsarbete och mindre tid åt administration. FOG och kansli kunde också göra mycket för att underlätta kommunikation mellan sökande/projekt, myndigheter och andra inblandade parter. Fördelar med arbetsmodellen: Fler och bättre utvecklingsidéer kunde provas Bättre chanser för projekten skulle lyckas Snabbare procedurer och mindre konflikter Positivare image av FOG, svenska myndigheter och EU Nackdelar med arbetsmodellen: Högre kostnader för fiskeområdet Svårt att ge lagom mycket stöd, FOG fick inte ta över projektägarnas ansvar Att ta ett större ansvar för processen innebar också ökad risk Krävde förtroende och goda relationer mellan parterna Administrations- och redovisningskraven på projekten blev ändå höga Sidan 16 (22)

17 3. Bedömning av måluppfyllnad 3.1 Generella behov Analyser och rapporter gällande landsbygdsförhållandena i Kustlandet indikerade innan programperiodens start att området behövde: Fler invånare och ökad andelen yngre Konkurrenskraftigare och mer diversifierat näringsliv Fler arbetstillfällen och bättre arbetsmarknad Särskilda möjligheter för ungdomar och kvinnor Bättre kommunikationer (inom och utanför) för pendlare, företag och andra organisationer, boende och gäster Ett större och attraktivare utbud av bostäder, inkvartering, skolor, mat, sjukvård, nöjen, fritidsaktiviteter mm Förbättringar av natur- och kulturmiljön Omställning till hållbart samhälle Speciell aktsamhet, helhetssyn och långsiktighet i samband med utveckling Ökad samverkan och effektivitet Anpassning till förändringar, omvärdering av gamla synsätt - nytänkande Samsynen kring behoven förblev under perioden god mellan lokalbefolkning, kommuner och regionala myndigheter. Med fisk och fiske som tema kunde fiskeområdet stödja projekt som bidrog till uppfyllandet av behoven. Att koppla fiskeområde Kustlandets mål till behoven resulterade i effektiva, integrerade och hållbara insatser av olika aktörer och mellan olika sektorer. Fiskeområdets insatser och resultat har i proportion till sin storlek bidragit till uppfyllande av samtliga av områdets behov. 3.2 Operativa programmets övergripande mål Genom att bidra till sina egna behov bidrog Kustlandet också till uppfyllandet av Fiskeprogrammets övergripande mål: Ökad lönsamhet i fiskenäring Främja fiskerelaterad sysselsättning på landsbygden Hållbar miljö och naturliga bestånd Likaså till vad som var särskilt prioriterade mål för Område 4: Hållbar utveckling i fiskeområden: Bevara och skapa nya arbetstillfällen Ökad lönsamhet av fisk och vattenbruksprodukter Främjande av kustmiljöns kvalitet Främjande av nationellt och transnationellt samarbete mellan fiskeområden Sidan 17 (22)

18 3.3 Jämställdhet och ålder Medelåldern på yrkesverksamma inom traditionellt fiske är överlag hög och könsfördelningen har kraftig övervikt på manssidan. Fiskeområde Kustlandet har verkat för en bättre balans. Till att börja med har kraven på jämställdhet och ålder inom FOG kunnat hållas. Vidare har projekt med syfte att förnya och diversifiera fiskenäringen lagt vikt vid rekrytering och medverkan av unga och kvinnor. Totalt sett har dock inga större effekter åstadkommits. Med undantag för turism förblir mansdominansen stor. Viss föryngring är märkbar inom nya och diversifierade sektorer men medelåldern inom traditionellt yrkesfiske förblir hög, bland annat eftersom regelverk gör nyrekrytering svår. 3.4 Indikatorer Kustlandets resultatindikatorer för särskilda mål inom Område 4: Hållbar utveckling i fiskeområde: Ökad företagsamhet 4 stycken nya/räddade företag Ökad diversifiering 10 stycken projekt Ökad sysselsättning/arbetstillfällen 6 nya/räddade arbetstillfällen Slutligt utfall: Ökad företagsamhet 8 stycken nya/räddade företag Ökad diversifiering 10 stycken projekt Ökad sysselsättning/arbetstillfällen 7 nya/räddade arbetstillfällen heltid (varav 1,45 kvinnor och 5,55 män) Samtliga av utvecklingsplanens resultatindikatorer uppnåddes eller överträffades. 3.5 Miljökvalitetsmål I termer av nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmål bidrog fiskeområde Kustlandets insatser till: Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt växt och djurliv Myllrande våtmarker Giftfri miljö Sidan 18 (22)

19 3.6 Övriga kommentarer Verksamhetens huvudsakligen goda utfall är resultatet av ett antal individers och utvecklingsgruppers entusiasm, kompetens och idoga arbete. Mycket av arbetet har skett på ideell basis, totalt uppskattningsvis persontimmar, vilket visar på ett starkt stöd för insatserna. Utöver de mer permanenta arbetstillfällen som redovisas i avsnitt 3.4 så har även temporära jobb skapats av genomförandet av programmet. På Kustlandets kansli har två personer (en man och en kvinna) på sammanlagt 50 % av en heltidstjänst avlönats under hela perioden (totalt cirka 3 personårs arbete). I de projekt som erhållit stöd har ytterligare 7,4 personårs kortare anställningar uppstått (projektledare, experter, administratörer) i området. Förutom lönerna (cirka 5 miljoner kr) har merparten av programmets varor och tjänster (drygt 8 miljoner kr) inköpts i Kustlandet eller dess omedelbara närhet. Gjorde insatserna skillnad eller skulle utvecklingen ha skett ändå? Dugligt folk lyckas för det mesta genomföra vad som behöver göras men utan fiskeområdet hade det troligtvis varit svårare att hitta de ekonomiska resurserna och hade tagit längre tid. Vilka är framgångsfaktorerna och hindren? Förutom projektens fina insatser har framgången mycket att göra med det stöd som verksamheten haft av regionen i stort kombinerat med den konstruktiva dialog som fiskets olika intressenter i FOG har kunnat vidmakthålla hela programmet igenom. Samarbetet mellan fiskeområdet och Leader Kustlandet inom ideella föreningen Kustlandet har varit en fördel för båda parter. Hindren har huvudsakligen varit strukturella miljöproblem, delvis svaga fiskebestånd, dåliga marknadsvillkor för vissa fiskarter, lågkonjunkturen efter 2008 års ekonomiska kris, generella konsekvenser av globalisering, intrikata regelverk gällande fiske och administration av EU-medel, långa handläggningstider samt fördröjda utbetalningar av rekvirerade medel. Borde man mäta något annat/ytterligare för att bättre kunna visa på uppnådda resultat inom fiskeområdet? Även om närings- och försörjningsfrågor har hög prioritet så vore det lämpligt med några ytterligare indikatorer gällande miljö och förvaltning eftersom dessa utgör grunden för uthålliga näringar. Till exempel, antal: fiskevårdande åtgärder nya organisationer/strukturer/modeller utbildningar/informationsinsatser undersökningar/ny kunskap Sidan 19 (22)

20 Vilka kringeffekter har skapats ( ringar på vattnet )? Fiskeområdets aktiviteter har indirekt stött eller bidragit till skapandet VCO/vattenbrukscentrum Öst, uthålligt sportfiske och fisketurism, Stockholms fiskmarknad, ökad medvetenhet om fisk och fiske bland områdets boende, ökad dialog mellan fiskeintressenter samt ökad kännedom om Europeiska fiskefonden och fiskeområden i och utanför Kustlandet. Vilka effekter förväntas av de genomförda projekten? Projektresultat mäts vid tidpunkten då ett projekt avslutas. Framgångsrika projekt kommer dock fortsätta att ge positiva effekter långt efter att de avslutats. T.ex. ett nytt företag kan växa ytterligare och ge fler arbetstillfällen, en restaurerad lekplats för fisk ger tillskott till fiskbestånden år efter år, och en utvärdering ger flerfaldig effekt när resultaten implementeras i senare aktiviteter. Sammantaget förväntas fiskeområdet och dess projektresultat bidra till utvecklingen av områdets fisk- och fiskebaserade näringsliv på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Sidan 20 (22)

21 4. Framtida möjligheter och behov Fiskeområde Kustlandet har gjort framsteg på områdena vattenbruk, kommersiell fisketurism, diversifiering, fiskevård (gädda, abborre, öring), fiskevårdsområden, tillsyn samt lokal, regional och nationell samverkan. Inom traditionellt yrkesfiske, förädling av lokalt fångad fisk, logistik, säl & skarv, lokalt styrd vatten- och fiskförvaltning, fritidsfiske, kulturmiljövård och internationell samverkan har det dock gått trögare. Programperioden kan därför sägas ha varit en bra start men det återstår mycket att göra. Fiskeområdet har lagt en bra grund för framtida aktiviteter enligt principerna för lokalt ledd utveckling. Samarbetet borde dock med fördel kunna fördjupas och utvidgas. Detta är dock en balansgång eftersom nya partners förändrar gruppdynamiken i FOG och alla håller på sitt oberoende och driver egna linjer. De största möjligheterna till effektivisering är knutna till regler och administration. Redovisning, likviditet och handläggningstider har varit en tung belastning, i kombination med varandra så ökar bördan exponentiellt. Detta tar mycket tid för projektägare och fiskeområdet, resurser som skulle göra större nytta om de ägnades åt att realisera utvecklingsmöjligheter, driva projekt och nå mål. Programperioden har dock även gett många mindre erfarenheter som skulle göra det möjligt att driva ett framtida fiskeområde på ett effektivare sätt (se avsnitt 2.8 om Kustlandets arbetsmodell som hela tiden förfinats). Foto: Kristina Westring, Jakob Jonasson och Gamleby sportfiskeklubb Sidan 21 (22)

22 5. Sammanfattning Fiskeområde Kustlandet har framgångrikt genomfört utvecklingsplanen för programperioden Samarbetet i FOG, på kansliet, med projekt och sökande har fungerat väl. Likaså samarbetet med programmets huvudman ideella föreningen Kustlandet, förvaltande myndigheter och medfinansiärer. Totalt har 26 projekt beviljats stöd med en total budget på 13,3 miljoner varav 50 % härrör från fiskefonden och 50 % från svenska offentliga källor. Projekten har upparbetat 98,3 % av sina budgetar (13,1 miljoner kr). Mål resultatindikatorer inom Område 4: Hållbar utveckling i fiskeområde: Ökad företagsamhet 4 stycken nya/räddade företag Ökad diversifiering 10 stycken projekt Ökad sysselsättning/arbetstillfällen 6 nya/räddade arbetstillfällen Slutligt utfall: Ökad företagsamhet 8 stycken nya/räddade företag Ökad diversifiering 10 stycken projekt Ökad sysselsättning/arbetstillfällen 7 nya/räddade arbetstillfällen heltid (varav 1,45 kvinnor och 5,55 män) Samtliga av utvecklingsplanens resultatindikatorer uppnåddes eller överträffades. Projektens storlek och art varierade men utfallet av insatsernas samlade inriktning fördelade sig enligt följande (procent av totalt upparbetade medel 13,1 miljoner): Diversifiering och nyföretagande 30,3 Fisk- och miljövård 31,4 Information och förvaltning 11,4 Rekreation och friluftsliv 5,8 Kulturmiljövård 0,5 Samverkan 0,4 Koordination & stöd till sökande 11,8 FOG & administration 8, Summa (%) 100,0 Utfallet efter insatsområde skiljde sig lite ifrån utvecklingsplanens målsättning. Diversifiering & nyföretagande, fisk- & miljövård samt information & förvaltning blev större medan rekreation & friluftsliv, kulturmiljövård, samverkan, koordination och administration blev mindre. Nitton av projekten var externa (ägdes och genomfördes av externa projektägare) och sju var fiskeområde Kustlandets egna (fyra stödprojekt för genomförandet av utvecklingsplanen och tre utvecklingsprojekt för hela området). 75 % av projekten drevs i privat regi (av företag eller ideella föreningar). Projekten hade god geografisk spridning inom fiskeområdet. Sidan 22 (22)